52013DC0898

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Slutlig utvärdering av det gemensamma programmet för IT-stöd i boende

1.           Inledning

EU har insett att informations- och kommunikationsteknik (IKT) är viktig när det gäller att hantera de utmaningar och möjligheter som följer av en åldrande befolkning. EU-kommissionen tog särskilt upp detta i sitt meddelande Förbättrade villkor för åldrande i informationssamhället (2007)[1] och har gjort ett avsevärt ekonomiskt stöd tillgängligt för forskning, utveckling och innovation i detta område. Kommissionen bekräftade EU:s åtagande att använda IKT för aktivt och hälsosamt åldrande i sitt meddelande En digital agenda för Europa (2010)[2]. Unionens deltagande i det gemensamma programmet för IT-stöd i boende är en viktig del i detta åtagande.

Det gemensamma programmet för IT-stöd i boende inrättades 2008 av 20 EU-medlemsstater och tre associerade länder[3]. EU beslutade att med stöd från sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling skjuta till ett lika stort belopp som de deltagande länderna, på grundval av artikel 185 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)[4].

Det gemensamma programmet för IT-stöd i boende är inriktat på tillämpad forskning och innovation av IKT-baserade produkter och tjänster för en åldrande befolkning, som beräknas ta två till tre år för att komma in på marknaden. Huvudägare av programmet är de deltagande staterna som genomför det genom en internationell ideell organisation (AALA) som styrs av en generalförsamling och som i det operativa arbetet bistås av en central förvaltningsenhet. Kommissionen är representerad i generalförsamlingen som observatör och har vetorätt om det årliga arbetsprogrammet. Kommissionen är också part i allmänna och årliga avtal med organisationen om EU:s ekonomiska bidrag.

I 2008 års beslut om gemenskapens ekonomiska bidrag till det gemensamma programmet för IT-stöd i boende föreskrivs en slutlig utvärdering av programmet som ska genomföras före utgången av 2013. Denna har genomförts av en oberoende expertpanel på hög nivå som har före detta forskningskommissionär Philippe Busquin som ordförande.

Panelen granskade de resultat som uppnåtts och vilka framsteg som gjorts mot det gemensamma programmet för IT-stöd i boende och gav strategiska och operativa uppföljningsrekommendationer till kommissionen och medlemsstaterna.

I denna rapport analyseras panelens huvudsakliga rekommendationer och ges förslag på åtgärder som kommissionen kan vidta tillsammans med andra EU-institutioner och berörda parter, och genom sin roll i det gemensamma programmet för IT-stöd i boende.

2.           Bakgrund: Problemet med en åldrande befolkning

De grundläggande uppgifterna om Europas åldrande befolkning visar på överhängande och väsentliga förändringar i samhället och ekonomin för vilka EU fortfarande inte är väl förberedd. Man räknar med att det år 2020 kommer att saknas upp till 2 miljoner arbetstillfällen inom hälso- och sjukvården om inga åtgärder vidtas för att ta itu med problemet, vilket innebär att 15 % av den arbetskraft som behövs inom den allmänna sjukvårdssektorn kommer att saknas[5]. Andelen personer över 65 år i förhållande till den arbets‑föra befolkningen (15–64 år) kommer att sjunka från ca 1:4 2008 till 1:3 2020 och 1:2 2050, vilket kommer att medföra påfrestningar på solidariteten mellan generationer[6]. De ökade kostnaderna för åldrandet kommer att få stora konsekvenser för de offentliga finanserna[7], och även på den privata förmögenheten. Personer över 50 år har en betydande disponibel inkomst och pensionärernas inkomster har ökat[8]. Å andra sidan är skillnaderna enorma, med 19 % av EU:s äldre som riskerar att drabbas av fattigdom, en siffra som ökar snabbt, särskilt i EU-10[9].

Problemet med den åldrande befolkningen kan endast hanteras genom en kombination av socialpolitik, ekonomisk politik, hälso- och sjukvårdspolitik, innovationspolitik och digital politik[10]. Att agera i dag skulle kunna innebära tre fördelar:

· Bättre livskvalitet för medborgarna.

· En mer hållbar vård för samhället.

· Nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter tack vare en växande ”silverekonomi”.

IKT:s möjligheter att omdana samhället möjliggör verklig innovation av organisationen av äldreomsorgen, minskad byråkrati och effektivare hälso- och sjukvård, och kan därigenom ge vårdarna mer tid att tillbringa med sina kunder. IKT kan även bidra till att förbättra informella vårdares arbetsförhållanden och välbefinnande, t.ex. familjemedlemmar. Slutligen kan det bidra till en sund och aktiv livsstil för äldre genom hälsofrämjande, anpassade arbetsplatser och möjligheten för dem att fortsätta att delta aktivt i ekonomin och samhället i stort. I ett antal fallstudier visas att åtgärder i vårdsektorn kan leda till effektivitetsvintster på 10–30 %, högre användartillfredsställelse och en årlig företagstillväxt på 10 %[11].

I Europa 2020-strategin[12] konstateras att den åldrande befolkningen är både en utmaning och en chans för smart och hållbar tillväxt för alla. I flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa och Innovationsunionen[13] tas det upp som en prioriterad fråga. Meddelandet är inriktat på IKT-baserade innovativa tjänster, produkter och processer och digitala lösningar och aktiviteter för det gemensamma programmet för IT-stöd i boende spelar en viktig roll för det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande (EIP‑AHA).

3.           Utvärderingsprocess

Den slutliga utvärderingen omfattar sex års verksamhet för det gemensamma programmet för IT-stöd i boende, från 2008 till 2013. I linje med expertgruppens uppdrag behandlar utvärderingen följande:

· Framsteg mot programmets mål och rekommendationerna från halvtidsutvärderingen.

· Framsteg i fråga om programmets operativa kompetens och resultaten av tillämpningen av artikel 185 på detta område.

Dessutom ger den rekommendationer för eventuell uppföljning av det gemensamma programmet för IT-stöd i boende inom ramen för Horisont 2020.

Panelen var sammansatt för att säkerställa expertis i fråga om teknik, hälsoekonomi och användarnas behov, erfarenhet av att utvärdera program, och samstämmighet med den panel som ansvarar för utvärderingen efter halva löptiden.

Panelens slutsatser baserades på en analys av omfattande bakgrundsdokumentation, bland annat utvärderingsrapporten efter halva löptiden, fallstudier, statistik om det gemensamma programmet för IT-stöd i boende och ungefär 20 intervjuer med berörda parter. Utvärderingen genomfördes mellan maj 2013 och september 2013, och slutrapporten[14] lades fram i oktober 2013.

Utvärderingen löpte parallellt med utarbetandet av kommissionens förslag om uppföljningen av det gemensamma programmet för IT-stöd i boende med finansiellt stöd från Horisont 2020 och de preliminära resultaten användes i utarbetandet av det slutgiltiga förslaget.

4.           Utvärderingsresultat och rekommendationer

I den slutliga utvärderingsrapporten bekräftas programmets höga mervärde och viktigaste framgångar. Panelen kom särskilt fram till följande:

1)           Det gemensamma programmet för IT-stöd i boende har gjort goda framsteg mot sina mål och lyckats väl med rekommendationerna i Kuneva-panelens halvtidsutvärdering 2010.

2)           Den ökande betydelsen av problemet med en åldrande befolkning, som är en gemensam och angelägen utmaning i hela Europa, motiverar helt klart det gemensamma programmet för IT-stöd i boende.

3)           Det gemensamma programmet för IT-stöd i boende fungerar som en samstämmig ram med ett tydligt mervärde för Europa.

4)           Den tillhörande forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten håller på att nå en kritisk massa.

5)           Verksamhet som syftar till att förbättra villkoren för industriellt utnyttjande har ökat betydligt sedan halvtidsutvärderingen.

6)           Programmet förvaltas väl och har välfungerande styrningssystem.

7)           Framstegen inom ramen för programmet är uppmuntrande, även om de mer omfattande sociala och ekonomiska konsekvenserna inte har uppenbarat sig ännu.

Panelen erkände vidare en del viktiga framsteg och tidiga resultat som anses vara lovande indikatorer på programmets omfattande allmänna effekter, bland annat följande:

· Ett stort deltagande av små och medelstora företag (över 40 %).

· Uppskattad egna investeringar på över 325 miljoner euro från näringslivsdeltagare (huvudsakligen små och medelstora företag), som kompletteras med en gemensam investering på 150 miljoner euro från EU och 220 miljoner euro från de deltagande länderna.

· Lanseringen av cirka 130 projekt hittills, med gott engagemang från slutanvändarna.

· Det faktum att nästan 50 % av projekten i de två första ansökningsomgångarna redan har säkrat den immateriella äganderätten för sina resultat. 25 % har säkerställt finansiering för att marknadsföra IKT-produkter och -tjänster, t.ex. larmsystem, fjärrövervakning, robotsystem, kommunikationssystem och spelbaserad utbildning för äldre.

· Ett antal kommersiella produkter och tjänster som direkt kommer från de första projekten inom ramen för det gemensamma programmet för IT-stöd i boende.

· Inrättandet av ett nytt innovationsekosystem, som även framhävs i fem forum som har anordnats varje år sedan 2009, med mellan 500 och 1 200 deltagare, parallellt med ett växande antal utställare, kommersiella sponsorer och aktiva mediepartner.

Panelen gav ett antal rekommendationer om ytterligare förbättringar som skulle vara möjliga, inklusive frågor som togs upp i halvtidsutvärderingen, t.ex. ytterligare delaktighet från slutanvändarna, mer inriktning på tjänster och social innovation, mer uppmärksamhet för affärsmodeller och planering, bättre utbyte av erfarenheter och en större roll för den centrala förvaltningsenheten.

Panelen välkomnade också kommissionens förslag om en uppföljning av det gemensamma programmet för IT-stöd i boende inom Horisont 2020 och lämnar rekommendationer vad gäller dess lansering och genomförande för att maximera den övergripande inverkan. En detaljerad förteckning över panelens rekommendationer återfinns i bilagan.

Kommissionens svar på rekommendationerna från panelen anges nedan.

4.1.        Allmänna kommentarer

Kommissionen välkomnar den slutliga utvärderingsrapporten. Rekommendationerna grundar sig på en tydlig och kritisk analys. Kommissionen kommer att samarbeta med deltagarländerna och andra aktörer för att ta itu med rekommendationerna i enlighet med vad som anges nedan.

Kommissionen kommer särskilt att vidta åtgärder för att föreslå och därefter genomföra de rättsliga ramarna för det föreslagna uppföljningsprogrammet för ett aktivt liv och IT-stöd i boende.

Kommissionen erkänner värdet av partnerskapet med medlemsstaterna i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget, bland annat de tydliga åtaganden som gjorts för att se till att det gemensamma programmet för IT-stöd i boende ger tidiga lovande resultat. Trots den svåra starten i en situation där alla möjligheter fortfarande var öppna har det gemensamma programmet för IT-stöd i boende tydligt visat sig vara relevant, och har uppnått eller överskridit sina ursprungliga mål. En ny målgrupp har skapats, nämligen kedjan av användarorganisationer, näringslivet (med över 40 % små och medelstora företag), tjänsteleverantörer, investerare och forskningsorganisationer. Över 130 projekt har finansierats, vilket motsvarar en EU-investering på 150 miljoner euro, kompletterad med stora investeringar på 220 miljoner euro från deltagande stater och en uppskattad sam‑finansiering på över 250 miljoner euro från programmets deltagare. De deltagande staternas bidrag är anmärkningsvärt, eftersom det överstiger deras rättsligt föreskrivna åtagande med nästan 50 %.

Konkret har det gemensamma programmet för IT-stöd i boende förbättrats avsevärt sedan utvärderingen efter halva löptiden, även om ytterligare förbättringar är möjliga – och till och med nödvändiga om programmet ska ha relevans, särskilt för små och medelstora företag som behöver flexibilitet vad avser stödformernas innehåll och tidsfristerna för avtalsslutande och utbetalningar.

4.2.        Rekommendationer till medlemsstaterna

Kommissionen stöder panelens rekommendation att  ytterligare förbättra programmets operativa resultat såsom en avgörande faktor för framgång, nu när programmet har kommit upp i marschfart och har dragit till sig en stor grupp aktörer. Förfaranden och förvaltningsroller bör granskas kritiskt för att identifiera möjliga flaskhalsar och möjligheter till rationalisering och förbättring. I detta sammanhang har kommissionen redan i sitt förslag till det gemensamma programmet för IT-stöd i boende begärt att deltagande medlemsstater inrättar gemensamma bindande mål för tiden från ansökan till kontrakt och tiden till betalning.

Kommissionen instämmer i rekommendationerna att inrikta framtida ansökningsomgångar på socioekonomiska utmaningar och utveckla mer flexibla instrument och samarbetsprojekt som är anpassade till den framtida marknadsdynamiken och utvecklingen inom det område som omfattas av programmet.

Kommissionen har redan övervägt dessa aspekter i samband med Horisont 2020, och dess förslag till en uppföljning av det gemensamma programmet för IT-stöd i boende omfattar möjligheten att använda kompletterande instrument, t.ex. utmärkelser och innovationsbidrag för att möjliggöra ett snabbt ingripande när så är lämpligt.

Kommissionen håller också med rekommendationen att programmet bör inriktas mer på utnyttjande, och förslaget att tillämpa strängare mätningar och systematisk uppföljning för att ge en tydligare bild av projektets effekter och därmed ge vägledning till det framtida genomförandet. Sådana mätmetoder kommer att tillhandahållas i framtida avtal mellan kommissionen och organisationen för det gemensamma programmet för IT-stöd i boende.

Panelen rekommenderar också att, utöver ett omfattande deltagande av många aktörer, deltagandets kvalitet (både vad gäller användare och aktörer på efterfråge‑sidan  som tjänsteleverantörer och försäkringsbolag) bör förbättras i uppföljningsprogrammet så att det kan nå ut till ett större geografiskt område och upprätthållas under hela projektets livscykel.

Kommissionen delar denna åsikt och har infört krav på att deltagande stater måste försöka stödja deltagande från användare och organisationer på efterfråge‑sidan inom ramen för nationella finansieringsprogram för det gemensamma programmet för IT-stöd i boende.

Kommissionen håller också med panelens rekommendation att kommunikation och gemenskaps‑uppbyggande åtgärder, som är av sådan vikt för programmet, bör förbättras ytterligare. Detta kommer att återspeglas i framtida stödåtgärder och mandatet för organisationen för IT-stöd i boende.

Ovanstående rekommendationer beaktas också i förslaget att utöka räckvidden för det nya programmet till ett aktivt och hälsosamt åldrande, och i den planerade (och existerande) nära kopplingen mellan IT-stöd i boende och de berörda grupperna inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande.

4.3.        Rekommendationer till kommissionen

Kommissionen rekommenderas att ytterligare stärka samstämmigheten och samverkan mellan IKT-relaterad forskning, innovation och införandeverksamhet för aktivt och hälsosamt åldrande. Detta är en välkommen rekommendation, och flera åtgärder har redan vidtagits i denna riktning.

I förslaget till ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 2020 ses det nya gemensamma programmet för IT-stöd i boende redan som ett komplement till lång‑siktiga pilotprojekt inom FoU och innovation, inom ramen för samhällsutmaningen nr 1 (Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande). Inom ramen för Horisont 2020 kommer det gemensamma programmet för IT-stöd i boende att inriktas på marknadsorienterad forskning och innovation och syfta till att i ett tidigt led omsätta forskningsresultat i IKT-baserade produkter och tjänster som slår igenom på marknaden till följd av användarnas behov. Detta i sin tur kommer att kompletteras av initiativet för gemensam programplanering Längre liv, bättre livskvalitet, med inriktning på ny tvärvetenskaplig forskning om demografiska förändringar, som ett svar på politiska behov.

Kommissionen kommer också att säkerställa komplementaritet med den kunskaps- och innovationsgrupp om hälsosamt åldrande som Europeiska institutet för innovation och teknik planerar.

Slutligen har Europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande fastställt de viktigaste prioriteringarna för innovation, och kommer att försöka åtgärda ett antal hinder för att få ut innovativa lösningar för aktivt och hälsosamt åldrande på marknaden snabbare och i rätt omfång. Starka synergier kommer att skapas genom utvidgningen av tillämpningsområdet för det gemensamma programmet för IT-stöd i boende i linje med Europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande.

5.           Slutsatser

Kommissionen välkomnar den slutliga utvärderingsrapporten för det gemensamma programmet för IT-stöd i boende, som visar de positiva effekterna av att koppla samman EU:s och deltagarstaternas krafter. Rapportens slutsatser och rekommendationer bör leda till att uppföljningen av det gemensamma programmet för IT-stöd i boende inom ramen för Horisont 2020 får ännu större effekter och även möjliggöra effektivare samverkan mellan en rad liknande initiativ på EU-nivå och på nationell nivå. Samtliga medlemsstater bör därför överväga att delta i det nya gemensamma programmet för IT-stöd i boende, vilket skulle stärka den europeiska integrationen inom detta område ytterligare.

Det gemensamma programmet för IT-stöd i boende är ett bra exempel på Europa 2020-strategin i praktiken, där IKT och innovation i vidaste möjliga bemärkelse hjälper EU att hantera ett stort samhällsproblem och samtidigt skapa betydande nya tillväxtmöjligheter för industrin, liksom välbehövlig sysselsättning.

Europaparlamentet och rådet uppmanas att komma med synpunkter om rapporten och dess analyser och rekommendationer och att stödja genomförandet av den föreslagna åtgärden.

[1]               KOM(2007) 332 slutlig av den 14 juni 2007.

[2]               KOM(2010) 245 slutlig av den 19 maj 2010.

[3]               Belgien, Danmark, Tyskland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Luxemburg, Ungern, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Finland, Sverige och Förenade kungariket (de deltagande medlemsstaterna) samt Israel, Norge och Schweiz.

[4]               Beslut nr 742/2008/EG av den 9 juli 2008.

[5]               Europeiska kommissionens egna preliminära beräkningar baserade på uppgifter från Eurostat och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

[6]               SEK(2008) 2911.

[7]               KOM(2009) 545 av den 17 september 2009.

[8]               Silver Economy Network of European Regions.

[9]               Preliminär gemensam rapport om pensioner från kommittén för ekonomisk politik och kommittén för socialt skydd, Interim EPC-SPC Joint Report on Pensions (ej översatt till svenska), av den 28 maj 2010.

[10]             KOM(2006) 571, KOM(2009) 180, 2009 års åldranderapport 2009 Ageing Report— European Economy Series.

[11]             Europeiska kommissionens förhandsbedömning av det föreslagna programmet för ett aktivt liv och IT-stöd i boende, SWD/2013/0251, 9 november 2012.

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=SWD:2013:0251:FIN:EN:PDF.

[12]             KOM(2010) 2020 av den 3 mars 2010.

[13]             KOM(2010) 1161 av den 6 oktober 2010.

[14]             https://ec.europa.eu/digital-agenda/en/news/second-interim-evaluation-artemis-and-eniac-joint-technology-initiatives.