This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013DC0354
Recommendation for a COUNCIL RECOMMENDATION on Denmark’s 2013 national reform programme and delivering a Council opinion on Denmark’s convergence programme for 2012-2016
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Danmarks nationella reformprogram för 2013, med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram för 2012–2016
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Danmarks nationella reformprogram för 2013, med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram för 2012–2016
/* COM/2013/0354 final - 2013/ () */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Danmarks nationella reformprogram för 2013, med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram för 2012–2016 /* COM/2013/0354 final - 2013/ () */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Danmarks nationella reformprogram för
2013,
med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram för 2012–2016 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr
1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga
finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], särskilt artikel 9.2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och
korrigering av makroekonomiska obalanser[2],
särskilt artikel 6.1, med beaktande av Europeiska kommissionens
rekommendation[3], med beaktande av Europaparlamentets
resolutioner[4], med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, med beaktande av sysselsättningskommitténs
yttrande, efter att ha hört ekonomiska och finansiella
kommittén, och av följande skäl: (1) Den 26 mars 2010 antog
Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och
sysselsättning, Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av den ekonomiska
politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att
stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU. (2) Den 13 juli 2010 antog rådet
på grundval av kommissionens förslag en rekommendation om de allmänna
riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014)
och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas
sysselsättningspolitik[5],
vilka tillsammans utgör de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna
uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska
politik och sysselsättningspolitik. (3) Den 29 juni 2012 beslutade
stats- och regeringscheferna om en tillväxt- och sysselsättningspakt, som ger
ett enhetligt ramverk för insatser på nationell nivå, EU-nivå och
euroområdesnivå med hjälp av alla tänkbara medel, instrument och politiska
åtgärder. De beslutade om åtgärder som medlemsstaterna ska vidta och uttryckte
i synnerhet sitt djupa åtagande att nå Europa 2020-målen och genomföra de
landsspecifika rekommendationerna. (4) Den 6 juli 2012 antog rådet
en rekommendation om Danmarks nationella reformprogram för 2012 och avgav ett
yttrande om Danmarks uppdaterade konvergensprogram för 2011–2015. (5) Den 28 november 2012 antog
kommissionen den årliga tillväxtöversikten[6],
som inledde 2013 års europeiska planeringstermin för samordning av den
ekonomiska politiken. Den 28 november 2012 antog kommissionen dessutom
rapporten om varningsmekanismen[7],
baserad på förordning (EU) nr 1176/2011, i vilken Danmark pekades ut som en av
de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. (6) Den 14 mars 2013 godkände
Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet,
budgetkonsolidering och åtgärder för att främja tillväxt. Europeiska rådet
betonade att det är nödvändigt att på ett differentierat och tillväxtfrämjande
sätt konsolidera de offentliga finanserna, återställa normal utlåning till
ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa arbetslöshet och krisens
sociala följder samt modernisera den offentliga förvaltningen. (7) Den 10 april 2013 publicerade
kommissionen resultatet av sin fördjupade granskning[8] av Danmark, i enlighet med
artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011 om förebyggande och korrigering av
makroekonomiska obalanser. Av sin analys drog kommissionen slutsatsen att
Danmark har makroekonomiska obalanser, även om de inte är alltför stora. (8) Den 30 april 2013 lade
Danmark fram sitt konvergensprogram för perioden 2012–2016 och sitt nationella
reformprogram för 2013. Av hänsyn till deras inbördes samband har de båda
programmen bedömts samtidigt. (9) På grundval av bedömningen av
konvergensprogrammet för 2013 enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 anser
rådet att att det makroekonomiska scenario bakom de finanspolitiska
beräkningarna i programmet är rimligt. Enligt scenariot ska BNP-tillväxten
0,7 % och 1,6 % för 2013 respektive 2014 och det ligger i stort i linje
med kommissionens vårprognoser för 2013 på 0,7 % och 1,7 %. Programmet
innehåller en finanspolitisk strategi som syftar till att korrigera det alltför
stora underskottet och till att uppfylla det medelfristiga målet om ett
strukturellt underskott på högst 0,5 % av BNP till 2013, vilket
återspeglar paktens mål. I programmet förespår man ett underskott i de
offentliga finanserna på 1,7 % av BNP för 2013 och 1,8 % för 2014,
vilket är i linje med den tidsgräns som kommissionen föreslagit inom
förfarandet vid alltför stora underskott. Den genomsnittliga årliga
finanspolitiska insatsen under perioden 2011–2013, baserad på beräkningar av
det strukturella saldot, ligger i linje med rådets rekommendation enligt
förfarandet för alltför stora underskott. De reala offentliga utgifterna
(inklusive diskretionära inkomståtgärder) beräknas visa nolltillväxt under 2013
och bli 0,4 % för 2014, vilket innebär att riktmärket för utgifter iakttas
båda åren. Danmarks offentliga finanser är generellt sett sunda och landet
uppfyller redan sitt medelfristiga mål. Men eftersom landet har en åldrande
befolkning och driver en ambitiös välfärdspolitik, är det mycket viktigt för
Danmark att ha en sund och hållbar finanspolitisk ram och att se till att
underskottet inte överstiger fördragets riktvärde på 3 % av BNP. (10) Under 2012 slutförde Danmark
reformen av förtidspensions- och flexjobbsystemet, som trädde i kraft den 1
januari 2013. Reformerna är viktiga åtgärder för att öka utbudet på arbetskraft
i Danmark. Men det är ändå en ständig utmaning att förbättra anställbarheten
för de som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden, bland annat personer
med invandrarbakgrund, långtidsarbetslösa och lågutbildade. Den danska
regeringens reformagenda är visserligen omfattande, med det är ändå viktigt att
se till att den berömda danska ”flexicurity-modellen” fortsätter att underlätta
en smidigt övergång från arbetslöshet till arbete, samtidigt som den begränsar
marginalisering och social utestängning. Utbildning och kompetensutveckling är
viktiga faktorer i detta hänseende. (11) Utbildning är helt rätt en
tydlig prioritering för Danmark. Fortsätta satsningar krävs dock för att
förbättra kvaliteten och kostnadseffektiviteten i landets utbildningssystem,
t.ex. genom att fullfölja påbörjade reformer. Den föreslagna reformen av
grundskolan går i rätt riktning och kan förväntas öka skolans
kostnadseffektivitet och kvaliteten på undervisningen, bland annat elevernas
kunskapsnivå. När det gäller yrkesutbildning har den danska regeringen tagit
initiativ för att förbättra kvaliteten på yrkesutbildning för unga och trygga
nödvändiga praktikplatser i den privata sektorn. Man har tillsatt en kommitté
där regeringen, kommunerna, regionerna och arbetsmarknadens parter deltar för
att hitta en permanent lösning för att garantera antalet nödvändiga
praktikplatser och förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen. Genom att hitta
beständiga och bra lösningar på både problemen med bristen på praktikplatser
och det stora antal elever som hoppar av yrkesutbildningen skulle Danmark stå
bättre rustat för arbetsmarknadens framtida kunskapsbehov och förbättra sin
produktivitet. (12) Danmark kan höja sin
ekonomiska tillväxt genom att undanröja hinder för konkurrensen i lokal- och
detaljhandeln, med tanke på hur viktig denna sektor är för den danska ekonomin.
Den danska regeringen lade 2012 fram en ny konkurrenslag, som är ett viktigt
steg i rätt riktning. Genom översynen av konkurrenslagstiftningen har man
infört en effektivare mekanism för att genomdriva konkurrensreglerna, vilket
helt uppfyller den delen av 2012 års rekommendation. Mer kan dock göras för att
effektivisera de åtgärder som vidtagits i vissa tjänstesektorer och för offentliga
tjänster för att öka konkurrensen och få marknaden att fungera bättre. Olika
politiska initiativ är ännu i ett tidigt skede och det krävs fortsatta
satningar för att säkra ett effektivt genomförande. (13) Det senaste året har
hushållens skuldsättning analyserats grundligt på både nationell nivå och
EU-nivå för att bedöma hoten mot den finansiella och ekonomiska stabiliteten.
För ögonblicket verkar riskerna för den finansiella stabiliteten vara under
kontroll, men de kräver ständig övervakning. Danmark har vidtagit flera
åtgärder för att göra bostadslånesystemet mer robust. Bland åtgärderna finns
ett system med riskangivning för bostadslån och restriktioner för bostadslån
med rörlig ränta och/eller amorteringsfrihet. Bolåneinstitututen har på eget initiativ
vidtagit åtgärder och kräver nu ytterligare säkerheter. Alla de här åtgärderna
går i rätt riktning, men det krävs noggrann övervakning för att kontrollera att
de verkligen har önskad effekt. Kommissionen kommer att granska Danmarks
regelbundna rapporter om genomslaget för de åtgärder som har vidtagits i detta
avseende. Med tiden bör fastighetsbeskattningen i Danmark ses över för att
minska snedvridningar och stärka dess konjunkturutjämnande inslag. (14) I samband med den europeiska
planeringsterminen har kommissionen gjort en omfattande analys av Danmarks
ekonomiska politik. Den har gjort en bedömning av konvergensprogrammet och det
nationella reformprogrammet, samt lagt fram en fördjupad granskning. Den har
beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och
socioekonomisk politik utan också i vilken utsträckning EU:s regler och
riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande
ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med
beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom den
europeiska planeringsterminen avspeglas i rekommendationerna 1–3 nedan. (15) Mot bakgrund av denna
bedömning har rådet granskat Danmarks konvergensprogram och dess yttrande[9] avspeglas särskilt i
rekommendation 1 nedan. (16) Mot bakgrund av resultaten av
kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat
Danmarks nationella reformprogram och konvergensprogram. Dess rekommendationer
enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 om förebyggande och korrigering
av makroekonomiska obalanser avspeglas i rekommendation 3 nedan. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Danmark att
vidta följande åtgärder under perioden 2013–2014: 1. Genomföra den planerade
finanspolitiska strategin under 2013 för att säkerställa en korrigering av det
alltför stora underskottet senast 2013. Dessutom genomföra den finanspolitiska
strategin från 2014 för att säkerställa en adekvat finanspolitisk insats för
att ligga kvar på det medelfristiga målet. 2. Göra fler insatser för att
förbättra anställbarheten för personer med svag anknytning till
arbetsmarknaden, inklusive personer med invandrarbakgrund, långtidsarbetslösa
och lågutbildade. Förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen för att minska
antalet avhopp från skolan och öka antalet praktikplatser. Genomföra reformen
av grundskolan för att öka kunskapsnivån och göra utbildningssystemet mer
kostnadseffektivt. 3. Fortsätta insatserna för att
avlägsna konkurrenshinder i tjänstesektorn, inklusive i detaljhandeln och
byggsektorn, och se till att de offentliga tjänsterna levereras effektivare. Utfärdad i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. [2] EUT L 306, 23.11.2011, s. 25. [3] COM(2013) 354 final. [4] P7_TA(2013)0052 och P7_TA(2013)0053. [5] Rådets beslut 2013/208/EU av den 22 april 2013. [6] COM(2012) 750 final. [7] COM(2012) 751 final. [8] SWD(2013) 115 final. [9] Enligt artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.