This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013PC0917
Proposal for a COUNCIL DECISION on the acceptance of the Amendment to the 1999 Protocol to the 1979 Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution to Abate Acidification, Eutrophication and Ground-level Ozone
Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon
Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon
/* COM/2013/0917 final - 2013/0448 (NLE) */
Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon /* COM/2013/0917 final - 2013/0448 (NLE) */
MOTIVERING 1979 års konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar (nedan kallad luftvårdskonventionen)
ingicks under ledning av FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece). Den är
det viktigaste internationella regelverket för samarbete och åtgärder för att
begränsa och gradvis minska och förebygga luftföroreningar och deras negativa
effekter på människors hälsa och miljön i Unece-regionen, med särskild
inriktning på långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Luftvårdskonventionen undertecknades på
Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar i Helsingfors den 14 november 1979
och godkändes genom rådets beslut 81/462/EEG av den 11 juni 1981[1]. Hittills har luftvårdskonventionen utvidgats
med åtta protokoll, däribland 1999 års protokoll angående minskning av
försurning, övergödning och marknära ozon (nedan kallat protokollet).
Protokollet innehåller en strategi som omfattar flera olika föroreningar, med
vilken syftet är att förhindra eller minimera överskridanden av kritiska
belastningsgränser för försurning och övergödning och av ozonnivåer som är
kritiska för människors hälsa och för vegetation. I protokollet fastställs
därför nationella utsläppstak för varje part som ska nås 2010 och därefter för
följande fyra luftföroreningar: svavel (främst svaveldioxid, SO2),
kväveoxider (NOx), ammoniak (NH3) och flyktiga organiska föreningar
utom metan (VOC). För att bidra till att de nationella utsläppstaken nås,
fastställs i bilagorna till protokollet utsläppsgränsvärden som ska begränsa
utsläppen av luftföroreningar vid källan för relevanta kategorier av stationära
och mobila källor. Gemenskapens anslutning till protokollet
godkändes på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2003/507/EG av den 13 juni
2003[2]. Protokollet trädde i kraft den
17 maj 2005 och har införlivats i EU-lagstiftningen huvudsakligen genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om
begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora
förbränningsanläggningar[3]
och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om
nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (nedan kallat direktivet
om nationella utsläppstak)[4]. I enlighet med artikel 10.2 i protokollet har
skyldigheterna granskats under 2005–2007. Granskningen visade att ökade
insatser behövs för att nå målen för miljön och människors hälsa, dvs. att
hålla sig under kritiska belastningsgränser och nivåer för långsiktigt skydd av
människors hälsa och miljön. År 2007 inledde parterna förhandlingar om att ändra
protokollet. Förhandlingarna ledde till att de parter som
var närvarande vid det 30:e mötet i verkställande organet för
luftvårdskonventionen enhälligt antog två beslut (verkställande organets beslut
2012/1 och 2012/2) som ändrade texten i protokollet och dess bilagor och lade
till två nya bilagor (X och XI)[5].
Två andra beslut om genomförande av protokollets bestämmelser (provisorisk
tillämpning av justeringar av nationella åtaganden om utsläppsminskning[6] eller av nationella
utsläppsinventeringar) antogs också enhälligt av parterna[7]. Verkställande organets beslut 2012/1, som
uppdaterar definitionerna av kritiska belastningsgränser och kritiska nivåer,
enligt bilaga I till protokollet, måste inte ratificeras av parterna. I
enlighet med artikel 13.4 i protokollet meddelades denna ändring till alla
parter i protokollet den 7 mars 2013[8]
och trädde i kraft den 5 juni 2013. Genom verkställande organets beslut 2012/2
ändras huvudtexten i protokollet och alla dess bilagor (utom bilaga I). Enligt
artikel 13.3 i protokollet måste detta beslut ratificeras av parterna. I det ändrade protokollet fastställs nya
nationella åtaganden om utsläppsminskning som ska uppfyllas till 2020 och
därefter för de ovannämnda fyra luftföroreningarna samt för fina partiklar (PM2,5).
Protokollet stöder också minskade utsläpp av sot (en komponent av partiklar som
är ett kortlivat klimatpåverkande ämne), uppdaterar de utsläppsgränsvärden som
fastställs i bilagorna till protokollet, fastställer nya standarder för
produkters innehåll av flyktiga organiska föreningar utom metan samt
kompletterar parternas rapporteringsskyldighet i fråga om utsläppen av
luftföroreningar och om gjorda framsteg inom teknik och forskning. Ändringen av protokollet ska införlivas i
EU-lagstiftningen genom flera rättsakter. Därför har kommissionen lagt fram ett
förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring[9] av direktivet om
nationella utsläppstak och Europaparlamentets och rådets direktiv om
begränsning av utsläpp till luft av vissa föroreningar från medelstora
förbränningsanläggningar[10].
Båda dessa direktiv ska tillämpas vid sidan av EU:s befintliga direktiv om
begränsning av utsläpp från källor, däribland Europaparlamentets och rådets
direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp[11]. Mot bakgrund av ovanstående bör Europeiska
unionen godta ändringen av protokollet. Bilagan till detta beslut innehåller
protokollets ändrade text enligt verkställande organets beslut 2012/2. 2013/0448 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringen av 1999 års
protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära
ozon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 192 jämförd med artikel 218.6 a, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, med beaktande av Europaparlamentets
godkännande, och av följande skäl: (1) Unionen är part i Uneces
konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, efter det att
konventionen godkändes 1981 [12]. (2) Unionen är part i 1999 års
protokoll till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar
angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon efter det att
protokollet godkändes den 13 juni 2003[13]. (3) Parterna i protokollet till
konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning
av försurning, övergödning och marknära ozon inledde förhandlingar 2007 för att
ytterligare förbättra skyddet av människors hälsa och miljön, bland annat genom
nya åtaganden om utsläppsminskning för vissa luftföroreningar som ska uppfyllas
till 2020 och genom uppdatering av utsläppsgränsvärden för utsläpp av
luftföroreningar vid källan. (4) De parter som var närvarande
vid det 30:e mötet i verkställande organet för Uneces konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar antog [enhälligt?] besluten 2012/1 och
2012/2 om ändring av protokollet till konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning,
övergödning och marknära ozon. (5) Beslut 2012/1 trädde i kraft
och fick verkan på grundval av det snabbare förfarande som anges i artikel 13.4
i protokollet. (6) Beslut 2012/2 måste
ratificeras av parterna i protokollet i enlighet med artikel 13.3 i
protokollet. (7) Ändringen av protokollet till
konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning
av försurning, övergödning och marknära ozon bör därför godtas på Europeiska
unionens vägnar. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Ändringen av protokollet till konventionen om
långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning,
övergödning och marknära ozon godtas härmed på Europeiska unionens vägnar. Texten till ändringen av protokollet åtföljer
detta beslut. Artikel 2 Rådets ordförande ska utse den person som ska
ha rätt att på Europeiska unionens vägnar deponera det godtagandeinstrument som
avses i artikel 13.3 i protokollet till konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning,
övergödning och marknära ozon, för att uttrycka Europeiska unionens samtycke
till att bindas av detta protokoll, i dess ändrade lydelse. Artikel 3 Detta beslut
träder i kraft samma dag som det antas. Utfärdat i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 171,
27.6.1981, s. 11. [2] EUT L 179,
17.7.2003, s. 1. [3] EGT L 309,
27.11.2001, s. 1. [4] EGT L 309,
27.11.2001, s. 22. [5] Beslut 2012/1 och 2012/2, 30:e mötet i verkställande
organet för konventionen, 30 april–4 maj 2012. Texten till dessa beslut finns
på http://www.unece.org/env/lrtap/multi_h1.html
[6] De nationella utsläppstak som anges i bilaga II till
protokollet ska nu ersättas av nationella åtaganden om utsläppsminskning som
fastställs i bilaga II till protokollet i dess ändrade lydelse. [7] Beslut 2012/3 och 2012/4, 30:e mötet i verkställande
organet för konventionen, 30 april–4 maj 2012. Texten till dessa beslut finns
på http://www.unece.org/env/lrtap/multi_h1.html
[8] Ref.: ECE/ENV/2013/30. [9] COM(2013) XXX. [10] COM(2013) XXX. [11] EGT L 334, 17.12.2010,
s. 17. [12] EGT L 171, 27.6.1981, s. 11. [13] EUT L 179, 17.7.2003, s. 1.
Beslut 2012/2
om ändring av texten i och
bilagorna II–IX till
1999 års protokoll angående
minskning av försurning, övergödning
och marknära ozon och tillägg
av nya
bilagorna X och XI Artikel 1
Ändring Parterna i 1999 års
protokoll angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon,
församlade vid det verkställande organets trettionde möte, beslutar att ändra 1999 års protokoll angående
minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (Göteborgsprotokollet)
till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar i enlighet
med bilagan till detta beslut. Artikel 2
Förhållande till Göteborgsprotokollet Ingen stat eller
organisation för regional ekonomisk integration får deponera ett
godtagandeinstrument för detta ändringsdokument såvida den inte tidigare, eller
samtidigt, har deponerat ett ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller
anslutningsinstrument för Göteborgsprotokollet. Artikel 3
Ikraftträdande Enligt artikel 13.3 i
Göteborgsprotokollet ska ändringen träda i kraft på den nittionde dagen efter
den dag då två tredjedelar av parterna i Göteborgsprotokollet har deponerat
sina godtagandeinstrument hos depositarien. Bilaga A. Ingress 1. I ingressen andra
stycket ska orden ”flyktiga organiska föreningar och reducerade kväveföreningar”
ersättas med orden ”flyktiga organiska föreningar, reducerade kväveföreningar
och partiklar”. 2. I ingressen tredje
stycket ska orden ”och partiklar” införas efter ordet ”ozon”. 3. I ingressen fjärde
stycket ska orden ”svavel och flyktiga organiska föreningar samt sekundära
föroreningar såsom ozon” ersättas med ”svavel, flyktiga organiska föreningar,
ammoniak och direkt utsläppta partiklar, liksom sekundärt bildade föroreningar
såsom ozon, partiklar”. 4. Följande stycke ska
läggas till mellan fjärde och femte styckena i ingressen: ”som erkänner bedömningarna
av vetenskapliga rön från internationella organisationer som FN:s miljöprogram
och Arktiska rådet om sidovinsterna för människors hälsa och klimatet med att
minska sot och marknära ozon, särskilt i Arktis och i de alpina regionerna,” 5. Ingressens
sjätte stycke ska ersättas med följande text: ”som även erkänner
att Kanada och Förenta staterna agerar bilateralt för att hantera
gränsöverskridande luftföroreningar inom ramen för avtalet mellan Kanada och
Förenta staterna om luftkvalitet, som omfattar åtaganden från båda
länderna om att minska utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och flyktiga
organiska föreningar, och att de två länderna överväger att införa åtaganden om
att minska utsläppen av partiklar,” 6. Ingressens
sjunde stycke ska ersättas med följande text: ”som vidare erkänner
att Kanada har föresatt sig att minska utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider,
flyktiga organiska föreningar och partiklar för att uppfylla de kanadensiska
kvalitetsnormerna för luftkvalitet och det nationella målet att minska
försurningen, och att Förenta staterna har föresatt sig att genomföra program
för att göra de minskningar i utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga
organiska föreningar och partiklar som krävs för att uppfylla de nationella
normerna för luftkvalitet i fråga om ozon och partiklar, fortsätta framstegen
med att minska försurning och övergödning samt förbättra sikten i
nationalparker och tätortsområden,” 7. Ingressens
nionde och tionde stycken ska ersättas med följande stycken: ”som beaktar de
vetenskapliga rönen om hemisfärisk transport av luftföroreningar, påverkan av
kvävets kretslopp och de eventuella synergieffekterna och målkonflikterna
mellan luftföroreningar och klimatförändring, som är medvetna om att utsläpp från sjöfarten och luftfarten
bidrar väsentligt till skadliga effekter på människors hälsa och miljön och är
viktiga frågor som behandlas av Internationella sjöfartsorganisationen och
Internationella civila luftfartsorganisationen,” 8. I
ingressens femtonde stycke ska orden ”ammoniak och flyktiga organiska
föreningar” ersättas med orden ”ammoniak, flyktiga organiska föreningar och
partiklar”. 9. I
ingressens nittonde stycke ska orden ”och partiklar, inklusive sot,” införas efter
orden ”kväveföreningar”. 10. Ingressens
tjugonde och tjugoförsta stycken ska utgå. 11. I
ingressens tjugoandra stycke ska a) orden ”och ammoniak”
ersättas med orden ”och reducerade kväveföreningar”, och b) orden ”inklusive
dikväveoxid” ersättas med orden ”inklusive dikväveoxid och nitrathalter i
ekosystem”. 12. I
ingressens tjugotredje stycke ska ordet ”troposfäriskt” ersättas med ordet
”marknära”. B. Artikel 1 1. Följande
stycke ska läggas till efter punkt 1: 1a. detta protokoll,
protokollet och det här protokollet: 1999 års protokoll om att
minska försurning, övergödning och marknära ozon, i dess uppdaterade version. 2. Orden ”,
uttryckt som ammoniak (NH3)” ska läggas till i slutet av punkt 9. 3. Följande
punkter ska införas efter punkt 11: 11a. partiklar
eller PM: en luftförorening som består av en blandning av partiklar i
luften. Dessa partiklar skiljer sig åt i fråga om fysiska egenskaper (t.ex.
storlek och form) och kemisk sammansättning. Om inget annat anges ska alla
hänvisningar till partiklar i detta protokoll avse partiklar med en
aerodynamisk diameter som är högst 10 mikrometer (μm) (PM10), inklusive
partiklar med en aerodynamisk diameter som är högst 2,5 µm (PM2,5). 11b. sot:
kolhaltiga partiklar som absorberar ljus. 11c. ozonbildande
ämnen: kväveoxider, flyktiga organiska föreningar, metan och kolmonoxid. 4. I punkt 13
ska orden ”eller flöden till receptorer” införas efter ordet ”atmosfären”. 5. I punkt 15
ska orden ”flyktiga organiska föreningar eller ammoniak” ersättas med orden
”flyktiga organiska föreningar, ammoniak eller partiklar”. 6. Punkt 16
ska ersättas med följande text: ny stationär källa: en stationär källa vars uppförande eller
väsentliga modifiering påbörjats efter utgången av ett år från och med dagen
för ikraftträdande för en part i detta protokoll. En part får besluta att inte
betrakta en stationär källa som en ny stationär källa om den redan var godkänd
av de behöriga nationella myndigheterna vid tidpunkten för ikraftträdandet av
protokollet för den parten och förutsatt att uppförandet eller den väsentliga
modifieringen påbörjades inom fem år efter den dagen. De behöriga nationella
myndigheterna avgör, med beaktande av sådana faktorer som modifieringens
miljömässiga nytta, om en modifiering är väsentlig eller inte. C. Artikel 2 1. I
inledningen ska följande ändringar göras: a) Före
orden ”Målet med detta protokoll” ska ”1.” införas. b) Orden
”ammoniak och flyktiga organiska föreningar” ska ersättas med
orden ”ammoniak, flyktiga
organiska föreningar och partiklar”. c) Orden
”och miljön” ska införas efter ”människors hälsa”. d) Orden
”material och grödor” ska ersättas med orden ”material, grödor
och klimatet på kort och lång
sikt”. e) Ordet
”, partiklar” ska införas efter ordet ”övergödning”. 2. Orden ”och
som tillåter återhämtning hos ekosystem” ska införas i slutet av led a. 3. I led b
ska orden ”och som tillåter återhämtning hos ekosystem” läggas till i slutet av
ledet [i den engelska versionen ska ordet ”och” raderas efter semikolonet,
detta berör inte den svenska versionen]. 4. I led c ii
ska orden ”den för hela Kanada gällande normen” ersättas med orden ”den
kanadensiska luftkvalitetsnormen”. 5. De nya
leden d, e och f ska läggas till efter led c enligt följande: d) För
partiklar: i) För parter inom EMEP:s
geografiska räckvidd, de kritiska belastningsgränser för partiklar som anges i bilaga I. ii) För
Kanada, den kanadensiska luftkvalitetsnormen för partiklar. iii) För
Förenta staterna, den nationella luftkvalitetsnormen för partiklar. e) För
parter inom EMEP:s geografiska räckvidd, de kritiska belastningsgränser för
ammoniak som anges i bilaga I. f) För
parter inom EMEP:s geografiska räckvidd, de godtagbara belastningsgränser för
luftföroreningar för att skydda material som anges i bilaga I. 6. En ny
punkt 2 ska läggas till i slutet av artikel 2 enligt följande: ”2. Ett
ytterligare mål är att parterna när de vidtar åtgärder för att uppnå sina
nationella mål för partiklar, i den utsträckning de anser vara lämplig,
prioriterar åtgärder för att minska utsläppen som också avsevärt minskar
mängden sot i syfte att främja människors hälsa och miljön och bidra till att
mildra klimatförändringen på kort sikt.” D. Artikel 3 1. Punkt 1
ska ändras på följande sätt: a) Ordet
”utsläppstak” i första raden ska ersättas med orden ”åtagande om
utsläppsminskning”. b) Ordet
”taket” i andra raden ska ersättas med ordet ”åtagandet”. c) Meningen
”När åtgärder vidtas för att minska utsläppen av partiklar bör varje part
sträva efter att göra minskningar inom de kategorier av källor som är kända för
att släppa ut stora mängder sot, i den omfattning parten anser vara lämplig.”
ska läggas till i slutet av stycket. 2. I
punkterna 2 och 3 ska orden ”V och VI” ersättas med orden ”V, VI och X”. 3. Orden ”Om
inte annat följer av punkterna 2a och 2b, [ska varje part]” ska införas i
början av punkt 2. 4. Nya
punkter 2a och 2b ska införas enligt följande: 2a. En part
som redan var en part i detta protokoll före ikraftträdandet av en ändring som
inför nya kategorier av utsläppskällor får tillämpa de gränsvärden som gäller
för en ”befintlig stationär källa” på de källor i en sådan ny kategori vars
uppförande eller väsentliga modifiering påbörjades före utgången av ett år från
och med dagen för ikraftträdandet av ändringen för den parten, såvida inte och
fram till dess att denna källa genomgår en väsentlig modifiering. 2b. En part
som redan var en part i detta protokoll före ikraftträdandet av en ändring som
inför nya gränsvärden som gäller för en ”ny stationär källa” får fortsätta
tillämpa de gränsvärden som gällde tidigare på de källor vars uppförande eller
väsentliga modifiering påbörjades före utgången av ett år från och med dagen
för ikraftträdandet av ändringen för den parten, såvida inte och fram till dess
att denna källa genomgår en väsentlig modifiering. 5. Punkt 4
ska utgå. 6. Punkt 6
ska ersättas med följande text: Varje part bör tillämpa
bästa tillgängliga teknik på mobila källor som omfattas av bilaga VIII och på
varje stationär källa som omfattas av bilagorna IV, V, VI och X och, om den
anser det vara lämpligt, åtgärder för att begränsa sot som komponent i
partiklar, med beaktande av de riktlinjer som antagits av verkställande
organet. 7. Punkt 7
ska ersättas med följande text: Varje part ska, i den mån
det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart och med beaktande av kostnaderna
och nyttan, inom de i bilaga VII angivna tidsramarna tillämpa de gränsvärden
för produkters innehåll av flyktiga organiska föreningar som anges i bilaga XI. 8. Punkt 8 b
ska ändras enligt följande: a) Orden
”riktlinjedokument V” och ”vid dess sjuttonde möte (beslut 1999/1), samt
eventuella tillägg därtill” ska utgå. b) Följande mening ska läggas till i slutet
av punkten: Särskild uppmärksamhet
bör ägnas åt minskningar av ammoniakutsläpp från betydande källor av ammoniak
för den aktuella parten. 9. I punkt 9
b ska orden ”ammoniak eller flyktiga organiska föreningar, som bidrar till
försurning, övergödning eller ozonbildning” ersättas med ”ammoniak, flyktiga
organiska föreningar eller partiklar som bidrar till försurning, övergödning,
ozonbildning eller förhöjda halter av partiklar”. 10. I punkt 10
b ska orden ”svavel eller flyktiga organiska föreningar” ersättas med ”svavel,
flyktiga organiska föreningar eller partiklar”. 11. Punkt 11
ska ersättas med följande: Kanada och Förenta
staterna ska vid ratifikation, godtagande eller godkännande av eller anslutning
till detta protokoll eller den ändring som anges i beslut 2012/2 underrätta
verkställande organet om sina respektive åtaganden i fråga om minskning av
utsläpp av svavel, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och partiklar för
att dessa automatiskt ska införas i bilaga II. 12. Följande
nya punkter ska läggas till efter punkt 11: 11a. Kanada ska också vid
ratifikation, godtagande eller godkännande av eller anslutning till detta
protokoll underrätta verkställande organet om relevanta gränsvärden för att
dessa automatiskt ska införas i bilagorna IV, V, VI, VIII, X och XI. 11b. Varje part ska
utarbeta och upprätthålla utsläppsinventeringar och prognoser för utsläppen av
svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska föreningar samt
partiklar. Parter inom EMEP:s geografiska räckvidd ska använda de metoder som
anges i de riktlinjer som tagits fram av EMEP:s styrande organ och antagits av
parterna vid ett möte i verkställande organet. Parter i områden utanför EMEP:s
geografiska räckvidd ska använda de metoder som utvecklats genom verkställande
organets arbetsplan som vägledning. 11c. Varje part bör
aktivt delta i program inom ramen för konventionen om luftföroreningars
inverkan på människors hälsa och miljön. 11d. För att kunna
jämföra de totala nationella utsläppen med åtaganden om utsläppsminskningar som
anges i punkt 1 får en part använda ett förfarande som angetts i ett beslut i
verkställande organet. Ett sådant förfarande ska innehålla bestämmelser om
inlämning av verifierande underlag och om översynen av användningen av
förfarandet. E. Artikel 3a 1. En ny
artikel 3a med följande lydelse ska läggas till: Artikel 3a Flexibla övergångsbestämmelser 1. Utan hinder av artikel
3.2, 3.3, 3.5 och 3.6 ska en part i konventionen som blir part i detta
protokoll mellan den 1 januari 2013 och den 31 december 2019 få tillämpa
flexibla övergångsbestämmelser för tillämpningen av gränsvärden som anges i
bilagorna VI och/eller VIII enligt de villkor som anges i denna artikel. 2. En part som väljer att
tillämpa flexibla övergångsbestämmelser enligt denna artikel ska ange följande
i sitt instrument för ratifikation, godtagande eller godkännande av eller
anslutning till detta protokoll: a) De särskilda
bestämmelser i bilagorna VI och/eller VIII för vilka parten väljer att tillämpa
flexibla övergångsbestämmelser. b) En genomförandeplan
med en tidsplan för ett fullständigt genomförande av de angivna bestämmelserna. 3. En genomförandeplan
enligt punkt 2 b ska minst innehålla bestämmelser om att gränsvärdena för nya
och befintliga stationära källor som anges i tabellerna 1 och 5 i bilaga VI och
tabellerna 1, 2, 3, 13 och 14 i bilaga VIII ska börja tillämpas senast
åtta år efter det att detta protokoll har trätt i kraft för parten, eller den
31 december 2022, beroende på vilket som inträffar först. 4. I inget fall får en
parts tillämpning av eventuella gränsvärden för nya och befintliga stationära
källor som anges i bilaga VI eller VIII skjutas upp längre än till den
31 december 2030. 5. En part som väljer att
tillämpa flexibla övergångsbestämmelser enligt den här artikeln ska vart tredje
år överlämna en rapport om sina framsteg med tillämpningen av bilagorna VI
och/eller VIII till kommissionens sekretariatschef. Kommissionens
sekretariatschef ska göra treårsrapporterna tillgängliga för verkställande
organet. F. Artikel 4 1. I punkt 1
ska orden ”ammoniak och flyktiga organiska föreningar” ersättas med ”ammoniak,
flyktiga organiska föreningar och partiklar, inklusive sot”. 2. I punkt 1
a ska orden ”brännare med låga utsläpp och miljöanpassade jordbruksmetoder”
ersättas med orden ”brännare med låga utsläpp, miljöanpassade jordbruksmetoder
och åtgärder som är kända för att minska utsläpp av sot som komponent i
partiklar”. G. Artikel 5 1. Punkt 1 a
ska ändras enligt följande: a) Orden
”ammoniak och flyktiga organiska föreningar” ska ersättas med ”ammoniak,
flyktiga organiska föreningar och partiklar, inklusive sot”. b) Orden
”nationella utsläppstaken eller” ska ersättas med ”åtaganden om
utsläppsminskningar och”. 2. Punkt 1 c
ska ersättas med följande text: c) nivåer av marknära
ozon och partiklar, 3. I punkt 1
d ska ”6.” ersättas med ”6,”. 4. En ny
punkt 1 e med följande lydelse ska läggas till: e) de förbättringar av
miljön och människors hälsa som är förknippade med att åtaganden om utsläppsminskningar
för 2020 och därefter uppfylls i enlighet med förteckningen i bilaga II. För
länder inom EMEP:s geografiska räckvidd kommer information om sådana
förbättringar att läggas fram i riktlinjer som antagits av verkställande
organet. 5. Punkt 2 e
ska ändras enligt följande: a) Orden
”hälso- och miljöeffekter” ska ersättas med ”effekter för människors hälsa,
miljö och klimat”. b) Orden
”minskning av” ska införas efter orden ”förknippade med”. H. Artikel 6 1. I punkt 1
b ska orden ”ammoniak och flyktiga organiska föreningar” ersättas med
”ammoniak, flyktiga organiska föreningar och partiklar”. 2. I punkt 1
f ska orden ”riktlinjedokumenten I–V” och ”vid dess sjuttonde möte
(beslut 1999/1), samt eventuella ändringar därav” utgå. 3. I punkt 1
g ska orden ”riktlinjedokument VI” och ”vid sitt sjuttonde möte (beslut
1999/1), samt eventuella ändringar därav” utgå. 4. I punkt 1
h ska orden ”ammoniak och flyktiga organiska föreningar” ersättas med orden
”ammoniak, flyktiga organiska föreningar och partiklar”. 5. Punkt 2
ska ersättas med följande text: Varje part ska insamla
och kontinuerligt uppdatera information om a) koncentrationer och depositioner i
omgivningen av svavel- och kväveföreningar, b) koncentrationer i omgivningen av ozon,
flyktiga organiska föreningar och partiklar, c) om möjligt, uppskattningar av
exponering för marknära ozon och partiklar. Varje part ska, om det är
praktiskt möjligt, också samla in och bevara information om effekterna av alla
dessa föroreningar på människors hälsa, land- och vattenekosystem, material och
klimat. Parter inom EMEP:s geografiska räckvidd bör använda de riktlinjer som
antagits av verkställande organet. Parter utanför EMEP:s geografiska räckvidd
bör använda de metoder som utvecklats genom verkställande organets arbetsplan
som vägledning. 6. Följande
punkt ska införas som punkt 2a: 2a. Varje part bör, i den
mån den finner lämpligt, också utarbeta och upprätthålla utsläppsinventeringar
och prognoser för utsläpp av sot, med hjälp av riktlinjer som antagits av
verkställande organet. I. Artikel 7 1. I punkt 1
a ii ska orden ”punkt 3” ersättas med orden ”punkterna 3 och 7”. 2. Inledningen
i punkt 1 b ska ersättas med följande text: b) Varje
part inom EMEP:s geografiska räckvidd ska genom kommissionens sekretariatschef
rapportera följande information till EMEP i fråga om utsläpp av svaveldioxid,
kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska föreningar och partiklar, på
grundval av de riktlinjer som utarbetats av EMEP:s styrande organ och som
antagits av verkställande organet: 3. I punkt 1
b i ska orden ”av svavel, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska
föreningar” utgå. 4. Punkt 1 b
ii ska ändras enligt följande: a) Orden ”för varje ämne” ska utgå. b) Årtalet ”(1990)” ska ersättas med orden
”det referensår som anges i bilaga II”. 5. I punkt 1
b iii ska orden ”och gällande planer för minskning av dessa” utgå. 6. Punkt 1 b
iv ska ersättas med följande text: iv) En
informativ inventeringsrapport med detaljerad information om rapporterade
utsläppsinventeringar och utsläppsprognoser. 7. En ny
punkt 1 ba med följande lydelse ska läggas till: ba) Varje
part inom EMEP:s geografiska räckvidd bör genom kommissionens sekretariatschef
rapportera tillgänglig information till verkställande organet om sina program
för luftföroreningars inverkan på människors hälsa och miljön samt
atmosfärövervakning och atmosfärmodellering inom ramen för konventionen, i
enlighet med riktlinjer som antagits av verkställande organ. 8. Punkt 1 c
ska ersättas med följande text: c) Parter
i områden utanför EMEP:s geografiska räckvidd ska rapportera tillgänglig
information om utsläppsnivåer, inbegripet för det referensår som anges i bilaga
II och som är lämpligt för det geografiska område som omfattas av partens
åtaganden om utsläppsminskningar. Parter i områden utanför EMEP:s geografiska
räckvidd bör lämna liknande information som den som anges i punkt 1ba, på
begäran av verkställande organet. 9. Ett nytt
led d ska läggas till efter punkt 1 c enligt följande: d) Varje
part bör dessutom, i förekommande fall, rapportera sina utsläppsinventeringar
och prognoser för utsläpp av sot, i enlighet med de riktlinjer som antagits av
verkställande organet. 10. Den
inledande meningen till punkt 3 ska ersättas med följande text: På begäran av och i
enlighet med de tidsramar som fastställts av verkställande organet, ska EMEP
och andra underorgan förse det verkställande organet med nödvändig information
om följande: 11. I punkt 3 a
ska orden ”partiklar inklusive sot,” införas efter orden ”koncentrationer av”. 12. I punkt 3 b
ska orden ”ozon och dess förelöpare.” ersättas med orden ”partiklar, marknära
ozon och deras förelöpare,”. 13. De nya
leden c och d ska införas efter punkt 3 b enligt följande: c) Negativ
inverkan på människors hälsa, naturliga ekosystem, material och grödor,
inklusive samspelet med klimatförändringarna och miljön i samband med ämnen som
omfattas av detta protokoll, och framstegen när det gäller att åstadkomma
förbättringar för människors hälsa och miljön enligt beskrivningen i den
vägledning som har antagits av verkställande organet. d) Beräkning
av kvävebudgetar, kväveupptagning och kväveöverskott och förbättringar av dessa
inom EMEP:s geografiska räckvidd, med hjälp av riktlinjer som antagits av
verkställande organet. 14. I punkt 3
ska den sista meningen utgå. 15. I punkt 4
ska orden ”och partiklar” läggas till i slutet av stycket. 16. I punkt 5
ska orden ”faktiska ozonkoncentrationerna och de kritiska nivåer för ozon”
ersättas med orden ”faktiska ozon- och partikelkoncentrationerna och de
kritiska nivåer för ozon och partiklar”. 17. En ny punkt
6 med följande lydelse ska läggas till: 6. Trots vad som sägs i
artikel 7.1 b får en part begära tillstånd från verkställande organet att
rapportera en begränsad inventering för ett visst förorenande ämne eller
föroreningar om a) denna
part inte sedan tidigare har rapporteringsskyldighet enligt detta protokoll
eller andra protokoll för den aktuella föroreningen, och b) partens
begränsade inventering omfattar minst alla stora punktkällor för föroreningen
eller föroreningarna hos parten eller en relevant PEMA. Verkställande organet ska
bevilja en sådan begäran varje år för upp till fem år efter det att detta
protokoll har trätt i kraft för en part, men i inget fall för rapportering av
utsläpp för något år efter 2019. En sådan begäran ska åtföljas av information
om framstegen mot att utarbeta en mer fullständig inventering som en del av
partens årliga rapportering. J. Artikel 8 1. I led b
ska ”partiklar, inklusive sot,” införas efter orden ”sådana för”. 2. I led c
ska orden ”kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska föreningar” ersättas
med orden ”kväveföreningar, ammoniak och flyktiga organiska föreningar och
partiklar, inklusive sot”. 3. Efter led
d ska ett nytt led da läggas till enligt följande: Ökad vetenskaplig förståelse
av de potentiella sidovinster för begränsning av klimatförändring som är
förknippade med potentiella minskningsscenarier för luftföroreningar (som
metan, kolmonoxid och sot) som påverkar strålningsdrivningen (radiative
forcing) och andra klimateffekter på kort sikt. 4. I led e
ska orden ”övergödning och fotokemiska föroreningar” ersättas med orden
”övergödning, fotokemiska föroreningar och partiklar”. 5. I led f
ska orden ”ammoniak och flyktiga organiska föreningar” ersättas med orden
”ammoniak, flyktiga organiska föreningar och andra förelöpare till ozon och
partiklar”. 6. Led g ska
ändras på följande sätt: a) Orden
”kväve och flyktiga organiska föreningar” ska ersättas med orden ”kväve,
flyktiga organiska föreningar och partiklar”. b) Orden
”inklusive deras bidrag till koncentrationen av partiklar,” ska utgå. c) Orden
”flyktiga organiska föreningar och troposfäriskt ozon” ska ersättas med
”flyktiga organiska föreningar, partiklar och marknära ozon”. 7. Led k ska
ändras på följande sätt: a) Orden
”miljö och människors hälsa” ska ersättas med ”miljö, människors hälsa och
effekter på klimatet”. b) Orden
”ammoniak och flyktiga organiska föreningar” ska ersättas med orden ”ammoniak,
flyktiga organiska föreningar och partiklar”. K. Artikel 10 1. I punkt 1
ska orden ”svavel- och kväveföreningar” ersättas med orden ”svavel- och
kväveföreningar och partiklar”. 2. Punkt 2 b
ska ändras enligt följande: a) Orden
”hälsoeffekter” ska ersättas med ”effekter på människors hälsa, sidovinster för
klimat”. b) Ordet
”partiklar” ska införas efter orden ”vad gäller”. 3. De nya
punkterna 3 och 4 ska läggas till enligt följande: 3. Verkställande organet
ska i sina granskningar enligt denna artikel ta med en utvärdering av åtgärder
för att minska sotutsläppen senast vid det andra mötet i verkställande organet
efter ikraftträdandet av den ändring som ingår i beslut 2012/2. 4. Parterna ska senast
vid det andra mötet i verkställande organet efter ikraftträdandet av den
ändring som ingår i beslut 2012/2 utvärdera åtgärder för att begränsa utsläpp
av ammoniak och överväga behovet av att se över bilaga IX. L. Artikel 13 Artikel 13 ska ersättas
med följande: Artikel 13 Justeringar 1. Varje part
i konventionen får föreslå att bilaga II till detta protokoll justeras så att partens namn
läggs till, tillsammans med utsläppsnivåer, utsläppstak och utsläppsminskning i
procent. 2. Varje part
får föreslå en justering av dess åtaganden om utsläppsminskningar som redan
förtecknas i bilaga II. Ett sådant förslag måste innehålla kompletterande
dokumentation, och ska ses över i enlighet med ett beslut i verkställande
organet. Denna översyn ska göras innan förslaget diskuteras av parterna i
enlighet med punkt 4. 3. Varje part
som har rätt att göra detta enligt artikel 3.9 får föreslå en justering av
bilaga III för att lägga till en eller flera PEMA eller göra förändringar i
PEMA under dess jurisdiktion som förtecknas i den bilagan. 4. Förslag
till justeringar ska skriftligen lämnas till kommissionens sekretariatschef,
som ska vidarebefordra dem till alla parter. Parterna ska diskutera de
föreslagna justeringarna vid nästa möte i verkställande organet, förutsatt att
förslagen har skickats ut av sekretariatschefen till parterna minst
90 dagar före mötet. 5. Justeringar
ska antas enhälligt av de parter som är närvarande vid ett möte i verkställande
organet och ska träda i kraft för alla parter i detta protokoll den nittionde
dagen efter den dag då kommissionens sekretariatschef underrättar dessa parter
skriftligt om att justeringen har antagits. Artikel 13a Ändringar 1. Varje part
får föreslå ändringar i detta protokoll. 2. Förslag
till ändringar ska skriftligen tillställas kommissionens sekretariatschef, som
ska vidarebefordra dem till alla parter. Parterna ska diskutera de föreslagna
ändringarna vid nästa möte i verkställande organet, förutsatt att förslagen har
skickats ut av sekretariatschefen till parterna minst 90 dagar före mötet.
3. Ändringar
i detta protokoll, förutom ändringar i bilagorna I och III, ska antas enhälligt
av de parter som är närvarande vid ett möte i verkställande organet och ska
träda i kraft för de parter som har godtagit dem den nittionde dagen efter den
dag då två tredjedelar av de parter som var parter vid tidpunkten för
antagandet har deponerat sina godtagandeinstrument hos depositarien. Ändringar
ska träda i kraft för varje annan part den nittionde dagen efter den dag då
parten deponerade sitt godtagandeinstrument avseende dessa ändringar. 4. Ändringar
i bilagorna I och III ska antas enhälligt av de parter som är närvarande vid
ett möte i verkställande organet. Etthundraåttio dagar från den dag då
kommissionens sekretariatschef meddelat ändringen till alla parter ska en sådan
ändring träda i kraft för de parter som inte har lämnat en underrättelse till
depositarien i enlighet med bestämmelserna i punkt 5, förutsatt att minst
sexton parter inte har lämnat en sådan underrättelse. 5. En part
som inte kan godkänna en ändring i bilagorna I eller III ska skriftligen
underrätta depositarien inom nittio dagar efter meddelandet om att ändringen
antagits. Depositarien ska utan dröjsmål underrätta samtliga parter om
mottagandet av varje sådan underrättelse. En part får när som helst ersätta sin
tidigare underrättelse med ett godtagande, och när ett godtagandeinstrument har
deponerats hos depositarien ska ändringen i bilagan träda i kraft för parten. 6. För de
parter som har godtagit ändringen ska det förfarande som anges i punkt 7 ha
företräde framför det förfarande som anges i punkt 3 med avseende på ändringar
av bilagorna IV–XI. 7. Ändringar
i bilagorna IV–XI ska antas enhälligt av de parter som är närvarande vid ett
möte i verkställande organet. Ett år från den dag då kommissionens
sekretariatschef meddelat ändringen till alla parter ska en sådan ändring träda
i kraft för de parter som inte har lämnat en underrättelse till depositarien i
enlighet med bestämmelserna i led a. a) En part
som inte kan godkänna en ändring i bilagorna IV–XI ska skriftligen underrätta
depositarien detta inom ett år från dagen för meddelandet om att ändringen
antagits. Depositarien ska utan dröjsmål underrätta samtliga parter om
mottagandet av varje sådan underrättelse. En part får när som helst ersätta sin
tidigare underrättelse med ett godtagande, och när ett godtagandeinstrument har
deponerats hos depositarien ska ändringen i bilagan träda i kraft för parten. b) Ändringar
av bilagorna IV–XI ska inte träda i kraft om sammanlagt minst sexton parter i) har
lämnat in underrättelse i enlighet med bestämmelserna i led a, eller ii) inte har godtagit det
förfarande som anges i denna punkt och ännu inte har deponerat sitt
godtagandeinstrument i enlighet med bestämmelserna i punkt 3. M. Artikel 15 En ny punkt 4 med
följande lydelse ska läggas till: 4. En stat eller en
regional organisation för ekonomisk integration ska deklarera i sitt
ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument om den
inte avser att vara bunden av de förfaranden som anges i artikel 13a.7, vad
gäller ändring av bilagorna IV–XI. N. Ny artikel 18a Följande nya artikel 18a
ska införas efter artikel 18: Artikel 18a Uppsägning av protokoll När alla parter i något
av följande protokoll har deponerat sina ratifikations-, godtagande-,
godkännande- eller anslutningsinstrument avseende detta protokoll hos
depositarien i enlighet med artikel 15, ska det protokollet anses ha upphört
att gälla: a) 1985
års Helsingforsprotokoll om begränsning av utsläppen av svavelföroreningar
eller dessas gränsöverskridande flöden med minst 30 procent. b) 1988
års Sofiaprotokoll om reglering av utsläppen av kväveoxider eller dessas
gränsöverskridande flöden. c) 1991
års Genèveprotokoll om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar
eller dessas gränsöverskridande flöden. d) 1994
års Osloprotokoll om ytterligare minskning av svavelutsläppen. O. Bilaga II Bilaga II ska ersättas
med följande text: Åtaganden om
utsläppsminskning 1. De åtaganden om
utsläppsminskning som anges i tabellerna nedan hänför sig till bestämmelserna i
artikel 3.1 och 3.10 i detta protokoll. 2. Tabell 1 innehåller
utsläppstak för svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx),
ammoniak (NH3) och flyktiga organiska föreningar (VOC) för 2010 fram
till 2020 uttryckt i tusental ton (metriska ton) för de parter som ratificerat
detta protokoll före 2010. 3. Tabellerna 2–6
innehåller åtaganden om utsläppsminskningar för SO2, NOx,
NH3, VOC och PM2,5 för 2020 och därefter. Dessa åtaganden uttrycks
som en procentuell minskning från 2005 års utsläppsnivå. 4. De utsläppsberäkningar
för 2005 som anges i tabellerna 2–6 uttrycks i tusental ton och utgör de
senaste bästa tillgängliga uppgifter som rapporterats av parterna under 2012.
Dessa beräkningar nämns endast upplysningsvis och får uppdateras av parterna i
samband med rapportering av utsläppsdata enligt detta protokoll om bättre
information blir tillgänglig. Sekretariatet kommer i informationssyfte att
lägga upp och regelbundet uppdatera en tabell på konventionens webbplats över
de mest aktuella beräkningar som rapporterats av parterna. De åtaganden om
utsläppsminskningar i procent som anges i tabellerna 2–6 ska tillämpas på de
mest aktuella beräkningar för år 2005 som rapporterats av parterna till
kommissionens sekretariatschef. 5. Om en part konstaterar
att den inte kan uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar för ett visst
år på grund av en mycket kall vinter, en särskilt torr sommar eller oförutsedda
förändringar i ekonomisk verksamhet, t.ex. förlorad kapacitet i
elförsörjningssystemet på hemmamarknaden eller i ett grannland, kan parten
uppfylla dessa åtaganden genom att beräkna ett genomsnitt av de nationella
årliga utsläppen för det aktuella året, det föregående året och det påföljande
året, under förutsättning att detta genomsnitt inte överstiger partens
åtagande. Tabell 1 Utsläppstak för 2010
fram till 2020 för parter som ratificerat detta protokoll före 2010 (uttryckt i
tusental ton per år) || Part || Ratificering || SO2 || NOx || NH3 || VOC || || || || || || 1 || Belgien || 2007 || 106 || 181 || 74 || 144 2 || Bulgarien || 2005 || 856 || 266 || 108 || 185 3 || Kroatien || 2008 || 70 || 87 || 30 || 90 4 || Cypern || 2007 || 39 || 23 || 9 || 14 5 || Tjeckien || 2004 || 283 || 286 || 101 || 220 6 || Danmark || 2002 || 55 || 127 || 69 || 85 7 || Finland || 2003 || 116 || 170 || 31 || 130 8 || Frankrike || 2007 || 400 || 860 || 780 || 1 100 9 || Tyskland || 2004 || 550 || 1 081 || 550 || 995 10 || Ungern || 2006 || 550 || 198 || 90 || 137 11 || Lettland || 2004 || 107 || 84 || 44 || 136 12 || Litauen || 2004 || 145 || 110 || 84 || 92 13 || Luxemburg || 2001 || 4 || 11 || 7 || 9 14 || Nederländerna || 2004 || 50 || 266 || 128 || 191 15 || Norge || 2002 || 22 || 156 || 23 || 195 16 || Portugal || 2005 || 170 || 260 || 108 || 202 17 || Rumänien || 2003 || 918 || 437 || 210 || 523 18 || Slovakien || 2005 || 110 || 130 || 39 || 140 19 || Slovenien || 2004 || 27 || 45 || 20 || 40 20 || Spanien a || 2005 || 774 || 847 || 353 || 669 21 || Sverige || 2002 || 67 || 148 || 57 || 241 22 || Schweiz || 2005 || 26 || 79 || 63 || 144 23 || Förenade kungariket || 2005 || 625 || 1 181 || 297 || 1 200 24 || Förenta staterna || 2004 || b || c || || d 25 || Europeiska unionen || 2003 || 7 832 || 8 180 || 4 294 || 7 585 a Siffrorna gäller för den europeiska delen av
landet. b Vid sitt godtagande av detta protokoll 2004
angav Förenta staterna ett vägledande mål för 2010 på sammanlagt
16 013 000 ton (short ton) svavelutsläpp från det PEMA som
identifierats för svavel, de 48 sammanhängande staterna och District of
Columbia. Denna siffra motsvarar 14 527 000 ton. c Vid sitt godtagande av detta protokoll 2004
angav Förenta staterna ett vägledande mål för 2010 på
6 897 000 ton (short ton) för de sammanlagda utsläppen av NOx från det PEMA
som identifierats för NOx, Connecticut,
Delaware, District of Columbia, Illinois, Indiana, Kentucky, Maine, Maryland,
Massachusetts, Michigan, New Hampshire, New Jersey, New York, Ohio,
Pennsylvania, Rhode Island, Vermont, West Virginia och Wisconsin. Denna siffra
motsvarar 6 257 000 ton. d Vid sitt godtagande av detta protokoll 2004
angav Förenta staterna ett vägledande mål för 2010 på
4 972 000 ton (short ton) för de sammanlagda utsläppen av VOC
från det PEMA som identifierats för VOC, Connecticut, Delaware, District of
Columbia, Illinois, Indiana, Kentucky, Maine, Maryland, Massachusetts,
Michigan, New Hampshire, New Jersey, New York, Ohio, Pennsylvania, Rhode
Island, Vermont, West Virginia och Wisconsin. Denna siffra motsvarar
4 511 000 ton. Tabell 2 Åtaganden om
utsläppsminskningar för svaveldioxid för 2020 och framåt || Part i konventionen || Utsläppsnivåerna 2005 i tusental ton SO2 || Minskning från 2005 års nivå (%) || || || 1 || Österrike || 27 || 26 2 || Vitryssland || 79 || 20 3 || Belgien || 145 || 43 4 || Bulgarien || 777 || 78 5 || Kanada a || || 6 || Kroatien || 63 || 55 7 || Cypern || 38 || 83 8 || Tjeckien || 219 || 45 9 || Danmark || 23 || 35 10 || Estland || 76 || 32 11 || Finland || 69 || 30 12 || Frankrike || 467 || 55 13 || Tyskland || 517 || 21 14 || Grekland || 542 || 74 15 || Ungern || 129 || 46 16 || Irland || 71 || 65 17 || Italien || 403 || 35 18 || Lettland || 6,7 || 8 19 || Litauen || 44 || 55 20 || Luxemburg || 2,5 || 34 21 || Malta || 11 || 77 22 || Nederländerna b || 65 || 28 23 || Norge || 24 || 10 24 || Polen || 1 224 || 59 25 || Portugal || 177 || 63 26 || Rumänien || 643 || 77 27 || Slovakien || 89 || 57 28 || Slovenien || 40 || 63 29 || Spanien b || 1 282 || 67 30 || Sverige || 36 || 22 31 || Schweiz || 17 || 21 32 || Förenade kungariket || 706 || 59 33 || Förenta staternac || || 34 || Europeiska unionen || 7 828 || 59 a Vid ratifikation, godtagande eller
godkännande av, eller anslutning till detta protokoll ska Kanada tillhandahålla
a) ett värde för de sammanlagda beräknade svavelutsläppsnivåerna 2005
nationellt eller för landets PEMA, om det har angett ett sådant, samt b) ett
vägledande värde för en minskning av de sammanlagda svavelutsläppsnivåerna 2020
utifrån 2005 års nivåer nationellt, eller för landets PEMA. Punkt a kommer att
införas i tabellen, och punkt b kommer att införas i en fotnot till tabellen.
Om landet anger ett PEMA kommer detta att läggas fram som ett förslag till
justering av bilaga III till protokollet. b Siffrorna gäller för den europeiska delen av
landet. c Vid ratifikation, godtagande eller
godkännande av, eller anslutning till den ändring genom vilken denna tabell
läggs till i protokollet, ska Förenta staterna tillhandahålla a) ett värde för
de sammanlagda beräknade svavelutsläppsnivåerna 2005 nationellt eller ett PEMA,
b) ett vägledande värde för en minskning av de sammanlagda
svavelutsläppsnivåerna 2020 utifrån 2005 års fastställda nivåer, och c)
eventuella ändringar det PEMA som identifierats när Förenta staterna blev en
part i protokollet. Punkt a kommer att införas i tabellen, punkt b kommer att
införas i en fotnot till tabellen och punkt c kommer att läggas fram som ett
förslag till justering av bilaga III. Tabell 3 Åtaganden om utsläppsminskningar
av kväveoxider för 2020 och framåta || Part i konventionen || Utsläppsnivåerna 2005 i tusen ton NO2 || Minskning från 2005 års nivå (%) || || || 1 || Österrike || 231 || 37 2 || Vitryssland || 171 || 25 3 || Belgien || 291 || 41 4 || Bulgarien || 154 || 41 5 || Kanadab || || 6 || Kroatien || 81 || 31 7 || Cypern || 21 || 44 8 || Tjeckien || 286 || 35 9 || Danmark || 181 || 56 10 || Estland || 36 || 18 11 || Finland || 177 || 35 12 || Frankrike || 1 430 || 50 13 || Tyskland || 1 464 || 39 14 || Grekland || 419 || 31 15 || Ungern || 203 || 34 16 || Irland || 127 || 49 17 || Italien || 1 212 || 40 18 || Lettland || 37 || 32 19 || Litauen || 58 || 48 20 || Luxemburg || 19 || 43 21 || Malta || 9,3 || 42 22 || Nederländernac || 370 || 45 23 || Norge || 200 || 23 24 || Polen || 866 || 30 25 || Portugal || 256 || 36 26 || Rumänien || 309 || 45 27 || Slovakien || 102 || 36 28 || Slovenien || 47 || 39 29 || Spanienc || 1 292 || 41 30 || Sverige || 174 || 36 31 || Schweizd || 94 || 41 32 || Förenade kungariket || 1 580 || 55 33 || Förenta staternae || || 34 || Europeiska unionen || 11 354 || 42 a Utsläpp från marker ingår inte i 2005 års
beräkningar för EU:s medlemsstater. b Vid ratifikation, godtagande eller
godkännande av, eller anslutning till detta protokoll ska Kanada tillhandahålla
a) ett värde för de sammanlagda beräknade kväveoxidutsläppsnivåerna 2005
nationellt eller för landets PEMA, om det har angett ett sådant, samt b) ett
vägledande värde för en minskning av de sammanlagda kväveoxidutsläppsnivåerna
2020 utifrån 2005 års nivåer nationellt, eller för landets PEMA. Punkt a kommer
att införas i tabellen, och punkt b kommer att införas i en fotnot till
tabellen. Om landet anger ett PEMA kommer detta att läggas fram som ett förslag
till justering av bilaga III till protokollet. c Siffrorna gäller för den europeiska delen av
landet. d Inklusive utsläpp från odling av grödor och
från jordbruksmarker (NFR 4D). e Vid
ratifikation, godtagande eller godkännande av, eller anslutning till den
ändring genom vilken denna tabell läggs till i protokollet, ska Förenta
staterna tillhandahålla a) ett värde för de sammanlagda beräknade
kväveoxidutsläppsnivåerna 2005 nationellt eller ett PEMA, b) ett vägledande
värde för en minskning av de sammanlagda kväveoxidutsläppsnivåerna 2020 utifrån
2005 års fastställda nivåer, och c) eventuella ändringar det PEMA som
identifierats när Förenta staterna blev en part i protokollet. Punkt a kommer
att införas i tabellen, punkt b kommer att införas i en fotnot till tabellen
och punkt c kommer att läggas fram som ett förslag till justering av bilaga
III. Tabell 4 Åtaganden om
utsläppsminskningar för ammoniak för 2020 och därefter || Part i konventionen || Utsläppsnivåer 2005 i tusen ton NH3 || Minskning från 2005 års nivå (%) || || || 1 || Österrike || 63 || 1 2 || Vitryssland || 136 || 7 3 || Belgien || 71 || 2 4 || Bulgarien || 60 || 3 5 || Kroatien || 40 || 1 6 || Cypern || 5,8 || 10 7 || Tjeckien || 82 || 7 8 || Danmark || 83 || 24 9 || Estland || 9,8 || 1 10 || Finland || 39 || 20 11 || Frankrike || 661 || 4 12 || Tyskland || 573 || 5 13 || Grekland || 68 || 7 14 || Ungern || 80 || 10 15 || Irland || 109 || 1 16 || Italien || 416 || 5 17 || Lettland || 16 || 1 18 || Litauen || 39 || 10 19 || Luxemburg || 5,0 || 1 20 || Malta || 1,6 || 4 21 || Nederländernaa || 141 || 13 22 || Norge || 23 || 8 23 || Polen || 270 || 1 24 || Portugal || 50 || 7 25 || Rumänien || 199 || 13 26 || Slovakien || 29 || 15 27 || Slovenien || 18 || 1 28 || Spaniena || 365 || 3 29 || Sverige || 55 || 15 30 || Schweiz || 64 || 8 31 || Förenade kungariket || 307 || 8 32 || Europeiska unionen || 3 813 || 6 a Siffrorna gäller för den europeiska delen av
landet. Tabell 5 Åtaganden om
utsläppsminskningar för flyktiga organiska föreningar för 2020 och därefter || Part i konventionen || Utsläppsnivåer 2005 i tusen ton VOC || Minskning från 2005 års nivå (%) || || || 1 || Österrike || 162 || 21 2 || Vitryssland || 349 || 15 3 || Belgien || 143 || 21 4 || Bulgarien || 158 || 21 5 || Kanadaa || || 6 || Kroatien || 101 || 34 7 || Cypern || 14 || 45 8 || Tjeckien || 182 || 18 9 || Danmark || 110 || 35 10 || Estland || 41 || 10 11 || Finland || 131 || 35 12 || Frankrike || 1 232 || 43 13 || Tyskland || 1 143 || 13 14 || Grekland || 222 || 54 15 || Ungern || 177 || 30 16 || Irland || 57 || 25 17 || Italien || 1 286 || 35 18 || Lettland || 73 || 27 19 || Litauen || 84 || 32 20 || Luxemburg || 9,8 || 29 21 || Malta || 3,3 || 23 22 || Nederländernab || 182 || 8 23 || Norge || 218 || 40 24 || Polen || 593 || 25 25 || Portugal || 207 || 18 26 || Rumänien || 425 || 25 27 || Slovakien || 73 || 18 28 || Slovenien || 37 || 23 29 || Spanienb || 809 || 22 30 || Sverige || 197 || 25 31 || Schweizc || 103 || 30 32 || Förenade kungariket || 1 088 || 32 33 || Förenta staternad || || 34 || Europeiska unionen || 8 842 || 28 a Vid ratifikation, godtagande eller
godkännande av, eller anslutning till detta protokoll ska Kanada tillhandahålla
a) ett värde för de sammanlagda beräknade VOC-utsläppsnivåerna 2005 nationellt
eller för landets PEMA, om det har angett ett sådant, samt b) ett vägledande värde
för en minskning av de sammanlagda VOC‑utsläppsnivåerna 2020 utifrån 2005
års nivåer nationellt, eller för landets PEMA. Punkt a kommer att införas i
tabellen, och punkt b kommer att införas i en fotnot till tabellen. Om landet
anger ett PEMA kommer detta att läggas fram som ett förslag till justering av
bilaga III till protokollet. b Siffrorna gäller för den europeiska delen av
landet. c Inklusive utsläpp från odling av grödor och
från jordbruksmarker (NFR 4D). d Vid
ratifikation, godtagande eller godkännande av, eller anslutning till den
ändring genom vilken denna tabell läggs till i protokollet, ska Förenta
staterna tillhandahålla a) ett värde för de sammanlagda beräknade VOC‑utsläppsnivåerna
2005 nationellt eller ett PEMA, b) ett vägledande värde för en minskning av de
sammanlagda VOC-utsläppsnivåerna 2020 utifrån 2005 års fastställda nivåer, och
c) eventuella ändringar det PEMA som identifierats när Förenta staterna blev en
part i protokollet. Punkt a kommer att införas i tabellen, punkt b kommer att införas
i en fotnot till tabellen och punkt c kommer att läggas fram som ett förslag
till justering av bilaga III. Tabell 6 Åtaganden om utsläppsminskningar för PM2,5 för 2020
och därefter || Part i konventionen || Utsläppsnivåerna 2005 i tusen ton PM2,5 || Minskning från 2005 års nivå (%) || || || 1 || Österrike || 22 || 20 2 || Vitryssland || 46 || 10 3 || Belgien || 24 || 20 4 || Bulgarien || 44 || 20 5 || Kanadaa || || 6 || Kroatien || 13 || 18 7 || Cypern || 2,9 || 46 8 || Tjeckien || 22 || 17 9 || Danmark || 25 || 33 10 || Estland || 20 || 15 11 || Finland || 36 || 30 12 || Frankrike || 304 || 27 13 || Tyskland || 121 || 26 14 || Grekland || 56 || 35 15 || Ungern || 31 || 13 16 || Irland || 11 || 18 17 || Italien || 166 || 10 18 || Lettland || 27 || 16 19 || Litauen || 8,7 || 20 20 || Luxemburg || 3,1 || 15 21 || Malta || 1,3 || 25 22 || Nederländernab || 21 || 37 23 || Norge || 52 || 30 24 || Polen || 133 || 16 25 || Portugal || 65 || 15 26 || Rumänien || 106 || 28 27 || Slovakien || 37 || 36 28 || Slovenien || 14 || 25 29 || Spanienb || 93 || 15 30 || Sverige || 29 || 19 31 || Schweiz || 11 || 26 32 || Förenade kungariket || 81 || 30 33 || Förenta staternac || || 34 || Europeiska unionen || 1 504 || 22 a Vid ratifikation, godtagande eller
godkännande av, eller anslutning till detta protokoll ska Kanada tillhandahålla
a) ett värde för de sammanlagda beräknade PM-utsläppsnivåerna 2005 nationellt
eller för landets PEMA, om det har angett ett sådant, samt
b) ett vägledande värde för en minskning av de sammanlagda PM-utsläppsnivåerna
2020 utifrån 2005 års nivåer nationellt, eller för landets PEMA. Punkt a kommer
att införas i tabellen, och punkt b kommer att införas i en fotnot till
tabellen. Om landet anger ett PEMA kommer detta att läggas fram som ett förslag
till justering av bilaga III till protokollet. b Siffrorna gäller för den europeiska delen av
landet. c Vid ratifikation, godtagande eller
godkännande av, eller anslutning till den ändring genom vilken denna tabell
läggs till i protokollet, ska Förenta staterna tillhandahålla a) ett värde för
de sammanlagda beräknade utsläppsnivåerna för PM2,5 2005 nationellt eller för
ett PEMA och b) ett vägledande värde för en minskning av de sammanlagda
utsläppsnivåerna för PM2,5 2020 utifrån 2005 års identifierade nivåer. Punkt a
kommer att införas i tabellen, och punkt b kommer att införas i en fotnot till
tabellen. P. Bilaga III 1. [Denna
ändring berör inte den svenska versionen.] 2. En ny
underrubrik och punkt ska läggas till före PEMA för Ryska federationen på
följande sätt: PEMA för Kanada Kanadas PEMA för svavel
är ett område på 1 miljon kvadratkilometer som omfattar provinserna Prince
Edwards Islands, Nova Scotias och New Brunswicks hela territorium, provinsen
Quebecs hela territorium söder om en rak linje mellan Havre‑St. Pierre
på norra stranden av Saint Lawrence-viken och den punkt där Quebecs och
Ontarios gräns korsar Jamesbuktens strandlinje samt provinsen Ontarios hela
territorium söder om en rak linje mellan den punkt där Ontarios och Quebecs
gräns korsar Jamesbuktens strandlinje och Nipigonfloden nära Övre sjöns norra
strand. 3. Stycket
under underrubriken ”PEMA för Ryska federationen ”ska ersättas med följande
text: PEMA för Ryska
federationen motsvarar Ryska federationens europeiska territorium. Ryska
federationens europeiska territorium är en del av Rysslands territorium inom de
administrativa och geografiska gränserna för de enheter i Ryska federationen i
Östeuropa som gränsar till den asiatiska kontinenten enligt den konventionella
gränslinje som går från norr till söder längs Uralbergen, gränsen mot Kazakstan
till Kaspiska havet och därefter längs statsgränserna mot Azerbajdzjan och
Georgien i norra Kaukasien till Svarta havet. Q. Bilaga IV 1. Bilaga IV
ska ersättas med följande text: Gränsvärden för svavelutsläpp från stationära
källor 1. Avsnitt A gäller andra
parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller Kanada och avsnitt C
gäller Förenta staterna. A. Parter utom Kanada och Förenta
staterna 2. I detta avsnitt avses
med gränsvärde för utsläpp (ELV) den kvantitet av SO2 (eller
SOx i förekommande fall) som ingår i avgaserna från en anläggning
som inte får överskridas. Om inget annat anges ska den beräknas i massenheter
svaveldioxid (SOX uttryckt som SO2) per volym i avgaserna
(uttryckt som mg/m³), vid standardförhållanden för temperatur och tryck för
torrgas (volym vid 273,15 K, 101,3 kPa). Vad beträffar syreinnehållet i
avgaserna gäller de värden som anges i tabellerna nedan för varje kategori av
källor. Utspädning i syfte att minska koncentrationerna av förorenande ämnen i
avgasen är inte tillåten. Idriftsättning, urdrifttagning samt underhåll av
utrustning är undantagna. 3. Efterlevnad av
gränsvärden för utsläpp, minimikrav på avsvavlingsgrad, svavelåtervinningsgrad
och gränsvärdena för svavelhalt ska kontrolleras: a) Utsläppen
ska övervakas genom mätningar eller genom beräkningar som ger åtminstone samma
noggrannhet. Överensstämmelse med gränsvärdena för utsläpp ska kontrolleras
genom kontinuerliga eller icke-kontinuerliga mätningar, typgodkännande eller
någon annan fungerande teknisk metod däribland kontrollerade beräkningsmetoder.
Vid kontinuerliga mätningar, föreligger överensstämmelse med gränsvärdena för
utsläpp om de godkända månatliga genomsnittliga utsläppen inte överstiger
gränsvärdet och om inget annat anges för den enskilda källkategorin. Vid
icke-kontinuerliga mätningar eller andra lämpliga bestämnings- eller
beräkningsförfaranden, föreligger överensstämmelse med gränsvärdena för utsläpp
om medelvärdet, grundat på ett lämpligt antal mätningar under representativa
förhållanden, inte överstiger gränsvärdena för utsläpp. Mätmetodernas
onoggrannhet får beaktas för kontrolländamål. b) Vid
förbränningsanläggningar som tillämpar de minimikrav för avsvavling som
fastställs i punkt 5 a ii, ska svavelhalten i bränslet också övervakas
regelbundet och de behöriga myndigheterna ska underrättas om väsentliga
förändringar av den typ av bränsle som används. Avsvavlingsgraderna ska
tillämpas som månatliga genomsnittliga värden. c) Överensstämmelse
med minimikraven för svavelåtervinningsgrad ska kontrolleras genom regelbundna
mätningar eller någon annan fungerande teknisk metod. d) Överensstämmelse
med gränsvärden för svavel för dieselbrännolja ska kontrolleras genom
regelbundna riktade mätningar. 4. Övervakning av relevanta
förorenande ämnen och mätning av ”driftsparametrar” samt kvalitetssäkring av
automatiska mätsystem och metoder för referensmätningar för att kalibrera dessa
system ska genomföras i enlighet med Europeiska standardiseringskommitténs
(CEN) standarder. Om CEN-standarder saknas ska Internationella
standardiseringsorganisationens (ISO) standarder, nationella eller
internationella standarder som kan garantera data av likvärdig vetenskaplig
kvalitet tillämpas. 5. I följande stycken
anges särskilda bestämmelser för förbränningsanläggningar som avses i punkt 7: a) En part får göra
undantag från skyldigheten att iaktta de gränsvärden för utsläpp som anges i
punkt 7 i följande fall: i) För en
förbränningsanläggning som normalt använder bränsle med låg svavelhalt, i de
fall då operatören inte kan följa dessa gränsvärden på grund av ett avbrott i
tillgången på lågsvavlig olja till följd av en allvarlig brist. ii) För en
förbränningsanläggning som förbränner inhemska fasta bränslen och som inte kan
uppfylla de gränsvärden för utsläpp som anges i punkt 7, varvid minst följande
gränsvärden för avsvavlingsgrader ska uppfyllas i stället: aa) Befintliga anläggningar: 50–100
MWth: 80 %. bb) Befintliga
anläggningar: 100–300 MWth: 90 %. cc) Befintliga
anläggningar: > 300 MWth: 95 %. dd) Nya
anläggningar: 50–300 MWth: 93 %. ee) Nya
anläggningar: > 300 MWth: 97 %. iii) För
förbränningsanläggningar som normalt använder gasformigt bränsle och som på
grund av ett plötsligt avbrott i gasförsörjningen, undantagsvis måste använda andra
typer av bränsle och därför borde vara utrustade med anordningar för
rökgasrening. iv) För befintliga
förbränningsanläggningar som inte är i drift mer än
17 500 drifttimmar från och med den 1 januari 2016 och senast till
och med den 31 december 2023. v) För befintliga
förbränningsanläggningar som använder fasta eller flytande bränslen och som
inte är i drift mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande
genomsnitt över en period av fem år. För dessa ska i stället följande
gränsvärden gälla: aa) För fasta bränslen: 800 mg/m³ bb) För flytande bränslen: 850 mg/m³ för
anläggningar med en tillförd nominell effekt på högst 300 MWth och
400 mg/m³ för anläggningar med en tillförd nominell effekt på mer än 300
MWth. b) Om en
förbränningsanläggning utökas med minst 50 MWth ska de gränsvärden för
utsläpp som anges i punkt 7 för nya anläggningar tillämpas på den utbyggnadsdel
som påverkas av ändringen. Gränsvärdena för utsläpp beräknas som ett
genomsnitt, vägt med den faktiska tillförda effekten för både den befintliga
och den nya delen av anläggningen. c) Parterna ska se
till att det föreskrivs förfaranden som ska följas om reningsutrustningen
fungerar dåligt eller havererar. d) När det gäller en
flerbränsleanläggning som samtidigt utnyttjar två eller flera bränsletyper, ska
gränsvärdena för utsläpp fastställas som ett vägt genomsnitt av gränsvärdena
för utsläpp för de enskilda bränslena, på grundval av den tillförda effekten
för varje bränsletyp. 6. Parterna får tillämpa
regler som innebär att förbränningsanläggningar och bearbetningsanläggningar
inom ett mineraloljeraffinaderi får undantas från skyldigheten att iaktta de
enskilda SO2-gränsvärden som anges i denna bilaga, förutsatt att de
uppfyller ett gränsvärde för en s.k. bubbla av SO2 som fastställts
på grundval av bästa tillgängliga teknik. 7.
Förbränningsanläggningar med en tillförd nominell effekt på över 50 MWth:[1] Tabell 1 Gränsvärden för SO2-utsläpp
från förbränningsanläggningara Bränsletyp || Tillförd effekt (MWth) || ELV för SO2 mg/m³ b || || Fasta bränslen || 50–100 || Nya anläggningar: 400 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 300 (torv) 200 (biomassa) Befintliga anläggningar: 400 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 300 (torv) 200 (biomassa) 100–300 || Nya anläggningar: 200 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 300 (torv) 200 (biomassa) Befintliga anläggningar: 250 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 300 (torv) 200 (biomassa) >300 || Nya anläggningar: 150 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) (FBC: 200) 150 (torv) (FBC: 200) 150 (biomassa) Befintliga anläggningar: 200 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 200 (torv) 200 (biomassa) Flytande bränslen || 50–100 || Nya anläggningar: 350 Befintliga anläggningar: 350 100–300 || Nya anläggningar: 200 Befintliga anläggningar: 250 >300 || Nya anläggningar: 150 Befintliga anläggningar: 200 Gasformiga bränslen i allmänhet || >50 || Nya anläggningar: 35 Befintliga anläggningar: 35 Kondenserad gas || >50 || Nya anläggningar: 5 Befintliga anläggningar: 5 Koksugnsgas och masugnsgas || >50 || Nya anläggningar: 200 för masugnsgas 400 för koksugnsgas Befintliga anläggningar: 200 för masugnsgas 400 för koksugnsgas Förgasade raffinaderi-restprodukter || >50 || Nya anläggningar: 35 Befintliga anläggningar: 800 Anm.: FBC = förbränning i fluidiserad bädd (cirkulerande,
trycksatt, bubblande). a Gränsvärdena för utsläpp ska inte tillämpas på följande: ·
Anläggningar där förbränningsprodukterna används för
direkt uppvärmning, torkning eller annan behandling av föremål eller material. ·
Efterförbränningsanläggningar som är avsedda att rena
rökgaser genom förbränning och som inte används som en separat
förbränningsanläggning. ·
Anordningar för regenerering av katalysatorer för
katalytisk krackning. ·
Anordningar för omvandling av vätesulfid till svavel. ·
Reaktorer som används inom den kemiska industrin. ·
Koksugnsblock. ·
Cowperapparater. ·
Återvinningspannor i anläggningar för framställning av
pappersmassa. ·
Förbränningsanläggningar för avfall. ·
Anläggningar som drivs med diesel-, bensin- eller
gasmotorer eller med gasturbiner, oavsett vilket bränsle som används. b Referensinnehållet för O2 är
6 procent för fasta bränslen och 3 procent för flytande bränslen och
bränslen i gasform. 8. Dieselbrännolja: Tabell
2 Gränsvärden för
svavelhalten i dieselbrännoljaa || Svavelhalt (viktprocent) || Dieselbrännolja || < 0,10 a Med dieselbrännolja avses alla petroleumbaserade flytande
bränslen, exklusive marina bränslen, som omfattas av KN-nummer 2710 19 25, 2710
19 29, 2710 19 45 eller 2710 19 49, eller alla petroleumbaserade flytande
bränslen, utom marina bränslen, som till mindre än 65 volymprocent (inklusive
förluster) destillerar vid 250 °C och som till minst 85
volymprocent (inklusive förluster) destillerar vid 350 °C enligt ASTM D86-metoden. Dieselbränslen, dvs.
dieselbrännolja som omfattas av KN-nummer 2710 19 41 och används för
motordrivna fordon undantas från denna definition. Bränslen som används i
mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och
jordbrukstraktorer ska också undantas från denna definition. 9. Olje- och
gasraffinaderier: Enheter för
svavelåtervinning: för anläggningar som släpper ut mer än 50 ton svavel
per dag: Tabell 3 Gränsvärde uttryckt
som minsta svavelåtervinningsgrad för svavelåtervinningsenheter Anläggningstyp || Minsta svavelåtervinningsgrad a (%) || Ny anläggning || 99,5 Befintlig anläggning || 98,5 a Svavelåtervinningsgraden är den procentandel importerad H2S som i
genomsnitt omvandlas till elementärt svavel per år. 10. Framställning
av titandioxid: Tabell 4 Gränsvärden för SOx-utsläpp
från framställning av titandioxid
(årligt genomsnitt) Anläggningstyp || ELV för SOx (uttryckt som SO2) (kg/t TiO2) || Sulfatprocessen, totala utsläpp || 6 Kloridprocessen, totala utsläpp || 1,7 B. Kanada 11. Gränsvärdena
för begränsning av utsläpp av svaveloxider kommer att fastställas för
stationära källor, i förekommande fall med hänsyn till information om
tillgänglig begränsningsteknik, gränsvärden som tillämpas i andra
jurisdiktioner, och följande dokument: a) Order Adding Toxic Substances to Schedule
1 to the Canadian Environmental Act, 1999. SOR/2011-34. b) Proposed Regulation, Order Adding Toxic
Substances to Schedule 1 to the Canadian Environmental Protection Act,
1999. c) New Source Emission Guidelines for
Thermal Electricity Generation. d) National Emission Guidelines for
Stationary Combustion Turbines, PN1072. e) Operating and Emission
Guidelines for Municipal Solid Waste Incinerators.
PN1085. C. Förenta staterna 12. Gränsvärdena
för begränsning av svaveldioxidutsläpp från stationära källor inom följande
kategorier av stationära källor, och de källor som de avser, anges i följande
dokument: a) Electric
Utility Steam Generating Units – 40 Code of Federal Regulations (C.F.R.) Part
60, Subpart D, and Subpart Da. b) Industrial-Commercial-Institutional
Steam Generating Units – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Db, and Subpart Dc. c) Sulphuric Acid
Plants – 40 C.F.R. Part 60, Subpart H. d) Petroleum
Refineries – 40 C.F.R. Part 60, Subpart J and Subpart Ja. e) Primary Copper
Smelters – 40 C.F.R. Part 60, Subpart P. f) Primary Zinc
Smelters – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Q. g) Primary Lead
Smelters – 40 C.F.R. Part 60, Subpart R. h) Stationary Gas
Turbines – 40 C.F.R. Part 60, Subpart GG. i) Onshore
Natural Gas Processing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart LLL. j) Municipal
Waste Combustors – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Ea, and Subpart Eb. k) Hospital/Medical/Infectious
Waste Incinerators – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Ec. l) Stationary
Combustion Turbines – 40 C.F.R. Part 60, Subpart KKKK. m) Small Municipal
Waste Combustors – 40 C.F.R. Part 60, Subpart AAAA. n) Commercial and
Industrial Solid Waste Combustors – 40 C.F.R. Part 60, Subpart CCCC. o) Other Solid
Waste Combustors – 40 C.F.R. Part 60, Subpart EEEE. R. Bilaga V Bilaga V ska ersättas med
följande text: Gränsvärden för kväveoxidutsläpp från
stationära källor 1. Avsnitt A gäller andra
parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller Kanada och avsnitt C
gäller Förenta staterna. A. Parter
utom Kanada och Förenta staterna 2. I detta avsnitt avses med gränsvärde för utsläpp (ELV) den
mängd NOx (summan av NO och NO2, uttryckt som NO2)
som ingår i avgaserna från en anläggning som inte får överskridas. Om inte
annat anges ska den beräknas i massa per volym av NOx i avgaserna
(uttryckt som mg/m3), vid standardförhållanden för temperatur och
tryck för torrgas (volym vid 273,15 K, 101,3 kPa). Vad beträffar syreinnehållet
i avgaserna gäller de värden som anges i tabellerna nedan för varje kategori av
källor. Utspädning i syfte att minska koncentrationerna av förorenande ämnen i
avgasen är inte tillåten. Idriftsättning, urdrifttagning samt underhåll av
utrustning är undantagna. 3. Utsläppen ska i
samtliga fall övervakas via mätningar av NOx eller genom beräkningar
eller en kombination av båda metoderna som ger minst samma noggrannhet.
Överensstämmelse med gränsvärdena för utsläpp ska kontrolleras genom
kontinuerliga eller icke-kontinuerliga mätningar, typgodkännande eller någon
annan fungerande teknisk metod däribland kontrollerade beräkningsmetoder. Vid
kontinuerliga mätningar, föreligger överensstämmelse med gränsvärdena för
utsläpp om de godkända månatliga genomsnittliga utsläppen inte överstiger
gränsvärdena. Vid icke-kontinuerliga mätningar eller andra lämpliga
bestämnings- eller beräkningsförfaranden, föreligger överensstämmelse med
gränsvärdena för utsläpp om medelvärdet, grundat på ett lämpligt antal
mätningar under representativa förhållanden, inte överstiger gränsvärdena för
utsläpp. Mätmetodernas onoggrannhet får beaktas för kontrolländamål. 4. Övervakning av
relevanta förorenande ämnen och mätning av ”driftsparametrar” samt
kvalitetssäkring av automatiska mätsystem och metoder för referensmätningar för
att kalibrera dessa system ska genomföras i enlighet med Europeiska
standardiseringskommitténs (CEN) standarder. Om CEN-standarder saknas ska
ISO-standarder, nationella eller internationella standarder som kan garantera
data av likvärdig vetenskaplig kvalitet tillämpas. 5. Särskilda bestämmelser
för förbränningsanläggningar som avses i punkt 6: a) En part får göra
undantag från skyldigheten att iaktta de utsläppsgränsvärden som avses i punkt
6 i följande fall: i) För
förbränningsanläggningar som normalt använder gasformigt bränsle och som på
grund av ett plötsligt avbrott i gasförsörjningen, undantagsvis måste använda
andra typer av bränsle och därför borde vara utrustade med anordningar för
rökgasrening. ii) För befintliga
förbränningsanläggningar som inte är i drift mer än 17 500 drifttimmar
från och med den 1 januari 2016 och senast till och med den 31 december
2023. iii) För andra
befintliga förbränningsanläggningar än landbaserade gasturbiner (som omfattas
av punkt 7) som använder fasta eller flytande bränslen och som inte är i drift
mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande medelvärde över en period
av fem år, för vilka följande gränsvärden ska gälla i stället: aa) För
fasta bränslen: 450 mg/m³ bb) För
flytande bränslen: 450 mg/m³. b) Om en
förbränningsanläggning utökas med minst 50 MWth ska de gränsvärden för
utsläpp som anges i punkt 6 för nya anläggningar tillämpas på den utbyggnadsdel
som påverkas av ändringen. Gränsvärdena för utsläpp beräknas som ett
genomsnitt, vägt med den faktiska tillförda effekten för både den befintliga
och den nya delen av anläggningen. c) Parterna ska se
till att det föreskrivs förfaranden som ska följas om reningsutrustningen
fungerar dåligt eller havererar. d) När det gäller en
flerbränsleanläggning som samtidigt utnyttjar två eller flera bränsletyper, ska
gränsvärdena för utsläpp fastställas som ett vägt genomsnitt av gränsvärdena
för utsläpp för de enskilda bränslen, på grundval av den tillförda effekten för
varje bränsletyp. Parterna får tillämpa regler som innebär att förbränningsanläggningar
och bearbetningsanläggningar inom ett mineraloljeraffinaderi får undantas från
skyldigheten att iaktta de enskilda NOx-gränsvärden som anges i
denna bilaga, förutsatt att de uppfyller ett gränsvärde för en s.k. bubbla av
NOx som fastställts på grundval av bästa tillgängliga teknik. 6.
Förbränningsanläggningar med en tillförd nominell effekt på över 50 MWth:[2] Tabell 1 Gränsvärden för NOx-utsläpp
från förbränningsanläggningara Bränsletyp || Tillförd effekt (MWth) || ELV för NOx (mg/m³)b || || Fasta bränslen || 50–100 || Nya anläggningar: 300 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 450 (pulveriserad brunkol) 250 (biomassa, torv) Befintliga anläggningar: 300 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 450 (pulveriserad brunkol) 300 (biomassa, torv) 100–300 || Nya anläggningar: 200 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 200 (biomassa, torv) Befintliga anläggningar: 200 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 250 (biomassa, torv) >300 || Nya anläggningar: 150 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) (generellt) 150 (biomassa, torv) 200 (pulveriserad brunkol) Befintliga anläggningar: 200 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 200 (biomassa, torv) Flytande bränslen || 50–100 || Nya anläggningar: 300 Befintliga anläggningar: 450 100–300 || Nya anläggningar: 150 Befintliga anläggningar: 200 (generellt) Befintliga anläggningar i raffinaderier och kemiska anläggningar: 450 (för förbränning av destillations- och omvandlingsrester från råoljeraffinering för egen förbrukning i förbränningsanläggningar och för förbränning av flytande produktionsrester som ett icke-kommersiellt bränsle) >300 || Nya anläggningar: 100 Befintliga anläggningar: 150 (generellt) Befintliga anläggningar i raffinaderier och kemiska anläggningar: 450 (för förbränning av destillations- och omvandlingsrester från råoljeraffinering för egen förbrukning i förbränningsanläggningar och för förbränning av flytande produktionsrester som ett icke-kommersiellt bränsle (< 500 MWth) Naturgas || 50–300 || Nya anläggningar: 100 Befintliga anläggningar: 100 >300 || Nya anläggningar: 100 Befintliga anläggningar: 100 Andra gasformiga bränslen || >50 || Nya anläggningar: 200 Befintliga anläggningar: 300 a Gränsvärdena för utsläpp ska inte tillämpas på följande: ·
Anläggningar där
förbränningsprodukterna används för direkt uppvärmning, torkning eller annan
behandling av föremål eller material. ·
Efterförbränningsanläggningar
som är avsedda att rena rökgaser genom förbränning och som inte används som en
separat förbränningsanläggning. ·
Anordningar för
regenerering av katalysatorer för katalytisk krackning. ·
Anordningar för omvandling
av vätesulfid till svavel. ·
Reaktorer som används inom
den kemiska industrin. ·
Koksugnsblock. ·
Cowperapparater. ·
Återvinningspannor i
anläggningar för framställning av pappersmassa. ·
Förbränningsanläggningar
för avfall. ·
Anläggningar som drivs med
diesel-, bensin- eller gasmotorer eller med gasturbiner, oavsett vilket bränsle
som används. b Referensinnehållet för O2 är
6 procent för fasta bränslen och 3 procent för flytande bränslen och
bränslen i gasform. 7. Gasturbiner till
lands med en tillförd nominell effekt på över 50 MWth: Gränsvärdena för utsläpp
av NOx, uttryckta i mg/m3 (med ett O2-innehåll
på 15 %) gäller för enskilda gasturbinenheter. Gränsvärdena i tabell 2
gäller endast vid en belastning på mer än 70 %. Tabell 2 Gränsvärden för NOx-utsläpp
från gasturbiner till lands (inklusive gaskombiverk) Bränsletyp || Tillförd effekt (MWth) || ELV för NOx (mg/m³)a || || Flytande bränslen (lätta och medeltunga destillat) || >50 || Nya anläggningar: 50 Befintliga anläggningar: 90 (generellt) 200 (anläggningar som är i drift mindre än 1 500 timmar per år) Naturgasb || >50 || Nya anläggningar: 50 (generellt)d Befintliga anläggningar: 50 (generellt)c,d 150 (anläggningar som är i drift mindre än 1 500 timmar per år) Andra gaser || >50 || Nya anläggningar: 50 Befintliga anläggningar: 120 (generellt) 200 (anläggningar som är i drift mindre än 1 500 timmar per år) a Gasturbiner för reservdrift som inte är i drift mer än 500 timmar per
år omfattas inte. b Med naturgas avses naturligt förekommande metan med högst 20
volymprocent ädelgaser och andra beståndsdelar. c 75 mg/m3 i följande fall, där gasturbinens
verkningsgrad är fastställd vid grundbelastningsbetingelser enligt ISO: ·
Gasturbiner som används i
kraftvärmesystem med en total verkningsgrad på mer än 75 %. ·
Gasturbiner som används i
kombikraftverk med en genomsnittlig total elektrisk verkningsgrad, räknat över
hela året, på mer än 55 %. ·
Gasturbiner för mekaniska
drivanordningar. d För gasturbiner med enkel process som inte tillhör någon av de
kategorier som anges i fotnot c, men som har en verkningsgrad på mer än
35 % – fastställd vid grundbelastningsbetingelser enligt ISO – ska
utsläppsvärdena för NOx vara 50 xη/35,
där η är gasturbinens verkningsgrad vid grundbelastningsbetingelser enligt
ISO uttryckt i procent. 8. Cementframställning:
Tabell 3 Gränsvärden för NOx-utsläpp
från cementklinkerproduktiona Anläggningstyp || ELV för NOx (mg/m³) || Generellt (befintliga och nya anläggningar) || 500 Befintliga Lepol-ugnar och långa roterugnar där inget avfall förbränns || 800 a Anläggningar för produktion av klinker (cement) i roterugn med en
produktionskapacitet som överstiger 500 ton per dygn eller i andra typer av
ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn.
Referensinnehållet för O2 är 10 %. 9. Stationära
motorer: Tabell 4 Gränsvärden för NOx-utsläpp
från nya stationära motorer Motortyp, effekt, bränslespecifikation || ELV a,b,c (mg/m³) || Gasmotorer > 1 MWth Motorer med gnisttändning (= Otto), alla gasformiga bränslen || 95 (förstärkt mager blandning) 190 (standardiserad mager blandning eller fet blandning med katalysator) Tvåbränslemotorer > 1 MWth när gas används (alla gasformiga bränslen) när flytande bränslen används (alla flytande bränslen)d 1–20 MWth >20 MWth || 190 225 225 Dieselmotorer > 5 MWth (kompressionständning) Lågvarviga (< 300 varv per minut)/medelvarviga (300–1 200 varv per minut) 5–20 MWth Tjock eldningsolja och biooljor Lätt eldningsolja och naturgas >20 MWth Tjock eldningsolja och biooljor Lätt eldningsolja och naturgas Högvarviga (>1 200 varv per minut) || 225 190 190 190 190 Anm.: Referensinnehållet för syre är 15 %[3]. a Dessa gränsvärden gäller inte för motorer som är i drift mindre än 500
timmar per år. b När system för selektiv katalytisk reduktion (SCR) i dagsläget inte
går att använda av tekniska och logistiska skäl, t.ex. på avlägsna öar eller
där det inte finns tillräcklig försörjning av bränsle av hög kvalitet, får en
övergångsperiod på tio år efter ikraftträdandet av detta protokoll för en
part tillämpas för dieselmotorer och tvåbränslemotorer. Under övergångsperioden
ska följande gränsvärden gälla: ·
Tvåbränslemotorer:
1 850 mg/m³ när flytande bränsle används, 380 mg/m3 när gas
används. ·
Dieselmotorer –
lågvarviga (< 300 varv per minut) och medelvarviga (300–1 200 varv per
minut): 1 300 mg/m³ för motorer mellan 5 och 20 MWth och
1 850 mg/m³ för motorer > 20 MWth, ·
Dieselmotorer –
högvarviga (> 1 200 varv per minut): 750 mg/m³. c Motorer som är i drift 500–1 500 timmar per år får undantas från
kravet på att uppfylla dessa gränsvärden, om primära åtgärder vidtas för att
begränsa NOx-utsläppen och uppfylla de gränsvärden som
anges i fotnot b. d En part får göra undantag från skyldigheten att iaktta utsläppsgränsvärdena
för förbränningsanläggningar som använder gasformigt bränsle och som på grund
av ett plötsligt avbrott i gasförsörjningen, undantagsvis måste använda andra
typer av bränsle och därför borde vara utrustad med anordningar för
rökgasrening. Undantaget får beviljas för en tidsperiod av högst tio dagar,
såvida det inte föreligger ett tvingande behov av energiförsörjning. 10. Sintringsanläggningar
för järnmalm: Tabell 5 Gränsvärden för NOx-utsläpp
från sintringsanläggningar för järnmalm Anläggningstyp || ELV för NOx (mg/m³) || Sintringsanläggningar: Ny anläggning || 400 Sintringsanläggningar: Befintlig anläggning || 400 a Produktion och bearbetning av metaller: Anläggningar
för rostning och sintring av metallhaltig malm, anläggningar för produktion av
råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för
kontinuerlig gjutning, med en kapacitet som överstiger 2,5 ton per timme,
anläggningar för behandling av järnbaserade metaller (genom varmvalsning med en
kapacitet som överstiger 20 ton stål per timme). b Som undantag från punkt 3 ska dessa gränsvärden betraktas som ett
genomsnitt över en längre tid. 11. Framställning
av salpetersyra: Tabell 6 Gränsvärden för NOx-utsläpp
från framställning av salpetersyra, med undantag av syrakoncentrationsanläggningar Anläggningstyp || ELV för NOx (mg/m³) || Nya anläggningar || 160 Befintliga anläggningar || 190 B. Kanada 12. Gränsvärdena
för begränsning av NOx-utsläpp kommer att fastställas för stationära
källor, i förekommande fall med hänsyn till information om tillgänglig
begränsningsteknik, gränsvärden som tillämpas i andra jurisdiktioner, och
följande dokument: a) New Source Emission Guidelines for
Thermal Electricity Generation. b) National Emission Guidelines for Stationary
Combustion Turbines, PN1072. c) National Emission Guidelines for Cement Kilns,
PN1284. d) National Emission Guidelines for
Industrial/Commercial Boilers and Heaters, PN1286. e) Operating and Emission Guidelines for Municipal Solid
Waste Incinerators, PN1085. f) Management Plan for Nitrogen Oxides (NOx) and
Volatile Organic Compounds (VOCs) – Phase I, PN1066. g) Operating and Emission Guidelines for Municipal
Solid Waste Incinerators. PN1085. C. Förenta staterna 13. Gränsvärdena
för begränsning av NOx-utsläpp från stationära källor inom följande
kategorier av stationära källor, och de källor som de avser, anges i följande
dokument: a) Coal-fired Utility Units – 40 Code
of Federal Regulations (C.F.R.) Part 76. b) Electric Utility Steam Generating Units – 40
C.F.R. Part 60, Subpart D, and Subpart Da. c) Industrial-Commercial-Institutional Steam
Generating Units – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Db. d) Nitric Acid Plants – 40 C.F.R. Part 60, Subpart G. e) Stationary Gas Turbines – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart GG. f) Municipal Waste Combustors – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart Ea, and Subpart Eb. g) Hospital/Medical/Infectious Waste Incinerators –
40 C.F.R. Part 60, Subpart Ec. h) Petroleum Refineries – 40 C.F.R. Part 60, Subpart
J, and Subpart Ja. i) Stationary Internal Combustion Engines – Spark
Ignition, 40 C.F.R. Part 60, Subpart JJJJ. j) Stationary Internal Combustion Engines –
Compression Ignition, 40 C.F.R. Part 60, Subpart IIII. k) Stationary Combustion Turbines – 40 C.F.R. Part
60, Subpart KKKK. l) Small Municipal Waste Combustors – 40 C.F.R. Part
60, Subpart AAAA. m) Portland Cement –40 C.F.R. Part 60, Subpart F. n) Commercial and Industrial Solid Waste Combustors –
40 C.F.R. Part 60, Subpart CCCC. o) Other Solid Waste Combustors – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart EEEE. S. Bilaga VI Bilaga VI ska ersättas
med följande text: Gränsvärden för utsläpp av flyktiga
organiska föreningar från stationära källor 1. Avsnitt A
gäller andra parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller Kanada och
avsnitt C gäller Förenta staterna. A. Parter utom Kanada och Förenta
staterna 2. I
detta avsnitt behandlas de stationära källor för utsläpp av flyktiga organiska
föreningar (MVOC) som anges i punkterna 8–22. Anläggningar eller delar av
anläggningar för forskning, utveckling och utprovning av nya produkter och
processer omfattas ej. Tröskelvärden anges i de sektorsspecifika tabellerna
nedan. Dessa avser främst lösningsmedelsförbrukning eller utsläppsmassflöden.
Om en operatör driver flera verksamheter under samma underrubrik vid samma
anläggning och på samma plats, läggs lösningsmedelsförbrukningen eller
utsläppsmassflödena ihop. Om inget tröskelvärde anges gäller det angivna
gränsvärdet alla berörda anläggningar. 3. I
avsnitt A i denna bilaga gäller följande definitioner: a) lagring
och distribution av bensin: lastning av lastbilar, järnvägsvagnar, pråmar
och sjögående fartyg vid depåer och utlastningsstationer vid oljeraffinaderier,
inklusive tankning av fordon vid bensinstationer. b) limbeläggning:
alla verksamheter som innebär att lim anbringas på en yta, med undantag av
limbeläggning och laminering i samband med tryckverksamheter och trä- och
plastlaminering. c) trä-
och plastlaminering: alla verksamheter som innebär vidhäftning av trä eller
plast för framställning av laminatprodukter. d) beläggningsverksamhet:
alla verksamheter som innebär att ett enkelt eller flera sammanhängande
beläggningsskikt anbringas på följande: i) Nya
fordon, definierade som fordon i kategori M1 och sådana fordon i kategori N1
som lackeras i samma anläggning som fordon i kategori M1. ii) Lastbilshytter,
definierade som förarhytter, och integrerade höljen för teknisk utrustning i
fordon i kategorierna N2 och N3. iii) Skåpbilar
och lastbilar, definierade som fordon i kategorierna N1, N2 och N3, dock inte
lastbilshytter. iv) Bussar,
definierade som fordon i kategorierna M2 och M3. v) Andra
metall- eller plastytor, inbegripet ytor på flygplan, fartyg, tåg osv. vi) Trä.
vii) Textil-,
väv-, folie- och pappersytor. viii) Läder.
Hit räknas inte
beläggning av substrat med metall genom elektrofores och kemisk sprutteknik. Om
samma artikel under beläggningen också trycks, betraktas tryckningen som en del
av beläggningsverksamheten. Tryckning som genomförs som en separat verksamhet
ingår dock inte. I denna definition avses med fordon i kategori ·
M1: fordon som används för
personbefordran, med högst åtta säten utöver förarsätet, ·
M2: fordon som används för
personbefordran, med mer än åtta säten utöver förarsätet och en totalvikt som
inte överstiger 5 ton, ·
M3: fordon som används för
personbefordran, med mer än åtta säten utöver förarsätet och en totalvikt
överstigande 5 ton, ·
N1: fordon som används för
godsbefordran, med en totalvikt som inte överstiger 3,5 ton, ·
N2: fordon som används för
godsbefordran, med en totalvikt överstigande 3,5 ton men inte överstigande
12 ton, ·
N3: fordon som används för
godsbefordran, med en totalvikt överstigande 12 ton. e) bandlackering:
alla processer där bandstål, rostfritt stål, belagt stål, kopparlegeringar
eller aluminiumband beläggs med ett filmbildande skikt eller laminat i en
kontinuerlig process. f) kemtvätt:
alla industriella eller kommersiella verksamheter som innebär att flyktiga
organiska föreningar används i en anläggning för att rengöra kläder, inredning
och liknande konsumtionsvaror med undantag av manuellt borttagande av fläckar i
textil- och beklädnadsindustrin. g) framställning
av beläggningspreparat, lacker, tryckfärg och lim: framställning av
beläggningspreparat, lacker, tryckfärg och lim samt mellanprodukter som
framställs på samma plats genom att pigment, hartser och lim blandas med
organiska lösningsmedel eller annat bärarmaterial. Denna kategori omfattar även
dispergering och predispergering, justering av viskositet och färgton och
emballering av slutprodukten. h) tryckning:
alla reproduktionsverksamheter för text eller bild där tryckfärg med hjälp av
en bildbärare överförs till en yta, omfattande följande underverksamheter: i) Flexografi,
en tryckprocess i vilken det används en bildbärare av gummi eller elastiska
polymerer där tryckområdena är upphöjda, varvid används flytande tryckfärger
som torkar genom avdunstning. ii) Rulloffset
med heatset-färg, en rulltryckverksamhet i vilken det används en bildbärare där
tryckområdena och icke-tryckområdena är på samma nivå, och rulltryckning
innebär att materialet som ska tryckas matas in i maskinen från en rulle och
inte som separata ark. Icke-tryckområdet är så behandlat att det absorberar vatten
och alltså är färgavvisande. Tryckområdet är så behandlat att det tar upp och
överför färg till den yta som ska tryckas. Avdunstning sker i en ugn där
varmluft används för att hetta upp det tryckta materialet. iii) Djuptryck
av publikationer, rotogravyrtryckprocess för tryckning av tidskrifter,
broschyrer, kataloger och liknande produkter med hjälp av toluenbaserade
tryckfärger. iv) Rotogravyr,
en tryckverksamhet i vilken det används en cylindrisk bildbärare där
tryckområdet är nedsänkt under icke-tryckområdet, varvid används flytande
tryckfärger som torkar genom avdunstning. Fördjupningarna fylls med färg och
överskottsfärgen avlägsnas från icke-tryckområdet innan tryckytan kommer i
kontakt med cylindern och färgen i fördjupningarna avsätts på den. v) Rotationsscreentryck,
en rulltryckprocess i vilken färgen överförs till tryckytan genom att den
pressas genom en porös bildbärare, där tryckområdet är öppet och
icke-tryckområdet är täckt, varvid används flytande färger som torkar endast
genom avdunstning. Rulltryckning innebär att materialet som ska tryckas matas
in i maskinen från en rulle och inte som separata ark. vi) Laminering
i samband med en tryckverksamhet, vidhäftning av två eller flera flexibla
material för framställning av laminat. vii) Lackering,
en verksamhet i vilken lack eller ett limskikt anbringas på ett flexibelt
material för senare förslutning av emballaget. i) framställning
av farmaceutiska produkter: kemisk syntes, fermentering, extrahering,
formulering och färdigställande av farmaceutiska produkter och tillverkning av
mellanprodukter, om den utförs på samma plats. j) omvandling
av naturgummi eller syntetiskt gummi: all verksamhet som innebär blandning,
malning, kalandrering, extrudering och vulkanisering av naturgummi eller
syntetiskt gummi och kompletterande verksamhet för vilka naturgummi eller
syntetiskt gummi bearbetas till en färdig produkt. k) ytrengöring:
alla verksamheter, med undantag av kemtvätt, där föroreningar på materialytor
avlägsnas med hjälp av organiska lösningsmedel, inbegripet avfettning. En
rengöringsverksamhet som består av mer än ett rengöringssteg före eller efter
ett annat processteg ska betraktas som en enda ytrengöringsverksamhet. Denna
verksamhet avser rengöring av produktytor och inte rengöring av
processutrustningen. l) standardförhållanden:
temperatur 273,15 K och tryck 101,3 kPa. m) organisk
förening: en förening som innehåller åtminstone grundämnet kol och ett
eller flera av väte, halogener, syre, svavel, fosfor, kisel eller kväve, med
undantag av koloxider och oorganiska karbonater och bikarbonater. n) flyktig
organisk förening: (VOC) en organisk förening och den fraktion av kreosot
som vid 293,15 K har ett ångtryck av minst 0,01 kPa eller som har motsvarande
flyktighet under de särskilda användningsförhållandena. o) organiskt
lösningsmedel: en flyktig organisk förening som, utan att genomgå någon
kemisk förändring, används ensam eller tillsammans med andra agenser för att
lösa upp råvaror, produkter eller avfallsprodukter, eller som rengöringsmedel
för att lösa upp föroreningar, som lösningsmedel, som dispergeringsmedel, eller
för reglering av viskositeten eller ytspänningen, eller som mjukningsmedel
eller konserveringsmedel. p) avgaser:
slutliga gasformiga utsläpp som innehåller VOC eller andra förorenande ämnen
från en skorsten eller utrustning för utsläppsrening till luften. Det
volymetriska gasflödet ska uttryckas i m3/h under
standardförhållanden. q) utvinning
av vegetabiliska oljor och animaliskt fett och raffinering av vegetabiliska
oljor: utvinning av vegetabiliska oljor från fröer och andra vegetabiliska
ämnen, beredning av torra återstoder för framställning av djurfoder och rening
av fetter och vegetabiliska oljor utvunna ur fröer, vegetabiliskt material
eller animaliskt material. r) fordonsreparationslackering:
alla industriella eller kommersiella beläggningsprocesser och därtill hörande
avfettningsprocesser som innebär i) ursprunglig
lackering av vägfordon eller delar av dessa med material som är avsedda för
reparationslackering om detta sker på annan plats än den ursprungliga
produktionslinjen, eller lackering av släpvagnar (inbegripet påhängsvagnar), ii) fordonsreparationslackering,
definierad som lackering av vägfordon eller delar av dessa i samband med
reparation, underhåll eller dekoration som sker utanför
tillverkningsanläggningar, omfattas inte av denna bilaga. Produkter som används
inom ramen för denna verksamhet behandlas i bilaga XI. s) träimpregnering:
all verksamhet som innebär att virke konserveras. t) beläggning
av lindningstråd: all beläggningsverksamhet som avser metalledare som
används för lindning av spolar till transformatorer och motorer osv. u) flyktiga
utsläpp: alla utsläpp, annat än i avgaser, av VOC till luft, mark och
vatten samt, om inte annat anges, lösningsmedel som ingår i någon produkt,
inbegripet de ouppsamlade utsläpp av VOC som via fönster, dörrar,
ventilationskanaler och liknande öppningar kommer ut i utomhusmiljön. Flyktiga
utsläpp kan beräknas i enlighet med en plan för hantering av lösningsmedel (se
tillägg I till denna bilaga). v) totala
utsläpp av VOC: summan av flyktiga utsläpp av VOC och utsläpp av VOC i
avgaser. w) tillförsel:
den mängd organiska lösningsmedel och mängden av dessa i beredningar som
används när en process utförs, inklusive återvunna lösningsämnen inuti och
utanför anläggningen, och som mäts varje gång de används för att bedriva
verksamheten. x) gränsvärde
för utsläpp (ELV): den största mängd flyktiga organiska föreningar (utom
metan) som släpps ut från en anläggning som inte får överskridas under normal
drift. För avgaser ska värdet uttryckas i form av mängden flyktiga organiska
föreningar per volym av rökgaser (uttryckt i mg C/m³ om inte annat anges) vid
standardförhållanden för temperatur och tryck för torrgas. Gasmängder som
tillsätts avgaserna för att kyla eller förtunna dessa ska inte beaktas vid
bestämning av masskoncentrationen av det förorenande ämnet i avgaserna.
Gränsvärden för utsläpp av avgaser anges som ELVc, gränsvärden för flyktiga
utsläpp anges som ELVf. y) normal
drift: all drifttid med undantag för idriftsättning och urdrifttagning samt
underhåll av utrustningen. z) hälsofarliga
ämnen: indelas i två kategorier: i) Halogenerade
VOC som kan ge bestående skador. ii) Farliga
ämnen som är carcinogener, mutagener eller toxiska för reproduktion eller som
kan ge cancer, ärftliga genetiska skador, cancer vid inandning, nedsatt
fertilitet eller fosterskador. aa) skotillverkning:
all verksamhet som innebär tillverkning av kompletta skor eller delar av
sådana. bb) lösningsmedelsförbrukning:
den totala mängd organiska lösningsmedel som tillförs en anläggning per
kalenderår eller annan tolvmånadersperiod, med avdrag för alla flyktiga
organiska föreningar som återvinns för återanvändning. 4. Följande
krav ska vara uppfyllda: a) Utsläppen
ska i samtliga fall övervakas genom mätningar eller genom beräkningar[4] som ger åtminstone
samma noggrannhet. Överensstämmelse med gränsvärdena för utsläpp ska
kontrolleras genom kontinuerliga eller icke-kontinuerliga mätningar,
typgodkännande eller någon annan fungerande teknisk metod. När det gäller
avgasutsläpp: vid kontinuerliga mätningar föreligger överensstämmelse med
gränsvärdena om de godkända månatliga genomsnittliga utsläppen inte överstiger
gränsvärdena. Vid icke-kontinuerliga mätningar eller andra lämpliga
bestämnings- eller beräkningsförfaranden, föreligger överensstämmelse med
gränsvärdena för utsläpp om medelvärdet för samtliga avläsningar eller andra
förfaranden vid ett övervakningstillfälle inte överstiger gränsvärdena för
utsläpp. Mätmetodernas onoggrannhet får beaktas för kontrolländamål.
Gränsvärden för flyktiga utsläpp och sammanlagda utsläpp ska tillämpas som
årliga genomsnitt. b) Koncentrationer
av luftföroreningar i avgasledningar ska mätas på ett representativt sätt.
Övervakning av relevanta förorenande ämnen och mätning av driftsparametrar samt
kvalitetssäkring av automatiska mätsystem och metoder för referensmätningar för
att kalibrera dessa system ska genomföras i enlighet med Europeiska standardiseringskommitténs
(CEN) standarder. Om CEN-standarder saknas ska ISO-standarder, nationella eller
internationella standarder som kan garantera data av likvärdig vetenskaplig
kvalitet tillämpas. 5. Följande
gränsvärden ska gälla för avgaser som innehåller hälsofarliga ämnen: a) 20
mg/m3 (uttryckt som den sammanlagda massan av de enskilda
föreningarna) för utsläpp av halogenerade flyktiga organiska föreningar som har
tilldelats följande riskfraser: ”misstänks kunna orsaka cancer” och/eller
”misstänks kunna orsaka genetiska defekter”, om massflödet av summan av
föreningarna i fråga är större än eller lika med 100 g/h. b) 2
mg/m3 (uttryckt som den sammanlagda massan av de enskilda
föreningarna) för utsläpp av flyktiga organiska föreningar som har tilldelats
följande riskfraser: ”kan orsaka cancer”, ”kan ge genetiska defekter”, ”kan
orsaka cancer vid inandning”, ”kan skada fertiliteten”, ”kan skada det ofödda
barnet”, om massflödet av summan av föreningarna i fråga är större än eller
lika med 10 g/h. 6. Om
det för de kategorier av källor som förtecknas i punkterna 9–22 visas att det
för en enskild anläggning inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att följa
gränsvärdet för flyktiga utsläpp (ELVf) får en part bevilja undantag för
anläggningen, under förutsättning att detta inte väntas medföra betydande
risker för människors hälsa eller miljön och att bästa tillgängliga teknik
används. 7. Gränsvärdena
för VOC-utsläpp för de kategorier av källor som definieras i punkt 3 ska vara
de som anges i punkterna 8–22. 8. Lagring
och distribution av bensin: a) Bensinlagringsanläggningar
vid depåer måste, om de ligger över de tröskelvärden som anges i tabell 1, vara
antingen i) tankar
med fast tak som är kopplade till en gasåtervinningsanläggning som uppfyller de
gränsvärden som anges i tabell 1, eller ii) utrustade
med ett utvändigt eller invändigt flytande tak med en primär eller sekundär
tätning med den reduktionseffektivitet som anges i tabell 1. b) Som
ett undantag från de ovannämnda kraven ska tankar med fast tak som var i drift
före den 1 januari 1996 och som inte är anslutna till en
gasåtervinningsanläggning vara utrustade med en primär tätning med en
reduktionseffektivitet på 90 %. Tabell 1 Gränsvärden för
VOC-utsläpp från lagring och distribution av bensin, med undantag för lastning
av sjögående fartyg (steg I) Verksamhet || Tröskelvärde || ELV eller reduktionseffektivitet || || Lastning och lossning av transportbehållare vid depåer || 5 000 m³ årlig volymomsättning bensin || 10g VOC/m3 inbegripet metana Lagringsanläggningar vid depåer || Befintliga terminaler eller tankanläggningar med en volymomsättning bensin av 10 000 ton/år eller mer Nya terminaler (utan tröskelvärden utom för terminaler som finns i små, avlägsna öar med en volymomsättning på mindre än 5 000 ton/år) || 95 viktprocentb Bensinstationer || Volymomsättning bensin på mer än 100 m3/år || 0,01 viktprocent av volymomsättningenc a Den gas som avgår vid påfyllning av
bensincisterner ska gå antingen till andra lagringscisterner eller till
reningsutrustning som uppfyller gränsvärdena i tabellen ovan. b Reduktionseffektivitet
uttryckt i procent jämfört med en jämförbar tank med fast tak utan utrustning
för att kvarhålla gaserna, dvs. med endast tryck-/vakuumventil. c Gaser som avgår vid leverans av bensin till
lagringsanläggningar vid bensinstationer och i tankar med fast tak som används
för mellanlagring av gaser ska via en gastät förbindelseledning återföras till
den transportbehållare som levererar bensinen. Påfyllning får inte ske om inte
anordningarna är på plats och fungerar korrekt. Under dessa förhållanden krävs
ingen ytterligare övervakning av överensstämmelsen med gränsvärdet. Tabell 2 Gränsvärden för
VOC-utsläpp för tankning av bilar vid bensinstationer (steg II) Tröskelvärden || Minsta återvinningsgrad för ångor i viktprocenta || Nya bensinstationer om deras faktiska eller avsedda volymomsättning är större än 500 m3 per år Befintliga bensinstationer om deras faktiska eller avsedda volymomsättning är större än 3 000 m3 per år från och med 2019 Befintliga bensinstationer om deras faktiska eller avsedda volymomsättning är större än 500 m3 per år och som genomgår en betydande ombyggnad || Minst 85 % viktprocent med ett volymförhållande på minst 0,95 och högst 1,05 a Systemens återvinningsgrad måste vara
certifierade av tillverkaren i enlighet med gällande tekniska standarder eller
typgodkännandeförfaranden. 9. Limbeläggning: Tabell 3 Gränsvärden för
limbeläggning Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (dagliga för ELVc och årliga för ELVf och totala ELV) || Skotillverkning (lösningsmedelsförbrukning > 5 ton/år) || 25a g VOC/par skor Annan limbeläggning (lösningsmedelsförbrukning 5–15 ton/år) || ELVc = 50 mgb C/m3 ELVf = 25 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 1,2 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Annan limbeläggning (lösningsmedelsförbrukning 15–200 ton/år) || ELVc = 50 mgb C/m3 ELVf = 20 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 1 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Annan limbeläggning (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år) || ELVc = 50 mgc C/m3 ELVf = 15 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,8 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena a Totala ELV uttrycks i gram utsläppta
lösningsmedel per komplett par skor som tillverkas. b Vid användning av teknik som möjliggör
återanvändning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet för utsläpp vara 150
mg C/m3. c Vid användning av teknik som möjliggör
återanvändning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet för utsläpp vara 100
mg C/m3. 10. Trä-
och plastlaminering: Tabell 4 Gränsvärden för trä-
och plastlaminering Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (årliga) || Trä- och plastlaminering (lösningsmedelsförbrukning > 5 ton/år) || Totala ELV på 30 g VOC/m2 färdig produkt 11. Beläggningsverksamheter
(inom fordonslackeringsindustrin): Tabell 5 Gränsvärden för
beläggningsverksamheter inom fordonsindustrin Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOCa (årliga för totala ELV) || Tillverkning av personbilar (M1, M2) (lösningsmedelsförbrukning > 15 ton/år och > 5 000 behandlade enheter per år eller > 3 500 byggda chassin) || 90 g VOC/m² eller 1,5 kg/kaross + 70 g/m² Tillverkning av personbilar (M1, M2) (lösningsmedelsförbrukning 15–200 ton/år och > 5 000 behandlade enheter per år) || Befintliga anläggningar: 60 g VOC/m² eller 1,9 kg/kaross + 41 g/m² Nya anläggningar: 45 g VOC/m² eller 1,3 kg/kaross + 33 g/m² Tillverkning av personbilar (M1, M2) (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år och > 5 000 behandlade enheter per år) || 35 g VOC/m² eller 1 kg/kaross + 26 g/m² b Tillverkning av lastbilshytter (N1, N2, N3) (lösningsmedelsförbrukning > 15 ton/år och ≤ 5 000 behandlade enheter/år) || Befintliga anläggningar: 85 g VOC/m² Nya anläggningar: 65 g VOC/m² Tillverkning av lastbilshytter (N1, N2, N3) (lösningsmedelsförbrukning 15–200 ton/år och > 5 000 behandlade enheter per år) || Befintliga anläggningar: 75 g VOC/m² Nya anläggningar: 55 g VOC/m² Tillverkning av lastbilshytter (N1, N2, N3) (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år och > 5 000 behandlade enheter per år) || 55 g VOC/m² Tillverkning av lastbilar och skåpbilar (lösningsmedelsförbrukning > 15 ton/år och ≤ 2 500 behandlade enheter per år) || Befintliga anläggningar: 120 g VOC/m² Nya anläggningar: 90 g VOC/m² Tillverkning av lastbilar och skåpbilar (lösningsmedelsförbrukning 15–200 ton/år och > 2 500 behandlade enheter per år) || Befintliga anläggningar: 90 g VOC/m² Nya anläggningar: 70 g VOC/m² Tillverkning av lastbilar och skåpbilar (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år och > 2 500 behandlade enheter per år) || 50 g VOC/m² Tillverkning av bussar (lösningsmedelsförbrukning > 15 ton/år och ≤ 2 000 behandlade enheter per år) || Befintliga anläggningar: 290 g VOC/m² Nya anläggningar: 210 g VOC/m² Tillverkning av bussar (lösningsmedelsförbrukning 15–200 ton/år och > 2 000 behandlade enheter per år) || Befintliga anläggningar: 225 g VOC/m² Nya anläggningar: 150 g VOC/m² Tillverkning av bussar (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år och > 2 000 behandlade enheter per år) || 150 g VOC/m² a Gränsvärdena för totala utsläpp uttrycks i
gram utsläppta organiska lösningsmedel i förhållande till produktens
kvadratmeteryta. Ytan på en produkt definieras som den yta som beräknas på den
totala genom elektrofores behandlade ytan och ytan på delar som eventuellt
tillkommer i senare skeden av beläggningsprocessen och som beläggs med samma
material. Ytan på den genom elektrofores behandlade ytan beräknas med hjälp av
följande formel: (2 × produkthöljets totalvikt)/(metallplåtens
genomsnittstjocklek × metallplåtens täthet). Gränsvärdena för totala utsläpp i
ovanstående tabell gäller alla processteg som utförs i samma anläggning från
beläggning genom elektrofores eller någon annan beläggningsprocess, till den
avslutande vaxningen och poleringen av ytskiktet och lösningsmedel som används
vid rengöring av processutrustningen, inklusive sprutboxar och annan fast utrustning,
både under produktionstiden och vid annan tidpunkt. b För befintliga anläggningar kan det krävas
tvärmediaeffekter, stora kapitalkostnader och långa återbetalningsperioder för
att uppnå dessa nivåer. För att göra stora minskningar av VOC-utsläppen krävs
att anläggningen byter målningssystem och/eller appliceringssystem och/eller
torksystem och detta innebär oftast en ny installation eller en total ombyggnad
av en lackeringsverkstad och kräver stora kapitalinvesteringar. 12. Beläggningsverksamheter
(beläggning av metall, textilier, tyg, folie, plast, papper eller träytor): Tabell 6 Gränsvärden för
beläggningsverksamhet inom olika industrisektorer Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (dagliga för ELVc och årliga för ELVf och totala ELV) || Träbeläggning (lösningsmedelsförbrukning 15–25 ton/år) || ELVc = 100a mg C/m3 ELVf = 25 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 1,6 kg eller mindre VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Träbeläggning (lösningsmedelsförbrukning 25–200 ton/år) || ELVc = 50 mg C/m3 för torkning och 75 mg C/m3 för beläggning ELVf = 20 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 1 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Träbeläggning (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år) || ELVc = 50 mg C/m3 för torkning och 75 mg C/m3 för beläggning ELVf = 15 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,75 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Beläggning av metall och plast (lösningsmedelsförbrukning 5–15 ton/år) || ELVc = 100a, b mg C/m3 ELVf = 25b viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,6 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Annan beläggning, inbegripet textilier, tyg, folie eller papper (exkl. rotationsscreentryck för textilier, se under tryckning) (lösningsmedelsförbrukning 5–15 ton/år) || ELVc = 100a, b mg C/m3 ELVf = 25b viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 1,6 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Beläggning av textilier, tyg, folie eller papper (exkl. rotationsscreentryck för textilier, se under tryckning) (lösningsmedelsförbrukning > 15 ton/år) || ELVc = 50 mg C/m3 för torkning och 75 mg C/m3 för beläggningb, c ELVf = 20b viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 1 kg eller mindre VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Beläggning av plastprodukter (lösningsmedelsförbrukning 15–200 ton/år) || ELVc = 50 mg C/m3 för torkning och 75 mg C/m3 för beläggningb ELVf = 20b viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,375 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Beläggning av plastprodukter (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år) || ELVc = 50 mg C/m3 för torkning och 75 mg C/m3 för beläggningb ELVf = 20b viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,35 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Beläggning av metall (lösningsmedelsförbrukning 15–200 ton/år) || ELVc = 50 mg C/m3 för torkning och 75 mg C/m3 för beläggningb ELVf = 20b viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,375 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Undantag för beläggningar som kommer i kontakt med livsmedel: Totala ELV på 0,5825 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Beläggning av metall (lösningsmedelsförbrukning >200 ton/år) || ELVc = 50 mg C/m3 för torkning och 75 mg C/m3 för beläggningb ELVf = 20b viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,33 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Undantag för beläggningar som kommer i kontakt med livsmedel: Totala ELV på 0,5825 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena a Gränsvärdet för utsläpp gäller inneslutna
beläggnings- och torkningsprocesser. b Om inneslutning inte är möjlig (båtbygge,
behandling av flygplan m.m.) kan undantag från dessa värden beviljas för
anläggningen. Minskningsplanen ska i så fall användas, förutsatt att detta
alternativ är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. I sådant fall ska bästa
tillgängliga teknik användas. c Om metoder för beläggning av textilier som gör
det möjligt att återanvända återvunna lösningsmedel används ska gränsvärdet
vara 150 mg C/m3 för torkning och ytbeläggning tillsammans. 13. Beläggningsverksamheter
(läder och beläggning av lindningstråd): Tabell 7 Gränsvärden för
beläggning av läder och lindningstråd Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (årliga för totala ELV) || För läderbeläggningsverksamhet som rör inredning och särskilt lädervaror som används som mindre konsumtionsvaror såsom väskor, skärp, plånböcker etc. (lösningsmedelsförbrukning > 10 ton/år) || Totala ELV på 150 g/m² Annan läderbeläggning (lösningsmedelsförbrukning 10–25 ton/år) || Totala ELV på 85 g/m² Annan läderbeläggning (lösningsmedelsförbrukning > 25 ton/år) || Totala ELV på 75 g/m² Beläggning av lindningstråd (lösningsmedelsförbrukning > 5 ton/år) || Totala ELV på 10 g/kg gäller för anläggningar där den genomsnittliga tråddiametern är ≤ 0,1 mm Totala ELV på 5 g/kg gäller för alla andra anläggningar 14. Beläggningsverksamheter
(bandlackering): Tabell 8 Gränsvärden för
bandlackering Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (dagliga för ELVc och årliga för ELVf och totala ELV) || Befintlig anläggning (lösningsmedelsförbrukning 25–200 ton/år) || ELVc = 50 mga C/m3 ELVf = 10 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,45 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Befintlig anläggning (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år) || ELVc = 50 mga C/m3 ELVf = 10 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,45 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Ny anläggning (lösningsmedelsförbrukning 25–200 ton/år) || ELVc = 50 mg C/m3 a ELVf = 5 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,3 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Ny anläggning (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år) || ELVc = 50 mga C/m3 ELVf = 5 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,3 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena a Vid användning av teknik som möjliggör
återanvändning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet vara 150 mg C/m3. 15. Kemtvätt: Tabell 9 Gränsvärden för
kemtvätt Verksamhet || ELV för VOCa, b (årliga för totala ELV) || Nya och befintliga anläggningar || Totala ELV på 20 g VOC/kg a Gränsvärde för totala utsläpp av VOC beräknat
som massa utsläppt VOC per massa rengjord och torkad produkt. b Det går att uppnå denna utsläppsnivå genom att
använda maskiner av minst typ IV eller effektivare maskiner. 16. Framställning
av beläggningspreparat, lacker, tryckfärg och lim: Tabell 10 Gränsvärden för
framställning av beläggningspreparat, lacker, tryckfärg och lim Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (dagliga för ELVc och årliga för ELVf och totala ELV) || || || Nya och befintliga anläggningar där lösningsmedelsförbrukningen är mellan 100 och 1 000 ton/år || ELVc = 150 mg C/m3 ELVfa = 5 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 5 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet Nya och befintliga anläggningar där lösningsmedelsförbrukningen är > 1 000 ton/år || ELVc = 150 mg C/m3 ELVfa = 3 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 3 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet a Gränsvärdet för flyktiga utsläpp innefattar
inte lösningsmedel som säljs som en beståndsdel i en beredning i en förseglad
behållare. 17. Tryckningsverksamheter
(flexografi, rulloffset med heatset-färg, djuptryck av publikationer osv.): Tabell 11 Gränsvärden för
tryckningsverksamheter Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (dagliga för ELVc och årliga för ELVf och totala ELV) || Heatset-tryckning (lösningsmedelsförbrukning 15–25 ton/år) || ELVc = 100 mg C/m3 ELVf = 30 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedleta Heatset-tryckning (lösningsmedelsförbrukning 25–200 ton/år) || Nya och befintliga anläggningar ELVc = 20 mg C/m3 ELVf = 30 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedleta Heatset-tryckning (lösningsmedelsförbrukning >200 ton/år) || För nya och moderniserade pressar Totala ELV = 10 viktprocent eller mindre av tryckfärgsförbrukningena För befintliga pressar Totala ELV = 15 viktprocent eller mindre av tryckfärgsförbrukningena Fotogravyr (lösningsmedelsförbrukning 25–200 ton/år) || För nya anläggningar ELVc = 75 mg C/m3 ELVf = 10 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,6 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena För befintliga anläggningar ELVc = 75 mg C/m3 ELVf = 15 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 0,8 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Fotogravyr (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år) || För nya anläggningar Totala ELV = 5 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet För befintliga anläggningar Totala ELV = 7 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet Djuptryck och flexotryckning för förpackningar (lösningsmedelsförbrukning 15–25 ton/år) || ELVc = 100 mg C/m3 ELVf = 25 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 1,2 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Djuptryck och flexotryckning för förpackningar (lösningsmedelsförbrukning 25–200 ton/år) och rotationsscreentryck (lösningsmedelsförbrukning > 30 ton/år) || ELVc = 100 mg C/m3 ELVf = 20 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller totala ELV på 1,0 kg eller mindre för VOC/kg av de tillförda fasta ämnena Djuptryck och flexotryckning för förpackningar (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år) || För anläggningar där samtliga maskiner är anslutna till oxidering: Totala ELV = 0,5 kg VOC/kg av de tillförda fasta ämnena För anläggningar där alla maskiner är anslutna till koladsorption: Totala ELV = 0,6 kg VOC/kg av de tillförda fasta ämnena För befintliga blandade anläggningar där vissa befintliga maskiner inte är anslutna till en förbränningsanläggning eller till lösningsmedelsåtervinning: Utsläppen från de maskiner som är anslutna till oxiderings- eller koladsorptionsanläggningar ligger under gränsvärdena på 0,5 respektive 0,6 kg VOC/kg av de tillförda fasta ämnena. För maskiner som inte är anslutna till gasbehandling: användning av produkter med låg halt av lösningsmedel eller utan lösningsmedel, anslutning till avgasbehandling när det finns överskottskapacitet och helst utförande av arbete som innefattar produkter med hög halt av lösningsmedel vid maskiner som är anslutna till avgasbehandling. Totala utsläpp på mindre än 1,0 kg VOC/kg av de tillförda fasta ämnena. a
Återstod av lösningsmedel i slutprodukten beaktas inte i beräkningen av
flyktiga utsläpp. 18. Tillverkning
av farmaceutiska produkter: Tabell 12 Gränsvärden för
tillverkning av farmaceutiska produkter Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (dagliga för ELVc och årliga för ELVf och totala ELV) || Nya anläggningar (lösningsmedelsförbrukning > 50 ton/år) || ELVc = 20 mg C/m3 a, b ELVf = 5 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedletb Befintliga anläggningar (lösningsmedelsförbrukning > 50 ton/år) || ELVc = 20 mg C/m3 a, c ELVf = 15 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedletc a Vid användning av teknik som möjliggör
återanvändning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet vara 150 mg C/m3. b Ett totalt gränsvärde på 5 % av det
tillförda lösningsmedlet får tillämpas i stället för ELVc och ELVf. c Ett totalt gränsvärde på 15 % av det
tillförda lösningsmedlet får tillämpas i stället för ELVc och ELVf. 19. Omvandling
av naturgummi eller syntetiskt gummi: Tabell 13 Gränsvärden för
omvandling av naturgummi eller syntetiskt gummi Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (dagliga för ELVc och årliga för ELVf och totala ELV) || Nya och befintliga anläggningar: omvandling av naturgummi eller syntetiskt gummi (lösningsmedelsförbrukning > 15 ton/år) || ELVc = 20 mg C/m3 a ELVf = 25 viktprocent av det tillförda lösningsmedletb eller totala ELV = 25 viktprocent av det tillförda lösningsmedlet a Vid användning av teknik som möjliggör
återanvändning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet vara 150 mg C/m3. b Gränsvärdet för flyktiga utsläpp innefattar
inte lösningsmedel som säljs som en beståndsdel i en beredning i en förseglad
behållare. 20. Ytrengöring: Tabell
14 Gränsvärden för ytrengöring Verksamhet och tröskelvärde || Tröskelvärde för lösningsmedelsförbrukning (ton/år) || ELV för VOC (dagliga för ELVc och årliga för ELVf och totala ELV) || || Ytrengöring med användning av de ämnen som anges i punkt 3 z i i denna bilaga || 1–5 || ELVc = 20 mg uttryckt som den sammanlagda massan av de enskilda föreningarna/m3 || ELVf = 15 viktprocent av det tillförda lösningsmedlet >5 || ELVc = 20 mg uttryckt som den sammanlagda massan av de enskilda föreningarna/m3 || ELVf = 10 viktprocent av det tillförda lösningsmedlet Annan ytrengöring || 2–10 || ELVc = 75 mg C/m3 a || ELVf = 20 viktprocent av det tillförda lösningsmedlet >10 || ELVc = 75 mg C/m3 a || ELVf = 15 viktprocent av det tillförda lösningsmedlet a Anläggningar för vilka genomsnittshalten av
organiskt lösningsmedel i alla rengöringsmaterial inte överstiger 30
viktprocent behöver inte tillämpa dessa värden. 21. Utvinning
av vegetabiliska oljor och animaliskt fett och raffinering av vegetabiliska
oljor: Tabell 15 Gränsvärden för
utvinning av vegetabiliska och animaliska fetter och raffinering av
vegetabilisk olja Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (årliga för totala ELV) || Nya och befintliga anläggningar (lösningsmedelsförbrukning > 10 ton/år) || Totala ELV (kg VOC/ton produkt) Animaliskt fett: 1,5 Ricinfrön: 3,0 Rapsfrön: 1,0 Solrosfrön: 1,0 Sojabönor (normal krossning): 0,8 Sojabönor (vita flingor): 1,2 Andra fröer och annat vegetabiliskt material: 3,0a Alla fraktioneringsprocesser med undantag av degummering:b 1,5 Degummering: 4,0 a Gränsvärden för totala VOC-utsläpp från
anläggningar för bearbetning av enstaka partier frö eller annat vegetabiliskt
material ska bestämmas från fall till fall av en part på grundval av bästa
tillgängliga teknik. b Avlägsnande av gummi ur oljor. 22. Träimpregnering:
Tabell 16 Gränsvärden för
träimpregnering Verksamhet och tröskelvärde || ELV för VOC (dagliga för ELVc och årliga för ELVf och totala ELV) || Träimpregnering (lösningsmedelsförbrukning 25–200 ton/år) || ELVc = 100a mg C/m3 ELVf = 45 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller 11 kg eller mindre av VOC/m3 Träimpregnering (lösningsmedelsförbrukning > 200 ton/år) || ELVc = 100a mg C/m3 ELVf = 35 viktprocent eller mindre av det tillförda lösningsmedlet eller 9 kg eller mindre av VOC/m3 a Gäller inte för impregnering med kreosot. B. Kanada 23. Gränsvärdena
för begränsning av VOC-utsläpp kommer att fastställas för stationära källor, i
förekommande fall med hänsyn till information om tillgänglig
begränsningsteknik, gränsvärden som tillämpas i andra jurisdiktioner, och
följande dokument: a) VOC Concentration Limits for
Architectural Coatings Regulations – SOR/2009-264. b) VOC
Concentration Limits for Automotive Refinishing Products, SOR/2009-197. c) Proposed
regulations for VOC Concentrations Limits for Certain Products. d) Guidelines
for the Reduction of Ethylene Oxide Releases from Sterilization Applications. e) Environmental
Guideline for the Control of Volatile Organic Compounds Process Emissions from
New Organic Chemical Operations, PN1108. f) Environmental
Code of Practice for the Measurement and Control of Fugitive VOC Emissions from
Equipment Leaks, PN1106. g) A
Program to Reduce Volatile Organic Compound Emissions by 40 Percent from
Adhesives and Sealants, PN1114. h) A
Plan to Reduce VOC Emissions by 20 Percent from Consumer Surface Coatings,
PN1114. i) Environmental
Guidelines for Controlling Emissions of Volatile Organic Compounds from
Aboveground Storage Tanks, PN1180. j) Environmental
Code of Practice for Vapour Recovery during Vehicle Refueling at Service
Stations and Other Gasoline Dispersing Facilities, PN1184. k) Environmental
Code of Practice for the Reduction of Solvent Emissions from Commercial and
Industrial Degreasing Facilities, PN1182. l) New
Source Performance Standards and Guidelines for the Reduction of Volatile
Organic Compound Emissions from Canadian Automotive Original Equipment
Manufacturer (OEM) Coating Facilities, PN1234. m) Environmental
Guideline for the Reduction of Volatile Organic Compound Emissions from the
Plastics Processing Industry, PN1276. n) National
Action Plan for the Environmental Control of Ozone-Depleting Substances (ODS)
and Their Halocarbon Alternatives, PN1291. o) Management
Plan for Nitrogen Oxides (NOx) and Volatile Organic Compounds (VOCs) – Phase I,
PN1066. p) Environmental Code of Practice for the
Reduction of Volatile Organic Compound Emissions from the Commercial/Industrial
Printing Industry, PN1301. q) Recommended CCME[5] Standards and Guidelines for the Reduction
of VOC Emissions from Canadian Industrial Maintenance Coatings, PN1320. r) Guidelines
for the Reduction of VOC Emissions in the Wood Furniture Manufacturing Sector,
PN1338. C. Förenta staterna 24. Gränsvärdena
för begränsning av VOC-utsläpp från stationära källor inom följande kategorier
av stationära källor, och de källor som de avser, anges i följande dokument: a) Storage Vessels for
Petroleum Liquids – 40 Code of Federal Regulations (C.F.R.) Part 60, Subpart K,
and Subpart Ka. b) Storage
Vessels for Volatile Organic Liquids – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Kb. c) Petroleum Refineries – 40
C.F.R. Part 60, Subpart J. d) Surface Coating of Metal
Furniture – 40 C.F.R. Part 60, Subpart EE. e) Surface
Coating for Automobile and Light Duty Trucks – 40 C.F.R. Part 60, Subpart
MM. f) Publication
Rotogravure Printing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart QQ. g) Pressure
Sensitive Tape and Label Surface Coating Operations – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart RR. h) Large
Appliance, Metal Coil and Beverage Can Surface Coating – 40 C.F.R. Part
60, Subpart SS, Subpart TT and Subpart WW. i) Bulk
Gasoline Terminals – 40 C.F.R. Part 60, Subpart XX. j) Rubber
Tire Manufacturing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart BBB. k) Polymer
Manufacturing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart DDD. l) Flexible
Vinyl and Urethane Coating and Printing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart FFF. m) Petroleum
Refinery Equipment Leaks and Wastewater Systems – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart GGG and Subpart QQQ. n) Synthetic
Fiber Production – 40 C.F.R. Part 60, Subpart HHH. o) Petroleum
Dry Cleaners – 40 C.F.R. Part 60, Subpart JJJ. p) Onshore
Natural Gas Processing Plants – 40 C.F.R. Part 60, Subpart KKK. q) SOCMI
Equipment Leaks, Air Oxidation Units, Distillation Operations and Reactor
Processes – 40 C.F.R. Part 60, Subpart VV, Subpart III, Subpart NNN and
Subpart RRR. r) Magnetic
Tape Coating – 40 C.F.R. Part 60, Subpart SSS. s) Industrial
Surface Coatings – 40 C.F.R. Part 60, Subpart TTT. t) Polymeric
Coatings of Supporting Substrates Facilities – 40 C.F.R. Part 60, Subpart
VVV. u) Stationary
Internal Combustion Engines – Spark Ignition, 40 C.F.R. Part 60, Subpart
JJJJ. v) Stationary
Internal Combustion Engines – Compression Ignition, 40 C.F.R. Part 60,
Subpart IIII. w) New
and in-use portable fuel containers – 40 C.F.R. Part 59, Subpart F. 25. Gränsvärdena
för begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar från källor för
vilka nationella standarder för utsläpp av farliga luftföroreningar anges i
följande dokument: a) Organic HAPs from the
Synthetic Organic Chemical Manufacturing Industry – 40 C.F.R. Part 63, Subpart
F. b) Organic
HAPs from the Synthetic Organic Chemical Manufacturing Industry: Process Vents,
Storage Vessels, Transfer Operations, and Wastewater – 40 C.F.R. Part 63,
Subpart G. c) Organic
HAPs: Equipment Leaks – 40 C.F.R. Part 63, Subpart H. d) Commercial
ethylene oxide sterilizers – 40 C.F.R. Part 63, Subpart O. e) Bulk
gasoline terminals and pipeline breakout stations – 40 C.F.R. Part 63,
Subpart R. f) Halogenated
solvent degreasers – 40 C.F.R. Part 63, Subpart T. g) Polymers
and resins (Group I) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart U. h) Polymers
and resins (Group II) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart W. i) Secondary
lead smelters – 40 C.F.R. Part 63, Subpart X. j) Marine
tank vessel loading – 40 C.F.R. Part 63, Subpart Y. k) Petroleum
refineries – 40 C.F.R. Part 63, Subpart CC. l) Offsite
waste and recovery operations – 40 C.F.R. Part 63, Subpart DD. m) Magnetic
tape manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart EE. n) Aerospace
manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart GG. o) Oil
and natural gas production – 40 C.F.R. Part 63, Subpart HH. p) Ship
building and ship repair – 40 C.F.R. Part 63, Subpart II. q) Wood
furniture – 40 C.F.R. Part 63, Subpart JJ. r) Printing
and publishing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart KK. s) Pulp
and paper II (combustion) – C.F.R. Part 63, Subpart MM. t) Storage
tanks – 40 C.F.R. Part 63, Subpart OO. u) Containers
– 40 C.F.R. Part 63, Subpart PP. v) Surface impoundments – 40
C.F.R. Part 63, Subpart QQ. w) Individual drain systems –
40 C.F.R. Part 63, Subpart RR. x) Closed
vent systems – 40 C.F.R. Part 63, Subpart SS. y) Equipment
leaks: control level 1 – 40 C.F.R. Part 63, Subpart TT. z) Equipment
leaks: control level 2 – 40 C.F.R. Part 63, Subpart UU. aa) Oil-Water
Separators and Organic-Water Separators – 40 C.F.R. Part 63, Subpart VV. bb) Storage
Vessels (Tanks): Control Level 2 – 40 C.F.R. Part 63, Subpart WW. cc) Ethylene
Manufacturing Process Units – 40 C.F.R. Part 63, Subpart XX. dd) Generic
Maximum Achievable Control Technology Standards for several categories – 40
C.F.R. Part 63, Subpart YY. ee) Hazardous
waste combustors – 40 C.F.R. Part 63, Subpart EEE. ff) Pharmaceutical
manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart GGG. gg) Natural
Gas Transmission and Storage – 40 C.F.R. Part 63, Subpart HHH. hh) Flexible
Polyurethane Foam Production – 40 C.F.R. Part 63, Subpart III. ii) Polymers
and Resins: group IV – 40 C.F.R. Part 63, Subpart JJJ. jj) Portland
cement manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart LLL. kk) Pesticide active ingredient
production – 40 C.F.R. Part 63, Subpart MMM. ll) Polymers and resins: group
III – 40 C.F.R. Part 63, Subpart OOO. mm) Polyether
polyols – 40 C.F.R. Part 63, Subpart PPP. nn) Secondary
aluminum production – 40 C.F.R. Part 63, Subpart RRR. oo) Petroleum
refineries – 40 C.F.R. Part 63, Subpart UUU. pp) Publicly
owned treatment works – 40 C.F.R. Part 63, Subpart VVV. qq) Nutritional
Yeast Manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart CCCC. rr) Organic liquids distribution
(non-gasoline) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart EEEE. ss) Miscellaneous organic
chemical manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart FFFF. tt) Solvent
Extraction for Vegetable Oil Production – 40 C.F.R. Part 63, Subpart GGGG. uu) Auto
and Light Duty Truck Coatings – 40 C.F.R. Part 63, Subpart IIII. vv) Paper
and Other Web Coating – 40 C.F.R. Part 63, Subpart JJJJ. ww) Surface
Coatings for Metal Cans – 40 C.F.R. Part 63, Subpart KKKK. xx) Miscellaneous
Metal Parts and Products Coatings – 40 C.F.R. Part 63, Subpart MMMM. yy) Surface
Coatings for Large Appliances – 40 C.F.R. Part 63, Subpart NNNN. zz) Printing,
Coating and Dyeing of Fabric – 40 C.F.R. Part 63, Subpart OOOO. aaa) Surface
Coating of Plastic Parts and Products – 40 C.F.R. Part 63, Subpart PPPP. bbb) Surface
Coating of Wood Building Products – 40 C.F.R. Part 63, Subpart QQQQ. ccc) Metal
Furniture Surface Coating – 40 C.F.R. Part 63, Subpart RRRR. ddd) Surface
coating for metal coil – 40 C.F.R. Part 63, Subpart SSSS. eee) Leather
finishing operations – 40 C.F.R. Part 63, Subpart TTTT. fff) Cellulose
products manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart UUUU. ggg) Boat
manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart VVVV. hhh) Reinforced
Plastics and Composites Production – 40 C.F.R. Part 63, Subpart WWWW. iii) Rubber
tire manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart XXXX. jjj) Stationary
Combustion Engines – 40 C.F.R. Part 63, Subpart YYYY. kkk) Stationary
Reciprocating Internal Combustion Engines: Compression Ignition – 40 C.F.R.
Part 63, Subpart ZZZZ. lll) Semiconductor
manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart BBBBB. mmm) Iron
and steel foundries – 40 C.F.R. Part 63, Subpart EEEEE. nnn) Integrated
iron and steel manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart FFFFF. ooo) Asphalt
Processing and Roofing Manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart LLLLL. ppp) Flexible
Polyurethane Foam Fabrication – 40 C.F.R. Part 63, Subpart MMMMM. qqq) Engine
test cells/stands – 40 C.F.R. Part 63, Subpart PPPPP. rrr) Friction
products manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart QQQQQ. sss) Refractory
products manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart SSSSS. ttt) Hospital
ethylene oxide sterilizers – 40 C.F.R. Part 63, Subpart WWWWW. uuu) Gasoline
Distribution Bulk Terminals, Bulk Plants, and Pipeline Facilities – 40 C.F.R.
Part 63, Subpart BBBBBB. vvv) Gasoline
Dispensing Facilities – 40 C.F.R. Part 63, Subpart CCCCCC. www) Paint
Stripping and Miscellaneous Surface Coating Operations at Area Sources – 40
C.F.R. Part 63, Subpart HHHHHH. xxx) Acrylic
Fibers/Modacrylic Fibers Production (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63,
Subpart LLLLLL. yyy) Carbon
Black Production (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart MMMMMM. zzz) Chemical
Manufacturing Area Sources: Chromium Compounds – 40 C.F.R. Part 63,
Subpart NNNNNN. aaaa) Chemical
Manufacturing for Area Sources – 40 C.F.R. Part 63, Subpart VVVVVV. bbbb) Asphalt
Processing and Roofing Manufacturing (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63,
Subpart AAAAAAA. cccc) Paints
and Allied Products Manufacturing (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63,
Subpart CCCCCCC. Tillägg
Plan för hantering av
lösningsmedel Inledning 1. Detta tillägg till
bilagan om gränsvärden för utsläpp av flyktiga organiska föreningar från
stationära källor innehåller riktlinjer för upprättande av en plan för
hantering av lösningsmedel. Här anges vilka principer som ska tillämpas (punkt
2), vilka ramar som gäller för massbalansen (punkt 3) samt hur
överensstämmelsen ska kontrolleras (punkt 4). Principer 2. Syftet med planen för
hantering av lösningsmedel är att a) kontrollera
överensstämmelsen i enlighet med bilagan, och b) fastställa
framtida minskningsalternativ. Definitioner 3. Följande definitioner
utgör ramen för bestämning av massbalans: a) Tillförda
organiska lösningsmedel (I = input, dvs. tillförsel): ·
I1. Mängden organiska
lösningsmedel eller mängden av dem i inköpta beredningar som tillförs processen
under den tidsperiod för vilken massbalansen beräknas. ·
I2. Mängden organiska
lösningsmedel eller mängden av dem i återvunna och återanvända beredningar som
tillförs processen. (Det återvunna lösningsmedlet räknas varje gång det används
i verksamheten.) b) Utsläppta
organiska lösningsmedel (O = output, dvs. utsläpp): ·
O1. Utsläpp av VOC i
avgaser. ·
O2. Förlust av organiska
lösningsmedel i vatten, i tillämpliga fall med hänsyn till behandlingen av
spillvatten vid beräkning av O5. ·
O3. Mängden organiska
lösningsmedel som blir kvar som förorening eller återstod i produkter som
framställs i processen. ·
O4. Utsläpp av ouppsamlade
organiska lösningsmedel i luften. I dessa utsläpp ingår vanlig rumsventilation
där luft släpps ut i utomhusmiljön genom fönster, dörrar, ventilationskanaler
och liknande öppningar. ·
O5. Förlust av organiska
lösningsmedel eller organiska föreningar på grund av kemiska eller fysiska
reaktioner (inklusive sådana som destrueras genom t.ex. förbränning eller annan
behandling av avgaser eller spillvatten eller samlas upp, t.ex. genom
adsorption, förutsatt att de inte omfattas av O6, O7 eller O8). ·
O6. Organiska
lösningsmedel som ingår i uppsamlat avfall. ·
O7. Organiska lösningsmedel
eller organiska lösningsmedel ingående i beredningar som säljs eller är avsedda
att säljas som en produkt med kommersiellt värde. ·
O8. Organiska
lösningsmedel som ingår i beredningar som återvunnits för återanvändning, men
som inte tillförs processen, förutsatt att de inte omfattas av O7. ·
O9. Organiska
lösningsmedel som släpps ut på annat sätt. Riktlinjer för hur planen för hantering av
lösningsmedel används för kontroll
av lösningsmedel 4. Användningen av planen
för hantering av lösningsmedel beror på vilket krav som ska kontrolleras: a) Kontroll
av överensstämmelse med det minskningsalternativ som anges i punkt 6 a i
bilagan, med ett gränsvärde för totala utsläpp uttryckt i utsläpp av
lösningsmedel per produktenhet eller angett på annat sätt i bilagan. i) För
verksamheter för vilka det minskningsalternativ som anges i punkt 6 a i bilagan
används bör planen för hantering av lösningsmedel upprättas årligen för att
fastställa förbrukningen. Förbrukningen kan beräknas enligt följande ekvation: C
= I1 – O8 Samtidigt bör de fasta
ämnen som används vid ytbeläggning också beräknas för att få fram det årliga
referensutsläppet och utsläppsmålet för varje år. ii) För
bedömning av överensstämmelse med ett totalt gränsvärde uttryckt i utsläpp av
lösningsmedel per produktenhet eller angett på annat sätt i bilagan ska planen
för hantering av lösningsmedel genomföras årligen för bestämning av utsläppen
av VOC. Dessa utsläpp kan beräknas enligt följande ekvation: E
= F + O1 Där F är de flyktiga
utsläppen av VOC enligt definitionen i led b i) nedan. Utsläppssiffran delas
sedan med motsvarande produktparameter. b) Bestämning
av flyktiga utsläpp av VOC för jämförelse med värden för flyktiga utsläpp i
bilagan: i) Metod:
De flyktiga VOC-utsläppen kan beräknas enligt följande ekvation: F = I1 – O1 – O5 – O6 – O7 – O8 eller F = O2 + O3 + O4 + O9 Denna mängd kan bestämmas
genom direkt mätning av mängderna. Motsvarande beräkning kan utföras på annat
sätt, t.ex. med hjälp av processens uppsamlingskapacitet. Värdet för flyktiga
utsläpp uttrycks som en del av de tillförda organiska lösningsmedlen som kan
beräknas enligt följande ekvation: I
= I1 + I2 ii) Frekvens:
Flyktiga utsläpp av VOC kan bestämmas genom en kort men omfattande serie
mätningar. Mätningarna behöver inte upprepas förrän utrustningen ändras. T. Bilaga VII Bilaga VII ska ersättas
med följande: Tidsramar enligt artikel 3 1. Tidsramarna för
tillämpning av de gränsvärden som avses i artikel 3.2 och 3.3 ska vara
följande: a) För
nya stationära källor, ett år efter det att detta protokoll har trätt i kraft
för den berörda partens vidkommande. b) För
befintliga stationära källor, ett år efter det att detta protokoll har trätt i
kraft för den berörda partens vidkommande eller den 31 december 2020, beroende
på vilket som inträffar senast. 2. Tidsramarna för
tillämpning av de gränsvärden för bränslen och nya mobila källor som anges i
artikel 3.5 ska vara dagen för ikraftträdandet av detta protokoll för den
berörda partens vidkommande, eller de datum som gäller för de i bilaga VIII
angivna åtgärderna, beroende på vilket som inträffar senast. 3. Tidsramarna för
tillämpning av de gränsvärden för flyktiga organiska föreningar i produkter som
anges i artikel 3.7 ska vara ett år efter det att detta protokoll har trätt i
kraft för den berörda partens vidkommande. 4. Utan hinder av
punkterna 1, 2 och 3, men med förbehåll för punkt 5, får en part i konventionen
som blir part i detta protokoll mellan den 1 januari 2013 och den
31 december 2019 vid ratifikation, godtagande, godkännande av, eller
anslutning till, detta protokoll deklarera att den kommer att utöka en tidsram
eller alla tidsramar för tillämpning av de gränsvärden som avses i artikel 3.2,
3.3, 3.5 och 3.7 på följande sätt: a) För
befintliga stationära källor, upp till 15 år efter det att detta protokoll har
trätt i kraft för den berörda partens vidkommande. b) För
bränslen och nya mobila källor, upp till fem år efter det att detta protokoll
har trätt i kraft för den berörda partens vidkommande. c) För
VOC i produkter, upp till fem år efter det att detta protokoll har trätt i
kraft för den berörda partens vidkommande. 5. En part som har
gjort ett val i enlighet med artikel 3a i detta protokoll rörande bilagorna VI
och/eller VIII får inte dessutom lämna en deklaration enligt punkt 4 som ska
tillämpas för samma bilaga. U. Bilaga VIII Bilaga VIII ska ersättas
med följande text: Gränsvärden för
bränslen och nya mobila källor Inledning 1. Avsnitt A gäller
andra parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller Kanada och
avsnitt C gäller Förenta staterna. 2. I denna bilaga
anges gränsvärden för NOx, uttryckt som kvävedioxid (NO2)‑ekvivalenter,
och kolväten, i första hand flyktiga organiska föreningar, för kolmonoxid (CO)
och för partiklar; bilagan innehåller även miljöspecifikationer för bränslen
saluförda för motorfordon. 3. Tidsramarna för
tillämpningen av gränsvärdena i denna bilaga fastställs i bilaga VII. A. Parter utom Kanada och Förenta
staterna Personbilar och lätta
fordon 4. Gränsvärden för
motordrivna fordon med minst fyra hjul som används för personbefordran
(kategori M) och för godsbefordran (kategori N) anges i tabell 1. Tunga fordon 5. Gränsvärden för
motorer i tunga fordon anges i tabellerna 2 eller 3, beroende på
provningsmetod. Terränggående fordon
och maskiner med kompressionständning och gnisttändning 6. Gränsvärden för
jordbruks- och skogsbrukstraktorer och andra motorer för fordon eller maskiner
som inte är avsedda att användas för transporter på väg anges i
tabellerna 4–6. 7. Gränsvärden för lok
och motorvagnar förtecknas i tabellerna 7 och 8. 8. Gränsvärden för
fartyg i inlandssjöfart anges i tabell 9. 9. Gränsvärden för
fritidsbåtar anges i tabell 10. Motorcyklar och
mopeder 10. Gränsvärden för
motorcyklar och mopeder anges i tabellerna 11 och 12. Bränslekvalitet 11. Miljökvalitetspecifikationer
för bensin och diesel anges i tabellerna 13 och 14. Tabell 1 Gränsvärden för
personbilar och lätta fordon || Referensvikt (RW) (kg) || Gränsvärdena || Kolmonoxid || Kolväten totalt (HC) || NMVOC || Kväveoxider || Kolväten och kväveoxider tillsammans || Partiklar || Partiklar (antal)a (P) L1 (g/km) || L2 (g/km) || L3 (g/km) || L4 (g/km) || L2 + L4 (g/km) || L5 (g/km) || L6(#/km) Kategori || Klass, tillämpningsdatum* || || Bensin || Diesel || Bensin || Diesel || Bensin || Diesel || Bensin || Diesel || Bensin || Diesel || Bensin || Diesel || Bensin || Diesel || || || || || || || || || || || || || || || || Euro V || Mb || 1.1.2014 || Alla || 1,0 || 0,50 || 0,10 || – || 0,068 || – || 0,06 || 0,18 || – || 0,23 || 0,0050 || 0,0050 || – || 6,0x1011 N1c || I, 1.1.2014 || RW 1 305 || 1,0 || 0,50 || 0,10 || – || 0,068 || – || 0,06 || 0,18 || – || 0,23 || 0,0050 || 0,0050 || – || 6,0x1011 II, 1.1.2014 || 1 305 < RW ≤ 1 760 || 1,81 || 0,63 || 0,13 || – || 0,090 || – || 0,075 || 0,235 || – || 0,295 || 0,0050 || 0,0050 || – || 6,0x1011 III, 1.1.2014 || 1 760 < RW || 2,27 || 0,74 || 0,16 || – || 0,108 || – || 0,082 || 0,28 || – || 0,35 || 0,0050 || 0,0050 || – || 6,0x1011 N2 || 1.1.2014 || || 2,27 || 0,74 || 0,16 || – || 0,108 || – || 0,082 || 0,28 || – || 0,35 || 0,0050 || 0,0050 || – || 6,0x1011 Euro VI || Mb || 1.9.2015 || Alla || 1,0 || 0,50 || 0,10 || – || 0,068 || – || 0,06 || 0,08 || – || 0,17 || 0,0045 || 0,0045 || 6,0x1011 || 6,0x1011 N1c || I, 1.9.2015 || RW ≤ 1 305 || 1,0 || 0,50 || 0,10 || – || 0,068 || – || 0,06 || 0,08 || – || 0,17 || 0,0045 || 0,0045 || 6,0x1011 || 6,0x1011 II, 1.9.2016 || 1 305 < RW ≤ 1 760 || 1,81 || 0,63 || 0,13 || – || 0,090 || – || 0,075 || 0,105 || – || 0,195 || 0,0045 || 0,0045 || 6,0x1011 || 6,0x1011 III, 1.9.2016 || 1 760 < RW || 2,27 || 0,74 || 0,16 || – || 0,108 || – || 0,082 || 0,125 || – || 0,215 || 0,0045 || 0,0045 || 6,0x1011 || 6,0x1011 N2 || 1.9.2016 || || 2,27 || 0,74 || 0,16 || – || 0,108 || – || 0,082 || 0,125 || – || 0,215 || 0,0045 || 0,0045 || 6,0x1011 || 6,0x1011 *
Registrering, försäljning och ibruktagande av nya fordon som inte
överensstämmer med utsläppsgränsvärdena får inte tillåtas från och med de datum
som anges i kolumnen. a En
provcykel som anges av NEDC. b
Utom fordon vars största vikt överstiger 2 500 kg. c
Samt de fordon i kategori M som anges i anmärkning b. Tabell 2 Gränsvärden för tunga
fordon vid prov med stationära provcykler avseende belastningsrespons || Tillämpningsdatum || Kolmonoxid (g/kWh) || Kolväten (g/kWh) || Kolväten totalt (g/kWh) || Kväve-oxider (g/kWh) || Partiklar (g/kWh) || Rök (m-1) || || || || || || || B2 (”EURO V”)a || 1.10.2009 || 1,5 || 0,46 || – || 2,0 || 0,02 || 0,5 ”EURO VI”b || 31.12.2013 || 1,5 || – || 0,13 || 0,40 || 0,010 || – a En provcykel som anges enligt
provningsmetoderna ESC (European steady-state cycle) och ELR (European
load-response). b En provcykel som anges enligt den
internationella harmoniserade stationära körcykeln (WHSC). Tabell 3 Gränsvärden för tunga
fordon vid prov med transienta provcykler || Tillämpningsdatum* || Kolmonoxid (g/kWh) || Kolväten totalt (g/kWh) || Andra kolväten än metan (g/kWh) || Metana (g/kWh) || Kväve-oxider (g/kWh) || Partiklar (g/kWh)b || || || || || || || B2 ”EURO V”c || 1.10.2009 || 4,0 || – || 0,55 || 1,1 || 2,0 || 0,030 ”EURO VI” (CI)d || 31.12.2013 || 4,0 || 0,160 || – || – || 0,46 || 0,010 ”EURO VI“ (PI)d || 31.12.2013 || 4,0 || – || 0,160 || 0,50 || 0,46 || 0,010 Anm.: PI = Gnisttändning. CI = Kompressionständning. * Registrering, försäljning och ibruktagande av
nya fordon som inte överensstämmer med utsläppsgränsvärdena får inte tillåtas
från och med de datum som anges i kolumnen. a Gäller enbart naturgasmotorer. b Gäller inte gasdrivna motorer i etapp B2. c Provcykel enligt provningsmetoden ETC
(European transient cycle). d En provcykel som anges enligt den
internationella harmoniserade transienta körcykeln (WHTC). Tabell 4 Gränsvärden för dieselmotorer
för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg,
jordbruks- och skogsbrukstraktorer (steg IIIB) Nettoeffekt (P) (kW) || Tillämpnings-datum* || Kolmonoxid (g/kWh) || Kolväten (g/kWh) || Kväveoxider (g/kWh) || Partiklar (g/kWh) || || || || || 130 ≤ P ≤ 560 || 31.12.2010 || 3,5 || 0,19 || 2,0 || 0,025 75 ≤ P < 130 || 31.12.2011 || 5,0 || 0,19 || 3,3 || 0,025 56 ≤ P < 75 || 31.12.2011 || 5,0 || 0,19 || 3,3 || 0,025 37 ≤ P < 56 || 31.12.2012 || 5,0 || 4,7a || 4,7a || 0,025 * Från och med det angivna datumet ska parterna
tillåta registrering och utsläppande på marknaden endast av sådana nya motorer,
installerade i maskiner eller ej, som uppfyller de gränsvärden som anges i
tabellen. Detta gäller dock inte maskiner och motorer avsedda för export till
länder som inte är parter i detta protokoll. a Redaktörens anmärkning: Denna siffra
motsvarar summan av kolväten och kväveoxider och återspeglas i den slutliga
godkända texten med en enda siffra i en sammanslagen cell i tabellen. Eftersom
denna rättsakt inte innehåller tabeller med skiljelinjer, upprepas siffran i
varje kolumn för tydlighetens skull. Tabell 5 Gränsvärden för
dieselmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för
transporter på väg, jordbruks- och skogsbrukstraktorer (steg IV) Nettoeffekt (P) (kW) || Tillämpnings-datum* || Kolmonoxid (g/kWh) || Kolväten (g/kWh) || Kväveoxider (g/kWh) || Partiklar (g/kWh) || || || || || 130 ≤ P ≤ 560 || 31.12.2013 || 3,5 || 0,19 || 0,4 || 0,025 56 ≤ P < 130 || 31.12.2014 || 5,0 || 0,19 || 0,4 || 0,025 * Från och med det angivna datumet ska parterna
tillåta registrering och utsläppande på marknaden endast av sådana nya motorer,
installerade i maskiner eller ej, som uppfyller de gränsvärden som anges i
tabellen. Detta gäller dock inte maskiner och motorer avsedda för export till
länder som inte är parter i detta protokoll. Tabell 6 Gränsvärden för
motorer med gnisttändning för mobila maskiner som inte är avsedda att användas
för transporter på väg Handhållna motorer Slagvolym (cm3) || Kolmonoxid (g/kWh) || Summan av kolväten och kväveoxider (g/kWh)a || || Slagvolym < 20 || 805 || 50 20 ≤ slagvolym < 50 || 805 || 50 Slagvolym ≥ 50 || 603 || 72 Icke handhållna motorer Slagvolym (cm3) || Kolmonoxid (g/kWh) || Summan av kolväten och kväveoxider (g/kWh) Slagvolym < 66 || 610 || 50 66 ≤ slagvolym < 100 || 610 || 40 100 ≤ slagvolym < 225 || 610 || 16,1 Slagvolym ≥ 225 || 610 || 12,1 Anm.: Parterna ska tillåta registrering och
utsläppande på marknaden endast av sådana nya motorer, installerade i maskiner
eller ej, som uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen. Detta gäller dock
inte maskiner och motorer avsedda för export till länder som inte är parter i
detta protokoll. a NOx-utsläppen för
samtliga motorklasser får inte överstiga 10 g/kWh. Tabell 7 Gränsvärden för
motorer för drift av lok Nettoeffekt (P) (kW) || Kolmonoxid (g/kWh) || Kolväten (g/kWh) || Kväveoxider (g/kWh) || Partiklar (g/kWh) || || || || 130 < P || 3,5 || 0,19 || 2,0 || 0,025 Anm.: Parterna ska tillåta registrering och
utsläppande på marknaden endast av sådana nya motorer, installerade i maskiner
eller ej, som uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen. Detta gäller dock
inte maskiner och motorer avsedda för export till länder som inte är parter i
detta protokoll. Tabell 8 Gränsvärden för
motorer för drift av motorvagnar Nettoeffekt (P) (kW) || Kolmonoxid (g/kWh) || Summan av kolväten och kväveoxider (g/kWh) || Partiklar (g/kWh) || || || 130 < P || 3,5 || 4,0 || 0,025 Tabell 9 Gränsvärden för
motorer för drift av fartyg i inlandssjöfart Slagvolym (liter per cylinder/kW) || Kolmonoxid (g/kWh) || Summan av kolväten och kväveoxider (g/kWh) || Partiklar (g/kWh) || || || Slagvolym < 0,9 Effekt ≥ 37 kW || 5,0 || 7,5 || 0,4 0,9 ≤ slagvolym < 1,2 || 5,0 || 7,2 || 0,3 1,2 ≤ slagvolym < 2,5 || 5,0 || 7,2 || 0,2 2,5 ≤ slagvolym < 5,0 || 5,0 || 7,2 || 0,2 5,0 ≤ slagvolym < 15 || 5,0 || 7,8 || 0,27 15 ≤ slagvolym < 20 Effekt < 3 300 kW || 5,0 || 8,7 || 0,5 15 ≤ slagvolym < 20 Effekt > 3 300 kW || 5,0 || 9,8 || 0,5 20 ≤ slagvolym < 25 || 5,0 || 9,8 || 0,5 25 ≤ slagvolym < 30 || 5,0 || 11,0 || 0,5 Anm.: Parterna ska tillåta registrering och
utsläppande på marknaden endast av sådana nya motorer, installerade i maskiner
eller ej, som uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen. Detta gäller dock
inte maskiner och motorer avsedda för export till länder som inte är parter i
detta protokoll. Tabell 10 Gränsvärden för
motorer i fritidsfartyg Motortyp || CO (g/kWh) CO = A +B/PnN || Kolväten (HC) (g/kWh) HC = A +B/PnN a || NOx g/kWh || Partiklar g/kWh A || B || n || A || B || n || || || || || || || || Tvåtakts || 150 || 600 || 1 || 30 || 100 || 0,75 || 10 || Ej tillämpl. Fyrtakts || 150 || 600 || 1 || 6 || 50 || 0,75 || 15 || Ej tillämpl. CI || 5 || 0 || 0 || 1,5 || 2 || 0,5 || 9,8 || 1 Förkortning: Ej tillämpl. = Ej tillämpligt. Anm.: Parterna ska tillåta registrering och
utsläppande på marknaden endast av sådana nya motorer, installerade i maskiner
eller ej, som uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen. Detta gäller dock
inte maskiner och motorer avsedda för export till länder som inte är parter i
detta protokoll. a Där A, B och n är konstanter och PN är den
nominella effekten i kW och utsläppen mäts enligt de harmoniserade
standarderna. Tabell 11 Gränsvärden för
motorcyklar (> 50 cm³, > 45 km/h) Motorstorlek || Gränsvärden || Motorcykel < 150 cm³ || HC = 0,8 g/km NOx = 0,15 g/km Motorcykel > 150 cm³ || HC = 0,3 g/km NOx = 0,15 g/km Anm.: Parterna ska tillåta registrering och
utsläppande på marknaden endast av sådana fordon som uppfyller de gränsvärden
som anges i tabellen. Detta gäller dock inte fordon avsedda för export till
länder som inte är parter i detta protokoll. Tabell 12 Gränsvärden för
mopeder (<50 cm³, < 45 km/h) || Gränsvärden CO (g/km) || HC + NOx (g/km) || || II || 1,0a || 1,2 Anm.: Parterna ska tillåta registrering och
utsläppande på marknaden endast av sådana fordon som uppfyller de gränsvärden
som anges i tabellen. Detta gäller dock inte fordon avsedda för export till
länder som inte är parter i detta protokoll. a För tre- och fyrhjuliga fordon, 3.5 g/km. Tabell 13 Miljöspecifikationer
för saluförda bränslen avsedda för fordon utrustade med motorer med styrd
tändning – Typ: Bensin Parameter || Enhet || Gränsvärden Min. || Max. || || || Forskningsoktantal || || 95 || – Motoroktantal || || 85 || – Ångtryck enligt Reid, sommarperioda || kPa || – || 60 Destillering: || || || Avdunstning vid 100 °C || volymprocent || 46 || – Avdunstning vid 150 °C || volymprocent || 75 || – Kolväteanalys: || || || – olefiner || volymprocent || – || 18,0b – aromatiska föreningar || || – || 35 – bensen (bensol) || || – || 1 Syrehalt || massprocent || – || 3,7 Oxygenater || || || – Metanol, stabiliseringsmedel måste tillsättas || volymprocent || – || 3 – Etanol, stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt || volymprocent || – || 10 – Isopropylalkohol || volymprocent || – || 12 – Tertiär-butylalkohol || volymprocent || – || 15 – Isobutylalkohol || volymprocent || – || 15 – Etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl || volymprocent || – || 22 Andra oxygenaterc || volymprocent || – || 15 Svavelhalt || mg/kg || – || 10 a Sommarperioden ska börja senast den 1 maj
och sluta tidigast den 30 september. För parter med arktiskt klimat ska
sommarperioden inledas senast den 1 juni och avslutas tidigast den 31 augusti,
och ångtryck enligt Reid (RVP) ska begränsas till 70 kPa. b Med undantag av blyfri normalbensin (med ett
minsta motoroktantal (MON) på 81 och ett minsta researchoktantal (RON) på 91)
för vilken det högsta innehållet av olefiner ska vara 21 volymprocent. Dessa
gränsvärden ska inte vara något hinder för att annan blyfri bensin med lägre
oktantal införs på en parts marknad. c Andra monoalkoholer med en destillationsslutpunkt
som inte är högre än den destillationsslutpunkt som fastställts i nationella
specifikationer eller, om sådana saknas, i industriella specifikationer för
motorbränslen. Tabell 14 Miljöspecifikationer
för saluförda bränslen avsedda för fordon utrustade med motorer med
kompressionständning – Typ: Dieselbränsle Parameter || Enhet || Gränsvärden Min. || Max. || || || Cetantal || || 51 || – Densitet vid 15 °C || kg/m3 || – || 845 Destillationspunkt: 95 % || °C || – || 360 Polycykliska aromatiska kolväten || massprocent || – || 8 Svavelhalt || mg/kg || – || 10 B. Kanada 12. Gränsvärden
för begränsning av utsläpp från bränslen och mobila källor kommer att
fastställas, i förekommande fall med hänsyn till information om tillgänglig
kontrollteknik, gränsvärden som tillämpas i andra jurisdiktioner, och följande
dokument: a) Passenger Automobile and
Light Truck Greenhouse Gas Emission Regulations, SOR/2010–201. b) Marine
Spark-Ignition Engine, Vessel and Off-Road Recreational Vehicle Emission
Regulations, SOR/2011–10. c) Renewable Fuels Regulations,
SOR/2010–189. d) Regulations for the
Prevention of Pollution from Ships and for Dangerous Chemicals, SOR/2007–86. e) Off-Road
Compression-Ignition Engine Emission Regulations, SOR/2005‑32. f) On-Road
Vehicle and Engine Emission Regulations, SOR/2003–2. g) Off-Road
Small Spark-Ignition Engine Emission Regulations, SOR/2003‑355. h) Sulphur in Diesel Fuel
Regulations, SOR/2002–254. i) Gasoline and Gasoline Blend
Dispensing Flow Rate Regulations SOR/2000‑43. j) Sulphur
in Gasoline Regulations, SOR/99–236. k) Benzene
in Gasoline Regulations, SOR/97–493. l) Gasoline
Regulations, SOR/90–247. m) Federal
Mobile PCB Treatment and Destruction Regulations, SOR/90–5. n) Environmental
Code of Practice for Aboveground and Underground Storage Tank Systems
Containing Petroleum and Allied Petroleum Products. o) Canada-Wide
Standards for Benzene, Phase 2. p) Environmental
Guidelines for Controlling Emissions of Volatile Organic Compounds from
Aboveground Storage Tanks, PN 1180. q) Environmental
Code of Practice for Vapour Recovery in Gasoline Distribution Networks, PN
1057. r) Environmental Code of Practice for Light Duty Motor
Vehicle Emission Inspection and Maintenance Programs – 2nd Edition, PN 1293. s) Joint Initial Actions to Reduce Pollutant
Emissions that Contribute to Particulate Matter and Ground-level Ozone. t) Operating and Emission Guidelines for Municipal Solid
Waste Incinerators, PN 1085. C. Förenta staterna 13. Genomförande
av ett program för begränsning av utsläpp från mobila källor för lätta fordon,
lätta lastbilar, tunga lastbilar samt bränslen enligt kraven i paragraferna 202
(a), 202 (g) och 202 (h) i Clean Air Act, med tillämpningsföreskrifter i
följande dokument: a) Registration of fuels and
fuel additives – 40 C.F.R Part 79. b) Regulation
of fuels and fuel additives – 40 C.F.R Part 80, including: Subpart A – general
provisions; Subpart B – controls and prohibitions;
Subpart D – reformulated
gasoline; Subpart H – gasoline sulphur standards; Subpart I – motor vehicle
diesel fuel; non-road, locomotive, and marine diesel fuel; and ECA marine fuel;
Subpart L – gasoline benzene. c) Control
of emissions from new and in-use highway vehicles and engines – 40 C.F.R Part
85 and Part 86. 14. Standarder
för maskiner och fordon som inte är avsedda att användas för transporter på väg
anges i följande dokument: a) Fuel sulphur standards for
non-road diesel engines – 40 C.F.R Part 80, Subpart I. b) Aircraft
engines – 40 C.F.R Part 87. c) Exhaust
emission standards for non-road diesel engines – Tier 2 and 3;
40 C.F.R Part 89. d) Non-road
compression-ignition engines – 40 C.F.R Part 89 and Part 1039. e) Non-road
and marine spark-ignition engines – 40 C.F.R Part 90, Part 91,
Part 1045, and Part 1054. f) Locomotives
– 40 C.F.R Part 92 and Part 1033. g) Marine
compression-ignition engines – 40 C.F.R Part 94 and Part 1042. h) New
large non-road spark-ignition engines – 40 C.F.R Part 1048. i) Recreational
engines and vehicles – 40 C.F.R Part 1051. j) Control
of evaporative emissions from new and in-use non-road and stationary equipment
– 40 C.F.R. Part 1060. k) Engine
testing procedures – 40 C.F.R Part 1065. l) General
compliance provisions for non-road programs – 40 C.F.R Part 1068. V. Bilaga IX 1. I punkt 6
ska den sista meningen utgå. 2. I punkt 9
ska den sista meningen utgå. 3. Anmärkning
1 ska utgå. W. Bilaga X 1. En ny
bilaga med följande lydelse ska läggas till som bilaga X: Bilaga X
Gränsvärden för utsläpp av partiklar från
stationära källor 1. Avsnitt A gäller andra
parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller Kanada och avsnitt C
gäller Förenta staterna. A. Parter utom Kanada och Förenta
staterna 2. I detta avsnitt (och
endast i detta avsnitt) avses med stoft och totalt antal suspenderade
partiklar (TSP) mängden partiklar, oavsett form, struktur eller densitet,
som är dispergerade i gasfasen vid provtagningspunktens förhållanden, kan
samlas in genom filtrering enligt angivna specificerade villkor efter
representativ provtagning av den gas som ska analyseras, och som stannar
uppströms filtret och på filtret efter torkning under angivna betingelser. 3. I detta avsnitt avses
med gränsvärde för utsläpp (ELV) den kvantitet stoft och/eller TSP som
ingår i avgaserna från en anläggning som inte får överskridas. Om inte annat
anges ska den beräknas i massa per volym av förorenande ämnen i avgaserna
(uttryckt som mg/m3), vid standardförhållanden för temperatur och
tryck för torrgas (volym vid 273,15 K, 101,3 kPa). Vad beträffar syreinnehållet
i avgaserna gäller de värden som anges i tabellerna nedan för varje kategori av
källor. Utspädning i syfte att minska koncentrationerna av förorenande ämnen i
avgasen är inte tillåten. Idriftsättning, urdrifttagning samt underhåll av
utrustning är undantagna. 4. Utsläppen ska i
samtliga fall övervakas genom mätningar eller genom beräkningar som ger
åtminstone samma noggrannhet. Överensstämmelse med gränsvärdena för utsläpp ska
kontrolleras genom kontinuerliga eller icke-kontinuerliga mätningar,
typgodkännande eller någon annan fungerande teknisk metod, däribland
kontrollerade beräkningsmetoder. Vid kontinuerliga mätningar, föreligger
överensstämmelse med gränsvärdena för utsläpp om de godkända månatliga
genomsnittliga utsläppen inte överstiger gränsvärdena. Vid icke-kontinuerliga
mätningar eller andra lämpliga bestämnings- eller beräkningsförfaranden,
föreligger överensstämmelse med gränsvärdena för utsläpp om medelvärdet,
grundat på ett lämpligt antal mätningar under representativa förhållanden, inte
överstiger gränsvärdena för utsläpp. Mätmetodernas onoggrannhet får beaktas för
kontrolländamål. 5. Övervakning av
relevanta förorenande ämnen och mätning av driftsparametrar samt
kvalitetssäkring av automatiska mätsystem och metoder för referensmätningar för
att kalibrera dessa system ska genomföras i enlighet med Europeiska
standardiseringskommitténs (CEN) standarder. Om CEN-standarder saknas ska ISO‑standarder,
nationella eller internationella standarder som kan garantera data av likvärdig
vetenskaplig kvalitet tillämpas. 6. Särskilda bestämmelser
för förbränningsanläggningar som avses i punkt 7: a) En
part får göra undantag från skyldigheten att iaktta de gränsvärden som anges i
punkt 7 i följande fall: i) För
förbränningsanläggningar som normalt använder gasformigt bränsle och som på
grund av ett plötsligt avbrott i gasförsörjningen, undantagsvis måste använda
andra typer av bränsle och därför borde vara utrustade med anordningar för
rökgasrening. ii) För
befintliga förbränningsanläggningar som inte är i drift mer än
17 500 drifttimmar från och med den 1 januari 2016 och senast till
och med den 31 december 2023. b) Om
en förbränningsanläggning utökas med minst 50 MWth ska de gränsvärden för
utsläpp som anges i punkt 7 för nya anläggningar tillämpas på den utbyggnadsdel
som påverkas av ändringen. Gränsvärdena för utsläpp beräknas som ett
genomsnitt, vägt med den faktiska tillförda effekten för både den befintliga
och den nya delen av anläggningen. c) Parterna
ska se till att det föreskrivs förfaranden som ska följas om
reningsutrustningen fungerar dåligt eller havererar. d) När
det gäller en flerbränsleanläggning som samtidigt utnyttjar två eller flera
bränsletyper, ska gränsvärdena för utsläpp fastställas som ett vägt genomsnitt
av gränsvärdena för utsläpp för de enskilda bränslena, på grundval av den
tillförda effekten för varje bränsletyp. 7.
Förbränningsanläggningar med en tillförd nominell effekt på över 50 MWth:[6] Tabell 1 Gränsvärden för
stoftutsläpp från förbränningsanläggningara Bränsletyp || Tillförd effekt (MWth) || ELV för stoft (mg/m³)b || || Fasta bränslen || 50–100 || Nya anläggningar: 20 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 20 (biomassa, torv) Befintliga anläggningar: 30 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 30 (biomassa, torv) 100–300 || Nya anläggningar: 20 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 20 (biomassa, torv) Befintliga anläggningar: 25 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 20 (biomassa, torv) > 300 || Nya anläggningar: 10 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 20 (biomassa, torv) Befintliga anläggningar: 20 (stenkol, brunkol och andra fasta bränslen) 20 (biomassa, torv) Flytande bränslen || 50–100 || Nya anläggningar: 20 Befintliga anläggningar: 30 (generellt) 50 (för användning av destillations- och omvandlingsrester från råoljeraffinering för egen förbrukning i förbränningsanläggningar) Flytande bränslen || 100–300 || Nya anläggningar: 20 Befintliga anläggningar: 25 (generellt) 50 (för användning av destillations- och omvandlingsrester från råoljeraffinering för egen förbrukning i förbränningsanläggningar) > 300 || Nya anläggningar: 10 Befintliga anläggningar: 20 (generellt) 50 (för användning av destillations- och omvandlingsrester från råoljeraffinering för egen förbrukning i förbränningsanläggningar) Naturgas || > 50 || 5 Andra gaser || > 50 || 10 30 (gaser från stålindustrin som kan användas på annat ställe) a Gränsvärdena för utsläpp ska inte tillämpas på
följande: ·
Anläggningar där
förbränningsprodukterna används för direkt uppvärmning, torkning eller annan
behandling av föremål eller material. ·
Efterförbränningsanläggningar
som är avsedda att rena rökgaser genom förbränning och som inte används som en
separat förbränningsanläggning. ·
Anordningar för
regenerering av katalysatorer för katalytisk krackning. ·
Anordningar för omvandling
av vätesulfid till svavel. ·
Reaktorer som används inom
den kemiska industrin. ·
Koksugnsblock. ·
Cowperapparater. ·
Återvinningspannor i
anläggningar för framställning av pappersmassa. ·
Förbränningsanläggningar
för avfall. ·
Anläggningar som drivs med
diesel-, bensin- eller gasmotorer eller med gasturbiner, oavsett vilket bränsle
som används. b Referensinnehållet för O2 är 6 % för fasta bränslen och 3 % för flytande bränslen och
bränslen i gasform. 8. Olje- och
gasraffinaderier: Tabell 2 Gränsvärden för
stoftutsläpp från olje- och gasraffinaderier Utsläppskälla || ELV för stoft (mg/m³) || FCC-regeneratorer || 50 9. Produktion av
klinker (cement): Tabell 3 Gränsvärden för
stoftutsläpp från cementproduktiona || ELV för stoft (mg/m³) || Cementanläggningar, brännugnar, kvarnar och klinkerkylare || 20 a Anläggningar för produktion av klinker (cement)
i roterugn med en produktionskapacitet som överstiger 500 ton per dygn eller i
andra typer av ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per
dygn. Referensinnehållet för syre är 10 %. 10. Kalkframställning: Tabell 4 Gränsvärden för
stoftutsläpp från kalkproduktiona || ELV för stoft (mg/m³) || Förbränning i kalkugn || 20b a Anläggningar för kalkproduktion med en
kapacitet på minst 50 ton/dygn. Detta inbegriper kalkugnar som är integrerade i
andra industriprocesser, med undantag för massaindustrin (se tabell 9).
Referensinnehållet för syre är 11 %. b När stoftets resistivitet är hög, kan ELV vara
högre, upp till 30 mg/m³. 11. Produktion
och omvandling av metaller Tabell 5 Gränsvärden för
stoftutsläpp från primärproduktion av järn och
stål Verksamhet och tröskelvärde för kapacitet || ELV för stoft (mg/m³) || Sintringsanläggning || 50 Pelleteringsanläggning || 20 för krossning, malning och torkning 15 för alla övriga steg i processen Masugn: Varmapparater (> 2,5 ton/h) || 10 Syrgasprocess vid ståltillverkning och gjutning (> 2,5 ton/h) || 30 Elektrisk ståltillverkning och gjutning (> 2,5 ton/h) || 15 (befintliga) 5 (nya) Tabell 6 Gränsvärden för
stoftutsläpp från järngjuterier Verksamhet och tröskelvärde för kapacitet || ELV för stoft (mg/m³) || Järngjuterier (> 20 ton/dygn): - alla ugnar (kupol, induktion, roterande) - alla formningar (engångsformar, permanenta formar) || 20 Varm- och kallvalsning || 20 50, när ett textilfilter inte går att använda på grund av förekomsten av våta gaser Tabell 7 Gränsvärden för
stoftutsläpp från produktion och behandling
av icke-järnmetaller || ELV för stoft (mg/m³) (dagliga) || Bearbetning av andra metaller än järn || 20 12. Glasframställning Tabell 8 Gränsvärden för
stoftutsläpp från glasproduktiona || ELV för stoft (mg/m³) || Nya anläggningar || 20 Befintliga anläggningar || 30 a Anläggningar för produktion av glas eller
glasfibrer med en kapacitet på minst 20 ton/dygn. Koncentrationerna avser torra
avgaser vid 8 volymprocent syre (kontinuerlig smältning) och
13 volymprocent syre (icke-kontinuerlig smältning). 13. Produktion
av pappersmassa: Tabell 9 Gränsvärden för
stoftutsläpp från massatillverkning || ELV för stoft (mg/m³) (årligt genomsnitt) || Hjälpångpanna || 40 vid förbränning av flytande bränslen (vid en syrehalt på 3 %) 30 vid förbränning av fasta bränslen (vid en syrehalt på 6 %) Sodapanna och kalkugn || 50 14. Avfallsförbränning: Tabell 10 Gränsvärden för
stoftutsläpp från förbränning av avfall || ELV för stoft (mg/m³) || Kommunala avfallsförbränningsanläggningar (> 3 ton/h) || 10 Förbränning av farligt och medicinskt avfall (> 1 ton/h) || 10 Anm.: Syrereferens: torr basis, 11 %. 15. Framställning
av titandioxid: Tabell 11 Gränsvärden för
stoftutsläpp från tillverkning av titandioxid || ELV för stoft (mg/m³) || Sulfatprocessen, totala utsläpp || 50 Kloridprocessen, totala utsläpp || 50 Anm.: För mindre utsläppskällor inom en anläggning
får ett utsläppsgränsvärde på 150 mg/m³ tillämpas. 16. Förbränningsanläggningar
med en tillförd nominell effekt på över 50 MWth: Denna
punkt är av rekommenderande karaktär och här beskrivs de åtgärder som kan
vidtas om en part anser att de är tekniskt och ekonomiskt genomförbara för
kontroll av partiklar: a) Förbränningsanläggningar i
bostadshus med en tillförd nominell effekt på < 500 kWth: i) Utsläpp från nya kaminer och
värmepannor i bostadshus med en tillförd nominell effekt på < 500 kWth kan
minskas genom tillämpning av följande: aa) Produktstandarder
enligt CEN-standarder (t.ex. EN 303-5) och likvärdiga produktstandarder i
Förenta staterna och Kanada. Länder som tillämpar sådana produktstandarder får
fastställa ytterligare nationella krav med hänsyn framför allt till hur
utsläppen av kondenserbara organiska föreningar bidrar till partikelbildning i
omgivningen. bb) Miljömärkning
som innefattar krav på prestanda som är strängare än de lägsta
effektivitetskraven i EN-produktstandarderna eller nationella bestämmelser. Tabell 12 Rekommenderade
gränsvärden för stoftutsläpp från nya förbränningsanläggningar för fasta
bränslen med en nominell tillförd effekt på < 500 kWth som ska
användas med produktstandarder || Stoft (mg/m³) || Öppna/stängda eldstäder och kaminer för ved || 75 Vedpannor (med varmvattenberedare) || 40 Pelletskaminer och pelletspannor || 50 Kaminer och värmepannor för andra fasta bränslen än trä || 50 Automatiska förbränningsanläggningar || 50 Anm.: Referensinnehåll för O2:
13 %. ii) Utsläppen
från befintliga kaminer och värmepannor i bostadshus kan minskas med följande
primära åtgärder: aa) Offentliga
informations- och upplysningskampanjer om följande: ·
Korrekt hantering av kaminer
och värmepannor. ·
Användning av enbart
obehandlat trä. ·
Korrekt torkning av trä
för att minska fukthalten. bb) Inrättandet
av ett program för att främja utbyte av de äldsta befintliga värmepannorna och
kaminerna med moderna anläggningar. cc) Införande
av en skyldighet att byta ut eller modernisera gamla anläggningar. b) Förbränningsanläggningar
i andra fastigheter än bostadshus med en tillförd nominell effekt på 100 kWth–1
MWth: Tabell 13 Rekommenderade
gränsvärden för stoftutsläpp från värmepannor och förbränning i processer inom
industrin med en tillförd effekt på 100 kWth–1 MWth. || Stoft (mg/m³) || Fasta bränslen 100–500 kWth || Nya anläggningar || 50 Befintliga anläggningar || 150 Fasta bränslen 500 kWth–1 MWth || Nya anläggningar || 50 Befintliga anläggningar || 150 Anm.: Referensinnehåll för O2: trä,
annan fast biomassa och torv: 13 %; stenkol, brunkol och andra fossila
fasta bränslen: 6 %. c) Förbränningsanläggningar med en tillförd
nominell effekt på över 1–50 MWth: Tabell 14 Rekommenderade
gränsvärden för stoftutsläpp från värmepannor och förbränning i processer inom
industrin med en tillförd effekt på 1–50 MWth. || Stoft (mg/m³) || Fasta bränslen > 1–5 MWth || Nya anläggningar || 20 Befintliga anläggningar || 50 Fasta bränslen > 5–50 MWth || Nya anläggningar || 20 Befintliga anläggningar || 30 Flytande bränslen > 1–5 MWth || Nya anläggningar || 20 Befintliga anläggningar || 50 Flytande bränslen > 5–50 MWth || Nya anläggningar || 20 Befintliga anläggningar || 30 Anm.: Referensinnehåll för O2: Trä,
annan fast biomassa och torv: 11 %; stenkol, brunkol och andra fossila
fasta bränslen: 6 %; flytande bränslen, inklusive flytande biobränslen:
3 %. B. Kanada 17. Gränsvärdena
för begränsning av utsläpp av partiklar kommer att fastställas för stationära
källor, i förekommande fall med hänsyn till information om tillgänglig
begränsningsteknik, gränsvärden som tillämpas i andra jurisdiktioner, och de
dokument som anges i leden a–h: Gränsvärden får uttryckas som PM eller TPM. Med
TPM avses i detta sammanhang alla partiklar med en aerodynamisk diameter på
mindre än 100 µm: a) Secondary Lead Smelter Release
Regulations, SOR/91-155. b) Environmental
Code of Practice for Base Metals Smelters and Refineries. c) New
Source Emission Guidelines for Thermal Electricity Generation. d) Environmental
Code of Practice for Integrated Steel Mills (EPS 1/MM/7). e) Environmental
Code of Practice for Non-Integrated Steel Mills (EPS 1/MM/8). f) Emission
Guidelines for Cement Kilns, PN 1284. g) Joint Initial Actions to Reduce Pollutant
Emissions that Contribute to Particulate Matter and Ground-level Ozone. h) Performance
testing of solid-fuel-burning heating appliances, Canadian Standards
Association, B415, 1–10. C. Förenta staterna 18. Gränsvärdena
för begränsning av utsläpp av partiklar från stationära källor inom följande
kategorier av stationära källor, och de källor som de avser, anges i följande
dokument: a) Steel Plants: Electric Arc Furnaces –
40 C.F.R. Part 60, Subpart AA and Subpart AAa. b) Small
Municipal Waste Combustors – 40 C.F.R. Part 60, Subpart AAAA. c) Kraft
Pulp Mills – 40 C.F.R. Part 60, Subpart BB. d) Glass
Manufacturing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart CC. e) Electric
Utility Steam Generating Units – 40 C.F.R. Part 60, Subpart D and Subpart
Da. f) Industrial-Commercial-Institutional
Steam Generating Units – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Db and Subpart
Dc. g) Grain
Elevators – 40 C.F.R. Part 60, Subpart DD. h) Municipal
Waste Incinerators – 40 C.F.R. Part 60, Subpart E, Subpart Ea and Subpart Eb. i) Hospital/Medical/Infectious
Waste Incinerators – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Ec. j) Portland
Cement – 40 C.F.R. Part 60, Subpart F. k) Lime
Manufacturing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart HH. l) Hot
Mix Asphalt Facilities – 40 C.F.R. Part 60, Subpart I. m) Stationary
Internal Combustion Engines: Compression Ignition – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart IIII. n) Petroleum
Refineries – 40 C.F.R. Part 60, Subpart J and Subpart Ja. o) Secondary
Lead Smelters – 40 C.F.R. Part 60, Subpart L. p) Metallic
Minerals Processing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart LL. q) Secondary
Brass and Bronze – 40 C.F.R. Part 60, Subpart M. r) Basic
Oxygen Process Furnaces – 40 C.F.R. Part 60, Subpart N. s) Basic
Process Steelmaking Facilities – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Na. t) Phosphate
Rock Processing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart NN. u) Sewage
Treatment Plant Incineration – 40 C.F.R. Part 60, Subpart O. v) Nonmetallic
Minerals Processing Plants – 40 C.F.R. Part 60, Subpart OOO. w) Primary
Copper Smelters – 40 C.F.R. Part 60, Subpart P. x) Ammonium
Sulfate Manufacturing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart PP. y) Wool
Fiberglass Insulation – 40 C.F.R. Part 60, Subpart PPP. z) Primary
Zinc Smelters – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Q. aa) Primary
Lead Smelters – 40 C.F.R. Part 60, Subpart R. bb) Primary
Aluminum reduction plants – 40 C.F.R. Part 60, Subpart S. cc) Phosphate Fertilizer Production – 40
C.F.R. Part 60, Subparts T, U, V, W, X. dd) Asphalt Processing and Asphalt Roofing
Manufacturing – 40 C.F.R. Part 60, Subpart UU. ee) Calciners
and Dryers in Mineral Industries – 40 C.F.R. Part 60, Subpart UUU. ff) Coal
Preparation Plants – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Y. gg) Ferroalloy
Production Facilities – 40 C.F.R. Part 60, Subpart Z. hh) Residential
Wood Heaters – 40 C.F.R. Part 60, Subpart AAA. ii) Small
Municipal Waste Combustors (after 11/30/1999) – 40 C.F.R. Part 60, Subpart
AAAA. jj) Small
Municipal Waste Combustors (before 11/30/1999) – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart BBBB. kk) Other
Solid Waste Incineration Units (after 12/9/2004) – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart EEEE. ll) Other
Solid Waste Incineration Units (before 12/9/2004) – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart FFFF. mm) Stationary
Compression Ignition Internal Combustion Engines – 40 C.F.R. Part 60,
Subpart IIII. nn) Lead
Acid BatteryManufacturing Plants – 40 C.F.R. Part 60, Subpart KK. 19. Gränsvärdena
för begränsning av utsläpp av partiklar från källor som omfattas av nationella
utsläppsnormer för farliga luftföroreningar: a) Coke oven batteries – 40 C.F.R.
Part 63, Subpart L. b) Chrome
Electroplating (major and Area sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart N. c) Secondary
lead smelters – 40 C.F.R. Part 63, Subpart X. d) Phosphoric
Acid Manufacturing Plants – 40 C.F.R. Part 63, Subpart AA. e) Phosphate
Fertilizers Production Plants – 40 C.F.R. Part 63, Subpart BB. f) Magnetic
Tape Manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart EE. g) Primary
Aluminum – 40 C.F.R. Part 63, Subpart L. h) Pulp
and paper II (combustion) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart MM. i) Mineral
wool manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart DDD. j) Hazardous
waste combustors – 40 C.F.R. Part 63, Subpart EEE. k) Portland
cement manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart LLL. l) Wool
fiberglass manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart NNN. m) Primary
copper – 40 C.F.R. Part 63, Subpart QQQ. n) Secondary
aluminum – 40 C.F.R. Part 63, Subpart RRR. o) Primary
lead smelting – 40 C.F.R. Part 63, Subpart TTT. p) Petroleum
refineries – 40 C.F.R. Part 63, Subpart UUU. q) Ferroalloys
production – 40 C.F.R. Part 63, Subpart XXX. r) Lime
manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart AAAAA. s) Coke
Ovens: Pushing, Quenching, and Battery Stacks – 40 C.F.R. Part 63, Subpart
CCCCC. t) Iron
and steel foundries – 40 C.F.R. Part 63, Subpart EEEEE. u) Integrated
iron and steel manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart FFFFF. v) Site
remediation – 40 C.F.R. Part 63, Subpart GGGGG. w) Miscellaneous
coating manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart HHHHH. x) Asphalt
Processing and Roofing Manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart LLLLL. y) Taconite
Iron Ore Processing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart RRRRR. z) Refractory
products manufacturing – 40 C.F.R. Part 63, Subpart SSSSS. aa) Primary
magnesium refining – 40 C.F.R. Part 63, Subpart TTTTT. bb) Electric
Arc Furnace Steelmaking Facilities – 40 C.F.R. Part 63, Subpart YYYYY. cc) Iron
and steel foundries – 40 C.F.R. Part 63, Subpart ZZZZZ. dd) Primary
Copper Smelting Area Sources – 40 C.F.R. Part 63, Subpart EEEEEE. ee) Secondary
Copper Smelting Area Sources – 40 C.F.R. Part 63, Subpart FFFFFF. ff) Primary
Nonferrous Metals Area Sources: Zinc, Cadmium, and Beryllium – 40 C.F.R. Part
63, Subpart GGGGGG. gg) Lead
Acid Battery Manufacturing (Area sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart PPPPPP. hh) Glass
manufacturing (area sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart SSSSSS. ii) Secondary
Nonferrous Metal Smelter (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart TTTTTT. jj) Chemical
Manufacturing (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart VVVVVV. kk) Plating
and Polishing Operations (Area sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart WWWWWW. ll) Area
Source Standards for Nine Metal Fabrication and Finishing Source Categories –
40 C.F.R.Part 63, Subpart XXXXXX. mm) Ferroalloys
Production (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart YYYYYY. nn) Aluminum,
Copper, and Nonferrous Foundries (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63,
Subpart ZZZZZZ. oo) Asphalt
Processing and Roofing Manufacturing (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63,
Subpart AAAAAAA. pp) Chemical
Preparation (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart BBBBBBB. qq) Paints
and Allied Products Manufacturing (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63,
Subpart CCCCCCC. rr) Prepared
animal feeds manufacturing (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart DDDDDDD. ss) Gold
Mine Ore Processing and Production (Area Sources) – 40 C.F.R. Part 63, Subpart
EEEEEEE. X. Bilaga XI En ny bilaga med följande
lydelse ska läggas till som bilaga XI: Bilaga XI
Gränsvärden för halt av flyktiga organiska föreningar
i produkter 1. Avsnitt A gäller andra
parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller Kanada och avsnitt C
gäller Förenta staterna. A. Parter utom Kanada och Förenta
staterna 2. I detta avsnitt
behandlas begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC)
förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa målarfärger och
lacker samt produkter för fordonsreparationslackering. 3. I avsnitt A i denna
bilaga gäller följande definitioner: a) ämnen:
kemiska grundämnen och deras föreningar, i naturligt tillstånd eller
industriframställda, oavsett om de föreligger i fast eller flytande form eller
i gasform. b) blandning:
blandningar eller lösningar som består av två eller flera ämnen. c) organisk
förening: förening som innehåller åtminstone grundämnet kol och ett eller
flera av ämnena väte, syre, svavel, fosfor, kisel, kväve eller en halogen, med
undantag av koloxider och oorganiska karbonater och bikarbonater. d) flyktig
organisk förening (VOC): organisk förening vars begynnelsekokpunkt är högst
250 °C, mätt vid ett standardtryck på 101,3 kPa. e) VOC-halt:
mängden VOC uttryckt i gram/liter (g/l) i formuleringen av produkten i den form
den har när den är färdig att användas. Den mängd VOC i en viss produkt som
reagerar kemiskt under torkning, så att den blir en del av beläggningen, ska
inte anses ingå i VOC-halten. f) organiskt
lösningsmedel: flyktig organisk förening som används ensam eller
tillsammans med andra ämnen för att lösa upp eller förtunna råvaror, produkter
eller avfallsprodukter, eller används som rengöringsmedel för att lösa upp
föroreningar, eller som dispergeringsmedel, eller för att reglera viskositeten
eller ytspänningen, eller som mjukningsmedel eller konserveringsmedel. g) beläggning:
alla blandningar, inklusive alla de organiska lösningsmedel eller de
blandningar som innehåller organiska lösningsmedel som är nödvändiga för att
den ska kunna anbringas på rätt sätt, som används för att bilda ett skikt med
dekorativ, skyddande eller annan funktionell effekt på en yta. h) skikt:
ett heltäckande lager som erhålls genom en eller flera appliceringar på ett
underlag. i) vattenburen
beläggning: beläggningar vars viskositet regleras genom användning av
vatten. j) lösningsmedelsburen
beläggning: beläggningar vars viskositet regleras genom användning av
organiska lösningsmedel. k) utsläppande
på marknaden: tillhandahållande till tredje part, mot betalning eller
kostnadsfritt. Införsel till parternas tullområde ska i denna bilaga anses
utgöra utsläppande på marknaden. 4. Med färger och
lacker avses produkter som förtecknas i nedanstående underkategorier, med
undantag för aerosoler. De är beläggningar som i dekorativt, funktionellt och
skyddande syfte appliceras på byggnader, deras utsmyckningar och fasta
inredning samt tillhörande strukturer. a) matt
färg för väggar och tak inomhus: färger avsedda att appliceras på väggar
och tak inomhus med en glans på < 25 vid 60 °C. b) blank
färg för väggar och tak inomhus: färger avsedda att appliceras på väggar
och tak inomhus med en glans på > 25 vid 60 °C. c) färg
för ytor av mineraliskt material utomhus: färger avsedda att appliceras på
murverk, tegel- eller putsytor utomhus. d) färg
för trä, metall eller plast inomhus/utomhus: färger som är avsedda att
appliceras på utsmyckningar och beklädnad och som ger ett täckande skikt. Dessa
färger är avsedda för underlag antingen av trä, metall eller plast. Denna
underkategori omfattar grund- och mellanstrykningsfärger. e) klarlack,
lasyr och trälasyr för trä, metall och plast inomhus/utomhus: färger som är
avsedda att appliceras på utsmyckningar och som ger ett transparent eller
halvtransparent skikt för dekoration och skydd av trä, metall och plast. Denna
underkategori inbegriper täcklasyr. Med täcklasyr avses en färg som ger ett
täckande skikt för dekoration och skydd av trä mot väderpåverkan, enligt
definitionen i EN 927-1 i den halvstabila kategorin. f) lasyr,
olja eller bets i tunt skikt: lasyr som i enlighet med EN 927-1:1996 har en
genomsnittlig skikttjocklek på mindre än 5 µm vid tester enligt metod 5A i
ISO 2808: 1997. g) isolerande
grundfärg: färg med isolerande och/eller blockerande egenskaper avsedd att
användas på trä eller väggar och innertak. h) bindande
grundfärg: färg som är avsedd att binda lösa underlagspartiklar eller som
är vattenavvisande och/eller avsedd att skydda trä mot blånad. i) enkomponentfärg:
funktionell färg baserad på ett filmbildande material. Denna är avsedd för
applikationer som kräver särskilda egenskaper, som grundfärg och täckskikt för
plast, grundfärg för järn, grundfärg för reaktiv metall, till exempel zink och
aluminium, rostskyddsfärg, golvbeläggningar, inklusive för trä- och cementgolv,
graffitiskydd och flamskydd, samt färg som måste uppfylla hygienkrav inom livsmedelsindustrin
och hälso- och sjukvården. j) tvåkomponentfärg:
funktionell färg med samma användningsområde som enkomponentfärg, till vilken
ytterligare en komponent (t.ex. tertiära aminer) tillsätts före appliceringen. k) flerfärgande
färg: färg som är avsedd att ge en tvåtons- eller flerfärgseffekt direkt
vid den första appliceringen. l) färg
med dekorativ effekt: färg som är avsedd att åstadkomma särskilda estetiska
effekter på särskilt förbehandlade och förmålade eller grundmålade underlag och
som sedan behandlas med olika verktyg under torktiden. 5. Med produkter för
fordonsreparationslackering avses produkter som förtecknas i
underkategorierna nedan. De används för lackering av vägfordon eller delar av
dessa i samband med reparation, underhåll eller dekoration och som sker utanför
tillverkningsanläggningar. I detta sammanhang avses med fordon ett
motorfordon som är avsett att användas på väg, oavsett om det är färdigbyggt
eller ej, med minst fyra hjul och konstruerat för en maxhastighet över
25 km/h samt släpvagnar till sådana fordon, med undantag av spårbundna
fordon, jordbruks- och skogsbrukstraktorer samt samtliga rörliga motorredskap. a) förbehandling
och rengöring: produkter avsedda att appliceras, antingen mekaniskt eller
kemiskt, för att avlägsna gamla lacker och rost eller för att möjliggöra ny
lackering: i) förbehandlingsprodukter:
medel för tvättpistol (en produkt avsedd för rengöring av sprutpistol eller
annan utrustning), färgborttagare, avfettningsmedel (bland annat antistatmedel
för plastdetaljer) och silikonborttagare. ii) förtvättmedel:
rengöringsprodukt avsedd för att avlägsna ytföroreningar under förbehandlingen
före applicering av täckmaterial. b) spackelmassa:
trögflytande produkter som är avsedda att appliceras för att fylla djupa ytskador
innan surfacer/spackelfärg appliceras. c) grundfärg:
lacker avsedda att appliceras på ren metall eller befintliga ytskikt för att ge
korrosionsskydd före appliceringen av en grundfärgssurfacer. i) surfacer/spackelfärg:
lacker avsedda att appliceras före appliceringen av topplack för att ge
korrosionsmotstånd, säkra topplackens vidhäftning och för att främja en
enhetlig ytfinish genom ifyllnad av mindre ytdefekter. ii) allmänna
metallgrundfärger: lacker avsedda att appliceras som grundfärg, såsom vidhäftningsförbättrande
medel, tätningsmedel, surfacer, mellanstrykningsfärg, plastgrundfärg, vått på
vått, ”non-sand”-spackel samt sprutspackel. iii) etsgrundfärg:
lacker som innehåller minst 0,5 viktprocent fosforsyra och som är avsedda att
appliceras direkt på rena metallytor för att ge korrosionsskydd och
vidhäftning; lacker som används som svetsbar grundfärg; och etsande lösningar
för galvaniserade ytor och ytor av zink. d) topplack:
pigmenterat lack som är avsett att appliceras i antingen ett eller flera skikt
för att ge glans och hållbarhet. Det omfattar alla berörda produkter såsom
baslack och klarlack: i) baslack:
pigmenterat lack avsett att ge färg eller annan önskad optisk effekt, men inte
lackeringssystemets glans eller ytbeständighet. ii) klarlack:
transparent lack som är avsett att ge lackeringssystemet glans och
beständighet. e) speciallack:
lacker avsedda att appliceras som topplack med särskilda egenskaper såsom
metallic- eller pärlemoreffekt, i ett enda skikt, högkvalitativ solid lack och klarlack,
(t.ex. repskydd och fluorerad klarlack), reflekterande baslack, strukturlack
(t.ex. hammarlack), halkskydd, underredsmassa, stenskottsskydd, lack för
bilinredning samt aerosoler. 6. Parterna ska se till
att de produkter som omfattas av denna bilaga och som släpps ut på marknaden
inom deras territorium uppfyller den högsta tillåtna halt av flyktiga organiska
föreningar som anges i tabellerna 1 och 2. Parterna får bevilja enskilda
tillstånd att i mycket begränsade kvantiteter saluföra och köpa in sådana
produkter som inte uppfyller de gränsvärden för flyktiga organiska föreningar
som fastställs i bilaga II, för restaurering och underhåll av byggnader och
veteranfordon som av behöriga myndigheter angetts ha särskilt historiskt och
kulturellt värde. Parterna får även bevilja undantag från ovanstående krav för
produkter som säljs för att endast användas i sådan verksamhet som omfattas av
bilaga IV och som utförs i en registrerad eller godkänd anläggning som
uppfyller kraven i den bilagan. Tabell 1 Högsta tillåtna halt
av flyktiga organiska föreningar för färger och lacker Produktunderkategori || Typ || (g/l)* || || Matt färg för väggar och tak inomhus (glans på < 25 vid 60 °C) || WB || 30 SB || 30 Blank färg för väggar och tak inomhus (glans på > 25 vid 60 °C) || WB || 100 SB || 100 Färg för ytor av mineraliskt material utomhus || WB || 40 SB || 430 Färg för trä, metall eller plast inomhus/utomhus || WB || 130 SB || 300 Klarlack, lasyr och trälasyr för trä, metall och plast inomhus/utomhus, inbegripet täcklasyr || WB || 130 SB || 400 Lasyr, olja eller bets i tunt skikt för inomhus- och utomhusbruk || WB || 130 SB || 700 Isolerande grundfärg || WB || 30 SB || 350 Bindande grundfärg || WB || 30 SB || 750 Enkomponentbeläggningar || WB || 140 SB || 500 Tvåkomponentfärg för särskilda ändamål || WB || 140 SB || 500 Flerfärgande färg || WB || 100 SB || 100 Dekorationsfärg || WB || 200 SB || 200 * g/l färdig att användas. Tabell
2 Högsta tillåtna halten av flyktiga organiska
föreningar i produkter för fordonsreparationslackering Produktunderkategori || Lack || VOC (g/l)* || || Förbehandling och rengöring || Förbehandlingsprodukter || 850 Förtvättmedel || 200 Spackelmassa || Alla typer || 250 Grundfärger || Surfacer/spackelfärg och allmänna grundfärger (för metall) || 540 Etsgrundfärger || 780 Topplack || Alla typer || 420 Speciallacker || Alla typer || 840 * g/l färdig att användas. Vattenhalten i den
bruksfärdiga produkten bör räknas bort, utom i fråga om förbehandling och
rengöring. B. Kanada 7. Gränsvärden för
begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar från användning av
konsumentprodukter och kommersiella produkter kommer att fastställas, i
förekommande fall med hänsyn till information om tillgänglig kontrollteknik,
gränsvärden som tillämpas i andra jurisdiktioner, och följande dokument: a) VOC Concentration Limits for
Architectural Coatings Regulations, SOR/2009-264. b) VOC
Concentration Limits for Automotive Refinishing Products, SOR/2009-197. c) Regulations
Amending the Prohibition of Certain Toxic Substances Regulations, 2005
(2-Methoxyethanol, Pentachlorobenzene and Tetrachlorobenzenes), SOR/2006-279. d) Federal
Halocarbon Regulations, SOR/2003-289. e) Prohibition
of Certain Toxic Substances Regulations, SOR/2003-99. f) Solvent
Degreasing Regulations, SOR/2003-283. g) Tetrachloroethylene
(Use in Dry Cleaning and Reporting Requirements) Regulations, SOR/2003-79. h) Order
Adding Toxic Substances to Schedule 1 to the Canadian Environmental Protection
Act, 1999. i) Notice
with Respect to Certain Substances on the Domestic Substances List (DSL). j) Order
Amending Schedule 1 to the Canadian Environmental Protection Act, 1999
(Miscellaneous Program). k) Ozone-depleting
Substances Regulations, SOR/99-7. l) Proposed
regulations for VOC Concentrations Limits for Certain Products. m) Proposed
notice requiring the preparation and implementation of pollution prevention
plans in respect of specified substances on Schedule 1 of the Canadian
Environmental Protection Act, 1999, related to the resin and synthetic rubber
manufacturing sector. n) Proposed
notice requiring the preparation and implementation of pollution prevention
plans in respect of specified substances on Schedule 1 of the Canadian
Environmental Protection Act, 1999, implicated in the polyurethane and other
foam sector (except polystyrene). o) Notice
with Respect to Certain Hydrochlorofluorocarbons. p) Notice
with Respect to Certain Substances on the Domestic Substances List (DSL). q) Environmental
Code of Practice for the Reduction of Solvent Emissions from Dry Cleaning
Facilities, PN 1053. C. Förenta staterna 8. Gränsvärdena för
begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar från källor för vilka
nationella standarder för utsläpp av flyktiga organiska föreningar från
konsumentprodukter och kommersiella produkter anges i följande dokument: a) Automobile refinish coatings
– 40 C.F.R. Part 59, Subpart B. b) Consumer
products – 40 C.F.R. Part 59, Subpart C. c) Architectural
coatings – 40 C.F.R. Part 59, Subpart D. d) Aerosol coatings – 40 C.F.R.
Part 59, Subpart E. [1] Den
tillförda nominella effekten beräknas som summan av effekten hos alla enheter
som är anslutna till en gemensam skorsten. Enskilda enheter på mindre än 15
MWth ska inte beaktas vid beräkningen av den sammanlagda tillförda nominella
effekten. [2] Den
tillförda nominella effekten beräknas som summan av effekten hos alla enheter
som är anslutna till en gemensam skorsten. Enskilda enheter på mindre än 15
MWth ska inte beaktas vid beräkningen av den totala tillförda effekten. [3] Omräkningsfaktorn från
gränsvärdena i detta protokoll (5 % syrehalt) är 2,66 (16/6).
Det innebär att gränsvärdet på •
190 mg/m3 vid 15 % O2 motsvarar 500 mg/m3
vid 5 % O2, •
95 mg/m3 vid 15 % O2 motsvarar 250 mg/m3
vid 5 % O2, •
225 mg/m3 vid 15 % O2 motsvarar 600 mg/m3
vid 5 % O2. [4] Beräkningsmetoderna
kommer att återspeglas i den vägledning som antas av verkställande organet. [5] Canadian
Council of Ministers of the Environment. [6] Den
tillförda nominella effekten beräknas som summan av effekten hos alla enheter
som är anslutna till en gemensam skorsten. Enskilda enheter på mindre än 15
MWth ska inte beaktas vid beräkningen av den sammanlagda tillförda nominella
effekten.