MOTIVERING

1.           BAKGRUND

Fysisk aktivitet, bland annat regelbundet utövande av idrott och träning, är ett av de mest effektiva sätten för att behålla fysisk och psykisk kondition, ta itu med övervikt och förebygga därtill kopplade problem. Dessutom bidrar deltagande i idrott och fysisk aktivitet exempelvis till social samverkan och integrering. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorer som avgör hälsan i det moderna samhället, och idrott utgör en grundläggande del av varje offentlig politisk åtgärd som syftar till att förbättra nivån på fysisk aktivitet.

De många fördelarna med fysisk aktivitet och träning under hela livet är väldokumenterade[1] och mer allmänt bidrar de till livskvalitet, vilket bekräftats av Världshälsoorganisationen (WHO). Forskningen bekräftar den roll som idrott och fysisk aktivitet har för barns och ungdomars utveckling[2] och det framgår att de som deltar i idrott och fysisk aktivitet under uppväxtåren även bibehåller en nivå av fysisk aktivitet som vuxna. Det finns också alltmer belägg för den positiva kopplingen mellan träning och psykisk hälsa, psykisk utveckling och kognitiva processer[3]. I unionen finns det en positiv koppling mellan nivån på fysisk aktivitet och förväntad livslängd, vilket innebär att de länder där man i högre grad är fysisk aktiv ofta har en högre förväntad livslängd[4].

På samma sätt orsakas ett antal men för hälsan av bristen på fysisk aktivitet: död i förtid, allt högre nivåer på övervikt och fetma, bröst- och ändtarmscancer, diabetes och ischemisk hjärtsjukdom. År 2009 fastställdes att fysisk inaktivitet var den fjärde riskfaktorn i ordningen för död i förtid och sjukdomar i höginkomstländer världen över, och den orsakade över en miljon dödsfall bara i Europa[5]. Det finns bevis på att hälsoproblem som orsakas av bristen på fysisk aktivitet har betydande direkta och indirekta ekonomiska kostnader på grund av sjukdom och sjukdomsfrekvens, sjukskrivning och död i förtid, särskilt med tanke på Europas snabbt åldrande samhällen[6]. I undersökningar har man försökt att ange detta i pengavärde. Till exempel fastställdes i en studie utförd för den brittiska regeringens räkning att kostnaderna för England låg strax över 3 miljarder euro per år, eller 63 euro per invånare[7]. Med beaktande av detta har fysisk aktivitet tagits med som mål för världsomfattande insatser för att bekämpa icke-överförbara sjukdomar.[8]

I unionen är insatser till förmån för hälsofrämjande fysisk aktivitet främst medlemsstaternas angelägenhet. Eftersom man blir mer och mer medveten om betydelsen och de positiva effekterna av fysisk aktivitet och den ökande ekonomiska bördan av fysisk inaktivitet har många myndigheter intensifierat sina insatser för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet. År 2010 rapporterade den stora merparten medlemsstater att de åtminstone hade någon form av rekommendationer om fysisk aktivitet, och många har också utarbetat särskilda strategier för att göra det möjligt för befolkningen att bli mer fysiskt aktiv och uppmuntra människor till detta[9]. Särskilda åtgärder i detta syfte har införts på olika områden eller i olika sektorer, särskilt inom idrott, folkhälsa, transport och utbildning, och det finns många exempel på bra lösningar där relevanta intressenter medverkar.

För att stödja medlemsstaterna har unionen främjat fysisk aktivitet i sin politik och sina finansieringsinstrument, särskilt inom idrott och folkhälsa, och den har tillhandhahållit evidensbaserad vägledning till beslutsfattare i form av EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet[10]. Dessa riktlinjer, som utarbetats av 22 experter från hela Europa från olika områden och som företräder välgrundade vetenskapliga synpunkter, bekräftades 2008 av EU:s ministrar för idrott. De upprepar Världshälsoorganisationens rekommendationer om miniminivå av fysisk aktivitet, betonar vikten av ett sektorsövergripande tillvägagångssätt för hälsofrämjande fysisk aktivitet och ger 41 konkreta riktlinjer för handling. Redan i 2007 års vitbok om idrott [11] och 2007 års vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma[12] betonades vikten av hälsofrämjande fysisk aktivitet och detta har bidragit till att förstärka debatten om åtgärder och utbytet av bra lösningar.

Trots att man ger allt större plats åt hälsofrämjande fysisk aktivitet och att det finns verktyg på nationell, europeisk och internationell nivå är andelarna fysisk inaktivitet i unionen oacceptabelt höga (år 2010 till exempel svarade 60 % av européerna att de sällan eller aldrig tränar eller utövar någon sport[13]). Enligt Världshälsoorganisationen motionerar inte två tredjedelar av unionens vuxna befolkning på den rekommenderade nivån. Följaktligen uppskattar man att européerna på grund av fysisk inaktivitet i genomsnitt går miste om över åtta miljoner dagar av hälsosamt liv varje år[14]. Medan det framgår av beläggen att det finns enorma skillnader mellan olika medlemsstater har de flesta länder inte uppnått det viktigaste målet för policyn, nämligen att öka antalet invånare som uppnår den nivå av hälsofrämjande fysisk aktivitet som rekommenderas av Världshälsoorganisationen och som upprepas i EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet. För unionen som helhet har policyn till förmån för hälsofrämjande fysisk aktivitet inte varit verkningsfull. Denna situation motsäger inte bara Europa 2020-strategin[15], i vilken man nämner att behovet att bekämpa ojämlikheter när det gäller hälsa är en förutsättning för tillväxt och konkurrenskraft. Den är också oförenlig med unionens klart uttryckta politiska strävanden inom idrott och folkhälsa. Forskningen bekräftar faktiskt också att det finns en evidenspolitisk brist på handling när det gäller att ta itu med fysisk inaktivitet och detta har lett till brådskande uppmaningar till politiska insatser för fysisk aktivitet som en enskild prioritering inom folkhälsa[16].

Skälen till att man inte kan vända på trenden för fysisk inaktivitet ligger främst i misslyckanden i hur PR-policy för hälsofrämjande fysisk aktivitet utarbetas och genomförs. Med beaktande av de kriterier för en verkningsfull policy för hälsofrämjande fysisk aktivitet som fastställs i vetenskapliga verktyg har följande misslyckanden bekräftas i belägg, expertutlåtanden och samrådsresultat: brist på tillräckliga sektorsövergripande tillvägagångssätt för hälsofrämjande fysisk aktivitet (däribland samarbete mellan olika ministerier och organ som ansvarar för hälsofrämjande fysisk aktivitet); otydliga mål och syften i policyn till förmån för hälsofrämjande fysisk aktivitet; samt otillräckligt deltagande i och policy för övervakning och utvärdering av andelar och policy när det gäller hälsofrämjande fysisk aktivitet. Det finns sällan klara uppgifter tillgängliga, trots deras värde för formulering och finslipning av politiken.

Hälsofrämjande fysisk aktivitet börjar först nu bli ett självständigt åtgärdsområde som får erkännande som ett sammansatt policyområde vilket kräver insatser inom flera sektorer, till exempel de insatser som fastställs i EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har hittills saknat mäktiga förespråkare som ser till att den får lämpligt politiskt erkännande[17]. Eftersom hälsofrämjande fysisk aktivitet som område för politiska åtgärder är ett ganska nytt ämne på regeringarnas dagordning[18] finns det behov av bättre förståelse för bestämmelsefaktorerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet, vilket är väsentligt för att man ska utforma insatser avsedda att förändra nivån på fysisk aktivitet, samt för institutionernas förmåga att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet.

För att åtgärda denna situation och till följd av experternas arbete i samband med genomförandet av EU-arbetsplanen för idrott 2011-2014[19] samt material från andra områden och expertutlåtanden (till exempel inom folkhälsa och transport) uppmanade rådet kommissionen i sina slutsatser från november 2012 om framhävande av hälsofrämjande fysisk aktivitet att lägga fram ett förslag till rådets rekommendation om att främja ett sektorsövergripande tillvägagångssätt med utgångspunkt i EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet, inbegripet en lätt ram för övervakning.

Hur framgångsrikt initiativet blir kommer i slutändan till stor utsträckning att bero på mobiliseringen av intressenter, särskilt dem som mest direkt är kopplade till fysisk aktivitet och har stora möjligheter att nå ut till allmänheten. Idrottssektorn, särskilt genom sin verksamhet på gräsrotsnivå och med fokusering på idrott för alla, är därför en väsentlig aktör i allt framgångsrikt PR för hälsofrämjande fysisk aktivitet.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Förslagen bygger på det arbete som kommissionen och medlemsstaterna utfört inom ramen för genomförandet av arbetsplanen för idrott 2011–2014. Förslagets väsentliga innehåll, däribland övervakningsramen, har varit föremål för omfattande samråd med medlemsstaterna, sakkunniga, intressenter och allmänheten från olika miljöer, däribland idrott, folkhälsa, utbildning och transport. Man har hört de berörda parterna på olika nivåer om deras synpunkter angående behovet och omfattningen av främjandet av fysisk aktivitet i ett EU-sammanhang. Som uppföljning till meddelandet om idrott i januari 2011[20], som innehåller en handlingspunkt om att överväga ett sådant förslag, har kommissionen regelbundet för beslutsfattare och intressenter lagt fram sina planer och pågående arbete för detta initiativ och bett om återkoppling från olika forum. I sin resolution om idrottens europeiska dimension av den 2 februari 2012 uppmanade Europaparlamentet unionen och medlemsstaterna att underlätta deltagandet i idrott och att främja en sund livsstil genom att till fullo ta tillvara idrottsmöjligheter och därmed minska hälso- och sjukvårdsutgifterna[21].

Medlemsstaterna har betonat behovet av ytterligare utbyten av erfarenheter och bra lösningar på unionsnivå om hälsofrämjande fysisk aktivitet och har gett sitt stöd till ett nytt politiskt initiativ från unionens sida. De har bekräftat svårigheterna med att engagera relevanta sektorer på nationell nivå samt bristen på tillförlitliga uppgifter, men samtidigt betonat behovet att begränsa bördan med uppgiftsinsamling. Intressenter inom idrott, däribland idrottsrörelsen men också organisationer kopplade till idrott, till exempel sportsutrustningsindustrin, har klart uppmuntrat ytterligare unionsinsatser för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Åsikten att unionen har en uppgift att fylla när det gäller att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet delas inte bara av EU-institutionerna, befintliga samarbetsstrukturer på unionsnivå för idrott och hälsa, experter och intressenter inom idrott, utan också av en stor del av EU-invånarna, vilket bekräftats i ett samråd på internet 2010.

Konsekvensbedömningsnämnden avgav sitt positiva utlåtande om utkastet till konsekvensbedömning den 7 december 2012. Man har beaktat nämndens kommentarer i den slutliga versionen av rapporten om konsekvensbedömningen.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

Det föreslagna initiativet fokuserar på hälsofrämjande fysisk aktivitet, som är ett relativt nytt område och genomgår en snabb vetenskaplig utveckling där man förenar fysisk aktivitet, nära kopplad till idrott och motion å ena sida, och folkhälsa å den andra. För att uppfylla målen i förslaget och stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet kan unionen agera genom att använda sig av två rättsliga grunder, nämligen artiklarna 165 och 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i vilka unionen ges en stödjande behörighet. I artikel 165 föreskrivs att unionen ska ”bidra till att främja europeiska idrottsfrågor” och att insatserna ska inriktas på att ”utveckla idrottens europeiska dimension”. I artikel 168 föreskrivs det att ”unionens insatser [...] ska inriktas på att förbättra folkhälsan [...] och undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan”.

På båda områden (idrott och folkhälsa) fastställs det i fördraget att rådet för att uppnå dessa mål får anta rekommendationer på kommissionens förslag. Dessutom tillåter fördraget kommissionen uttryckligen att ta lämpliga initiativ för att främja samordningen av medlemsstaternas politik inom folkhälsa, särskilt ”initiativ med syftet att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbytet av bästa praxis och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering”. Syftet med den föreslagna rekommendationen är att förstärka medlemsstaternas insatser när det gäller att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet och stödja dem genom att ge dem en ram för att övervaka deras policy. Rekommendationen syftar till att förstärka samarbete och samordning av politiken mellan medlemsstaterna och bana väg för ytterligare utbyten av goda lösningar inom de relevanta strukturerna för idrott och folkhälsa på unionsnivå.

Rekommendationen respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som anges i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Sammanfattning av det föreslagna initiativet

På rådets begäran fastställs i denna rekommendation de viktigaste förutsättningarna för en konsekvent, sektorsövergripande och evidensbaserad policy för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet, vilket på så sätt syftar till att hjälpa medlemsstaterna i deras insatser för att göra invånarna (mer) fysiskt aktiva.

Rekommendationen återspeglar de klara beläggen att framgångsrika åtgärder till förmån för hälsofrämjande fysisk aktivitet måste grundas på ett sektorsövergripande tillvägagångssätt. Man tar hänsyn till det faktum att medlemsstaterna, alltmedan de har gemensamma mål och beaktar de grundläggande rättigheterna, på grund av olika sociala, ekonomiska och kulturrelaterade förutsättningar har olika prioriteringar beträffande hälsofrämjande fysisk aktivitet och därför har olika synsätt vad gäller policy. Åtgärderna för samordning av policy på unionsnivå är avsedda att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att utarbeta och genomföra verkningsfull policy för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Ramen för övervakning, inbegripet dess indikatorer som tagits fram av experter inom hälsofrämjande fysisk aktivitet, är utformad för att vara ett tillräckligt flexibelt verktyg som grund för beslutsfattande i detta sammanhang. En utförlig beskrivning av den praktiska tillämpningen av indikatorer och uppgiftskällor anges i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

Rekommendationen uppmanar medlemsstaterna att göra följande:

· Utarbeta en nationell strategi och en motsvarande handlingsplan samt lämpliga instrument för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet i olika sektorer enligt EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet.

· Övervaka nivåerna på fysisk aktivitet och genomförandet av åtgärder för hälsofrämjande fysisk aktivitet genom att enligt sina egna nationella omständigheter använda ramen och indikatorerna för övervakning som anges i bilagan till rekommendationen.

· Samarbeta nära med varandra och med kommissionen genom att regelbundet inom relevanta strukturer på unionsnivå utbyta information och bra lösningar vad gäller framhävande av hälsofrämjande fysisk aktivitet.

Rekommendationen uppmanar kommissionen att göra följande:

· Bistå medlemsstaterna i deras ansträngningar att verkningsfullt framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet och utarbeta och genomföra en policy som överensstämmer med EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet.

· Tillhandahålla stöd till inrättandet och den praktiska tillämpningen av övervakningsramen med ledning av befintliga former för övervakning och uppgiftsinsamling på området.

· Regelbundet rapportera om framstegen i genomförandet av denna rekommendation med ledning av den information som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Rekommendationen riktar sig främst till de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för framhävandet av hälsofrämjande fysisk aktivitet, men den kommer också att bidra till att nå fram till allmänheten i unionen (till exempel barn, arbetande befolkning, äldre) genom att uppmuntra till genomförandet av en sektorsövergripande policy som skapar möjligheter till fysisk aktivitet. Initiativet kommer också att behöva en mobilisering av intressenter, inbegripet dem som är närmast kopplade till fysisk aktivitet, till exempel idrottsorganisationer.

Subsidiaritet

Det är medlemsstaterna som har huvudansvaret för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet och fastställa idrotts- och folkhälsopolitik, men unionens insatser kan bidra med ett betydande värde utöver det som medlemsstaterna själva kan uppnå. Unionen kan tillhandhålla nya politiska impulser till fokuserade insatser för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Mer verkningsfulla åtgärder för hälsofrämjande fysisk aktivitet kommer att bidra till andra politikområden där medlemsstaterna har enats om att fastställa gemensamma mål. Genom att bidra till att minska de betydande sociala och ekonomiska kostnaderna för fysisk inaktivitet och arbeta med väsentliga faktorer som bidrar till aktivt och sunt åldrande, en frisk arbetskraft och i slutändan högre produktivitet, kommer de att stärka medlemsstaternas förmåga att uppnå tillväxtsmålen i Europa 2020-strategin. De kommer också att behandla de faktorer som avgör ojämlikhet när det gäller hälsa och som nämns i strategin, eftersom detta är en förutsättning för tillväxt och konkurrenskraft. Bättre policy när det gäller hälsofrämjande fysisk aktivitet kommer också att utgöra ett svar på rådets och Europaparlamentets nyligen formulerade uppmaningar till insatser att stödja en sund livsstil, inbegripet fysisk aktivitet och idrottsutövning, som ett sätt att behandla frågor som rör död i förtid, sjukdomsfrekvens och invaliditet i unionen. Rådets slutsatser om hälsofrämjande fysisk aktivitet som antogs i november 2012 är ännu tydligare vad gäller dessa uppmaningar. Också den nyligen genomförda utvärderingen av genomförandet av EU-strategin för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma stöder ett policyinitiativ på EU-nivå, eftersom den uppmanar kommissionen att ge mer synlighet åt begynnande initiativ som fokuserar på fysisk aktivitet[22].

Rekommendationens fokusering på bättre policysamordning mellan medlemsstaterna, i form av utbyte av erfarenheter, lärande av varandra och spridning av goda lösningar, verkar i synnerhet nyttig med tanke på de stora skillnader som finns mellan medlemsstaterna när det gäller hur de prioriterar hälsofrämjande fysisk aktivitet, deras tillvägagångssätt och mekanismerna för samordning av deras egen policy. Unionens stöd och samordning kommer att bidra till att förbättra medlemsstaternas förmåga att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet i olika sektorer och utforma en politik som säkerställer bättre insatser. Unionen är välplacerad för att förbättra övervakning och utvärdering av hälsofrämjande fysisk aktivitet och därtill kopplad policy, och på så sätt hjälpa medlemsstaterna att se hur utvecklingen ser ut under tidens lopp. Övervakningsramen kommer att ge de belägg som medlemsstaterna behöver för att motivera mer fokuserade tillvägagångssätt för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet.

Den föreslagna rekommendationen bygger på befintliga strategier och verktyg som utarbetats på internationell nivå, särskilt WHO:s globala strategi för kost, motion och hälsa från maj 2004[23], 2010 års globala rekommendationer i vilka det rekommenderas minst 150 minuter per vecka av måttligt-intensiv fysisk aktivitet för vuxna[24], och det globala samförstånd som uppnåtts av Världshälsoförsamlingen den 27 maj 2013 och som uttryckts i resolutionen om icke smittsamma sjukdomar[25]. Rekommendationen beaktar det samarbete som utvecklats med WHO:s regionalkontor för Europa inom ramen för EU-strategin för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma och den utvärdering som den var föremål för 2013[26]. Den syftar till att ytterligare förbättra de verktyg som utarbetats för att övervaka fysisk aktivitet, särskilt WHO:s europeiska databas om kost, fetma och fysisk aktivitet[27]. Den information och de uppgifter som medlemsstaterna ska tillhandahålla i detta sammanhang är redan i stor utsträckning tillgängliga och insamlade inom befintliga undersökningar och projekt, och ett antal indikatorer används redan. Insamlingen av uppgifter kommer att kräva mer insatser bara där det finns ett mycket begränsat antal indikatorer, särskilt under den tidiga etappen av övervakningsramen. Den förväntas bli bättre med tiden och med ökad kapacitet i medlemsstaterna. Övervakningsramen bör genomföras i nära samarbete med Världshälsoorganisationen och med stöd av experter inom hälsofrämjande fysisk aktivitet.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Det är svårt att räkna ut den budget som för närvarande är avsedd till policy för hälsofrämjande fysisk aktivitet, eftersom kostnaderna för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet är utspridda över olika ministerier och myndigheter, samt över olika icke-statliga organisationer och den privata sektorn. Dessutom registreras inte alltid utgifter för hälsofrämjande fysisk aktivitet i unionen. Detta blir ännu svårare på grund av att hälsofrämjande fysisk aktivitet till sin natur är sektorsövergripande, att många politiska åtgärder är kopplade till hälsofrämjande fysisk aktivitet och att de åtgärder som framhäver hälsofrämjande fysisk aktivitet ofta inte inkluderar PR för hälsofrämjande fysisk aktivitet som ett huvudmål. Medlemsstaterna skulle i slutändan få bära de kostnader i samband med genomförandet av sin policy till förmån för hälsofrämjande fysisk aktivitet som följer av detta initiativ.

Administrativa kostnader för medlemsstater skulle främst uppstå på grund av kraven på rapportering inom den lätta övervakningsramen. De skulle vara låga redan det första året, med ytterligare minskningar när mekanismen blir helt operationell, när personalen bekantar sig med övervakning och uppgifterna blir mer tillgängliga med tiden.[28]

Kostnaderna som skulle falla under unionens budget gäller inrättandet och den praktiska tillämpningen av övervakningsmekanismen och tillhandahållandet av stöd till medlemsstaterna till övervakningsverksamhet i form av uppbyggande av kapacitet. Dessa kostnader skulle täckas av idrottsavsnittet i programmet Erasmus+ för åren 2014–2020[29]. Dessutom skulle unionens budget täcka anordnandet av möten på unionsnivå för sakkunniga.

2013/0291 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 168,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

och av följande skäl:

(1)        Fördelarna med fysisk aktivitet och motion under hela livet är omfattande, bland annat lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa typer av cancer och diabetes, förbättring av muskel- och skeletthälsa och kontroll av kroppsvikten, samt positiva effekter på utvecklingen av psykisk hälsa och de kognitiva processerna. Enligt Världshälsoorganisationens rekommendation är fysisk aktivitet viktig för alla åldersgrupper och särskilt för barn, den arbetande befolkningen och äldre människor.

(2)        Eftersom fysisk aktivitet är en förutsättning för en sund livsstil och en frisk arbetskraft bidrar den till att uppnå huvudmålen i Europa 2020-strategin[30], särskilt vad gäller tillväxt, produktivitet och hälsa.

(3)        Även om myndigheterna i somliga medlemsstater under de senaste åren intensifierat ansträngningarna för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet förblir andelarna av fysisk inaktivitet i Europeiska unionen oacceptabelt höga. De flesta européer deltar inte tillräckligt i fysisk aktivitet: 60 % av dem deltar aldrig eller sällan i någon sport eller motion[31]. Bristen på fysisk aktivitet på fritiden tenderar att vara vanligare i de lägre socioekonomiska grupperna. Det finns för närvarande ingen indikation på att de negativa trenderna vänder för unionen som helhet.

(4)        Man har fastställt att otillräcklig fysisk aktivitet är en ledande riskfaktor för död i förtid och sjukdom i höginkomstländer i hela världen och orsakar cirka en miljon dödsfall per år bara i Europa[32]. De men för hälsan som orsakas av bristen på fysisk aktivitet i Europeiska unionen är välkända, likaså de stora direkta och indirekta ekonomiska kostnaderna i samband med bristen på fysisk aktivitet och därtill kopplade hälsoproblem, särskilt med tanke på att de flesta europeiska samhällen åldras snabbt.

(5)        Vad gäller nivåer på fysisk aktivitet finns det stora skillnader mellan medlemsstaterna. Medan somliga av dem gjort avsevärda framsteg när det gäller att öka andelen invånare som uppnår miniminivån av rekommenderad fysisk aktivitet, har många andra inte gjort några framsteg alls eller till och med gått tillbaka. Aktuella åtgärder har visat sig vara verkningslösa när det gäller att minska nivån på fysisk inaktivitet för unionen som helhet. Det finns avsevärd potential för lärdomar från framgångsrika tillvägagångssätt när det gäller att utarbeta och genomföra politik för hälsofrämjande fysisk aktivitet.

(6)        Ett antal politikområden, särskilt idrott och folkhälsa, kan bidra till att främja fysisk aktivitet och ge unionens invånare nya tillfällen att motionera. För att man ska utnyttja denna potential till fullo och på så sätt höja nivåerna för fysisk aktivitet är det nödvändigt med ett strategiskt tillvägagångssätt över sektorsgränserna för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet, vilket innebär att alla berörda ministerier, organ och organisationer måste delta. Ett väsentligt inslag är att mer och bättre uppgifter om nivåer av fysisk aktivitet och policy för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet blir tillgängliga för att stödja denna process, och detta är ett krav för utvärdering av policyn så att man i framtiden kan utarbeta och genomföra en mer verkningsfull policy. Dock saknas sådana uppgifter i betydande omfattning.

(7)        I EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet[33], som bekräftades vid det informella mötet för EU:s ministrar för idrott i december 2008 och av rådet i november och december 2012[34], förespråkas ett sektorsövergripande tillvägagångssätt som omfattar alla områden som har ansvaret för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet. Genomförandet av dessa riktlinjer i medlemsstaterna har hittills varit ojämnt.

(8)        I 2011 års meddelande om utveckling av idrottens europeiska dimension[35] uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att med ledning av EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet fortsätta arbetet mot inrättandet av nationella riktlinjer, inbegripet en process för översyn och samordning, och att överväga en rekommendation från rådet på området.

(9)        I rådets resolution om en Europeiska unionens arbetsplan för idrott 2011–2014[36] bekräftas behovet att förstärka samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna inom idrott på några prioriterade områden, däribland framhävandet av hälsofrämjande fysisk aktivitet. I juli 2012 uttryckte expertgruppen för idrott, hälsa och deltagande sitt stöd till ett nytt unionsinitiativ för att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet.

(10)      I rådets slutsatser av den 27 november 2012 om framhävande av hälsofrämjande fysisk aktivitet bekräftas behovet av vidare insatser på unionsnivå och kommissionen uppmanades att lägga fram ett förslag till rådets rekommendation, inbegripet en viss övervakning med ledning av en rad indikatorer som täcker de tematiska områden som ingår i EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.            Medlemsstaterna bör göra följande:

– Sträva efter en verkningsfull policy för hälsofrämjande fysisk aktivitet genom att tillsammans med olika politikområden inbegripet idrott, folkhälsa, utbildning, miljö och transport, utarbeta sektorsövergripande tillvägagångssätt i enlighet med EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet och i överensstämmelse med nationella förhållanden. I detta bör följande ingå:

– Antagandet av en nationell strategi för framhävande av hälsofrämjande fysisk aktivitet, med beaktande av olika samhällsgrupper och med hänsyn till principerna om icke-diskriminering och jämställdhet.

– Antagandet av motsvarande handlingsplan.

– Övervaka nivån av fysisk aktivitet och policyn för hälsofrämjande fysisk aktivitet genom att använda en lätt övervakningsram[37] och de indikatorer som anges i bilagan till denna rekommendation i överensstämmelse med nationella förhållanden.

– Inom sex månader efter antagandet av denna rekommendation utse nationella kontaktpunkter för hälsofrämjande fysisk aktivitet som ska stödja övervakningsramen, och underrätta kommissionen om att de har utsetts.  De nationella kontaktpunkterna för hälsofrämjande fysisk aktivitet kommer i synnerhet att samordna tillgängliggörandet av uppgifter om fysisk aktivitet för övervakningsramen. Uppgifterna bör matas in i den befintliga WHO-databasen om kost och fysisk aktivitet (NOPA); de bör också underlätta samarbetet kring policy för hälsofrämjande fysisk aktivitet mellan olika förvaltningar.

– Föra ett nära samarbete sinsemellan och med kommissionen genom regelbundna utbyten av information och bästa lösningar beträffande framhävandet av hälsofrämjande fysisk aktivitet i de relevanta unionsstrukturerna för idrott och folkhälsa som en grund för förstärkt samordning av policyn.

2.            Kommissionen bör vidta följande åtgärder:

– Bistå medlemsstaterna när de antar nationella strategier, utarbetar tillvägagångssätt för policy för hälsofrämjande fysisk aktivitet över sektorsgränserna och genomför motsvarande handlingsplaner, genom att underlätta utbytet av information och bra lösningar, effektivt lärande av varandra, nätverkssamarbete och fastställande av lyckade tillvägagångssätt när det gäller att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet.

– Verka för inrättandet och den praktiska tillämpningen av övervakningsramen för hälsofrämjande fysisk aktivitet, med ledning av befintliga former för övervakning och uppgiftsinsamling på detta område, genom följande åtgärder:

– Med hjälp av experter tillhandahålla riktat stöd för kapacitetsuppbyggnad av och utbildning för de nationella kontaktpunkterna för hälsofrämjande fysisk aktivitet, och där det är lämpligt till andra företrädare för relevanta myndigheter.

– Undersöka om de insamlade uppgifterna kan användas till att vartannat år framställa europeisk statistik[38] om nivån på fysisk aktivitet.

– Stödja Världshälsoorganisationen i den vidare utvecklingen av aspekter i NOPA-databasen som gäller fysisk aktivitet genom att anpassa den till den övervakningsram som anges i bilagan till denna rekommendation.

– Stödja och föra ett nära samarbete med Världshälsoorganisationen i utarbetandet och offentliggörandet av landsspecifika överblickar av hälsofrämjande fysisk aktivitet och analyser av trender inom hälsofrämjande fysisk aktivitet.

– Vart tredje åt rapportera om framstegen med genomförandet av denna rekommendation med ledning av den information som anges i rapporteringssystemet i övervakningsramen och annan relevant information om utvecklingen och genomförandet av policy för framhävande av hälsofrämjande fysisk aktivitet som medlemsstaterna tillhandahåller.

– Utföra en utvärdering efter sex år av genomförandet av rådets rekommendation.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

BILAGA

Föreslagna indikatorer för att utvärdera genomförandet av EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet (nedan kallade riktlinjer)

Tematiska områden i riktlinjerna || Föreslagna indikatorer

Internationella rekommendationer och riktlinjer om fysisk aktivitet (riktlinjer 1-2) || 1. Nationell rekommendation om fysisk aktivitet i hälsosyfte

2. Vuxna som uppfyller WHO:s minimirekommendation om fysisk aktivitet i hälsosyfte

3. Barn och ungdomar som uppfyller WHO:s minimirekommendation om fysisk aktivitet i hälsosyfte

Ett sektorsövergripande tillvägagångssätt (riktlinjer 3-5) || 4. Nationell samordningsmekanism för framhävande av hälsofrämjande fysisk aktivitet

5. Medel avsedda särskilt till framhävande av hälsofrämjande fysisk aktivitet

Idrott (riktlinjer 6-13) || 6. Nationell policy och/eller handlingsplan för idrott för alla

7. Program med idrottsklubbar för hälsa

8. Ramverk för att stödja möjligheterna att utöka tillgången till fritids- eller motionsanläggningar för låginkomstgrupper

9. Målgrupper som den nationella policyn för hälsofrämjande fysisk aktivitet vänder sig till

Hälsa (riktlinjer 14-20) || 10. Övervakning och bevakning av fysisk aktivitet

11. Rådgivning om fysisk aktivitet

12. Utbildning om fysisk aktivitet i kursplanen för hälso- och sjukvårdspersonal

Utbildning (riktlinjer 21-24) || 13.  Gymnastik och idrott i grundskola och gymnasium

14. System för framhävande av fysisk aktivitet kopplade till skolan

15. Hälsofrämjande fysisk aktivitet i utbildningen av idrottslärare

16. System för att främja aktivt resande till skolan

Miljö, stadsplanering och allmän säkerhet (riktlinjer 25-32) || 17. Nivån på cyklande/promenader till fots

18. Europeiska riktlinjer för att förbättra infrastrukturer för fysisk aktivitet på fritiden

Arbetsmiljö (riktlinjer 33-34) || 19. System för att främja aktivt resande till arbetet

|| 20. System för att främja fysisk aktivitet på arbetsplatsen

Äldreomsorg (riktlinjer 35-37) || 21. System för samhällsinsatser för att främja fysisk aktivitet bland äldre

Indikatorer/utvärdering (riktlinje 38) || 22. Nationell policy för hälsofrämjande fysisk aktivitet som inbegriper en utvärderingsplan

Allmänhetens medvetenhet (riktlinje 39) || 23. Förekomst av en nationell medvetandegörandekampanj om fysisk aktivitet

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning: Förslag till rådets rekommendation om att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen [39]

Utbildning och kultur: Idrott / Budgetrubrik 15 01 02 11

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

■ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[40]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Förslagets övergripande mål är att bidra till ett friskare och mer produktivt samhälle genom att höja nivån på hälsofrämjande fysisk aktivitet i EU.

De operativa kostnaderna till följd av den föreslagna rekommendationen från rådet kommer att täckas ur avsnittet om idrott i programmet Erasmus+ (se respektive finansieringsöversikt för rättsakt). Denna finansieringsöversikt gäller endast kostnaderna för den föreslagna expertgruppen, det vill säga administrativa kostnader.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål: expertgruppens mål är att

- tillhandahålla riktat stöd till kapacitetsuppbyggnad och utbildning för nationella kontaktpunkter för hälsofrämjande fysisk aktivitet och, där det är lämpligt, till andra företrädare för relevanta myndigheter,

- stödja Världshälsoorganisationen i den vidare utvecklingen av de fysiska aspekterna av NOPA-databasen genom att anbassa den till den övervakningsram som fastställs i bilagan till rekommendationen,

- stödja och nära samarbeta med Världshälsoorganisationen i utarbetandet och offentliggörandet av landsspecifika överblickar över hälsofrämjande fysisk aktivitet och analyser av tendenser inom hälsofrämjande fysisk aktivitet.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen:

Verksamhet i den verksamhetsbaserade budgeteringen 15.05: Uppmuntra och främja ungdoms- och idrottssamarbete

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Expertgruppens verksamhet kommer att leda till följande resultat:

- Stöd till kapacitetsuppbyggnad och utbildning för nationella kontaktpunkter för hälsofrämjande fysisk aktivitet och andra relevanta myndigheter.

- Stöd till Världshälsoorganisationen i den vidare utvecklingen av de fysiska aspekterna av NOPA-databasen,

- Stöd till Världshälsoorganisationen i utarbetandet och offentliggörandet av landsspecifika överblickar över hälsofrämjande fysisk aktivitet och analyser av tendenser inom hälsofrämjande fysisk aktivitet.

De kostnader som är föremål för denna finasnieringsöversikt täcker kostnaderna för expertgruppens möten i samband med rekommendationen, därför utgör de endast administrativa kostnader. Driftskostnaderna täcks av avsnittet om idrott i programmet Erasmus+.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

- Inrättande och praktisk tillämpning av en övervakningsram för hälsofrämjande fysisk aktivitet på EU-nivå.

- Regelbunden rapportering om hälsofrämjande fysisk aktivitet till medlemsstaterna.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Beträffande expertgruppen finns det inga speciella behov som ska tillgodoses.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Utan en åtgärd från EU:s sida skulle inte en sådan expertgrupp kunna bildas. Som det förklaras i konsekvensbedömningen för initiativet kan EU:s verksamhet tillföra avsevärt värde utöver det som medlemsstaterna själva kan uppnå.

Expertgruppen kommer att vara huvudorganet som diskuterar och styr genomförandet av rekommendationen och det forum där samordningen av policy för framhävandet av hälsofrämjande fysisk aktivitet äger rum.

Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Inom den första EU-arbetsplanen för idrott, som antogs av rådet i maj 2011 och täcker åren 2011-2014, inrättades sex arbetsgrupper inom idrott. En av dessa grupper, expertgruppen för idrott, hälsa och deltagande, har spelat en aktiv roll i framtagningen av de idéer som utgör grunden till kommissionens förslag till rådets rekommendation inom hälsofrämjande fysisk aktivitet. Detta initiativ bygger alltså direkt på den erfarenheten.

1.5.3.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Förslaget ligger helt i linje med programmet Erasmus+ och EU:s arbetsplan för idrott, i vilka hälsofrämjande fysisk aktivitet ingår som ett prioriterat handlingsområde.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

■ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨    Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– ■     Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2020

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet [41]

Från och med 2014 års budget

■ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– ■ av dess avdelningar (GD EAC)

– ¨    via genomförandeorgan

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Indirekt förvaltning genom delegering till

– ¨ tredjeländer eller organ som de har utsett

– ¨ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– ¨ EIB och Europeiska investeringsfonden

– ¨ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

– ¨ offentligrättsliga organ

– ¨ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten.

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Experterna ska sammanträda tre gånger om året, och en rapport ska redigeras efter varje möte.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats – kommissionens gängse regler om förvaltning av expertgrupper ska gälla

2.2.2.     Uppgifter om det interna kontrollsystemet – kommissionens gängse regler om förvaltning av expertgrupper ska gälla.

2.2.3.     Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel – kommissionens gängse regler om förvaltning av expertgrupper ska gälla.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade) – kommissionens gängse regler om förvaltning av expertgrupper ska gälla.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...……….] || Diff./Icke-diff. ([42]) || från Efta-länder[43] || från kandidat-länder[44] || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

|| Totalt anslag GD EAC 15.01.02.11 (expertmöten) || Icke-diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås - ej tillämpligt

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...……….] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

|| […][XX.YY.YY.YY] || || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

Kostnaderna för initiativets operativa del täcks av idrottsavsnitttet i programmet Erasmus+ (budgetrubrik 15.02.03); denna finieringsöversikt gäller endast administrativa utgifter.

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || [Beteckning………………………………………...……….] ||

|| GD <…….> || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || 2018 2019 2020 || TOTALT

|| Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

|| Budgetrubrik 15 || Åtaganden || (1) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

|| Betalningar || (2) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

|| Betalningar || (2a) || || || || || || || ||

|| Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program[45] || || || || || || || ||

|| Budgetrubrik (nr) || || (3) || || || || || || || ||

|| TOTALA anslag för för GD <…….> || Åtaganden || =1+1a +3 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

|| Betalningar || =2+2a +3 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK <…….> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Betalningar || =5+ 6 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet: ej tillämpligt

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Betalningar || =5+ 6 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || 2018 2019 2020 || TOTALT

GD EAC ||

Ÿ Personalresurser || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,028 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,532

GD <…….> TOTALT || Anslag || 0,028 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,532

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0,028 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,532

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || 2018 2019 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0,028 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,532

Betalningar || 0,028 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,532

 

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ■   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk. Driftsanslag till följd av denna rekommendation täcks av finansieringsöversikten för programmet Eramsmus + (se ovan).

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteck-ning ò || || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RESULTAT

Typ[46] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1…[47] || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2… || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– ■   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || 2018 2019 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || N/A || N/A || N/A || N/A || N/A || N/A || N/A || N/A

Övriga administrativa utgifter || 0,028 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,532

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0,028 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,532

Belopp utanför RUBRIK 5[48] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || N/A || N/A || N/A || N/A || N/A || N/A || N/A || N/A

Andra utgifter av administrativ natur || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALT || 0,028 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,084 || 0,532

Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ■   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

|| || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redo-visa inver-kan på resurs-använd-ningen (jfr punkt 1.6)

|| Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || ||

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || || || || || || ||

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[49] ||

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || || || || || || ||

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy[50] || - vid huvudkontoret || || || || || || ||

|| - vid delegationer || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || || || || || || ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ■   Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[51].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– ■ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– ■   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨            Påverkan på egna medel

– ¨            Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[52]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               Det rör sig bland annat om lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa typer av cancer samt typ 2-diabetes, förbättringar av muskel- och skeletthälsa och kontroll av kroppsvikten. Se till exempel The Lancet, Volym 380, nummer 9838, s. 219-229, 21 juli 2012.

[2]               Health at a glance, Europa 2012, OECD.

[3]                      Physical Activity Guidelines Advisory Committee Report 2008, U.S. Department of Health and Human Services.

[4]               Global Health Risks, Mortality and Burden of Disease Attributable to Selected Major Risks, WHO 2009.

[5]               http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/disease-prevention/physical-activity/facts-and-figures/10-key-facts-on-physical-activity-in-the-who-european-region

[6]               Belägg från undersökningar i medlemsstaterna har tagits med i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag.

[7]               Game Plan: a strategy for delivering Government’s sport and physical activity objectives, http://www.cabinetoffice.gov.uk/media/cabinetoffice/strategy/assets/game_plan_report.pdf. I en nyare vetenskaplig publikation hänvisas det till högre årliga direkta sjukvårdskostnader och indirekta kostnader per capita (i Australien, Schweiz och USA) på grund av fysisk inaktivitet, där man även anger att omfånget av ekonomiska konsekvenser av fysisk inaktivitet är svårt att jämföra för närvarande. Se the Lancet: "The pandemic of physical inactivity: global action for public health"; Volym 380, nummer 9838, s. 219-229, 21 juli 2012.

[8]               FN:s politiska förklaring från högnivåmötet i generalförsamlingen om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar (resolution 66/2), 2011, och uppföljningsinsatser som man enats om vid Världshälsoförsamlingen 66:e möte, maj 2013, Geneve.

[9]               Arbetsdokument: tabell om genomförandet av EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet: http://ec.europa.eu/health/nutrition_physical_activity/docs/implementation_report_a6_en.pdf.

[10]             EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet. Rekommenderade policyåtgärder för att stödja hälsobefrämjande fysisk aktivitet, oktober 2008; http://ec.europa.eu/sport/library/documents/c1/eu-physical-activity-guidelines-2008_en.pdf

[11]             Europeiska kommissionen: Vitboken om idrott, KOM(2007) 391 slutlig, 11.7.2007.

[12]             Europeiska kommissionen: vitboken om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma, KOM(2007) 279 slutlig, 30.5.2007.

[13]             Europeiska kommissionen: Särskild Eurobarometer 334 om sport och motion, mars 2010.

[14]             http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/disease-prevention/physical-activity/facts-and-figures/is-physical-activity-a-reality-for-all

[15]             Europeiska kommissionen: Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3. 2010.

[16]             The Lancet, Volym 380, nummer 9838, s. 219-229, 21 juli 2012.

[17]             “For physical activity the science of how to change individual behaviours has overshadowed efforts to understand true population change. Because of this unbalanced focus, the structural and systemic changes necessary to promote physical activity in populations (…) across various sectors have not yet been addressed systematically. (…) A similar experience occurred in tobacco control, where initially the burden of responsibility was put solely on individuals. Once that view expanded to include recognition of societal responsibility as well, population-level action and changes in smoking prevalence followed.” The Lancet, Volym 380, nummer 9838, s. 219-229, 21 juli 2012.

[18]             Detta har bland annat bekräftats i en nyligen genomförd undersökning av vilken det framgick, att med några få undantag, har utarbetandet av nationella politiska dokument om fysisk aktivitet i Europa börjat först under de senaste åren. Se Daugbjerg et al: ”Promotion of Physical Activity in the European Region: Content Analysis of 27 National Policy Documents”. Journal of Physical Activity and Health, 2009, nummer 6, s. 805-817.

[19]             Rådets resolution om EU-arbetsplanen för idrott för 2011-2014, EUT C nr 162, 1.6.2011.

[20]             Europeiska kommissionen: Meddelande om utveckling av idrottens europeiska dimension, KOM(2011) 12 slutlig, 18.1.2011.

[21]             Europaparlamentets resolution av den 2 februari 2012 om idrotten europeiska dimension (2011/2087(INI)).

[22]             http://ec.europa.eu/health/nutrition_physical_activity/docs/pheiac_nutrition_strategy_evaluation_en.pdf

[23]             WHO:s globala strategi för kost, motion och hälsa, URL: http://www.who.int/dietphysicalactivity/strategy/eb11344/strategy_english_web.pdf

[24]             WHO:s globala rekommendationer om fysisk aktivitetför hälsa. URL: http://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_recommendations/en/index.html

[25]             http://ncdalliance.org/sites/default/files/rfiles/A66_WHA%20Final%20Resolution.pdf.

[26]             Se fotnot 22.

[27]             WHO NOPA-databas; URL: http://data.euro.who.int/nopa/

[28]             I konsekvensbedömningen (bilaga V) har man beräknat genomsnittskostnaden per medlemsstat.

[29]             I konsekvensbedömningen (bilaga V) har man beräknat de förenade kostnaderna för unionens budget. Som del av den förberedande verksamheten inom idrott för 2013 testar kommissionen i samarbete med Världshälsoorganisationen, sätt på vilka man skulle kunna stödja medlemsstaternas verksamhet i samband med övervakningen av utvecklingen och genomförandet av policyn för hälsofrämjande fysisk aktivitet.

[30]             KOM(2010) 2020.

[31]             Europeiska kommissionen: Särskilda Eurobarometerundersökningen om idrott och motion, mars 2010.

[32]             http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/disease-prevention/physical-activity/facts-and-figures/10-key-facts-on-physical-activity-in-the-who-european-region

[33]             http://ec.europa.eu/sport/library/documents/c1/eu-physical-activity-guidelines-2008_en.pdf

[34]             Rådets slutsatser om underlättande av hälsofrämjande fysisk aktivitet, URL: http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/educ/133870.pdf; Rådets slutsatser om hälsosamt åldrande under hela livet, URL: http://ec.europa.eu/health/ageing/docs/council_ccl_2012_c396-02_sv.pdf

[35]             KOM(2011) 12 slutlig.

[36]             EUT C 162, 1.6.2011.

[37]             I övervakningsramen anges minimala rapporteringskrav beträffande de allmänna aspekterna på framhävandet av hälsofrämjande fysisk aktivitet som alla medlemsstater kan uppfylla. Övervakningsramen beskrivs närmare i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rekommendation.

[38]             Se kommissionens beslut om Eurostat av den 17 september 2012 (2012/504/EU): http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2012:251:0049:0052:EN:PDF.

[39]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[40]             I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

[41]             Närmare uppgifter om förvaltningsmetoder och hänvisningar till budgetförordningen finns på webbplatsen BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[42]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[43]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[44]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[45]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[46]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[47]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[48]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[49]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[50]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[51]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet (avseende perioden 2007–2013).

[52]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.