52012DC0086

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En europeisk strategi för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism

1.           INLEDNING

Under 2012 besökte 534 miljoner turister Europa. Det är 17 miljoner fler än 2011 och det utgör 52 % av alla internationella ankomster i hela världen. Intäkterna från den inkommande turismen uppgick till 356 miljarder euro, vilket är 43 % av den totala siffran för hela världen.[1] Under 2013 nådde antalet övernattningar på turistanläggningar i EU-28 sitt maximum på 2,6 miljarder nätter, en ökning med 1,6 % från 2012[2]. Turismen är utan tvekan en viktig näringsgren, särskilt i många havs- och kustregioner. Förändringarna i världsekonomin påverkar dock sektorn, vilket har lett till stora förändringar av turisternas beteende och ursprungsmarknaderna.

I sitt meddelande från 2010[3] tillkännagav kommissionen en strategi för hållbar kust- och havsturism[4]. Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnade förslaget och betonade behovet av gemensamma åtgärder. Under 2012 hölls ett offentligt samråd som har gjort att det finns ett starkt underlag för ett specifikt EU-initiativ.[5]

I meddelandet om blå tillväxt från 2012[6] nämndes dessutom kust- och havsturismen som ett av fem områden som skulle kunna bidra till att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning i den blå ekonomin. I sitt betänkande om blå tillväxt[7] 2013 välkomnade Europaparlamentet denna europeiska ram och rekommenderade en rad åtgärder för att främja sektorn och stödja utvecklingen av hållbar turism i kustområden.

Turistsektorn växer och svårigheten är att tillvarata dess potential på ett sätt som hållbart genererar ekonomisk vinst. I detta meddelande föreslås gemensamma åtgärder för att möta de många olika utmaningarna. Syftet är att utnyttja Europas styrkor och skapa förutsättningar att väsentligt bidra till Europa 2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla.

2.           EN SEKTOR MED TILLVÄXT- OCH SYSSELSÄTTNINGSPOTENTIAL

Europa är en maritim kontinent med en kustlinje som sträcker sig från Norra ishavet till Medelhavet och från Atlanten till Svarta havet. Dess havsområden och kustregioner har en unik natur- och kulturrikedom. Kust- och havsturismen är den största maritima verksamheten i Europa och är nära förknippad med många andra delar av ekonomin. Den sysselsätter nästan 3,2 miljoner människor, genererar ett bruttomervärde på totalt 183 miljarder euro[8] och utgör mer än en tredjedel av havsekonomin. Fler än fyra av nio hotellövernattningar i EU är i kustområden.[9] Under 2012 hade enbart kryssningsturismen en direkt omsättning på 15,5 miljarder euro och sysselsatte 330 000 människor. Europas hamnar besöktes av 29,3 miljoner passagerare, vilket är en ökning med 75 % jämfört med 2006.[10] Hälften av arbetstillfällena och mervärdet inom kustturismen finns i Medelhavsområdet, men Atlant-, Östersjö- och Svarta havsregionerna står också för en betydande andel.

Över en tredjedel av all turistverksamhet i Europa finns i kustområden. Kustområdena har därför stor betydelse för tillväxt och sysselsättning, särskilt för ungdomar, eftersom 45 % av de anställda inom turistnäringen är mellan 16 och 35 år gamla[11]. Många av de små och medelstora företag som sektorn består av kämpar med en lång rad olika problem och kan inte i tillräcklig utsträckning tillvarata dessa möjligheter på egen hand. Det är därför viktigt att ta itu med de gränsöverskridande utmaningarna på EU-nivå och att främja samarbete och utbyte av bästa praxis, bland annat genom att främja partnerskap över region- och nationsgränserna. Det behövs en europeisk ram för att ge åtgärderna mervärde på alla nivåer och för att kunna övervinna problemen.

3.           UTMANINGAR OCH EN NY RAM FÖR KUST- OCH HAVSTURISMEN I EUROPA

Detta kapitel handlar om de utmaningar som behöver åtgärdas. Det innehåller även ett förslag till en strategi som ska genomföras av kommissionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, privata aktörer och andra berörda parter för att göra sektorn mer hållbar och konkurrenskraftig.

3.1.        Främjande av resultat och konkurrenskraft

Ökad kunskap

Det är svårt att göra ekonomiska bedömningar av sektorn på grund av bristen på jämförbara uppgifter, både på lokal och på europeisk nivå samt i enskilda havsområden. Trots att det gjorts vissa framsteg på senare år[12] finns det ett behov av att kartlägga och ta itu med bristen på uppgifter och förbättra planeringen och destinationsförvaltningen. Det behövs specifika indikatorer för att göra statistiken över kust- och havsturismen mer samstämmig och jämförbar både inom och utanför Europa.

Åtgärder för att komma till rätta med problemet med den ojämna efterfrågan

Efterfrågan på turism[13] varierar kraftigt på grund av förändringar i det ekonomiska, finansiella och politiska läget. De genomsnittliga utgifterna per övernattning har minskat sedan mitten av 2000-talet, och de årliga utgifterna väntas minska med ytterligare 9 % mellan 2011 och 2020. Denna trend påverkar särskilt kustekonomierna eftersom de främst består av små och medelstora företag och mikroföretag.[14] Dessutom har de minskade transportkostnaderna gjort att konkurrensen ökat mellan Europas kustområden och resmål i lågkostnadsländer över hela världen, vilket gör att efterfrågan blir än mer instabil. De lokala resmålen håller på att förlora sin komparativa fördel och har ofta svårt att locka både en traditionell och en ny global efterfrågan. Ett annat problem är säsongsbundenheten. Större delen av den potentiella socioekonomiska vinsten är koncentrerad till sommarmånaderna, och många lokala företag är stängda under resten av året. Det krävs därför specifika strategier som bygger på innovativa och attraktiva initiativ och produkter för att utnyttja möjligheten med turister som kan resa under lågsäsong.

Sektorn skulle kunna anpassa sig till de demografiska förändringarna och utveckla sitt utbud så att det lockar det växande antalet äldre människor.[15] Utomeuropeiska besökare som reser på semester under lågsäsong innebär också betydande möjligheter, och kommissionen såg nyligen över viseringskodexen och föreslog en förenkling av förfarandena för utomeuropeiska resenärer[16]. Dessutom bör man ta itu med kust- och havsturismens problem inom de pågående initiativen ”Senior” och ”Accessibility”[17] och inom ”framstående europeiska resmål”[18]. En annan möjlighet är att ta fram kommunikations- och marknadsföringsinitiativ som är specifikt inriktade på utomeuropeiska länder.

Åtgärder för att komma till rätta med fragmenteringen i sektorn

På grund av den fortsatta ekonomiska krisen har de flesta små och medelstora turistföretag begränsad eller ingen möjlighet att få lån till investeringar och innovation.[19] Vidare har många kustregioner ofta svårt att utnyttja de ekonomiska möjligheter som finns inom kryssningsturismen, även om det finns ett ökat tryck på att investera i hamninfrastruktur och bevara miljön.

Detta beror delvis på att företagen i EU:s havsområden inte utnyttjar alla möjligheter till samverkansvinster, vilket leder till fragmentering och begränsad ekonomisk vinst. Det är viktigt att utbyta bästa praxis mellan medlemsstater, regioner och berörda parter. Samarbetet mellan forskningsinstitut, museer, turistföretag och andra berörda parter bör främjas för att utveckla innovativa och hållbara produkter som motsvarar besökarnas förväntningar.

Kommissionen kommer att göra följande: 1. Sträva efter att komma till rätta med bristen på uppgifter på turistområdet, särskilt inom kust- och havsturismen. 2. Fokusera på kust och hav i EU:s turisminitiativ, bland annat i marknadsförings- och kommunikationskampanjer. 3. Främja en alleuropeisk dialog mellan kryssningsoperatörer, hamnar och berörda parter inom kustturistnäringen. 4. Stödja utvecklingen av partnerskap över nations- och regiongränserna, nätverk[20], kluster och strategier för smart specialisering.

Kommissionen uppmanar medlemsstater, regionala och lokala myndigheter och turistindustrin i stort att göra följande: · Aktivt delta i arbetet med att upprätta nätverk, kluster och strategier för smart specialisering. · Utveckla mer målinriktade paket för specifika marknader, till exempel för äldre eller personer med funktionsnedsättning.

3.2.      Främjande av kunskap och innovation

Att investera i människor är en förutsättning för hållbar och konkurrenskraftig tillväxt. Problemet är att sektorn inte lockar tillräckligt med utbildad personal. Det beror främst på arbetets säsongsbundenhet och bristen på karriärutvecklingsmöjligheter. Utbildning är ett sätt att matcha tillgången på utbildad arbetskraft med efterfrågan på arbetsmarknaden. Kommissionen har flera initiativ som stöder detta. Det kommer att finnas en avdelning om ”blåa jobb” på Eures-portalen med information för arbetssökande och arbetsgivare.[21] Det finns även planer på att kartlägga utbildningsbehoven i turistnäringen under våren 2014, vilket kommer att möjliggöra en gemensam ram för sektorn, kopplad till den europeiska referensramen för kvalifikationer och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen.[22]

Med hjälp av en mer målinriktad utbildningspolitik, genom att integrera sektorns behov i EU‑programmen, försöker man skapa välkvalificerat, serviceinriktat och flerspråkigt humankapital. Det nya Erasmus+-programmet kommer att stödja gränsöverskridande strategiska partnerskap inom utbildning samt inom ungdomsinstitutioner och ungdomsorganisationer. Kursplaner och innovativa undervisningsmetoder inom yrkesutbildningen som är specifika för sektorn kommer att gynna sektorn som uppmanas att delta och samarbeta med institutioner inom högre utbildning genom s.k. kunskapsallianser.

Vad gäller fritidsbåtar ställer medlemsstaterna olika kompetenskrav för kaptener, vilket begränsar den gränsöverskridande utvecklingen och påverkar arbetsmarknaden för sjöfartsyrken. Dessutom varierar kraven på kvalifikationer och säkerhetsutrustning kraftigt mellan medlemsstaterna, vilket begränsar rörligheten och tillträdet till marknaden. De små kust- och havsturismföretagens konkurrenskraft på en alltmer globaliserad marknad kan ökas genom att bättre utnyttja informationsteknik. Befintliga verktyg som portalen ICT and Tourism Business[23] kan öka synligheten, främja innovation och stödja omstruktureringen av företag.

Kommissionen kommer att göra följande: 5. Utvärdera behovet av EU-åtgärder när det gäller kvalifikationskraven för yrkeskaptener och fritidsbåtar.[24] 6. Utvärdera behovet av EU-åtgärder när det gäller bestämmelserna om säkerhetsutrustning för vattenturism. 7. Främja innovativa förvaltningssystem genom portalen ICT and Tourism Business[25].

Kommissionen uppmanar medlemsstater samt regionala och lokala myndigheter att göra följande: · Främja tillgången till internet och elektroniska marknadsföringsverktyg. · Främja översättningstjänster för kartor, broschyrer och logistikinformation. Kommissionen uppmanar industrin att göra följande: · Aktivt delta i utbildningsinsatser. · Investera i initiativ för kvalitetskontroll av turistprodukter och personal. · Inrätta och främja öppna internetkurser för att uppgradera eller omorientera kunskaper inom kust- och havsområdet.

3.3.        Att stärka hållbarheten

Åtgärder för att ta itu med miljöpåfrestningar

Turismen är beroende av en hälsosam miljö och en hållbar användning av naturkapital. Verksamheten är dock ofta koncentrerad till redan tätbefolkade områden, vilket gör att efterfrågan på vatten ökar enormt, liksom avfallet och föroreningarna från luft-, väg- och sjötransporter under högsäsong. Risken ökar även för hårdgörning av marken och minskad biologisk mångfald (till följd av infrastrukturprojekt), eutrofiering och andra påfrestningar. Glest befolkade och ofördärvade områden kan också påverkas. Dessutom innebär klimatförändringens effekter att påfrestningarna på dessa områden ökar, vilket kan komma att förändra turismens geografiska och säsongsmässiga fördelning.

EU:s Natura 2000-nätverk bidrar till att skydda känsliga livsmiljöer vid kust och hav som om de förvaltas väl kan innebära betydande friluftsmöjligheter och bidra till en hållbar tillväxt och sysselsättning. EU:s lagstiftning, t.ex. ramdirektivet om vatten och ramdirektivet om en marin strategi, innebär att medlemsstaterna måste se till att kust- och havsvatten uppnår god status, vilket är en förutsättning för att turismen ska blomstra. En integrerad kustförvaltning och fysisk planering i kust- och havsområden bidrar till att säkerställa en hållbar och grön infrastrukturutveckling[26] genom smart planering och samarbete mellan stat och offentliga och privata partner[27]. Ett bra exempel på detta är ”Wales Coast Path”, som är en 1 400 km lång kuststräcka i Wales som besöktes av 2,82 miljoner turister 2012 och inbringade intäkter på 32 miljoner brittiska pund på ett år.[28] Ekoturismen[29] är en bra möjlighet att utveckla produkter som lockar ekomedvetna resenärer. Den handlar om alltifrån att servera lokala produkter till miljövänliga affärsmodeller och affärsmetoder.

Sektorn har goda förutsättningar att mäta och övervaka sin egen hållbarhet genom initiativ som EU:s miljömärke eller Travelifes certifieringssystem.[30] Miljöledningssystem är kända för att bidra till att minska avfallet, öka den operativa effektiviteten och spara pengar.[31] Det finns redan specifika indikatorer för turistsektorn inom EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas)[32], och andra skulle kunna utvecklas inom pilotprojektet European Tourism Indicator System[33].

Kommissionen har nyligen lagt fram två lagstiftningsförslag[34] om att ta itu med utsläppen från fritidsbåtar. Dessutom skulle fartyg som använder sig av landström när de ligger i hamn väsentligt kunna minska bränsleförbrukning, buller och luftföroreningar. Hittills är det dock endast ett fåtal europeiska hamnar som har investerat i den här tekniken. Elförsörjningen och integreringen i smarta energinät bör undersökas närmare och främjas.

Kommissionen kommer att göra följande: 8. Främja ekoturism, använda indikatorerna i EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning och EU:s miljömärke och främja kopplingar till andra hållbarhetsinsatser. 9. Främja genomförandet av protokollet till Barcelonakonventionen om integrerad förvaltning av kustområden och den relevanta rekommendationen från rådet samt främja fysisk planering i kust- och havsområden och grön infrastruktur för att säkerställa en hållbar utveckling av EU:s kustområden. 10. Främja strategier om förebyggande och hantering av avfall och marint avfall för att stödja en hållbar kust- och havsturism.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna, regioner, industrin och andra berörda parter att göra följande: · Genomföra rekommendationen och protokollet om en integrerad förvaltning av kustområden. · Ta fram riktlinjer om att minska effekterna på den biologiska mångfalden och öka fördelarna med friluftsaktiviteter och turism i skyddade områden. · Utveckla anpassningen till klimatförändringen i kustområden. · Öka resurseffektiviteten och förbättra operatörernas förebyggande arbete och förvaltning av avfall och föroreningar i turistområden. · Främja gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning och genomföra bästa miljöledningspraxis och strategier för grön infrastruktur. · Främja användningen av landström och tillgången på hamntjänster. · Främja vatteneffektivitetsåtgärder i strategin för att skydda Europas vattenresurser[35]. Kommissionen uppmanar industrin och andra berörda parter att göra följande: · Utveckla och främja ekoturism och andra hållbara turistprodukter. · Genomföra vatteneffektivitetsåtgärder i strategin för att skydda Europas vattenresurser. · Aktivt delta i projekt som bidrar till att minska avfall, utsläpp och marint avfall och användningen av naturresurser samt aktivt arbeta med återanvändning och återvinning av vatten och avfall.

Främjande av ett innovativt, hållbart och högkvalitativt utbud

För att kunna förändra efterfrågan krävs attraktiva och hållbara produkter som ger unika och anpassade erfarenheter. Trots det presenteras och marknadsförs ofta inte intressanta platser eller produkter på ett attraktivt sätt eller kopplas till andra turisterbjudanden i kustområden. Sektorn bör utveckla nya produkter och marknadsföra attraktionskraften och tillgängligheten i kust- och havsarkeologi, det maritima arvet, undervattensturism, enogastronomiska aktiviteter osv. Ett bra exempel är Odyssea-projektet[36] där man försöker tillvarata de ekonomiska möjligheter som finns inom kustturism, maritima kulturleder och innovativa seglingsaktiviteter genom ett nätverk av innovativa kustanläggningar och anrika sjöfartsleder.

Allmänhetens ökande intresse för vattensport, till exempel fritidsfiske, segling, vindsurfing och dykning, skapar möjligheter och kan bidra till att minska säsongsbundenheten eftersom dessa aktiviteter inte är beroende av högsäsong. Den ökande trenden med fritidsbåtar ställer krav på att hamnarna är säkra och tillgängliga. Vissa problem kvarstår dock på grund av bristen på sovplatser och lämplig service för personer med funktionsnedsättning. Initiativ som vattenturismnätverket[37] eller Sail West-projektet[38], som syftar till att knyta samman maritima regioner i Irland, Nordirland och västra Skottland och bilda ett kunskapscentrum för vattensport, skulle kunna inspirera till fortsatt nätverksbyggande i vattensektorn.

Servicens kvalitet är avgörande för att kunna särskilja sig i konkurrensen. Det är därför viktigt att se till att turister kan förlita sig på god service i hela EU och att servicens kvalitet utvärderas fortlöpande. I ett förslag som nyligen lades fram om principerna för den europeiska turistnäringens kvalitet föreslås det ökad konsumentsäkerhet och ökat förtroende för turisttjänster.[39]

Ökaraktär och avsides läge – att se möjligheter i geografiska begränsningar

Öar och andra avsides belägna resmål har ett extra hinder när det gäller tillgängligheten och är till stor del beroende av båtförbindelser. Detta innebär problem i form av transportkostnader, säsongsbundenhet och förbindelserna med fastlandet och/eller omgivningarna, vilket påverkar resmålets attraktionskraft för besökare och anställda inom turistnäringen. Det räcker ofta inte att bara känna till problemen för att kunna utforma lämpliga lösningar. Dessa platser bör dock utvecklas eftersom de innebär arbetstillfällen i områden där det ofta råder bristfällig ekonomisk aktivitet.

Kommissionen kommer att göra följande: 11. Främja diversifiering och integration av faktorer som lockar turister till kust- och inlandsområden, bland annat med hjälp av gränsöverskridande reseguider på olika teman, t.ex. kulturleder, religiösa leder eller antika handelsvägar.[40] 12. Upphandla en studie om hur man kan förbättra förbindelserna med öar och utforma innovativa turiststrategier för (avsides belägna) öar. 13. Upphandla en studie för att ta fram innovativa metoder för utvecklingen av hamnar.

Kommissionen uppmanar medlemsstater, regionala och lokala myndigheter och industrin att göra följande: · Utveckla kulturarvsturism, arkeologiska undervattensparker (baserat på Unescos arbete) och natur- och hälsoturism i kustområden. · Använda nationella och regionala strategier för att säkerställa samstämmiga utbud för turister och öka tillgängligheten på öar och avsides belägna resmål. · Utveckla innovativa metoder för att förbättra och återanvända befintlig maritim infrastruktur. Kommissionen uppmanar industrin att göra följande: · Utveckla ett specifikt nätverk av berörda parter inom havsturistnäringen, inklusive researrangörer.

3.4.      Maximering av tillgänglig EU-finansiering

Planeringen och genomförandet av projekt finansieras inom EU:s budgetram 2014–2020 och andra EU-instrument, vilket bidrar till sektorns hållbara utveckling. Medlemsstater och regioner uppmanas att upprätta fleråriga nationella och/eller regionala strategier för att utveckla en hållbar kust- och havsturism och säkerställa samstämmigheten med deras partnerskapsavtal och operativa program.

EU:s struktur- och investeringsfonder

Europeiska regionala utvecklingsfonden kan användas för att samfinansiera investeringar i hållbar turism inom ramen för olika tematiska mål. Dessa kan vara kopplade till forskning och innovation, tillgången till och användningen av informations- och kommunikationsteknik, företagande, tillväxt och konkurrenskraft i små och medelstora företag, energieffektivitet och användningen av förnybar energi, anpassningen till klimatförändringen, utvecklingen av kultur- och naturarv eller sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Infrastrukturinvesteringar är begränsade till småskalig kulturell och hållbar turism. Enligt målen inom det europeiska territoriella samarbetet kan Europeiska regionala utvecklingsfonden främja utbytet av god praxis, gränsöverskridande nätverk och kluster, gemensamma strategier för hållbar turism, kultur och gränsöverskridande handel.

Olika nya EU-fonder kan även gynna kust- och havsturismen genom sektorsövergripande projekt som är inriktade på innovation, till exempel inom en integrerad stadsutveckling (inom Europeiska regionala utvecklingsfonden), hållbar utveckling i fiskeberoende områden (inom Europeiska havs- och fiskerifonden) och landsbygdsutveckling (inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling). Sådana projekt kan omfatta finansiering från Europeiska socialfonden för att stödja sysselsättning, yrkesmässig anpassning, utbildning och kapacitetsuppbyggnad.

Forskning, innovation och konkurrenskraft

Horisont 2020 är det finansiella instrumentet för genomförandet av EU:s forsknings- och innovationsstrategi för perioden 2014–2020. Ett prioriterat område är blå tillväxt. Särskilt stöd planeras till små och medelstora företag som vill utveckla och använda innovativa lösningar, bland annat inom kust- och havsturismen.

Ramprogrammet Cosme för perioden 2014–2020 ska öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Programmets huvudmål på turismområdet är att öka efterfrågan (särskilt under lågsäsong), diversifiera utbud och produkter, förbättra kvaliteten, hållbarheten, tillgängligheten, kompetens och innovation, öka den socioekonomiska kunskapen om sektorn och marknadsföra Europa som en rad unika, hållbara och högkvalitativa resmål.

Utbildning och kultur

Programmet Kreativa Europa (2014–2020) bidrar till att skapa möjliga samverkansvinster med kultur- och naturturism, bland annat inom kust- och havsarvet. Erasmus+-programmet (2014–2020) skulle kunna gynna sektorn i form av anställbarhet, nya kursplaner för sektorn och innovativa undervisningsmetoder inom yrkesutbildningen.

Miljö, klimatförändringen och annan finansiering

Möjligheten till finansiering inom Life+ kommer att återinföras under 2014, vilket väntas främja målen i EU:s strategi för biologisk mångfald. Här finns stora möjligheter att finansiera innovativa projekt som påverkar kust- och havsturismen, och däribland främja resurseffektiviteten. Förslaget till EU:s sjunde miljöhandlingsprogram fram till 2020 och EU:s mål för att anpassa sig till och begränsa klimatförändringen är inriktade på infrastruktursektorer som energi och transport men även på specifika aspekter kopplade till kust- och havsturism. Dessutom erbjuder Europeiska investeringsbanken små och medelstora företag finansiering till investeringar i turist- och/eller konvergensregioner.

Kommissionen kommer att göra följande: 14. Ta fram en internetvägledning med en översikt över de huvudsakliga finansieringsmöjligheter som finns i sektorn (särskilt för små och medelstora företag).

Kommissionen uppmanar medlemsstater och regioner att göra följande: · Utarbeta och genomföra nationella/regionala strategier för kust- och havsturism och projekt som ska ingå i de operativa programmen. · Försöka åstadkomma gränsöverskridande samarbete om ovannämnda strategier och utbyte av bästa praxis. · Använda tillgängliga medel på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

4.           INTEGRATION AV EU-POLITIK SOM PÅVERKAR KUST- OCH HAVSTURISMEN

Större delen av EU:s politik och ekonomiska verksamhet påverkar kust- och havsturismen direkt eller indirekt och kan vara en drivkraft för ekonomisk tillväxt.

Kommissionen kommer därför att se till att kust- och havsturismen inkluderas i övrig EU‑politik, t.ex. it-anslutning, hållbara transporter, säkerhetsfrågor och fri rörlighet för arbetstagare. Övergripande politiska aspekter, såsom miljöskydd, regional utveckling, utbildning, konsumentskydd och begränsning av och anpassning till klimatförändringen, kommer också att beaktas.

Dessutom bidrar makroregionala strategier för Östersjöregionen, Atlantregionen och adriatisk-joniska regionen till att främja en stark turistekonomi och samordna regionala resurser, EU-resurser och andra resurser till förmån för alla. Kopplingarna till den europeiska grannskapspolitiken, Svartahavssynergin, strategin för Donauområdet och den nordliga dimensionen kommer att utforskas närmare i framtiden.

5.            SLUTSATS

Kust- och havsturismen behöver en ambitiös politisk ram. Kommissionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, industrin och andra berörda parter måste vidta målinriktade åtgärder i samstämmighet med EU-politik som påverkar sektorn.

Kommissionen kommer regelbundet att övervaka processen för att se till att åtgärderna genomförs. Den kommer därefter att rapportera till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén och kommer att utvärdera resultaten.

[1]               Världsturismorganisationens (UNWTO) årsrapport 2012:

                http://dtxtq4w60xqpw.cloudfront.net/sites/all/files/pdf/annual_report_2012.pdf

[2]               Eurostats databas (2013).

[3]               KOM(2010) 352 slutlig.

[4]               Inklusive havs- och strandbaserad turism, kryssningar och segelsport/segling samt relaterade inlandsaktiviteter.

[5]              http://ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/consultations/tourism/index_en.htm

[6]               COM(2012) 494.        

[7]               A7-0209/2013 – 2012/2297(INI)).

[8]               Study in support of policy measures for maritime and coastal tourism at EU level (nedan kallad havs- och kustturismstudien), Ecorys, 2013:

http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/documentation/studies/documents/study-maritime-and-coastal-tourism_en.pdf.

[9]               Kustområden omfattar kommuner som gränsar till havet eller som har halva sitt territorium inom 10 km från kusten.

                Eurostats databas (2012) – Övernattningar på logianläggningar för turister i kustområden och icke-kustområden – http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=tour_occ_ninatc.

[10]             Cruise Lines International Association ”The Cruise Industry”, 2013 års utgåva:

http://www.senato.it/application/xmanager/projects/leg17/attachments/documento_evento_procedura_commissione/files/000/000/632/Documentazione_Clia_Europe.pdf.

[11]             Eurostats databas (2012) – Sysselsatta personer per åldersgrupp (Nace Rev. 2):

                http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/statistics/search_database#.

[12]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 692/2011 om europeisk statistik om turism.

[13]             Räknat som antalet lokala och internationella besök.

[14]             Havs- och kustturismstudien.

[15]             128 miljoner av EU:s invånare är i åldern 55–80 år.

                Eurostats databas (2012) – Befolkning den 1 januari uppdelad efter åldersgrupp och kön:

                http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/statistics/search_database#.

[16]             COM(2012) 629.

[17]             Dessa initiativ främjar partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn och ger vissa typer av grupper, t.ex. ungdomar eller gamla, människor med funktionsnedsättning och familjer med låga inkomster, möjligheter att resa, särskilt under lågsäsong.

[18]             http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/tourism/eden/index_en.htm

[19]             Havs- och kustturismstudien.

[20]             T.ex. nätverket för företag i Europa (Enterprise Europe Network).

                En studie om olika perspektiv på klusterbildning i Medelhavsområdet påbörjades under hösten 2013.

[21]             https://ec.europa.eu/eures/

[22]             http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/ecvet_en.htm

[23]             http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/tourism/ict/index_en.htm

[24]             Utbildningen av sjöfolk för passagerarfartyg enligt konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning gäller inte kaptener.

[25]             Konkreta tillgängliga informations- och kommunikationstekniska verktyg är t.ex. det virtuella observationscentrumet för turism (http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/tourism/vto/index_en.htm), plattformen Tourism Link (http://www.tourismlink.eu/tourism-link/), och eCalypso-plattformen (http://www.ecalypso.eu/steep/public/index.jsf).

[26]             Grön infrastruktur handlar om att ta hänsyn till fysiska strukturer i naturliga/halvnaturliga områden:

                http://ec.europa.eu/environment/nature/ecosystems/.

[27]             COM(2013) 133 final.

[28]             http://www.bbc.co.uk/news/uk-wales-25096911

[29]             http://www.ecotourism.org/book/ecotourism-definition

[30]             http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/index_en.htm

                http://www.travelife.org/Hotels/home.asp?p=1

[31]             En studie om hotell i Spanien (Cornell Hospitality Quarterly, augusti 2012) visade att de som använder miljöledningssystem är mer lönsamma.

[32]             http://ec.europa.eu/environment/emas/about/index_en.htm

[33]             http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/tourism/sustainable-tourism/indicators/index_en.htm. Ett verktyg för att mäta och övervaka hur den hållbara turismen på resmålen fungerar.

[34]             KOM(2011) 456 slutlig och COM(2013) 18 final.

[35]             Strategin för att skydda Europas vattenresurser är tänkt att integrera vattenpolitiken i andra politikområden.

                http://ec.europa.eu/environment/water/blueprint/

[36]             www.odyssea.eu

[37]             www.nautical-tourism.eu.

[38]             http://malinwaters.com/about – Projektet finansieras inom Interreg IV A och ger ekonomiskt stöd till ett antal utvecklingsprojekt för hamnar.

[39]             COM(2014) … final.

[40]             T.ex. i avtalet mellan Europarådet och kommissionen om gemensam förvaltning om främjande av kulturleder och religiösa leder.