This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013PC0134
Proposal for a COUNCIL DECISION on the position to be adopted, on behalf of the European Union, at the Sixth Conference of the Parties to the Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants with regard to the proposal for an amendment of Annexes A and B
Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som, på Europeiska unionens vägnar, ska intas vid den sjätte partskonferensen för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar vad gäller förslaget till ändring av bilagorna A och B
Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som, på Europeiska unionens vägnar, ska intas vid den sjätte partskonferensen för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar vad gäller förslaget till ändring av bilagorna A och B
/* COM/2013/0134 final - 2013/0075 (NLE) */
Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som, på Europeiska unionens vägnar, ska intas vid den sjätte partskonferensen för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar vad gäller förslaget till ändring av bilagorna A och B /* COM/2013/0134 final - 2013/0075 (NLE) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Stockholmskonventionen om långlivade organiska
föroreningar[1]
antogs i maj 2001 inom ramen för FN:s miljöprogram (Unep). Europeiska unionen
och dess medlemsstater[2]
är parter i konventionen[3],
vars bestämmelser har genomförts i EU-lagstiftningen genom Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade
organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG[4] (nedan kallad POP-förordningen). Stockholmskonventionens övergripande mål är
att skydda människors hälsa och miljön mot långlivade organiska föroreningar
(POP-ämnen). Den hänvisar särskilt till försiktighetsmetoden enligt princip 15
i Riodeklarationen om miljö och utveckling, som antogs 1992. Principen
konkretiseras i artikel 8 i konventionen som innehåller bestämmelser om
införande av nya kemikalier i bilagorna till konventionen. Vid den sjätte partskonferensen i maj 2013 bör
ett beslut fattas om att i bilaga A till Stockholmskonventionen, som förtecknar
de ämnen som ska elimineras, införa ett nytt ämne, hexabromcyklododekan (HBCDD)[5], som föreslogs av Norge 2008.
Vid samma möte bör det fattas ett beslut om att stryka ett antal särskilt
angivna undantag och godtagbara syften för produktion, utsläppande på marknaden
och användning av perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och dess derivat. HBCDD
och EU-rätten HBCDD används endast som ett additivt
flamskyddsmedel i expanderad polystyren (EPS), extruderad polystyren (XPS),
slagtålig polystyren (HIPS) och i polymerdispersion för textilier. HBCDD är ett långlivat, bioackumulerbart och
toxiskt ämne (PBT). Som sådant har det konstaterats vara ett ämne som inger
mycket stora betänkligheter (SVHC) enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering,
utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)[6]. År 2011 infördes[7] HBCDD i bilaga XIV till Reach
och blev därmed föremål för tillståndsförfarandet enligt den förordningen. Om
en person vill släppa ut på marknaden och/eller använda HBCDD efter den 21
augusti 2015 (det s.k. slutdatumet), måste personen i fråga därför senast den
21 februari 2014 inge en ansökan om tillstånd för relevant användning till
Europeiska kemikaliemyndigheten. Efter den 21 augusti 2015 är utsläppande på marknaden
och användning av HBCDD förbjudet om tillstånd inte beviljas till en viss
person för en viss användning. Efter den 21 augusti 2015 får EU-tillverkare
av EPS, XPS, HIPS och textilier innehållande HBCDD tillverka dessa material
endast om de har tillstånd att göra det. Importerade varor som innehåller HBCDD
omfattas inte av kravet på tillstånd enligt Reach. Ämnen som tas upp i bilagorna A, B och/eller C
till Stockholmskonventionen[8]
måste inkluderas i POP-förordningen för att det ska säkerställas att EU:s
genomförande motsvarar dess internationella åtaganden. PFOS
och EU-rätten Vid det fjärde mötet i partskonferensen den
4–8 maj 2009 enades man om att ta upp, bland annat PFOS och dess derivat i
bilaga B till konventionen, med ett antal särskilt angivna undantag och
godtagbara syften. Den genomförande EU-lagstiftningen är mer restriktiv än
Stockholmskonventionen eftersom den inte innefattar de undantag och de
godtagbara syften som redan förbjudits i EU enligt Reach. Detta gjordes för att
uppfylla den övergripande principen om att inte att försämra miljöskyddet i EU. Införande
av nya POP-ämnen och ändring av bilagorna till konventionen Enligt artikel 8 i
konventionen får parterna tillställa sekretariatet förslag om införande av
kemikalier i bilagorna A, B och/eller C. Granskningskommittén för långlivade
organiska föroreningar ska pröva förslaget. Om slutsatsen av prövningen är att det med fog
kan förmodas att kemikalien till följd av sin långväga spridning kan medföra
avsevärda negativa effekter på människors hälsa och/eller miljön i en sådan
utsträckning att globala åtgärder är befogade, ska förslaget behandlas vidare.
Kommittén ska då upprätta en riskhanteringsbedömning innefattande en analys av
möjliga kontrollåtgärder. På denna grundval avger sedan kommittén en
rekommendation om huruvida kemikalien ska prövas av partskonferensen för
upptagande i bilagorna A, B och/eller C. Det slutliga beslutet fattas av
partskonferensen. För EU:s del träder ändringar av bilagorna A,
B och/eller C i kraft ett år efter den dag då depositarien lämnar meddelande om
att de antagits av partskonferensen. Rekommendationer
från granskningskommittén Vid sitt åttonde möte i oktober 2012 beslutade
granskningskommittén att rekommendera att HBCDD tas upp i bilaga A till
konventionen, med särskilt angivna undantag för produktion och användning i EPS
och XPS i byggnader. Granskningskommitténs rekommendation grundar sig på det
faktum att det finns alternativ till HBCDD. Det är dock ovisst om alternativen
finns i tillräckliga mängder och om produktionssystemet för XPS och EPS i
byggnader kan behöva anpassas på kort tid, särskilt i vissa utvecklingsländer. Granskningskommittén noterar också i beslutet
att bortskaffande av uttjänta produkter och varor innehållande HBCDD under lång
tid kommer att utgöra en källa till utsläpp till miljön, och att om HBCDD tas
upp i bilaga A till konventionen skulle åtgärder för avfallshantering i
enlighet med artikel 6.1 d i konventionen säkerställa att produkter och varor
som innehåller HBCDD bortskaffas på ett sådant sätt att innehållet av den
långlivade organiska föroreningen förstörs eller på annat sätt bortskaffas på
ett miljömässigt godtagbart sätt. I enlighet med artikel 8.9 i konventionen har
granskningskommittén beslutat avge denna rekommendation till partskonferensen
för övervägande vid mötet i maj 2013. Granskningskommittén har också antagit ett
antal rekommendationer om alternativ till användningen av PFOS i öppna
tillämpningar. Granskningskommittén finner i sina rekommendationer att
information om den kommersiella tillgången till och effektiviteten av säkrare
alternativ till PFOS har blivit tillgänglig för följande användningsområden,
och uppmuntrar parterna att sluta använda PFOS för dessa användningsområden:
brandsläckningsskum; insekticider för bekämpning av eldmyror (Solenopsis
invicta) och termiter; dekorativ metallbeläggning; mattor; läder och
kläder; textilier och möbelstoppning. Granskningskommittén uppmuntrar dessutom
parterna att begränsa användningen av PFOS i hårdmetallbeläggning till enbart slutna
system. Granskningskommitténs
rekommendationer och EU-rätten Granskningskommitténs rekommendation, om den
följs av partskonferensen i maj 2013, kommer att innebära ett internationellt
förbud mot tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av HBCDD, med
undantag för dess användning i EPS och XPS i byggnadsrelaterade tillämpningar.
Detta särskilda undantag kommer att gälla i fem år, och kan förlängas, om så
behövs, med ytterligare fem år. Upptagandet av HBCDD i bilaga A till
konventionen kräver ändringar av POP-förordningen. När ett ämne införs i
konventionen kan bilagorna till förordningen, enligt artikel 14.1 i
förordningen, ändras i enlighet med de sedvanliga kommittéförfarandena i
artikel 5a i beslut 1999/468/EG[9],
med beaktande av artiklarna 10 och 11 i förordning (EU) nr 182/2011[10].
Införandet av HBCDD i konventionen bör förläggas så att den efterföljande
ändringen av POP-förordningen kan tillämpas från slutförandet av
tillståndsförfarandet för HBCDD enligt Reach. För detta kan parterna i
konventionen eventuellt behöva tillåtas skjuta upp införlivandet av
partskonferensens beslut till februari 2016. Det tidsbegränsade undantaget enligt
konventionen har ett syfte liknande tillståndsförfarandet i Reach. Båda
instrumenten tvingar aktörerna att fasa ut problematiska ämnen samtidigt som de
ger en rimlig tidsfrist för detta. När det gäller HBCDD kommer tidsfristerna
för de båda instrumenten att sammanfalla och de kommer således att få liknande
effekter på större delen[11]
av EU-marknaden. Tillverkare, handlare och användare av HBCDD i EPS och XPS i
byggnadsrelaterade tillämpningar, som omfattas av undantaget, kommer att kunna
ansöka om och beviljas tillstånd enligt Reach. Tillverkare, handlare och
användare av HBCDD i HIPS, textilier och icke byggnadsrelaterade tillämpningar
av EPS och XPS måste övergå till andra alternativ. På grund av tillgången till
alternativ, de berörda marknadernas ringa storlek och – när det gäller
textilier – på grund av de rådande marknadstrenderna med en kraftigt minskad användning
av HBCDD under de senaste åren, är det osannolikt att de berörda
marknadsaktörerna ändå skulle investera i tillståndsansökningar. Även utan
upptagande av HBCDD i konventionen förväntas dessa användningsområden fasas ut
och vara helt förbjudna i EU efter den 21 augusti 2015 enligt Reach. Även om effekten av de båda åtgärderna på
EU-marknaden i stort sett är densamma, kommer upptagandet av HBCDD i
konventionen och genomförandet i EU-lagstiftningen att ge ett stort mervärde.
HBCDD är en långlivad organisk förorening med långväga spridning. Därför är
tillståndsförfarandet enligt Reach kanske inte tillräckligt för att skydda
EU-medborgarna och miljön från de negativa effekterna av HBCDD, eftersom det
inte kommer att påverka tillverkning och användning av HBCDD i tredjeländer.
Därför krävs globala åtgärder. Upptagandet av HBCDD i konventionen kommer
dessutom att skapa lika villkor mellan användarna i EU och i tredjeländer. Den
förstnämnda gruppen är enligt Reach skyldig att investera resurser när de byter
till alternativ och/eller förbereder tillståndsansökningar, medan den senare
gruppen för närvarande inte omfattas av sådana belastningar eftersom
importerade varor inte omfattas av Reach-tillstånd. Genom att ta upp HBCDD med
det tidsbegränsade undantaget i konventionen tvingas tredjelandsaktörer att
övergå till andra alternativ på samma sätt som tillståndsförfarandet enligt
Reach tvingar EU-användarna att göra detsamma. Granskningskommitténs rekommendation om HBCDD
bör så snart partskonferensen antagit den genomföras i EU-lagstiftningen på ett
sådant sätt att Reach och POP-förordningen kompletterar snarare än strider mot
varandra. Detta innebär att undantaget för byggnadsrelaterade
användningsområden, när det genomförs genom POP-förordningen, kommer att begränsas
till dem som är tillåtna enligt Reach. Detta sätt att handla ligger i linje med
den övergripande principen om att inte sänka miljöskyddet i EU. På så sätt
skyddas också investeringar gjorda av marknadsaktörer som med framgång fått
tillstånd enligt Reach. Undantaget enligt POP-förordningen måste tidsbegränsas.
Om undantaget inte förlängs, löper det ut fem år efter det att det har trätt i
kraft (februari 2021). Om det trots de uppgifter som lämnats av branschen krävs
mer tid för att kunna ersätta HBCDD kan EU föreslå en förlängning av
undantagets giltighetstid enligt konventionen med ytterligare fem år (februari
2026). I fråga om PFOS och dess derivat skulle ett
avskaffande av de särskilda undantag som tas upp i granskningskommitténs beslut
inte påverka EU-rätten eftersom undantagen i fråga antingen inte genomförs i
POP-förordningar eller redan har upphört att gälla. Den enda avvikelsen från
detta är undantaget för användning av PFOS i hårdmetallbeläggning i öppna
system, vilket för närvarande undantas enligt POP-förordningen för användning
som vätmedel i kontrollerade elektropläteringssystem. Detta undantag enligt
POP-förordningen gäller bara till och med den 26 augusti 2015. EU:s
ståndpunkt Mot bakgrund av detta bör Europeiska unionen
vid den sjätte partskonferensen inom ramen för Stockholmskonventionen stödja
införandet av HBCDD i bilaga A till konventionen (med undantag för dess
tillverkning och användning i EPS och XPS i byggnader). Parter i konventionen
bör tillåtas att skjuta upp införlivandet av upptagandet av HBCDD till och med
februari 2016. Dessutom bör Europeiska unionen stödja avskaffandet av de
berörda särskilda undantagen och godtagbara syftena för PFOS och dess derivat,
utom undantaget för användning som vätmedel i kontrollerade elektropläteringssystem.
Det undantaget bör behållas tills det löper ut 2015. Undantaget bör därefter
inte förlängas. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED
BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Relevanta risker och socioekonomiska överväganden
som rör användning av HBCDD i EU och i världen undersöktes av Echa 2008 och av
granskningskommittén under perioden 2009–2012. Båda undersökningarna
innefattade samråd med berörda parter. Samrådet När HBCDD
rekommenderades för upptagande i bilaga XIV till Reach, tog Echa fram ett
bakgrundsdokument[12]
som underlag för rekommendationen. Bakgrundsdokumentet grundades på dokumentet Data
on Manufacture, Import, Export, Uses and Releases of HBCDD as well as
Information on Potential Alternatives to its Use[13]. Båda dokumenten var föremål
för offentligt samråd. Den information
som redovisas i dessa två dokument om tillverkning, import och export,
användning och utsläpp från användning grundar sig på riskbedömningsrapporten
med ytterligare data som lämnades av HBCD-industrins användargrupp i oktober 2008.
Dessa ytterligare data inkluderar sammanfattande uppgifter för den totala
försäljningen och konsumtionen av HBCDD i hela EU för varje år mellan 2003 och
2007. Information om möjliga alternativ till HBCDD har hämtats från en rad
olika källor, däribland undersökningar som redan gjorts av både industrin och
tillsynsmyndigheterna i syfte att identifiera kandidatämnen/-tekniker. Granskningskommittén
antog vid sitt sjunde möte riskhanteringsbedömningen för HBCDD[14]. Samråd om
riskhanteringsbedömningen fördes med berörda parter, inklusive företrädare för
industrin, under perioden 2010–2012, och granskningskommittén uppmanade den
arbetsgrupp för HBCDD som utarbetade riskhanteringsbedömningen att inhämta mer
information om HBCDD. Granskningskommittén beslutade att se över den
ytterligare informationen och att vid sitt åttonde möte överväga att
specificera berörd bilaga till konventionen och eventuella undantag som bör
behandlas av partskonferensen i samband med upptagande av HBCDD. Tjugosex
parter och observatörsländer lämnade information[15]. Dessutom lämnades information
av sju icke-statliga observatörer[16]. Resultat
av samrådet Om HBCDD tas upp i
konventionen i enlighet med granskningskommitténs rekommendation och detta
sedan genomförs i EU genom POP-förordningen kommer det att innebära förbud mot
tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av HBCDD i HIPS och
textilier samt icke byggnadsrelaterade tillämpningar av EPS och XPS. HIPS Enligt de dokument
som offentliggjorts av Echa används HIPS med HBCDD huvudsakligen i video- och
stereoutrustning, fördelningsboxar för elledningar i byggsektorn samt för
invändig beklädnad av kylskåp. Olika källor uppskattar att flamskyddade HIPS
innehåller 1–7 viktprocent HBCDD, och i EU:s riskbedömningsrapport antas
som ett sämsta tänkbara fall att HIPS innehåller 7 % HBCDD.
Användningsvolymen har inte förändrats under de senaste åren i Europa och
beräknas till 210 ton/år (1,81 % av den totala användningen av HBCDD i
EU). HBCDD används inte
i någon större utsträckning i HIPS och det är rimligt att anta att alternativa
flamskyddsmedel är tillgängliga för denna tillämpning. Följande kemikalier kan
användas som alternativ till HBCDD i HIPS: etylenbis(tetrabromftalimid) (EBTPI)
(tekniskt genomförbart, kommersiellt tillgängligt och används i stor
omfattning); dekabromdifenyletan (DBDPE) (tekniskt genomförbart, kommersiellt
tillgängligt och används i stor omfattning) – DBDPE används ofta i HIPS och
textilier med bättre effekt än HBCDD och med ungefär samma pris som HBCDD;
trifenylfosfat (tekniskt genomförbart, kommersiellt tillgängligt och används i
stor omfattning); bisfenol A-bis(difenylfosfat) (BDP) (tekniskt
genomförbart, kommersiellt tillgängligt och används i stor omfattning;
difenylkresylfosfat (tekniskt genomförbart, kommersiellt tillgängligt och
används i stor omfattning). Andra kemikalier
som kan användas som alternativ till HBCDD i HIPS omfattar många olika
bromerade flamskyddsmedel som används tillsammans med antimontrioxid (ATO),
exempelvis tris(tribromneopentyl)fosfat; tetrabrombisfenol A-bis(2,3-dibrompropyleter)
(TBBPA-DBPE); 2,4,6-tris(2,4,6-tribromfenoxi)-1,3,5-triazin;
etan-1,2-bis(pentabromfenyl) och etylenbis(tetrabromftalimid). Det finns också
alternativa material till HIPS på marknaden. I elprodukter till exempel kan
HIPS ersättas med flera olika alternativa material, inbegripet blandningar av
polykarbonat/akrylnitrilbutadienstyren (PC/ABS), polystyren/polyfenyleneter
(PS/PPE) och polyfenyleneter/slagtålig polystyren (PPE/HIPS) utan
flamskyddsmedel eller med användning av icke-halogenerade fosforbaserade
flamskyddsmedel. Textilier Enligt de dokument
som offentliggjorts av Echa används HBCDD i textila tillämpningar för att
överensstämma med brittiska och tyska DIN-standarder för flamskyddsmedel,
främst för stoppade möbler och sittplatser i transportmedel, draperier,
madrassöverdrag, inrednings- och biltextilier. Den sannolika
HBCDD-koncentrationen i slutprodukten uppskattas till 10–15 %. Efter en
avsevärd minskning av denna användning under de senaste åren uppskattas att
endast cirka 210 ton/år för närvarande används i textilbeläggningar
(1,81 % av den totala användningen av HBCDD i EU). Den relativt ringa
mängd HBCDD som används i textilbeläggningar och den stora minskningen av
användningen under de senaste åren antogs avspegla tillgången till lika
effektiva alternativ. Användningen av flamskyddsmedel i textilier kan undvikas
om själva materialet inte är antändligt eller svårantändligt. Vissa naturliga
material såsom ull kan därför användas som barriärmaterial i möbler. Andra
material med goda flamskyddsegenskaper är rayon med fosfortillsats,
polyesterfibrer och aramider. Det finns också flera kemikalier som kan användas
som ersättning för HBCDD i textila tillämpningar. Bland kemiska
alternativ till HBCDD för baksidesbeläggning av textilier kan nämnas
dekabromdifenyletan (DBDPE) (tekniskt genomförbart, kommersiellt tillgängligt
och används i stor omfattning; etylenbis(tetrabromftalimid) (tekniskt
genomförbart, kommersiellt tillgängligt och används i stor omfattning); klorparaffiner
(tekniskt genomförbart, kommersiellt tillgängligt och används i stor
omfattning) och ammoniumpolyfosfater (tekniskt genomförbart, kommersiellt
tillgängligt och används i stor omfattning). Det bör dock noteras att dessa,
med undantag av ammoniumpolyfosfater, är halogenerade och långlivade ämnen som
själva kan komma att klassificeras som långlivade organiska föroreningar i ett
senare skede. Dessutom omfattas kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) redan av
restriktioner enligt POP-förordningen. I textilier kan
brandsäkerhet även uppnås genom system som använder ett expanderande
(intumescent) material. Materialet sväller i hetta och fungerar som
värmeisolering. Denna typ av system består vanligen av en kombination av en
kolkälla som bildar isoleringsmassan, ett syrabildande ämne och ett nedbrytande
ämne som utvecklar gas och får isoleringsmassan att expandera. Icke
byggnadsrelaterade tillämpningar av EPS och XPS Enligt rapporten
från 2011 Assessment of the consumption of HBCDD in EPS and XPS in conjunction
with national fire requirements[17]
används inom EU 70 % av EPS i byggnadsrelaterade tillämpningar, 25 %
i förpackningar (industri och livsmedel) och 5 % i andra tillämpningar.
Förpackningsmaterial förmodas i allmänhet vara HBCDD-fria. Den viktigaste icke byggnadsrelaterade
användningen av EPS som innehåller HBCDD är i bilbarnstolar för att uppfylla
kraven i standarden FMVSS 302. I EU tycks det inte finnas några icke
byggnadsrelaterade tillämpningar av XPS som innehåller HBCDD. Under det tvååriga
samrådet har ingen begäran om ett särskilt undantag för icke byggnadsrelaterade
användningar av EPS och XPS gjorts av regeringar eller industrin. Man kan
därför anta att alternativa kemikalier används i dessa tillämpningar eller att
de använder helt andra material. Byggnadsrelaterade
tillämpningar av EPS och XPS I EU används HBCDD
främst i produktionen av EPS och XPS. EPS som innehåller HBCDD används främst i
byggnadsrelaterade tillämpningar. XPS som innehåller HBCDD tycks endast
användas i byggnadsrelaterade tillämpningar. I dagsläget finns
lämpliga flamskyddsmedel tillgängliga men i otillräcklig mängd för att ersätta
HBCDD i de flesta byggnadsrelaterade användningar av XPS eller EPS, eftersom
det skulle behövas mycket högre halter av icke-halogenerade flamskyddsmedel
(EPS och XPS innehåller 0,7 % respektive 2,5 % HBCDD). I mars 2011
meddelade Great Lakes Solutions att man kommer att öka produktionen av ett
flamskyddsmedel som är en bromerad sampolymer av styren och butadien med hög
molekylvikt och som är lämpligt för EPS och XPS. Det väntas dock ta flera år
innan branschen helt kan gå över till denna teknik. Enligt branschens
farobedömning är denna sampolymer långlivad men inte bioackumulerande eller
toxisk. Enligt den
information som lades fram vid granskningskommitténs åttonde möte pågår för
närvarande ett pilotprojekt där mindre kvantiteter av sampolymeren levereras
till nedströmsanvändare för provning. Försök med produktion i industriell skala
har gjorts med lyckat resultat och sampolymeren bör vara kommersiellt tillgänglig
från Great Lakes Solutions-Chemtura Corporation under 2012. ICL-Industrial
Products meddelade nyligen att de siktar på kommersiell produktion senast 2014
(10 000 Mt). Albemarle (USA) kommer att ha kemikalien kommersiellt
tillgänglig 2014. Tillräcklig kapacitet för att ersätta HBCDD bör därför kunna
uppnås inom 3–5 år. Mot denna bakgrund
bör det tidsbegränsade undantaget för användning av HBCDD i byggnadsrelaterade
tillämpningar av EPS och XPS stödjas i syfte att ge industrin tillräcklig tid
för att gå över till alternativen. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA
ASPEKTER Förslaget utgörs av ett rådsbeslut, grundat på
artiklarna 192.1 och 218.9 i EUF-fördraget, och fastställer vilken ståndpunkt
som ska antas på EU:s vägnar vid den sjätte partskonferensen (COP6) för
Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar vad gäller
förslaget till ändring av bilagorna A och B. Artikel 218.9 i EUF-fördraget är den lämpliga
rättsliga grunden eftersom den akt som COP6 uppmanas att anta är ett beslut om
ändring av en bilaga till Stockholmskonventionen som har rättslig verkan. 2013/0075 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som, på Europeiska unionens
vägnar, ska intas vid den sjätte partskonferensen för Stockholmskonventionen om
långlivade organiska föroreningar vad gäller förslaget till ändring av
bilagorna A och B EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, och av följande skäl: (1) Stockholmskonventionen om
långlivade organiska föroreningar (nedan kallad konventionen)
ratificerades av Europeiska unionen den 16 november 2004, på grundval av rådets
beslut 2006/507/EG av den 14 oktober 2004 om ingående på Europeiska
gemenskapens vägnar av Stockholmskonventionen om långlivade organiska
föroreningar[18]. (2) Skyldigheterna enligt
konventionen genomfördes i unionsrätten genom Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska
föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG[19] (nedan kallad POP-förordningen). (3) EU anser att det är viktigt
att bilagorna A, B och C till konventionen gradvis utökas med nya ämnen som
uppfyller kriterierna för att utgöra långlivade organiska föroreningar
(POP-ämnen), med beaktande av försiktighetsprincipen, för att nå konventionens
mål och fullgöra åtagandet från alla regeringar vid världstoppmötet i
Johannesburg 2002 om att minimera de negativa effekterna av kemikalier fram
till 2020. (4) Enligt artikel 22 i
konventionen får partskonferensen (COP) anta beslut om ändring av bilagorna A,
B och C till konventionen. Dessa beslut träder i kraft ett år efter den dag då
depositarien har lämnat meddelande om en ändring, utom för de parter som har
valt att inte godta ändringen. (5) Efter att Norge 2008 föreslog
hexabromcyklododekan (HBCDD)[20]
har den granskningskommitté för långlivade organiska föroreningar (nedan kallad
granskningskommittén) som inrättats inom ramen för konventionen slutfört
sitt arbete avseende denna produkt. Granskningskommittén fann att HBCDD
uppfyller konventionens kriterier för att tas upp i bilaga A. Den kommande
partskonferensen för konventionen väntas besluta om upptagande av HBCDD i
bilaga A till konventionen. (6) HBCDD togs 2011 upp[21] i bilaga XIV till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18
december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av
kemikalier (Reach)[22].
HBCDD omfattas därför av tillståndsförfarandet enligt den förordningen.
Utsläppande på marknaden och användning av HBCDD kommer att förbjudas om
tillstånd inte beviljas till en särskild person för en särskild användning.
Eftersom HBCDD kan spridas över stora avstånd, skulle en global utfasning av
användningen av detta ämne vara mer fördelaktigt för EU-medborgarna än en
EU-omfattande utfasning enligt Reach. (7) För att anpassa upptagandet
enligt POP-förordningen till den gällande tidsfristen enligt bilaga XIV till
Reach, bör konventionsparterna tillåtas att skjuta upp införlivandet av
partskonferensens beslut om upptagande av HBCDD till och med februari 2016. (8) Granskningskommittén
rekommenderar att HBCDD tas upp i konventionen med ett tidsbegränsat undantag
för produktion och användning av HBCDD i byggnadsrelaterade tillämpningar av
expanderad polystyren (EPS) och extruderad polystyren (XPS). Dessa
tillämpningar står för den största delen av HBCDD-användningen i EU. Inom EU
kommer det att behövas tre till fem år för att nå den kapacitet som krävs för
att ersätta HBCDD. EU bör därför stödja de föreslagna särskilda undantagen vid
partskonferensens sjätte möte (COP6). (9) Granskningskommittén
konstaterar att om HBCDD tas upp i bilaga A, skulle åtgärder för
avfallshantering enligt artikel 6.1 d i konventionen säkerställa att produkter
och varor som innehåller HBCDD bortskaffas på ett sådant sätt att deras
innehåll av den långlivade organiska föroreningen förstörs eller på annat sätt
bortskaffas på ett miljömässigt godtagbart sätt. (10) Avfall som innehåller HBCDD,
särskilt EPS och XPS som används i byggnadsrelaterade tillämpningar,
återanvänds för närvarande i ett antal länder som är parter i konventionen.
Dessa parter kan föreslå ett undantag för att tillfälligt tillåta återvinning
av avfall som innehåller HBCDD, på motsvarande sätt som anges i den bestämmelse
som vid COP4 infördes i del IV i bilaga A och som tillåter återvinning av
avfall som innehåller tetrabromdifenyleter och pentabromdifenyleter på vissa
noga fastställda villkor. (11) Perfluoroktansulfonsyra (PFOS)
och dess derivat togs 2010 upp[23]
i bilaga I till POP-förordningen. (12) Granskningskommittén uppmanar
parterna att sluta använda PFOS i brandsläckningsskum; insekticider för
bekämpning av eldmyror (Solenopsis invicta) och termiter; dekorativ
metallbeläggning; mattor; läder och kläder; textilier och möbelstoppning.
Granskningskommittén uppmanar också parterna att begränsa användningen av PFOS
i hårdmetallbeläggning, vilket för närvarande är tillåtet som ett särskilt
angivet undantag, till endast slutna system, vilket för närvarande är tillåtet
som ett godtagbart syfte enligt konventionen. (13) PFOS och dess derivat togs upp
i bilaga I till POP-förordningen med endast ett fåtal undantag som anges i
konventionen. Mot bakgrund av granskningskommitténs beslut bör gällande
särskilt angivna undantag och godtagbara syften för PFOS och dess derivat utgå,
utom undantaget för vätmedel för användning i kontrollerade
elektropläteringssystem. Det undantaget bör bibehållas tills det löper ut 2015.
Undantaget bör därefter inte förlängas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1 Den ståndpunkt som Europeiska
unionen ska inta vid den sjätte partskonferensen för Stockholmskonventionen ska
vara att stödja - upptagande av hexabromcyklododekan
(HBCDD)[24]
i bilaga A till konventionen med ett tidsbegränsat undantag för produktion och
användning av HBCDD i byggnadsrelaterade tillämpningar, - strykningen av följande undantag
och godtagbara syften från posten om perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och dess
derivat i bilaga B till konventionen: brandsläckningsskum; insekticider för
bekämpning av eldmyror (Solenopsis invicta) och termiter; dekorativ
metallplätering; mattor; läder och kläder; textilier och möbelstoppning, i enlighet med rekommendationerna från
granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar[25]. Unionens företrädare vid den sjätte
partskonferensen för Stockholmskonventionen får utan något nytt beslut av rådet
godkänna mindre förändringar i förhållande till rekommendationerna från
granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar. 2 Parterna i konventionen bör
tillåtas att skjuta upp införlivandet av upptagandet av HBCDD i bilaga A till
konventionen till och med februari 2016. 3 Om det föreslås ett införande i
bilaga A av en klausul som tillfälligt tillåter återvinning av avfall som
innehåller HBCDD på särskilda väldefinierade villkor, får Europeiska unionen
stödja en sådan ändring. Artikel 2 Det beslut som
antas av partskonferensen för Stockholmskonventionen ska efter antagandet
offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] http://www.pops.int/documents/convtext/convtext_en.pdf. [2] Två EU-medlemsstater (Italien och Malta) har ännu inte
ratificerat konventionen. [3] EUT L 209, 31.7.2006, s. 1. [4] EUT L 158, 30.4.2004, s. 7. [5] Hexabromcyklododekan (CAS-nr: 25637-99-4),
1,2,5,6,9,10-hexabromcyklododekan (CAS-nr: 3194-55-6) och dess viktigaste
diastereoisomerer: alfa-hexabromcyklododekan (CAS-nr: 134237-50-6),
beta-hexabromcyklododekan (CAS-nr: 134237-51-7) och gamma-hexabromcyklododekan
(CAS-nr: 134237-52-8). [6] EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. [7] Kommissionens förordning (EU) nr 143/2011 av den 17
februari 2011 om ändring av bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och
begränsning av kemikalier (Reach), EUT L 44, 18.2.2011, s. 2. [8] Detsamma gäller ämnen som införs i bilagorna I, II
och/eller III till Uneces protokoll om långlivade organiska föroreningar. [9] Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de
förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens
genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23). [10] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011
av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för
medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina
genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). [11] År 2008 utgjorde användningen av HBCDD i EPS och XPS
96,3 % av den totala HBCDD-användningen i EU. Enligt 2011 års uppskattning
av HBCDD-förbrukningen i EPS och XPS i samband med nationella brandskyddskrav
(se http://www.klif.no/publikasjoner/2819/ta2819.pdf)
i Europa, används 70 % av EPS i byggnadsrelaterade tillämpningar,
25 % i förpackningar och 5 % i andra tillämpningar.
Förpackningsmaterial förmodas i allmänhet vara HBCDD-fria. Därför används det
stora flertalet EPS som innehåller HBCDD i byggnadsrelaterade tillämpningar.
XPS som innehåller HBCDD tros endast användas i byggnadsrelaterade
tillämpningar. [12] http://echa.europa.eu/documents/10162/42ddec00-863a-4cff-abd2-6d4b39abe114. [13] http://echa.europa.eu/documents/10162/eb5129cf-38e3-4a25-a0f7-b02df8ca4532. [14] UNEP/POPS/POPRC.7/19/Add.1,
finns på
http://chm.pops.int/Convention/POPsReviewCommittee/POPRCMeetings/POPRC7/POPRC7Documents/tabid/2267/language/en-US/Default.aspx. [15] Argentina, Azerbajdzjan, Brasilien, Bulgarien, Kambodja,
Kamerun, Kanada, Kina, Tyskland, Guatemala, Indonesien, Irland, Israel,
Italien, Kiribati, Lettland, Mali, Mexiko, Monaco, Myanmar, Nederländerna,
Norge, Polen, Rumänien, Thailand och Förenta staterna. [16] Great Lakes Solutions, Green Chemicals Srl, International
POPs Elimination Network IPEN, PS Foam Industry, Extruded Polystyrene Foam
Association och gemensamt från industriförbunden Exiba (en sektorsgrupp inom
Cefic) och EPS (PlasticsEurope) samt tidigare medlemmar i granskningskommittén. [17] http://www.klif.no/publikasjoner/2819/ta2819.pdf. [18] EUT L 209, 31.7.2006, s. 1. [19] EUT L 158, 30.4.2004, s. 7. [20] Hexabromcyklododekan (CAS-nr: 25637-99-4),
1,2,5,6,9,10-hexabromcyklododekan (CAS-nr: 3194-55-6) och dess viktigaste
diastereoisomerer: alfa-hexabromcyklododekan (CAS-nr: 134237-50-6),
beta-hexabromcyklododekan (CAS-nr: 134237-51-7) och gamma-hexabromcyklododekan
(CAS-nr: 134237-52-8). [21] Kommissionens förordning (EU) nr 143/2011 av den 17
februari 2011 om ändring av bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och
begränsning av kemikalier (Reach), EUT L 44, 18.2.2011, s. 2. [22] EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. [23] Kommissionens förordning (EU) nr 757/2010 av den 24
augusti 2010 om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar,
EUT L 223, 25.8.2010, s. 29. [24] Hexabromcyklododekan (CAS-nr: 25637-99-4),
1,2,5,6,9,10-hexabromcyklododekan (CAS-nr: 3194-55-6) och dess viktigaste
diastereoisomerer: alfa-hexabromcyklododekan (CAS-nr: 134237-50-6),
beta-hexabromcyklododekan (CAS-nr: 134237-51-7) och gamma-hexabromcyklododekan
(CAS-nr: 134237-52-8). [25] Besluten POPRC-8/3: Hexabromcyklododekan och POPRC-8/8:
Perfluoroktansulfonsyra, dess salter och perfluoroktansulfonylfluorid och
besläktade kemikalier i öppna tillämpningar (del av POPRC-8/16), tillgänglig på
http://chm.pops.int/Convention/POPsReviewCommittee/LatestMeeting/POPRC8/MeetingDocuments/tabid/2801/Default.aspx.