MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.        Allmän bakgrund

Europeiska unionen har satt som mål att bli en smart och hållbar ekonomi för alla fram till 2020. Sjöfartssektorerna innehåller områden med utrymme för innovation, hållbar tillväxt och sysselsättning vilket bör bidra till detta mål. I oktober 2012, antog de europeiska ministrarna för havsfrågor ”Limassolförklaringen” för att stödja Europa 2020-strategin[1] med en starka maritim pelare. Som kommissionen fastställde i meddelandet Blå tillväxt – möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn[2] är föreliggande lagstiftningsförslag en viktig del av denna ambition att utveckla Europas blå ekonomi.

Den ökade användningen av kust- och havsområden samt effekterna av klimatförändringarna, naturkatastrofer och erosion tär också på kust- och havsresurserna. Det krävs en integrerad och samordnad förvaltning för att säkra en hållbar tillväxt och bevara kusternas ekosystem och marina ekosystem till kommande generationer.

Fysisk planering i havsområden betecknas allmänt som ett offentligt förfarande för analys och planering av den rumsmässiga och tidsmässiga utbredningen av mänsklig verksamhet i havsområden för att uppnå ekonomiska, miljörelaterade och sociala mål. Slutmålet för fysisk planering i havsområden är att utarbeta planer för att identifiera de olika användningarna av havsområdet. 2008 offentliggjorde kommissionen sin - Färdplan för fysisk planering i kust- och havsområden: Att uppnå gemensamma principer för EU[3], följt av 2010 års meddelande Fysisk planering i EU:s kust- och havsområden – resultat och fortsatt utveckling[4], som banade vägen för detta förslag.

Integrerad förvaltning av kustområden är ett verktyg för en integrerad förvaltning av alla politiska processer som påverkar kustområdena, den syftar till att förbättra växelverkan mellan kustnära verksamhet på ett samordnat sätt för att garantera en hållbar utveckling av kust- och havsområden. Det garanterar att beslut om förvaltning och utveckling är enhetliga i de olika sektorerna. En rekommendation från 2002 om integrerad förvaltning i kustområden fastställer principerna för sund planering och förvaltning av kustområdena och hur man på bästa sätt kan genomföra dem. EU är också fördragsslutande part i Barcelonakonventionen, där ett protokoll om integrerad förvaltning av kustområden utarbetades som trädde i kraft i mars 2011. Detta protokoll gör integrerad förvaltning av kustområden obligatoriskt för medlemsstater som gränsar till Medelhavet.

Fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden är kompletterande verktyg. Det sker en överlappning av dessa i medlemsstaternas kust- och territorialvatten där fysiska planer kommer att kartlägga befintlig mänsklig verksamhet och identifiera den mest effektiva framtida fysiska planeringen, samtidigt som strategier för en integrerad förvaltning av kustområdena säkerställer en integrerad förvaltning av mänsklig verksamhet. Tillsammans kommer de att förbättra både planering och förvaltning av land- havsgränsen.

1.2.        Motiv och syfte

Det huvudsakliga syftet med det föreslagna direktivet är att främja en hållbar tillväxt i havs- och kustområden och hållbar användning av kust- och havsresurser genom att upprätta en ram för effektivt genomförande av fysisk planering i kust- och havsområden i EU-vatten och integrerad förvaltning av kustområdena i medlemsstaterna.

En ökad och icke samordnad användning av kust- och havsområden leder till konkurrens om sjö- och kustområdena och ineffektiv och ohållbar användning av resurserna i dessa områden. Osäkerheter och brist på förhandsinformation om lämplig tillgång till havsområdet har skapat ett mindre lyckat företagsklimat för investerare, eventuellt med förlorade arbetstillfällen som följd.

Att se till att fördelningen av havsområdet bland berörda aktörer och en samordnad förvaltning av kustområdena sker på bästa möjliga sätt är avgörande för att samordnad verksamhet ska kunna uppnå bästa möjliga resultat. Det har visat sig minska kostnaderna för fri forskning, administration och drift, och öka den rättsliga förutsägbarheten, särskilt för små och medelstora företag.

För att säkerställa hållbarhet och miljöhygienen för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden måste man tillämpa en ekosystembaserad strategi som garanterar ett skydd för de naturresurser som utgör grunden för genomförandet av de olika åtgärderna.

Den föreslagna åtgärden är därför inte sektorspecifik, utan omfattar alla politikområden i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som påverkar kuster, hav och oceaner. Den stöder det pågående genomförandet av havsrelaterade politikområden i medlemsstaterna genom effektivare samordning och ökad insyn. Planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden kan också på ett tidigt stadium förbättra utformningen av och minska konflikter mellan ekonomiska mål och miljölagstiftning.

De operativa målen för direktivet gäller förfarandena. Att utforma och genomföra sammanhängande förfaranden för att planera människors utnyttjande av havsrummet, garantera en hållbar förvaltning av kustområden och fastställa det lämpliga gränsöverskridande samarbetet mellan dessa kommer att åläggas medlemsstaterna. Ett betydande mervärde till stöd för förbindelsen mellan land och hav genom att förbättra samstämmigheten mellan fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

Detaljerad planering och fastställande av förvaltningsmål är upp till medlemsstaterna. EU deltar inte i dessa förfaranden. Förslaget påverkar inte medlemsstaternas rättigheter för fysisk planering (den fysiska planeringen på land).

1.3.        Förenlighet med andra beslut

De europeiska lagstiftarna har därför antagit ambitiösa politiska initiativ som är relevanta för oceaner, hav och kuster, som ska genomföras under de närmaste 10–20 åren. Dessa initiativ omfattar ramdirektivet om en marin strategi[5], direktivet om förnybar energi[6], och initiativet om sjömotorvägar[7] och direktivet om livsmiljöer[8]. EU förväntas anta en reformerad gemensam fiskeripolitik och, inom ramen för den nya budgetplanen, reviderade strukturfonder (den gemensamma strategiska ramen) år 2013. Huvudsyftet med detta förslag är att underlätta sammanhängande och hållbart genomförande av dessa initiativ genom en integrerad process eller processer. Detta förslag varken förändrar eller ändra gemenskapens regelverk för något politikområde i EUF-fördraget.

I synnerhet finns det möjligheter för medlemsstaterna att förbättra ett effektivt genomförande och minska den administrativa bördan vid genomförandet av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden genom att tillämpa gemenskapens regelverk på ett integrerat sätt.

Bedömningen av miljöeffekterna av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden ska utföras i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2001/42/EG[9]. En sådan strategisk miljöbedömning kommer att säkerställa en övergripande bedömning av konsekvenserna, inklusive kumulativa, från olika typer av mänsklig verksamhet i ett tidigt skede och underlätta genomförandet av framtida projekt. Om det därefter är nödvändigt med miljökonsekvensbedömningar av individuella projekt, kommer särskilda bedömningar att kunna använda analyser som redan har utförts inom ramen för de strategiska miljöbedömningarna planering som underlag och undvika dubbelarbete vid bedömning och den därmed förbundna administrativa bördan.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNING

2.1.        Offentligt samråd

Europeiska kommissionen höll ett offentligt samråd från mars till maj 2011 för att samla in synpunkter från berörda parter om statusen och framtiden för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden i Europeiska unionen.

Resultaten bekräftade att konflikter i samband med användandet av havsområdena blir allt vanligare, och bekräftade att det bör finnas ett gemensamt tillvägagångssätt för genomförandet av fysisk planering i kust- och havsområden i EU:s vatten, med tanke på de särskilda förhållanden som råder i varje region. Att säkerställa lämplig samordning av förfaranden för fysisk planering i kust- och havsområden med strategier för integrerad kustförvaltning ansågs vara viktigt. Medan EU:s åtgärder i gränsöverskridande frågor ansågs särskilt användbara fanns inget klart svar på det bästa valet av instrument.

2.2.        Konsekvensbedömning

Konsekvensbedömningen är en bedömning av effektiviteten och de ekonomiska, miljömässiga och sociala effekterna av följande tre alternativ: 1) Vägledning och utveckling av bästa praxis, icke-bindande åtgärder 2) och 3) rättsligt bindande åtgärder, bland annat ett ramliknande direktiv eller en förordning.

I konsekvensbedömningen drogs slutsatsen att även om icke-bindande alternativ erbjuder vissa fördelar, är ett rättsligt bindande system som stöds av ett direktiv det lämpligaste instrumentet för att garantera förutsägbarhet, stabilitet och insyn i fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden, samtidigt som man bevarar proportionalitet och subsidiaritet genom lämna flexibilitet åt medlemsstaterna och inte inkräkta på deras behörighet. Ett direktiv är också det lämpligaste sättet att garantera att tidsfristerna för genomförandet är förenliga med de tidsramar som gäller för EU:s övriga lagstiftning och politiska initiativ (t.ex. direktivet om förnybar energi, ramdirektivet om en marin strategi, Europa 2020-målen, etc.) och för att främja tillväxten av ekonomisk verksamhet till sjöss mot bakgrund av den ökade konkurrensen om utrymmet.

Konsekvensbedömningsnämnden avgav sitt slutliga yttrande om konsekvensbedömningen den 30 april 2012. Konsekvensbedömningen och en sammanfattning offentliggörs med det aktuella förslaget, tillsammans med yttrandet från konsekvensbedömningsnämnden.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1.        Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Enligt förslaget inrättas en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden i form av en systematisk och samordnad, inkluderande och gränsöverskridande strategi för integrerade styrelseformer för havsfrågor. Medlemsstaterna blir skyldiga att utföra fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden i enlighet med nationell och internationell lagstiftning. Syftet med åtgärden är att medlemsstaterna upprättar den process eller de processer som täcker hela cykeln av problemidentifiering, insamling av information, planering, beslutsfattande, förvaltning, övervakning av genomförandet och aktörernas deltagande.

Planerna för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden fastställer inte nya sektoriella politiska mål. De har som syfte att integrera och koppla de mål som fastställs av nationell eller regional sektorspolitik, för att finna åtgärder för att förhindra eller mildra konflikter mellan olika sektorer och att bidra till att förverkliga unionens mål i sektorspolitik som avser havs- och kustområden. Det viktigaste är att det i förslaget föreskrivs att medlemsstaterna ska eftersträva samstämmighet mellan förvaltning i hela havsområden genom gränsöverskridande samarbete i samma marina region eller delregion och tillhörande kustområden och lämplig datainsamling och utbyte.

Genomförandeakter kommer att säkerställa ett enhetligt genomförande av direktivet i hela EU och underlätta rapporteringen från medlemsstaterna till kommissionen och, när så är lämpligt, utbyte av uppgifter mellan medlemsstaterna och kommissionen.

3.2.        Rättslig grund

Förslaget stöder genomförandet av EU:s integrerade havspolitik, inbegripet ramdirektivet om en marin strategi som den miljömässiga grunden för politiken. Målet med den integrerade havspolitiken är att se till att politiken inom olika sektorer i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som påverkar havsområden genomförs på ett konsekvent sätt så att flera parallella mål av ekonomisk, social och miljömässig karaktär kan uppnås.

Förslaget grundar sig på artiklarna 43.2, 100.2, 192.1 och 194.2 i EUF-fördraget. Verksamhet som omfattas av denna politik konkurrerar om havsrummet och användningen av kustresurser. De förfaranden som ska inrättas bör sträva efter att se till att de planerade åtgärderna inom varje sektor kan genomföras utan skada för varandra för att uppnå sina enskilda mål, medan de gemensamt bidrar till en hållbar utveckling av havs- och kustområden och hållbar användning av havs- och kustresurser.

3.3.        Subsidiaritetsprincipen och mervärde

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Frågor såsom val av faktisk utveckling, plats för investering, prioritering och att fastställa lösningar är en fråga för det nationella eller lokala beslutsfattandet. Planeringsprocessen som sådan bör utföras av myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med deras nationella förvaltning och konstitutionella grundstrukturer, nationell sektorspolitik prioriteringar och i största möjliga utsträckning bygga på befintliga mekanismer och politik.

EU:s åtgärder ger mervärde genom att 1) säkerställa och rationalisera medlemsstaternas åtgärder på fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden för att garantera konsekvent och sammanhängande genomförande inom EU och 2) säkerställa en ram för samarbete mellan medlemsstaterna om fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden som har gemensamma marina regioner och delregioner. Gränsöverskridande samarbete om fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden i EU:s marina regioner och delregioner är viktigt, eftersom marina ekosystem, fiskeområden, marina skyddade områden och sjöfartsinfrastrukturer, såsom kablar, rörledningar, farleder, olja, gas och vindkraftanläggningar osv. löper över nationella gränser.

3.4.        Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget.

Förslaget är begränsat till att tvinga medlemsstaterna att inrätta eller bibehålla en process eller processer för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden. Systemet omfattar ett antal minimikrav för dessa processer som bygger på befintliga erfarenheter i medlemsstaterna och som möjliggör att de integreras och fortgår under en gemensam EU-ram.

Rapporteringskraven hålls på ett minimum som är nödvändigt för att bedöma dess genomförande. Kommissionen kommer att se till att man i största möjliga mån kommer att använda sig av befintliga rapporteringskrav. Kommissionen kommer att använda den information som medlemsstaterna rapporterar och all övrig relevant information genom EU:s lagstiftning, inklusive artikel 19.3 i direktiv 2008/56/EG för att informera Europaparlamentet och rådet om framstegen i genomförandet av detta direktiv.

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen mellan medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument[10] undersökte kommissionen om förklarande dokument kommer att bli nödvändiga för att den ska kunna övervaka införlivandet av detta direktiv. Man har därför tagit vederbörlig hänsyn till direktivets karaktär och proportionalitetsprincipen och eventuell ytterligare administrativ börda. Mot bakgrund av det begränsade antalet rättsliga skyldigheter i detta direktiv anser kommissionen att det inte kommer att vara svårt att övervaka införlivandet av detta direktiv. Kommissionen avser därför inte begära att medlemsstaterna måste bifoga handlingar om förhållandet mellan delar av direktivet och motsvarande delar av nationella införlivandeåtgärder till sin anmälan

3.5.        Val av regleringsform

Kommissionen föreslår ett direktiv som förpliktar medlemsstaterna att upprätta planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden, samtidigt som medlemsstaternas befogenheter att anpassa innehållet till särskilda ekonomiska, sociala och miljömässiga prioriteringar och nationell sektorspolitiska mål och rättsliga traditioner respekteras. Subsidiaritets- och proportionalitetshänsyn har lett till slutsatsen att en förordning inte skulle vara lämplig. Procedurreglerna och ett till sin karaktär processbaserat instrumentet uttrycks bäst i ett ramdirektiv. Däremot är ett icke-bindande instrument inte lämpligt eftersom det inte skulle leda till några av de politiska målen, nämligen kravet på att alla kustmedlemsstaterna tillämpar fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden och på att säkerställa gränsöverskridande samarbete. Dessutom garanterar en lagstiftningsstrategi även att ovannämnda processer kommer att genomföras inom överenskomna tidsramar.

3.6.        Närmare redogörelse för förslaget

Förslaget innehåller två delar, direktivet och dess bilaga.

3.6.1.     Direktivet

I artikel 1 fastställs förordningens syfte.

I artikel 2 fastställs förordningens tillämpningsområde.

I artikel 3 definieras de begrepp som används i akten.

Artikel 4 handlar om fastställande av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden på medlemsstatsnivå.

Artikel 5 handlar om fastställande av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden på medlemsstatsnivå.

I artikel 6 fastställs minimistandarder för planer för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

I artikel 7 fastställs minimikrav för maritim fysisk planering.

I artikel 8 fastställs minimikrav för strategier för integrerad förvaltning av kustområden.

Artikel 9 innehåller bestämmelser om allmänhetens deltagande i utarbetandet av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

Artikel 10 behandlar insamling av uppgifter och utbyte av information till stöd för planer för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

Artikel 11 innehåller bestämmelser om bedömningen av miljöeffekterna av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

Artikel 12 gäller bilateralt och multilateralt samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att säkra ett enhetligt genomförande i kustområden och att marina regioner eller delregioner inkluderas.

Artikel 13 gäller samarbete med tredjeländer.

Artikel 14 innehåller de bestämmelser som gäller för utnämning av behöriga myndigheter som ska genomföra direktivet.

I artikel 15 föreskrivs att medlemsstaterna ska rapportera om genomförandet till kommissionen och att kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som har gjorts för att genomföra detta direktiv.

I artikel 16 beskrivs de operativa specifikationerna och åtgärderna för genomförandet av detta direktiv för vilka kommissionen får anta genomförandeakter.

I artikel 17 fastställs medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

I artikel 18 fastställs reglerna för medlemsstaternas införlivande av detta direktiv.

Enligt artikel 19 ska direktivet träda i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

I artikel 20 anges de medlemsstater som berörs av direktivet.

3.6.2.     Bilaga

I bilaga I listas de uppgifter om behöriga myndigheter som medlemsstaterna ska överlämna till kommissionen.

2013/0074 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 43.2, 100.2, 192.1 och 194.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[11],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[12],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Den höga och snabbt ökande efterfrågan på havsområden för olika ändamål, såsom anläggningar för förnybar energi, sjöfart och fiske, bevarande av ekosystem och turism och vattenbruksanläggningar samt en mångfald av belastningar på resurser behövs en integrerad planering och förvaltning.

(2)       En sådan havsstrategi har utvecklats i den integrerade havspolitiken[13] för Europeiska unionen, inklusive dess miljöpelare, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område[14]. Målet med den integrerade havspolitiken är att stödja en hållbar utveckling av haven och oceanerna och att utveckla samordnade, konsekventa och öppna beslutsprocesser i samband med EU:s sektorspolitik som påverkar hav, oceaner, öar och kustområden och yttersta randområden och maritima sektorer, bland annat genom havsområdesstrategier eller makroregionala strategier.

(3)       Den integrerade havspolitiken identifierar fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden som övergripande politiska verktyg för myndigheter och aktörer att tillämpa en samordnad och integrerad strategi. Tillämpningen av en ekosystembaserad strategi kommer att bidra till att främja en hållbar utveckling av havs- och kustområden och hållbar användning av havs- och kustresurser.

(4)       Fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden stöder och underlättar genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla[15], som antogs av Europeiska rådet i juni 2010[16], som syftar till att uppnå hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning, inbegripet främjande av en mer konkurrenskraftig, resurseffektiv och miljövänligare ekonomi. Inom kust- och sjöfartssektorn finns en betydande potential för hållbar tillväxt som är av central betydelse för genomförandet av strategin.

(5)       I sitt senaste meddelande om blå tillväxt[17], möjligheter för hållbar tillväxt för havs- och sjöfartsforskning har kommissionen identifierat ett antal pågående EU-initiativ som är avsedda för att genomföra Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. I meddelandet identifierar man också ett antal sektorsverksamheter som initiativ för blå tillväxt bör inriktas på i framtiden och som bör ges tillräckligt stöd genom planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden.

(6)       Förordning (EU) nr 1255/2011, om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik, stöder och underlättar genomförandet av fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden. Denna förordning ger lämplig finansiering för fysisk planering i kust- och havsområden och projekt för integrerad förvaltning av kustområden 2011–2013. I Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr XXXX/XX i om europeiska havs- och fiskerifonden föreskrivs finansiering för sådana projekt för 2014–2020[18].

(7)       I ingressen till Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos) fastställs att frågor som berör användningen av haven är nära förbundna med varandra och måste betraktas i sin helhet. Planering av haven är en logisk utveckling och strukturering av användningen av rättigheterna enligt Unclos och ett praktiskt verktyg för att hjälpa medlemsstaterna att uppfylla sina skyldigheter.

(8)       För att säkerställa en lämplig fördelning av sjötransporter mellan relevanta användningsområden och en samordnad förvaltning av kustområdena, bör ett ramverk inrättas som åtminstone omfattar att medlemsstater som utarbetar och genomför planer för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

(9)       Fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden kommer att leda till bättre samordning av sjötransporter och kustverksamheter, vilket kan leda till betydande ekonomiska fördelar genom ökad insyn, förutsägbarhet och stabilitet för investerare och lägre samordnings- och transaktionskostnader.

(10)     I syfte att säkerställa enhetlighet och rättslig klarhet, bör den geografiska räckvidden för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden fastställas i överensstämmelse med gällande rättsakter inom unionen och internationell sjörätt.

(11)     Det råder en överlappning av den geografiska räckvidden av medlemsstaternas marina vatten- och kustområden och kustvatten och territorialvatten. Verktyg för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden är komplementära, eftersom de är inriktade på kartläggning av befintliga och potentiella mänskliga aktiviteter i syfte att förbereda fysisk planering i marina vatten och kartlägga åtgärder för integrerad förvaltning av dessa mänskliga verksamheter i kustområdena. Gemensamma sammanhängande planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden kommer att förbättra förvaltningen av gränsen mellan land och hav.

(12)     Även om det är lämpligt för unionen att fastställa bestämmelser om planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden är medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter fortfarande ansvariga för att utforma och fastställa innehållet i planerna och strategierna, inklusive fördelningen av havsrummet till de olika sektorsverksamheterna för sina hav- och kustområden.

(13)     Dels för att ta hänsyn till proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna, dels för att minimera extra administrativ börda, ska införlivandet och genomförandet av detta direktiv i största möjligaste mån bygga på befintliga nationella regler och mekanismer. Strategier för integrerad förvaltning av kustområden bör bygga på de principer och beståndsdelar som anges i rådets rekommendation 2002/413/EG och rådets beslut 2010/631/EU.

(14)     I marina vatten och kustområden utsätts ekosystem och havs- och kustresurser för en betydande påverkan. Mänsklig verksamhet, men även effekter av klimatförändringar, naturkatastrofer samt landhöjning och landsänkning kan få svåra konsekvenser för kustområdenas ekonomiska utveckling och tillväxt samt ekosystemen i kust- och havsvatten, vilket leder till försämring av miljön, förlust av biologisk mångfald och sämre ekosystemtjänster. Vederbörlig hänsyn bör tas till dessa olika former av påfrestning vid utarbetandet av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden. Dessutom kan sunda ekosystem i kust- och havsområden och deras olika tjänster, om de integreras i fysisk planering, ge betydande fördelar i form av livsmedelsproduktion, rekreation och turism, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, kontroll av den föränderliga kustlinjen och förebyggande av katastrofer.

(15)     Fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden bör tillämpa den ekosystembaserade strategi som avses i artikel 1.3 i direktiv 2008/56/EG för att se till att den kollektiva belastningen av all verksamhet hålls på en nivå som är förenlig med god miljöstatus och att de marina ekosystemens kapacitet att reagera på förändringar som orsakats av människan inte äventyras, samtidigt som ett hållbart utnyttjande av marina varor och tjänster av nuvarande och kommande generationer möjliggörs.

(16)     Fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden kommer bland annat att bidra till att uppnå målen i följande rättsakter: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor[19], rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken[20], och rådets beslut nr 884/2004/EG om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet[21], direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av ett ramdirektiv om en marin strategi, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2020[22], en färdplan mot ett resurseffektivt Europa[23], EU:s strategi för anpassning till klimatförändring[24], vid behov tillsammans med EU:s regionalpolitik, inbegripet havsbäckenet och makroregionala strategier.

(17)     Verksamheterna vid havs- och kustområden är ofta nära förbundna med varandra. Detta kräver planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden som ska samordnas eller integreras för att garantera en hållbar användning av havsrummet och förvaltning av kustområden med hänsyn till sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer.

(18)     För att uppnå direktivets mål, bör planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden ta hänsyn till hela problemcykeln, insamling av information, planering, beslutsfattande, genomförande och övervakning av genomförandet och grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga rön. Man bör på bästa sätt utnyttja mekanismer som fastställts i befintlig eller framtida lagstiftning, inklusive kommissionens beslut 2010/477/EU om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten eller kommissionens initiativ om kunskap i havsfrågor 2020[25].

(19)     Huvudsyftet med fysisk planering i kust- och havsområden är att identifiera och hantera den fysiska användningen av och konflikter i kustområdena. För att uppnå dessa mål bör medlemsstaterna åtminstone säkerställa att planeringsprocessen eller processerna leder till en övergripande karta över de olika användningarna av kust- och havsområdet, med hänsyn till långsiktiga förändringar till följd av klimatförändringen.

(20)     Medlemsstaterna bör samråda och samordna sina planer och strategier med medlemsstatens eller tredjelandets berörda myndigheter i den marina regionen, delregionen eller det aktuella kustområdet i enlighet med de rättigheter och skyldigheter för dessa medlemsstater och tredjeländer enligt europeisk och internationell rätt. För ett effektivt gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna och med angränsande tredjeländer krävs att de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat identifieras. Medlemsstaterna måste därför utse en eller flera behöriga myndigheter för samarbete med andra medlemsstater och tredjeländer. Skillnaderna mellan de olika marina regionerna eller delregionerna och kustområdena gör att det inte är lämpligt att i detta direktiv i detalj ange hur dessa samarbetsmekanismer bör se ut.

(21)     En rad åtgärder inom olika politikområden tillämpas i kustområden. För att uppnå målen i detta direktiv bör medlemsstaterna göra en inventering av dessa åtgärder och analysera behovet av ytterligare åtgärder, exempelvis åtgärder för att förhindra kusterosion, anpassa sina åtgärder till effekterna av klimatförändringarna, bekämpa kust- och marin nedskräpning, utveckla grön infrastruktur och hjälpa till att förebygga naturkatastrofer. Dessa bör tillämpas på ett samordnat och integrerat sätt. I samband med detta bör medlemsstaterna beakta all relevant kustnära verksamhet och särskilt uppmärksamma sektorsövergripande samverkan mellan dessa olika verksamheter.

(22)     Förvaltning av havs- och kustområden är komplext och inbegriper olika nivåer av myndigheter, ekonomiska aktörer och andra aktörer. För att garantera hållbar utveckling på ett effektivt sätt är det av största vikt att aktörer, myndigheter och allmänheten rådfrågas i ett lämpligt skede i utarbetandet av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden inom ramen för detta direktiv, i enlighet med gällande EU-lagstiftning. Ett bra exempel på bestämmelser för offentligt samråd återfinns i artikel 2.2 i direktiv 2003/35.

(23)     Genom fysiska planer och strategier för integrerad förvaltning av kustområden kan medlemsstaterna minska de administrativa bördorna och kostnaderna till stöd för sina åtgärder genom att anföra annan relevant unionslagstiftning. Tidsfrister för planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden bör därför överensstämma med de tidsplaner som anges i annan relevant lagstiftning, särskilt följande: Direktiv 2009/28/EG, som föreskriver att en medlemsstat ska se till att andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) år 2020 är minst 20 % och som fastställer samordning av godkännande, certifiering och planeringsförfaranden, inbegripet fysisk planering, vilket är ett viktigt bidrag till uppnåendet av EU:s mål för förnybar energi. Direktiv 2008/56/EG och bilaga A (6) till beslut 2010/477/EU, som föreskriver att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön senast 2020 och som identifierar fysisk planering i kust- och havsområden som ett verktyg för att stödja en ekosystembaserad förvaltning av mänskliga aktiviteter för att uppnå ett gott miljötillstånd. Beslut 884/2004/EG om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet som kräver att det transeuropeiska transportnätet ska inrättas senast 2020 genom att integrera Europas land-, sjö- och luftfartsinfrastrukturnät.

(24)     Miljöbedömning är ett viktigt instrument för att integrera miljöhänsyn i utarbetandet och antagandet av planer och program. Eftersom planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden kan antas medföra betydande påverkan på miljön, bör de omfattas av bestämmelserna i direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan[26]. När planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden omfattar Natura 2000-områden kan en sådan miljöbedömning kombineras med kraven i artikel 6 i direktiv 92/43/EEG, för att undvika dubbelarbete.

(25)     För att säkerställa att inrättandet av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden grundas på tillförlitliga uppgifter och för att undvika ytterligare administration, är det viktigt att medlemsstaterna samlar in bästa tillgängliga uppgifter och information med hjälp av befintliga instrument och verktyg för datainsamling, t.ex. de som har tagits fram inom ramen för kommissionens initiativ om kunskap i havsfrågor 2020.

(26)     Medlemsstaterna bör utarbeta nationella rapporter till kommissionen för att övervaka tillämpningen av detta direktiv. För att minska den administrativa bördan bör medlemsstaterna kunna använda rapportering som utförs enligt relevant lagstiftning, inklusive rapporter enligt direktiv 2008/56/EG. Kommissionen kommer att använda den information som medlemsstaterna rapporterar och all övrig relevant information genom EU-lagstiftning för att informera Europaparlamentet och rådet om framstegen i genomförandet av detta direktiv.

(27)     För att säkerställa enhetlig tillämpning av detta direktiv, särskilt när det gäller datahantering och operativa steg i upprättande, genomförande och rapportering av planer för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden, inbegripet tekniska format för utbyte av data, bör genomförandebefogenheter delegeras till kommissionen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[27].

(28)     Ett skyndsamt införlivande av bestämmelserna i detta direktiv är av största vikt eftersom EU har antagit ett antal politiska initiativ som ska ha genomförts senast år 2020 och som detta direktiv syftar till att stödja. Därför bör den kortast möjliga tidsfristen antas för införlivandet av detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.           Genom detta direktiv inrättas en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden i syfte att främja en hållbar utveckling av havs- och kustområden och hållbar användning av havs- och kustresurser.

2.           Inom den integrerade havspolitiken för EU föreskriver detta ramverk att medlemsstaterna ska utarbeta och genomföra planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 5.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.           Bestämmelserna i detta direktiv ska tillämpas på marina farvatten och kustområden.

2.           Detta direktiv ska inte tillämpas på sådan verksamhet vars enda syfte är försvar eller nationell säkerhet. Varje medlemsstat ska emellertid sträva efter att säkerställa att sådan verksamhet genomförs på ett sätt som är förenligt med detta direktivs syften.

3.           Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas befogenheter vad gäller fysisk planering.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.           Kustområde: det geomorfologiska området på ömse sidor om strandlinjen med kustområdets gräns mot havssidan som den yttre gränsen för medlemsstaternas territorialhav och mot landsidan som den gräns som fastställts av medlemsstaterna i deras strategier för integrerad förvaltning av kustområden,

2.           unionens integrerade havspolitik: unionens politik för att främja ett samordnat och konsekvent beslutsfattande i syfte att maximera hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning i medlemsstaterna, särskilt vad gäller unionens kustområden, öområden och yttersta randområden samt havsrelaterade sektorer genom en enhetlig havsrelaterad politik och relevant internationellt samarbete,

3.           marin region eller delregion: marina regioner och delregioner som avses i artikel 4 i direktiv 2008/56/EG,

4.           marina vatten: de vatten, havsbotten och i underliggande jordlager enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2008/56/EG,

5.           allmänhet: en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa.

6.           sektoriell verksamhet: avses verksamhet som omfattas av unionens politik som anges i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som har en påverkan på marina vatten och kustområden,

7.           god miljöstatus: den miljöstatus som avses i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG.

KAPITEL II Fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden

Artikel 4

Upprättandet och genomförandet av fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden

1.           Varje medlemsstat ska upprätta och genomföra en fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden. Dessa kan framställas i separata dokument.

2.           Fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden ska sträva efter att uppnå de mål som anges i artikel 5 och uppfylla de minimikrav som avses i artiklarna 6, 7 och 8.

3.           Vid upprättandet av fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden ska medlemsstaterna ta vederbörlig hänsyn till de särskilda förhållanden som råder i de aktuella områdena och delregionerna, respektive sektorer, de marina vattnen och berörda kustområdena och potentiella effekter av klimatförändringar.

4.           Fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden kan inbegripa eller bygga vidare på mekanismer som har inrättats eller håller på att inrättas före ikraftträdandet av detta direktiv, om deras innehåll överensstämmer med de minimikrav som anges i artiklarna 6, 7 och 8.

Artikel 5

Målen för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden

Fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden ska tillämpa en ekosystembaserad metod för att underlätta samexistens och förebygga konflikter mellan konkurrerande sektorers verksamhet i marina vatten och kustområden, och ska syfta till att bidra till följande:

(a) En tryggad energiförsörjning i unionen genom att främja utvecklingen av marina energikällor, utveckling av nya och förnybara energiformer, sammankoppling av energinät och energieffektivitet.

(b) Främja utvecklingen av sjötransporter och erbjuda effektiva och kostnadseffektiva sjövägar i hela Europa, inbegripet hamntillgänglighet och transportsäkerhet.

(c) Främja hållbar utveckling och tillväxt i sektorn för fiske och vattenbruk, inbegripet sysselsättning inom fiskerinäringen och verksamheter som nära anknyter till detta.

(d) Säkerställa bevarande, skydd och förbättring av miljön samt varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna, särskilt i syfte att uppnå ett gott miljötillstånd, stoppa förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster och minska risken för förorening av havet.

(e) Säkerställa klimattåliga kust- och havsområden.

Artikel 6

Gemensamma minimikrav för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden

1.           Fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden ska fastställa operativa åtgärder för att uppnå de syften som anges i artikel 5 med beaktande av alla relevanta verksamheter och åtgärder som gäller för dem.

2.           Därvid ska fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden åtminstone uppfylla följande krav:

(a) Samordnas inbördes, om de inte är integrerade.

(b) Säkerställa ett effektivt gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstater, och mellan nationella myndigheter och berörda parter i relevanta politikområden.

(c) Identifiera de gränsöverskridande effekterna av fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden, för de marina vatten och kustområden, som lyder under tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion i tredjeländer i samma marina region eller delregion och tillhörande kustområden, och hantera dem i samarbete med de behöriga myndigheterna i dessa länder i enlighet med artiklarna 12 och 13.

3.           Fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden ska ses över minst vart sjätte år.

Artikel 7

Särskilda minimikrav för fysisk planering i kust- och havsområden

1.           Fysisk planering ska innehålla åtminstone en kartläggning av marina vatten som identifierar den verkliga och den potentiella geografiska och tidsmässiga fördelningen av alla relevanta havsrelaterade aktiviteter för att uppnå de mål som anges i artikel 5.

2.           När fysisk planering i kust- och havsområden upprättas ska medlemsstaterna beakta åtminstone följande verksamheter:

(a) Anläggningar för utvinning av energi och produktion av förnybar energi.

(b) Platser och infrastruktur för olje- och gasutvinning.

(c) Sjötransportvägar.

(d) Undervattenskabel och rörledningssträckningar.

(e) Fiskeområden.

(f) Fiskodling i anläggningar.

(g) Naturreservat.

Artikel 8

Särskilda minimikrav för strategier för integrerad förvaltning av kustområden

1.           Strategier för integrerad förvaltning av kustområden ska åtminstone innehålla en inventering av befintliga åtgärder som tillämpas i kustområden och en analys av behovet av ytterligare åtgärder för att uppnå de mål som anges i artikel 5. Strategierna ska främja ett integrerat och sektorsövergripande genomförande av politiska åtgärder och beakta samspelet mellan markbunden och havsrelaterad verksamhet.

2.           Vid fastställandet av strategier för integrerad förvaltning av kustområden ska medlemsstaterna beakta åtminstone följande verksamheter:

(a) Utnyttjande av specifika naturresurser, inbegripet anläggningar för utvinning av energi och produktion av förnybar energi.

(b) Utveckling av infrastruktur, energianläggningar, transport, hamnar, havsanläggningar samt andra konstruktioner inklusive grön infrastruktur.

(c) Jordbruk och industri.

(d) Fiske och vattenbruk.

(e) Bevarande, återställande och förvaltning av ekosystem i kustområden, ekosystemtjänster och natur, kustlandskap och öar.

(f) Anpassning till klimatförändringen och lindring av dess effekter.

Artikel 9

Allmänhetens deltagande

1.           Medlemsstaterna ska inrätta ett offentligt förfarande som gör det möjligt för alla aktörer att delta på ett tidigt stadium i utvecklingen av fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden.

2.           Allmänhetens deltagande ska garantera att berörda aktörer och myndigheter och den berörda allmänheten ges tillfälle till samråd om utkast till planer och strategier och har tillgång till resultaten så snart de finns tillgängliga.

3.           Medlemsstaterna ska inrätta det offentliga samrådet i enlighet med relevanta bestämmelser i annan unionslagstiftning.

Artikel 10 Insamling av uppgifter och informationsutbyte

1.           Medlemsstaterna ska organisera insamlingen av bästa tillgängliga uppgifter och utbyte av information som krävs för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden.

2.           Uppgifterna som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

(a) Miljömässiga, sociala och ekonomiska uppgifter som samlats in enligt bestämmelserna i unionslagstiftningen som rör de verksamheter som avses i artiklarna 7 och 8.

(b) Marina fysiska uppgifter i marina vatten och geomorfologiska uppgifter i kustområden.

3.           I samband med insamling och utbyte av sådana uppgifter som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna använda, så långt det är möjligt, instrument och verktyg som utarbetats inom ramen för den integrerade havspolitiken.

Artikel 11

Bedömning av miljöpåverkan

Fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden omfattas av bestämmelserna i direktiv 2001/42/EG.

Artikel 12

Samarbete med andra medlemsstater

1.           Varje medlemsstat som gränsar till ett kustområde eller havsområde av en annan medlemsstat ska samarbeta för att säkerställa att den fysiska planeringen i kust- och havsområden och strategierna för integrerad förvaltning av kustområden är enhetliga och samordnade över kustområdena eller den marina regionen eller delregionerna. Detta samarbete ska särskilt ta hänsyn till frågor av gränsöverskridande karaktär, t.ex. gränsöverskridande infrastruktur.

2.           Det samarbete som avses i punkt 1 ska uppnås genom följande:

(a) Regionala institutionella samarbetsstrukturer som omfattar kustområdena eller berörd marin region eller delregion, eller

(b) ett därför avsett nätverk av medlemsstaternas behöriga myndigheter som omfattar den marina regionen eller delregionen.

Artikel 13

Samarbete med tredjeländer

Medlemsstater som gränsar till ett kustområde eller havsområde i ett tredje land ska göra allt de kan för att samordna sina planer för fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden med det tredjelandet i den marina regionen eller delregionen och tillhörande kustområden.

KAPITEL III

GENOMFÖRANDE

Artikel 14

Behöriga myndigheter

1.           Varje medlemsstat ska för varje kustområde, marin region eller delregion som berörs utse en eller flera myndigheter med behörighet att genomföra detta direktiv, inbegripet säkerställa samarbete med andra medlemsstater enligt definitionen i artikel 12 och samarbete med tredje land enligt definitionen i artikel 13.

2.           Varje medlemsstat ska förse kommissionen med en förteckning över de behöriga myndigheterna, tillsammans med de uppgifter som anges i bilaga I till detta direktiv.

3.           Medlemsstaterna ska samtidigt sända kommissionen en förteckning över de behöriga myndigheter som ansvarar för de internationella organ som medlemsstaterna deltar i och som är relevanta för genomförandet av detta direktiv.

4.           Medlemsstaterna ska informera kommissionen om varje förändring av den information som har överlämnats enligt punkt 1, inom sex månader efter det att förändringen får verkan.

Artikel 15

Övervakning och rapportering

1.           Varje medlemsstat ska lämna en rapport till kommissionen om genomförandet av detta direktiv, och i förekommande fall, en hänvisning till tillgängliga rapporter, information och uppgifter enligt annan EU-lagstiftning.

2.           Rapporten ska åtminstone innehålla information om genomförandet av artiklarna 6–13.

3.           Kommissionen ska lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om framstegen i genomförandet av detta direktiv.

Artikel 16

Genomförandeakter

1.           Kommissionen får genom genomförandeakter anta bestämmelser om

(a) de operativa specifikationerna för förvaltning av uppgifter som avses i artikel 10, under förutsättning att de inte har fastställts i annan EU-lagstiftning, t.ex. direktiv 2007/2/EG och 2008/56/EG om

– utbyte av uppgifter, och samordning med befintlig datahantering och insamlingsförfaranden och

(b) de operativa åtgärderna för att inrätta och rapportera om fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden vad gäller följande:

– Samstämmighet med annan relevant unionslagstiftning vad gäller rapporteringsskyldigheter enligt detta direktiv.

– Övervakning och översynscykler.

– Former för gränsöverskridande samarbete.

– Offentligt samråd.

2.         De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2.

Artikel 17

Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011[28].

2.           När det hänvisas till punkt 1 ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL IV SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 18

Införlivande

1.           Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast arton månader efter att direktivet trätt i kraft. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

2.           När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

3.           Den eller de myndigheter som avses i artikel 14.1 ska utses inom 18 månader efter ikraftträdandet av detta direktiv.

4.           Den fysiska planeringen i kust- och havsområden och strategierna för integrerad förvaltning av kustområden som avses i artikel 4.1 ska upprättas inom en period på 36 månader efter det att detta direktiv trätt i kraft.

5.           De rapporter som avses i artikel 15.1 ska tillhandahållas senast 42 månader efter det att direktivet har trätt i kraft, och därefter vart sjätte år.

6.           Den lägesrapport som avses i artikel 15.3 ska lämnas in senast sex månader efter den dag som avses i punkt 5 och därefter vart sjätte år.

Artikel 19

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 20

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA I

Behöriga myndigheter

(1) Den eller de behöriga myndigheternas namn och adress – Officiellt namn och adress för den angivna behöriga myndigheten/de angivna behöriga myndigheterna.

(2) Den eller de behöriga myndigheternas rättsliga ställning – En kortfattad beskrivning av den eller de behöriga myndigheternas rättsliga ställning.

(3) Ansvar – En kortfattad beskrivning av den eller de behöriga myndigheternas rättsliga och administrativa ansvar och av dess/deras roll avseende de berörda marina vattnen.

(4) Medlemskap – Om den eller de behöriga myndigheterna agerar som samordnande organ för andra behöriga myndigheter krävs en förteckning över dessa och en sammanfattning av de institutionella förbindelser som upprättas för att sköta samordningen.

(5) Regional eller subregional samordning – En sammanfattning krävs av de mekanismer som inrättats för att säkerställa samordningen mellan medlemsstater där deras vatten omfattas av detta direktiv och de ligger inom samma marina region eller delregion.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[29]

GD Havsfrågor och fiske

Miljö.

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

x Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[30]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Att stödja en hållbar ekonomisk tillväxt i marina vatten och kustområden i EU.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Särskilt mål:

MARE verksamhet 11.09: Att främja hållbar tillväxt genom politiska initiativ som stimulerar den blå ekonomin, utveckla ett effektivt samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter och aktörer och säkerställa en ändamålsenlig förvaltning av haven, kusterna och oceanerna.

Resultatindikator: Nivå på gränsöverskridande samarbete om fysisk planering i kust- och havsområden. Mätbar minskning i projektplaneringstid och kostnader för EU:s havsområden. Mål: Inrättandet av en öppen, förutsebar och stabil ram för planering och förvaltning av användning av havet i hela EU, vilket medför betydande effektivitetsvinster.

ENV verksamhet: 587-D2: Stödja och vidareutveckla EU:s politik för integrerad förvaltning av kustområden för att främja en rationell och sund användning av resurser och att göra kustområdena mer motståndskraftiga mot risker och effekter av klimatförändringar.

Resultatindikator: Nivå på genomförande av nationella strategier för integrerad förvaltning av kustområden som utvecklats enligt den rekommendationen (utvecklingsindikator). Mål: 2012, kommissionens förslag till en effektiv och långsiktig ram för att stödja genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområden i EU.

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Det yttersta målet med förslaget är att säkra en hållbar ekonomisk tillväxt i havs- och kustområdenas ekonomier och samtidigt möjliggöra diversifierad och hållbar användning av havs- och kustresurser genom att ta hänsyn till de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av hållbar utveckling i linje med det ekosystembaserade tillvägagångssättet.

Detta bör säkerställa (bland annat): - en hållbar, resurseffektiv och integrerad utveckling av havs- och kustområden,

- förbättring av investeringsklimatet,

- bättre anpassning till miljörisker, t.ex. klimatförändringar, och förebyggande och/eller minskning av effekterna av naturkatastrofer.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

- Resultatindikatorer: Tillgången till en ram för styrning av fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden. Nivå på de gränsöverskridande samarbetet.

- Resultatindikatorer: Fysiska utvecklingsmönster, minskning av konflikter och tvister om infrastrukturutveckling, hållbar användning av havs- och kustresurser, samordnad fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden och gränsöverskridande samarbete.

- Effektindikatorer: Bibehållen/restaurerad biologisk mångfald eller ekosystemtjänster i kustområden och marina vatten, ökat mervärde och minskad säsongsvariation i havs- och kustområdenas ekonomier, förbättrad förmåga att klara klimatförändringen och tillväxt i viktiga ekonomiska sektorer och samexistens av ekonomisk verksamhet.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

- Att inrätta en integrerad planering för havsrelaterad verksamhet och en integrerad förvaltning av kustområdena, genom att sammanföra nationella myndigheter och berörda aktörer inom relevanta politikområden.

- Att säkerställa ett effektivt gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna i samband med åtgärder för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

- Att säkerställa samordning och integration mellan fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Kust- och havsområden och ekosystem korsar nationella gränser. Den föreslagna åtgärden skulle ge mervärde genom att garantera samstämmigheten för åtgärder på detta område. I synnerhet skulle man genom åtgärder på unionsnivå undvika olika tillvägagångssätt och olika utvecklingstakt.

1.5.3.     Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Slutsatserna från en utvärdering av medlemsstaternas framstegsrapporter om integrerad förvaltning av kustområden efter rekommendationen (2002/413/EG) visade att denna metod har ett tydligt mervärde när det gäller att integrera politiken inom olika sektorer i kustområdena i syfte att garantera en hållbar användning av kustresurser. Fysisk planering i havsområden är ett allmänt erkänt verktyg för att säkerställa en samstämmig planering av havsområdet.

1.5.4.     Förenlighet med andra relevanta instrument och eventuella synergieffekter

Fysisk planering i kust- och havsområden och en integrerad förvaltning av kustområden har angivits som integrerade förvaltningsverktyg inom ramen för den integrerade havspolitiken (blåbok 2007). De är stödverktyg för en mer integrerad beslutsprocess, där potentiellt konkurrerande sektoriella politikområden samordnas. Därför kommer fysisk planering i kust- och havsområden och strategier för integrerad förvaltning av kustområden att stödja genomförandet och samstämmigheten i målen och åtgärderna i andra relevanta politikområden, däribland energi, miljö, sjötransporter och fiskeri.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

x Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad(e) förvaltningsmetod(er)[31]

¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[32]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

x Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder.

Senast den 31 mars 2016 och därefter vart sjätte år, kommer medlemsstaterna att lämna en nationell rapport till kommissionen om genomförandet av bestämmelserna i detta direktiv. Rapporterna ska bygga på nationell övervakning av genomförandet.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

N/A – förslaget innebär ingen användning av driftsanslag

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

N/A – förslaget innebär ingen användning av driftsanslag

2.3.        Åtgärder för att förhindra bedrägerier och oegentligheter samma som för 2.2

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

N/A – förslaget innebär ingen användning av driftsanslag

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Ska anges i ordningsföljden rubriker och budgetposter i den fleråriga budgetramen.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beskrivning…..] || Diff./Icke-diff. ([33]) || från Efta-länder[34] || från kandidatländer[35] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

5 || 11.0101 — Utgifter för personal i aktiv tjänst inom det politiska området för frågor som rör hav och fiske Område 07 01 01 — Utgifter avseende personal i aktiv tjänst inom politikområdet för miljö och klimatfrågor || Icke-diff. || Nej || Nej || Nej || Nr

Nya budgetrubriker som föreslås

Ska anges i ordningsföljden rubriker och budgetposter i den fleråriga budgetramen.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning…...….] || Diff./Icke-diff. || Från Eftaländer || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

|| || || || || ||

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

(varav 0,413 för att täcka nya uppgifter 2015–2016) || Nummer ||

GD <…….> || || || År n[36] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6) || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1) || || || || || || || ||

Betalningar || (2) || || || || || || || ||

Budgetrubrik nr || Åtaganden || (1a) || || || || || || || ||

Betalningar || (2a) || || || || || || || ||

Administrativa anslag som finansieras  genom ramanslagen för särskilda program[37] || || || || || || || ||

Budgetrubrik nr || || (3) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för GD <….> || Åtaganden || =1+1a +3 || || || || || || || ||

Betalningar || =2+2a +3 || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK … i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+6 || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || Administrativa utgifter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 och senare || || || || OBEGRÄNSAD VARAKTIGHET || TOTALT

GD: <ENV/MARE> ||

Ÿ Personalresurser || 0.508 || || || || || || ||

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0.054 0.022 || || || || || || ||

TOTALT GD ENV/MARE || Anslag || 0.584 || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden) = summa betalningar) || 0.584 || || || || || || ||

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 och senare || || || || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0.584 || || || || || || ||

Betalningar || 0.584 || || || || || || ||

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– x Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, och resultatbeteckning ò || || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6) || TOTALT

RESULTAT

|| Typ av resultat[38] || Genom-snittliga kostna-der för resultatet || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Totalt kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1[39]… || || || || || || || || || || || || || || || ||

-Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

-Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

-Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma specifikt mål nr 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

-Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma specifikt mål nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk.

– x Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 och senare || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6) || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 0.508 || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || 0.076 || || || || || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Belopp utanför RUBRIK 5[40] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Andra utgifter av administrativ art || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 0.584 || || || || || || ||

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 och senare || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6)

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

11 01 01 01 + 07 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 4 || || || || || ||

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter: FTE)[41]

11 01 02 01 (Kontraktsanställda, vikarier och nationella experter [”samlade anslag”]) || || || || || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy[42] || - vid huvudkontoret[43] || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || 4 || || || || || ||

XX är det berörda politikområdet eller den berörda budgetavdelningen.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Övervaka genomförandet av direktivet på nationell nivå

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x¨         Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[44]

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– xDet ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6) || Totalt

Ange vilket organ som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– x Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Förslagets eller initiativets inverkan[45]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats

[1]               KOM(2010) 2020 slutlig.

[2]               COM(2012) 494 final.

[3]               KOM(2008) 791 slutlig.

[4]               KOM(2010) 771 slutlig.

[5]           Direktiv 2008/56/EG, EUT L 164, 25.6.2008, s. 19–40.

[6]               Direktiv 2009/28/EG, EUT L 140, 5.6.2009, s. 16–62.

[7]               Beslut nr 884/2004/EG, EUT L 167, 30.4.2004, s. 1–38.

[8]               Rådets direktiv 92/43/EEG, EGT L 206,22.7.1992, s.7–50.

[9]               EGT L 197, 21.7.2001, s. 30–37.

[10]             EUT C 369, 19.6.2011, s. 2.

[11]             EUT C, , s.

[12]             EUT C,, s..

[13]             KOM(2007) 575 slutlig.

[14]             EUT L 164, 25.6.2008.

[15]             KOM(2010) 2020 slutlig.

[16]             Rådets slutsatser av den 17 juni 2010.

[17]             COM(2012) 494 final.

[18]             Förslag KOM(2011) 804 slutlig.

[19]             EUT L 140, 5.6.2009, s. 16–62.

[20]             EGT L 358, 31.12.2002, s. 59–80.

[21]             EUT L 167, 30.4.2004, s.1–38.

[22]          KOM(2011) 244 slutlig.

[23]             KOM(2011) 571 slutlig.

[24]             COM(2013) XXX.

[25]             KOM(2010) 461 slutlig.

[26]             EGT L 197, 21.7.2001.

[27]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[28]             EUT L 55, 28.2.2011.

[29]             ABM: Verksamhetsbaserad förvaltning (Activity-Based Management) – ABB: verksamhetsbaserad budgetering.

[30]             De åtgärder som avses i artikel 49.6 a och b i budgetförordningen.

[31]             Detaljerade förvaltningsmetoder och hänvisning till budgetförordningen finns på webbplatsen: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[32]             De åtgärder som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[33]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[34]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[35]             Ansökarländer och i tillämpliga fall potentiella ansökarländer från västra Balkan.

[36]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[37]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[38]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts, etc.)

[39]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”

[40]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[41]             KA = kontraktsanställda, INT = byråns anställda (Intérimaire), JED= Unga experter i delegationer (Jeune Expert en Délégation) LA = lokala aktörer, SNE = utstationerade nationella experter.

[42]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[43]             I princip för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska fiskerifonden.

[44]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[45]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.