MOTIVERING

1.           BAKGRUND

· Motiv och syfte

Den nya teknikens potential på området integrerad gränsförvaltning har aktivt dryftats inom EU sedan 2008, då kommissionen offentliggjorde sitt meddelande Att förbereda nästa steg i utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning[1]. I detta meddelande föreslog kommissionen att man skulle inrätta ett program för registrerade resenärer för ofta inresande resenärer från tredjeland som genomgått en säkerhetsprövning för att underlätta deras gränspassage.

Programmet godkändes i Stockholmsprogrammet[2] som antogs av Europeiska rådet i december 2009.

Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte i juni 2011 att man snabbt skulle gå vidare med arbetet med ”smarta gränser”. Som en första respons på denna uppmaning offentliggjorde kommissionen ett meddelande den 25 oktober 2011[3] om alternativen för genomförande av ett system för in- och utresa och programmet för registrerade resenärer.

Detta förslag läggs fram tillsammans med ett förslag om ett system för in- och utresa och ett förslag om ändring av gemenskapskodexen om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)[4]. Konsekvensbedömningar läggs fram för de båda systemen.

Detta förslag påverkar inte tullkontrollerna, dvs. kontrollen av varor.

· Allmän bakgrund

I syfte att införa villkor, kriterier och detaljerade regler för kontroller vid de yttre gränsernas gränsövergångsställen och för övervakning vid de yttre gränserna antogs den 15 mars 2006 kodexen om Schengengränserna. I enlighet med artikel 7 ska alla personer underkastas kontroller vid de yttre gränserna.

Tredjelandsmedborgare underkastas normalt utförliga kontroller medan EU-medborgare och personer som har rätt att röra sig fritt underkastas minimikontroller[5]. De gällande reglerna för tredjelandsmedborgare kan dock anses vara en universallösning eftersom samma kontroller tillämpas oberoende av resenärernas riskprofiler eller hur ofta de reser. Detta beror på att gällande lagstiftning inte innehåller undantag från principen om utförliga gränskontroller utom för de kategorier av tredjelandsmedborgare som uttryckligen nämns i kodexen om Schengengränserna eller i förordningen om lokal gränstrafik[6] som stats- och regeringschefer, gränsarbetare och gränsboende.

Endast en mycket liten andel av de personer som passerar de yttre gränserna kan utnyttja de ovannämnda undantagen: det rör sig om cirka två miljoner personer, vilket motsvarar 0,2 % av samtliga passagerare. Denna siffra kan förväntas förbli tämligen konstant och bara öka marginellt, eftersom lokala gränstrafikordningar används i större utsträckning. I slutet av 2010 hade 110 000 tillstånd för lokal gränstrafik utfärdats av medlemsstaterna.

För att uppfylla kraven i kodexen ska en gränskontrolltjänsteman vid varje inresa fastställa att den aktuella tredjelandsmedborgaren uppfyller samtliga villkor som fastställts för inresa i EU (syftet med inresan i EU, att resenären har tillräckliga medel för sitt uppehälle och avsikt att återvända till ursprungslandet). Detta görs genom att resenären intervjuas samt att de nödvändiga handlingarna kontrolleras, t.ex. en bokningsbekräftelse för logi och för en returresa med flyg, färja eller tåg. Gränskontrolltjänstemannen ska också kontrollera den tillåtna längden för vistelse i Schengenområdet vilket för närvarande sker genom en uträkning med hjälp av stämplarna i resehandlingen.

Mot bakgrund av att passagerarströmmarna vid de yttre gränserna förväntas öka, bör ett alternativt förfarande för gränskontroll erbjudas resenärer från tredjeland som reser ofta, varigenom en gradvis övergång sker från landscentrerade till personcentrerade metoder.

I praktiken skulle programmet för registrerade resenärer fungera på följande sätt vid gränsen: en informationsbärare, som består av ett maskinläsbart kort med ett unikt identifieringsnummer (dvs. ansökningsnummer), utfärdas till en registrerad resenär som vid ankomst och avresa drar informationsbäraren genom en automatisk spärr. Spärren läser av resenärernas informationsbärare, resehandling (och eventuellt viseringsnummer) och fingeravtrycken, vilka jämförs med dem som lagrats i centralregistret och andra databaser, inbegripet informationssystemet för viseringar (VIS). Om alla kontroller godkänns, kan resenären passera genom den automatiska spärren. Skulle det uppstå något problem, bistås resenären av en gränskontrolltjänsteman.

Även de manuella gränskontrollerna skulle förenklas eftersom gränskontrolltjänstemännen inte skulle behöva ställa ytterligare frågor till registrerade resenärer såsom destination för resan och huruvida de har tillräckliga medel för sitt uppehälle.

Införandet av ett system för in- och utresa, med eller utan biometriska uppgifter, vid de yttre gränserna som registrerar tredjelandsmedborgares inresor och utresor vid kortare vistelser skulle vara en förutsättning för att fullständigt kunna automatisera gränskontrollen av registrerade resenärer såsom beskrivits ovan. Systemet för in- och utresa skulle göra det möjligt att avskaffa stämpling av resehandlingar enligt kodexen om Schengengränserna eftersom den manuella stämplingen skulle ersättas av en automatisk registrering av vistelsen och beräkning av dess längd. När kravet på stämpling har försvunnit, skulle det bli obligatoriskt att kontrollera systemet för in- och utresa vid den yttre gränsen för att säkerställa att en tredjelandsmedborgare inte har överskridit sin lagstadgade rätt att vistas i Schengenområdet. Denna kontroll skulle kunna göras automatiskt med hjälp av maskinläsbara fält på resehandlingen eller med hjälp av fingeravtryck.

Programmet för registrerade resenärer och systemet för in- och utresa kommer att avsevärt förbättra förvaltningen och kontrollen av reseflödena vid gränsen genom att kontrollerna stärks, medan resenärer från tredjeland som genomgått en säkerhetsprövning och som reser ofta kan passera gränsen snabbare.

Den finansieringsöversikt för rättsakt som bifogas detta förslag grundar sig på en studie om kostnaderna för ett system för in- och utresa och ett program för registrerade resenärer som utförs av en extern uppdragstagare.

På grundval av ovanstående överväganden är syftet med detta förslag till Europaparlamentets och rådets förordning följande:

– Att fastställa förfaranden och villkor för tillträde till programmet för registrerade resenärer.

– Att fastställa vilket ändamål samt vilka funktioner och ansvarsområden som ingår i en informationsbärare[7] samt centralregister som ett system för lagring av uppgifter om registrerade resenärer och

– att ge byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa[8] (nedan kallad byrån), ansvar för att utveckla och operativt förvalta centralregistret och definiera de tekniska specifikationerna för en informationsbärare.

Denna förordning kommer att vara den huvudsakliga rättsakten för programmet för registrerade resenärer. För att komplettera denna rättsliga ram är det också nödvändigt att ändra kodexen om Schengengränserna för att underlätta gränspassagen för tredjelandsmedborgare och denna ändring läggs fram i samband med detta förslag. Dessutom läggs det samtidigt fram ett förslag till ett system för in- och utresa som registrerar tredjelandsmedborgares in- och utresor.

· Gällande bestämmelser

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1931/2006 om lokal gränstrafik vid medlemsstaternas yttre landgränser och om ändring av bestämmelserna i Schengenkonventionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa.

2.           SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNING

· Samråd med berörda parter

Samrådet med berörda parter beskrivs i den bifogade konsekvensbedömningen.

· Konsekvensbedömning

Den första konsekvensbedömningen[9] genomfördes 2008 vid utarbetandet av kommissionens meddelande i detta ämne och den andra slutfördes 2013[10]. I den första konsekvensbedömningen analyserades de politiska alternativen och deras mest troliga följder och slutsatsen blev att ett program för registrerade resenärer från tredjeland bör inrättas.

Efter ett samråd och en inledande granskning analyserades olika centrala genomförandealternativ i den senare konsekvensbedömningen.

Efter att de olika alternativen och delalternativen analyserats, ansågs ett avgiftsbelagt program för registrerade resenärer från tredjeland som genomgått en säkerhetsprövning samt förhandskontroll och som reser ofta, vara det lämpligaste alternativet för att garantera ett smidigt passagerarflöde vid de yttre gränserna utan att äventyra säkerheten i EU. Programmet innebär att uppgifter (biometriska uppgifter, alfanumeriska uppgifter och unika identifieringsnummer) lagras i ett centralregister och det unika identitetsnumret (ansökningsnumret) lagras i en informationsbärare. Detta alternativ minimerar användningen av personuppgifter i ett it-system eftersom gränskontrolltjänstemännen inte tar fram några personuppgifter vid primärkontrollen och man undviker de huvudsakliga säkerhetsriskerna med ett system som enbart bygger på informationsbärare. Det är nödvändigt att tillämpa samma bestämmelser om uppgiftsskydd som för VIS och gällande bestämmelser om uppgiftsskydd, bl.a. att uppgifter får lagras i högst fem år, för att säkra lämpliga bestämmelser om uppgiftsskydd för det alternativ som valts. De personuppgifter som lagras i centralregistret (biometriska och alfanumeriska uppgifter som bifogats ansökningar) bör inte lagras längre än vad som är ändamålsenligt för programmet för registrerade resenärer. Det är lämpligt att uppgifterna lagras i upp till fem år för att tidigare ansökningar kan beaktas i samband med prövning av efterföljande ansökningar och förnyelser av ansökningar om tillträde till programmet för registrerade resenärer samt för att fingeravtryck som lagrats i registret (59 månader) ska kunna återanvändas. En lagringsperiod på fem år skulle göra det möjligt att bevilja tillträde till programmet under fem års tid utan att ansökan behöver förnyas. Vid det första ansökningstillfället bör tillträde till programmet beviljas i ett års tid. Tillträdesperioden kan förlängas med två år, följt av ytterligare två år utan att ansökan behöver förnyas. En ny ansökan skulle behöva ges in för att förnya tillträdet när femårsperioden har löpt ut. Detta är förenligt med viseringar som utfärdas för flera inresor (i upp till fem år) vilkas uppgifter lagras i VIS i fem år.

Fyra fingeravtryck bör lagras i centralregistret för att en noggrann kontroll av registrerade resenärer vid de yttre gränsövergångsställena kan säkras. Lagringen av fyra fingeravtryck garanterar att det under alla omständigheter finns tillräckligt med uppgifter, samtidigt datamängden är rimlig. Om endast ett eller två fingeravtryck lagras, kan detta medföra problem för resenärer och för myndigheter som ansvarar för gränskontroller vid de yttre gränserna, om fingeravtrycken är suddiga, förvridna eller ofullständiga. Detta är särskilt relevant för programmet för registrerade resenärer då tillträde kan beviljas för fem år och samma fingeravtryck kan återanvändas (i 59 månader) om den registrerade resenären lämnar in en ny ansökan.

De uppgifter som lagras i centralregistret skulle endast vara tillgängliga för gränskontrolltjänstemän vid prövning av en ansökan, återkallande eller förlängning av tillträde till programmet, vid förlust eller stöld av en informationsbärare eller vid problem med att underlätta registrerade resenärers gränspassage. Under gränskontrollen skulle en gränskontrolltjänsteman endast få uppgifter om huruvida det finns en träff eller ej i centralregistret. Därför balanserar förstahandsalternativet säkerhet, förenkling och skydd av personuppgifter gentemot varandra.

För att tredjelandsmedborgare enkelt ska få tillträde till programmet för registrerade resenärer bör de kunna ansöka om tillträde till programmet vid samtliga medlemsstaters konsulat eller vid samtliga yttre gränsövergångsställen. Därigenom skulle fler delta i programmet och detta skulle hjälpa medlemsstaterna att hantera passagerarflödena vid de yttre gränsernas gränsövergångsställen. Ansökningarna bör prövas på grundval av samma kriterier som viseringar för flera inresor. Ansökningar som lämnats in av familjemedlemmar till unionsmedborgare ska prövas med utgångspunkt i samma kriterier som prövning av ansökningar om inresevisering. Medlemsstaterna får avgöra huruvida system för automatiska gränskontroller ska användas och installeras vid de yttre gränsövergångsställena. Det är tydligt att kombinationen av samma säkerhetsprövningskriterier som för viseringar för flera inresor med en helt automatisk gränsövervakning har störst samlad inverkan på den förenklade gränspassagen för registrerade resenärer. Dessutom säkras en hög säkerhetsnivå samtidigt som de grundläggande rättigheterna respekteras. Det är också det billigaste förfarandet då man beaktar kostnaderna för en striktare prövning och en halvautomatisk gränskontroll. En fullständig automatisering skulle vara ett kostnadseffektivt hjälpmedel särskilt vid de mest trafikerade gränsövergångsställena där man redan i dag har kapacitetsproblem och köer. Varje medlemsstat skulle dock behöva göra en bedömning av huruvida systemet för automatisk gränskontroll skulle effektivisera kapaciteten vid varje enskilt gränsövergångsstället, dvs. minska den tid det tar för resenärerna att passera gränsen, frigöra personal och hjälpa medlemsstaten att förvalta det ökande passagerarflödet. Oberoende av om automatisk gränskontroll används, bör gränspassagen förenklas vid alla yttre gränsövergångsställen för de tredjelandsmedborgare som beviljats tillträde till programmet för registrerade resenärer. För att de sökande ska kunna kontrolleras på ett tillförlitligt sätt, är det nödvändigt att de biometriska uppgifterna (fingeravtrycken) behandlas i centralregistret och att de biometriska kännetecknen kontrolleras vid de yttre gränsövergångsställena[11].

Konsekvensbedömningsnämnden granskade utkastet till konsekvensbedömning och avgav sitt yttrande den 14 mars 2012. Förbättringsrekommendationerna togs upp i rapportens slutliga version. Särskilt följande ändringar har gjorts: grundscenariot skärptes och förtydligades, problemdefinitionen utvidgades och inbegriper erfarenheter från utveckling av andra stora it-system och från system för automatiska gränskontroller och nationella program för registrerade resenärer som införts i medlemsstaterna och tredjeländer, länkar till bilagorna och 2008 års konsekvensbedömning förbättrades, berörda parters synpunkter rapporterades i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn till att de åsikter som framfördes var ganska allmänt hållna, det gjordes en mer utförlig förklaring av kostnadsberäkningsmetoden och det rapporterades mer noggrant om förväntade kostnader och fördelar för olika berörda parter; med hänsyn till att antalet resor förväntas öka förtydligades omplaceringen av gränskontrolltjänstemän och slutligen lades en tydlig översikt över Europeiska datatillsynsmannens synpunkter till.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

· Sammanfattning av de föreslagna åtgärderna

Syftet med och funktionerna i programmet för registrerade resenärer, bl.a. informationsbärare samt centralregister, och relevanta ansvarsområden måste definieras. Vidare måste byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa ges uppdraget att utveckla, upprätta och operativt förvalta centralregistret och att fastställa de tekniska specifikationerna för informationsbärare på grundval av på förhand definierade verksamhetskrav. Förfaranden ska fastställas liksom villkor för prövning av ansökningarna till programmet för registrerade resenärer och lagring av uppgifter om registrerade resenärer. I ett separat arbetsdokument från kommissionen ges en detaljerad beskrivning av förslaget.

· Rättslig grund

Artiklarna 74, 77.2 b och 77.2 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör den rättsliga grunden för denna förordning. Artikel 77.2 b och 77.2 d utgör den rättsliga grunden för ytterligare specifikationer om tillämpliga åtgärder vid passage av medlemsstaternas yttre gränser och för utarbetande av normer och förfaranden som medlemsstaterna ska följa när de utför personkontroller vid sådana gränser. Artikel 74 är den rättsliga grunden för inrättande och drivande av programmet för registrerade resenärer och för utbyte av information mellan medlemsstaterna för att säkra ett samarbete mellan medlemsstaternas relevanta myndigheter samt mellan dessa myndigheter och kommissionen på de områden som ingår i avdelning V i EUF-fördraget.

· Subsidiaritetsprincipen

Enligt artiklarna 74, 77.2 b och 77.2 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har unionen befogenhet att anta åtgärder för kontroll av personer och en effektiv övervakning av passage av medlemsstaternas yttre gränser. De gällande EU-bestämmelserna om passage av medlemsstaternas yttre gränser måste anpassas till det ökande passagerarflödet och de möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Det behövs en gemensam ordning för harmoniserade bestämmelser om förenklad gränspassage för registrerade resenärer så att de enklare bestämmelserna tillämpas på alla Schengenstaters gränsövergångsställen utan någon separat prövning och utan att säkerheten försämras.

Målet med förslaget kan därför inte uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna själva.

· Proportionalitetsprincipen

I artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen anges att unionens insatser inte ska gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördraget. Denna EU-åtgärd måste utformas så att målet uppnås och åtgärden genomförs så effektivt som möjligt. Det föreslagna initiativet utgör en vidareutveckling av Schengenregelverket som ska se till att gemensamma regler vid de yttre gränserna tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater. Förslaget är därför förenligt med proportionalitetsprincipen.

· Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:

I detta förslag fastställs bestämmelser om kontroller vid de yttre gränserna som är lika i alla medlemsstater. Följaktligen kan endast en förordning väljas som regleringsform.

· Grundläggande rättigheter

Den föreslagna förordningen kan påverka de grundläggande rättigheterna, särskilt skyddet av personuppgifter (artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) och rätten till effektivt rättsmedel (artikel 47 i stadgan).

Förslaget innehåller skyddsåtgärder, särskilt föreskrivs i artiklarna 15 och 16 rätt till effektivt rättsmedel ifall tillträde till programmet för registrerade resenärer avslås eller återkallas och i artiklarna 48 och 49 fastställs rätten till information, tillgång till, rättelse och radering av de uppgifter som används i enlighet med förordningen, vilket också inbegriper rätten till effektivt rättsmedel i enlighet med artikel 51.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

I kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram ingår 4,6 miljarder euro till Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020. I förslaget avsätts 1,1 miljarder euro som ett preliminärt belopp för utveckling av ett system för in- och utresa och ett program för registrerade resenärer förutsatt att utvecklingskostnaderna börjar löpa först 2015[12].

Det ekonomiska stödet skulle inte endast omfatta kostnaderna för hela den fleråriga budgetramens centrala delar (både utvecklings- och driftskostnader på EU-nivå) utan också medlemsstaternas utvecklingskostnader för dessa två system inom ramen för tillgängliga resurser. Ett ekonomiskt stöd till nationella utvecklingskostnader skulle säkra att ekonomiska svårigheter på nationell nivå inte äventyrar eller försenar projekten. I detta ingår 145 miljoner euro för kostnader på nationell nivå för att hysa IT-systemen, utrymme för slutanvändarnas utrustning och utrymme för systemoperatörernas kontor. I stödet ingår också 341 miljoner euro för kostnader på nationell nivå för underhåll av t.ex. hårdvaru- och programvarulicenser.

Så snart de nya systemen tagits i drift, skulle framtida operativa kostnader i medlemsstaterna kunna finansieras genom nationella program. Medlemsstaterna föreslås få använda 50 % av anslagen till de nationella programmen för att täcka operativa kostnader för de it-system som används för att hantera migrationsflöden över EU:s yttre gränser. I dessa kostnader kan det ingå kostnader för förvaltning av VIS, SIS och nya system som inrättats under perioden, personalkostnader, underhållskostnader, hyra av säkra lokaler osv. Den framtida finansieringsramen skulle alltså i förekommande fall säkra en kontinuerlig finansiering.

Kostnaderna för automatiseringen skulle variera mycket beroende på antalet automatiska spärrar som installeras.

5.           ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

· Deltagande

Detta förslag bygger på Schengenregelverket eftersom det rör passage av de yttre gränserna. Därför måste följande konsekvenser vad gäller olika protokoll och avtal med associerade länder beaktas:

Danmark:

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll (nr 22) om Danmarks ställning som fogats till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), deltar Danmark inte i åtgärder som rådet antar i enlighet med avdelning V, kapitel 3 i EUF-fördraget.

Eftersom denna förordning grundas på Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

Förenade kungariket och Irland:

Enligt artiklarna 4 och 5 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar, rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket och rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket, deltar Förenade kungariket och Irland inte i antagandet av förordningen och är därför inte bundna av förordningen eller tillämpningen av denna.

Island och Norge:

De förfaranden som fastställs i associeringsavtalet mellan rådet och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket är tillämpliga, eftersom denna förordning bygger vidare på Schengenregelverket, såsom det definieras i bilaga A till det avtalet[13].

Schweiz :

Vad gäller Schweiz innebär denna förordning en vidareutveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[14].

Liechtenstein:

Vad gäller Liechtenstein utgör denna förordning en vidareutveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[15].

Cypern:

Denna förordning utgör en rättsakt som bygger vidare på Schengenregelverket eller på annat sätt har samband med detta i enlighet med artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

Bulgarien och Rumänien:

Denna förordning utgör en rättsakt som bygger vidare på Schengenregelverket eller på annat sätt har samband med detta i enlighet med artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

2013/0059 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett program för registrerade resenärer

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 74 och artikel 77.2 b och 77.2 d,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[16],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[17],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[18],

efter att ha hört Europeiska datatillsynsmannen,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Gränskontrollerna ska uppnå en hög säkerhetsnivå samtidigt som väntetiderna ska vara så korta som möjligt. Ökade reseflöden vid de yttre gränserna innebär att det behövs nya lösningar för att uppnå dessa mål. Mer differentierade gränskontroller innebär att medlemsstaterna kommer att kunna använda förenklade kontroller för de tredjelandsmedborgare som bedöms ha en låg riskprofil.

(2) Systemen för automatiska gränskontroller kan användas av EU-medborgare och har visat sig vara effektiva för att påskynda gränskontroller. Även tredjelandsmedborgare bör kunna använda dem eftersom detta bidrar till minskade väntetider samtidigt som en hög säkerhetsnivå uppnås.

(3) I kommissionens meddelande av den 13 februari 2008 Att förbereda nästa steg i utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning[19] beskrevs behovet av att inrätta ett program för registrerade resenärer från tredjeland som reser ofta och att införa ett system för automatisk gränskontroll för att underlätta passage av de yttre gränserna som en del av den integrerade europeiska strategin för gränsförvaltning.

(4) Vid Europeiska rådets möte den 19–20 juni 2008 betonades vikten av att fortsätta arbetet med att utveckla EU:s integrerade strategi för gränsförvaltning, vilket omfattar en effektivare användning av modern teknik för att förbättra förvaltningen av de yttre gränserna.

(5) I kommissionens meddelande av den 10 juni 2009 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst[20] betonades behovet av att inrätta ett program för registrerade resenärer för att säkra en smidig inresa till EU.

(6) Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte den 23–24 juni 2011 att man snabbt skulle gå vidare med arbetet med ”smarta gränser”. Som ett första svar på denna uppmaning offentliggjorde kommissionen den 25 oktober 2011 meddelandet Smart gränsförvaltning – valmöjligheter och framtida handlingsalternativ.

(7) Programmet för registrerade resenärer bör ha till syfte att underlätta passage av unionens yttre gränser för förhandskontrollerade resenärer från tredje land som genomgått en säkerhetsprövning och som reser ofta.

(8) Bestämmelserna för programmet för registrerade resenärer bör vara gemensamma för alla medlemsstater så att registrerade resenärer kan dra nytta av förenklade kontroller vid alla medlemsstaters yttre gränsövergångsställen utan att resenärerna behöver förhandskontrolleras och säkerhetsprövas av varje enskild medlemsstat.

(9) Det är nödvändigt att förtydliga programmets mål och tekniska struktur, fastställa bestämmelser om hur det ska drivas och användas och att definiera ansvarsfördelningen för programmet och vilka datakategorier som ska föras in i programmet samt varför och enligt vilka kriterier detta sker, fastställa vilka myndigheter som är behöriga att få tillgång till uppgifterna samt ytterligare bestämmelser om bearbetning av uppgifter och skydd av personuppgifter.

(10) Byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa[21] (nedan kallad byrån) bör ansvara för utveckling och operativ förvaltning av ett centraliserat system som består av ett centralregister, ett reservsystem för centralregistret, enhetliga gränssnitt i varje medlemsstat, nätverkets anslutningspunkter och kommunikationsinfrastruktur mellan centralregistret och nätverkets anslutningspunkter. Byrån bör även ansvara för utformningen av tekniska specifikationer till informationsbärare för att garantera att programmet för registrerade resenärer är driftskompatibelt inom hela EU. Medlemsstaterna bör ansvara för utveckling och operativ förvaltning av sina nationella system.

(11) Centralregistret bör vara anslutet till medlemsstaternas nationella system så att medlemsstaternas behöriga myndigheter kan bearbeta de uppgifter som bifogats ansökningar om tillträde till programmet.

(12) För att effektivt kunna kontrollera en registrerad resenär är det nödvändigt att lagra det unika identifieringsnumret (ansökningsnumret), biometriska uppgifter (fingeravtryck) och alfanumeriska uppgifter från ansökan i ett centralregister och det unika identifieringsnumret i en informationsbärare och kontrollera de biometriska uppgifterna vid de yttre gränserna. De alfanumeriska uppgifterna och fingeravtrycken bör lagras i separata sektioner i centralregistret och ska inte kopplas till varandra. Kopplingen mellan de alfanumeriska uppgifterna och fingeravtrycken bör enbart ske med hjälp av det unika identifieringsnumret.

(13) Tredjelandsmedborgare som önskar delta i programmet för registrerade resenärer bör visa sitt behov av eller motivera sin avsikt att resa ofta eller regelbundet, särskilt på grund av sin yrkes- eller familjesituation, som exempelvis personer från näringslivet, statstjänstemän som regelbundet står i officiell kontakt med medlemsstater och EU-institutioner, företrädare för det civila samhällets organisationer som reser i samband med yrkesutbildning, seminarier och konferenser och deltar i ekonomisk verksamhet, forskare, familjemedlemmar till unionsmedborgare, familjemedlemmar till tredjelandsmedborgare som är bosatta i medlemsstaterna.

(14) Tredjelandsmedborgare som innehar en visering för flera inresor eller en D-visering som är giltig i minst ett år eller innehar ett uppehållstillstånd som utfärdats av en medlemsstat bör i regel beviljas tillträde till programmet för registrerade resenärer om de ansöker om det.

(15) Om en tredjelandsmedborgare ansöker om en visering för flera inresor och om tillträde till programmet, får de behöriga myndigheterna pröva de båda ansökningarna och fatta beslut om dem samtidigt på grundval av samma intervju och samma styrkande handlingar.

(16) Familjemedlemmar till unionsmedborgare bör i allmänhet beviljas tillträde till programmet. Familjemedlemmar till unionsmedborgare bör också kunna dra nytta av programmet för registrerade resenärer även om de inte är bosatta inom unionens territorium men ofta reser till en medlemsstat för att följa med eller ansluta sig till en unionsmedborgare. Kontroller av familjemedlemmar till unionsmedborgare som passerar de yttre gränserna bör utföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier[22].

(17) De kriterier som används vid prövning av ansökningar som inges av familjemedlemmar till unionsmedborgare bör vara desamma som de som används för prövning av viseringsansökningar som inges av familjemedlemmar till unionsmedborgare. Detta är förenligt med den befintliga gränsförvaltningspolitiken.

(18) Det är nödvändigt att fastställa behöriga myndigheter i medlemsstaterna och behörig personal vid dessa som i enlighet med denna förordning, i den omfattning som krävs för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, får föra in, ändra, radera, konsultera eller söka uppgifter för programmets specifika ändamål.

(19) All slags behandling av uppgifter som lagrats i centralregistret bör stå i proportion till de syften som eftersträvas och vara nödvändig för att de behöriga myndigheterna ska kunna genomföra sina uppgifter. Behöriga myndigheter bör när de använder programmet säkerställa respekten för mänsklig värdighet och integritet för de personer vilkas uppgifter inhämtas, och bör inte diskriminera personer på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(20) Beredskapsplaner bör finnas som är tydliga för resenärer, lufttrafikföretag/flygbolag och alla myndigheter som arbetar vid gränsövergångsstället. Om t.ex. en registrerad resenär av någon anledning inte kan använda systemet för automatisk gränskontroll, och hänvisas till en manuell gränskontroll, bör man se till att dessa förfaranden fullständigt överensstämmer med de grundläggande rättigheterna.

(21) De personuppgifter som lagras i centralregistret (biometriska och alfanumeriska uppgifter) bör inte lagras längre än vad som är ändamålsenligt vid användning av programmet för registrerade resenärer. Det är lämpligt att uppgifterna lagras i upp till fem år för att alfanumeriska uppgifter i tidigare ansökningar ska kunna beaktas vid bedömning av efterföljande ansökningar om tillträde till programmet för registrerade resenärer samt för att fingeravtryck som lagrats i centralregistret (i 59 månader) ska kunna återanvändas. En kortare period skulle inte räcka för att uppfylla dessa ändamål. Uppgifterna bör raderas efter fem år, om det inte finns skäl att radera dem tidigare. Tillträde till programmet bör ges i högst fem år.

(22) För att underlätta efterföljande ansökan bör det vara möjligt att kopiera fingeravtrycken från den första registreringen i centralregistret inom en period av 59 månader. Efter att denna period löpt ut bör fingeravtrycken upptas på nytt.

(23) För att underlätta ansökningsförfarandet, bör en sökande kunna lämna in en ansökan om tillträde till programmet vid samtliga medlemsstaters konsulat eller vid samtliga yttre gränsövergångsställen. Samtliga medlemsstater bör kunna pröva och fatta beslut om ansökan på grundval av det gemensamma ansökningsformuläret och gemensamma behörighetsregler och kriterier. I allmänhet bör en intervju hållas.

(24) Eftersom biometriska uppgifter registreras i centralregistret, bör det vara ett grundkrav för att ansökan om tillträde till programmet ska prövas och att beslut i ärendet ska fattas att sökanden infinner sig personligen, åtminstone vid det första ansökningstillfället.

(25) Under den automatiska gränskontrollen vid de yttre gränserna bör identitetskontroll göras mot de biometriska uppgifter som lagrats i centralregistret. Kontrollen bör endast kunna göras genom att informationsbäraren och fingeravtrycken uppvisas samtidigt. Under den automatiska och manuella gränskontrollen bör kontroll av beviljat tillträde göras mot de alfanumeriska uppgifter som lagrats i centralregistret genom att informationsbäraren uppvisas vid gränserna. De gränskontrolltjänstemän som utför de primära gränskontrollerna, dvs. identitetskontroll och kontroll av beviljat tillträde, bör endast få information om huruvida registret innehåller en träff eller ej.

(26) Lämpliga åtgärder bör fastställas för övervakning och utvärdering av denna förordning. En effektiv övervakning av tillämpningen av denna förordning kräver regelbunden utvärdering.

(27) Statistik är ett viktigt hjälpmedel för övervakning av gränskontrollerna och kan fungera som ett effektivt förvaltningsredskap. Därför bör sådana uppgifter sammanställas regelbundet enligt ett gemensamt format.

(28) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[23] är tillämpligt när medlemsstaterna behandlar personuppgifter i enlighet med denna förordning. Vissa punkter bör dock förtydligas vad gäller den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter, ansvaret för behandlingen av uppgifter, skyddet av de registrerade personernas rättigheter och tillsynen över uppgiftsskyddet.

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[24] är tillämplig på EU-institutionernas och EU-organens verksamhet när de utför sina uppgifter som ansvariga för den operativa driften av informationsbärare samt register. Vissa punkter bör dock klargöras när det gäller den rättsliga grunden för personuppgifter, ansvaret för behandlingen av uppgifter och tillsynen över uppgiftsskyddet.

(30) De nationella tillsynsmyndigheter som har inrättats i enlighet med artikel 28 i direktiv 95/46/EG bör övervaka att medlemsstaternas behandling av personuppgifter är laglig medan den europeiska datatillsynsmannen, som inrättades genom förordning (EG) nr 45/2001, bör övervaka EU-institutionernas och EU-organens behandling av personuppgifter med beaktande av att de endast har begränsade arbetsuppgifter vad gäller personuppgifterna i sig.

(31) Europeiska datatillsynsmannen och tillsynsmyndigheterna bör samarbeta aktivt så att en samordnad tillsyn av programmet för registrerade resenärer kan säkras.

(32) Medlemsstaterna bör föreskriva påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas.

(33) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[25].

(34) Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen när det gäller tekniska ändringar av bilagorna i enlighet med artikel 58. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd, även på expertnivå, under sitt förberedande arbete. Då kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar samtidigt översänds till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i tid och på lämpligt sätt.

(35) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och tar hänsyn till de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet skydd av personuppgifter (artikel 8) och rätt till effektivt rättsmedel (artikel 51) och måste tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(36) Eftersom medlemsstaterna inte själva i tillräcklig utsträckning kan inrätta ett gemensamt program för registrerade resenärer och fastställa gemensamma skyldigheter, villkor och förfaranden för lagring av uppgifter om registrerade resenärer och eftersom detta, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(37) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll (nr 22) om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(38) Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[26]. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket.

(39) Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[27]. Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(40) När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket[28] som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet[29].

(41) När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket[30] som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG[31].

(42)             När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet som undertecknats av Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[32], en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU[33].

(43) Vad gäller Cypern utgör denna förordning en rättsakt som bygger vidare på Schengenregelverket eller på annat sätt har samband med detta i enlighet med artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

(44) Denna förordning utgör en rättsakt som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i enlighet med artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

(45) Eftersom de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut har genomfört alla nödvändiga kontroller och förhandskontroller av registrerade resenärer och eftersom de inte utgör någon risk för Bulgarien, Rumänien och Cypern, får dessa medlemsstater ensidigt erkänna registrerade resenärers medlemskap i programmet för registrerade resenärer för att dra nytta av förenklade gränskontroller vid deras yttre gränser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs villkor och förfaranden för tillträde till programmet för registrerade resenärer och vidare definieras ändamålet, funktionerna och ansvarsfördelningen för informationsbärare samt centralregister som ett system för lagring av uppgifter om registrerade resenärer inom ramen för programmet för registrerade resenärer.

Artikel 2

Uppläggning av programmet för registrerade resenärer

1. Programmet för registrerade resenärer ska grundas på ett system för lagring av uppgifter om registrerade resenärer som består å ena sidan av informationsbärare som innehas av enskilda resenärer och å andra sidan av ett centralregister, ett centralt beläget fysiskt lagringsutrymme för uppgifter om registrerade resenärer, vilka tillsammans kallas ”informationsbärare samt centralregister”.

2. Den tekniska utformningen av informationsbärare samt centralregister fastställs i artikel 21.

3. Byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallad byrån) tilldelas härmed uppgifterna att utveckla och operativt förvalta centralregistret, det enhetliga gränssnittet i varje medlemsstat, nätverkets anslutningspunkter och kommunikationsinfrastrukturen mellan centralregistret och nätverkets anslutningspunkter. Byrån ska också fastställa tekniska specifikationer för informationsbärarna.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

(1) program för registrerade resenärer: ett program som gör det möjligt för tredjelandsmedborgare som genomgått en säkerhetsprövning och beviljats tillträde till programmet för registrerade resenärer att dra nytta av förenklade gränskontroller vid unionens yttre gräns,

(2) registrerad resenär: en tredjelandsmedborgare som beviljats tillträde till programmet för registrerade resenärer i enlighet med denna förordning,

(3) Byrån: Byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa som inrättats genom förordning (EU) nr 1077/2011,

(4) centralregister: det centralt belägna fysiskt lagringsutrymmet för uppgifter om registrerade resenärer,

(5) informationsbärare: en anordning som används för att lagra ett unikt identifieringsnummer som tilldelas en registrerad resenär. Det unika identifieringsnumret kopplar resenären till de uppgifter om honom eller henne som införs i centralregistret,

(6) operativ skötsel: samtliga arbetsuppgifter som krävs för att stora it-system ska fungera, inbegripet ansvaret för den kommunikationsinfrastruktur som används av systemen,

(7) utveckling: samtliga arbetsuppgifter som krävs för att skapa ett stort it-system, bl.a. den kommunikationsinfrastruktur som används av systemet,

(8) behöriga myndigheter: viserings- och gränskontrollmyndigheter som avses i artikel 4.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008[34] och myndigheter som i enlighet med nationell lagstiftning utsetts att utföra kontroller av personer vid gränsövergångsställen vid de yttre gränserna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006[35],

(9) tredjelandsmedborgare eller tredjelandsresenär: samtliga personer som inte är unionsmedborgare i enlighet med artikel 20 i fördraget eller tredjelandsmedborgare som enligt avtal mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de berörda tredjeländerna, å andra sidan, åtnjuter samma rätt till fri rörlighet som unionsmedborgare,

(10) ansökningsformulär: det enhetliga ansökningsformuläret för tillträde till programmet för registrerade resenärer i bilaga 1,

(11) biometriska uppgifter: fingeravtryck,

(12) resehandling: pass eller motsvarande handling som ger sökanden rätt att passera de yttre gränserna och i vilken en visering kan föras in,

(13) kontroll: förfarandet att jämföra en grupp av uppgifter med en annan för att fastställa om en påstådd identitet är den riktiga (”one-to-one-check”),

(14) alfanumeriska uppgifter: uppgifter som återges med bokstäver, siffror, särskilda tecken, mellanslag och skiljetecken,

(15) nationellt system: den hårdvara, de program och den nationella kommunikationsinfrastruktur som används för att ansluta de behöriga myndigheternas anordningar för slutanvändare enligt definitionen i artikel 23.2 till nätverkets anslutningspunkter i varje medlemsstat,

(16) centralregister samt informationsbärare: ett system för lagring av uppgifter om registrerade resenärer som består av ett centralregister och informationsbärare,

(17) ansvarig medlemsstat: den medlemsstat som har fört in uppgifterna i centralregistret,

(18) gemensamt ansökningscentrum: det centrum som avses i artikel 41.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009[36].

(19) tillsynsmyndighet: den tillsynsmyndighet som utses i enlighet med artikel 28 i direktiv 95/46/EG.

Kapitel II

Förfaranden och villkor för ansökningar om tillträde till programmet för registrerade resenärer

Artikel 4

Myndigheter och medlemsstater som har behörighet att pröva och besluta om en ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer

Myndigheter behöriga att pröva och besluta om en ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer ska vara vederbörligen bemyndigad personal vid viserings- och gränskontrollmyndigheter i samtliga medlemsstater.

Artikel 5

Ansökan

1. Tredjelandsmedborgare kan ansöka om tillträde till programmet för registrerade resenärer vid samtliga medlemsstaters konsulat, vid samtliga gemensamma ansökningscentrum eller vid samtliga yttre gränsövergångsställen. Ett eventuellt ansökningsformulär på internet är godtagbart.

2. Det får ställas krav på att sökandena ska avtala om ett besök för att lämna in sin ansökan. Besöket ska i regel äga rum inom två veckor från den dag då besöket begärdes.

3. Då en ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer görs för första gången, ska sökanden inställa sig personligen för att lämna fingeravtryck, för en intervju och för kontroll av resehandlingen.

4. Om en sökande ansöker via internet eller om ansökan omfattas av punkt 5 ska de biometriska uppgifterna upptas, resehandlingen kontrolleras och en eventuell intervju genomföras när beslut om ansökan fattas och en informationsbärare utfärdas.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 får de behöriga myndigheterna göra undantag från det krav som avses i punkt 3, om sökanden innehar ett uppehållstillstånd eller uppehållskort eller om sökandens redbarhet och pålitlighet är känd för dem.

6. När ansökan lämnas in, ska sökanden

(a) vara minst 12 år,

(b) ge in ett ansökningsformulär i enlighet med artikel 6,

(c) ge in en resehandling i enlighet med artikel 7,

(d) tillåta att hans eller hennes fingeravtryck upptas i enlighet med artikel 8,

(e) i tillämpliga fall ge in styrkande handlingar i enlighet med artikel 9 och bilaga II,

(f) betala avgiften i enlighet med artikel 10.

7. Sökanden får när som helst ta tillbaka sin ansökan innan ett beslut om ansökan har fattats.

Artikel 6

Ansökningsformulär

1. Varje sökande ska lämna in ett ifyllt och undertecknat ansökningsformulär. Underåriga ska lämna in ett ansökningsformulär undertecknat av en person som permanent eller tillfälligt utövar förälders vårdnadsrätt eller rättsligt förmyndarskap.

2. Medlemsstaterna ska se till att ansökningsformuläret är lätt tillgängligt utan avgift för sökandena.

3. Formuläret ska finnas tillgängligt på åtminstone det eller de officiella språken i medlemsstaten i fråga, det eller de officiella språken i det eller de tredjeländer där ansökan kan lämnas in och i förekommande fall det eller de officiella språken i angränsande tredjeländer.

4. Medlemsstaterna ska underrätta sökandena om vilket eller vilka språk som får användas för att fylla i ansökningsformuläret.

Artikel 7

Resehandling

Sökanden ska ge in en maskinläsbar resehandling eller en elektronisk maskinläsbar resehandling som är giltig under minst den period som ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer avser och som har utfärdats under den föregående femårsperioden. Resehandlingen ska ha erforderlig visering eller åtföljas av ett erforderligt maskinläsbart uppehållstillstånd eller uppehållskort. I förekommande fall får sökanden ansöka om visering samtidigt som ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer görs.

Artikel 8

Biometriska uppgifter

1. Om sökanden inte har ansökt om tillträde till programmet för registrerade resenärer tidigare, ska medlemsstaterna uppta sökandens biometriska uppgifter, vilket omfattar fyra platta fingeravtryck som registrerats digitalt i enlighet med de garantier som fastställs i Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

2. Om det inte är möjligt att uppta fyra fingeravtryck ska högsta möjliga antal fingeravtryck upptas. Medlemsstaterna ska se till att det finns lämpliga förfaranden som garanterar sökandens värdighet vid eventuella svårigheter med att uppta fingeravtryck.

3. Om de fingeravtryck som upptagits på sökanden som en del av en tidigare ansökan infördes för första gången i centralregistret mindre än 59 månader före dagen för den nya ansökan, får de kopieras över till en efterföljande ansökan.

Om det råder rimliga tvivel om sökandens identitet eller om det inte omedelbart kan fastställas att fingeravtrycken har upptagits inom den period som anges i första stycket, ska de behöriga myndigheterna uppta sökandens fingeravtryck.

4. Specifikationerna för bildupplösning och användning av fingeravtryck för biometrisk kontroll i programmet för registrerade resenärer ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 37.

5. Upptagningen av fingeravtryck ska göras av kvalificerad och vederbörligen bemyndigad personal hos de behöriga myndigheterna.

6. Fingeravtrycken ska inte kopplas till de alfanumeriska uppgifterna och de ska föras in i separata sektioner i centralregistret.

Artikel 9

Styrkande handlingar

1. Vid ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer ska sökanden ge in följande:

(a) Handlingar som anger syftet med resan.

(b) Bevis på tillräckliga medel för uppehälle för resor och logi för de kommande två resorna.

(c) Handlingar som fastställer sökandens yrkes- eller familjestatus, som exempelvis personer från näringslivet, statstjänstemän som regelbundet står i officiell kontakt med medlemsstater och EU-institutioner, företrädare för det civila samhällets organisationer, person som reser i samband med yrkesutbildning, seminarier och konferenser, person som deltar i ekonomisk verksamhet, familjemedlemmar till unionsmedborgare, familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som är bosatt i en medlemsstat.

2. Om sökanden är en familjemedlem till en unionsmedborgare som åtnjuter rätt till fri rörlighet ska sökanden i tillämpliga fall endast vara skyldig att uppvisa ett uppehållskort som utfärdats av en medlemsstat och bevis på sin identitet, medborgarskap och familjeanknytning till en unionsmedborgare som omfattas av direktiv 2004/38/EG.

3. Om en tredjelandsmedborgare samtidigt ansöker om visering för flera inresor och om tillträde till programmet för registrerade resenärer på samma plats, behöver endast en uppsättning styrkande handlingar bifogas.

4. Om en innehavare av en visering för flera inresor ansöker om tillträde till programmet för registrerade resenärer på samma plats där viseringen utfärdades, men detta inte görs samtidigt, får de styrkande handlingarna för viseringsansökan användas vid prövningen av ansökan om tillträde till programmet. Om det råder tvivel om huruvida de styrkande handlingar som getts in tidigare är aktuella, kan en medlemsstat begära nya styrkande handlingar inom tio arbetsdagar.

En icke uttömmande förteckning över styrkande handlingar som de behöriga myndigheterna kan kräva av sökanden finns i bilaga II.

5. Medlemsstaterna får kräva att sökanden, genom att fylla i ett formulär som utformats av medlemsstaten ifråga, ger in handlingar som styrker en åtagandeförklaring och/eller privat logi. Sådana styrkande handlingar kan krävas för högst två kommande resor. Detta formulär ska särskilt ange följande:

(a) Giltighetsperiod för åtagandeförklaring och/eller logi.

(b) Huruvida syftet är att styrka åtagandeförklaring och/eller logi.

(c) Huruvida värden är en privatperson, ett företag eller en organisation.

(d) Värdens identitet och kontaktuppgifter.

(e) Den eller de sökande som inbjudits.

(f) Adress där logi erbjuds.

(g) Eventuella familjeband med värden.

Utöver medlemsstatens officiella språk ska formuläret upprättas på minst ett annat av EU-institutionernas officiella språk. Formuläret ska innehålla den information som anges i artikel 48.1. Ett provexemplar av formuläret ska översändas till kommissionen.

6. De behöriga myndigheterna får medge undantag från ett eller flera av de villkor som anges i punkt 1 om sökanden innehar ett uppehållstillstånd eller om sökandens redbarhet och pålitlighet är känd för dem.

Artikel 10

Avgift

1. Sökandena ska betala en avgift i enlighet med bilaga III.

2. Avgiften ska ses över regelbundet för att avspegla de administrativa kostnaderna. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter för att justera avgiften i enlighet med artikel 59.

3. Avgiften ska tas ut i euro, i den nationella valutan i tredjelandet eller i den valuta som vanligen används i det tredjeland där ansökan lämnas in och är inte återbetalningsbar oberoende av om ansökan godkänns eller om ansökan tas tillbaka.

4. När avgiften tas ut i en annan valuta än euro ska det belopp som tas ut i den valutan fastställas och regelbundet ses över enligt den referensväxelkurs för euron som fastställs av Europeiska centralbanken. Det belopp som tas ut får rundas av.

5. Sökanden ska erhålla ett tryckt eller elektroniskt kvitto på att avgiften är betald.

KAPITEL III

Prövning av och beslut om ansökningar

Artikel 11

Prövningsbarhet

1. De behöriga myndigheterna ska kontrollera att

– sökanden är minst 12 år,

– ansökan innehåller det som anges i artikel 5.6 b, 5.6 c och 5.6 e,

– sökandens biometriska uppgifter har upptagits , och

– avgiften har betalats.

2. När de behöriga myndigheterna finner att villkoren i punkt 1 har uppfyllts ska ansökan prövas och de behöriga myndigheterna ska

– följa de förfaranden som anges i artikel 24,

– ytterligare pröva ansökan.

3. Om de behöriga myndigheterna finner att villkoren i punkt 1 inte har uppfyllts, ska ansökan inte prövas och de behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål

– återsända ansökningsformuläret och de handlingar som sökanden lämnat in,

– förstöra de biometriska uppgifter som upptagits.

Artikel 12

Prövning av ansökan

1. Ansökningar, och i förekommande fall intervjuer, får endast prövas av de behöriga myndigheter som avses i artikel 4.

2. Vid prövning av en ansökan ska den behöriga myndigheten kontrollera

(a) att sökanden uppfyller villkoren för inresa i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 562/2006,

(b) att sökandens resehandling, visering, uppehållstillstånd eller uppehållskort, enligt vad som är tillämpligt, är giltiga och inte del- eller helförfalskade,

(c) att sökanden belägger sitt behov av eller motiverar sin avsikt att resa ofta och/eller regelbundet,

(d) att sökanden inte tidigare har överskridit den maximalt tillåtna längden för vistelse inom medlemsstaternas territorium och att sökanden belägger sin redbarhet och tillförlitlighet, särskilt sin genuina avsikt att lämna territoriet inom föreskriven tid,

(e) sökandes motivering av syftet och omständigheterna kring de planerade vistelserna,

(f) att sökanden bevisar sin ekonomiska situation i ursprungslandet eller bosättningslandet och har tillräckliga medel för sitt uppehälle både under den planerade vistelsen och för återresan till ursprungslandet eller bosättningslandet, eller att sökanden är i stånd att skaffa sådana medel på laglig väg,

(g) att sökanden inte får vara registrerad på spärrlistan i Schengens informationssystem (SIS),

(h) att sökanden inte anses utgöra ett hot mot medlemsstaternas allmänna ordning, inre säkerhet, folkhälsa eller internationella förbindelser; särskilt när det inte finns någon registrering i medlemsstaternas nationella databaser som syftar till att vägra inresa på grund av dessa skäl,

(i) huruvida sökandes tillträde till programmet för registrerade resenärer tidigare har beviljats, förlängts, nekats eller återkallats.

Vid kontroll av huruvida sökanden uppfyller villkoren för inresa i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 562/2006, ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att bedöma huruvida sökanden utgör en risk för olaglig invandring eller en risk för medlemsstaternas säkerhet och huruvida sökanden har för avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den tillåtna vistelsetiden löper ut.

3. Medlen för det planerade uppehället ska bedömas i enlighet med längden på och syftet med vistelsen och med hänsyn till genomsnittspriserna i den eller de berörda medlemsstaterna för kost och logi i budgetkategorin, på grundval av de referensbelopp som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 34 i kodexen om Schengengränserna. En bestyrkt åtagandeförklaring och/eller styrkt privat inkvartering kan också utgöra bevis på tillräckliga medel för uppehälle.

4. Bedömningen av en ansökan ska särskilt grundas på äktheten och tillförlitligheten hos de handlingar som inlämnats och på sanningsenligheten och tillförlitligheten hos sökandens utsagor. Om det råder tvivel om sökanden, sökandens utsagor eller de styrkande handlingar som har lämnats in kan den medlemsstat som prövar ansökan samråda med övriga medlemsstater innan beslut om ansökan fattas.

5. Vid prövning av en ansökan får de behöriga myndigheterna i motiverade fall begära ytterligare handlingar i enlighet med artikel 9.

6. Ett tidigare avslag på en ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer ska inte automatiskt leda till avslag på en ny ansökan. En ny ansökan ska bedömas på grundval av all tillgänglig information.

7. De kriterier som används vid prövning av ansökningar som lämnats in av familjemedlemmar till unionsmedborgare ska vara desamma som de som används vid prövning av deras ansökningar om visering.

Artikel 13

Beslut om ansökan

1. Beslut om ansökningar ska fattas av de behöriga myndigheterna inom 25 kalenderdagar från det att en ansökan som kan tas upp till prövning enligt artikel 11 lämnas in.

2. Såvida det inte har bedömts att ansökan inte kan tas upp till prövning eller tagits tillbaka av sökanden, ska ett beslut fattas om att

(a) bevilja tillträde till programmet för registrerade resenärer, i enlighet med artikel 14, eller

(b) neka tillträde till programmet för registrerade resenärer, i enlighet med artikel 15.

KAPITEL IV

Att bevilja, förlänga, neka och återkalla tillträdet till programmet för registrerade resenärer

Artikel 14

Att bevilja och förlänga tillträdet till programmet för registrerade resenärer

1. Tillträde till programmet för registrerade resenärer ska första gången beviljas i ett år. Tillträdet får på begäran förlängas med två år, varefter det för resenärer som har följt reglerna och bestämmelserna om passage av den yttre gränsen och vistelse i Schengenområdet kan förlängas med ytterligare två år utan ny ansökan. Den tillträdesperiod som beviljas får inte överskrida giltighetsdatum för resehandlingar, viseringar, och i förekommande fall uppehållstillstånd eller uppehållskort, och ska grundas på den prövning som gjorts i enlighet med artikel 12.

2. Med förbehåll för att de materiella krav som fastställs i denna förordning uppfylls, ska tillträde till programmet för registrerade resenärer beviljas utan ytterligare formföreskrifter för innehavare av en visering för flera inresor eller en D-visering med en giltighetstid på minst ett år eller för personer för vilka en sådan håller på att utfärdas, personer med uppehållstillstånd och familjemedlemmar till unionsmedborgare.

3. De uppgifter som anges i artikel 26 ska föras in i centralregistret när ett beslut om att bevilja tillträde till programmet för registrerade resenärer har fattats.

4. De uppgifter som anges i artikel 27 ska föras in i informationsbäraren när ett beslut om att bevilja tillträde till programmet för registrerade resenärer har fattats.

5. De uppgifter som anges i artikel 30 ska föras in i centralregistret när ett beslut om att bevilja tillträde till programmet för registrerade resenärer har fattats.

Artikel 15

Nekat tillträde till programmet för registrerade resenärer

1. Tillträde till programmet för registrerade resenärer ska nekas om sökanden

(a) ger in en resehandling som inte är giltig eller är del- eller helförfalskad,

(b) inte har giltigt uppehållstillstånd, uppehållskort eller visering, om detta krävs enligt rådets förordning (EG) nr 539/2001[37] och inte uppfyller kraven för att få en sådan handling,

(c) inte styrker behovet eller avsikten med att resa ofta och/eller regelbundet.

(d) tidigare har överskridit den maximalt tillåtna längden för vistelse inom medlemsstaternas territorium, och sökanden inte har bevisat sin redbarhet och tillförlitlighet, främst sin genuina avsikt att lämna territoriet inom föreskriven tid,

(e) inte kan styrka ändamålet och villkoren för den planerade vistelsen,

(f) (aa)       inte kan bevisa sin ekonomiska situation i ursprungslandet eller bosättningslandet och inte har tillräckliga medel för sitt uppehälle både för den planerade vistelsen och för återresan till ursprungslandet eller bosättningslandet, eller inte är i stånd att skaffa sådana medel på laglig väg,

(g) finns på spärrlistan i Schengens informationssystem,

(h) anses vara ett hot mot medlemsstaternas allmänna ordning, inre säkerhet, folkhälsa eller internationella förbindelser, särskilt när det finns en registrering i medlemsstaternas nationella databaser som syftar till att vägra inresa av dessa skäl,

eller

(i) det föreligger rimliga tvivel angående äktheten hos de styrkande handlingar som sökanden lämnat in eller på deras sanningsenlighet eller tillförlitligheten hos sökandens utsagor.

2. Ett beslut om avslag och skälen som ligger till grund för avslaget ska delges sökanden med hjälp av standardformuläret i bilaga IV.

3. Utan att det påverkar rätten till rättslig prövning i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat som fattade det slutliga beslutet om ansökan, ska en sökande som nekats tillträde till programmet för registrerade resenärer ha rätt till omprövning av avslaget för att bestrida eller korrigera eventuella fel i enlighet med rätten till effektivt rättsmedel[38]. Överklaganden ska ges in till den medlemsstat som fattade beslut om ansökan samt i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning. Medlemsstaterna ska tillhandahålla sökanden information om förfarandet för omprövning, i enlighet med bilaga IV.

4. När en ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer avslås, ska uppgifter föras in i centralregistret i enlighet med artikel 28.

Artikel 16

Återkallande

1. Tillträde till programmet för registrerade resenärer ska återkallas

(a) om det är uppenbart att villkoren för att bevilja tillträde till programmet för registrerade resenärer inte var uppfyllda,

(b) om det är uppenbart att villkoren för att bevilja tillträde till programmet för registrerade resenärer inte längre är uppfyllda,

(c) på den registrerade resenärens begäran.

2. Tillträde kan när som helst återkallas av medlemsstaternas behöriga myndigheter enligt punkt 1.

3. Om andra myndigheter än de behöriga myndigheterna har uppgifter som tyder på att tillträde till programmet för registrerade resenärer bör återkallas enligt punkt 1, ska de utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna.

4. Ett beslut om återkallande av tillträde till programmet för registrerade resenärer och de skäl som ligger till grund för detta ska delges den registrerade resenären med hjälp av det standardformulär som finns i bilaga IV.

5. Utan att det påverkar rätten till rättslig prövning i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat som upphävt tillträdet till programmet för registrerade resenärer, ska en sökande vars tillträde till programmet återkallats ha rätt till omprövning av återkallandet för att bestrida eller korrigera eventuella fel i enlighet med rätten till effektivt rättsmedel[39] såvida inte tillträdet har återkallats på begäran av den registrerade resenären i enlighet med punkt 1 c. Överklaganden ska ges in till den medlemsstat som fattade beslut om återkallandet samt i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning. Medlemsstaterna ska tillhandahålla sökanden information om förfarandet för omprövning, i enlighet med bilaga IV.

6. När tillträde till programmet för registrerade resenärer återkallas, ska uppgifter föras in i centralregistret i enlighet med artikel 29.

7. Om återkallandet av tillträdet till programmet begärdes av den registrerade resenären, har resenären rätt att begära att hans eller hennes uppgifter omedelbart raderas. Medlemsstaterna ska informera den registrerade resenären om denna rättighet.

KAPITEL V

Administration och organisation

Artikel 17

Administration

1. De behöriga myndigheterna ska arkivera ansökningarna. Varje enskild ansökningsakt ska innehålla ansökningsformuläret, kopior av relevanta styrkande handlingar, en förteckning över de kontroller som utförts och det referensnummer för tillträde till programmet för registrerade resenärer som utfärdats så att personalen vid behov kan rekonstruera bakgrunden till det beslut som fattats om ansökan.

2. Enskilda ansökningsakter ska bevaras så länge tillträdet till programmet för registrerade resenärer gäller.

3. När tillträde till programmet för registrerade resenärer nekas eller återkallas ska ansökningsakten bevaras i högst två år. Denna period ska inledas på dagen för den behöriga myndighetens beslut att neka eller återkalla tillträde. Ansökningar som återkallats av sökandena ska förstöras utan dröjsmål. Medlemsstaterna får lagra ansökningsakterna inklusive styrkande handlingar i elektroniskt format.

Artikel 18

Resurser till prövning av ansökningar, utfärdande av informationsbärare, övervakning och statistik

1. Varje medlemsstat ska ansvara för förfarandena för att inlämna och pröva ansökningar samt utfärda informationsbärare.

2. Medlemsstaterna ska utse tillräckligt med lämplig personal som ska pröva ansökningar för att kunna säkerställa en rimlig och harmoniserad kvalitet på den tjänst som erbjuds allmänheten.

3. De behöriga myndigheterna ska utbilda sin personal på lämpligt sätt och ge dem fullständiga, exakta och aktuella upplysningar om relevant unionslagstiftning och nationell lagstiftning.

4. De behöriga myndigheterna ska se till att prövningen av ansökningar och utfärdandet av informationsbärare regelbundet kontrolleras på lämpligt sätt och vidta åtgärder om avvikelser från bestämmelserna och förfarandena i denna förordning upptäcks.

5. Medlemsstaterna ska sammanställa årlig statistik över programmet för registrerade resenärer i enlighet med tabellen i bilaga V. Denna statistik ska lämnas till byrån senast den 1 mars varje år. Byrån ska offentliggöra statistiken.

Artikel 19

Personalens uppträdande

1. De behöriga myndigheterna ska se till att sökandena bemöts på ett hövligt sätt.

2. De behöriga myndigheterna ska vid utförandet av sina arbetsuppgifter respektera den mänskliga värdigheten. Alla åtgärder som vidtas ska stå i proportion till de mål som eftersträvas med åtgärderna.

3. Vid utförandet av sina arbetsuppgifter ska de behöriga myndigheterna inte diskriminera sökande eller registrerade resenärer på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Artikel 20

Information till allmänheten

Medlemsstaterna ska förse allmänheten med all relevant information som rör ansökningar om tillträde till programmet för registrerade resenärer, särskilt följande:

(a) Kriterier, villkor och förfaranden som gäller för ansökan.

(b) Tidsfrister för prövning av ansökningar.

(c) Avgiften.

(d) Stället där ansökningar kan lämnas in.

KAPITEL VI

Teknisk struktur för informationsbärare samt centralregister, kategorier av uppgifter och införande av uppgifter av de behöriga myndigheterna

Artikel 21

Teknisk struktur för informationsbärare samt centralregister

Informationsbärare samt centralregister ska bestå av följande:

(a) Ett centralregister med ett huvudsakligt register och ett reservregister som säkrar fortsatt drift av centralregistrets alla funktioner om detta skulle sluta fungera.

(b) Ett enhetligt gränssnitt i varje medlemsstat som grundas på gemensamma tekniska specifikationer och som är identiskt i alla medlemsstater.

(c) Nätverkets anslutningspunkter som utgör en del av det enhetliga gränssnittet och är nationella anslutningspunkter som förbinder det nationella systemet i varje medlemsstat till centralregistret enligt definitionen i artikel 3.15.

(d) En kommunikationsinfrastruktur mellan centralregistret och nätverkets anslutningspunkter och

(e) en informationsbärare på grundval av gemensamma tekniska standarder.

Artikel 22

Kategorier av uppgifter som ingår i informationsbärare samt centralregister

1. Endast följande kategorier av uppgifter ska registreras i centralregistret:

(a) Alfanumeriska uppgifter om sökanden och om tillträde som beviljats, avslagits, återkallats eller förlängts enligt artikel 25.1―25.4, artikel 26 och artiklarna 28, 29 och 30.

(b) Biometriska uppgifter som avses i artikel 25.5.

De alfanumeriska uppgifterna och de biometriska uppgifterna ska registreras i separata sektioner i centralregistret.

2. Endast det unika identifieringsnumret ska registreras i den informationsbärare som avses i artikel 27.

Artikel 23

Att föra in, ändra, radera, konsultera och söka uppgifter

1. Tillgång till centralregistret och informationsbäraren för att föra in, ändra, radera, direkt konsultera eller söka de uppgifter som avses i artikel 22.1 i enlighet med denna förordning ska uteslutande vara förbehållet vederbörligen bemyndigad personal vid de behöriga myndigheterna. Myndigheternas tillgång ska begränsas såtillvida att den ska vara nödvändig för utförandet av deras arbetsuppgifter i enlighet med dessa ändamål och stå i proportion till de åsyftade målen.

2. Varje medlemsstat ska utse de behöriga myndigheter vilkas vederbörligen bemyndigade personal ska ha befogenhet att föra in, ändra, radera, konsultera eller söka uppgifter som är registrerade i centralregistret eller informationsbäraren. Varje medlemsstat ska utan dröjsmål översända en förteckning över dessa myndigheter till byrån, inbegripet dem som avses i artikel 52.4, samt meddela alla eventuella ändringar i förteckningen.

3. Inom fyra månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska byrån offentliggöra en konsoliderad förteckning över de myndigheter som avses i punkt 2 i Europeiska unionens officiella tidning. Om förteckningen ändras, ska byrån en gång om året offentliggöra en uppdaterad konsoliderad förteckning.

Artikel 24

Förfaranden för införande av uppgifter från en ansökan

1. Om en ansökan kan tas upp till prövning enligt artikel 11, ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål upprätta en ansökningsakt genom att i centralregistret föra in de uppgifter som avses i artikel 25, om det krävs att sökanden ska lämna dessa uppgifter.

2. Om vissa uppgifter inte måste lämnas av rättsliga skäl, ska det eller de särskilda datafälten markeras med ”icke tillämpligt”.

Artikel 25

Uppgifter som ska införas vid ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer

Den behöriga myndigheten ska föra in följande uppgifter i ansökningsakten:

(1) Ansökans unika nummer.

(2) Uppgifter om handläggningsstatus som visar att tillträde till programmet för registrerade resenärer har begärts.

(3) Vilken myndighet som har tagit emot ansökan, bl.a. var myndigheten är belägen.

(4) Följande uppgifter som ska hämtas från ansökningsformuläret:

(a) Efternamn, förnamn,

(b) efternamn vid födseln (tidigare efternamn), födelseland, medborgarskap(er) och kön.

(c) Födelsedatum och födelseort.

(d) Resehandlingens typ och nummer, utfärdande myndighet samt dag för utfärdande och sista giltighetsdag.

(e) Ort och datum för ansökan.

(f) I tillämpliga fall, i enlighet med artikel 9.5, uppgifter om den person som har åtagit sig att stå för sökandens levnadsomkostnader under vistelsen, närmare bestämt följande:

i)        Om det rör sig om en fysisk person: efternamn, förnamn, adress och telefonnummer.

ii)       Om det rör sig om ett företag eller en annan organisation: företagets/organisationens firma eller namn och adress samt efternamnet och förnamnet på företagets/organisationens kontaktperson och dennas telefonnummer.

(g) Huvudsakligt syfte med resorna.

(h) Sökandens hemadress och telefonnummer.

(i) I tillämpliga fall, viseringsmärkets nummer.

(j) I tillämpliga fall, numret på uppehållstillståndet eller uppehållskortet.

(k) Aktuell sysselsättning och arbetsgivare; för studerande: läroanstaltens namn.

(l) Om det rör sig om en minderårig: vårdnadshavarnas eller förmyndarnas efternamn och förnamn.

(5) Sökandens fingeravtryck, i enlighet med artikel 8.

Artikel 26

Uppgifter som ska läggas till i centralregistret vid beviljande eller upphävande av tillträde till programmet för registrerade resenärer

1. Om ett beslut har fattats om att bevilja tillträde till programmet för registrerade resenärer, ska den behöriga myndighet som beviljade tillträde lägga till följande uppgifter i ansökningsakten:

(a) Uppgifter om handläggningsstatus som visar att tillträde till programmet för registrerade resenärer har beviljats.

(b) Vilken myndighet som har beviljat tillträdet och var myndigheten är belägen.

(c) Ort och datum för beslutet att bevilja tillträde till programmet för registrerade resenärer.

(d) Datum när giltighetstiden för tillträde inleds och löper ut.

2. Om en ansökan dras tillbaka av sökanden innan ett beslut har fattats om huruvida tillträde till programmet för registrerade resenärer ska beviljas, ska den behöriga myndigheten uppge att ansökan av detta skäl har avskrivits, ange vilket datum detta skedde och radera ansökningsaktens uppgifter.

Artikel 27

Uppgifter som ska införas i informationsbäraren vid beviljande av tillträde till programmet för registrerade resenärer

1. Om ett beslut har fattats om att bevilja tillträde till programmet för registrerade resenärer, ska den behöriga myndighet som beviljade tillträde föra in ett unikt identifieringsnummer i informationsbäraren. Det unika identifieringsnumret ska vara detsamma som ansökans nummer.

2. Informationsbäraren ska ges till sökanden.

Artikel 28

Uppgifter som ska läggas till i centralregistret då tillträde nekas till programmet för registrerade resenärer

1. Om ett beslut har fattats om att neka tillträde till programmet för registrerade resenärer, ska den behöriga myndighet som fattade beslutet att neka tillträde lägga till följande uppgifter i ansökningsakten:

(a) Uppgifter om handläggningsstatus som visar att tillträde till programmet för registrerade resenärer har nekats.

(b) Vilken myndighet som har nekat tillträde till programmet för registrerade resenärer och var myndigheten är belägen.

(c) Ort och datum för beslutet att neka tillträde till programmet för registrerade resenärer.

2. Ansökningsakten ska även innehålla uppgifter om grunderna för avslaget på ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer, vilka ska vara ett eller flera av de skäl som anges i artikel 15.1.

Artikel 29

Uppgifter som ska läggas till i centralregistret då tillträde till programmet för registrerade resenärer återkallats

1. Om ett beslut har fattats om att återkalla tillträde till programmet för registrerade resenärer, ska den behöriga myndighet som fattade beslutet lägga till följande uppgifter i ansökningsakten:

(a) Uppgifter om handläggningsstatus som visar att tillträde till programmet för registrerade resenärer har återkallats.

(b) Vilken myndighet som har återkallat tillträdet och var myndigheten är belägen.

(c) Ort och datum för beslutet att återkalla tillträde till programmet för registrerade resenärer.

2. Ansökningsakten ska innehålla uppgifter om grunderna för återkallandet av tillträde till programmet för registrerade resenärer, vilka ska grundas på ett eller flera av de skäl som anges i artikel 16.1.

Artikel 30

Uppgifter som ska läggas till i centralregistret vid en förlängning av tillträde till programmet för registrerade resenärer

Om ett beslut har fattats om att förlänga tillträde till programmet för registrerade resenärer, ska den behöriga myndighet som fattade beslutet lägga till följande uppgifter i ansökningsakten:

(a) Uppgifter om handläggningsstatus som visar att tillträde till programmet för registrerade resenärer har förlängts.

(b) Vilken myndighet som har förlängt tillträdet och var myndigheten är belägen.

(c) Ort och datum för beslutet.

(d) Datum när den förlängda giltighetstiden inleds och löper ut.

KAPITEL VII

Användning av uppgifter

Artikel 31

Användning av uppgifter för prövning av ansökningar samt vid förkomna eller stulna informationsbärare eller vid problem med att underlätta gränspassagen för registrerade resenärer

1. Den behöriga myndigheten ska konsultera centralregistret vid prövningen av ansökningar samt besluta om huruvida tillträde till programmet för registrerade resenärer ska återkallas eller förlängas i enlighet med relevanta bestämmelser. Dessutom ska de behöriga myndigheterna konsultera centralregistret ifall informationsbärare förkommit eller stulits eller vid problem med att underlätta gränspassage för registrerade resenärer.

2. För de syften som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten söka på grundval av någon eller några av följande uppgifter:

(a) Ansökans unika nummer.

(b) De uppgifter som avses i artikel 25.4 a–c.

(c) De uppgifter om resehandlingen som avses i artikel 25.4 d.

(d) Viseringsmärkets, uppehållstillståndets eller uppehållskortets nummer, i tillämpliga fall.

3. Om en sökning på grundval av en eller flera av de uppgifter som anges i punkt 2 visar att det finns uppgifter om sökanden i centralregistret, ska den behöriga myndigheten ges tillgång till ansökningsakten men inte till den separata sektion som innehåller biometriska uppgifter.

4. Den behöriga myndigheten ska söka i centralregistrets separata sektion som innehåller biometriska uppgifter vid förlängning av tillträdet till programmet för registrerade resenärer och vid problem med att underlätta registrerade resenärers gränspassage, endast om den registrerade resenären samtidigt ger in informationsbäraren och sina fingeravtryck. Om denna sökning visar att det finns uppgifter om den registrerade resenären i centralregistret, ska den behöriga myndigheten ges tillgång till ansökningsakten, däribland de biometriska uppgifterna.

5. Den behöriga myndigheten ska enbart söka i centralregistrets separata sektion som innehåller biometriska uppgifter, utan informationsbäraren, vid prövningen av ansökningar, vid beslut om huruvida tillträde till programmet för registrerade resenärer ska återkallas och ifall informationsbäraren förkommit eller stulits. Om denna sökning tyder på att det finns uppgifter om sökanden i centralregistret, ska den behöriga myndigheten ges tillgång till ansökningsakten, däribland de biometriska uppgifterna.

Artikel 32

Användning av uppgifter för kontroll vid yttre gränsövergångar

1. För att underlätta registrerade resenärers gränspassage genom att kontrollera den registrerade resenärens identitet och att tillträde till programmet för registrerade resenärer har beviljats och/eller om villkoren för inresa eller utresa från medlemsstaternas territorium i enlighet med kodexen om Schengengränserna är uppfyllda, ska den behöriga myndigheten kunna göra sökningar i centralregistret på grundval av det unika identifieringsnumret (informationsbäraren) och resehandlingens nummer för att kontrollera att tillträde till programmet för registrerade resenärer har beviljats i kombination med kontroll av en registrerad resenärs identitet genom kontroll av resenärens fingeravtryck.

2. Om en sökning på grundval av de uppgifter som förtecknas i punkt 1 visar att det finns uppgifter om den registrerade resenären i centralregistret, ska den behöriga myndigheten erhålla uppgifter om huruvida det finns en träff eller ej i registret.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, kan en registrerad resenärs identitet kontrolleras manuellt genom en visuell kontroll av resehandlingen.

Artikel 33

Användning av uppgifter för rapportering och statistik

De behöriga myndigheterna ska konsultera följande uppgifter, dock endast för rapporterings- och statistikändamål utan att göra det möjligt att identifiera enskilda sökande:

(1) Uppgifter om handläggningsstatus.

(2) Sökandens nuvarande medborgarskap.

(3) Ort och datum för ansökan.

(4) Typ av beslut och grunder för beslutet som rör tillträde till programmet för registrerade resenärer.

(5) Typ av resehandling(ar) och utfärdande land.

(6) Behörig myndighet och var myndigheten är belägen, huruvida ett beslut har fattats om att bevilja, neka, återkalla eller förlänga tillträde till programmet för registrerade resenärer samt dagen för beslutet.

(7) Syftet med resorna.

(8) Förkomna eller stulna informationsbärare.

KAPITEL VIII

Lagringsperiod för uppgifter, ändring av uppgifter och förkomna eller stulna informationsbärare

Artikel 34

Lagringsperiod för uppgifter

1. Varje enskild ansökningsakt ska lagras i centralregistret i högst fem år, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna om radering i artiklarna 16.7 och 26.2 och 35 eller bestämmelserna om registerföring i artikel 45.

Denna period börjar löpa

(a) samma dag som tillträde till programmet för registrerade resenärer beviljas eller förlängs,

(b) samma dag som ansökningsakten upprättas i centralregistret, om ansökan har dragits tillbaka,

(c) samma dag som den behöriga myndighetens beslut om tillträde till programmet för registrerade resenärer har nekats eller återkallats.

2. Efter utgången av den period som avses i punkt 1, ska centralregistret automatiskt radera den enskilda ansökningsakten.

3. Den registrerade resenärer får behålla informationsbäraren.

Artikel 35

Ändring av uppgifter och förtida radering av uppgifter

1. Endast den ansvariga medlemsstaten har rätt att ändra uppgifter som den har fört in i centralregistret genom att rätta eller radera sådana uppgifter.

2. Om den ansvariga medlemsstaten anser sig ha stöd för att uppgifter som behandlats i centralregistret är oriktiga eller att uppgifter har behandlats i centralregistret i strid med denna förordning, ska den kontrollera de berörda uppgifterna och om nödvändigt rätta eller radera dem utan dröjsmål. Detta kan även ske på den registrerade resenärens begäran.

3. Om en annan medlemsstat än den ansvariga medlemsstaten anser sig ha stöd för att uppgifter som behandlats i centralregistret är oriktiga eller att uppgifter har behandlats i centralregistret i strid med denna förordning, ska den utan dröjsmål informera den ansvariga medlemsstaten. Den ansvariga medlemsstaten ska kontrollera de berörda uppgifterna och om nödvändigt rätta eller radera dem utan dröjsmål.

4. Om en sökande har erhållit medborgarskap i en medlemsstat före utgången av den period som avses i artikel 34.1, ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat som beviljade medborgarskapet utan dröjsmål radera ansökningsakterna från centralregistret.

5. Om avslag på ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer har upphävts av en domstol eller överklagandeinstans ska den medlemsstat som avslog ansökan utan dröjsmål radera de uppgifter som avses i artikel 28 så snart beslutet att upphäva avslaget har vunnit laga kraft. Den enskilda ansökan som avses i ovannämnda beslut av en domstol eller en överklagandeinstans ska prövas på nytt av den behöriga myndigheten med beaktande av domstolens eller överklagandeinstansens yttrande.

Artikel 36

Förkommen eller stulen informationsbärare

1. Den registrerade resenären ska informera den utfärdande myndigheten om informationsbäraren har förkommit eller stulits.

2. Om förlust eller stöld av en informationsbärare anmäls av en tredje man till de behöriga myndigheterna, ska de behöriga myndigheterna spärra tillträdet till programmet för registrerade resenärer och informera den medlemsstat som beviljade tillträdet. Den ansvariga medlemsstaten ska informera den registrerade resenären om den förkomna eller stulna informationsbäraren via telefon, fax, skrivelse eller e-post.

3. Om en registrerad resenär anmäler förlust eller stöld av en informationsbärare, ska den ansvariga medlemsstaten kontrollera huruvida tillträde till programmet för registrerade resenärer har beviljats. Den ansvariga medlemsstaten ska, på begäran av den registrerade resenären, utfärda en ny informationsbärare. Annars ska det beviljade tillträdet spärras.

4. Den registrerade resenären ska betala en avgift för den nya informationsbäraren.

KAPITEL IX

Utveckling, drift och ansvar

Artikel 37

Kommissionens genomförandeåtgärder

1. Kommissionen ska anta de åtgärder som är nödvändiga för utvecklingen och det tekniska genomförandet av centralregistret, de enhetliga gränssnitten och kommunikationsinfrastrukturen, särskilt avseende

(a) specifikationerna för bildupplösning och användning av fingeravtryck för biometrisk kontroll i programmet för registrerade resenärer i enlighet med artikel 8,

(b) utformningen av systemets fysiska struktur, inklusive kommunikationsinfrastrukturen,

(c) införande av uppgifter i enlighet med artikel 24,

(d) tillgång till uppgifter i enlighet med artiklarna 31, 32 och 33,

(e) förvaring, ändring, radering och radering i förtid av uppgifter i enlighet med artiklarna 34 och 35,

(f) spärrning av beviljat tillträde om informationsbärare förkommit eller stulits i enlighet med artikel 36,

(g) registerföring och åtkomst till registren i enlighet med artikel 45,

(h) prestandakraven,

(i) definitionen av verksamhetskraven inklusive utformningen av informationsbäraren.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 57.

Artikel 38

Utveckling och operativ förvaltning

1. Byrån ska ansvara för utvecklingen av huvudregistret, reservregistret, de enhetliga gränssnitten däribland nätverkets anslutningspunkter, kommunikationsinfrastrukturen mellan de nationella systemen och nätverkets anslutningspunkter samt för fastställande av de tekniska specifikationerna till informationsbäraren snarast möjligt efter ikraftträdandet av denna förordning och kommissionens antagande av de åtgärder som avses i artikel 37. Byrån ska anta tekniska specifikationer för informationsbäraren och centralregistret, de enhetliga gränssnitten och kommunikationsinfrastrukturen förutsatt att kommissionen avger ett positivt yttrande om dem.

Utvecklingen ska bestå av att utarbeta och genomföra de tekniska specifikationerna, tester och övergripande projektsamordning.

Byrån ska utföra ett övergripande test av centralregistret tillsammans med medlemsstaterna. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet om resultaten av testet.

2. Byrån ska ansvara för den operativa förvaltningen av huvudregistret, reservregistret och de enhetliga gränssnitten. Den ska i samarbete med medlemsstaterna se till att man alltid använder sig av bästa tillgängliga teknik till bästa möjliga kostnad. Byrån ska också ansvara för den operativa förvaltningen av kommunikationsinfrastrukturen mellan centralregistret och nätverkets anslutningspunkter.

Den operativa förvaltningen av centralregistret ska bestå av alla de uppgifter som krävs för att det ska kunna fungera dygnet runt alla dagar i veckan i enlighet med denna förordning, särskilt det underhåll och den tekniska utveckling som krävs för att se till att systemet fungerar med en tillfredsställande operationell kvalitet, särskilt med hänsyn till tidsåtgången när konsulat och gränsövergångsställen gör sökningar i centralregistret, vilken bör vara så liten som möjligt.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen ska byrån tillämpa lämpliga regler avseende tystnadsplikt eller annan likvärdig sekretesskyldighet på all personal som arbetar med uppgifter som rör programmet för registrerade resenärer. Denna skyldighet ska gälla även efter det att personerna lämnar sin tjänst eller anställning eller efter det att deras verksamhet har upphört.

Artikel 39

Ansvar på nationell nivå

1. Varje medlemsstat ska ansvara för

(a) utvecklingen av det nationella systemet, förbindelsen till centralregistret och utfärdandet av informationsbärare,

(b) organisation, förvaltning, drift och underhåll av sitt nationella system,

(c) hantering av och åtgärder för de behöriga myndigheternas tillträde till centralregistret i enlighet med denna förordning och upprättande och regelbunden uppdatering av förteckningen över sådan personal och deras profiler.

2. Varje medlemsstat ska utse en nationell myndighet, som ska erbjuda de behöriga myndigheterna tillgång till centralregistret, och ansluta denna myndighet till nätverkets anslutningspunkt.

3. Varje medlemsstat ska följa automatiserade förfaranden för behandlingen av uppgifter.

4. Personalen vid myndigheter som har rätt till tillgång till eller användning av centralregistret, ska innan de tillåts behandla uppgifter som lagras i centralregistret ges lämplig utbildning om regler för datasäkerhet och uppgiftsskydd.

5. Kostnaderna för de nationella systemen samt för de nationella gränssnitten ska täckas av unionens budget.

Artikel 40

Ansvaret för användningen av uppgifter

1. Varje medlemsstat ska se till att uppgifterna behandlas på ett lagligt sätt och särskilt att endast vederbörligen bemyndigad personal har tillgång till uppgifter som behandlats i centralregistret när de utför sina arbetsuppgifter i enlighet med denna förordning. Den ansvariga medlemsstaten ska särskilt se till att

(a) uppgifterna samlas in på lagligt sätt,

(b) uppgifterna överförs på lagligt sätt till centralregistret,

(c) uppgifterna är korrekta och uppdaterade när de överförs till centralregistret.

2. Byrån ska se till att centralregistret drivs i enlighet med denna förordning och dess tillämpningsåtgärder enligt artikel 37. Byrån ska särskilt

(a) vidta nödvändiga åtgärder för att garantera säkerheten för centralregistret och kommunikationsinfrastrukturen mellan centralregistret och nätverkets anslutningspunkter, utan att detta påverkar det ansvar som åligger varje medlemsstat,

(b) se till att endast vederbörligen bemyndigad personal har tillgång till uppgifter som behandlas i centralregistret när byrån utför arbetsuppgifter i enlighet med denna förordning.

3. Byrån ska underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen om de åtgärder som den vidtar i enlighet med punkt 2 för att ta i drift programmet för registrerade resenärer.

Artikel 41

Lagring av uppgifter i nationella informationssystem

1. En medlemsstat får i sina nationella informationssystem lagra de alfanumeriska uppgifter som den har fört in i centralregistret i enlighet med ändamålen för programmet för registrerade resenärer och tillämpliga rättsliga bestämmelser, däribland bestämmelserna om uppgiftsskydd.

2. Uppgifterna ska inte lagras längre i de nationella informationssystemen än de lagras i centralregistret.

3. All användning av uppgifter som inte är förenlig med punkt 1 ska betraktas som missbruk enligt varje medlemsstats nationella lagstiftning.

4. Denna artikel får inte anses innebära krav på någon teknisk anpassning av centralregistret. Medlemsstaterna får lagra uppgifter i enlighet med denna artikel endast på egen bekostnad, på egen risk och med sina egna tekniska hjälpmedel.

Artikel 42

Meddelande av uppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer

Uppgifter som behandlas i centralregistret eller vid prövning av en ansökan i enlighet med denna förordning får under inga omständigheter överföras eller göras tillgängliga för ett tredjeland eller för en internationell organisation.

Artikel 43

Datasäkerhet

1. Den ansvariga medlemsstaten ska säkerställa datasäkerheten före och under överföringen till nätverkets anslutningspunkt. Varje medlemsstat ska garantera datasäkerheten för de uppgifter som den mottar från centralregistret.

2. Varje medlemsstat ska med avseende på sitt nationella system vidta de åtgärder som är nödvändiga, däribland anta en dataskyddsplan, för att

(a) fysiskt skydda uppgifter, bl.a. genom att utarbeta beredskapsplaner för att skydda kritisk infrastruktur,

(b) hindra obehöriga från att få tillträde till nationella anläggningar vid vilka medlemsstaten bedriver verksamhet i överensstämmelse med ändamålet med programmet för registrerade resenärer (kontroll vid ingången till anläggningen),

(c) hindra obehöriga från att läsa, kopiera, ändra eller avlägsna datamedier (kontroll av datamedier),

(d) förhindra obehörigt införande av data och obehörig kännedom om, ändring eller utplåning av lagrade personuppgifter (lagringskontroll),

(e) hindra obehörig behandling av uppgifter i centralregistret och att uppgifter som behandlats i centralregistret obehörigt ändras eller raderas (kontroll av uppgiftsinmatningen),

(f) se till att personer som är behöriga att använda centralregistret endast med hjälp av individuella och unika användaridentiteter och konfidentiellt åtkomstläge, har tillgång till endast de uppgifter som ingår i deras befogenheter (behörighetskontroll),

(g) se till att alla myndigheter med rätt till åtkomst till centralregistret skapar profiler som beskriver arbetsuppgifter och ansvarsområden för personer som har befogenhet att föra in, ändra, radera, konsultera och söka uppgifter och på begäran utan dröjsmål ger de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 52 tillgång till dessa profiler (personalprofiler),

(h) se till att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa till vilka organ personuppgifter får överföras via datakommunikationsutrustning (kommunikationskontroll),

(i) se till att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa vilka slags uppgifter som har behandlats i centralregistret, när detta har gjorts, av vem och i vilket syfte (kontroll av uppgiftsregistreringen),

(j) hindra obehörig läsning, kopiering, ändring och radering av personuppgifter i samband med såväl överföring av personuppgifter till eller från centralregistret som transport av datamedier, främst med hjälp av lämplig krypteringsteknik (kontroll av transport),

(k) övervaka att de säkerhetsåtgärder som avses i denna punkt är verkningsfulla och vidta erforderliga organisatoriska åtgärder i fråga om inre övervakning för att säkerställa att denna förordning efterlevs (egenrevision).

3. Byrån ska med avseende på driften av centralregistret vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå de mål som nämns i punkt 2, bl.a. anta en skyddsplan.

Artikel 44

Skadeståndsskyldighet

1. Varje person eller medlemsstat som har lidit skada till följd av otillåten behandling eller av något annat agerande som är oförenligt med bestämmelserna i denna förordning har rätt till ersättning av den medlemsstat som är ansvarig för den uppkomna skadan. Den medlemsstaten ska helt eller delvis befrias från detta ansvar i den utsträckning som den bevisar att den inte är ansvarig för den händelse som orsakade skadan.

2. Om en medlemsstats underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning skadar programmet för registrerade resenärer, ska den medlemsstaten anses ansvarig för denna skada, såvida inte och i den mån byrån eller en annan medlemsstat som deltar i programmet för registrerade resenärer har underlåtit att vidta rimliga åtgärder för att förhindra skadan eller för att begränsa dess verkningar.

3. Skadeståndsanspråk mot en medlemsstat för skador som avses i punkterna 1 och 2 ska regleras av svarandemedlemsstatens nationella bestämmelser.

Artikel 45

Registerföring

1. Varje medlemsstat och byrån ska föra register över all uppgiftsbehandling i centralregistret. Av denna registrering ska framgå vad syftet är med användningen av de uppgifter som avses i artikel 23.1 och i artiklarna 31–33, datum och tidpunkt för detta, den typ av uppgifter som har överförts enligt artiklarna 25 och 26 samt 28–30, den typ av uppgifter som används vid sökning enligt artiklarna 31–33 och namnet på den myndighet som fört in eller hämtat uppgifter. Dessutom ska varje medlemsstat föra register över de personer som är vederbörligen behöriga att föra in eller hämta uppgifterna.

2. Denna registrering får enbart användas för att övervaka uppgiftsskyddet med avseende på om behandlingen är tillåten och för att säkerställa uppgifternas säkerhet. Registret ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig tillgång och ska raderas ett år efter det att den lagringsperiod på fem år som avses i artikel 33.1 har löpt ut, om registret inte behövs för ett övervakningsförfarande som redan pågår.

Artikel 46

Egenrevision

Medlemsstaterna ska se till att varje myndighet som har tillgång till centralregistret vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att följa denna förordning och vid behov samarbetar med tillsynsmyndigheten.

Artikel 47

Påföljder

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att effektiva, proportionella och avskräckande påföljder, bl.a. administrativa och/eller straffrättsliga påföljder enligt nationell lagstiftning, utdöms om uppgifter som har förts in i centralregistret missbrukas.

KAPITEL X

Den registrerades rättigheter samt övervakning

Artikel 48

Rätt till information

1. Sökandena och personer som avses i artikel 25.4 f ska erhålla följande information av den ansvariga medlemsstaten:

(a) Identiteten på den registeransvarige som avses i artikel 52.4, bl.a. dennes kontaktuppgifter.

(c) Ändamålen med uppgiftsbehandlingen i programmet för registrerade resenärer.

(d) Kategorier av uppgiftsmottagare.

(e) Lagringstiden för uppgifterna.

(f) Insamlingen av uppgifterna är en förutsättning för prövning av ansökan.

(g) Berörda personer har rätt att få tillgång till uppgifter som rör dem och att begära att oriktiga uppgifter som rör dem rättas eller att olagligen behandlade uppgifter som rör dem raderas, bl.a. rätten att få information om hur man utövar dessa rättigheter och kontaktuppgifter till de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 52.1 och som är behöriga att pröva frågor om skydd av personuppgifter.

2. Den information som avses i punkt 1 ska tillhandahållas sökanden skriftligt i samband med att uppgifterna i ansökningsformuläret lämnas och de fingeravtryck som avses i artikel 25.4 och 25.5 upptas.

3. Den information som avses i punkt 1 ska lämnas till de personer som avses i artikel 25.4 f i de formulär som ska undertecknas av dessa personer och som styrker en inbjudan och garantier om uppehälle och inkvartering.

I avsaknad av ett sådant formulär undertecknat av dessa personer, ska denna information lämnas i enlighet med artikel 11 i direktiv 95/46/EG.

Artikel 49

Rätt till tillgång, rättelse och radering

1. Utan att det påverkar skyldigheten att tillhandahålla annan information i enlighet med artikel 12 a i direktiv 95/46/EG, ska var och en ha rätt att få del av uppgifter om honom eller henne i centralregistret och om vilken medlemsstat som överförde uppgifterna till centralregistret. Sådan tillgång till uppgifter får endast beviljas av en medlemsstat. Varje medlemsstat ska registrera varje begäran om sådan tillgång.

2. Var och en får begära att oriktiga uppgifter om honom eller henne rättas och att uppgifter som registrerats på olagligt sätt raderas. Rättelse och radering ska utföras utan dröjsmål av den medlemsstat som överförde uppgifterna, i enlighet med dess lagar och författningar.

3. Om begäran enligt punkt 2 görs till en annan medlemsstat än den ansvariga, ska myndigheterna i den medlemsstat som tagit emot begäran inom 14 dagar kontakta myndigheterna i den ansvariga medlemsstaten. Den ansvariga medlemsstaten ska inom en månad kontrollera om uppgifterna är riktiga och om det var tillåtet att behandla dem i centralregistret.

4. Om det framkommer att uppgifter som registrerats i centralregistret är oriktiga eller har registrerats på olagligt sätt, ska den medlemsstat som överförde uppgifterna rätta eller radera uppgifterna i enlighet med artikel 35.2 och 35.3. Den ansvariga medlemsstaten ska omedelbart lämna skriftlig bekräftelse till den berörda personen på att åtgärder har vidtagits för att rätta eller radera uppgifterna om honom eller henne.

5. Om den ansvariga medlemsstaten inte instämmer i att uppgifter i centralregistret är oriktiga eller har registrerats på olagligt sätt ska den ansvariga medlemsstaten omedelbart skriftligen förklara för den berörda personen varför någon rättelse eller radering av uppgifter som rör honom eller henne inte kan ske.

6. Den ansvariga medlemsstaten ska också informera berörda personer om vilka åtgärder de kan vidta om de inte godtar den givna förklaringen. Häri ska ingå information om hur det går till att väcka talan vid domstol eller inge klagomål till behöriga myndigheter i den medlemsstaten och vilket bistånd, bl.a. från de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 52, som finns tillgängligt i enlighet med den medlemsstatens lagar och andra författningar.

Artikel 50

Samarbete för att säkerställa rätten till uppgiftsskydd

1. Medlemsstaterna ska samarbeta aktivt för att genomdriva de rättigheter som föreskrivs i artikel 49.2 och 49.3.

2. I var och en av medlemsstaterna ska tillsynsmyndigheten på begäran bistå och ge råd till berörda personer om hur de kan utöva sin rätt att rätta eller radera uppgifter som rör dem i enlighet med artikel 28.4 i direktiv 95/46/EG.

3. Tillsynsmyndigheten i den ansvariga medlemsstat som överförde uppgifterna och tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där begäran ingavs ska samarbeta för detta ändamål.

Artikel 51

Rättsmedel

4. I varje medlemsstat ska var och en ha rätt att väcka talan vid eller inge klagomål till de behöriga myndigheterna samt rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol i den medlemsstat som har nekat vederbörande sådan rätt att få tillgång till eller rätt att rätta eller radera uppgifter som föreskrivs i artikel 49.1 och 49.2.

5. Biståndet från tillsynsmyndigheterna ska finnas tillgängligt under hela förfarandet.

Artikel 52

Den nationella tillsynsmyndighetens övervakning

1. Tillsynsmyndigheten ska övervaka lagligheten i den berörda medlemsstatens behandling av personuppgifter enligt artikel 22.1, däribland överföringen av dem till och från centralregistret.

2. Tillsynsmyndigheten ska se till att en granskning av behandlingen av uppgifter i det nationella systemet genomförs minst vart fjärde år i enlighet med internationella revisionsstandarder.

3. Medlemsstaterna ska se till att deras tillsynsmyndighet har de resurser som krävs för att fullgöra de arbetsuppgifter som den åläggs enligt denna förordning.

4. När det gäller behandlingen av personuppgifter i programmet för registrerade resenärer ska varje medlemsstat utse en myndighet som ska fungera som registeransvarig i enlighet med artikel 2 d i direktiv 95/46/EG och som ska ha centralt ansvar för denna medlemsstats behandling av uppgifter. Varje medlemsstat ska meddela kommissionen namnet på denna myndighet.

5. Varje medlemsstat ska tillhandahålla all information som begärs av tillsynsmyndigheterna och ska särskilt förse dem med information om verksamhet som bedrivs i enlighet med artikel 39 och artikel 40.1, samt ge dem tillgång till de förteckningar som avses i artikel 39.1 c och sina register enligt artikel 45 och när som helst bevilja dem tillträde till sina lokaler.

Artikel 53

Europeiska datatillsynsmannens övervakning

1. Europeiska datatillsynsmannen ska kontrollera att byråns behandling av personuppgifter utförs i enlighet med denna förordning. De uppgifter och befogenheter som avses i artiklarna 46 och 47 i förordning (EG) nr 45/2001 ska tillämpas i enlighet därmed.

2. Europeiska datatillsynsmannen ska se till att en granskning av byråns behandling av personuppgifter genomförs minst vart fjärde år i enlighet med relevanta internationella revisionsstandarder. Granskningsrapporten ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet, byrån och tillsynsmyndigheterna. Byrån ska ges tillfälle att yttra sig innan rapporten antas.

3. Byrån ska tillhandahålla de upplysningar som begärs av Europeiska datatillsynsmannen, ge honom eller henne tillgång till alla dokument och till de register som avses i artikel 45.1 samt tillgång till alla sina lokaler, när som helst.

Artikel 54

Samarbete mellan tillsynsmyndigheter och Europeiska datatillsynsmannen

1. Tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen ska inom ramen för sina respektive befogenheter aktivt samarbeta inom sina ansvarsområden och säkerställa en samordnad tillsyn av programmet för registrerade resenärer.

2. De ska inom ramen för sina respektive befogenheter utbyta relevant information, bistå varandra vid granskningar och inspektioner, utreda svårigheter med tolkningen eller tillämpningen av denna förordning, undersöka problem som rör utövandet av oberoende tillsyn eller de registrerades rättigheter, utarbeta harmoniserade förslag till gemensamma lösningar på eventuella problem samt vid behov främja medvetenheten om rättigheterna i fråga om uppgiftsskydd.

3. Tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen ska i detta syfte sammanträda minst två gånger om året. Europeiska datatillsynsmannen ska stå för kostnaderna för dessa möten. En arbetsordning ska antas vid det första mötet. Ytterligare arbetsmetoder ska, efter behov, utvecklas gemensamt.

4. En gemensam verksamhetsrapport ska vartannat år överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och byrån. Rapporten ska innehålla ett kapitel om varje medlemsstat som utarbetats av denna medlemsstats tillsynsmyndighet.

KAPITEL XI

Slutbestämmelser

Artikel 55

Första överföring

1. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen när de har vidtagit nödvändiga tekniska och rättsliga åtgärder för att överföra de uppgifter som avses i artikel 22.1 till centralregistret.

2. Byrån ska meddela kommissionen när den har vidtagit de nödvändiga tekniska åtgärder som avses i artikel 38.1.

Artikel 56

Driftsstart

Kommissionen ska fastställa den tidpunkt då programmet för registrerade resenärer ska tas i drift när

(a) de åtgärder som avses i artikel 37.1 och 37.2 har antagits,

(b) medlemsstaterna, efter det att de tekniska åtgärderna validerats, har meddelat kommissionen att de har vidtagit nödvändiga tekniska och rättsliga åtgärder för att samla in och överföra de uppgifter som avses i artikel 22.1 till centralregistret,

(c) byrån har förklarat att ett övergripande test av centralregistret har slutförts på ett tillfredsställande sätt i enlighet med artikel 38.1,

(d) byrån har meddelat kommissionen att centralregistret kan tas i drift.

Artikel 57

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 58

Ändringar av bilagorna

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 59 till bilagorna i denna förordning.

Artikel 59

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 10.2 och 58 ska ges kommissionen på obestämd tid från och med den X.X.201X. (Den dag då denna förordning träder i kraft).

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 10.2 och 58 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 10.2 och 58 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att göra invändningar. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 60

Underrättelse

1. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om

(a) det nationella formulär som styrker en åtagandeförklaring och/eller privat inkvartering enligt artikel 9.5, i tillämpliga fall,

(b) vilken myndighet som ska fungera som registeransvarig enligt artikel 52.4,

(c) de nödvändiga tekniska och rättsliga åtgärderna enligt artikel 56.

2. Medlemsstaterna ska underrätta byrån om

(a) de behöriga myndigheter som har befogenhet att föra in, ändra, radera, konsultera eller söka uppgifter enligt artikel 23,

(b) den statistik som sammanställts enligt artikel 18.5 och bilaga V.

3. Byrån ska underrätta kommissionen om att den har vidtagit de nödvändiga tekniska åtgärderna och att centralregistret kan tas i drift.

4. Kommissionen ska göra de uppgifter som meddelats enligt punkt 1 a tillgängliga för medlemsstaterna och allmänheten via en ständigt uppdaterad elektronisk publikation.

5. Bulgarien, Cypern och Rumänien ska inom tio arbetsdagar underrätta kommissionen om huruvida de ensidigt erkänner registrerade resenärers inskrivning i programmet för registrerade resenärer för att dra nytta av förenklade gränskontroller vid deras yttre gränser. Kommissionen ska offentliggöra information som meddelats av dessa medlemsstater i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 61

Rådgivande grupp

En rådgivande grupp ska tillhandahålla byrån sakkunskap som rör programmet för registrerade resenärer särskilt i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet och den årliga verksamhetsrapporten.

Artikel 62

Utbildning

Byrån ska utföra arbetsuppgifter som rör utbildning om den tekniska användningen av centralregistret.

Artikel 63

Övervakning och utvärdering

1. Byrån ska se till att förfaranden finns för att övervaka hur centralregistret fungerar i förhållande till de mål som rör produktivitet, kostnadseffektivitet, säkerhet och tjänsternas kvalitet.

2. Byrån ska ha tillgång till den information om uppgiftsbehandling i centralregistret som behövs för det tekniska underhållet.

3. Två år efter det att programmet för registrerade resenärer har tagits i drift och därefter vartannat år, ska byrån rapportera till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om hur programmet för registrerade resenärer har fungerat i tekniskt hänseende, bl.a. ur säkerhetssynpunkt.

4. Tre år efter det att programmet för registrerade resenärer har tagits i drift och därefter vart fjärde år ska kommissionen utarbeta en övergripande utvärdering av det. Denna övergripande utvärdering ska innehålla en granskning av uppnådda resultat i relation till målen och en bedömning av huruvida de förutsättningar som ligger till grund för systemet fortfarande är giltiga, tillämpningen av denna förordning när det gäller programmet för registrerade resenärer, programmets säkerhet, genomförandet av upptagning och användning av biometriska uppgifter, efterlevnaden av bestämmelserna om skydd av personuppgifter och uppläggningen av förfarandena för ansökningar samt utfärdande av informationsbärare. Kommissionen ska överlämna utvärderingen till Europaparlamentet och rådet. Lämpliga förslag till ändring av denna förordning ska vid behov bifogas rapporten.

5. Medlemsstaterna ska ge byrån och kommissionen den information som de behöver för att kunna utarbeta de rapporter som avses i punkterna 3 och 4 i enlighet med de kvantitativa parametrar som på förhand fastställts av byrån och kommissionen.

6. Byrån ska ge kommissionen den information som den behöver för den övergripande utvärdering som avses i punkt 4.

Artikel 64

Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Förordningen ska tillämpas från och med den dag som avses i artikel 56.

3. Artiklarna 37, 38, 39, 43, 55, 56, 57, 58, 59 och 60 ska tillämpas från och med den dag som avses i punkt 1.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande                                                                       

BILAGA I

HARMONISERAT ANSÖKNINGSFORMULÄR[40]

Ansökan till programmet för

registrerade resenärer

1. Efternamn (x) || ENDAST FÖR MYNDIGHETENS NOTERINGAR

2. Födelsenamn (tidigare efternamn) (x) || Ansökningsdatum: Ansökans nummer: Ansökan inlämnad vid □ Ambassad/konsulat □ Gemensamt ansökningscentrum □ Gränsövergångsställe Namn: Ärendet handlagt av: Styrkande handlingar: □ Resehandling □ Medel för uppehälle □ Inbjudan □ Transportmedel □ Övrigt: Beslut: □ Ansökan avslås Ansökan beviljas Giltig: Fr.o.m. T.o.m.

3. Förnamn (x)

4. Födelsedatum (dag-månad-år) || 5. Födelseort 5a. Födelseland || Nuvarande medborgarskap 6a. Medborgarskap vid födelsen, om annat

7. Kön □ Man□ Kvinna□ Ospecificerat || 8. Civilstånd □ Ensamstående □ Gift □ Separerad □ Skild □ Änkling/Änka □ Annat (ange vilket)

9. För minderåriga: Efternamn, förnamn, adress (om annan än sökandens) och vårdnadshavarens eller förmyndarens medborgarskap

10. Typ av resehandling □ Vanligt pass □ Diplomatpass □ Tjänstepass □ Officiellt pass □ Särskilt pass Annan resehandling (ange vilken)

11. Resehandlingens nummer || 12. Datum för utfärdande || 13. Giltig t.o.m. || 14. Utfärdad av

15. Sökandens hemadress och e-postadress ||  Telefonnummer

16. Är Ni bosatt i ett annat land än det land som Ni nu är medborgare i? □ Nej □ Ja. Uppehållstillstånd eller motsvarande______nummer______________ Giltigt t.o.m.

* 17. Nuvarande sysselsättning och anställningstid

* 18. Arbetsgivare och arbetsgivarens adress och telefonnummer. För studerande anges läroanstaltens namn och adress

19. Resornas huvudsyften: □ Turism □ Resa i arbetet □ Besök hos familj eller vänner □ Kultur □ Idrott □ Officiellt besök □ Medicinska skäl □ Studier □ Annat (ange vilket)

* De med asterisk markerade uppgifterna ska inte uppges av familjemedlemmar till medborgare i EU, EES eller Schweiz (make/maka, barn eller beroende familjemedlem i uppstigande led) när de utövar sin rätt till fri rörlighet. Familjemedlemmar till medborgare i EU, EES eller Schweiz ska visa handlingar som styrker detta förhållande samt fylla i fälten 25 och 26.

(x) Uppgifterna i fälten 1-3 ska överensstämma med uppgifterna i resehandlingen.

20. Giltig Schengenvisering □ Nej______________ □ Ja. Giltighetsdatum fr.o.m. ___________________t.o.m. Viseringens identifikationsnummer: ||

21. Har fingeravtryck tagits tidigare i samband med en ansökan om tillträde till programmet för registrerade resenärer? □ Nej [……………………………….] □ Ja. […………………………………….] Datum, om det är känt

*22. Efternamn och förnamn på inbjudande person(er) i medlemsstaten (medlemsstaterna). Om detta inte är tillämpligt, namn på hotell eller tillfällig logi i medlemsstaten (medlemsstaterna). ||

Adress och e-postadress till inbjudande person(er)/hotell/tillfällig logi || Telefonnummer och faxnummer ||

*23. Namn och adress för inbjudande företag/organisation || Telefonnummer och faxnummer till företaget/organisationen ||

Efternamn, förnamn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress för företagets/organisationens kontaktperson ||

||

*24. Resekostnader och kostnader för uppehälle under sökandens vistelse täcks ||

□ av sökanden själv Medel för uppehälle □ Kontanter □ Resecheckar □ Kreditkort □ I förväg betald logi □ I förväg betald transport □ Övrigt (ange vilket) || □ av en sponsor (värd, företag, organisation), ange vilken [… …] □ som anges i fält 18 eller 19 [… …] □ annan (ange vilken): Medel för uppehälle □ Kontanter □ Tillhandahållen logi □ Alla kostnader täcks under vistelsen □ I förväg betald transport □ Övrigt (ange vilket) ||

||  

25. Personuppgifter för den familjemedlem som är medborgare i EU, EES eller Schweiz ||

Efternamn || Förnamn ||

Födelsedatum || Medborgarskap || Resehandlingens eller ID-kortets nummer ||

Adress || Telefonnummer || E-postadress ||

26. Familjeband till en medborgare i EU, EES eller Schweiz □ make/maka □ barn □ barnbarn □ beroende familjemedlem i uppstigande led ||

27. Ort och datum || 28. Underskrift (för underåriga, vårdnadshavares/förmyndares underskrift) ||

Jag känner till att ansökningsavgiften till programmet för registrerade resenärer inte betalas tillbaka under några omständigheter.

Jag känner till att jag måste ha en lämplig medicinsk reseförsäkring för min första vistelse och därefter följande vistelser på medlemsstaternas territorium.

Jag är införstådd med och samtycker till följande: Insamling av de uppgifter som krävs enligt detta ansökningsformulär och, i tillämpliga fall, upptagande av fingeravtryck är obligatoriskt vid prövning av ansökan till programmet för registrerade resenärer. Alla personliga uppgifter om mig som anges på formuläret för ansökan till programmet för registrerade resenärer kommer, liksom mina fingeravtryck, att översändas till behöriga i myndigheter i medlemsstaterna och behandlas av dessa myndigheter, så att det blir möjligt att fatta ett beslut om min ansökan.

Dessa uppgifter samt uppgifter rörande beslutet om min ansökan eller ett beslut om att återkalla eller förlänga tillträdet till programmet för registrerade resenärer kommer att registreras i centralregistret och lagras där under en period av fem år, under den perioden kommer uppgifterna att vara tillgängliga för de behöriga viserings- eller gränskontrollmyndigheterna. Följande myndighet i medlemsstaten ansvarar för att behandla uppgifterna: [(…)].

Jag är införstådd med att jag har rätt att i vilken medlemsstat som helst underrättas om de uppgifter rörande mig som finns registrerade i centralregistret och om vilken medlemsstat som har registrerat uppgifterna samt begära att uppgifter rörande mig som är oriktiga rättas och de som olagligen behandlats stryks. På min uttryckliga begäran kommer den myndighet som prövar min ansökan att informera mig om hur jag kan gå tillväga för att utöva min rätt att kontrollera mina personuppgifter och få dem rättade eller strukna, inklusive vilka rättsmedel som står till buds enligt den berörda statens nationella lagstiftning. Denna medlemsstats nationella tillsynsmyndighet [kontaktuppgifter] tar emot klagomål som rör skyddet av personuppgifter.

Jag förklarar att alla de upplysningar jag lämnat såvitt jag vet är korrekta och fullständiga. Jag är medveten om att felaktiga uppgifter kommer att leda till att min ansökan avslås eller till att tillträde som redan beviljats till programmet för registrerade resenärer återkallas samt till att jag kan underkastas lagföring enligt lagstiftningen i den medlemsstat som handlägger min ansökan.

Jag förbinder mig att lämna medlemsstaternas territorium inom föreskriven tid.

Ort och datum || Underskrift (för underåriga, underskrift av vårdnadshavare/förmyndare):

BILAGA II

ICKE UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER STYRKANDE HANDLINGAR

De styrkande handlingar som enligt artikel 9 ska läggas fram av en sökande till programmet för registrerade resenärer kan omfatta följande:

1. Handlingar som rör resans syfte

(1) Vid resor i arbetet:

(a) inbjudan från ett företag eller en myndighet att delta i möten, konferenser, handels- eller industrievenemang eller evenemang med arbetsanknytning,

(b) andra handlingar som visar att det finns handelskontakter eller kontakter med tjänsteanknytning,

(c) handlingar som styrker företagets affärsverksamhet,

(d) handlingar som styrker sökandens anställning [ställning][funktion] i företaget.

(2) Vid resor i samband med studier eller annan typ av utbildning

(a) inskrivningsbevis från en läroanstalt som visar att man ska delta i teoretisk eller praktisk utbildning och fortbildning,

(b) studentlegitimation eller intyg om de kurser i vilka man ska delta.

(3) Vid turist- eller privatresor

(a) handlingar som rör logi

(i)      en inbjudan från en värd i förekommande fall,

(ii)      en handling från det företag som tillhandahåller logi eller annan lämplig handling som upplyser om planerad logi,

(b) handlingar rörande resrutten

(i)      bekräftelse av bokningar som gjorts under det senaste året eller annan lämplig handling som upplyser om planerade eller genomförda resor.

(4) Vid resor i samband med politiska, vetenskapliga, kulturella, sportsliga eller religiösa evenemang, eller av andra skäl

(a) inbjudningar, anmälningar eller program som (när så är möjligt) anger värdorganisationens namn och vistelsernas längd, eller annan lämplig handling som anger resornas syfte.

(5) Vid resor för deltagare i officiella delegationer som, efter en officiell inbjudan som sänts till det berörda tredjelandets regering, ska delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas på medlemsstaternas territorium av mellanstatliga organisationer

(a) en skrivelse utfärdad av en myndighet i det berörda tredjelandet som bekräftar att sökanden är medlem av dess officiella delegation och reser till en medlemsstat för att delta i ovannämnda evenemang, tillsammans med en kopia av den officiella inbjudan.

2. Handlingar som gör det möjligt att bedöma sökandens avsikt att lämna medlemsstaternas territorium:

(a) Bevis på ekonomiska medel i bosättningslandet.

(b) Anställningsbevis. Bankkontoutdrag.

(c) Handling som styrker äganderätt till fastighet.

(d) Bevis på integration i bosättningslandet: familjeband, yrkesställning.

3. Handlingar som rör sökandens familjesituation:

(a) Samtycke från vårdnadshavare eller förmyndare (när en underårig inte reser med dem).

(b) Bevis på familjeband med värden/den inbjudande personen.;

(c) Uppehållstillstånd.

BILAGA III

REGISTRERINGSAVGIFT

1. Sökandena ska betala en registreringsavgift på 20 euro.

2. Om ansökan till programmet för registrerade resenärer prövas samtidigt som ansökan om en visering för flera inresor, ska sökanden betala en avgift på 10 euro.

BILAGA IV

STANDARDFORMULÄR FÖR UNDERRÄTTELSE OM OCH MOTIVERING AV NEKAT ELLER ÅTERKALLAT TILLTRÄDE TILL PROGRAMMET FÖR REGISTRERADE RESENÄRER[41]

___________

__________________________________________________________________________

NEKANDE/ÅTERKALLANDE

Bäste/a ____________________________________________________,

 Den/Det________________ambassaden/generalkonsulatet/konsulatet/gemensamma ansökningscentrumet i_______________,

 Gränsmyndigheten i ____________________[namn på gränsövergångsställe och land]

har

 prövat Er ansökan.

 prövat Ert tillträde till programmet för registrerade resenärer, nummer: _________, beviljat: __________ [dag/månad/år].

 Tillträde till programmet för registrerade resenärer har nekats  Tillträde till programmet för registrerade resenärer har återkallats

Beslutet har fattats av följande skäl:

1.    Ni har inte något giltigt uppehållstillstånd eller uppehållskort (om tillämpligt) eller en visering i enlighet med rådets förordning (EG) nr 539/2001 från mars 2001.

2.    En del- eller helförfalskad resehandling har lämnats in.

3.    Ni har inte styrkt behovet eller avsikten med att resa ofta och/eller regelbundet.

4.    Motivering av syftet med vistelsen/vistelserna och omständigheterna kring den/dem har inte lämnats.

5.    Ni har inte styrkt Er ekonomiska situation i ursprungs- eller bosättningslandet eller Ni har inte styrkt att Ni har tillräckliga medel för uppehället under den planerade vistelsetiden eller för att återvända till ursprungs- eller bosättningslandet eller Ni är inte i stånd att skaffa dessa medel på laglig väg.

6.    Ni har tidigare överskridit den maximalt tillåtna vistelsetiden på medlemsstaternas territorium och Ni har inte bevisat Er redbarhet och tillförlitlighet.

7.    En registrering i syfte att neka inresa har utfärdats i Schengens informationssystem (SIS) av ……………… (uppgift om medlemsstat).

8.    En eller flera medlemsstater anser att Ni är ett hot mot den allmänna ordningen, inre säkerheten, folkhälsan, enligt artikel 2.19 i kodexen om Schengengränserna eller en eller flera av medlemsstaternas internationella förbindelser.

9.    De uppgifter som lämnats avseende motiveringen till syftet med Er planerade vistelse och omständigheterna kring vistelsen är inte tillförlitliga.

10. Er avsikt att lämna medlemsstaternas territorium inom föreskriven tid har inte kunnat bekräftas.

11.  Den registrerade resenären har återkallat ansökan[42].

Anmärkningar:

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Kommentarer: Den berörda personen kan överklaga beslutet om nekat eller återkallat tillträde till programmet för registrerade resenärer i enlighet med nationell lagstiftning och artikel 47.1 i stadgan. Den berörda personen erhåller en kopia av denna handling (varje medlemsstat ska ange de hänvisningar till nationell lagstiftning och nationellt förfarande som avser rätten att överklaga, inklusive den behöriga myndighet till vilken en överklagan kan inlämnas samt tidsfristen för inlämnandet av en sådan).

Datum och ambassadens/generalkonsulatets/konsulatets/gränsmyndighetens/andra behöriga myndigheters stämpel.

Den berörda personens namnteckning[43]

BILAGA V

ÅRLIG STATISTIK OM PROGRAMMET FÖR REGISTRERADE RESENÄRER

Följande uppgifter ska lämnas till byrån inom den tidsfrist som fastställs i artikel 18 för varje gränsövergångsställe och varje plats där enskilda medlemsstater beviljar tillträde till programmet för registrerade resenärer:

– Det totala antalet ansökningar om tillträde.

– Det totala antalet ansökningar som beviljats.

– Det totala antalet ansökningar som avslagits.

– Det totala antalet beslut om tillträde som återkallats.

– Det totala antalet ansökningar samt det totala antalet ansökningar som beviljats, avslagits, återkallats eller förlängts för tredjelandsmedborgare som har visering.

– Det totala antalet ansökningar samt det totala antalet ansökningar som beviljats, avslagits, återkallats eller förlängts för tredjelandsmedborgare som saknar visering.

– Genomsnittlig tid för registrering.

– Handläggningstid vid gränsövergångsstället.

– Centralregistrets tillgänglighetsgrad.

– Felfrekvenser, t.ex. andel registreringsfel (Failure to Enrol Rate), felaktiga träffar osv.

Allmänna regler för inlämning av uppgifter:

– Uppgifter för hela föregående år ska sammanställas i en enda fil.

– Uppgifterna ska tillhandahållas med hjälp av den gemensamma mallen som tillhandahålls av byrån.

– Uppgifter ska finnas tillgängliga för de enskilda gränsövergångsställen och de enskilda platser där den berörda medlemsstaten prövar ansökningar till programmet för registrerade resenärer och ska uppdelas efter tredjeländer.

Om data varken finns tillgängliga eller är relevanta för en speciell kategori och ett tredjeland ska medlemsstaterna lämna utrymmet tomt (och inte införa ”0” [noll], ”ej tillämpligt” eller något annat värde).

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för registrerade resenärer, med förbehåll för att den lagstiftande myndigheten inrättar, som en del av fonden för inre säkerhet, ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar (KOM(2011)750) samt att den lagstiftande myndigheten antar förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (KOM(2011)398) och att det finns tillräckliga resurser inom utgiftstaket för den relevanta budgetrubriken.

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[44]

Politikområde: Området inrikes frågor (avdelning 18)

1.3. Typ av förslag eller initiativ

x Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[45]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Genom Stockholmsprogrammet som antogs av Europeiska rådet i december 2009 bekräftades åter potentialen för ett program för registrerade resenärer i syfte att underlätta det lagliga tillträdet till medlemsstaternas territorium. Förslaget om inrättande av ett program för registrerade resenärer togs därför med i handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet. Finansieringen av utvecklingen av paketet om smarta gränser är en av prioriteringarna för fonden för inre säkerhet[46].

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1 ”Systemutveckling” och nr 2 ”Systemdrift”

Målet med programmet för registrerade resenärer och systemet med informationsbärare samt centralregister är att underlätta passage av EU:s yttre gränser för resenärer från tredje land som genomgått en säkerhetsprövning och som reser ofta.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Verksamhet: Solidaritet — Yttre gränser, återvändande, viseringspolitik och fri rörlighet för personer (kapitel 18 02)

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Genom att använda nya tekniker kommer programmet för registrerade resenärer att minska de registrerade resenärernas väntetider och kostnader vid gränspassage och kommer att öka kapaciteten vid gränsövergångsställena varigenom medlemsstaterna får ett nytt verktyg för att hantera passagerarflödena på både ett effektivt och kostnadseffektiv sätt. Gränskontrollerna av registrerade resenärer bör i genomsnitt inte ta mer än 20-40 sekunder.

Dessutom kommer programmet för registrerade resenärer att frigöra gränskontrollresurser med 25 % från kontroll av gränspassager av resenärer från tredjeland som genomgått en säkerhetsprövning och som reser ofta till att fokusera på kontroll av resenärer som innebär en högre risk.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Under utvecklingsarbetet

Efter att utkastet till förslag godkänts och de tekniska specifikationerna antagits kommer det tekniska systemet att utvecklas av en extern uppdragstagare. Utvecklingen av systemen vars övergripande samordning utförs av byrån kommer att ske på central och nationell nivå. Byrån kommer att utarbeta en övergripande förvaltningsram i samarbete med alla berörda parter. Såsom är brukligt vid utvecklingen av sådana system kommer en övergripande projektförvaltningsplan samt en kvalitetssäkringsplan att utarbetas vid projektets början. De bör innehålla resultattavlor med särskilda indikatorer särskilt vad gäller

          projektets övergripande status,

utvecklingen enligt överenskommen tidtabell (milstolpar),

riskhantering,

resursförvaltning (personalresurser och ekonomiska resurser) enligt överenskomna tilldelningar,

den organisatoriska beredskapen.

…

När systemet är klart att tas i drift

antal personer i programmet uppdelat per kategori (viseringskrav/undantag från viseringskrav) och per typ av sökande (personer från näringslivet/studerande/arbetstagare osv.),

antal personer vilkas tillträde till programmet för registrerade resenärer har återkallats eller nekats,

genomsnittlig tid för registrering vid gränsövergångsstället och konsulatet,

tidsåtgång för registrerade resenärers passage av en yttre gräns,

systemets tillgänglighet,

felfrekvenser, t.ex. felaktiga träffar, andel registreringsfel (Failure to Enrol Rate) och felaktiga godkännanden (False Acceptance Rate),

antalet klagomål från privatpersoner till den nationella tillsynsmyndigheten (uppgiftsskyddsmyndigheten),

antalet klagomål som inlämnats mot myndigheterna om felaktiga beslut och/eller diskriminering,

kapacitetsökning vid gränsövergångsstället, XX procent,

gränskontrollresurser som ersatts/blivit tillgängliga genom programmet för registrerade resenärer för att fokusera på kontroll av resenärer som innebär en högre risk och/eller att utföra andra relevanta arbetsuppgifter.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Årligen görs cirka 700 miljoner gränspassager vid de yttre gränsövergångsställena (land-, luft- och sjövägen). Antalet gränspassager vid de största och mest trafikerade gränsövergångsställena har ökat och kommer att öka ytterligare framöver. Om man underlåter att vidta åtgärder på EU-nivå, kan man inte underlätta tredjelandsmedborgares gränspassage utom i de fall som uttryckligen anges i kodexen om Schengengränserna och förordningen om lokal gränstrafik vilket innebär att grundliga kontroller tillämpas på tredjelandsmedborgare och att de inte kan få tillgång till automatiska gränskontrollsystem. Flera medlemsstater har redan problem med att hantera köer. De skulle inte ha något annat alternativ än att anställa mer personal och bygga om infrastrukturen. Eventuella framtida ökningar av resenärsflödena kommer att leda till fler liknande problem.

Programmet för registrerade resenärer behövs för att underlätta registrerade resenärers gränspassager, frigöra gränskontrollresurser och för att införa personfokuserade gränskontroller.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Det är tydligt att åtgärder behöver vidtas på EU-nivå. Medlemsstaterna kan inte själva bygga upp ett program för registrerade resenärer för att underlätta gränskontroller i alla medlemsstater. Programmet för registrerade resenärer måste genomföras vid EU:s samtliga yttre gränsövergångsställen och kommer att påverka samtliga medlemsstaters gränskontrollresurser positivt och innebär att de kan användas mer effektivt.

Förslaget om ett program för registrerade resenärer säkrar att EU har en gemensam inställning till programmet som grundas på gemensam lagstiftning och garanterar att reglerna vid samtliga Schengengränser är desamma även i fortsättningen. Detta innebär att programmet för registrerade resenärer är tillgängligt för resenärer från tredjeland vid Schengenområdets samtliga gränsövergångsställen utan någon separat säkerhetsprövning. En person som säkerhetsprövats av en medlemsstat kan därmed dra nytta av förenklade kontroller vid alla andra medlemsstaters yttre gränsövergångsställen. Utan gemensamma regler är detta inte möjligt, dvs. utan EU:s deltagande skulle programmet för registrerade resenärer inte uppfylla sina mål.

1.5.3. Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Man har följande erfarenheter från utvecklingen av andra generationens Schengens informationssystem (SIS II) och informationssystemet för viseringar (VIS):

1) För att utgöra ett möjligt skydd mot merkostnader och förseningar till följd av förändrade krav kommer eventuella nya informationssystem inom området för frihet, säkerhet och rättvisa inte att utvecklas förrän de underliggande rättsliga instrument som fastställer systemets syfte, räckvidd och funktioner samt de tekniska detaljerna slutgiltigt har antagits. Detta gäller särskilt när det är fråga om storskaliga it-system.

2) Det visade sig vara svårt att finansiera de nationella utvecklingskostnaderna för de medlemsstater som inte har räknat med respektive verksamhet i sitt fleråriga program eller inte har specificerat sitt program inom ramen för Fonden för de yttre gränserna. Därför föreslås det nu att dessa utvecklingskostnader ska ingå i förslaget.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Detta förslag är en del av den kontinuerliga utvecklingen av EU:s övergripande strategi för integrerad gränsförvaltning och särskilt meddelandet om smarta gränser[47] samt förslaget om yttre gränser som en del av fonden för inre säkerhet[48] som ingår i den fleråriga budgetramen. Finansieringsöversikten för rättsakt som bifogas den ändrade kommissionsförordningen om inrättande av byrån[49] täcker kostnaderna för de befintliga it-systemen EURODAC, SIS II, VIS men inte för framtida gränsförvaltningssystem som ännu inte anförtrotts byrån genom en rättslig ram. I bilagan till förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[50] under rubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” ska de befintliga it-systemen omfattas av rubriken ”it-system” (822 miljoner euro) och de kommande gränsförvaltningssystemen under rubriken ”Inre säkerhet” (1,1 miljon euro av totalt 4,648 miljoner euro). Vid kommissionen ansvarar generaldirektoratet för inrikes frågor för inrättandet av ett område med fri rörlighet där människor kan passera de inre gränserna utan gränskontroller och där de yttre gränserna kontrolleras och förvaltas enhetligt på EU-nivå. Programmet för registrerade resenärer överensstämmer fullt ut med EU:s gränspolitik: säkerheten och förebyggandet av den irreguljära migrationen under gränspassagen urholkas inte, allt medan EU:s öppna attityd till världen och kapaciteten att underlätta gränsöverskridande kontakter mellan människor, handeln och det kulturella utbytet stärks. Dessutom överensstämmer det med gemenskapskodexen om viseringar (810/2009) och VIS-förordningen (767/2008). Kodexen om Schengengränserna måste ändras för att tredjelandsmedborgare ska få tillgång till fullständigt automatiska gränskontrollsystem. Det finns tekniska synergier med informationssystemet för viseringar. Det kommer också att finnas synergier med systemet för in- och utresa eftersom systemet kommer att registrera registrerade resenärers in- och utresa och övervaka den tillåtna vistelsens längd inom Schengenområdet. Utan systemet för in- och utresa kan fullständigt automatiska gränspassager inte införas för registrerade resenärer. Dessutom finns det ingen risk för överlappning med liknande initiativ som genomförs i andra generaldirektorat.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– ¨Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ

x Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en förberedelseperiod från 2013 till 2015 (fastställande av den rättsliga ramen) och

– en utvecklingsperiod från 2015 till 2017,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7. Planerad metod för genomförandet[51]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

x Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– x byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[52]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

I artikel 15 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar för 2014–2020 (KOM (2011) 750) anges att utvecklingen av programmet för registrerade resenärer ska finansieras. I enlighet med artiklarna 58 1 c och 60 i den nya budgetförordningen (centraliserad indirekt förvaltning) kommer det ovannämnda finansiella programmets genomförandeuppgifter att delegeras till it-byrån.

Åren 2015-2017 kommer alla utvecklingsrelaterade uppgifter att delegeras till it-byrån. Detta kommer att täcka utvecklingen av projektets samtliga delar, dvs. det centrala systemet, medlemsstaternas system, nätverk och infrastruktur.

År 2017 då halvtidsutvärderingen ska genomföras ska de återstående krediterna på 587 000 miljoner euro överföras till it-byråns budgetpost för det centrala systemets och nätverkets drifts- och underhållskostnader och till de nationella programmen för de nationella systemens drifts- och underhållskostnader, inklusive infrastrukturkostnader (se tabell nedan). Finansieringsöversikten för rättsakt kommer att ses över i enlighet med detta innan utgången av 2016.

Block || Metod för genomförandet || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Utveckling centrala systemet || Indirekt centraliserad || X || X || X || || ||

Utveckling medlemsstaterna || Indirekt centraliserad || X || X || X || || ||

Underhåll centrala systemet || Indirekt centraliserad || || || X || X || X || X

Underhåll nationella system || Indirekt centraliserad || || || X || X || X || X

Nätverk (1) || Indirekt centraliserad || X || X || X || X || X || X

Infrastruktur medlemsstaterna || Indirekt centraliserad || X || X || X || X || X || X

1) nätverksutveckling 2015–2017, nätverksdrift 2017–2020

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Reglerna för övervakning och utvärdering av programmet för registrerade resenärer anges i artikel 63 i förslaget till programmet.

Artikel 63

Övervakning och utvärdering

1. Byrån ska se till att det finns förfaranden för att övervaka centralregistrets verksamhet i förhållande till de mål som rör produktion, kostnadseffektivitet, säkerhet och tjänsternas kvalitet.

2. Byrån ska ha tillgång till den information om uppgiftsbehandling i centralregistret som behövs för det tekniska underhållet.

3. Två år efter det att programmet för registrerade resenärer har tagits i drift och därefter vartannat år, ska byrån rapportera till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om hur programmet för registrerade resenärer har fungerat i tekniskt hänseende, inbegripet ur säkerhetssynpunkt.

4. Tre år efter det att programmet för registrerade resenärer har tagits i drift och därefter vart fjärde år ska kommissionen utarbeta en övergripande utvärdering av programmet. Denna övergripande utvärdering ska innehålla en granskning av uppnådda resultat i relation till målen och en bedömning av huruvida de förutsättningar som ligger till grund för systemet fortfarande är giltiga, tillämpningen av denna förordning när det gäller programmet för registrerade resenärer , programmets säkerhet, genomförandet av upptagande och användning av biometriska uppgifter, efterlevnaden av bestämmelserna om skydd av personuppgifter och anordnandet av de förfaranden som rör ansökningar om och utfärdande av informationsbärare. Kommissionen ska överlämna utvärderingen till Europaparlamentet och rådet. Lämpliga förslag till ändring av denna förordning ska vid behov bifogas rapporten.

5. Medlemsstaterna ska ge byrån och kommissionen den information som de behöver för att kunna utarbeta de rapporter som avses i punkterna 3 och 4 i enlighet med de kvantitativa parametrar som på förhand fastställts av byrån och kommissionen.

6. Byrån ska förse kommissionen med den information som den behöver för att kunna göra utvärderingen enligt punkt 4.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

1) Svårigheter med systemets tekniska utveckling

Medlemsstaterna har olika tekniska it-system. Dessutom kan gränskontrollförfarandena variera på grund av lokala förhållanden (tillgängligt utrymme på gränsövergångsställena, resenärflöden osv.). Programmet för registrerade resenärer måste integreras i den nationella it-arkitekturen och det nationella gränskontrollförfarandet. Dessutom måste utvecklingen av systemets nationella komponenter anpassas fullt ut till de centrala kraven. Två huvudsakliga risker har identifierats på detta område:

a) Risk för att de tekniska och rättsliga aspekterna av programmet för registrerade resenärer genomförs på olika sätt av olika medlemsstater på grund av otillräcklig samordning mellan den nationella och den centrala sidan.

b) Risk för en inkonsekvent användning av detta framtida system vilket beror på hur medlemsstaterna genomför programmet för registrerade resenärer i de befintliga gränskontrollförfarandena.

2) Svårigheter med att utveckla systemet inom föreskriven tid

Mot bakgrund av erfarenheterna under utvecklingen av VIS och SIS II kan det förväntas att för att programmet för registrerade resenärer ska kunna genomföras framgångsrikt måste systemet utvecklas inom föreskriven tid av en extern uppdragstagare. It-byrån kommer att utgöra ett kompetenscentrum på området utveckling och operativ förvaltning av stora it-system samt tilldela och förvalta avtal, i synnerhet underleverantörsavtal för systemutveckling. Det finns ett flertal risker med att använda en extern uppdragstagare för utvecklingsarbetet

a) i synnerhet en risk för att uppdragstagaren inte tilldelar tillräckliga resurser till projektet eller att denna inte utformar och utvecklar ett system enligt den senaste tekniken,

b) en risk för att uppdragstagaren inte utnyttjar administrativa tekniker och metoder fullt ut för att minska kostnaderna vid förvaltningen av stora it-projekt,

c) slutligen kan man på grund av den aktuella ekonomiska krisen inte fullständigt bortse från risken för att uppdragstagaren drabbas av ekonomiska svårigheter som inte beror på detta projekt.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

1) Avsikten är att byrån ska bli ett kompetenscentrum på området utveckling och operativ förvaltning av stora it-system. Den ska ansvara för utvecklingen och driften av det centrala systemet inbegripet enhetliga gränssnitt i medlemsstaterna. Med hjälp av denna lösning bör man kunna undvika de flesta nackdelar som kommissionen upptäckte vid utvecklingen av SIS II och VIS.

Under utvecklingsstadiet (2015–2017) kommer kommissionen att behålla huvudansvaret eftersom projektet utvecklas genom en indirekt central förvaltning. Byrån kommer att ansvara för den tekniska och ekonomiska förvaltningen, särskilt tilldelningen och förvaltningen av avtal. Den centrala delen av delegeringsavtalet kommer att täckas av upphandlingar och den nationella delen av bidrag. Enligt artikel 40 i genomförandebestämmelserna kommer kommissionen att ingå ett avtal som fastställer de detaljerade bestämmelserna om förvaltning och kontroll av medlen och skydd av kommissionens ekonomiska intressen. Bestämmelserna i artikel 40.2 kommer att ingå i ett sådant avtal. Kommissionen kommer därmed att kunna hantera de risker som anges under 2.2.1.

Då halvtidsutvärderingen utförs (planeras till 2017 inom ramen för fonden för inre säkerhet, artikel 15 i den övergripande förordningen) kommer metoden för genomförandet att granskas på nytt.

2) För att förseningar på nationell nivå ska kunna undvikas planeras en gemensam effektiv styrning med alla berörda parter. I utkastet till förordning har kommissionen föreslagit att en rådgivande grupp som består av medlemsstaternas nationella experter ska tillhandahålla byrån den sakkunskap som rör programmet för registrerade resenärer respektive systemet för in- och utresa. Denna rådgivande grupp ska sammanträda regelbundet med anledning av systemets genomförande och för att dela insamlad kunskap och bistå byråns styrelse med rådgivning. Kommissionen avser dessutom att rekommendera att medlemsstaterna ska inrätta en nationell projektinfrastruktur / projektgrupp för både den tekniska och operativa utvecklingen inbegripet en tillförlitlig kommunikationsinfrastruktur med individuella kontaktpunkter.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade).

De åtgärder som planeras för att bekämpa bedrägeri fastställs i artikel 35 i förordning (EU) 1077/2011 där följande anges:

1.       I syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar ska förordning (EG) nr 1073/1999 gälla.

2.       Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och ska utan dröjsmål utfärda lämpliga föreskrifter som gäller för alla anställda vid byrån.

3.       I beslut om finansiering samt i de avtal om och instrument för genomförande som införts till följd av dessa beslut, ska det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och Olaf vid behov får utföra kontroller på plats hos dem som mottagit anslag från byrån samt hos de tjänstemän som har fördelat dessa anslag.

I enlighet med denna bestämmelse antogs den 28 juni 2012 det beslut av styrelsen för Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa om villkoren för och bestämmelserna om interna utredningar som rör förebyggande av bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar som kan skada unionens intressen.

Dessutom utarbetar generaldirektoratet för inrikes frågor för närvarande sin strategi för att förebygga och upptäcka bedrägerier.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Genom delegeringsavtalet kommer byrån att ges uppgiften att inrätta lämpliga verktyg för de lokala ekonomiska systemen för att säkra en effektiv övervakning, uppföljning och rapportering av kostnaderna för genomförandet av programmet för registrerade resenärer i enlighet med artikel 60 i den nya budgetförordningen. Byrån kommer att vidta lämpliga åtgärder för att kunna rapportera om budgetens slutgiltiga kontoplan.

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning….] || Diff./Icke-diff. ([53]) || från Eftaländer[54] || från kandidatländer[55] || från tredjeländer || enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

|| [XX.YY.YY.YY] || Diff./Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning…...….] || Diff./Icke-diff. || från Eftaländer || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

3 || [18.02.CC] Gränser - Fonden för inre säkerhet || Diff./Icke-diff. || NEJ || □ NEJ || JA || NEJ

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

I tabellen nedan ingår de årliga kostnaderna för medlemsstaterna och det centrala systemet samt utvecklingskostnader och operativa kostnader. Medlemsstaterna kommer att bära kostnaderna för automatiska gränskontrollspärrar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 3 || Säkerhet och medborgarskap

Generaldirektoratet för inrikes frågor || || || År 2015 || År 2016 || År 2017[56] || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Följande år || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

Budgetrubrik nr 18.02.CC || Åtaganden || (1) || 137.674 || 34.836 || 167.402 || 82.362 || 82.363 || 82.363 || || 587.000

Betalningar || (2) || 68.837 || 93.222 || 145.148 || 101.198 || 88.013 || 68.585 || 21.996 || 587.000

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || 1a) || || || || || || || ||

Betalningar || 2a) || || || || || || || ||

Administrativa anslag som finansieras  genom ramanslagen för vissa operativa program[57] || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || || (3) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för generaldirektoratet för inrikes frågor || Åtaganden || =1+1a +3 || 137.674 || 34.836 || 167.402 || 82.362 || 82.363 || 82.363 || || 587.000

Betalningar || =2+2a +3 || 68.837 || 93.222 || 145.148 || 101.198 || 88.013 || 68.585 || 21.996 || 587.000

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program || (6) || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || ||

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom programmen || (6) || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2013 || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Följande år || TOTALT

Generaldirektoratet för inrikes frågor || || || ||

Ÿ Personalresurser || 0.254 || 0.254 || 0.254 || 0.190 || 0.190 || 0.190 || 0.191 || 0.191 || || 1.715

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0.201 || 0.201 || 0.201 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || || 1.602

Generaldirektoratet för inrikes frågor TOTALT || Anslag || 0.455 || 0.455 || 0.455 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.391 || 0.391 || || 3.317

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || 0.455 || 0.455 || 0.455 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.391 || 0.391 || || 3.317

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2013 || År 2014 || År 2015[58] || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Följande år || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0.455 || 0.455 || 138.129 || 35.226 || 167.793 || 82.753 || 82.753 || 82.753 || || 590.317

Betalningar || 0.455 || 0.455 || 69.292 || 93.613 || 145.539 || 101.589 || 88.403 || 68.975 || 21.996 || 590.317

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT ||

||

Typ[59] || Genomsnittliga kostnader || Antal of ouputs || Total kostnad || Antal of ouputs || Total kostnad || Antal of ouputs || Total kostnad || Antal of ouputs || Total kostnad || Antal of ouputs || Total kostnad || Antal of ouputs || Total kostnad || Totalt antal || Total kostnad ||

MÅL 1[60]: Systemutveckling (central och nationell nivå) || || || || || || ||

Resultat || 1 || 137.674 || 1 || 34.836 || 1 || 50.356 || || || || || || || 1 || 222.866 ||

Delsumma mål 1[61] || || 137.674 || || 34.836 || || 50.356 || || || || || || || || 222.866 ||

MÅL 2: Systemdrift (central och nationell nivå) || || || || || || ||

Resultat || || || || || 1 || 117.047 || 1 || 82.362 || 1 || 82.362 || 1 || 82.363 || 1 || 364.134 ||

Delsumma mål 2[62] || || || || || || 117.047 || || 82.362 || || 82.362 || || 82.363 || || 364.134 ||

TOTALA KOSTNADER || 1 || 137.674 || 1 || 34.836 || 2 || 167.403 || 1 || 82.362 || 1 || 82.362 || 1 || 82.363 || 2 || 587.000 ||

3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2013 || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || ||

Personalresurser || 0.254 || 0.254 || 0.254 || 0.190 || 0.190 || 0.190 || 0.191 || 0.191 || 1.715

Övriga administrativa utgifter || 0.201 || 0.201 || 0.201 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 1.602

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0.455 || 0.455 || 0.455 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.391 || 0.391 || 3.317

Belopp utanför RUBRIK 5[63] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || ||

TOTALT || 0.455 || 0.455 || 0.455 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.391 || 0.391 || 3.317

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2013 || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

· Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 2 || 2 || 2 || 1,5 || 1,5 || 1,5 || 1,5 || 1,5

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

· Extern personal (i heltidsekvivalenter )[64] ·

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier –totalt) || || || || || || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || || ||

XX 01 04 yy[65] || -vid huvudkontoret[66] || || || || || || || ||

-vid delegationer || || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || ||

TOTALT || 2 || 2 || 2 || 1,5 || 1,5 || 1,5 || 1,5 || 1,5

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || 2 under förberedelseperioden från 2013 till 2015: 1 handläggartjänst för de rättsliga förhandlingarna, samordningen av arbetsuppgifter med byrån och tillsyn av delegeringsavtalet 0,5 handläggartjänst för tillsyn av ekonomiska aktiviteter och sakkunskap om gränskontroll och tekniska ärenden 0,5 assistenttjänst för administrativa och ekonomiska arbetsuppgifter 1,5 under utvecklingsperioden från 2016 till 2020: 1 handläggartjänst för uppföljning av delegeringsavtalet (rapporter, förberedelser av kommittéförfarandet, validering av funktionsrelaterade och tekniska specifikationer, tillsyn av ekonomiska aktiviteter och samordning) samt sakkunskap om gränskontroll och tekniska ärenden 0,5 assistenttjänst för administrativa och ekonomiska arbetsuppgifter

Extern personal || 0

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande och nästa fleråriga budgetram.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[67].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5. Bidrag från tredje part

– x Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– ¨ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– x Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– x        Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[68]

År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Följande år

Artikel 6313 || || 4,188 || 5,672 || 8,832 || 6,157 || 5,355 || 4,173 || 1,338

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

18.02.CC Gränser - Fonden för inre säkerhet

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

I budgeten ska ingå ett bidrag från de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna i enlighet med bestämmelserna i respektive avtal. Uppskattningarna är endast vägledande och grundas på beräkningar av intäkter för genomförandet av Schengenregelverket från de länder (Island, Norge och Schweiz) som för närvarande årligen bidrar till EU:s allmänna budget (genomförda betalningar) det aktuella budgetåret. Bidraget beräknas enligt landets bruttonationalprodukt som en procentuell andel av samtliga deltagande länders bruttonationalprodukt. Beräkningen grundas på siffror från Eurostat i juni 2012 som kan variera avsevärt beroende på den ekonomiska situationen i de deltagande länderna.

[1]               KOM(2008) 69 slutlig.

[2]               EUT C 115, 4.5.2010, s.1.

[3]               KOM(2011) 680 slutlig.

[4]               EUT L 105, 13.4.2006.

[5]               EUT L 158, 30.4.2004, s. 77; Direktiv 2004/38/EG.

[6]               EUT L 405, 30.12.2006, s. 1.

[7]               I programmet för registrerade resenärer menas med informationsbärare en fysisk anordning som användaren nyttjar för att bevisa att han eller hon har elektroniskt tillträde till programmet. Informationsbäraren fungerar som en elektronisk nyckel för att få tillgång till något, i detta fall den automatiska spärren. Genom de tekniska specifikationerna avgörs om endast en streckkod används eller ett chip där det unika identifieringsnumret (ansökningsnumret) lagras.

[8]               EUT L 286, 1.11.2011.

[9]               SEK(2008) 153.

[10]             SWD(2013) 50.

[11]             En konsekvensbedömning finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/governance/impact/ia_carried_out/cia_2013_en.htm

[12]             Med förbehåll för att den lagstiftande myndigheten antar förslaget om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar (KOM (2011) 750 slutlig) och förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (KOM (2011) 398) samt att det finns tillräckliga medel inom utgiftstaket för denna budgetpost.

[13]             EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[14]             EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

[15]             EUT L 160, 18.6.2011, s. 19.

[16]             EUT C […], […], s. […].

[17]             EUT C […], […], s. […].

[18]             EUT C […], […], s. […].

[19]             KOM(2008) 69 slutlig, 13.2.2008.

[20]             KOM(2009) 262 slutlig, 10.6.2009.

[21]             EUT L 286, 1.11.2011, s. 1.

[22]             EUT L 158, 29.4.2004, s. 77.

[23]             EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[24]             EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[25]             EUT L 55, 28.2.2011, s.13.

[26]             EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

[27]             EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

[28]             EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[29]             EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

[30]             EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

[31]             EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

[32]             EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

[33]             EUT L 160, 18.6.2011, s. 19.

[34]             EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

[35]             EUT L 105, 13.4.2006, s. 1.

[36]             EUT L 243, 15.9.2009, s. 1.

[37]             EGT L 81, 21.3.2001, s. 1.

[38]             Artikel 47.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

[39]             Artikel 47.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

[40]             Logotyp krävs inte för Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

[41]             Logotyp krävs inte för Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

[42]             Återkallande på grundval av detta skäl omfattas inte av rätten att överklaga.

[43]             Om detta krävs enligt nationell lagstiftning.

[44]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[45]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[46]             Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar (KOM (2011) 750.

[47]             Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Smart gränsförvaltning – valmöjligheter och framtida handlingsalternativ (KOM(2011)680.

[48]             Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar (KOM (2011) 750.

[49]             KOM(2010) 93 av den 19 mars 2010.

[50]             KOM(2011) 398 av den 29 juni 2011.

[51]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[52]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[53]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[54]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[55]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[56]             Variationen i kostnaderna och särskilt de höga kostnaderna 2015 och 2017 har följande orsaker: I början av utvecklingsperioden 2015 kommer det att göras åtaganden för utvecklingen (för att täcka kostnader för hårdvara, program och uppdragstagare under tre års tid). I slutet av utvecklingsperioden 2017 kommer begärda åtaganden för verksamheterna att göras. Kostnaderna för administrationen av hårdvara och program varierar beroende på period.

[57]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[58]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[59]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[60]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”

[61]             För den centrala utvecklingens del omfattar detta belopp särskilt nätverksinfrastrukturen, nödvändiga hårdvaru- och mjukvarulicenser samt den externa uppdragstagarens kostnader för att utveckla centralsystemet. För den nationella utvecklingens del omfattar detta också kostnader för de nödvändiga hårdvaru- och mjukvarulicenserna samt den externa uppdragstagarens utvecklingskostnader.

[62]             Detta belopp omfattar driftskostnaderna för centralsystemet, särskilt nätverksdriften, en extern uppdragstagares underhåll av centralsystemet och nödvändiga hårdvaru- och programvarulicenser. För den nationella driftens del omfattar det driftskostnaderna för de nationella systemen, särskilt hårdvaru- och programvarulicenser, tillbudshantering och kostnader för externa uppdragstagare.

[63]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[64]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[65]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[66]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[67]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[68]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.