MOTIVERING

Handlingsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt)[1] som rådet godkände 2003[2] innehåller en rad åtgärder, bl.a. stöd till timmerproducerande länder, ett multilateralt samarbete i syfte att bekämpa handeln med olagligt avverkat timmer, stöd till initiativ från den privata sektorn och åtgärder för att förhindra investeringar i verksamheter som befrämjar olaglig skogsavverkning. Hörnstenen i handlingsplanen är att upprätta Flegtpartnerskap mellan EU och timmerproducerande länder i syfte att sätta stopp för olaglig skogsavverkning. År 2005 antog rådet förordning (EG) nr 2173/2005[3] genom vilken det infördes ett system för kontroll av att timmer som importeras till EU inom ramen för Flegtpartnerskap har producerats lagligt.

I december 2005 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om Flegtpartnerskapsavtal med timmerproducerande länder[4].

Kommissionen inledde förhandlingar med Indonesien i januari 2007. Kommissionen biträddes under förhandlingarna av ett antal medlemsstater, särskilt Förenade kungariket, som bistod med resurser för att underlätta processen i Indonesien. Kommissionen underrättade rådet om förhandlingarna genom rapporter till skogsarbetsgruppen samt till EU:s ambassader i Indonesien.

Allt som finns med i rådets förhandlingsdirektiv behandlas i avtalet. Särskilt fastställs Flegtlicenssystemets ramar, institutioner och strukturer. Det innehåller ramarna för övervakning av att bestämmelserna följs och för oberoende övervakning av systemet. Dessa behandlas i avtalets bilagor, som innehåller en ingående beskrivning av de strukturer som kommer att ligga till grund för den laglighetsförsäkring som en Flegtlicens innebär.

Det frivilliga partnerskapsavtalet är inriktat på förvaltning och lagstiftningens efterlevnad, och licenssystemet ger en garanti för att Indonesiens timmer produceras på ett lagligt sätt. Det innebär ett stort åtagande från Indonesiens sida om att åtgärda det ihållande problemet med olaglig skogsavverkning. Genom systemet med Flegtlicenser kan EU-marknaden lita på att trävaruprodukter från Indonesien kommer från kontrollerade lagliga källor.

Genom omfattande samrådsförfarande med aktörer i Indonesien har man kartlagt den lagstiftning som måste efterlevas. Indonesien kommer att ha en oberoende övervakare som regelbundet upprättar offentliga rapporter om systemets effektivitet. Avtalet har också som syfte att öka öppenheten inom sektorn, bl.a. genom tillämpning av lagstiftningen om informationsfrihet i Indonesien.

Avtalet går längre än den produkttäckning som föreslås i bilaga II till förordning (EG) nr 2173/2005 om Flegtsystemet, och omfattar ett brett urval av trävaruprodukter för export.

Enligt avtalet ska importen kontrolleras vid unionens gräns, i enlighet med förordning (EG) nr 2173/2005 om Flegtsystemet och förordning (EG) nr 1024/2008 om tillämpningsföreskrifter för den förstnämnda förordningen. Avtalet innehåller en beskrivning av Indonesiens Flegtlicens, som är i det format som föreskrivs i den ovan nämnda förordningen.

Genom avtalet inrättas en mekanism för dialog och samarbete med unionen när det gäller Flegtsystemet, genom den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet. Vidare fastställs principer för berörda aktörers deltagande, sociala skyddsåtgärder, redovisning och öppenhet samt övervakning och rapporter om hur avtalet genomförs.

Flegtlicenssystemet förväntas vara fullt operativt i slutet av 2013. Innan EU börjar godta Flegtlicenser kommer licenssystemet att utvärderas på grundval av de bedömningskriterier som anges i avtalet.

2013/0205 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.3 första stycket och 207.4 första stycket, jämförd med artikel 218.6 a v och 218.7,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande[5], och

av följande skäl:

(1)       Europeiska kommissionen antog i maj 2003 ett meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln Skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (Flegt) – Förslag till en handlingsplan för EU[6] där man efterlyser åtgärder för att med hjälp av avtal om frivilliga partnerskap med timmerproducerande länder ta itu med problemet med olaglig skogsavverkning. Rådets slutsatser om handlingsplanen antogs i oktober 2003[7] och Europaparlamentet antog en resolution om frågan den 11 juli 2005[8].

(2)       I överensstämmelse med rådets beslut nr 2011/EU XXX av den […][9] undertecknades den […][10] det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen, med förbehåll för att det ingås.

(3)       Avtalet bör ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen godkänns härmed på unionens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska utse den eller de personer som ska ha rätt att på unionens vägnar lämna den underrättelse enligt artikel 23 i avtalet som uttrycker unionens samtycke till att bli bunden av avtalet.

Artikel 3

Kommissionen ska företräda unionen i den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet som ska upprättas enligt artikel 14 i avtalet.

Medlemsstaterna får som medlemmar i unionens delegation delta i mötena inom gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.

Artikel 4

Vid ändringar av bilagorna till avtalet i enlighet med artikel 22 i avtalet bemyndigas kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 11.3 i förordning (EG) nr 2173/2005 att godkänna sådana ändringar på unionens vägnar.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Artikel 6

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande                                                                        […]

BILAGA

FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH REPUBLIKEN INDONESIEN OM SKOGSLAGSTIFTNINGENS EFTERLEVNAD, FÖRVALTNING AV OCH HANDEL MED SKOG SAMT IMPORT AV TRÄVARUPRODUKTER TILL EUROPEISKA UNIONEN

EUROPEISKA UNIONEN

nedan kallad unionen,

och

REPUBLIKEN INDONESIEN,

nedan kallad Indonesien

nedan tillsammans kallade parterna,

SOM ERINRAR OM ramavtalet om vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Republiken Indonesien och Europeiska gemenskapen undertecknat den 9 november 2009 i Jakarta,

SOM BEAKTAR det nära samarbetet mellan unionen och Indonesien, särskilt inom ramen för 1980 års samarbetsavtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand – medlemsländer i Sydostasiatiska nationers förbund,

SOM ERINRAR OM Baliförklaringen om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning (Fleg) av den 13 september 2001 från länder i östra Asien och andra regioner om att vidta omedelbara åtgärder för att intensifiera nationella insatser och stärka bilateralt, regionalt och multilateralt samarbete för att ta itu med överträdelser av skogslagstiftningen och brottslighet på skogsområdet, särskilt olaglig skogsavverkning och tillhörande olaglig handel och korruption och dessa företeelsers negativa verkningar för rättsstaten,

SOM NOTERAR att kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om Europeiska unionens handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) är ett första steg för att komma till rätta med det akuta problemet med olaglig skogsavverkning och därmed sammanhängande handel,

SOM HÄNVISAR till det gemensamma uttalandet från skogsministern i Republiken Indonesien och de europeiska kommissionsledamöterna för utveckling och miljö, tecknat den 8 januari 2007 i Bryssel,

SOM BEAKTAR 1992 års icke rättsligt bindande officiella förklaring med principer för en global enighet om förvaltning, bevarande och hållbar utveckling av alla typer av skogar och FN:s generalförsamlings antagande av ett icke rättsligt bindande instrument om alla typer av skogar,

SOM ÄR MEDVETNA OM vikten av de principer som anges i Riodeklarationen från 1992 om miljö och utveckling för att trygga en hållbar skogsförvaltning, särskilt princip 10 om vikten av att allmänheten är medveten om miljöfrågorna och deltar i behandlingen av dessa och princip 22 om urbefolkningars och andra lokala samhällens viktiga roll i miljöförvaltning och utveckling,

SOM ERKÄNNER de insatser som Republiken Indonesiens regering har gjort för att främja god skogsförvaltning, efterlevnad av lagen och handel med lagligt timmer, även genom Sistem Verifikasi Legalitas Kayu (SVLK) såsom det indonesiska laglighetsförsäkringssystemet för timmer (Timber Legality Assurance System, TLAS) som har utvecklats genom ett flerpartsförfarande enligt principerna om god förvaltning, trovärdighet och representativitet,

SOM ERKÄNNER att det indonesiska TLAS-systemet är utformat för att säkerställa att alla trävaruprodukter är lagliga,

SOM ERKÄNNER att genomförandet av ett frivilligt Flegtpartnerskapsavtal stärker hållbar skogsförvaltning och bidrar till att motverka klimatförändringen genom minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse och stärker betydelsen av bevarande av skog, hållbart skogsbruk och utökad lagring av kol i skogen (Redd+),

SOM BEAKTAR konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och särskilt dess krav på att exporttillstånd för exemplar av de arter som är upptagna i bilagorna I–III till konventionen endast ska beviljas om vissa villkor är uppfyllda (bl.a. att exemplaren i fråga inte förvärvats i strid med exportlandets lagar till skydd för växt- och djurlivet),

SOM ÄR FAST BESLUTNA att parterna ska sträva efter att minimera sådana ogynnsamma verkningar för urbefolkningar, andra lokala samhällen och fattiga människor som kan uppkomma som en direkt följd av att detta avtal genomförs,

SOM BEAKTAR den vikt som parterna fäster vid internationellt överenskomna utvecklingsmål och FN:s millennieutvecklingsmål,

SOM BEAKTAR den vikt parterna fäster vid de principer och regler som styr de multilaterala handelssystemen – särskilt rättigheterna och skyldigheterna i 1994 års allmänna tull- och handelsavtal (Gatt 1994) och andra multilaterala avtal som är bifogade avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) – och vid behovet av att tillämpa dessa principer och regler på ett öppet och icke-diskriminerande sätt,

SOM BEAKTAR rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden,

SOM BEKRÄFTAR principerna för ömsesidig respekt, suveränitet, jämlikhet och icke-diskriminering och erkänner de fördelar som parterna får genom detta avtal,

SOM ENLIGT parternas respektive lagar och förordningar,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.           Syftet med detta avtal är att i överensstämmelse med parternas gemensamma engagemang för en hållbar förvaltning av alla typer av skogar skapa en rättslig ram som säkerställer att alla trävaruprodukter som omfattas av avtalet och importeras till unionen från Indonesien har producerats lagligt samt att därigenom främja handeln med trävaruprodukter.

2.           Detta avtal utgör också en grund för dialog och samarbete parterna emellan för att underlätta och främja ett fullständigt genomförande av avtalet och förbättra efterlevnaden av skogslagstiftningen samt förvaltningen i skogssektorn.

Artikel 2

Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner:

(a) import till unionen: övergång till fri omsättning i unionen i den mening som avses i artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/1992 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen för trävaruprodukter som inte kan betecknas som icke-kommersiella varor enligt definitionen i artikel 1.6 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen,

(b) export: fysisk utförsel av trävaruprodukter från någon del av Indonesiens geografiska territorium,

(c) trävaruprodukter: de produkter som förtecknas i bilaga IA och bilaga IB,

(d) HS-nummer: ett fyr- eller sexsiffrigt kodnummer enligt systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, upprättat genom Världstullorganisationens internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering,

(e) Flegtlicens: ett indonesiskt kontrollerat lagligt dokument (V-legal – Verified legal – V-legal Document) som utgör bekräftelse på att sändningen av trävaruprodukter avsedda för export till unionen har producerats på laglig väg; en Flegtlicens kan vara i pappersform eller elektronisk form,

(f) licensmyndighet: den myndighet som Indonesien utsett för att utfärda och validera Flegtlicenser,

(g) behöriga myndigheter: de myndigheter som unionens medlemsstater har utsett för att ta emot, godta och kontrollera Flegtlicenser,

(h) sändning: en kvantitet trävaruprodukter som omfattas av en Flegtlicens, som sänds från Indonesien av en avsändare eller befraktare och som anmäls för övergång till fri omsättning vid ett tullkontor i unionen,

(i) lagligt producerade trävaruprodukter: trävaruprodukter som avverkats eller importerats och producerats enligt den lagstiftning som anges i bilaga II.

Artikel 3

Systemet med Flegtlicenser

1.           Härmed inrättas systemet med Flegtlicenser mellan parterna (Flegt står för Forest Law Enforcement, Governance and Trade, skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog). Systemet omfattar ett antal förfaranden och krav i syfte att kontrollera och intyga, med hjälp av Flegtlicenser, att trävaruprodukter som sänds till unionen har producerats lagligt. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 ska unionen inte godta sändningar av trävaruprodukter från Indonesien för import till unionen om de inte omfattas av Flegtlicenser.

2.           Systemet med Flegtlicenser ska gälla för de trävaruprodukter som förtecknas i bilaga IA.

3.           De trävaruprodukter som förtecknas i bilaga 1B får inte exporteras från Indonesien och får inte tilldelas Flegtlicens.

4.           Parterna är överens om att i enlighet med bestämmelserna i detta avtal vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att genomföra systemet med Flegtlicenser.

Artikel 4

Licensmyndighet

1.           Licensmyndigheten ska kontrollera att trävaruprodukterna produceras lagligt i enlighet med den lagstiftning som anges i bilaga II. Licensmyndigheten ska utfärda Flegtlicenser som täcker exportsändningar av lagligt producerade trävaruprodukter till unionen.

2.           Licensmyndigheten ska inte utfärda Flegtlicenser för trävaruprodukter som utgörs av eller innehåller trävaruprodukter som importerats till Indonesien från ett tredjeland i sådan form som enligt bestämmelserna i tredjelandet i fråga inte medger export eller för trävaruprodukter som bevisligen har producerats i strid mot bestämmelserna i det land där träden avverkades.

3.           Licensmyndigheten ska dokumentera och offentliggöra sina förfaranden för utfärdande av Flegtlicenser. Den ska också föra register över alla sändningar som täcks av Flegtlicenser och ska, i överensstämmelse med den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd, göra dessa register tillgängliga för oberoende övervakning, samtidigt som konfidentialiteten hos exportörernas rättsligt skyddade information ska respekteras.

4.           Indonesien ska inrätta en licensinformationsenhet som ska fungera som kontaktpunkt för kommunikation mellan behöriga myndigheter och licensmyndigheter i enlighet med bilagorna III och V.

5.           Indonesien ska anmäla licensmyndighetens och licensinformationsenhetens kontaktuppgifter till Europeiska kommissionen. Parterna ska offentliggöra dessa uppgifter.

Artikel 5

Behöriga myndigheter

1.           Innan en sändning tillåts övergå till fri omsättning i unionen ska de behöriga myndigheterna kontrollera att sändningen i fråga omfattas av en giltig Flegtlicens. Om det råder tvivel om en Flegtlicens giltighet, får övergången till fri omsättning skjutas upp och sändningen hållas kvar.

2.           De behöriga myndigheterna ska föra register över de Flegtlicenser som mottagits och årsvis offentliggöra en förteckning över dem.

3.           De behöriga myndigheterna ska ge personer eller organ som har utsetts som oberoende marknadsövervakare tillgång till relevanta dokument och uppgifter, med beaktande av den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd.

4.           De behöriga myndigheterna ska inte handla enligt artikel 5.2 när det gäller sändningar av trävaruprodukter som härrör från arter som är upptagna i bilagorna till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), eftersom dessa arter omfattas av kontrollbestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem.

5.           Europeiska kommissionen ska underrätta Indonesien om de behöriga myndigheternas kontaktuppgifter. Parterna ska offentliggöra dessa uppgifter.

Artikel 6

Flegtlicenser

1.           Genom att utfärda en Flegtlicens intygar licensmyndigheten att de berörda trävaruprodukterna har producerats lagligt.

2.           Flegtlicenserna ska upprättas och fyllas i på engelska.

3.           Parterna får i samförstånd upprätta elektroniska system för att utfärda, överföra och ta emot Flegtlicenser.

4.           De tekniska specifikationerna för licensen anges i bilaga IV. Förfarandet för att utfärda Flegtlicenser anges i bilaga V.

Artikel 7

Kontroll av lagligt producerade trävaruprodukter

1.           Indonesien ska upprätta ett laglighetsförsäkringssystem för timmer (TLAS) för kontroll av att trävaruprodukter för sändning har producerats lagligt, och för att säkerställa att endast sändningar som konstateras vara lagliga exporteras till unionen.

2.           Systemet för kontroll av att sändningarnas trävaruprodukter har producerats lagligt beskrivs i bilaga V.

Artikel 8

Övergång till fri omsättning för sändningar som omfattas av en Flegtlicens

1.           Förfarandet för övergång till fri omsättning i unionen för sändningar som omfattas av en Flegtlicens anges i bilaga III.

2.           Om de behöriga myndigheterna har skäliga grunder att misstänka att en licens inte är giltig eller inte överensstämmer med den sändning som den hävdas omfatta, får de förfaranden som anges i bilaga III tillämpas.

3.           Om det vid samråd om Flegtlicenser uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller problem får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.

Artikel 9

Oegentligheter

Parterna ska underrätta varandra om de misstänker eller har bevis för kringgående av systemet med Flegtlicenser eller oegentligheter i systemet, bl.a. i följande fall:

(a) Omledning av handelsflöden, bl.a. omledning av handelsflöden från Indonesien till unionen via ett tredjeland.

(b) Flegtlicenser för trävaruprodukter som innehåller timmer som kommer från tredjeländer och som misstänks ha producerats olagligt.

(c) Bedrägeri vid erhållandet eller användningen av Flegtlicenser.

Artikel 10

Tillämpning av det indonesiska TLAS-systemet och andra åtgärder

1.           Indonesien ska med stöd av det indonesiska TLAS-systemet kontrollera lagligheten hos timmer som exporteras till marknader utanför unionen och timmer som säljs på inrikesmarknader, och ska bemöda sig om att i mån av möjlighet kontrollera lagligheten hos importerade trävaruprodukter med stöd av det system som tagits fram för genomförandet av detta avtal.

2.           Som stöd för detta ska unionen uppmuntra användning av det ovannämnda systemet när det gäller handel på andra internationella marknader och med tredjeländer.

3.           Unionen ska genomföra åtgärder för att hindra att olagligt avverkat timmer och produkter som härrör från sådant timmer släpps ut på marknaden i unionen.

Artikel 11

Berörda aktörers deltagande i avtalets genomförande

1.           Indonesien kommer att hålla regelbundna samråd med berörda aktörer om genomförandet av detta avtal och kommer att i det sammanhanget främja lämpliga strategier, förfaringssätt och program för samråd.

2.           Unionen kommer att med beaktande av sina skyldigheter enligt Århuskonventionen från 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor hålla regelbundna samråd med berörda aktörer om genomförandet av avtalet.

Artikel 12

Sociala skyddsåtgärder

1.           I syfte att minska eventuella ogynnsamma verkningar av detta avtal kommer parterna överens om att utveckla en bättre förståelse av verkningarna för den lokala trävaruindustrin och försörjningsmöjligheterna för potentiellt berörda urbefolkningar och lokala samhällen, enligt vad som anges i deras respektive nationella lagar och författningar.

2.           Parterna kommer att övervaka avtalets verkningar för de lokala samhällen och andra berörda aktörer som avses i punkt 1 samtidigt som de vidtar skäliga åtgärder för att mildra eventuella ogynnsamma verkningar. Parterna får komma överens om ytterligare åtgärder för att motverka ogynnsamma verkningar.

Artikel 13

Marknadsstimulerande åtgärder

Unionen ska med beaktande av sina internationella skyldigheter främja en gynnsam ställning i unionen för de trävaruprodukter som omfattas av detta avtal. Dessa insatser ska omfatta särskilt följande stödåtgärder:

(a) Offentliga och privata upphandlingsprinciper som ser till att utbudet av trävaruprodukter härrör från lagligen avverkat timmer och säkerställer en marknad för dem.

(b) Ett bättre anseende för Flegtlicensprodukter på unionens marknad.

Artikel 14

Gemensam kommitté för genomförandet av avtalet

1.           Parterna ska inrätta en gemensam mekanism (nedan kallad den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet eller den gemensamma kommittén) för behandling av frågor som rör genomförande och översyn av detta avtal.

2.           Varje part ska utse sina företrädare i den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, som ska fatta sina beslut i samförstånd. Den gemensamma kommitténs ordförandeskap ska innehas gemensamt av två högre tjänstemän, en från unionen och en från Indonesien.

3.           Kommittén ska fastställa sin arbetsordning.

4.           Den ska sammanträda minst en gång om året, varvid parterna på förhand ska komma överens om tidpunkten och dagordningen för sammanträdet. Extraordinarie sammanträden får hållas på begäran av endera parten.

5.           Den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet ska

(a) överväga och anta gemensamma åtgärder för att genomföra detta avtal,

(b) granska och övervaka på helhetsnivå hur genomförandet av detta avtal framskrider, inklusive TLAS-systemets funktion och marknadsrelaterade åtgärder, på grundval av iakttagelser och rapporter enligt de mekanismer som etableras enligt artikel 15,

(c) bedöma fördelar och begränsningar till följd av att detta avtal genomförs och besluta om korrigerande åtgärder,

(d) granska rapporter och klagomål om genomförandet av systemet med Flegtlicenser på någon av parternas territorium,

(e) komma överens om det datum då systemet med Flegtlicenser ska tas i funktion, efter en utvärdering av TLAS-systemets funktion enligt kriterierna i bilaga VIII,

(f) kartlägga områden för samarbete som ger stöd för genomförandet av detta avtal,

(g) vid behov inrätta underordnade organ för verksamhet som kräver särskild kompetens,

(h) utarbeta, godkänna, distribuera och offentliggöra årsrapporter, rapporter från kommitténs sammanträden och andra dokument som kommitténs arbete ger upphov till,

(i) utföra andra uppgifter som kommittén kommer överens om att genomföra.

Artikel 15

Övervakning och utvärdering

Parterna kommer överens om att använda rapporter och slutsatser från nedan angivna två mekanismer för att utvärdera avtalets genomförande och effektivitet.

(a) Indonesien ska i samråd med unionen anlita en tjänst för periodisk utvärdering för att genomföra de uppdrag som anges i bilaga VI.

(b) Unionen ska i samråd med Indonesien anlita en tjänst för oberoende marknadsutvärdering för att genomföra de uppdrag som anges i bilaga VII.

Artikel 16

Stödåtgärder

1.           Resurser som krävs för åtgärder avsedda som stöd för genomförandet av detta avtal, identifierade enligt artikel 14.5 f, ska fastställas inom ramen för unionens och medlemsstaternas programplanering för samarbetet med Indonesien.

2.           Parterna ska se till att de åtgärder som hör samman med genomförandet av detta avtal samordnas med befintliga och framtida utvecklingsprogram och utvecklingsinitiativ.

Artikel 17

Rapportering och offentliggörande av information

1.           Parterna ska se till att den gemensamma kommitténs arbete medger största möjliga insyn. Rapporter i samband med kommitténs arbete ska utarbetas gemensamt och offentliggöras.

2.           Den gemensamma kommittén ska offentliggöra en årsrapport som bland annat ska innehålla följande uppgifter:

(a) Kvantiteterna trävaruprodukter som har exporterats till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelade enligt HS-nummer.

(b) Antalet Flegtlicenser som utfärdats av Indonesien.

(c) Framsteg när det gäller att nå målen med detta avtal och faktorer rörande avtalets genomförande.

(d) Åtgärder för att förhindra att olagligt producerade trävaruprodukter exporteras, importeras och släpps ut eller är föremål för handel på inrikesmarknaden.

(e) Kvantiteterna timmer och trävaruprodukter som importerats till Indonesien och åtgärder som vidtagits för att förhindra import av olagligt producerade trävaruprodukter och för att upprätthålla Flegtlicenssystemets integritet.

(f) Fall av bristande efterlevnad av reglerna för systemet med Flegtlicenser och åtgärder som vidtagits för att ta itu med sådana fall.

(g) Kvantiteterna trävaruprodukter som importerats till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelade enligt relevanta HS-nummer och unionsmedlemsstat till vilken produkterna har importerats.

(h) Antalet Flegtlicenser som mottagits av unionen.

(i) Antalet fall och förknippade kvantiteter trävaruprodukter för vilka samråd har förts enligt artikel 8.2.

3.           För att nå målet om förbättrad förvaltning och bättre insyn inom skogssektorn och för att övervaka avtalets genomförande och verkningar i Indonesien och unionen, kommer parterna överens om att den information som anges i bilaga IX ska göras offentlig.

4.           Parterna kommer överens om att bevara konfidentialiteten hos information som utväxlas inom ramen för detta avtal, enligt det som fastställs i respektive parts lagstiftning. Ingendera parten får offentliggöra eller tillåta sina myndigheter att inom ramen för detta avtal offentliggöra utväxlade uppgifter om affärshemligheter eller konfidentiell affärsinformation.

Artikel 18

Kommunikation om genomförandet

1.           De nedan angivna företrädarna för parterna ska ha ansvar för officiella meddelanden om genomförandet av detta avtal.

För Indonesien: || För unionen:

Generaldirektören för skogsanvändning, ministeriet för skogsbruk || Chefen för Europeiska unionens delegation i Indonesien

2.           Parterna ska utan otillbörligt dröjsmål meddela varandra de uppgifter som behövs för att genomföra avtalet, inklusive ändringarna i punkt 1.

Artikel 19

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i det fördraget och, å andra sidan, på Indonesiens territorium.

Artikel 20

Tvistlösning

1.           Parterna ska bemöda sig om att lösa eventuella tvister om genomförandet eller tolkningen av detta avtal genom att utan dröjsmål hålla samråd.

2.           Om en tvist inte har kunnat biläggas genom samråd inom två månader från den dag då samrådet först begärdes, får endera parten hänskjuta tvisten till den gemensamma kommittén, som ska bemöda sig om att lösa tvisten. Den gemensamma kommittén ska förses med all information som är relevant för en djupgående prövning av saken, i syfte att nå en godtagbar lösning. Den gemensamma kommittén ska för detta ändamål granska alla möjligheter till fortsatt effektivt genomförande av avtalet.

3.           Om den gemensamma kommittén inte lyckas bilägga tvisten inom två månader, får parterna gemensamt söka en tredje parts bona officia eller begära medling av en tredje part.

4.           Om det inte är möjligt att bilägga tvisten enligt punkt 3, får endera parten meddela den andra parten att den har utsett en skiljeman, och den andra parten måste i så fall utse en andra skiljeman inom trettio kalenderdagar efter det att den första skiljemannen utsågs. Parterna ska inom två månader efter det att den andra skiljemannen utsågs gemensamt utse en tredje skiljeman.

5.           Skiljemännen ska fatta ett majoritetsbeslut inom sex månader från det att den tredje skiljemannen utsågs.

6.           Utslaget ska vara bindande för parterna och får inte överklagas.

7.           Den gemensamma kommittén ska fastställa reglerna för skiljeförfarandet.

Artikel 21

Tillfälligt upphävande

1.           En part som tillfälligt vill upphäva avtalet ska anmäla sina avsikter skriftligen till den andra parten. Frågan ska därefter diskuteras mellan parterna.

2.           Vardera parten får tillfälligt upphäva detta avtal. Beslutet om tillfälligt upphävande och skälen till beslutet ska anmälas skriftligen till den andra parten.

3.           Villkoren i avtalet ska upphöra att gälla trettio kalenderdagar efter en sådan anmälan.

4.           Genomförandet av avtalet ska återupptas trettio kalenderdagar efter det att den part som tillfälligt upphävde genomförandet har underrättat den andra parten om att skälen för upphävandet inte längre gäller.

Artikel 22

Ändringar

1.           Om en part vill ändra detta avtal ska den parten lägga fram sitt ändringsförslag minst tre månader före den gemensamma kommitténs nästkommande sammanträde. Kommittén ska diskutera förslaget och om enighet uppnås avge en rekommendation. Om parterna samtycker till rekommendationen ska de godkänna den i enlighet med sina respektive interna förfaranden.

2.           Ändringar som har godkänts av båda parterna enligt det som anges ovan, träder i kraft första dagen i den månad som följer på den dag då parterna har underrättat varandra om att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.

3.           Den gemensamma kommittén får anta ändringar av bilagorna till detta avtal.

4.           Anmälan om ändringar ska göras genom diplomatiska kanaler till Europeiska unionens råds generalsekreterare och till Indonesiens utrikesminister.

Artikel 23

Ikraftträdande, giltighetstid och uppsägning

1.           Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna skriftligen har anmält till varandra att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.

2.           Anmälan ska göras genom diplomatiska kanaler till Europeiska unionens råds generalsekreterare och till Indonesiens utrikesminister.

3.           Detta avtal ska vara i kraft i fem år. Det ska förlängas för på varandra följande perioder på fem år, utom om en part avstår från förlängning genom skriftlig anmälan till den andra parten minst tolv månader innan avtalet löper ut.

4.           Vardera parten får säga upp avtalet genom en skriftlig anmälan till den andra parten. Avtalet ska upphöra att gälla tolv månader efter en sådan anmälan.

Artikel 24

Bilagor

Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

Artikel 25

Giltiga texter

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och indonesiska (Bahasa Indonesia), vilka alla texter är giltiga. I fall av tolkningsskiljaktigheter ska den engelska texten ha företräde.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.

Utfärdat i Bryssel den

För Europeiska unionen || För Republiken Indonesien

BILAGA I

PRODUKTOMFATTNING

Förteckningen i denna bilaga hänvisar till systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som inrättats genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering inom Världstullorganisationen.

BILAGA IA: HARMONISERADE VARUKODER FÖR TIMMER OCH TRÄVARUPRODUKTER SOM OMFATTAS AV SYSTEMET MED FLEGTLICENSER

Kapitel 44:

HS-NUMMER || BESKRIVNING

|| Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d., trä i form av flis eller spån, sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former.

||

4401.21 || –    Trä i form av flis eller spån – av barrträ

4401.22 || –    Trä i form av flis eller spån – av annat än barrträ

Ex.4404 || –   Träspån av sådana slag som används för tillverkning av korgar, askar, siktar e.d. samt liknande spån

Ex.4407 || –    Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, hyvlat, slipat eller längdskarvat, med en tjocklek över 6 mm.

4408 || Skivor för fanering (inbegripet sådana som erhållits genom skärning av laminerat virke), skivor för plywood eller för liknande laminerat virke och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat, kantskarvat eller längdskarvat, med en tjocklek på högst 6 mm.

|| Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter, ändar eller sidor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat

4409.10 || –    Av barrträ

4409.29 || –   Annat än barrträ

4410 || Spånskivor, ”oriented strand board” och liknande skivor (till exempel ”waferboard”) av trä eller andra vedartade material, även agglomererade med harts eller andra organiska bindemedel.

4411 || Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra organiska bindemedel.

4412 || Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat

4413 || Förtätat trä i block, plattor, ribbor eller profilerade former

4414 || Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d.

4415 || Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, av trä; kabeltrummor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä; pallflänsar av trä.

4416 || Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet tunnstav.

4417 || Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock, av trä.

4418 || Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatta golvskivor samt vissa takspån (”shingles” och ”shakes”).

Ex.4421.90 || –          Block av trä.

Kapitel 47:

HS-NUMMER || BESKRIVNING

|| Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; papper eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor):

4701 || –   Mekanisk massa av ved

4702 || –   Dissolvingmassa av ved

4703 || –   Sodamassa och sulfatmassa, av ved, utom dissolvingmassa.

4704 || –   Sulfitmassa av ved, utom dissolvingmassa

4705 || –   Massa av trä erhållen genom en kombination av mekaniska och kemiska processer.

Kapitel 48:

HS-NUMMER || BESKRIVNING

4802 || Papper och papp, obelagda och obestrukna, av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål, samt icke-perforerat papper och papp till hålkort och hålremsor, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek, med undantag av papper enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, handgjorda:

4803 || Papper av sådan typ som används till toalettpapper, ansiktsservetter, handdukar eller bordsservetter samt liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade, präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller i ark.

4804 || Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.02 eller 48.03.

4805 || Annat papper eller papp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, inte vidare bearbetade eller behandlade än vad som anges i anmärkning 3 till detta kapitel.

4806 || Pergamentpapper, pergamentpapp, smörpapper, genomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt annat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark.

4807 || Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna eller impregnerade, även armerade invändigt, i rullar eller ark.

4808 || Papper och papp, vågade (med eller utan fastlimmade plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller perforerade, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.03.

4809 || Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt, bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar), även tryckta, i rullar eller ark.

4810 || Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska ämnen med eller utan bindemedel, men utan annan beläggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek.

4811 || Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, belagda, bestrukna, impregnerade, överdragna, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek, med undantag av varor enligt 48.03, 48.09 och 48.10.

4812 || Filterblock och filterplattor av pappersmassa.

4813 || Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigaretthylsor.

4814 || Papperstapeter och liknande väggbeklädnad, s.k. fönsterpapper.

4816 || Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt 48.09), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar.

4817 || Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert e.d.

4818 || Toalettpapper och liknande papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål, i rullar med en bredd av högst 36 cm, eller nedskurna till bestämd storlek eller form; näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer.

4821 || Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även tryckta.

4822 || Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller härdade).

4823 || Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer.

Kapitel 94:

HS-NUMMER || BESKRIVNING

|| Andra sittmöbler, med trästomme:

9401.61. || –    Med stoppning

9401.69. || –    Övriga

|| Andra möbler samt delar till sådana möbler

9403.30 || –    Kontorsmöbler av trä

9403.40 || –    Köksmöbler av trä

9403.50 || –    Sovrumsmöbler av trä

9403.60 || –    Andra

Ex. 9406.00. || –    Monterade eller monteringsfärdiga byggnader

BILAGA IB: HARMONISERADE VARUKODER FÖR TIMMER SOM ENLIGT INDONESISK LAG INTE FÅR EXPORTERAS

Kapitel 44:

HS-NUMMER || BESKRIVNING

4403 || Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor:

Ex. 4404 || –    Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d.

4406 || Järnvägs- och spårvägssliprar av trä.

Ex. 4407 || –    Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat, inte slipat eller längdskarvat, med en tjocklek över 6 mm.

BILAGA II

LAGLIGHETSDEFINITION

INLEDNING

Indonesiskt timmer betraktas som lagligt när det verifierats att dess ursprung och produktionsprocess och senare bearbetnings-, transport- och handelsverksamhet följer alla tillämpliga indonesiska lagar och andra författningar.

Indonesien har fem laglighetsnormer uttryckta genom en rad principer, kriterier, indikatorer och verifikatorer som alla baseras på de underliggande lagarna och förfarandena.

Dessa fem normer är följande:

· Laglighetsnorm 1: norm för koncessioner inom skogsbruksområden på statsägd mark.

· Laglighetsnorm 2: norm för samfällighetsägda skogsplanteringar och samfällighetsskogar inom skogsbruksområden.

· Laglighetsnorm 3: norm för privatägda skogar.

· Laglighetsnorm 4: norm för avverkningsrättigheter inom områden på statsägd mark som inte är skogsbruksområden.

· Laglighetsnorm 5: norm för primär skogsindustri och nedströmsindustri.

Dessa fem laglighetsnormer tillämpas på olika typer av timmertillstånd som anges i följande tabell:

Tillståndstyp || Beskrivning || Markägande/resursförvaltning eller utnyttjande || Tillämplig laglighetsnorm

IUPHHK-HA/HPH || Tillstånd att använda skogsprodukter från naturliga skogar || Statsägd/företagsförvaltad || 1

IUPHHK-HTI/HPHTI || Tillstånd att etablera och förvalta industriell skogsplantering || Statsägd/företagsförvaltad || 1

IUPHHK-RE || Tillstånd för återställande av skogsekosystem || Statsägd/företagsförvaltad || 1

IUPHHK- HTR || Tillstånd för samfälligheters skogsplanteringar || Statsägd/samfällighetsförvaltad || 2

IUPHHK-HKM || Tillstånd för samfälligheters skogsbruk || Statligt ägd/samfällighetsförvaltad || 2

Private Land || Inget tillstånd krävs || Privatägd/privat utnyttjad || 3

IPK/ILS || Tillstånd att utnyttja timmer områden som inte är skogsbruksområden || Statsägd/privat utnyttjad || 4

IUIPHHK || Tillstånd för etablering och drift av ett företag för primär bearbetning || Ej tillämpligt || 5

IUI Lanjutan eller IPKL || Tillstånd för etablering och drift av ett företag för sekundär bearbetning || Ej tillämpligt || 5

Dessa fem laglighetsnormer och tillhörande verifikatorer beskrivs nedan.

BILAGA II – LAGLIGHETSNORM 1: NORMER FÖR KONCESSIONER INOM SKOGSBRUKOMRÅDEN

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter[11]

1. || P1. Områdets rättsliga status och nyttjanderätt || K1.1 Skogsförvaltningsenheten (koncessionsinnehavarna) är belägna inom skogsbruksområdet. || 1.1.1  Tillståndsinnehavaren kan bevisa att avverkningstillståndet (IUPHHK) är giltigt || Certifikat om rätt till skogskoncession || Regeringens förordning PP72/2010 Skogsministerns förordning P50/2010 Skogsministerns förordning P12/2010

Betalningsbevis för tillstånd för utnyttjande av skogsprodukter.

2. || . P2. Uppfyller kraven enligt systemet och förfarandena för avverkning. || K2.1 Tillståndsinnehavaren har en avverkningsplan för området som har godkänts av behöriga administrativa myndigheter. || 2.1.1 Den behöriga administrativa myndigheten har godkänt arbetsplanen: huvudplan, årlig arbetsplan, inklusive tillhörande bilagor. || Godkänd huvudplan inklusive bilagor, upprättad på grundval av omfattande skogsinventering gjord av tekniskt kompetent personal. Den godkända årliga arbetsplanen, gjord på grundval av huvudplanen Kartor som gjorts av kompetent teknisk personal och som beskriver layout och gränser för de områden som arbetsplanen omfattar || Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009, skogsministerns förordning P60/2011

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || || || Karta som visar avverkningsfria områden enligt den årliga arbetsplanen och bevis på att detta har respekterats på fältet. ||

Avverkningsplatserna (block eller ägofigurer) är klart utmärkta på kartan och kontrollerade på fältet.

K2.2    Arbetsplanen är giltig || 2.2.1 Innehavaren av tillstånd för skogsbruk har en giltig arbetsplan som följer tillämpliga föreskrifter || Dokument och bilagor om huvudplanen för användning av skogsprodukter (ansökningar under behandling godtas). || Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009 Skogsministerns förordning P60/2011

Plats och tillåtna volymer timmer från naturskog inom avverkningsområden motsvarar arbetsplanen.

|| || 2.2.2 All avverkningsutrustning har giltiga tillstånd som kan kontrolleras på fältet (gäller inte statligt ägda skogsföretag) || Tillstånd för utrustning och flyttning av utrustning || Skogsministerns förordning P53/2009

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

3. || P3.  Transport eller ägarbyte av rundtimmer sköts lagligt. || K3.1 Tillståndsinnehavarna ser till att alla stockar som transporteras från upplag i skogen till primär skogsindustri eller till en registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag, identifieras fysiskt och åtföljs av giltiga dokument. || 3.1.1 Alla stora stockar som avverkas eller utvinns kommersiellt har införts i timmerproduktionsrapporten. || Godkända timmerproduktionsrapporter. || Skogsministerns förordning P55/2006

3.1.2 Allt timmer som transporteras ut från tillståndsområdet åtföljs av giltiga transporthandlingar. || Giltiga transporthandlingar och bilagor åtföljer stockarna från upplag i skogen till primär skogsindustri eller registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag. || Skogsministerns förordning P55/2006

|| || || 3.1.3 Rundstockarna har avverkats i de områden som anges i tillståndet att använda skogen. || Timmerförvaltningens märkning/streckkod (PUHH) på stockarna. || Skogsministerns förordning P55/2006

Tillståndsinnehavaren gör timmermarkeringen på ett enhetligt sätt.

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || K3.2   Tillståndsinnehavaren har erlagt betalning för tillämpliga pålagor och avgifter för kommersiell utvinning av timmer || 3.2.1 Tillståndsinnehavaren har bevis för betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter, motsvarande stockproduktionen och tillämplig tariff. || Betalningsanvisningar för avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter. || Regeringens förordning PP22/1997 Regeringens förordning PP 51/1998 Skogsministerns förordning P18/2007 Handelsministerns förordning 22/M-DAG/PER/4/2012 Regeringens förordning PP59/1998

|| || || || Depositionsbevis för betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter och inbetalningsblanketter.

|| || || || Betalningen av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter överensstämmer med stockproduktionen och tillämplig tariff.

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || K3.3 Transport och handel mellan öarna || 3.3.1 Tillståndsinnehavare som fraktar stockar är registrerade för att bedriva timmerhandel mellan öarna (Registered Inter-Island Timber Traders, PKAPT). || PKAPT-dokument || Industri- och handelsministerns förordning 68/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003

3.3.2   Det fartyg som används för transport av rundstockar för indonesisk flagg och har ett giltigt verksamhetstillstånd. || Registreringsdokument som visar fartygets ID och giltigt tillstånd. || Industri- och handelsministerns förordning 68/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

4. || P4. Överensstämmelse med miljömässiga och sociala aspekter förknippade med timmeravverkning || K4.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd miljökonsekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna. || 4.1.1 Tillståndsinnehavaren har EIA-dokument som godkänts av de behöriga myndigheterna och som omfattar hela arbetsområdet. || EIA-dokument || Regeringens förordning PP27/1999 Skogsförvaltnings- och beskogningsministerns förordning 602/1998

|| || 4.1.2 Tillståndsinnehavaren har en miljöförvaltningsplan och rapporter om genomförandet av miljöövervakningsplanen som beskriver åtgärder som har vidtagits för att mildra miljöpåverkan och gynna samhället. || Dokumenterad miljöförvaltningsplan och miljöövervakningsplan || Regeringens förordning PP27/1999

Bevis på genomförande av miljöförvaltningsplanen och övervakningen av viktiga miljömässiga och sociala verkningar

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

5. || P5. Efterlevnad av arbetslagstiftning och arbetsföreskrifter || K.5.1 Uppfyllande av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö || 5.1.1 Tillgång till förfaranden om arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem || Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 01/1978 Skogsministerns förordning P12/2009

Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö

Register över tillbud med arbetstagare

K.5.2 Respekt för arbetstagares rättigheter || 5.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet || Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbetstagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund || Lag 21/2000. Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001

5.2.2 Det finns kollektivavtal || Det finns kollektivavtal eller företaget har policy för arbetstagarnas rättigheter || Lag 13/2003. Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011

5.2.3 Företaget anställer inte minderåriga || Det finns inga minderåriga anställda || Lag 13/2003. Lag 23/2003. Lag 20/2009.

LAGLIGHETSNORM 2: NORM FÖR SAMFÄLLIGHETSÄGDA SKOGSPLANTERINGAR OCH SAMFÄLLIGHETSSKOGAR INOM SKOGSBRUKSOMRÅDEN

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

1. || P1. Områdets rättsliga status och nyttjanderätt || K1.1 K1.1 Skogsförvaltningsenheten (koncessionsinnehavaren) är belägen inom skogsbruksområdet. || 1.1.1  Tillståndsinnehavaren kan bevisa att avverkningstillståndet (IUPHHK) är giltigt. || Certifikat om rätt till skogskoncession || Skogsministerns förordning P55/2011 Skogsministerns förordning P37/2007 Skogsministerns förordning P49/2008, skogsministerns förordning P12/2010

Betalningsbevis för tillstånd för utnyttjande av skogsprodukter.

2. || P2. Uppfyller kraven enligt systemet och förfarandena för avverkning || K2.1 Tillståndsinnehavaren har en avverkningsplan för området och denna har godkänts av behöriga administrativa myndigheter. || 2.1.1 2.1.1 Den behöriga administrativa myndigheten har godkänt den dokumenterade årliga arbetsplanen. || Den dokumenterade årliga arbetsplanen har godkänts. || Skogsministerns förordning P62/2008

Karta som visar avverkningsfria områden enligt den årliga arbetsplanen och bevis på att detta har respekterats på fältet.

Avverkningsblockens platser är klart markerade och kan kontrolleras på fältet.

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || K2.2  Arbetsplanen är giltig || 2.2.1 Innehavaren av skogsbrukstillstånd har en giltig arbetsplan som följer tillämpliga föreskrifter || Dokument och bilagor om huvudplanen för användning av skogsprodukter (ansökningar under behandling godtas). || Skogsministerns förordning P62/2008

Plats och tillåtna volymer stockar för utvinning inom området som ska fastställas som avverkningsområde motsvarar arbetsplanen.

2.2.2 All avverkningsutrustning har giltiga tillstånd som kan kontrolleras fysiskt på fältet || Tillstånd för utrustning och flyttning av utrustning || Skogsministerns förordning P53/2009

|| || K2.3 Tillståndsinnehavarna ser till att alla stockar som transporteras från upplag i skogen till primär skogsindustri eller till en registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag, identifieras fysiskt och åtföljs av giltiga dokument. || 2.3.1 Alla stora stockar som har avverkats eller utvunnits kommersiellt rapporteras i timmerproduktionsrapporten. || Godkända timmerproduktionsrapporter || Skogsministerns förordning P55/2006

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || || 2.3.2 Alla stockar som transporteras ut från tillståndsområdet åtföljs av giltiga transporthandlingar. || Giltiga transporthandlingar och relevanta bilagor för transport från upplaget i skogen till mellanliggande upplag och från mellanliggande upplag till primär skogsindustri och/eller registrerad stockhandlare. || Skogsministerns förordning P55/2006

  || || || 2.3.3 Rundstockarna har avverkats i de områden som anges i tillståndet att använda skogen || Timmerförvaltningens märkning/streckkod (PUHH) på stockarna. || Skogsministerns förordning P55/2006

Tillståndsinnehavaren gör timmermarkeringen på ett enhetligt sätt.

|| || || 2.3.4 Tillståndsinnehavaren kan uppvisa stocktransporthandlingar som åtföljer stockar som transporteras från upplaget i skogen. || Stocktransporthandlingar som åtföljs av en stockförteckning. || Skogsministerns förordning P55/2006

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || K2.4 Tillståndsinnehavaren har betalat tillämpliga pålagor och avgifter som krävs för kommersiell utvinning av timmer || 2.4.1 Tillståndsinnehavaren uppvisar bevis på betalning av skogsresursavgift motsvarande stockproduktionen och tillämplig tariff. || Betalningsanvisning för skogsresursavgift || Skogsministerns förordning P18/2007 Handelsministerns förordning 22/M-DAG/PER/4/2012

Bevis på betalning av skogsresursavgift

Betalningen av skogsresursavgift överensstämmer med stockproduktionen och tillämplig tariff.

3. || P3. Efterlevnad av miljömässiga och sociala aspekter förknippade med timmeravverkning || K3.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd miljökonsekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna. || 3.1.1 Tillståndsinnehavarens miljökonsekvensbedömning har godkänts av de behöriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet. || EIA-dokument || Skogsförvaltnings- och beskogningsministerns förordning 622/1999

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || || 3.1.2 Tillståndsinnehavaren har rapporter om miljöförvaltnings- och övervakningsåtgärder som har vidtagits för att mildra miljöverkningarna och gynna samhället. || Relevanta dokument om miljöförvaltning och -övervakning || Regeringens förordning PP27/1999

 Bevis på genomförande av miljöförvaltning och övervakning av betydande miljömässiga och sociala verkningar

LAGLIGHETSNORM 3: NORM FÖR PRIVATÄGDA SKOGAR

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

1. || P1. Ägarskapet till timret kan kontrolleras || K1.1 Lagligt ägarskap eller laglig besittningsrätt för avverkningsområdet. || 1.1.1 Ägaren till privat mark eller skog kan bevisa ägarskap eller nyttjanderättigheter till marken. || Giltiga dokument om ägarskap eller besittningsrätt till marken (fångeshandling som erkänts av behöriga myndigheter) || Lag 5/1960 Skogsministerns förordning P33/2010 Regeringens förordning PP12/1998 Handelsministerns förordning P36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Lag 6/1983 Lag 13/2003 Lag 23/2003 Lag 20/2009

Rättighet till markodling. Företagets stiftelseurkund Näringslicens för handelsföretag (SIUP) Företagsregistrering (TDP) Skatteregistrering (NPWP)

Karta över området för privat skog och gränser som är markerade på fältet.

1.1.2 Förvaltningsenheterna (individuellt eller gruppvis ägda) kan uppvisa giltiga transporthandlingar. || Certifikat om timrets ursprung eller stocktransporthandlingar || Skogsministerns förordning P30/2012

Faktura/försäljningskvitto/ speditionsklarering.

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || ||   Förvaltningsenheterna uppvisar betalningsbevis för tillämpliga avgifter relaterade till träd som fanns före överföringen av besittnings- eller nyttjanderätter till området. || Bevis på betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter och ersättning till staten för värdet på avverkningen. || Skogsministerns förordning P18/2007

2. || P2. Respekt för miljömässiga och sociala aspekter relaterade till timmeravverkning i områden som omfattas av odlingsrättigheter || K2.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd miljökonsekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna. || 2.1.1 Tillståndsinnehavarens miljökonsekvensbedömning har godkänts av de behöriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet. || EIA-dokument || Regeringens förordning PP27/1999 Skogsförvaltnings- och beskogningsministerns förordning 602/1998

3. || P3. Efterlevnad av arbetslagar och -föreskrifter för områden som omfattas av odlingsrättigheter || K3.1 Efterlevnad av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö || 3.1.1 Tillgång till förfaranden för arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem || Tillämpning av förfaranden för arbetarskydd och arbetsmiljö || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 01/1978 Skogsministerns förordning P12/2009

Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö

Register över tillbud med arbetstagare

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || K.3.2   Respekt för arbetstagares rättigheter || 3.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet || Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbetstagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund || Lag 21/2000 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001

  3.2.2   Det finns kollektivavtal || Det finns kollektivavtal eller företaget har policy rörande arbetstagarnas rättigheter || Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011

3.2.3 Företaget anställer inte minderåriga || Det finns inga minderåriga anställda || Lag 13/2003 Lag 23/2003 Lag 20/2009

LAGLIGHETSNORM 4: NORM FÖR AVVERKNINGSRÄTTIGHETER INOM OMRÅDEN SOM INTE ÄR SKOGSBRUKSOMRÅDEN

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

1. || P1.    Områdets rättsliga status och nyttjanderätt || K.1.1. Timmeravverkningstillstånd inom ett område som inte är skogsbruksområde utan ändring av skogens rättsliga status. || 1.1.1 Avverkningen är godkänd inom ramen för övriga lagliga tillstånd (ILS) eller omvandlingstillstånd (IPK) för ett arrenderat område. || ILS/IPK-tillstånd för avverkning inom det arrenderade området || Skogsministerns förordning P18/2011

Kartor bifogade till ILS/IPK-tillstånden för det arrenderade området och bevis för efterlevnad på fältet.

K1.2 Timmeravverkningstillstånd inom områden som inte är skogsbruksområden i fall där detta leder till ändring av skogsområdets rättsliga status || 1.2.1 Timmeravverkningstillstånd som godkänts inom ramen för tillstånd för markomvandling (IPK). || Näringstillstånd och kartor bifogas tillståndet (detta krav gäller både IPK-innehavare och innehavare av näringstillstånd) || Skogsministerns förordning P14/2011 Skogsministerns förordning P33/2010

IPK för omvandlingsområden

Kartor som bifogas IPK

Dokument om godkänd ändring av skogens rättsliga status (detta krav gäller både innehavare av IPK-tillstånd och innehavare av näringstillstånd)

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || K1.3 Tillstånd att utvinna skogsprodukter från ett statsägt skogsområde avsett för återbeskogningsbaserade skogsplanteringar (HTHR) || 1.3.1. Timmeravverkningen är godkänd enligt ett tillstånd för att utvinna timmer från återbeskogningsbaserade skogsplanteringar i områden avsedda för detta (HTHR) || HTHR-tillstånd || Skogsministerns förordning P59/2011

Kartor bifogade till HTHR-tillståndet och bevis för efterlevnad på fältet

2. || P2. Överensstämmelse med rättsliga system och förfaranden för trädavverkning och transport av stockar || K2.1 IPK/ILS planen och genomförandet överensstämmer med markanvändningsplanen. || 2.1.1 Den arbetsplan som har godkänts för området omfattas av IPK/ILS || Dokument om IPK/ILS-arbetsplanen || Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P53/2009

Giltigt tillstånd för utrustning

2.1.2 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att de stockar som transporteras härrör från områden om omfattas av giltigt tillstånd för markomvandling eller andra nyttjandetillstånd (IPK/ILS) || Dokument om skogsinventering || Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P55/2006

Produktionsrapport (LHP)

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || K2.2 Betalning av statliga avgifter och pålagor och uppfyllande av kraven på stocktransport || 2.2.1 Betalningsbevis för avgifter. || Betalningsbevis för avgifter för återbeskogningsfonden, skogsresursavgifter och ersättning till staten för värdet på avverkningen. || Skogsministerns förordning P18/2007

2.2.2 Tillståndsinnehavaren har giltiga stocktransport-handlingar || Faktura för stocktransport (FAKB) och stockförteckning för små stockar || Skogsministerns förordning P55/2006

Dokument om stockarnas laglighet (SKSKB) och stockförteckning för stora stockar

3. || P3. Efterlevnad av arbetslagstiftning och arbetsföreskrifter || K.3.1 Efterlevnad av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö || 3.1.1 Tillgång till förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem || Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 01/1978 Skogsministerns förordning P12/2009

Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö

Register över tillbud med arbetstagare

K.3.2 Respekt för arbetstagares rättigheter || 3.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet || Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbetstagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund || Lag 21/2000 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001

Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || || 3.2.2    Det finns kollektivavtal || Det finns kollektivavtal eller företaget har policy rörande arbetstagarnas rättigheter || Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011

3.2.3 Företaget anställer inte minderåriga || Det finns inga minderåriga anställda || Lag 13/2003 Lag 23/2003 Lag 20/2009

LAGLIGHETSNORM 5: NORM FÖR PRIMÄR SKOGSINDUSTRI OCH NEDSTRÖMSINDUSTRI

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

P1. Industrin för bearbetning av skogsprodukter ger sitt stöd för att trävaruhandeln genomförs lagligt. || K1.1. Det finns giltiga tillstånd hos affärsenheter såsom (a) bearbetningsindustri och (b) exportörer av bearbetade produkter . || 1.1.1 Affärsenheter inom bearbetningsindustrin innehar giltiga tillstånd || Företagets stiftelseurkund och senaste ändringarna av den || Förordning från ministern för lagstiftning och mänskliga rättigheter M.01-HT.10/2006 Handelsministerns förordning 36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Lag 6/1983 Regeringens förordning PP80/2007 Skogsministerns förordning P35/2008 Skogsministerns förordning P16/2007 Handelsministerns förordning 39/2011 Industriministerns förordning 41/2008 Miljöministerns förordning 13/2010

Verksamhetstillstånd (näringslicens/SIUP) eller handelstillstånd, som kan vara tillstånd för industrinäring (IUI) eller permanent näringstillstånd (IUT) eller certifikat om industriregistrering (TDI)

Tillstånd för påverkan (utfärdas till företaget för påverkan på miljön kring verksamheten)

Certifikat om företagsregistrering (TDP)

Skattenummer (NPWP)

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || || Tillgång till dokument om miljöpåverkan ||

Tillgång till tillstånd för industrinäring (IUI) eller permanent näringstillstånd (IUT) eller certifikat om industriregistrering (TDI)

Tillgång till planen för lagring av råmaterial (RPBBI) för primär skogsindustri (IPHH).

1.1.2 Exportörer av bearbetade trävaruprodukter har giltiga tillstånd både som tillverkare och som exportörer av trävaruprodukter. || Exportörerna har status som registrerade exportörer av skogsindustriprodukter (ETPIK). || Handelsministerns förordning P64/2012

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| K1.2 Affärsenheter i form av hantverkargrupper/hemmaindustrier är lagligen registrerade || 1.2.1 Affärsgrupperna (kooperativ/kommanditbolag (CV) och andra affärsgrupper är lagligen etablerade. || Stiftelseurkund || Lag 6/1983

Skatteregistrering (NPWP)

1.2.2 Näringsidkare som bedriver handel med bearbetade trävaruprodukter har giltiga registreringar som exportörer och tar in leveranser från liten och medelstor bearbetningsindustri som inte har registrerats som exportörer. || Registrering av handelsidkarna som icke-producerande exportörer av skogsindustriprodukter (ETPIK Non Produsen). || Handelsministerns förordning P64/2012

|| || || Samarbetsavtal eller -kontrakt med en bearbetningsindustrienhet som har timmerlaglighetscertifikat (S-LK) ||

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

P2. Affärsenheterna tillämpar timmerspårningssystem som säkerställer att timrets ursprung kan spåras || K2.1 Det finns ett system som används för att spåra timmer i skogsprodukter || 2.1.1 Affärsenheterna kan demonstrera att mottaget timmer kommer från lagliga källor. || Dokument om försäljning och inköp och/eller leveranskontrakt för material och/eller inköpsverifikat plus laglighetsdokument för skogsprodukter eller intyg om skogsprodukternas laglighet || Skogsministerns förordning P55/2006 Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009

Godkänd rapport om timmertransport och/eller överföringsbevis eller officiell rapport om kontroll av timmer, intyg om skogsprodukternas laglighet

Importerat timmer åtföljs av importanmälan och information om timrets ursprung såväl som handlingar som certifierar timrets laglighet och avverkningsland

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || || Stocktransporthandlingar ||

Transporthandlingar (SKAU/ Nota) med motsvarande officiella rapporter från tjänsteman vid lokal myndighet när det gäller använt timmer från rivningsobjekt eller timmer som varit i marken.

|| || || Transporthandlingar i form av FAKO/ Nota för avfallsträ från industrin ||

Dokument/rapporter om ändringar i lager av rundstockar (LMKB) eller rapporter om ändringar i lager av små rundstockar (LMKBK) eller rapporter om ändringar i lager av bearbetade skogsprodukter av timmer (LMHHOK)

|| || || Styrkande handlingar, dvs. lagerplaner för råmaterial (RPBBI), beslut om officiell certifiering av den årliga arbetsplanen (SK RKT) ||

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || 2.1.2 Affärsenheterna tillämpar ett timmerspårningssystem och verksamheten hålls inom de tillåtna produktionsbegränsningarna || Registrering (Tally Sheet) om användningen av råmaterial och produktionsutflöde. || Skogsministerns förordning P55/2006 Industriministerns förordning 41/2008 Skogsministerns förordning P35/2008

Utflödesrapporter om produktionen av bearbetade produkter.

Enhetens produktion överskrider inte den tillåtna produktionskapaciteten.

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || 2.1.3 Produktionsprocesser som utförs i samarbete med en annan part (annan industri eller hantverkare/hemindustrier) ger möjlighet till spårning av timmer || Avtal om samarbete eller tjänster för produktbearbetning tillsammans med en annan part || Handelsministerns förordning 37/M-DAG/PER/9/2007 Lag 6/1983 Skogsministerns förordning P35/2008 Skogsministerns förordning P16/2007 Handelsministerns förordning 39/M-DAG/PER/12/2011 Industriministerns förordning 41/M- IND/PER/6/2008 Skogsministerns förordning P55/2006

Samarbetspartnern har giltiga tillstånd enligt det som anges under princip 1

Tillverkade produkter hålls åtskiljda/separeras.

|| || || Dokumentation av råmaterial, processer, produktion och, i förekommande fall, export om denna görs genom affärsenheten eller ett annat företag som affärsenheten har tecknat samarbetsavtal med.

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

P3. Handeln med bearbetat timmer eller ändring av ägarskap är laglig. || K3.1 Transport och handel mellan öarna uppfyller gällande lagstiftning. || 3.1.1 Affärsenheten som transporterar bearbetade timmerprodukter mellan öarna är registrerad för timmerhandel mellan öarna (PKAPT). || PKAPT-dokument || Industri- och handelsministerns förordning 68/MPP/Kep/2/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003

PKAPT-rapporter

|| || 3.1.2 Fartyget som används för transport av bearbetat timmer för indonesisk flagg och har giltiga tillstånd. || Dokument som visar fartygets ID. Registreringsdokument som visar fartygets ID och giltigt tillstånd. || Skogsministerns förordning P55/2006 Skogsministerns förordning P30/2012 Transportministerns förordning KM71/2005

|| || || Fartygets ID överensstämmer med uppgifterna i transporthandlingarna för stockar eller timmer

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| || || || Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003

|| || 3.1.3 De registrerade enheterna för timmerhandel mellan öarna (PKAPT) kan intyga att det timmer som transporteras härrör från lagliga källor || Transporthandlingar för stockar eller timmer || Skogsministerns förordning P55/2006 Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003

Timmerförvaltningens märkning/streckkod (PUHH) på stockarna.

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

|| K3.2 Transporten av bearbetat timmer för export uppfyller gällande lagstiftning. || 3.2.1 Transporten av bearbetat timmer åtföljs av exportanmälan (PEB) || PEB || Lag 17/2006 (tull) Finansministerns förordning 223/PMK.011/2008 Förordning från tullens generaldirektör P-40/BC/2008 Förordning från tullens generaldirektör P-06/BC/2009 Handelsministerns förordning P64/2012 Presidentdekret 43/1978 Skogsministerns förordning 447/2003

Packsedel

Faktura

Konossement (B/L)

Exportlicens (V-Legal)

Resultat från teknisk kontroll (inspektörsrapport) för produkter för vilka teknisk kontroll är obligatorisk

|| || || Betalningsbevis för exporttull, i förekommande fall.

Andra relevanta dokument (inklusive Cites-tillstånd) för träslag som berörs av begränsad handel

Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter

P4. Efterlevnad av arbetslagstiftningen inom bearbetningsindustrin || K.4.1 Efterlevnad av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö || 4.1.1  Tillgång till förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem || Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 01/1978 Skogsministerns förordning P12/2009

Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö såsom lätta brandsläckare, personlig skyddsutrustning och nödutgångar

Register över tillbud med arbetstagare

K.4.2 Respekt för arbetstagarnas rättigheter || 4.2.1  Arbetstagarna har föreningsfrihet || Fackförening eller företagspolicy som tillåter att anställda och arbetstagare bildar en fackförening eller deltar i fackföreningsverksamhet || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001

4.2.2  Det finns kollektivavtal eller företagspolicy om arbetstagarnas rättigheter || Det finns tillgång till kollektivavtal eller företagspolicy om arbetstagarnas rättigheter || Lag 13/2013 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011

|| || 4.2.3  Företaget anställer inte minderåriga || Det finns inga minderåriga anställda || Lag 13/2003 Lag 23/2003 Lag 20/2009

BILAGA III

VILLKOR FÖR ÖVERGÅNG TILL FRI OMSÄTTNING I UNIONEN FÖR INDONDESISKA TRÄVARUPRODUKTER SOM OMFATTAS AV FLEGTLICENS

1.           Inlämnande av licensen

1.1.        Licensen ska inges till den behöriga myndigheten i den unionsmedlemsstat där den sändning som licensen gäller deklareras för övergång till fri omsättning. Detta kan göras elektroniskt eller på något annat snabbt sätt.

1.2.        En licens ska godtas om den uppfyller alla krav enligt bilaga IV och det inte anses vara nödvändigt med ytterligare kontroll enligt avsnitten 3, 4 och 5 i denna bilaga.

1.3.        En licens får lämnas in innan den berörda sändningen anländer.

2.           Godtagande av licensen

2.1.        Alla licenser som inte uppfyller kraven och specifikationerna i bilaga IV är ogiltiga.

2.2.        Raderingar eller ändringar i en licens får godtas endast om de har validerats av licensmyndigheten.

2.3.        En licens ska anses vara ogiltig om den lämnas in till de behöriga myndigheterna efter den sista giltighetsdag som anges i licensen. En förlängning av giltighetstiden för en licens får endast godtas om förlängningen har validerats av licensmyndigheten.

2.4.        Ett duplikat av licensen eller en ersättningslicens får endast godtas om duplikatet eller ersättningslicensen har utfärdats och validerats av licensmyndigheten.

2.5.        Om det krävs ytterligare information om en licens eller sändning, i enlighet med denna bilaga, får licensen inte godtas förrän den berörda informationen har mottagits.

2.6.        Om volymen eller vikten på trävaruprodukterna i en sändning som presenteras för övergång till fri omsättning inte avviker med mer än tio procent från den volym eller vikt som anges i licensen, ska sändningen anses överensstämma med uppgifterna i licensen vad beträffar volym eller vikt.

2.7.        När en licens godtas ska de behöriga myndigheterna i enlighet med tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden så snart som möjligt underrätta tullmyndigheterna.

3.           Kontroll av att en licens är giltig och äkta

3.1.        Om det råder tvivel om huruvida en licens, ett duplikat eller en ersättningslicens är giltiga och äkta, får de behöriga myndigheterna begära tilläggsupplysningar från licensinformationsenheten.

3.2.        Licensinformationsenheten får begära att de behöriga myndigheterna ska skicka en kopia av den berörda licensen.

3.3.        Om licensmyndigheten anser det nödvändigt ska den dra tillbaka licensen och utfärda ett korrigerat exemplar som har validerats med uppgiften ”Double” (dubblett) med myndighetens stämpel och skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten.

3.4.        Om de behöriga myndigheterna inte har fått svar inom 21 kalenderdagar från begäran om tilläggsinformation från licensinformationsenheten, enligt det som anges i avsnitt 3.1 i denna bilaga, ska de behöriga myndigheterna inte godta licensen och agera enligt tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.

3.5.        Om licensens giltighet bekräftas, ska licensinformationsenheten utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om detta, helst på elektronisk väg. Kopior som skickas tillbaka ska valideras med den stämplade uppgiften ”Validated on” (Validerad den …).

3.6.        Om den behöriga myndigheten efter att ha fått tilläggsinformation och gjort ytterligare undersökningar konstaterar att licensen inte är giltig eller äkta, ska de behöriga myndigheterna inte godkänna licensen och agera därefter enligt tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.

4.           Kontroll av att licensen överensstämmer med sändningen

4.1.        Om det anses nödvändigt med ytterligare kontroll av sändningen innan den behöriga myndigheten kan besluta om huruvida en licens kan godtas, får kontroller genomföras för att fastställa om den berörda sändningen överensstämmer med de uppgifter som anges i licensen och/eller licensmyndighetens uppgifter om licensen.

4.2.        Om det råder tvivel om huruvida sändningen överensstämmer med Flegtlicensen får den berörda behöriga myndigheten begära ytterligare klargöranden från licensinformationsenheten.

4.3.        Licensinformationsenheten får begära att de behöriga myndigheterna ska skicka en kopia av den berörda licensen eller en ersättningslicens.

4.4.        Om licensmyndigheten anser det nödvändigt, ska den dra tillbaka licensen, utfärda ett korrigerat exemplar som har validerats med uppgiften ”Double” (dubblett) med myndighetens stämpel och skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten.

4.5.        Om den behöriga myndigheten inte har fått svar inom 21 kalenderdagar från begäran om ytterligare klargöranden enligt det som anges i avsnitt 4.2 ovan, ska den behöriga myndigheten inte godta licensen och ska agera enligt tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.

4.6.        Om den behöriga myndigheten efter att ha fått tilläggsinformation och gjort ytterligare undersökningar konstaterar att sändningen inte överensstämmer med licensen och/eller de uppgifter som licensmyndigheten har om licensen i fråga, ska den behöriga myndigheten inte godkänna licensen och ska agera enligt tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.

5.           Övrigt

5.1.        De kostnader som uppstår för kontrollen ska åläggas importören, utom när annat fastställs enligt den berörda unionsmedlemsstatens tillämpliga lagstiftning och förfaranden.

5.2.        Om det uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller problem rörande kontroll av Flegtlicenser får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet.

6.           EU-tulldeklaration

6.1.        Numret på den licens som täcker trävaruprodukterna som omfattas av tulldeklarationen för övergång till fri omsättning ska anges i ruta 44 i det administrativa enhetsdokument i vilket tulldeklarationen görs.

6.2.        Om tulldeklarationen görs i elektronisk form ska numret anges i avsett fält.

7.           Övergång till fri omsättning

7.1.        En sändning av trävaruprodukter får inte friges för övergång till fri omsättning förrän förfarandet enligt avsnitt 2.7 ovan har genomförts på tillbörligt sätt.

BILAGA IV

KRAV OCH TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR FLEGTLICENSER

1.           Allmänna krav för Flegtlicenser

1.1.        En Flegtlicens kan vara i pappersform eller elektronisk form.

1.2.        Oavsett form ska en Flegtlicens innehålla de uppgifter som anges i tillägg 1, och vara upprättad enligt anvisningarna i tillägg 2.

1.3.        Flegtlicenserna ska numreras enligt ett system som ger parterna möjlighet att skilja mellan Flegtlicenser som omfattar sändningar till marknader i unionen och V-Legal Document som avser sändningar till marknader utanför unionen.

1.4.        En Flegtlicens ska vara giltig från och med dagen när licensen utfärdas.

1.5.        Giltighetstiden för en Flegtlicens får inte överstiga fyra månader. Den sista giltighetsdagen ska anges i licensen.

1.6.        En Flegtlicens som har löpt ut ska anses vara ogiltig. Om det uppstår force majeure eller någon annan giltig orsak utom licensinnehavarens kontroll, får licensmyndigheten förlänga giltighetsperioden med ytterligare två månader. Vid beviljandet av en sådan förlängning ska licensmyndigheten införa en ny sista giltighetsdag och validera den nya uppgiften.

1.7.        En Flegtlicens ska anses vara ogiltig och återsändas till licensmyndigheten om de trävaruprodukter som omfattas av licensen har förlorats eller förstörts innan de anländer till unionen.

2.           Tekniska specifikationer för Flegtlicenser i pappersform

2.1.        Flegtlicenserna ska överensstämma med mallen i tillägg 1.

2.2.        Pappersformatet ska vara standard-A4. Papperet ska ha vattenstämpel som visar en logotyp som präglas på papperet i tillägg till stämpeln.

2.3.        Licenserna ska fyllas i med användning av skrivmaskin eller dator. Vid behov får de dock även fyllas i för hand.

2.4.        Licensmyndighetens stämpelavtryck ska anbringas med en stämpel. Licensmyndighetens stämpel får dock även ersättas med prägling eller perforering.

2.5.        Licensmyndighetens angivelse av kvantiteten ska göras med en metod som omöjliggör förfalskning, dvs. det ska inte gå att lägga till siffror eller andra uppgifter.

2.6.        Formuläret får inte innehålla raderingar eller ändringar, utom om dessa har validerats av licensmyndigheten genom stämpel och underskrift.

2.7.        Flegtlicenserna ska tryckas och fyllas i på engelska.

3.           Flegtlicensernas olika exemplar

3.1.        En Flegtlicens ska upprättas i sju exemplar, enligt följande:

i.    Ett originalexemplar (”Original”) för den behöriga myndigheten, på vitt papper.

ii.   Ett exemplar för tullen vid destinationen (”Copy for Customs at destination”), på gult papper.

iii.   Ett exemplar för importören (”Copy for the Importer”), på vitt papper.

iii.   Ett exemplar för licensmyndigheten (”Copy for the Licensing Authority”), på vitt papper.

iii.   Ett exemplar för licensinnehavaren (”Copy for the Licensee”), på vitt papper.

vi.  Ett exemplar för licensinformationsenheten (”Copy for the Licence Information Unit”), på vitt papper.

iii.   Ett exemplar för indonesiska tullen (”Copy for the Indonesian Customs”), på vitt papper.

3.2.        Exemplaren märkta med ”Original”, ”Copy for Customs at destination” och ”Copy for the Importer” ska ges till licensinnehavaren, som ska skicka dem till importören. Importören ska lämna in originalet hos den behöriga myndigheten och relevant exemplar hos tullmyndigheten i den unionsmedlemsstat där den berörda sändningen deklareras för övergång till fri omsättning. Det tredje exemplaret märkt med ”Copy for the Importer” ska importören behålla och arkivera.

3.3.        Det fjärde exemplaret märkt med ”Copy for the Licensing Authority” ska licensmyndigheten behålla och arkivera med tanke på eventuella framtida kontroller av utfärdade licenser.

3.4.        Det femte exemplaret märkt med ”Copy for the Licensee” ska ges till licensinnehavaren för arkivering.

3.5.        Det sjätte exemplaret, markerat ”Licence Information Unit”, ska ges till licensinformationsenheten för arkivering.

3.6.        Det sjunde exemplaret märkt med ”Copy for Indonesian Customs” ska ges till Indonesiens tullmyndighet, för exportändamål.

4.           Borttappad, stulen eller förstörd Flegtlicens

4.1.        Om exemplaret märkt med ”Original” eller exemplaret märkt med ”Copy for Customs at destination” eller båda dessa exemplar tappas bort, stjäls eller förstörs får licensinnehavaren eller dennes befullmäktigade ombud ansöka om ett ersättande exemplar hos licensmyndigheten. Ansökan ska åtföljas av licensinnehavarens eller ombudets förklaring av förlusten av originalet och/eller exemplaret till destinationslandets tull.

4.2.        Om licensmyndigheten godtar förklaringen ska den utfärda en ersättningslicens inom fem arbetsdagar från mottagen ansökan från licensinnehavaren.

4.3.        Ersättningslicensen ska innehålla den information och de uppgifter som införts i den licens som den ersätter, inklusive licensnummer, och innehålla uppgiften ”Replacement Licence” (ersättningslicens).

4.4.        Om en borttappad eller stulen licens fås tillbaka efter det att en ersättningslicens har utfärdats, får den inte användas utan måste återsändas till licensmyndigheten.

5.           Tekniska specifikationer för Flegtlicenser i elektronisk form

5.1.        Flegtlicenser får utfärdas och behandlas i elektronisk form.

5.2.        I unionsmedlemsstater som inte är uppkopplade till elektroniska system måste licenser i pappersform tillhandahållas.

TILLÄGG

1.           Licensformat

2.           Anvisningar

Tillägg 1: Licensformat

Tillägg 2: Anvisningar

Allmänt

– Ifylls med versaler.

– ISO-koderna ska i tillämpliga fall anges med den internationella landskoden på två bokstäver.

– Ruta 2 används endast av de indonesiska myndigheterna

– Rubrikerna A och B används endast för Flegtlicenser till EU.

Rubrik A || Destination || Fylls i med ”European Union” om licensen gäller en sändning med destination i Europeiska unionen.

Rubrik B || Flegtlicens || Fylls i med ”FLEGT” om licensen gäller en sändning med destination i Europeiska unionen.

|| ||

Ruta 1 || Utfärdande myndighet || Ange den utfärdande myndighetens namn, adress och registreringsnummer.

Ruta 2 || Information som används i Indonesien || Ange importörens namn och adress, sändningens totala värde (i USD), destinationslandets namn och den tvåställiga ISO-koden och, där det är tillämpligt, transiteringsland.

Ruta 3 || V-Legal/licensnummer || Ange utfärdandenumret.

Ruta 4 || Sista giltighetsdag || Licensens giltighetstid.

Ruta 5 || Exportland || Det partnerland från vilket trävaruprodukterna exporteras till EU.

Ruta 6 || ISO-kod || Ange ISO-landskoden på två bokstäver för det partnerland som anges i ruta 5.

Ruta 7 || Transportmedel || Ange transportmedlet vid exportpunkten.

Ruta 8 || Licensinnehavare || Ange exportörens namn och adress, inklusive ETPIK för registrerad exportör och de skattenummer som gäller.

Ruta 9 || Handelsbeteckning || Ange trävaruprodukternas handelsbeteckning. Beskrivningen bör vara tillräckligt detaljerad för att möjliggöra en HS-klassificering.

Ruta 10 || HS-nummer || För ”originalet”, ”exemplaret till tullen vid destinationen” och ”exemplaret till importören” ska anges ett fyr- eller sexställigt kodnummer enligt systemet för harmoniserade varubeskrivning och kodifiering. För exemplar som används inom Indonesien (iv till vii enligt det som anges i artikel 3.1 i bilaga IV) ska den tioställiga koden i Indonesiens tulltaxa anges.

Ruta 11 || Vedertaget och vetenskapligt namn || Ange de vedertagna och vetenskapliga namnen på de träslag som används i produkten. Om fler än ett träslag ingår i en sammansatt produkt ska varje träslag anges på en separat rad. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor).

Ruta 12 || Avverkningsland || Ange avverkningsländerna för de träslag som anges i ruta 10. Om det gäller en sammansatt produkt ska avverkningslandet anges för varje träslag. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor).

Ruta 13 || ISO-koder || Ange ISO-koden för de länder som anges i ruta 12. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor).

Ruta 14 || Volym (m3) || Ange den sammanlagda volymen i kubikmeter. Denna uppgift är inte obligatorisk om ruta 15 är ifylld.

Ruta 15 || Nettovikt (kg) || Ange sändningens totalvikt i kg vid mätningstidpunkten. Denna definieras som timmerprodukternas nettovikt utan container eller emballage, bortsett från bärare, avståndsklossar, etiketter osv.

Ruta 16 || Antal enheter || Ange antalet enheter om det är det bästa sättet att ange mängden av en tillverkad produkt. Denna uppgift är inte obligatorisk.

Ruta 17 || Särskilda kännetecken || Ange streckkod och eventuella särskilda kännetecken, t.ex. partinummer, konossementnummer. Denna uppgift är inte obligatorisk.

Ruta 18 || Den utfärdande myndighetens underskrift och stämpel || Detta fält ska undertecknas av den behöriga tjänstemannen och stämplas med licensmyndighetens officiella stämpel. Likaså ska undertecknarnas namn samt plats och datum anges.

BILAGA V

INDONESISKA LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET FÖR TIMMER

1.           Inledning

Syfte: Säkerställa att avverkning, transport, bearbetning och försäljning av rundstockar och bearbetade trävaruprodukter uppfyller alla relevanta indonesiska lagar och förordningar.

Indonesien, som är känt för sin pionjärroll inom kampen mot olaglig avverkning och handel med olagligt avverkat timmer och olagliga trävaruprodukter, stod som värd för ostasiatiska ministerkonferensen om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning (Fleg) i Bali i september 2001, som resulterade i förklaringen om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning (Baliförklaringen). Efter det har Indonesien fortsatt att gå i spetsen för internationellt samarbete för att bekämpa olaglig avverkning och därmed relaterad handel.

Som en del av de internationella insatserna för att lösa dessa problem har allt fler konsumentländer åtagit sig att vidta åtgärder för att förhindra handel med olagligt timmer på sina marknader, medan producentländerna har åtagit sig att tillhandahålla en mekanism för att säkerställa att deras trävaruprodukter är lagliga. Det är viktigt att etablera ett trovärdigt system för att garantera att avverkning, transport, bearbetning och handel med timmer och bearbetade trävaruprodukter sker på ett lagligt sätt.

Genom det indonesiska laglighetsförsäkringssystemet för timmer (TLAS) säkerställs att timmer och trävaruprodukter som producerats och bearbetats i Indonesien kommer från lagliga källor och till fullo uppfyller relevanta indonesiska lagar och författningar, på grundval av kontroller som utförs genom oberoende övervakning och som övervakas av civilsamhället.

1.1.        Indonesiska lagar och författningar som utgör grunden till TLAS

I den indonesiska förordningen om normer och vägledning för bedömning av hållbar skogsförvaltning och verifiering av lagligheten hos timmer i statligt ägda och privatägda skogar (skogsministerns förordning P.38/Menhut-II/2009) inrättas TLAS och ett hållbarhetssystem (SFM), i syfte att förbättra skogsförvaltningen, bekämpa olaglig avverkning och därmed relaterad timmerhandel samt säkerställa trovärdigheten och förbättra anseendet för trävaruprodukter från Indonesien.

TLAS består av följande element:

1.      Laglighetsnormer.

2.      Kontroll av försörjningskedjan.

3.      Kontrollförfaranden.

4.      Licensieringssystem.

5.      Övervakning.

TLAS är det grundläggande system som används för att säkerställa att timmer och trävaruprodukter som produceras i Indonesien för export till unionen och andra marknader är lagliga.

1.2.        Utvecklandet av TLAS: ett flerpartsförfarande

Från och med 2003 har en mångfald indonesiska skogsbruksaktörer deltagit aktivt i att utveckla, genomföra och utvärdera TLAS och därmed gett processen bättre överblick, insyn och trovärdighet. År 2009 resulterade flerpartsförfarandet i utfärdandet av skogsministerns förordning P.38/Menhut-II/2009, efterföljd av teknisk vägledning från generaldirektoratet för skogsanvändning No.6/VI-SET/2009 och No.02/VI-BPPHH/2010.

2.           Räckvidden för TLAS

Ägarskapet för de indonesiska skogsresurserna kan grovt sett delas upp i två typer: 1) statsägda skogar och 2) privatägda skogar/marker. De statsägda skogarna är produktionsskogar för långsiktig hållbar timmerproduktion som underlyder olika slags tillstånd samt skogsområden vars ändamål kan omvandlas till annan användning än skog, såsom bosättning eller planteringar. Tillämpningen av TLAS på statsägda skogar och privatägda skogar/marker beskrivs i bilaga II.

TLAS omfattar timmer och trävaruprodukter inom ramen för alla typer av tillstånd såväl som den verksamhet som bedrivs av alla timmerhandlare, bearbetningsenheter nedströms och exportörer.

Enligt TLAS måste importerat timmer och importerade trävaruprodukter tullklareras och uppfylla de indonesiska importföreskrifterna. Importerat timmer och importerade trävaruprodukter måste åtföljas av dokument som bevisar varans laglighet i avverkningslandet. Importerat timmer och importerade trävaruprodukter måste införas i en kontrollerad försörjningskedja som uppfyller indonesiska regler och föreskrifter. Indonesien kommer att ge anvisningar om hur det ovan anförda ska genomföras.

Vissa trävaruprodukter kan innehålla återvunna material. Indonesien ger anvisningar om hur användningen av återvunna material hanteras enligt TLAS.

Beslagtaget timmer omfattas inte av TLAS och kan därför inte omfattas av en Flegtlicens.

TLAS täcker trävaruprodukter avsedda för inrikesmarknader och internationella marknader. Laglighetskontrollerna gäller alla indonesiska producenter, bearbetare och handelsidkare (verksamhetsutövare), även sådana som agerar på inrikesmarknaden.

2.1.        Laglighetsnormerna enligt TLAS

TLAS omfattar fem laglighetsnormer för timmer. Dessa normer och anvisningar för hur de kontrolleras anges i bilaga II.

TLAS innefattar också normer och vägledning om bedömning av resultat från hållbar skogsförvaltning (SFM). Genom bedömning av hållbar skogsförvaltning med användning av SFM-normen kontrolleras också att relevanta laglighetskriterier uppfylls. SFM-certifierade organisationer som är verksamma inom skogsproduktionsområden på statsägd mark (permanent skogsområde) följer både relevanta laglighetsnormer och SFM-normer.

3.           Kontroll av timmerförsörjningskedjan

Tillståndsinnehavaren (i fråga om koncessioner), markägaren (i fråga om privat mark) eller företaget (i fråga om handelsidkare, bearbetningsenheter och exportörer) måste bevisa att varje nod i deras försörjningskedja kontrolleras och dokumenteras enligt skogsministerns förordningar P.55/Menhut-II/2006 och P.30/Menhut-II/2012 (nedan kallade förordningarna). Enligt förordningarna måste tjänstemän på provins- och distriktsnivå genomföra fältkontroller och validera dokument som lämnas in av tillståndsinnehavare, markägare och bearbetningsenheter vid varje nod i försörjningskedjan.

Verksamhetskontrollerna vid varje punkt i försörjningskedjan sammanfattas i figur 1, och anvisningarna för import håller på att utarbetas.

Alla sändningar inom försörjningskedjan måste åtföljas av relevanta transporthandlingar. Företagen måste använda lämpliga system för att skilja mellan timmer och trävaruprodukter från verifierade källor och timmer och trävaruprodukter från andra källor, och föra bok så att dessa två källor kan åtskiljas. Företagen måste på varje punkt i försörjningskedjan registrera huruvida stockarna, produkterna eller timmersändningarna är kontrollerade enligt TLAS.

Verksamhetsutövarna i försörjningskedjan måste föra bok över mottagna, lagrade, bearbetade och levererade timmersatser och trävaruprodukter så att det senare går att avstämma kvantitativa uppgifter mellan och inom försörjningskedjans noder. Dessa uppgifter ska göras tillgängliga för skogstjänstemän på provins- och distriktsnivå med tanke på samstämmighetskontroller. De huvudsakliga aktiviteterna och förfarandena, inklusive avstämning, för varje steg i försörjningskedjan förklaras närmare i tillägget till denna bilaga.

Figur 1: Kontroll av försörjningskedjan och de centrala dokument som krävs på varje punkt i denna.

4.           Institutionellt upplägg för laglighetskontroll och licensiering för export

4.1.        Inledning

Det indonesiska TLAS-systemet grundar sig på en princip som kallas ”verksamhetsutövarbaserad licensiering”, som har mycket gemensamt med systemen för certifiering av produkter eller skogsförvaltning. Det indonesiska skogsministeriet utser ett antal organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) som ministeriet befullmäktigar att granska att timmerproducenter, handelsidkare, bearbetningsenheter och exportörer (verksamhetsutövare) fungerar på ett lagligt sätt.

Organen för bedömning av överensstämmelse (CAB) har ackrediterats av det indonesiska nationella ackrediteringsorganet (KAN). CAB anlitas av verksamhetsutövare som vill få laglighetscertifikat för sin verksamhet och måste agera enligt relevanta ISO-normer. CAB rapporterar bedömningsresultatet till verksamhetsutövaren och till skogsministeriet.

CAB säkerställer att verksamhetsutövaren i sin verksamhet följer den indonesiska laglighetsdefinitionen enligt bilaga II, i vilket ingår kontroller av att material från okända källor inte kommer in i försörjningskedjorna. Om verksamhetsutövaren bedöms efterleva normerna, utfärdas ett laglighetscertifikat som är giltigt i tre år.

LV-organen agerar också som exportlicensieringsmyndighet och kontrollerar exportörernas kontrollsystem för försörjningskedjan. Om kontrollsystemen överensstämmer med kraven, utfärdas exportlicenser i form av V-Legal Document. Det är förbjudet att exportera utan exporttillstånd.

Indonesien har antagit en förordning enligt vilken civilsamhällets grupper får protestera mot en laglighetskontroll som CAB har gjort rörande en verksamhetsutövare eller om det uppdagas olagligheter under kontrollerna. När det gäller funktionen hos ett organ för bedömning av överensstämmelse kan civilsamhällets grupper lämna klagomål till KAN.

Förhållandet mellan de olika enheter som deltar i genomförandet av TLAS visas i figur 2:

4.2.        Organ för bedömning av överensstämmelse

Organen för bedömning av överensstämmelse spelar en central roll i det indonesiska systemet. De anlitas för att kontrollera att produktion, bearbetning och handel sker lagligt i de enskilda företagen i försörjningskedjan och att försörjningskedjan bibehåller sin integritet. LV-organen utfärdar också V-Legal Document för enskilda exportsändningar av timmer.

Det finns två typer av organ för bedömning av överensstämmelse (CAB): i) bedömningsorgan (Lembaga Penilai/LP) som kontrollerar att skogsförvaltningsenheterna (Forest Management Units, FMU) följer hållbarhetsnormerna och ii) kontrollorgan (Lembaga Verifikasi/LV) som kontrollerar att skogsförvaltningsenheter och skogsbaserade industrier uppfyller laglighetsnormerna.

För att dessa kontroller av laglighetsstandarder enligt bilaga II ska vara av högsta kvalitet måste LP- och LV-organen ta fram nödvändiga förvaltningssystem inriktade på kompetens, enhetlighet, opartiskhet, öppenhet och krav på bedömningsförfarandet enligt det som anges i ISO/IEC 17021 (SFM-norm för LP-organ) och/eller ISO/IEC Guide 65 (laglighetsnormer för LV-organ). Dessa krav specificeras i TLAS-vägledningen.

LV-organen kan också agera som licensmyndighet. Då kan LV-organen utfärda exportlicenser för trävaruprodukter avsedda för internationella marknader. För marknader utanför unionen utfärdar licensmyndigheterna V-Legal Document och för unionsmarknaderna utfärdas Flegtlicenser enligt kraven i bilaga IV. Indonesien håller på att ta fram detaljerade förfaranden för V-Legal Document och Flegtlicenser för exportsändningar.

LV-organen anlitas av inspektionsobjekten för att utföra laglighetskontroller, och utfärdar TLAS-laglighetscertifikat och V-Legal Document eller Flegtlicenser för export till internationella marknader. LP-organen kontrollerar timmerproduktionskoncessionerna för att se till att de uppfyller SFM-normen. LP-organen utfärdar inte exportlicenser.

4.3.        Ackrediteringsorgan

Det indonesiska nationella ackrediteringsorganet (Komite Akreditasi Nasional – KAN) har ansvaret för ackreditering av organen för bedömning av överensstämmelse (CAB). Om det förekommer problem med ett LP- eller LV-organ kan klagomål lämnas till KAN.

Den 14 juli 2009 tecknade KAN ett samförståndsavtal med skogsministeriet om ackrediteringstjänster för TLAS. KAN är ett oberoende ackrediteringsorgan som inrättats genom regeringens förordning (Peraturan Pemerintah/PP) 102/2000 om nationell standardisering och presidentdekret (Keputusan Presiden/Keppres) 78/2001 om den nationella ackrediteringskommittén.

KAN följer i sin verksamhet ISO/IEC 17011 (Allmänna krav på ackrediteringsorgan som ackrediterar organ för bedömning av överensstämmelse). KAN har tagit fram interna TLAS-specifika vägledningar för ackreditering av LP-organ (DPLS 13) och LV-organ (DPLS 14). Dessutom kommer KAN att ta fram krav och vägledning för ackreditering av LV-organ för exportlicensiering.

KAN erkänns internationellt av PAC (Pacific Accreditation Cooperation) och IAF (International Accreditation Forum IAF) och har befogenhet att ackreditera certifieringsorgan för kvalitetssäkringssystem, miljöstyrningssystem och produktcertifiering. KAN erkänns också av APLAC (Asia Pacific Laboratory Accreditation Cooperation APLAC) och ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation ILAC).

4.4.        Inspektionsobjekt

Inspektionsobjekten är de verksamhetsutövare som är föremål för laglighetskontroll. Till dem hör skogsförvaltningsenheter (koncessionärer eller innehavare av tillstånd för att utnyttja timmer, samhällsbaserade skogstillståndsinnehavare, privata ägare till skog/mark) och skogsbaserade industrier. Skogsförvaltningsenheterna och de skogsbaserade industrierna måste följa tillämpliga TLAS-normer. När det gäller export måste de skogsbaserade industrierna uppfylla kraven för exportlicensiering. Enligt systemet får inspektionsobjekten lämna överklagande till LP- eller LV-organ om kontrollernas genomförande eller resultat.

4.5.        Oberoende övervakare

Det civila samhället spelar en central roll när det gäller oberoende övervakning av TLAS. Iakttagelser från den oberoende övervakaren kan också användas som del av den periodiska utvärderingen (PE) som krävs enligt detta avtal.

Om det förekommer oegentligheter rörande bedömning, ska klagomål från det civila samhället lämnas direkt till berört LP- eller LV-organ. Om klagomålen inte besvaras på tillbörligt sätt, får det civila samhällets enheter lämna in en rapport till KAN. För oegentligheter rörande ackreditering ska klagomålen lämnas direkt till KAN. Om någon enhet i det civila samhället upptäcker att en verksamhetsutövare har agerat fel, kan klagomål lämnas till relevant LP- eller LV-organ.

4.6.        Regeringen

Skogsministeriet reglerar TLAS och befullmäktigar ackrediterade LP-organ att genomföra SFM-bedömningar och LV-organ att genomföra laglighetskontroll och utfärda V-Legal Document.

Skogsministeriet reglerar också licensinformationsenheten (LIU) såsom enhet med ansvar för informationsutbyte, som tar emot och lagrar relevanta uppgifter och information om utfärdandet av V-Legal Document och svarar på förfrågningar från behöriga myndigheter eller berörda aktörer.

5.           Kontroll av laglighet

5.1.        Inledning

Indonesiskt timmer bedöms vara lagligt när ursprung och produktionsprocesser samt efterföljande bearbetning, transport och handel kontrolleras och konstateras uppfylla alla tillämpliga indonesiska lagar och föreskrifter, enligt det som anges i bilaga II. LV-organen genomför bedömning av överensstämmelse för att kontrollera efterlevnaden.

5.2.        Processen för laglighetskontroll

Enligt ISO/IEC Guide 65 och TLAS-vägledningen består processen för laglighetskontroll av följande:

Ansökan och avtal: Tillståndshavaren lämnar en ansökan till LV-organet med definition av kontrollens omfattning, tillståndshavarens profil och annan nödvändig information. Innan kontrollen kan inledas måste ett avtal tecknas mellan tillståndshavaren och LV-organet om villkoren för hur kontrollen ska genomföras.

Kontrollplan Efter att avtalet om kontroll har tecknats utarbetar LV-organet en kontrollplan, i vilken fastslås kontrollgrupp, kontrollprogram och tidtabell. Planen översänds till inspektionsobjektet och kontrolltidpunkten slås fast gemensamt. Denna information ska göras tillgänglig för de oberoende övervakarna på förhand, genom LV-organens och skogsministeriets webbplatser eller via massmedia.

Kontrollerna består av tre steg: i) inledande kontrollmöte, ii) dokumentkontroll och observationer på fältet och iii) avslutande kontrollmöte.

· Inledande kontrollmöte: granskningens syfte, omfattning, tidtabell och metoder diskuteras med inspektionsobjektet som kan ställa frågor om metoder och hur kontrollen genomförs.

· Kontroll av dokument och observationer på fältet: LV-organet kontrollerar inspektionsobjektets system och förfaranden, relevanta dokument och register, i syfte att samla bevis på att inspektionsobjektet uppfyller kraven enligt det indonesiska TLAS-systemet. LV-organet gör kontroller på fältet för att granska efterlevnad, i vilket ingår korskontroller av iakttagelserna i officiella inspektionsrapporter. LV-organet kontrollerar också inspektionsobjektets spårbarhetssystem för att få tillbörliga bevis på att allt timmer uppfyller laglighetskraven.

· Avslutande kontrollmöte: kontrollresultaten, särskilt eventuella fall av bristande efterlevnad, läggs fram för inspektionsobjektet. Inspektionsobjektet kan ställa frågor om kontrollresultatet och lämna klargöranden om de bevis som LV-organet lägger fram.

Rapportering och beslutsfattande: Granskningsgruppen utarbetar en kontrollrapport enligt en struktur som fastställts av skogsministeriet. Rapporten delges inspektionsobjektet inom fjorton kalenderdagar efter det avslutande kontrollmötet. Ett exemplar av rapporten, som även innehåller beskrivning av eventuella iakttagelser av bristande efterlevnad, översänds till skogsministeriet.

Rapporten används primärt för att LV-organet ska kunna slå fast kontrollresultatet. Med kontrollgruppens kontrollrapport som underlag fattar LV-organet beslut om huruvida laglighetscertifikat kan utfärdas.

Om kontrollresultatet inte är tillfredsställande utfärdar LV-organet inte laglighetscertifikat, och då kan timret inte tas in i försörjningskedjan som innehåller kontrollerat lagligt timmer. Efter att bristerna har åtgärdats kan verksamhetsutövaren lämna in en ny ansökan om laglighetskontroll.

Överträdelser som LV-organet har uppdagat under kontrollen och som har rapporterats till skogsministeriet ska hanteras av de ansvariga myndigheterna i enlighet med administrativa eller rättsliga förfaranden. Om det finns misstanke om att en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelserna, kan nationella myndigheter eller provins- eller distriktsmyndigheter fatta beslut om att stoppa den berörda verksamheten.

Utfärdande av laglighetscertifikat och omcertifiering: LV-organet utfärdar laglighetscertifikat om inspektionsobjektet konstateras uppfylla laglighetsnormens alla indikatorer, inbegripet reglerna om kontroll av timmerförsörjningskedjan.

LV-organet kan när som helst lämna rapport till skogsministeriet om utfärdade, ändrade, tillfälligt upphävda och tillbakadragna certifikat och ska utfärda en rapport var tredje månad. Skogsministeriet offentliggör därefter dessa rapporter på sin webbplats.

Ett laglighetscertifikat gäller för en period på tre år, och därefter blir verksamhetsutövaren föremål för en omcertifieringskontroll. Omcertifieringen ska göras innan det tidigare certifikatet löper ut.

Övervakning: Verksamhetsutövare med laglighetscertifikat måste årligen genomgå en övervakning enligt de principer för kontroll som anges ovan. LV-organet kan också genomföra övervakning tidigare än planerat, före årsövervakningen, om kontrollens räckvidd har utvidgats.

Övervakningsgruppen upprättar en övervakningsrapport. Ett exemplar av rapporten, inklusive beskrivning av eventuella iakttagelser av bristande efterlevnad, översänds till skogsministeriet. Om bristande efterlevnad uppdagas vid övervakningen upphävs laglighetscertifikatet tillfälligt eller dras tillbaka.

Överträdelser som LV-organet har uppdagat under övervakning och som har rapporterats till skogsministeriet ska hanteras av relevanta myndigheter i enlighet med administrativa eller rättsliga förfaranden.

Särskild övervakning: Verksamhetsutövare med laglighetscertifikat är skyldiga att lämna rapport till LV-organet om betydande ändringar av ägarskap, strukturer, förvaltning och verksamhet som påverkar laglighetskontrollernas kvalitet under certifikatets giltighetstid. LV-organet kan genomföra särskilda kontroller för att undersöka klagomål eller dispyter som oberoende övervakare, statliga institutioner eller andra berörda aktörer har lämnat in, eller om en verksamhetsutövare har lämnat in en rapport som påverkar laglighetskontrollernas kvalitet.

5.3.        Regeringens ansvar för verkställande

Skogsministeriet samt skogsstyrelserna på provins- och distriktsnivå har ansvar för kontroll av timmerförsörjningskedjan och relaterade dokument (t.ex. årlig arbetsplan, stockfällningsrapporter, balansräkningsrapporter för stockar, transporthandlingar, balansräkningsrapporter för stockar/råmaterial/bearbetade produkter och produktionens registreringsblanketter, s.k. Tally Sheets). Om avvikelser uppdagas får skogstjänstemännen vägra godkänna kontrolldokumenten, och då stoppas verksamheten tillfälligt.

Överträdelser som uppdagats av skogstjänstemän eller oberoende övervakare meddelas till LV-organet, som efter kontroll kan besluta om tillfälligt upphävande eller tillbakadragning av det beviljade laglighetscertifikatet. Skogstjänstemännen kan vidta lämpliga uppföljningsåtgärder i enlighet med lagstiftade förfaranden.

Skogsministeriet får också kopior av kontrollrapporterna och efterföljande övervakningsrapporter och rapporter om särskild kontroll från LV-organet. Överträdelser som har uppdagats av LV-organ, skogstjänstemän eller oberoende övervakare hanteras i enlighet med administrativa och rättsliga förfaranden. Om det finns misstanke om att en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelserna, kan nationella myndigheter eller provins- eller distriktsmyndigheter fatta beslut om att tillfälligt upphäva eller stoppa den berörda verksamheten.

6.           Flegtlicensiering

Den indonesiska motsvarigheten till Flegtlicens kallas V-Legal Document. Dokumentet är en exportlicens som bevisar att de trävaruprodukter som exporteras uppfyller den indonesiska laglighetsnormen (se bilaga II) och härrör från en försörjningskedja som omfattas av tillräckliga kontroller av att det inte kommer in timmer från okända källor. V-Legal Document utfärdas av LV-organ som agerar som licensieringsmyndighet och används som en Flegtlicens för sändningar till unionen förutsatt att parterna har avtalat om ett system med Flegtlicenser.

Indonesien kommer att ge tydliga definitioner av förfarandena för att utfärda V-Legal Document och meddela om dessa förfaranden till exportörer och andra berörda parter, genom Indonesiens licensieringsmyndigheter (LV-organen) och skogsministeriets webbplats.

Skogsministeriet har inrättat en licensinformationsenhet som upprätthåller en databas över alla V-Legal Document och LV-organens rapporter om bristande efterlevnad. Om det finns en förfrågan om äktheten, fullständigheten och giltigheten hos V-Legal Document eller Flegtlicensen, kontaktar de behöriga myndigheterna i unionen licensinformationsenheten vid skogsministeriets för att klargöra ärendet. Denna enhet kommunicerar med relevant LV-organ. Licensinformationsenheten skickar sitt svar till de behöriga myndigheterna när den har fått information från LV-organet.

V-Legal Document utfärdas före transport till exportpunkten, när exportsändningen har fastställts. Det går till på följande sätt:

6.1.        V-Legal Document utfärdas av det LV-organ som har avtal med exportören, för den sändning av trävaruprodukter som ska exporteras.

6.2.        Exportörens interna spårbarhetssystem ska kunna användas för att få bevis på timrets laglighet för exportlicensiering. Detta system ska minst täcka alla kontroller relaterade till försörjningskedjan, från det steg där råmaterial (stockar eller halvfabrikat) skickas till bearbetningsanläggningen, inom själva anläggningen och från anläggningen till exportpunkten.

6.2.1.     För primärindustrin ska exportörens spårbarhetssystem minst täcka transport från upplagsplatsen och alla efterföljande steg fram till exportpunkten.

6.2.2.     För sekundärindustrin ska spårbarhetssystemet minst täcka transport från primärindustrin och alla efterföljande steg fram till exportpunkten.

6.2.3.     Alla tidigare steg i försörjningskedjan enligt 6.2.1 och 6.2.2 ska, om de sköts av exportören, också ingå i exportörens interna spårbarhetssystem.

6.2.4.     Om dessa steg sköts av en juridisk person som är annan än exportören, ska LV-organet kontrollera att de tidigare stegen i försörjningskedjan enligt 6.2.1 och 6.2.2 kontrolleras av exportörens leverantörer eller underleverantörer, och att transporthandlingarna innehåller uppgifter om huruvida timret härrör eller inte från en fällningsplats som inte har laglighetscertifiering.

6.2.5.     Kravet för att utfärda V-Legal Document är att alla leverantörer i exportörens försörjningskedja som sändningen omfattar är täckta av ett giltigt laglighets- eller SFM-certifikat och kan bevisa att leveranserna till alla steg i försörjningskedjan har hållits separat från alla leveranser som inte täcks av ett giltigt laglighets- eller SFM-certifikat.

6.3.        För att ett företag ska få V-Legal Document måste företaget vara registrerat som exportör (ETPIK-innehavare) som innehar ett giltigt laglighetscertifikat. ETPIK-innehavaren lämnar en ansökan till LV-organet och bifogar följande dokument som bevis på att produktens timmerråmaterial endast härrör från kontrollerade lagliga källor:

6.3.1.     Sammanfattning av transporthandlingarna för allt timmer/alla råmaterial som mottagits vid anläggningen efter senaste övervakning (högst tolv månader).

6.3.2.     Sammanfattningar av balansräkningsrapporterna för timmer/råmaterial och balansräkningsrapporter för bearbetat timmer sedan senaste övervakning (högst tolv månader).

6.4.        Därefter genomför LV-organet följande kontroller:

6.4.1.     Avstämning av uppgifterna på grundval av sammandragen av transporthandlingar, balansräkningsrapporten för timmer/råmaterial och balansräkningsrapporten för bearbetat timmer.

6.4.2.     Kontroll av utbytet för varje typ av produkt, på grundval av analysen av balansräkningsrapporten för timmer/råmaterial och balansräkningsrapporten för bearbetat timmer.

6.4.3.     Vid behov kan besök på fältet göras efter avstämningen av uppgifter för att säkerställa överensstämmelsen med de uppgifter som ska anges i V-Legal Document. Detta kan göras genom stickprov av exportsändningar och inspektioner av anläggningens verksamhet och bokföring.

6.5.        Resultat av kontrollen

6.5.1.     Om en ETPIK-innehavare uppfyller kraven rörande laglighet och försörjningskedja, utfärdar LV-organet ett V-Legal Document i det format som anges i bilaga IV.

6.5.2.     En ETPIK-innehavare som uppfyller kraven enligt ovan får använda märkning om överensstämmelse på produkter och/eller förpackningar. Anvisningar om användning av märkning om överensstämmelse har utarbetats.

6.5.3.     Om en ETPIK-innehavare inte uppfyller kraven rörande laglighet och försörjningskedja utfärdar LV-organet en rapport om bristande överensstämmelse i stället för att utfärda ett V-Legal Document.

6.6.        LV-organet ska

6.6.1.     vidaresända ett exemplar av V-Legal Document eller rapporten om bristande överensstämmelse till skogsministeriet inom tjugofyra timmar efter fattat beslut,

6.6.2.     var tredje månad lämna en utförlig rapport och en offentlig sammandragsrapport om antalet utfärdade V-Legal Document såväl som antalet och typen av uppdagad bristande överensstämmelse till skogsministeriet, med kopior till KAN, handelsministeriet och industriministeriet.

7.           Övervakning

Det indonesiska TLAS-systemet inbegriper övervakning som görs av civilsamhället (oberoende övervakning) och omfattande utvärdering (CE). För att ytterligare stärka systemet med tanke på avtalet med Flegtlicenser införs periodisk utvärdering (PE).

Civilsamhället gör den oberoende övervakningen för att bedöma hur verksamhetsutövare, LP-organ och LV-organ uppfyller de indonesiska TLAS-kraven, inbegripet ackrediteringsnormer och anvisningar. Civilsamhället definieras i detta sammanhang som indonesiska juridiska personer bland vilka ingår skogsrelaterade frivilligorganisationer, samhällen i och kring skog och enskilda indonesiska medborgare.

CE genomförs av ett flerpartsteam som granskar det indonesiska TLAS-systemet och identifierar brister och tänkbara systemförbättringar som godkänts av skogsministeriet.

Syftet med de periodiska granskningarna är att på ett oberoende sätt säkerställa att det indonesiska TLAS-systemet fungerar som det ska, vilket ökar trovärdigheten för de Flegtlicenser som utfärdas. Vid dessa granskningar tas hänsyn till iakttagelser och rekommendationer från den oberoende övervakningen (IM)och den omfattande utvärderingen (CE). Specifikationerna för de periodiska granskningarna anges i bilaga VI. 

Tillägg bilaga V – Kontroll av försörjningskedjan

1.           Beskrivning av verksamhetskontrollen av försörjningskedjan för timmer från statsägda skogar

1.1.        Fällningsplats:

(a) Centrala åtgärder:

– Tillståndsinnehavaren registrerar (numrerar) avverkningsbara träd (”timber cruising”).

– Tillståndsinnehavaren utarbetar en rapport om registreringen av avverkningsbara träd.

– Distriktets skogstjänsteman kontrollerar och godkänner rapporten om registrering av avverkningsbara träd.

– Tillståndsinnehavaren lämnar in förslag till årlig arbetsplan.

– Provinsens skogstjänsteman godkänner den årliga arbetsplanen.

– Tillståndsinnehavaren gör avverkning, inbegripet lunning av stockar till upplaget.

(b) Förfaranden:

– Tillståndsinnehavaren registrerar (numrerar) avverkningsbara träd och anbringar etiketter. Etiketterna består av tre delar av vilka en anbringas på stubben, en på den avverkade stocken och en på verksamhetsrapporten. Varje del av etiketten innehåller den information som krävs för timmerspårning, inbegripet trädets nummer och belägenhet.

– Tillståndsinnehavaren sammanställer en rapport över registrering av avverkningsbara träd som innehåller information om antal, uppskattad volym, preliminär artidentifiering och belägenhet för de träd som ska avverkas samt ett sammandrag, med användning av skogsministeriets officiella blanketter.

– Tillståndsinnehavaren översänder registreringsrapporten till distriktets skogstjänsteman. Skogstjänstemannen kontrollerar registreringsrapporten genom stickprov, genom kontroll av dokument och kontroller på fältet. Tjänstemannen godkänner rapporten om allt är i skick.

– Rapporten om registrering av avverkningsbart timmer utgör grunden för förslaget till årlig arbetsplan, som utarbetas av tillståndsinnehavaren och översänds till provinsens skogstjänsteman för kontroll och godkännande. Tjänstemannen granskar och gör korskontroll av förslaget till årlig arbetsplan med den godkända registreringsrapporten och godkänner arbetsplanen om allt är i skick.

– Efter att tjänstemannen har godkänt den årliga arbetsplanen får tillståndsinnehavaren inleda avverkningen.

– Under avverkningen används etiketter för att säkerställa att stockarna härrör från en godkänd fällningsplats, enligt det som beskrivs ovan.

1.2.        Upplag i skogen

(a) Centrala aktiviteter:

– Vid behov kapar tillståndsinnehavaren stockarna och märker dem för att säkerställa överensstämmelse med produktionsrapporten.

– Tillståndsinnehavaren gör mätning och klassificering av stockarna.

– Tillståndsinnehavaren upprättar en stockförteckning.

– Tillståndsinnehavaren översänder förslaget till produktionsrapport.

– Distriktets skogstjänsteman godkänner produktionsrapporten.

(b) Förfaranden:

– Tillståndsinnehavaren märker alla kapade stockar.

– Den fysiskt permanenta märkning som anbringas stockarna består av trädets ID-nummer och andra märkningar med vars hjälp stockarna kan kopplas till den godkända fällningsplatsen.

– Tillståndsinnehavaren mäter och klassificerar alla stockar och registrerar informationen på stockarna i en stockförteckning med användning av en officiell blankett från skogsministeriet.

– På grundval av stockförteckningen sammanställer tillståndsinnehavaren en periodisk stockproduktionsrapport och en sammanfattningsrapport med användning av officiella blanketter från skogsministeriet.

– Tillståndsinnehavaren översänder periodens produktionsrapport och sammandrag till distriktets skogstjänsteman för godkännande.

– Distriktets skogstjänsteman gör en stickprovsbaserad fysisk kontroll av rapporterna. Resultatet av den fysiska kontrollen sammanfattas i en förteckning över stockkontroller med användning av en officiell blankett från skogsministeriet.

– Förutsatt att den fysiska kontrollen godkänns godkänner tjänstemannen produktionsrapporten.

– Efter tjänstemannen har kontrollerat stockarna måste de placeras separat från okontrollerade stockar.

– Produktionsrapporten för stockar används för att beräkna skogsresursavgifter och avgifter för återbeskogningsfonden (enligt det som är tillämpligt).

(c) Avstämning av uppgifter:

För naturskogskoncessioner:

Distriktets skogstjänsteman kontrollerar antalet stockar, märkningarna och den totala kumulativa volymen stockar som har utvunnits och deklarerats i produktionsrapporten och jämför med den godkända kvoten enligt den årliga arbetsplanen.

För skogsplanteringskoncessioner:

Distriktets skogstjänsteman kontrollerar den totala kumulativa volymen för stockar som har utvunnits och deklarerats i produktionsrapporten och jämför med den godkända kvoten enligt den årliga arbetsplanen.

1.3.        Upplag

Stockarna transporteras från upplaget i skogen till andra upplag och därifrån direkt till en bearbetningsanläggning eller till ett mellanliggande upplag.

(a) Centrala aktiviteter:

– Tillståndsinnehavaren upprättar en stockförteckning.

– Distriktets skogstjänsteman utfärdar en faktura och tillståndsinnehavaren betalar relevant belopp för skogsresursavgifter och för återbeskogningsfonden. Distriktets skogstjänsteman gör en fältinspektion med stockförteckningen som grund.

– Förutsatt att inspektionen på fältet ger godkänt resultat utfärdar tjänstemannen en transporthandling med en stockförteckning som bilaga.

– Tillståndsinnehavaren upprättar en balansräkningsrapport för stockar.

(b) Förfaranden:

– Tillståndsinnehavaren lämnar en begäran om betalning av relevanta avgifter till distriktets skogstjänsteman med ansvar för fakturering, på grundval av stockförteckningen som bifogas förfrågan.

– På grundval av denna begäran utfärdar distriktets skogstjänsteman en eller flera fakturor som tillståndsinnehavaren ska betala.

– Tillståndsinnehavaren betalar det belopp som anges i fakturan för skogsavgifter och/eller återbeskogningsfonden, och distriktets skogstjänsteman utfärdar betalningskvitto.

– Tillståndsinnehavaren skickar en förfrågan om utfärdande av stocktransporthandlingar, åtföljd av betalningskvitto, stockförteckning och balansräkningsrapport för stockar.

– Distriktets skogstjänsteman gör administrativ och fysisk kontroll av stockarna som ska transporteras och sammanställer en kontrollrapport.

– Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat utfärdar distriktets skogstjänsteman stocktransporthandlingarna.

– Tillståndsinnehavaren utarbetar/uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar för att registrera mängden inkommande, lagrade och utgående stockar vid upplaget.

(c) Avstämning av uppgifter:

Distriktets skogstjänsteman kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar och jämför inflöden, utflöden och lagring av stockar vid upplaget, på grundval av produktionsrapporterna och relevanta transporthandlingar för stockarna.

1.4.        Mellanliggande upplag

Mellanliggande upplag används om stockarna inte transporteras direkt från koncessionsområdet till bearbetningsanläggningen. Mellanliggande upplag används särskilt i samband med stocktransporter mellan öar eller vid byte av transportsätt.

Tillstånd för att etablera ett mellanliggande upplag beviljas av skogstjänstemannen på grundval av ett förslag som tillståndsinnehavaren har lämnat in. Tillståndet för mellanliggande upplag gäller i fem år, men kan förlängas efter att skogstjänstemannen har gjort kontroll och gett godkännande.

(a) Centrala aktiviteter:

– En tjänsteman makulerar stocktransporthandlingarna.

– Tillståndsinnehavaren upprättar balansräkningsrapport för stockar.

– Tillståndsinnehavaren upprättar stockförteckning.

– Tillståndsinnehavaren fyller i stocktransporthandlingarna enligt det format som skogsministeriet fastställt.

(b) Förfaranden

– Distriktets skogstjänsteman gör fysisk kontroll av antal, arter och dimensionerna för inkommande stockar genom att räkna dem, eller på stickprovsbasis om antalet stockar överskrider 100.

– Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat, makulerar tjänstemannen stocktransporthandlingarna för inkommande stockar.

– Tillståndsinnehavaren sammanställer en balansräkningsrapport för stockar för att kontrollera inflöde och utflöde av stockar vid det mellanliggande upplaget.

– För utgående stockar sammanställer tillståndsinnehavaren en stockförteckning som är kopplad till föregående stocktransporthandlingar.

– Stocktransporthandlingarna för flyttning av stockar från det mellanliggande upplaget fylls i av tillståndsinnehavaren.

(c) Avstämning av uppgifter:

Distriktets skogstjänsteman kontrollerar överensstämmelsen mellan stockar som transporteras från upplaget och stockar som kommer in till det mellanliggande upplaget.

Tillståndsinnehavaren uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar med uppgifter inflöde, utflöde och lagring av stockar vid det mellanliggande upplaget, på grundval av relevanta stocktransporthandlingar.

2.           Beskrivning av verksamhetskontrollen av försörjningskedjan för timmer från privatägda skogar

Timmeravverkning på privatägd skogsmark/mark regleras av skogsministerns förordning P.30/Menhut-II/2012 (nedan kallad förordningen).

Det finns inga lagstadgade krav för privata ägare till skog/mark att anbringa ID-märkning på träd som inventerats för avverkning eller på stockar. Upplag i skogen och mellanliggande upplag används i allmänhet inte för timmer som avverkats från privatägda skogar/marker.

Kontrollförfarandena för timmer från privatägda skogar/marker avviker från förfarandena för stockar från träd som fanns på platsen när besittningsrätten till marken förvärvades och stockar från träd som har planterats efter att besittningsrätten förvärvades. Förfarandena beror också på vilken art av träd som avverkas. Betalning av skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden gäller för stockar från träd som redan fanns på platsen när besittningsrätten till marken beviljades, men gäller inte stockar från träd som planterades efter det.

För stockar från träd som planterats efter beviljandet av besittningsrätten till marken gäller två scenarier:

– För arter som förtecknas i artikel 5.1 i förordningen utfärdar ägaren en faktura, som fungerar som transporthandling.

– För andra arter utfärdar bychefen eller utnämnd tjänsteman transporthandlingarna.

För stockar som avverkats från träd som fanns på platsen innan besittningsrätten till marken beviljades, utfärdar distriktets skogstjänsteman transporthandlingarna.

2.1.        Fällningsplats/upplag i skogen

(a) Centrala aktiviteter:

– Erkännande av äganderätt.

– Vid behov kapning.

– Mätning.

– Sammanställning av stockförteckning.

– Distriktets skogsstyrelse utfärdar faktura för skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden, och ägaren betalar berört belopp.

– Transporthandlingarna utfärdas eller sammanställs.

(b) Förfaranden:

– Ägaren till privat skog/mark ansöker om erkännande av sin äganderätt.

– Efter att äganderätten till skogen/marken har erkänts, sammanställer ägaren en stockförteckning efter mätning av stockarna.

Om stockarna har avverkats från träd som fanns på platsen innan besittningsrätten till marken beviljades, gäller följande:

– Ägaren översänder en stockförteckning och ansökan om betalning av skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden till distriktets skogstjänsteman.

– Tjänstemannen kontrollerar dokumenten och gör fysisk kontroll av stockarna (mått, art och antalet stockar).

– Förutsatt att dokumentkontrollen och den fysiska kontrollen får godkänt resultat, utfärdar distriktets skogstjänsteman faktura för skogsresursavgift och avgift till återbeskogningsfonden för ägaren att betala.

– Markägaren översänder betalningsbeviset för dessa avgifter till bychefen, tillsammans med ansökan om stocktransporthandlingar.

– Bychefen kontrollerar dokumenten och gör fysisk kontroll av stockarna (mått, art och antalet stockar).

– Därefter utfärdar bychefen stocktransporthandlingarna.

För stockar från träd som planterats efter att besittningsrätten till marken beviljades gäller följande:

Arter förtecknade i artikel 5.1 i förordningen:

– Ägaren märker stockarna och identifierar arterna.

– Ägaren sammanställer en stockförteckning.

– På grundval av det som anges ovan sammanställer ägaren en faktura enligt skogsministeriets format och fakturan tjänar också som transporthandling.

Övriga arter som inte förtecknas i artikel 5.1 i förordningen:

– Ägaren märker stockarna och identifierar arterna.

– Ägaren sammanställer en stockförteckning.

– Ägaren översänder stockförteckningen och en begäran om stocktransporthandling till bychefen eller utnämnd tjänsteman.

– Bychefen eller utsedd tjänsteman kontrollerar dokumenten och gör fysisk kontroll av stockarna (art, antalet stockar och avverkningsplats).

– Därefter utfärdar bychefen eller utsedd tjänsteman stocktransporthandlingarna i det format som skogsministeriet har fastställt.

(c) Avstämning av uppgifter:

Bychefen eller utsedd tjänsteman jämför volymen avverkade stockar med uppgifterna i stockförteckningen.

3.           Beskrivning av verksamhetskontrollen av försörjningskedjor för timmer för industrin och export.

3.1.        Primär/integrerad industri

(a) Centrala aktiviteter:

– Bearbetningsanläggningen upprättar balansräkningsrapport för stockar.

– Distriktets skogstjänsteman gör fysisk kontroll av stockarna.

– En tjänsteman makulerar stocktransporthandlingarna.

– Anläggningen fyller i registreringsblankett (Tally Sheet) för råmaterial och produkter.

– Anläggningen upprättar balansräkningsrapport för bearbetat timmer.

– Anläggningen fyller i transporthandlingarna för trävaruprodukter enligt det format som skogsministeriet fastställt.

– Anläggningen sammanställer försäljningsrapport.

(b) Förfaranden:

– Anläggningen sammanställer en balansräkningsrapport i syfte att registrera flödet av stockar in till och inom anläggningen.

– Anläggningen översänder kopior av stocktransporthandlingarna för varje sändning som anläggningen mottagit till distriktets skogstjänsteman.

– Tjänstemannen jämför rapporternas information med de fysiska produkterna. Detta kan göras genom stickprov om det finns fler än 100 enheter att kontrollera.

– Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat makulerar tjänstemannen stocktransporthandlingarna.

– Tjänstemannen arkiverar kopior av stocktransporthandlingarna och sammanställer en sammanfattande förteckning över dem, enligt det format som fastställts av skogsministeriet.

– Kopior av de stocktransporthandlingar som tjänstemannen har makulerat överlämnas till företaget för arkivering.

– En sammanfattning av stocktransporthandlingarna översänds till distriktets skogsstyrelse i slutet av varje månad.

– Anläggningen sammanställer register över råmaterial och produkter (Tally Sheets) per produktionslinje i syfte att kontrollera inflöde av stockar och utflöde av trävaruprodukter och för beräkning av utbytesgrad.

– Anläggningen sammanställer en balansräkningsrapport för bearbetat timmer i syfte att rapportera flödet av trävaruprodukter och stockar inom och från anläggningen.

– Företaget eller anläggningen översänder regelbundet anläggningens försäljningsrapporter till distriktets skogsstyrelse.

(c) Avstämning av uppgifter:

Företaget kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar och jämför inflöden, utflöden och lagring av stockar på grundval av stocktransporthandlingar.

Produktionsregistreringsblanketten (Tally Sheet) används för avstämning av produktionslinjernas inflöde och utflöde och utbytesgraden jämförs med det offentliggjorda genomsnittet.

Företaget kontrollerar balansräkningsrapporten för bearbetade produkter genom jämförelse av inflöden, utflöden och lagring av produkter på grundval av transporthandlingar för trävaruprodukter.

Distriktets skogstjänsteman kontrollerar den avstämning som företaget har gjort.

3.2.        Sekundärindustri

(a) Centrala aktiviteter:

– Anläggningen sammanställer balansräkningsrapporter för bearbetat timmer (halvfabrikat) och bearbetade produkter.

– Anläggningen sammanställer fakturor som också tjänar som transporthandlingar för bearbetade trävaruprodukter.

– Anläggningen upprättar balansräkningsrapport för bearbetat timmer.

– Företaget eller anläggningen sammanställer försäljningsrapport.

(b) Förfaranden:

– Anläggningen arkiverar transporthandlingarna för bearbetat timmer (inkommande material) och sammanställer ett sammandrag som översänds till distriktets skogstjänsteman.

– Anläggningen använder registreringsblanketter (Tally Sheet) för bearbetat timmer och bearbetade produkter per produktionslinje, för rapportering av materialflöden till anläggningen, utflödet av produkter och beräkning av utbytesgraden för råmaterial.

– Anläggningen sammanställer en balansräkningsrapport för bearbetat timmer i syfte att kontrollera materialflöden in till anläggningen, utflödet av trävaruprodukter och stockar i lager.

– Företaget eller anläggningen gör upp fakturor för bearbetade produkter, vilka samtidigt fungerar som transporthandlingar, och arkiverar kopior av fakturorna. En förteckning över trävaruprodukter bifogas varje faktura.

– Företaget eller anläggningen översänder en försäljningsrapport till distriktets skogsstyrelse.

(c) Avstämning av uppgifter:

Anläggningen jämför balansräkningsrapporten för trävaruprodukter mot inflöden, utflöden och lagring av material på grundval av transporthandlingarna för trävaruprodukter och registreringsblanketterna (Tally Sheet) för bearbetat timmer.

Produktionens registreringsblanketter används för att kontrollera produktionslinjernas inflödes- och utflödesvolymer, och utbytesgraden utvärderas.

Företaget jämför balansräkningsrapporten för bearbetade produkter mot inflöden, utflöden och lagring av produkter på grundval av fakturor.

Det som anges ovan kontrolleras enligt förordning P.8/VI-BPPHH/2011 från generaldirektören för skogsanvändning.

4.           Export

De förfaranden och avstämningsförfaranden som används för export av timmer som härrör från statsägda skogar och privatägda skogar/marker är identiska.

(a) Centrala aktiviteter:

– Handelsministeriet utfärdar certifikat om registrerad exportör av skogsindustriprodukter (ETPIK) till exportören.

– Exportören ansöker om V-Legal Document/Flegtlicens för varje exportsändning.

– LV-organet kontrollerar att relevanta villkor uppfylls och utfärdar V-Legal Document/Flegtlicens.

– Exportören upprättar en exportdeklaration som översänds till tullen.

– Tullen utfärdar exportgodkännande för tullklarering.

(b) Förfaranden:

– Exportören ansöker hos LV-organet om V-Legal Document/Flegtlicens.

– LV-organet utfärdar V-Legal Document/Flegtlicens efter dokumentbaserad och fysisk kontroll för att säkerställa att timret eller trävaruprodukterna kommer från lagligen kontrollerade källor och således har producerats i överensstämmelse med laglighetsdefinitionen enligt bilaga II.

– Exportören översänder en exportdeklaration till vilken bifogas faktura, packsedel, exportavgiftsverifikat/Bukti Setor Bea Keluar (om lagstadgat), ETPIK-certifikat, V-Legal Document/Flegtlicens, exporttillstånd/Surat Persetujuan Ekspor (om lagstadgat), inspektörsrapport (om lagstadgat) och Cites-dokument (i förekommande fall) till tullen för godkännande.

– Förutsatt att exportdeklarationen godkänns efter kontroll utfärdar tullen ett exportgodkännande/Nota Pelayanan Ekspor.

BILAGA VI

SPECIFIKATIONER FÖR PERIODISK UTVÄRDERING

1.           Syfte

Periodisk utvärdering är en oberoende utvärdering som görs av en oberoende tredje part (utvärderaren). Syftet med periodisk utvärdering är att säkerställa att det indonesiska TLAS-systemet fungerar korrekt, vilket ökar trovärdigheten hos de Flegtlicenser som utfärdas inom ramen för detta avtal.

2.           Räckvidd

En periodisk utvärdering ska omfatta följande:

1.           Kontrollåtgärdernas effektivitet, från produktionspunkten i skogen till exportpunkten för trävaruprodukter.

2.           Dataförvaltnings- och timmerspårbarhetssystemen som används som stöd för TLAS, utfärdandet av Flegtlicenser och produktions-, licensierings- och handelsstatistik av betydelse för detta avtal.

3.           Resultat

Den periodiska utvärderingen ska bland annat leda till regelbundna rapporter om utvärderingsresultaten och rekommendationer om åtgärder som bör vidtas för att åtgärda brister och systemsvagheter som framkommit vid utvärderingen.

4.           Centrala aktiviteter

En periodisk utvärdering omfattar bland annat följande:

(a) Granskning av efterlevnad för alla organ som genomför kontrollfunktioner enligt TLAS.

(a) Utvärdering av kontrollerna av försörjningskedjan, från produktionspunkten i skogen till punkten för export från Indonesien.

(b) Lämplighetsbedömning av dataförvaltnings- och timmerspårningssystemen i samband med TLAS och utfärdandet av Flegtlicenser.

(c) Identifiering och registrering av bristande efterlevnad och systembrister, och rekommendationer om nödvändiga korrigerande åtgärder.

(d) Bedömning av att identifierade och rekommenderade korrigerande åtgärder har genomförts effektivt.

(e) Rapportering av resultat till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.

5.           Utvärderingsmetod

5.1.        Utvärderaren ska använda dokumenterade och evidensbaserade metoder som uppfyller kraven enligt ISO/IEC 19011 eller motsvarande. I detta ska ingå tillbörliga kontroller av relevant dokumentation, förfaranden och register rörande verksamheten i de organisationer som har ansvar för att genomföra TLAS, identifiering av eventuell bristande efterlevnad och systemproblem och begäran om motsvarande korrigerande åtgärder.

5.2.        Utvärderaren ska bl.a. göra följande:

(a) Granska förfarandet för ackreditering av oberoende bedömningsorgan och oberoende tillsynsorgan (LP- och LV-organ).

(b) Granska de dokumenterade förfarandena för alla organ som deltar i kontrollerna av att TLAS tillämpas på ett fullständigt och enhetligt sätt.

(c) Granska hur dokumenterade förfaranden och registreringar tillämpas, inklusive arbetsmetoder vid besök till kontor, skogavverkningsområden, stockupplag, timmerbassänger, bearbetningsanläggningar samt export- och importpunkter.

(d) Granska information som samlats in av reglerings- och tillsynsmyndigheter, LP- och LV-organ och andra organ som ingår i TLAS, för att kontrollera efterlevnad.

(e) Granska datainsamling som görs av privata sektorns organisationer som deltar i genomförandet av TLAS.

(f) Bedöma utbudet av allmänt tillgänglig information enligt det som anges i bilaga IX, inbegripet effektiviteten hos mekanismerna för att tillhandahålla information.

(g) Använda resultat och rekommendationer enligt rapporter från oberoende övervakning och omfattande utvärdering, och rapporter från oberoende marknadsövervakning.

(h) Samla in synpunkter från berörda aktörer och använda information från berörda aktörer som deltar direkt eller indirekt i att genomföra TLAS.

(i) Använda lämpliga stickprovskontroller och oanmälda kontroller för utvärdering av det arbete som utförs av skogsmyndigheter, LP- och LV-organ, industrier och andra relevanta aktörer på alla nivåer av skogsrelaterad verksamhet, kontroll av försörjningskedjan, timmerbearbetning och exportlicensiering, inklusive korskontroller med information från unionen om timmerimport från Indonesien.

6.           Utvärderarens kvalifikationer

(a) Utvärderaren ska vara en kompetent, oberoende och opartisk tredje part som uppfyller följande krav:

(b) Utvärderaren ska bevisa kvalifikationerna och kapaciteten att uppfylla kraven enligt ISO/IEC Guide 65 och ISO/IEC 17021 eller motsvarande, inbegripet kvalifikationer att erbjuda bedömningstjänster som omfattar skogssektorn och skogsprodukternas försörjningskedjor.

(c) Utvärderaren får inte vara direkt engagerad i skogsförvaltning, timmerbearbetning, timmerhandel eller övervakning av skogssektorn i Indonesien eller i unionen.

(d) Utvärderaren ska vara fristående från alla andra delar av TLAS och Indonesiens skogsmyndigheter, och ska tillämpa system för att undvika intressekonflikter. Utvärderaren ska deklarera alla potentiella intressekonflikter som kan uppstå och vidta effektiva åtgärder för att avlägsna dem.

(e) Utvärderaren och dennes anställda som genomför utvärdering ska ha bevis på erfarenhet av granskning av förvaltningen av tropiska skogar och timmerbearbetningsindustrin samt relaterade kontroller av försörjningskedjan.

(f) Utvärderaren ska ha inrättat en mekanism för att ta emot och hantera klagomål som härrör från utvärderarens verksamhet och iakttagelser.

7.           Rapportering

7.1.        PE-rapporten ska innehålla följande: i) Fullständig redogörelse med all relevant information om utveckling, iakttagelser (inklusive bristande efterlevnad och systemproblem) och rekommendationer och ii) en offentlig sammandragsrapport på grundval av den fullständiga rapporten, med centrala iakttagelser och rekommendationer.

7.2.        Den fullständiga rapporten och den offentliga sammanfattningsrapporten ska översändas till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet för granskning och godkännande innan rapporternas delges allmänheten.

7.3.        På begäran av den gemensamma kommittén ska utvärderaren tillhandahålla tilläggsinformation som stöd för eller klargörande av iakttagelserna.

7.4.        Utvärderaren ska underrätta den gemensamma kommittén om alla mottagna klagomål och åtgärder som har vidtagits för att reda ut dem.

8.           Sekretess

Utvärderaren ska bibehålla sekretessen hos de uppgifter som utvärderaren tar emot i sin verksamhet.

9.           Utnämning, period och finansiering

9.1.        Utvärderaren ska utnämnas i Indonesien efter samråd med unionen inom den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.

9.2.        Periodisk utvärdering ska göras minst varje år med början från det datum som avtalas i den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 14.5 e i avtalet.

9.3.      Finansieringen av periodiska utvärderingar ska beslutas av den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.

BILAGA VII

SPECIFIKATIONER FÖR OBEROENDE MARKNADSÖVERVAKNING

1.           Syftet med oberoende marknadsövervakning

Oberoende marknadsövervakning är marknadsövervakning som görs av en oberoende tredje part som kallas övervakaren. Syftet med oberoende marknadsövervakning är att samla in och analysera information om hur indonesiskt Flegtlicensierat timmer accepteras på unionens marknad, och granska effekterna av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden, och effekterna av relaterade initiativ såsom principerna för offentlig och privat upphandling.

2.           Räckvidd

Den oberoende marknadsövervakningen ska omfatta följande:

2.1.        Övergång till fri omsättning för indonesiskt Flegtlicensierat timmer vid punkterna för inträde till unionen.

2.2.        Framgången för indonesiskt Flegtlicensierat timmer på unionens marknad och vilka effekter marknadsrelaterade åtgärder i unionen har på efterfrågan på indonesiskt Flegtlicensierat timmer.

2.3.        Framgången för icke Flegtlicensierat timmer på unionens marknad och vilka effekter marknadsrelaterade åtgärder i unionen har på efterfrågan på icke Flegtlicensierat timmer.

2.4.        Undersökning av effekterna av andra marknadsrelaterade åtgärder som vidtagits i unionen, såsom principer för offentlig upphandling, gröna byggnadsnormer och åtgärder inom privata sektorn såsom koder för handelspraxis och företagens sociala ansvar.

3.           Resultat

Som resultat från oberoende marknadsövervakning fås regelbundna rapporter till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, med iakttagelser och rekommendationer om åtgärder för att stärka ställningen för indonesiskt Flegtlicensierat timmer på unionens marknad och förbättra genomförandet av marknadsrelaterade åtgärder avsedda att förhindra att olagligt avverkat timmer släpps ut på unionens marknad.

4.           Centrala aktiviteter

Oberoende marknadsövervakning omfattar bland annat följande:

4.1.        Utvärdering av

(a) framsteg och effekter från politiska åtgärder för att bekämpa handeln med olagligt avverkat timmer i unionen,

(b) trender för import av timmer och trävaruprodukter till unionen från Indonesien såväl som från andra timmerexporterande länder med eller utan avtal,

(c) åtgärder från påtryckningsgrupper som kan påverka efterfrågan på timmer och trävaruprodukter eller marknader för Indonesiens handel med skogsprodukter.

4.2.        rapportering av iakttagelser och rekommendationer till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.

5.           Övervakningsmetoder

5.1.        Övervakaren ska använda en dokumenterad och evidensbaserad metod. Metoden ska omfatta tillbörlig analys av relevant dokumentation, identifiering av avvikelser i tillgängliga uppgifter och information om handel, och djupgående intervjuer med relevanta aktörer om centrala indikatorer för marknadsrelaterade åtgärders verkningar och effektivitet.

5.2.        Övervakaren ska göra observationer och analyser om bland annat följande:

(a) Den aktuella marknadssituationen och trender i unionen när det gäller timmer och trävaruprodukter.

(b) Principerna för offentlig upphandling i unionen och hur dessa beaktar timmer och trävaruprodukter med och utan Flegtlicens.

(c) Lagstiftning som påverkar timmerindustrin, handeln med timmer och trävaruprodukter inom unionen och importen av timmer och trävaruprodukter till unionen.

(d) Prisskillnader i unionen mellan timmer och trävaruprodukter med och utan Flegtlicens.

(e) Acceptans och anseende på marknaden och marknadsandel för Flegtlicensierat och certifierat timmer och trävaruprodukter i unionen.

(f) Statistik och trender för volymer och värden på importen till olika hamnar i unionen av timmer och trävaruprodukter, med och utan Flegtlicens, från Indonesien och från andra exporterande länder med och utan avtal.

(g) Beskrivning, inklusive eventuella ändringar, av rättsliga instrument och förfaranden som behöriga myndigheter och gränskontrollmyndigheter i unionen använder för att validera Flegtlicenser och frigöra sändningar för övergång till fri omsättning, samt påföljder för bristande efterlevnad.

(h) Eventuella svårigheter och begränsningar som drabbar exportörer och importörer när Flegtlicensierat timmer tas in i unionen.

(i) Effektiviteten hos kampanjer avsedda att marknadsföra Flegtlicensierat timmer i unionen.

5.3.        Övervakaren ska rekommendera marknadsföringsåtgärder för att ytterligare förbättra marknadens acceptans av indonesiskt Flegtlicensierat timmer.

6.           Kvalifikationer för den oberoende marknadsövervakaren

Övervakaren ska

(a) vara en oberoende tredje part med dokumenterad yrkeserfarenhet och integritet vid övervakningen av unionens marknad för timmer och trävaruprodukter och relaterade handelsfrågor,

(b) vara insatt i handeln med och marknaderna för indonesiskt timmer och trävaruprodukter, särskilt lövträ, och de länder i unionen som producerar liknande produkter,

(c) ha inrättat system för att undvika intressekonflikter. Övervakaren ska deklarera alla potentiella intressekonflikter som kan uppstå och vidta effektiva åtgärder för att avlägsna dessa.

7.           Rapportering

7.1.        Rapporter ska inlämnas vart annat år och de ska omfatta följande: i) En fullständig rapport med alla relevanta iakttagelser och rekommendationer och ii) ett sammandrag av den fullständiga rapporten.

7.2.        Den fullständiga rapporten och sammandragsrapporten ska översändas till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, för granskning och godkännande innan rapporterna delges allmänheten.

7.3.        På begäran av den gemensamma kommittén ska övervakaren tillhandahålla tilläggsinformation som stöd för eller klargörande av iakttagelserna.

8.           Sekretess

Övervakaren ska bibehålla sekretessen hos de uppgifter som utvärderaren tar emot i sin verksamhet.

9.           Utnämning, period och finansiering

9.1.        Övervakaren ska utnämnas av unionen efter samråd med Indonesien inom den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.

9.2.        Den oberoende marknadsövervakaren ska utnämnas för perioder på högst tjugofyra månader med början från det datum som avtalas i den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 14.5 e i avtalet.

9.3.        Finansieringen av oberoende marknadsövervakning ska beslutas av den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.

BILAGA VIII

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV ATT DET INDONESISKA LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET FUNGERAR KORREKT

Bakgrund

En oberoende teknisk utvärdering av det indonesiska TLAS-systemet kommer att genomföras innan Flegtlicenser börjar utfärdas för timmerexport till unionen. Vid den tekniska utvärderingen i) görs granskning av hur TLAS-systemet fungerar i praktiken för att se om det ger avsedda resultat och ii) görs granskning av eventuella ändringar till TLAS-systemet efter att detta avtal undertecknats.

Kriterierna vid denna bedömning är

1.           laglighetsdefinition,

2.           kontroll av försörjningskedjan,

3.           granskningsförfaranden,

4.           licensiering av export,

5.           oberoende övervakning.

1.           Laglighetsdefinition

Definitionen av lagligt producerade trävaruprodukter ska grunda sig på gällande lagar och författningar i Indonesien. Definitionen måste vara entydig, objektivt verifierbar och operativt tillämplig och minst omfatta lagar och författningar som gäller följande:

· Avverkningsrättigheter: Tilldelning av lagliga rättigheter att avverka timmer inom ett lagligt fastställt område.

· Skogsarbete: Efterlevnad av de rättsliga kraven inom skogsförvaltning, inbegripet efterlevnad av relevant miljö- och arbetsrättslagstiftning.

· Skatter och avgifter: Efterlevnad av de rättsliga kraven i fråga om skatter, royalties och avgifter som har direkt samband med avverkningsrättigheter och timmeravverkning.

· Andra användare: Respekt för andra parters besittnings- och nyttjanderättigheter (där sådana finns) till mark och andra resurser som kan påverkas av timmeravverkningsrättigheter.

· Handel och tull: Efterlevnad av de rättsliga kraven enligt handels- och tullförfaranden.

Centrala frågor:

· Har laglighetsdefinitionen och verifieringsnormerna ändrats efter att detta avtal undertecknats?

· Har relevanta arbetsrättslagar och arbetsföreskrifter införlivats i laglighetsdefinitionen, enligt det som anges i bilaga II?

Om det har gjorts ändringar av laglighetsdefinitionen, är de centrala frågorna följande:

· Tillfrågades alla relevanta aktörer om dessa ändringar och eventuella efterföljande ändringar till laglighetsförsäkringssystemet genom ett förfarande där aktörernas synpunkter beaktades i tillräcklig grad?

· Framgår det tydligt vilket rättsinstrument som ligger till grund för varje ny komponent i laglighetsdefinitionen? Specificeras kriterier och indikatorer som kan användas för att kontrollera att det finns överensstämmelse med varje enskild komponent i definitionen? Är kriterierna och indikatorerna tydliga, objektiva och operativt tillämpliga?

· Framgår relevanta aktörers uppgifter och ansvar tydligt av kriterierna och indikatorerna, och omfattar kontrollen bedömning av aktörernas insatser?

· Omfattar laglighetsdefinitionen gällande lagar och andra författningar på alla ovan angivna huvudområden? Om inte, varför togs lagstiftningen på vissa områden inte med i definitionen?

2.           Kontroll av försörjningskedjan

Systemet för kontroll av försörjningskedjan måste ge trovärdiga garantier för att timmer och trävaruprodukter kan spåras genom försörjningskedjan, från avverkningsplatsen eller importplatsen till exportplatsen. Det är inte alltid nödvändigt att bibehålla fysisk spårbarhet för en enskild stock, en enskild last av stockar eller en enskild trävaruprodukt från exportplatsen tillbaka till avverkningsplatsen i skogen, men spårbarhet behövs alltid mellan avverkningsplatsen och den första plats där produkter blandas (t.ex. timmerterminal eller bearbetningsanläggning).

2.1.        Nyttjanderättigheter

Det finns en klar avgränsning av områden där nyttjanderättigheter till skogsresurser har tilldelats och innehavarna av dessa rättigheter har identifierats.

Centrala frågor:

· Tryggar kontrollsystemet att endast timmer som härrör från skogsområden för vilka det finns giltiga nyttjanderättigheter kommer in i försörjningskedjan?

· Tryggar kontrollsystemet att de företag som utför timmeravverkningen har tilldelats tillbörliga nyttjanderättigheter för de berörda skogsområdena?

· Är förfarandena för tilldelning av nyttjanderättigheter och uppgifterna om dessa nyttjanderättigheter, inbegripet deras innehavare, offentligt tillgängliga?

2.2.        Metoder för kontroll av försörjningskedjan

Det måste finnas effektiva mekanismer för spårning av timmer och trävaruprodukter genom försörjningskedjan, från platsen för avverkning till exportplatsen. Metoderna för identifiering av timmer kan variera, t.ex. etiketter för enskilda produkter eller dokumentation som åtföljer en last eller ett parti. Vid valet av metod bör timrets typ och värde och risken för blandning med okänt eller olagligt timmer beaktas.

Centrala frågor:

· Är försörjningskedjans alla alternativ, inbegripet olika källor för timmer, identifierade och beskrivna i kontrollsystemet?

· Är alla steg i försörjningskedjan identifierade och beskrivna i kontrollsystemet?

· Har metoder fastställts och dokumenterats för att identifiera produkternas ursprung och för att förhindra blandning med timmer av okänt ursprung på de nedan angivna stegen i försörjningskedjan?

· Skog på rot.

· Stockar i skogen.

· Transport och mellanlagring (stockupplag/timmerbassänger, mellanliggande stockupplag/timmerbassänger).

· Ankomst till bearbetningsanläggning och lagring av material.

· Inflöde till och utflöde från bearbetningsanläggningens produktionslinjer.

· Lagring av bearbetade produkter vid bearbetningsanläggningen.

· Utflöde från bearbetningsanläggningen och transport.

· Ankomst till platsen för export.

· Vilka organisationer har ansvar för kontrollen av timmerflödena? Har dessa organisationer tillräckligt med personal och andra resurser för att utföra kontrolluppgifterna?

· Om det finns konkreta iakttagelser om att okontrollerat timmer kommer in i försörjningskedjan, har man då identifierat svagheter i kontrollsystemet, t.ex. att inventering inte har gjorts av skog på rot innan avverkning görs i privat skog/marker?

· Har Indonesien en politik om att införliva återvunna material i TLAS-systemet och, i så fall, har man tagit fram vägledning om hur återvunna material kan införlivas?

2.3.        Förvaltning av kvantitativa uppgifter

Det finns robusta och effektiva mekanismer för att mäta och registrera kvantiteten timmer eller trävaruprodukter vid varje steg i försörjningskedjan, inbegripet tillförlitliga och exakta uppskattningar av volymen skog på rot före avverkning inom varje avverkningsområde.

Centrala frågor:

· Ger kontrollsystemet kvantitativa uppgifter om input och output, inbegripet omvandlingsfaktorer, på de nedan angivna stegen i försörjningskedjan:

· Skog på rot.

· Stockar i skogen (i upplag).

· Transporterat och lagrat timmer (stockupplag/timmerbassänger, mellanliggande stockupplag/timmerbassänger).

· Ankomst till bearbetningsanläggning och lagring av material.

· Inflöde till och utflöde från produktionslinjer.

· Lagring av bearbetade produkter vid bearbetningsanläggningen.

· Utflöde från bearbetningsanläggningen och transport.

· Ankomst till punkten för export.

· Vilka organisationer har ansvaret för att registrera kvantitativa uppgifter? Har de tillräckliga resurser i form av personal och utrustning?

· Vilken är kvaliteten på kontrollerade uppgifter?

· Registreras alla kvantitativa uppgifter på ett sätt som gör det möjligt att snabbt stämma av dem mot de kvantitativa uppgifterna från föregående och nästföljande steg i försörjningskedjan?

· Vilken information om kontrollen av försörjningskedjan görs offentligt tillgänglig? Hur kan berörda parter få tillgång till denna information?

2.4.        Separation av lagligen kontrollerat timmer från timmer från okända källor

Centrala frågor:

· Finns det tillräckliga kontroller för uteslutning av timmer från okända källor eller timmer som har avverkats utan lagliga avverkningsrättigheter?

· Vilka kontrollåtgärder vidtas för att se till att kontrollerat och okontrollerat material hålls åtskiljs genom hela försörjningskedjan?

2.5.        Importerade trävaruprodukter

Det måste finnas adekvata kontroller för att säkerställa att importerat timmer och härledda trävaruprodukter har importerats lagligt.

Centrala frågor:

· Hur påvisas laglig import av timmer och trävaruprodukter?

· Vilka dokument krävs för att identifiera avverkningslandet och säkerställa att de importerade produkterna härrör från lagligen avverkat timmer, enligt det som anges i bilaga V?

· Har TLAS-systemet identifikation av importerat timmer och härledda trävaruprodukter genom hela försörjningskedjan fram till att de blandas för tillverkning av bearbetade produkter?

· Om importerat timmer används, visas avverkningslandet på Flegtlicensen (krävs inte för rekonstituerade produkter)?

3.           Kontrollförfaranden

Syftet med kontrollerna är att säkerställa att timret är lagligt. Kontrollerna måste vara tillräckligt robusta och effektiva för att se till att bristande uppfyllande av kraven, antingen i skogen eller längs försörjningskedjan, upptäcks och åtgärder vidtas snabbt.

3.1.        Organisation

Kontrollen utförs av en tredjepartsorganisation som har tillräckliga resurser, tillbörligt förvaltningssystem och kvalificerad personal samt robusta och effektiva mekanismer för hantering av intressekonflikter.

Centrala frågor:

· Har kontrollorganen giltiga ackrediteringscertifikat utfärdade av det nationella ackrediteringsorganet (KAN)?

· Utnämner regeringen organ för att genomföra kontrollerna? Anges organets mandat (och tillhörande ansvar) tydligt och offentligt?

· Har de olika institutionernas uppgifter och befogenheter definierats tydligt och tillämpas dessa?

· Har kontrollorganen tillräckliga resurser för att utföra kontroll av laglighetsdefinitionen och systemen för kontroll av timmerförsörjningskedjan?

· Har kontrollorganen ett fullt dokumenterat förvaltningssystem som

· säkerställer att personalen har nödvändig kompetens och erfarenhet för att genomföra effektiv kontroll,

· omfattar intern kontroll och övervakning,

· omfattar mekanismer för att hantera intressekonflikter,

· säkerställer att kontrollsystemet är transparent,

· har definitioner för kontrollmetoderna och dessa tillämpas?

3.2.        Kontroll rörande definitionen av laglighet

Det finns en klar definition av vad som måste kontrolleras. Kontrollmetoden måste vara dokumenterad och säkerställa att kontrollprocessen är systematisk, öppen och evidensbaserad, att den genomförs regelbundet och att den omfattar allt som ingår i laglighetsdefinitionen.

Centrala frågor:

· Omfattar kontrollorganens kontrollmetod alla komponenter i laglighetsdefinitionen och omfattar den kontroller av överensstämmelse med alla indikatorer?

· Gör kontrollorganen

· anmälda och oanmälda kontroller av verksamheten på fältet och av dokument om verksamheten,

· insamling av information från utomstående berörda parter,

· registerföring av kontrollverksamheten?

· Görs kontrollresultaten offentligt tillgängliga? Hur kan berörda parter få tillgång till denna information?

3.3.        Kontroller av systemet för kontroll av försörjningskedjans integritet

Det finns en klar uppsättning kriterier och indikatorer som måste kontrolleras och som täcker hela försörjningskedjan. Kontrollmetoden är dokumenterad och säkerställer att kontrollprocessen är systematisk, öppen och evidensbaserad, genomförs regelbundet och täcker alla kriterier och indikatorer inom räckvidden, och inbegriper regelbunden och punktlig avstämning av uppgifter mellan de olika stegen i försörjningskedjan.

Centrala frågor:

· Täcker kontrollmetoden till fullo kontroller av systemet för kontroll av försörjningskedjan? Framgår detta klart av kontrollmetoden?

· Vilka bevis finns det för att kontrollerna av systemet för kontroll av försörjningskedjan verkligen genomförts?

· Vilka organisationer har ansvar för avstämningen av uppgifterna? Har dessa organisationer tillräckligt med personal och andra resurser för att utföra kontrolluppdragen?

· Finns det metoder för bedömning av överensstämmelsen mellan skog på rot, avverkade stockar och timmer som kommer till en bearbetningsanläggning/exportpunkt?

· Har det tagits fram metoder för att bedöma överensstämmelsen mellan kvantiteten råmaterial och kvantiteten bearbetade produkter som kommer ut från sågverk och andra anläggningar? Inbegriper metoderna specifikation och periodisk uppdatering av omvandlingsfaktorer?

· Vilka informationssystem och tekniker används för att lagra, kontrollera och registrera uppgifter? Finns det robusta system för säkring av uppgifterna?

· Offentliggörs resultaten av de kontroller som görs av systemet för kontroll av försörjningskedjan? Hur kan berörda parter få tillgång till denna information?

3.4.        Mekanismer för hantering av klagomål

Det finns en lämplig mekanism för hantering av klagomål och tvister i samband med kontroller.

Centrala frågor:

· Har kontrollorganen klagomålsmekanismer som är tillgängliga för alla berörda parter?

· Har kontrollorganen fungerande mekanismer för att ta emot och svara på invändningar från oberoende övervakare?

· Har kontrollorganen fungerande mekanismer för att ta emot och svara på fall av överträdelser eller bristande efterlevnad som har upptäckts av statstjänstemän?

· Står det klar hur klagomål tas emot, dokumenteras, förs vidare (vid behov) och svaras på?

3.5.        Mekanismer för hantering av bristande efterlevnad

Det finns lämpliga mekanismer för hantering av bristande efterlevnad som uppdagats under kontroller eller som framkommit genom klagomål och oberoende övervakning.

Centrala frågor:

· Finns det en effektiv och fungerande mekanism för att kräva och genomdriva lämpliga beslut om korrigeringsåtgärder rörande kontrollresultat och åtgärder där överträdelser har konstaterats?

· Omfattar kontrollsystemet en definition av en sådan mekanism?

· Finns det mekanismer för hantering av bristande efterlevnad? Tillämpas dessa i praktiken?

· Finns det lämpliga register över fall av bristande efterlevnad, korrigerande åtgärder efter kontroller eller andra åtgärder som har vidtagits? Finns det en utvärdering av om dessa åtgärder har varit effektiva?

· Finns det en mekanism för rapportering till regeringen om kontrollorganens iakttagelser?

· Vilken typ av information om fall om bristande efterlevnad delges allmänheten?

4.           Licensiering av export

Indonesien har tilldelat licensmyndigheterna övergripande ansvar för utfärdandet av V-Legal Document/Flegtlicenser. Flegtlicenser utfärdas för enskilda sändningar med destination i unionen.

4.1.        Organisatorisk struktur

Centrala frågor:

· Vilka organ har tilldelats ansvar för att utfärda Flegtlicenser?

· Har licensmyndigheten giltigt ackrediteringscertifikat utfärdat av KAN?

· Är de roller som gäller för licensmyndigheten och dess personal klart definierade när det gäller att utfärda Flegtlicenser och är informationen om rollerna allmänt tillgänglig?

· Har kompetenskrav definierats för licensmyndighetens personal och finns det interna kontroller av personalen?

· Har licensmyndigheten tillräckliga resurser för att utföra sitt uppdrag?

4.2.        Utfärdande av V-Legal Document och dessa dokuments användning för Flegtlicensiering

Det finns lämpliga rutiner för att använda V-Legal Document för Flegtlicensiering.

Centrala frågor:

· Har licensmyndigheten offentligt tillgängliga dokumenterade förfaranden för utfärdandet av V-Legal Document?

· Vilka bevis finns det för att förfarandena tillämpas korrekt i praktiken?

· Finns det lämpliga register över utfärdade V-Legal Document och fall där V-Legal Document har nekats? Framgår det klart av dessa register vad som har krävts för att utfärda V-Legal Document?

· Har licensmyndighet lämpliga rutiner för att se till att varje timmerförsändelse uppfyller kraven enligt laglighetsdefinitionen och kontrollerna av försörjningskedjan?

· Är kraven för utfärdande av licenser tydligt angivna och kommunicerade till exportörer och andra berörda parter?

· Vilka är de uppgifter som offentliggörs om utfärdade licenser?

· Uppfyller Flegtlicenserna de tekniska specifikationerna enligt bilaga IV?

· Har Indonesien ett numreringssystem för Flegtlicenser som gör det möjligt att skilja mellan Flegtlicenser för unionens marknad och V-Legal Document för marknader utanför unionen?

4.3.        Förfrågningar om utfärdade Flegtlicenser

Det finns lämpliga rutiner för hantering av förfrågningar från behöriga myndigheter om Flegtlicenser, enligt det som anges i bilaga III.

Centrala frågor:

· Finns det en utnämnd och etablerad licensinformationsenhet, som bl.a. tar emot och svarar på förfrågningar från de behöriga myndigheterna?

· Finns det klart utformade förfaranden för kommunikation mellan licensinformationsenheten och de behöriga myndigheterna?

· Finns det klart utformade förfaranden för kommunikation mellan licensinformationsenheten och licensieringsmyndigheterna?

· Finns det kanaler som indonesiska eller internationella berörda aktörer kan använda för förfrågningar om utfärdade Flegtlicenser?

4.4.        Mekanism för hantering av klagomål

Det finns en lämplig mekanism för hantering av klagomål och tvister i samband med licensiering. Denna mekanism gör det möjligt att hantera alla typer av klagomål om licenssystemets funktion.

Centrala frågor:

· Finns det ett dokumenterat förfarande för hantering av klagomål, tillgängligt för alla berörda parter?

· Står det klart hur klagomål inges, dokumenteras, behandlas och (vid behov) förs vidare?

5.           Oberoende övervakning

Oberoende övervakning sköts genom Indonesiens civilsamhälle och fristående från övriga element i TLAS (element som deltar i förvaltning eller reglering av skogsresurser och som deltar i oberoende övervakning). Ett av de centrala syftena är att bibehålla trovärdigheten för TLAS genom övervakning av hur kontrollerna genomförs.

Indonesien har formellt godkänt den oberoende övervakningen och ger civilsamhället möjlighet att lämna klagomål om oegentligheter uppdagas i fråga om ackreditering, bedömning och licensiering.

Centrala frågor:

· Har regeringen gjort vägledningen för oberoende övervakning allmänt tillgänglig?

· Innehåller vägledningen klara krav om vilka organisationer som får utföra oberoende övervakning, med tanke på att säkerställa opartiskhet och undvika intressekonflikter?

· Innehåller vägledningen förfaranden för hur det går att nå den information som anges i bilaga IX?

· Kan civilsamhället nå informationen enligt bilaga IX i praktiken?

· Innehåller vägledningen förfaranden för hur klagomål kan lämnas in? Är dessa förfaranden allmänt tillgängliga?

· Har man definierat och etablerat bestämmelser om rapportering och offentliggörande som gäller för kontrollorganen?

BILAGA IX

OFFENTLIGGÖRANDE AV INFORMATION

1.           Inledning

Parterna åtar sig att se till att all central skogsrelaterad information görs tillgänglig för allmänheten.

I denna bilaga anges hur detta syfte kan nås genom att beskriva i) den skogsrelaterade information som ska offentliggöras, ii) vilka organ som har ansvar för att informationen görs tillgänglig och iii) de sätt på vilka informationen kan nås.

Syftet är att se till att 1) den gemensamma kommitténs arbete med genomförandet av detta avtal bedrivs på ett sätt som medger insyn och kan förstås av alla, 2) det finns en mekanism genom vilken parterna och relevanta berörda aktörer kan nå central skogsrelaterad information, 3) TLAS-systemets funktion stärks genom att det finns tillgång till information för oberoende övervakning och 4) de övergripande målen för detta avtal nås. Offentligt tillgänglig information utgör ett viktigt bidrag till att stärka Indonesiens skogsförvaltning.

2.           Mekanismer för att nå information

Denna bilaga överensstämmer med den indonesiska lagen om informationsfrihet (nr 14/2008). Enligt denna lag är varje offentlig institution skyldig att utarbeta föreskrifter om hur allmänheten kan nå information. I lagen anges fyra separata informationskategorier: 1) information som finns tillgänglig och sprids aktivt och regelbundet, 2) information som bör offentliggöras utan dröjsmål, 3) information som alltid finns tillgänglig och som tillhandahålls på begäran och 4) information som berörs av begränsningar eller är konfidentiell.

Skogsministeriet, skogsstyrelserna på provins- och distriktsnivå, det nationella ackrediteringsorganet (KAN), organet för bedömning av överensstämmelse (CAB) och licensmyndigheterna är centrala institutioner när det gäller TLAS-systemets funktion, och är därför skyldiga att inom sin verksamhet förse allmänheten med skogsrelaterad information.

För att genomföra den ovannämnda lagen har skogsministeriet, skogsstyrelserna på provins- och distriktsnivå och alla andra offentliga organ tagit fram eller håller på att ta fram förfaranden för att göra information tillgänglig för allmänheten.

Ackrediteringsorganet KAN är också skyldigt att göra information tillgänglig för allmänheten enligt ISO/IEC 17011:2004, klausul 8.2 – Obligation of the accreditation body (Krav på ackrediteringsorgan). Kontrollorgan och licensieringsmyndigheter är också skyldiga att göra information tillgänglig för allmänheten enligt skogsministeriets förordningar och ISO/IEC 17021:2006 klausul 8.1 – Publicly accessible information (Allmänt tillgänglig information) och ISO/IEC Guide 65:1996 klausul 4.8 – Documentation (Dokumentation).

Civilsamhällets organisationer fungerar som en av källorna till skogsrelaterad information underlydande ministeriet för skogsförordningar.

Skogsministern har utfärdat förordning nr P.7/Menhut-II/2011 av den 2 februari 2011, enligt vilken begäran om information som innehas av skogsministeriet ska riktas till skogsministeriets PR-direktör och fungera enligt ”one-door”-principen, dvs. begäran behöver bara riktas till en kontakt. Ytterligare vägledning för genomförandet utarbetas av skogsministeriet. Information som finns att tillgå vid skogsstyrelserna på regional, provinsiell och distriktsnivå kan nås direkt.

För att syftet med denna bilaga ska nås måste förfaranden, vägledningar eller anvisningar om hur informationsbegäran ska besvaras utarbetas och godkännas för de ovannämnda institutionerna. Dessutom kommer alla bestämmelser om rapportering och offentliggörande som gäller för kontrollorgan och licensmyndigheter att förtydligas.

3.           Kategorier av information som används för att stärka övervakning och utvärdering av TLAS-systemets funktion

Lagar och andra författningar: Alla lagar, författningar, normer och vägledningar finns förtecknade under laglighetsnormerna.

Tilldelning av mark och skog: Markfördelningskartor och provinsiella rumsliga planer, förfaranden för marktilldelning, skogskoncessioner eller nyttjanderättigheter och andra rättigheter till skogsbruk och bearbetning samt relaterade dokument såsom koncessionskartor, tillstånd att börja använda skogsområde, dokument om besittningsrätt och kartor över besittningsrätt.

Skogsförvaltningsmetoder: Skogsbruksplaner, årliga arbetsplaner inklusive kartor och tillstånd för utrustning, protokoll från samrådsmöten med samhällen i och kring tillståndsområdet som grund för de årliga arbetsplanerna, arbetsplan med bilagor för timmerutvinning, miljökonsekvensbedömningar och protokoll från offentliga samrådsmöten som grund för miljöbedömningsrapporter, stockproduktionsrapporter och inventeringsdata för skog på rot på statsägd skogsmark.

Information om transport och försörjningskedjan, t.ex. transporthandlingar och bilagor och timmeravstämningsrapporter, registreringsdokument för timmertransport mellan öar och dokument som visar fartygs-ID.

Information om bearbetning och industri: T.ex. företagets stiftelseurkund, affärslicens och företagets registreringsnummer, miljökonsekvensbedömningsrapport, licens för industriell verksamhet eller industriregistreringsnummer, försörjningsplaner för råmaterial för primära skogsindustrier, registrering av exportören för skogsindustriprodukter, rapporter om råmaterial och bearbetade produkter, förteckning av innehavare av bearbetningsrätt och information om företag som bedriver sekundär bearbetning.

Skogsrelaterade avgifter: T.ex. områdesbaserade avgifter och fakturor med inbetalningsblanketter, betalningsanvisningar och fakturor för avgifter till återbeskogningsfonden och skogsresursavgifter

Information om kontroll och licensiering: Kvalitetsvägledning och normer för ackrediteringsförfaranden, namn och adress för varje ackrediterat organ för bedömning av överensstämmelse (CAB), datum för beviljande av ackreditering och sista giltighetsdatum, ackrediteringsräckvidd, förteckning av CAB-personal (övervakare, beslutsfattare) kopplade till varje certifikat, klargörande av vad som är kommersiellt konfidentiell information, övervakningsplan för information om när offentliga samråd äger rum, meddelande från CAB om övervakning, protokoll från offentliga samråd med CAB inklusive förteckning över deltagare, offentligt sammandrag av övervakningsresultat, sammandragsrapporter per övervakningsorgan över utfärdade certifikat, statusrapport om alla övervakningar: certifikat som godkänts, underkänts, är under behandling, beviljats, upphävts tillfälligt eller dragits tillbaka och alla ändringar till de ovanstående, fall av bristande efterlevnad relevanta för övervakning och licensiering och åtgärder som vidtagits i fråga om dessa, utfärdade exportlicenser, regelbundna sammandragsrapporter från licensmyndigheterna.

Förfaranden för övervakning och klagomål: Standardförfaranden för klagomål till KAN, kontrollorgan och licensmyndigheter, inbegripet förfaranden för att övervaka hur klagomålsrapporter framskrider och rapport om slutbehandlade klagomål.

I tillägget till denna bilaga finns en förteckning över centrala dokument som är relevanta för skogsövervakning, organ som innehar dessa dokument samt förfarandet för hur denna information kan fås.

4.           Kategorier av information som används för att stärka de övergripande målen för det frivilliga partnerskapsavtalet

1.      Protokoll över diskussioner i den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet

2.      Årsrapport från den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, med angivelse av

a)       kvantiteterna trävaruprodukter som exporterats från Indonesien till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelade enligt relevant HS-nummer och unionsmedlemsstat till vilken produkterna har importerats,

b)      antalet Flegtlicenser som utfärdats av Indonesien,

c)       framsteg när det gäller att nå målen för detta avtal och frågor om avtalets genomförande,

d)      åtgärder för att förhindra att olagligt producerade produkter exporteras, importeras och släpps ut eller är föremål för handel på inrikesmarknaden,

e)       kvantiteterna timmer och trävaruprodukter som importeras till Indonesien och åtgärder som vidtas för att förhindra import av olagligt producerade trävaruprodukter och för att upprätthålla Flegtlicenssystemets integritet,

f)       fall av bristande efterlevnad av reglerna inom ramen för systemet med Flegtlicenser i Indonesien och de åtgärder som vidtagits för att ta itu med sådana fall,

g)       kvantiteterna trävaruprodukter som importerats till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelade enligt relevant HS-nummer och unionsmedlemsstat till vilken produkterna har importerats,

h)       antalet Flegtlicenser från Indonesien som mottagits av unionen,

i)        antalet fall och berörda kvantiteter timmerprodukter i samband med samråd mellan de behöriga myndigheterna och den indonesiska licensinformationsenheten.

3.      Fullständig rapport och sammanfattningsrapport från den periodiska utvärderingen.

4.      Fullständig rapport och sammanfattningsrapport från oberoende marknadsövervakning.

5.      Klagomål om periodisk utvärdering och oberoende marknadsövervakning och hur de har hanterats.

6.      Tidtabell för genomförande av detta avtal och översikt av genomförda aktiviteter.

7.      Övriga uppgifter och information av relevans för avtalets genomförande och funktion. I det ingår följande:

Information om regelverket:

· Det frivilliga partnerskapsavtalet inbegripet bilagor och eventuella ändringar.

· Innehållet i alla lagar och föreskrifter som hänvisas till i bilaga II.

· Genomförandeförordningar och förfaranden.

Information om produktionen:

· Total årlig timmerproduktion i Indonesien.

· Årsvolymer för trävaruprodukter som har exporterats (totalt och till unionen).

Information om tilldelning av koncessioner:

· Total areal för de skogskoncessioner som tilldelats.

· Förteckning över koncessioner, namn på företag som har tilldelats koncessioner och namn på företag som förvaltar dem.

· Platskarta för alla avverkningskoncessioner.

· Förteckning över registrerade skogsbolag (produktion, bearbetning, handel och export).

· Förteckning över SVLK-certifierade skogsbolag (produktion, bearbetning, handel och export).

Information om skogsförvaltning:

· Förteckning över skogskoncessioner under förvaltning, med uppdelning per typ.

· Förteckning över certifierade skogsbrukskoncessioner och typen av certifikat som gäller för förvaltningen av dem.

Information on myndigheter:

· Förteckning över licensmyndigheter i Indonesien, med adress och kontaktuppgifter.

· Adress och kontaktuppgifter för licensinformationsenheten.

· Förteckning över berörda myndigheter i unionen, med adress och kontaktuppgifter.

Denna information kommer att göras tillgänglig via parternas webbplatser.

5.           Genomförande av bestämmelser om offentliggörande

Som en del av genomförandet av denna bilaga kommer parterna att bedöma

· behovet av kapacitetsuppbyggnad när det gäller användning av allmänt tillgänglig information för oberoende övervakning,

· behovet av att öka den offentliga sektorns och berörda aktörers medvetenhet om de bestämmelser om offentliggörande som ingår i detta avtal.

Tillägg 1 – Information för att stärka kontroll, övervakning och tlas-systemets funktion

Nr || Dokument som ska offentliggöras || Organ som innehar dokumentet || FoI-kategori ||

TIMMER FRÅN SKOGAR PÅ STATSÄGD MARK (IUPHHK-HA/HPH, IUPHHK-HTI/HPHTI,IUPHHK RE) och TIMMER FRÅN SKOGAR PÅ STATSÄGD MARK SOM FÖRVALTAS AV LOKALSAMHÄLLEN (IUPHHK-HTR, IUPHHK-HKM) ||

1 || Tillstånd för skogskoncessionsrätt (SK IUPHHK-HA/HPH, IUPHHK – HTI/HPHTI, IUPHHK RE) || Skogsministeriet (BUK); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 ||

2 || Koncessionskartor || Skogsministeriet (BAPLAN); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 ||

3 || Avverkningstillstånd för timmer: (SK IUPHHK-HTR, IUPHHK-HKm) || Skogsministeriet (BUK); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 ||

4 || Kartor över avverkningstillstånd för timmer || Skogsministeriet (BAPLAN); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 ||

5 || Skogsbruksplan (TGHK) || Skogsministeriet (BAPLAN); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 ||

6 || Arbetsplan för utvinningsplanen för timmer (RKUPHHK) och bilagor inklusive tillstånd för utrustning || Skogsministeriet (BUK) || 3 ||

7 || Betalningsanvisning (SPP) och inbetalningsblanketter för tillståndsavgiften för IUPHHK ||  Skogsministeriet (BUK) || 3 ||

8 || Årlig arbetsplan (RKT/blåkopia) inklusive karta || Provinsskogsstyrelser, kopior hos distriktsskogsstyrelser || 3 ||

9 || Rapport om registrering av avverkningsbara träd och produktionsrapport (LHP och LHC) || Distriktsskogsstyrelser, kopior hos provinsskogsstyrelser || 3 ||

10 || Transporthandlingar (SKSHH) || Distriktsskogsstyrelse, kopior hos provinsskogsstyrelser || 3 ||

11 || Rapport om stockavstämning (LMKB) || Distriktsskogsstyrelser och skogsministeriets lokalavdelning (BP2HP) || 3 ||

12 || Betalningsanvisning och betalningsblankett för produktionsavgift (SPP) (enligt stockar/volym) || Distriktsskogsstyrelser || 3 ||

13 || Betalningsbevis för skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden (PSDH eller DR för licensinnehavare för naturskogar eller PSDH för licensinnehavare för skogsplanteringar) || Distriktsskogsstyrelser || 3 ||

14 || Dokument från miljökonsekvensbedömning (EIA) (AMDAL, ANDAL, RKL och RPL) || Miljökontor på provins- eller distriktsnivå (BAPEDALDA eller BLH), kopior hos skogsministeriet (BUK) || 3 ||

TIMMER FRÅN PRIVAT MARK ||

15 || Giltig fångeshandling || Organ på nationell nivå eller provins-/distriktsnivå (BPN) || 3 ||

16 || Kartor över besittningsrätt/belägenhet || Organ på nationell nivå eller provins-/distriktsnivå (BPN) || 3 ||

17 || Transporthandlingar för stockar SKAU eller SKSKB stämplade med KR (gemenskapstimmer) || Bychef (SKAU); kopior hos distriktsskogsstyrelser (SKSKB-KR och SKAU). || 3 ||

TIMMER FRÅN SKOGSOMVANDLINGSMARK (IPK-INNEHAVARE) ||

18 || Timmeravverkningslicenser: ILS/IPK inklusive tillstånd för utrustning || Distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 ||

19 || Kartor som bifogas ILS/IPK || Distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 ||

20 || Tillstånd att börja använda skogsområde || Skogsministeriet (BAPLAN) och skogsministeriets provinsavdelning (BPKH) || 3 ||

21 || Arbetsplan IPK/ILS || Distriktsskogsstyrelser || 3 ||

22 || Inventeringsuppgifter för skog på rot på statsägd skogsmark som ska omvandlas (del av IPK/ILS-arbetsplanen) || Distriktsskogsstyrelser || 3 ||

23 || Timmerproduktionsrapport (LHP) || Distriktsskogsstyrelser || 3 ||

24 || Betalningsbevis för DR och PSDH (se nr 13) || Kopior från distriktsskogsstyrelser till skogsministeriet (BUK) || 3 ||

25 || Transporthandlingar FAKB och bilagor för KBK och SKSKB och bilagor för KB || Distriktsskogsstyrelser || 3 ||

SKOGSINDUSTRI

26 || Företagets stiftelseurkund || Ministeriet för lag och mänskliga rättigheter. För primär och integrerad industri med en kapacitet över 6 000 m³: kopior hos skogsministeriet (BUK); med en kapacitet under 6 000 m³: kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser. För bearbetningsindustri: kopior hos industriministeriet. || 3

27 || Näringslicens (SIUP) || Lokalt investeringskontor eller samordningsorgan för investeringar (BKPMD), handelsministeriet. För bearbetningsindustri: kopior hos industriministeriet. || 3

28 || Företagsregistreringsnummer (TDP) || Lokalt investeringskontor eller samordningsorgan för investeringar (BKPMD) och handelsministeriet. || 3

29 || Miljökonsekvensbedömning (EIA) (UKL/UPL och SPPL) || Miljökontor på provins- eller distriktsnivå (BAPEDALDA eller BLH). Kopior hos lokalt handelskontor eller samordningsorgan för investeringar (BKPMD) || 3

30 || Tillstånd för industrinäring (IUI) eller industriregistreringsnummer (TDI) || För primär och integrerad industri med en kapacitet över 6 000 m³: kopior hos skogsbruksministeriet (BUK); med en kapacitet under 6 000 m³: kopior hos provinsskogsstyrelser på; med en kapacitet under 2 000 m³: kopior hos distriktsskogsstyrelser. För bearbetningsindustri: kopior hos industriministeriet. || 3

31 || Industriell råvaruförsörjningsplan (RPBBI) för primära skogsindustrier (IPHH) || För primär och integrerad industri med en kapacitet över 6 000 m³: kopior hos skogsministeriet (BUK); med en kapacitet under 6 000 m³: kopior hos provinsskogsstyrelser; med en kapacitet under 2 000 m³: kopior hos distriktsskogsstyrelser; kopior hos provins- och distriktsskogsstyrelser. || 3

32 || Registrerad exportör av skogsindustriprodukter (ETPIK) || Handelsministeriet || 3

33 || Transportdokument (SKSKB, FAKB, SKAU och/eller FAKO) || Bychef (SKAU); Kopior hos distriktsskogsstyrelser (SKSKB-KR, SKAU), kopior av FAKO hos provinsskogsstyrelser || 3

34 || Dokument om ändringar i lager av rundstockar (LMKB/LMKBK) || Distriktsskogsstyrelser || 3

35 || Rapport om bearbetade produkter (LMOHHK) || Distriktsskogsstyrelser, kopior till provinsskogsstyrelser || 3

36 || Dokument för timmerhandel mellan öarna (PKAPT) || Handelsministeriet (generaldirektoratet för inrikeshandel) || 3

37 || Dokument som visar fartygets identitet || Lokalt hamnadministrationskontor (under transportministeriet); kopia hos indonesiska klassificeringsbyrån (BKI) || 3

ANNAN RELEVANT INFORMATION

38 || Lagar och andra författningar: alla lagar, författningar, standarder och riktlinjer som anges i laglighetsnormerna || Skogsministeriet, provins- eller distriktsskogsstyrelser || 3

39 || Information om kontroll och licensiering: || ||

a) kvalitetsvägledning och normer för ackrediteringsförfaranden || Nationella ackrediteringsorganet (KAN) || 1

b) namn och adress för varje ackrediterat organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || Nationella ackrediteringsorganet (KAN) || 1

c) förteckning över personal (övervakare, beslutsfattare) kopplade till varje certifikat || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ), skogsministeriet || 1

d) klargörande av vad som är kommersiellt konfidentiell information || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1

e) övervakningsplan för information om när offentliga samråd äger rum, meddelande om övervakning från övervakningsorgan, offentligt sammandrag av övervakningsresultat, sammandragsrapporter per övervakningsorgan över utfärdade certifikat || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1

40 || Statusrapport om övervakningar: || ||

|| a) certifikat som godkänts, underkänts, är under behandling, beviljats, upphävts tillfälligt eller dragits tillbaka och alla ändringar till de ovanstående || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1

|| b) fall av bristande efterlevnad relevanta för övervakning och licensiering och åtgärder som vidtagits i fråga om dessa || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 3

|| c) utfärdade exportlicenser (V-Legal Document); periodiska rapporter från licensieringsorganet || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1

41 || Förfaranden för övervakning och klagomål: || ||

a) standardförfaranden för klagomål för ackrediteringsorgan och varje övervakningsorgan || Nationella ackrediteringsorganet (KAN) och organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1

b) det civila samhällets förfaranden för övervakning, klagomål, rapporter från civila samhällets övervakare || Skogsministeriet, oberoende övervakaren || 1

c) dokument för att övervaka hur klagomålsrapporter framskrider och rapport om slutbehandlade klagomål || Nationella ackrediteringsorganet (KAN) och organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 3

Förfaranden för att få in information:

· Lagen om informationsfrihet (UU 14/2008) skiljer mellan fyra kategorier av information: 1) information som finns tillgänglig och sprids aktivt och regelbundet, 2) information som bör offentliggöras utan dröjsmål, 3) information som alltid finns tillgänglig och som tillhandahålls på begäran samt 4) information som berörs av begränsningar eller är konfidentiell.

· Information i kategori 3 i lagen om informationsfrihet lämnas till allmänheten på begäran riktad till det utsedda organet (PPID) inom respektive institution, t.ex. skogsministeriets PR-avdelning. Varje institution har sin egen genomförandeförordning om information till allmänheten, baserat på lagen om informationsfrihet.

· Viss information som ingår i kategori 3 enligt lagen om informationsfrihet offentliggörs på de relevanta institutionernas webbplatser, bland annat dekret och förordningar, markfördelningskartor, skogsbruksplaner.

[1]               KOM(2003) 251.

[2]               EUT C 268, 7.11.2003, s. 1.

[3]               EUT L 347, 30.12.2005, s. 1.

[4]               Rådets dokument 15102/05 (begränsad spridning).

[5]               EUT C […], […], s. […].

[6]               KOM(2003) 251.

[7]               EUT C 268, 7.11.2003, s. 1.

[8]               EUT C 157E, 6.7.2006, s. 482.

[9]               EUT L [...], […], s. […]. Vänligen för in nummer, datum och hänvisningar för offentliggörandet av detta dokument.

[10]             EUT: vänligen för in datum för undertecknandet.

[11]             Avser de viktigaste föreskrifterna inklusive senare ändringar.