14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/2

1.

artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

2.

Europa 2020-strategin, i synnerhet det överordnade målet att öka andelen 30–34-åringar som har avslutat högre utbildning eller motsvarande till minst 40 %,

3.

rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (1), som fastställde främjande av lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap som ett av fyra strategiska mål och betonade att utbildningspolitiken bör göra det möjligt för alla medborgare, oavsett personliga, sociala eller ekonomiska omständigheter, att tillägna sig och genom hela livet uppdatera och utveckla såväl yrkesspecifika färdigheter som nyckelfärdigheter och nyckelkompetens,

4.

rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension (2), som betonade vikten av att garantera lika möjligheter till tillgång till utbildning av hög kvalitet och lika behandling och resultat som är oberoende av socioekonomisk bakgrund och andra faktorer som kan leda till utbildningsmässigt underläge och erkände de ekonomiska och sociala argumenten för att förbättra de generella utbildningsresultaten och utveckla en hög kompetens samt noterade att tillhandahållandet av nyckelfärdigheter och nyckelkompetenser för alla kommer att spela en avgörande roll för att förbättra medborgarnas anställbarhet, sociala deltagande och självförverkligande,

5.

rådets slutsatser av den 28 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen (3), där medlemsstaterna uppmanades att främja systematisk utveckling av effektiva strategier för att garantera underrepresenterade gruppers tillgång till utbildning och öka insatserna för att minimera avhoppen från högskolorna genom att förbättra kursernas kvalitet, relevans och dragningskraft, särskilt genom studentinriktat lärande och genom att tillhandahålla relevant stöd, handledning och råd efter påbörjad utbildning,

6.

Bukarestkommunikén från de ministrar som deltog vid Bolognaprocessens ministerkonferens den 26 och 27 april 2012, där de enades om att anta åtgärder på nationell nivå för att bredda den generella tillgången till högre utbildning av god kvalitet och bekräftade målsättningen att den studentpopulation som påbörjar och utexamineras från en högre utbildning bör avspegla befolkningens mångfald i Europa, tillsammans med den specifika behandlingen av den högre utbildningens sociala dimension i Bolognaprocessens genomföranderapport från 2012, där man undersöker tillgängliga statistiska uppgifter om hur studenternas bakgrund påverkar deltagandet i högre utbildning samt olika politiska åtgärder för att bredda tillgången,

7.

meddelandet av den 20 november 2012 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat  (4), vilket i det åtföljande arbetsdokumentet (5) förordar partnerskap och flexibla vägar till livslång utveckling av färdigheter,

8.

rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (6), varigenom medlemsstaterna enades om att inrätta arrangemang för validering av sådant lärande, så att det blir möjligt för enskilda att använda vad de har lärt sig utanför den formella utbildningen och att utnyttja detta för sina karriärer och sitt framtida lärande, inklusive inom högre utbildning,

9.

den årliga tillväxtöversikten 2013, där det fastställs att utbildning är en central drivkraft för tillväxt och konkurrenskraft vid sidan av innovation och forskning och utveckling och understryks att investeringar i humankapital spelar en avgörande roll när det gäller att bekämpa arbetslöshet och bana väg för ekonomisk återhämtning,

10.

Den inom ramen för Utbildning 2020 i Prag i mars 2013 genomförda peer learning-aktiviteten om politik och praxis för att minska avhopp från skolan och öka utexamineringsgraden inom högre utbildning, vilken inriktades på metoder på nationell, institutionell och europeisk nivå för att förbättra utexamineringsgraden och anpassa verkligheten vid institutionerna till en mer diversifierad skara studenter, på grundval av belägg och analys,

1.

även om de utmaningar som Europa står inför i dag inte kan lösas genom enbart utbildning, är det av avgörande betydelse både ekonomiskt och socialt att utrusta människor med de färdigheter och kompetenser på hög nivå som Europa behöver, bland annat genom att sträva efter att garantera rättvisare tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning; det är fortfarande alltför många dugliga individer som inte deltar i högre utbildning av sociala, kulturella eller ekonomiska skäl eller på grund av otillräckliga system för stöd och handledning,

2.

Europas ekonomiska återhämtning och satsning på hållbar tillväxt, inklusive genom utökad forskning och utveckling, är allt mer beroende av kapaciteten att utveckla alla medborgares färdigheter, något som visar det ömsesidiga beroendet mellan sociala och ekonomiska mål; parallellt med strävan att förbättra färdigheterna genom yrkesutbildning, har högkvalitativ högre utbildning och livslångt lärande en mycket viktig roll att spela i strävan att förbättra anställbarheten och öka konkurrenskraften, samtidigt som studenters och akademikers personliga och yrkesmässiga utveckling främjas och social solidaritet och samhällsengagemang stimuleras,

3.

Bolognaprocessen och den därefter följande utvecklingen av det europeiska området för högre utbildning, EU:s agenda för modernisering av systemen för högre utbildning och Europa 2020-strategin visar alla att europeiskt samarbete och gemensamma politiska svar kan lämna ett värdefullt bidrag mot gemensamma utmaningar i form av utbyte av bästa praxis, komparativ evidensbaserad analys av politiken och tillhandahållande av finansieringsstöd samt i form av hjälp med tillhandahållandet av hållbara mekanismer för att underlätta större rörlighet för olika studentgrupper,

1.

anta nationella mål som syftar till att öka missgynnade och underrepresenterade gruppers tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning, med sikte på att nå Bolognaprocessens mål att den studentpopulation som påbörjar, deltar i och avslutar högre utbildning på alla nivåer ska avspegla befolkningens mångfald i medlemsstaterna,

2.

uppmuntra samarbete mellan utbildningsanordnare på alla nivåer, inklusive sådana som tillhandahåller icke-formellt och informellt lärande, och andra berörda intressenter för att identifiera de särskilda grupper som kan vara underrepresenterade i högre utbildning samt främja större deltagande av underrepresenterade grupper i läraryrket inom alla utbildningssektorer,

3.

underlätta utvecklingen av proaktiva strategier och därtill kopplade strukturer på institutionell nivå, inbegripet uppsökande verksamhet och möjligheter till livslångt lärande, tillhandahållande av information om utbildnings- och arbetsmarknadsrelaterade möjligheter och resultat, vägledning om lämpliga kursval, ömsesidiga mentorskap och rådgivning och stöd,

4.

främja samverkan och utveckling av flexibla och öppna vägar för övergång till högre utbildning, särskilt från yrkesinriktad utbildning och praktik och från icke-formellt och informellt lärande, underlättat genom sådana öppenhetsredskap som nationella ramar för kvalifikationer kopplade till den europeiska referensramen för kvalifikationer,

5.

öka möjligheterna till flexibelt lärande genom att diversifiera utbudet av undervisningsinnehåll, bland annat genom antagande av studentinriktade strategier för undervisning och inlärning, ökad utbildning på deltid, utveckling av praktikplatser baserade på studiepoäng, indelning av program i moduler och distansundervisning genom användning av IKT och kvalitetssäkrade öppna utbildningsresurser,

6.

undersöka hur finansieringsmekanismer ska kunna ge institutionerna incitament att utveckla och tillhandahålla kvalitetssäkrade flexibla utbildningsmöjligheter,

7.

undersöka hur den övergripande strukturen för institutionell finansiering och de studerandes ekonomiska studiestöd påverkar underrepresenterade och missgynnade gruppers deltagande i högre utbildning samt överväga hur ekonomiskt stöd på bästa sätt kan riktas för att förbättra tillgång, deltagande och utexaminering,

8.

arbeta tillsammans med institutioner för högre utbildning och andra berörda intressenter för att öka andelen studerande som fullföljer högre utbildning genom att förbättra undervisningens och lärandeprocessens kvalitet, särskilt genom flexiblare utbud, genom att tillhandahålla relevant stöd efter påbörjad utbildning och genom att göra kursutbudet attraktivare och öka arbetsmarknadsrelevansen,

9.

undersöka och försöka minska regionala och geografiska skillnader inom medlemsstaterna i tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning,

10.

aktivt delta i systematisk insamling av relevanta, jämförbara uppgifter – med optimal användning av befintliga resurser – för att stärka evidensbasen för policyutveckling och möjliggöra effektiv övervakning av nationella mål om tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning bland underrepresenterade och missgynnade grupper,

a)

påbörja en kartläggning av politik avseende tillgång till, avhopp från och fullföljande av högre utbildning i syfte att analysera olika nationella och institutionella strategiers effektivitet och hur strukturella, institutionella, personliga, sociokulturella och socioekonomiska faktorer påverkar avhopp från och fullföljande av utbildning,

b)

fortsätta att samarbeta med Eurostat om en genomförbarhetsstudie för att förbättra metoderna för insamling av administrativa uppgifter om studiers längd och andelen fullföljda studier inom den högre utbildningen,

c)

utföra en undersökning av hur olika finansieringsmetoder eller kostnadsfördelning påverkar den högre utbildningens effektivitet, ändamålsenlighet och rättvisa i överensstämmelse med åtagandena i 2011 års agenda för modernisering av den högre utbildningen (7),

1.

fortsätta med arbetet på den högre utbildningens sociala dimension, t.ex. genom att utveckla analyser av peer learning och evidensbaserade strategier rörande detta, genom att aktivt delta i den öppna samordningsmetoden samt genom att arbeta inom Bolognaprocessen samt i lämpliga organ och befintliga initiativ,

2.

använda sig av resultaten av de studier och annat arbete som kommissionen utfört och andra relevanta källor som utgångspunkt för vidare debatt och politiska överväganden vid behandlingen av frågorna om tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning samt olika finansieringsmetoders inverkan,

3.

stärka synergierna mellan EU och Bolognaprocessen vid förverkligandet av den högre utbildningens sociala dimension genom att optimera ekonomiskt stöd under unionsprogrammet för perioden efter 2013 inom utbildning, ungdom och idrott,

4.

utnyttja det ekonomiska stöd som anslås inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet för att erbjuda målinriktade möjligheter till högre utbildning för missgynnade eller arbetslösa ungdomar under 25 år, så att de ges möjlighet att få sysselsättningsspecifik kompetens.