EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013DC0284
Recommendation for a COUNCIL RECOMMENDATION with a view to bringing an end to the situation of an excessive government deficit in Cyprus
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Cypern att upphöra
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Cypern att upphöra
/* COM/2013/0284 final - 2013/ () */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Cypern att upphöra /* COM/2013/0284 final - 2013/ () */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION i syfte att få situationen med ett alltför
stort offentligt underskott i Cypern att upphöra EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR
DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.7, med beaktande av Europeiska kommissionens
rekommendation, och av följande skäl: (1) Enligt artikel 126 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska medlemsstaterna undvika
alltför stora underskott i sina offentliga finanser. (2) Stabilitets- och
tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att
stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan
bidra till ökad sysselsättning. (3) Den 13 juli 2010 fastslog
rådet i enlighet med artikel 126.6 i EUF-fördraget att det förelåg ett alltför
stort underskott i Cypern[1]
och avgav en rekommendation, i enlighet med artikel 126.7 i EG-fördraget och
artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande
och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott,
för att korrigera det alltför stora underskottet senast 2012. (4) Den 27 januari 2011 drog
kommissionen slutsatsen att Cypern hade vidtagit effektiva åtgärder för att
följa rådets rekommendation av den 13 juli 2010 att nedbringa det offentliga
underskottet under referensvärdet 3 % av BNP och ansåg att det inte
krävdes några ytterligare steg i förfarandet vid alltför stora underskott. (5) Den 11 januari 2012
bekräftade kommissionen i ett andra meddelande att Cypern hade vidtagit
effektiva åtgärder för att följa rådets rekommendation av den 13 juli 2010 om
att få ned det offentliga underskottet under referensvärdet 3 % av BNP och
ansåg att det inte krävdes några ytterligare steg i förfarandet vid alltför
stora underskott. (6) Enligt artikel 3.5 i
förordning (EG) nr 1467/97 får rådet, på kommissionens rekommendation, besluta
att anta en ändrad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, om
effektiva åtgärder har vidtagits och oväntade negativa ekonomiska händelser med
stora negativa effekter på de offentliga finanserna inträffar efter det att den
ursprungliga rekommendationen antagits. Sådana ekonomiska händelser ska bedömas
mot bakgrund av den ekonomiska prognos som låg till grund för rådets
rekommendation. (7) I enlighet med artikel 126.7
i EUF-fördraget och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 ska rådet
lämna rekommendationer till den berörda medlemsstaten i syfte att få
situationen med ett alltför stort underskott att upphöra inom en viss tid. I
rekommendationen ska den berörda medlemsstaten få högst sex månader på sig att
vidtaga effektiva åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet. I
rekommendationen om att korrigera ett alltför stort underskott ska rådet också
som ett riktmärke begära att årliga budgetmål uppnås som, på grundval av den
prognos som ligger till grund för rekommendationen, är förenliga med en årlig
förbättring av det strukturella saldot på minst 0,5 % av BNP, dvs. det
konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga
åtgärder. (8) På grundval av en fördjupad
granskning av den makroekonomiska utvecklingen i Cypern, med avseende på dess
karaktär, bakgrund och allvarlighetsgrad, konstaterade kommissionen i maj 2012
att Cypern hade drabbats av mycket allvarliga obalanser, särskilt när det
gäller utlandsställningen, de offentliga finanserna och finanssektorn, som
skyndsamt behövde åtgärdas. Situationen i den cypriotiska banksektorn sågs hota
hållbarheten i landets ekonomiska ställning. När det gäller de utrikes
affärerna har bytesbalansen uppvisat betydande och ihållande underskott, som
sammanhänger med en gradvis urholkning av pris- och kostnadskonkurrenskraften,
samtidigt som utlandsställningen befanns utgöra en källa till oro. Situationen
i den cypriotiska banksektorn ansågs vidare hota hållbarheten i landets
ekonomiska ställning. På det inrikes planet var den högt belånade privata
sektorn, med de icke-finansiella företagens utestående skuldnivåer och
hushållens mycket höga skuldsättning en källa till oro. Dessutom har de
offentliga finanserna börjat att visa årliga och ökande underskott även när
ekonomin återhämtade sig från en konjunkturnedgång, samtidigt som de insatser
som nyligen gjorts för att korrigera det alltför stora underskottet visade sig
möjligen vara otillräckliga. Den offentliga skulden har i stigande takt
överskridit det fördragsenliga tröskelvärdet och väntades öka kraftigt. (9) Den 10 juli 2012 riktade
rådet landspecifika rekommendationer till Cypern som bland annat baserades på
bedömningen av Cyperns nationella reformprogram och Cyperns stabilitetsprogram
för perioden 2012-2015. I den första rekommendationen uppmanas till ett strikt
genomförande av den finanspolitiska strategin under 2013 och åren därefter. Den
uppmanar också till en snabbare infasning av en tvingande flerårig budgetram
som vilar på bindande rättslig grund och har en korrigeringsmekanism. Denna ram
bör också förstärkas genom införandet av program- och resultatbudgetering. Med
tanke på inslag av ineffektivitet i skatteförvaltning och skatteuppbörd behöver
åtgärder antas för att förbättra efterlevnaden av skattelagstiftningen och
bekämpa skatteflykt. (10) Mot bakgrund av dessa svåra
ekonomiska och finansiella förhållanden lämnade de cypriotiska myndigheterna
den 25 juni 2012 en officiell begäran om ekonomiskt bistånd i form av ett lån
från Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten/Europeiska
stabilitetsmekanismen, samt från IMF, i syfte att stödja en återgång till
hållbar tillväxt i ekonomin, säkerställa ett väl fungerande banksystem och
värna om den finansiella stabiliteten i Europeiska unionen och i euroområdet.
Den 27 juni 2012 uppmanade Eurogruppen kommissionen att i samarbete med ECB, de
cypriotiska myndigheterna och IMF enas om ett makroekonomiskt
anpassningsprogram, som även inbegriper finansieringsbehoven, och vidta
lämpliga åtgärder för att skydda den ekonomiska stabiliteten i den nuvarande
mycket svåra situationen med risk för spridningseffekter till följd av
turbulensen på marknaden för statsobligationer. Den 16 mars och den 25 mars
2013 nådde Eurogruppen en politisk överenskommelse med Cypern om ekonomiskt
bistånd och de centrala inslagen i ett program. Den 12 april 2013 ansåg
Eurogruppen att de nödvändiga inslagen i det makroekonomiska
anpassningsprogrammet var på plats för att starta de relevanta nationella
förfarandena för det formella godkännandet av Europeiska stabilitetsmekanismens
(ESM) finansiella stödfacilitet. Den 25 april 2013 antog rådet ett beslut
enligt artikel 136 i EUF-fördraget som innehöll de huvudsakliga inslagen i det
makroekonomiska anpassningsprogram som ska genomföras av Cypern. Den 26 april
2013 undertecknades ett samförståndsavtal mellan de cypriotiska myndigheterna
och kommissionen, som företräder ESM. (11) Mer än ett decennium av
varaktig och stark ekonomisk expansion i Cypern avstannade under 2009. Den
ekonomiska aktiviteten föll med 1¾ %, med svag inhemsk efterfrågan och en
ogynnsam omvärldsmiljö som kraftigt tyngde ned tillväxten. Den ekonomiska aktiviteten
återhämtade sig under 2010 med en real BNP-tillväxt på 1,1 % och med en
konstaterad tillväxt på 1,5 % under första halvåret 2011. Enligt
kommissionens vårprognos 2009, som låg till grund för rådets rekommendation av
13 juli 2010 i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget, väntades den
cypriotiska ekonomin år 2011 växa med 1,3%. Trots en mycket god turistsäsong
2011 drabbades återhämtningen av ett bakslag i form av den allvarliga olycka i
juli 2011 som förstörde elproduktionsanläggningen i Vasilico, vilken svarade
för hälften av den totala elproduktionen. Vidare resulterade avvecklingen av
mycket allvarliga privata och offentliga obalanser i den cypriotiska ekonomin i
en åtstramning av de finansiella och finanspolitiska förutsättningarna, vilket förstärkte
de negativa effekterna på den ekonomiska aktiviteten, orsakade en hög grad av
ekonomisk osäkerhet och ytterligare förvärrade det försämrade läget på
arbetsmarknaden. Den fortsatta svaga utvecklingen i den internationella
omgivningen omöjliggjorde att den externa efterfrågan kunde uppväga de negativa
effekterna på den inhemska efterfrågan. Detta resulterade i att det ekonomiska
tillväxtutfallet för 2011 blev 0,5 %, nästan en procentenhet lägre än i
kommissionens prognos vid tidpunkten för rådets rekommendation. År 2012 låg
utanför prognoshorisonten vid tidpunkten för den kommissionsprognos som låg
till grund för rådets rekommendation. Utifrån antagandet om att det negativa
produktionsgapet gradvis skulle komma att slutas antogs emellertid att tillväxten
2012 skulle bli högre än 2011. Enligt kommissionens senaste prognos beräknas
den reala BNP-tillväxten ha uppgått till -2,4 % år 2012. (12) Det offentliga underskottet
ökade till 6,3 % av BNP 2011 från 5,3 % 2010. Försämringen av budgetsaldot
inträffande trots de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna i 2010 års
budgetlag och de tre paketen med ytterligare underskottsminskande åtgärder som
antogs under 2011, vilka visade sig vara otillräckliga för att hejda
försämringen av de offentliga finanserna. Den ovannämnda raden av ekonomiska
händelser, särskilt avvecklingen av mycket allvarliga obalanser inom både
privat och offentlig sektor i den cypriotiska ekonomin, bildar bakgrunden till
hur de offentliga finanserna utvecklats, inbegripet icke försumbara tillväxtssammansättningseffekter
och högre skuldfinansieringskostnader som en följd av att landet inte längre
hade tillgång till långsiktig marknadsfinansiering. (13) Enligt kommissionens senaste
prognos beräknas underskottet i de offentliga finanserna ha uppgått till
6,3 % av BNP år 2012. Detta beräknade underskottsutfall är betydligt sämre
än enligt tidigare prognoser från kommissionen, särskilt på grund av ett
betydande bortfall av både indirekta och direkta skatteintäkter (främst i form
av mervärdesskatt, bolagsskatt och sociala avgifter) och högre utgifter på
grund av ökande arbetslöshet och högre än väntad förtidspensionering. Jämfört
med kommissionens vinterprognos 2013 justerades 2012 års underskott upp med
omkring ½ % av BNP på grund av engångsutgifter som sammanhänger med
försäkringskostnader från explosionen vid elkraftverket Vasilico i juli 2011,
som ska betalas inom en fyraårsperiod men som bokföringsmässigt helt belastar
2012, liksom på grund av bokföringen av en kapitaltransferering för den upplupna
räntebetalningen på rekapitaliseringsobligationen för Cyprus Popular Bank. (14) Enligt kommissionens senaste
ekonomiska prognos uppgick det strukturella underskottet till 5,7 %
respektive 6,6 % av BNP under 2010 och 2011. Det förväntas uppgå till 6,6
% av BNP år 2012. I kommissionens prognos som låg till grund för rådets
rekommendation från juli 2010 angavs en genomsnittlig potentiell tillväxt på
cirka 1 % under anpassningsperioden. I kommissionens senaste ekonomiska
prognos anses nu den genomsnittliga potentiella tillväxten för åren 2011-2012
ha varit negativ (omkring -0,5 %) och beräknas förbli negativ under
perioden 2013-2016. Med en korrigering för nedrevideringen av den potentiella
produktionen sedan rådets rekommendation skulle den genomsnittliga finanspolitiska
ansträngningen under perioden 2011-2012 motsvara omkring 0,5 %. Den
uppskattade förändringen i det strukturella saldot påverkades emellertid också
allvarligt av oväntade inkomstbortfall på grund av lägre än beräknad slutlig
inhemsk efterfrågan och lägre import, samt av den kraftigare försämringen av
arbetsmarknaden. Detta ledde till betydande inkomstbortfall, särskilt av
indirekta skatter. När dessa effekter tas med i beräkningen uppskattas den
totala justerade finanspolitiska ansträngningen uppgå till omkring 2,4 %
av BNP i genomsnitt, klart över den begärda årliga finanspolitiska
ansträngningen under perioden 2011-2012 på minst 1 ½ % av BNP i rådets
rekommendation. Cypern kan därför anses ha vidtagit effektiva åtgärder i linje
med rådets rekommendation. (15) I budgetlagen för 2012 som
antogs den 16 december 2011 ingick en konsolideringsstrategi med tyngdpunkt i
utgiftssidan vars huvudinslag gällde i) de offentliganställdas egenavgifter för
sina pensioner kombinerat med en frysning av ersättningar i den bredare
offentliga sektorn under två år, ii) inkluderandet av nyanställda i den
offentliga sektorn i det allmänna pensionssystemet inom socialförsäkringsfonden
i stället för i det mer generösa pensionssystemet för offentliganställda, iii)
mer noggrant målinriktade sociala transfereringar, iv) nedskärningar i
offentliga utgiftsslag, v) en höjning av mervärdesskatten från 15 % till 17 %,
vi) en tillfällig skatt på privatanställdas och pensionärers höga inkomster
samt vii) en höjning av skattesatsen på beslutade utdelningar. I de ovan nämnda
finanspolitiska prognoserna ingår också konsolideringsåtgärder som de
cypriotiska myndigheterna vidtagit för den återstående delen av 2012 efter en
preliminär överenskommelse med programpartner om finanspolitiken i november
2012, särskilt en nedskärning i ersättningar till pensionärer och tjänstemän i
den offentliga sektorn i strikt och vidare bemärkelse. Sammanfattningsvis antog
Cypern konsolideringsåtgärder under 2011-2012 med en uppskattad direkt
underskottsminskande effekt på mer än 5 ½ % av BNP. Denna bedömning enligt
metoden ”nedifrån och upp” av de finanspolitiska konsolideringsåtgärder som
vidtogs under åren 2011-2012 bekräftar slutsatsen att effektiva åtgärder har
vidtagits av Cypern. (16) Den offentliga bruttoskulden
ökade till 71,1 % av BNP 2011, jämfört med beräknade 67,7 % av BNP i
kommissionens vårprognos 2010 som låg till grund för rådets rekommendation
enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget av den 13 juli 2010. Skuldutvecklingen kan
främst förklaras av högre än väntade underskottsutfall, lägre tillväxt än
väntat, och Cyperns svårigheter att får tillgång till finansiering på de
internationella marknaderna för att täcka sina finansieringsbehov, vilket ledde
till ökade lånekostnader. Dessa faktorer, tillsammans med regeringens medverkan
i rekapitaliseringen av en kommersiell bank i juni 2012, ledde till en ökning
av den offentliga skulden till cirka 85,8 % av BNP år 2012. Under de
kommande åren kommer den offentliga skulden oundvikligen att öka ytterligare,
vilket avspeglar den svaga tillväxten och de betydande finanspolitiska
finansieringsbehoven. Under perioden 2013-2014 kommer den offentliga skulden
att öka ytterligare efter mottagandet av det ekonomiska biståndet. Skuldkvoten
väntas kulminera på cirka 128 % av BNP 2015 för att därefter sjunka
tillbaka med stöd av varaktiga primära överskott och en återgång till en
positiv real BNP-tillväxt. (17) Med hänsyn till alla dessa
faktorer och särskilt den betydande försämringen av de offentliga finanserna
till följd av den kraftigare än väntade konjunkturnedgången och ekonomins
generellt sett svagare ställning jämfört med vad som förutsågs vid tidpunkten
för rådets ursprungliga rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget
blir slutsatsen att en ny tidsfrist för korrigeringen av det alltför stora
underskottet i Cypern är motiverad. Beviljande av ytterligare fyra år för
korrigeringen av det alltför stora underskottet är nödvändigt mot bakgrund av
det beräknade avståndet till referensvärdet på 3 % av BNP vid slutet av
2012 och de negativa makroekonomiska förhållandena. (18) Enligt kommissionens senaste
ekonomiska prognos för nominell BNP-tillväxt, beräknas det primära saldot i de
offentliga finanserna visa ett underskott på 2,4 % av BNP 2013, ett
underskott på 4,3 % av BNP 2014, ett underskott på 2,1 % av BNP 2015
och ett överskott på 1,2 % av BNP 2016, medan det nominella underskottet i
de offentliga finanserna beräknas uppgå till 6,5 % av BNP 2013, 8,4 %
av BNP 2014, 6,3 % av BNP 2015 och 2,9 % av BNP 2016. För
övervakningsändamål, och med tanke på de cypriotiska myndigheternas begränsade
kontroll över räntebetalningar, anges målen för de offentliga finanserna i det
makroekonomiska anpassningsprogram som ska genomföras av Cypern i termer av
primärsaldo. (19) För att säkerställa en hållbar
korrigering av det alltför stora underskottet ska den lämpliga anpassningsbanan
fastställas och utvärderas på grundval av en samlad bedömning med hänvisning
till det strukturella saldot och med en årlig förbättring av det konjunkturrensade
saldot på minst 0,5 % av BNP som riktmärke. Full ut specificerade
konsolideringsåtgärder på motsvarande omkring 4 ¾ % av BNP under 2013 beräknas
resultera i en förbättring av det strukturella saldot med omkring 1,3 % av
BNP 2013. För 2014 uppgår de antagna konsolideringsåtgärderna till omkring 1 ¾
% av BNP och förväntas förbättra det strukturella saldot med 0,3 % av BNP under
2014 och därefter med 0,7 % av BNP 2015 och 1,8 % av BNP år 2016. (20) Anpassningen under perioden
2013-2016 innehåller åtgärder för att minska utgiftsökningstakten främst i den
offentliga lönebudgeten och vad gäller sociala trygghetsförmåner, och för att
öka offentliga inkomster särskilt genom att höja mervärdesskattesatser,
punktskatter, skatten på ränteinkomster, fastighetsskatten och bolagsskatten.
Konsolideringen av de offentliga finanserna bör upprätthållas på medellång sikt
genom att hålla tillbaka utgiftsökningar, förbättra skattestrukturen och
genomföra finanspolitiska strukturåtgärder. (21) Med beaktande av den betydande
ytterligare konsolideringen under 2013 och den ogynnsamma och högst osäkra
makroekonomiska situationen, bland annat till följd av införandet av
tillfälliga kapitalregleringar, det minskade förtroendet och instabiliteten i
finanssektorn, ansågs inte en tidigare skyldighet att vidta ytterligare
finanspolitiska konsolideringsåtgärder 2014 (utöver de åtgärder som beslutades
i december 2012 med verkan från och med den 1 januari 2014), vara lämplig. I
det ekonomiska och finansiella anpassningsprogrammet fastslås emellertid de
cypriotiska myndigheternas skyldighet att vara beredda att bevara programmets
mål genom att vidta ytterliggare åtgärder om inkomstutfallet blir sämre än
beräknat eller de sociala utgifterna högre än vad som beräknats, med beaktande
av negativa makroekonomiska effekter. (22) Det strukturella saldot 2014
väntas förbättras med 0,3 % av BNP på grundval av överenskomna
finanspolitiska konsolideringsåtgärder som kvarstår oförändrade jämfört med de
som fastställdes i utkastet till samförståndsavtal från november 2012. På
grundval av kommissionens senaste prognos understiger därför den uppskattade
strukturella korrigeringsansträngningen under 2014 något riktmärket om en årlig
minsta förbättring av det strukturella saldot på minst 0,5 % av BNP. Denna
grad av förbättring bör likväl anses vara godtagbar i det aktuella
exceptionella läget som kännetecknas av mycket osäkra makroekonomiska
förhållanden med väsentliga förändringar i faktisk och beräknad potentiell
produktionsvolym som gör uppskattningar av strukturellt saldo mer osäkra och i
ökad utsträckning föremål för tidsvariationer än under mer stabila
makroekonomiska förhållanden. Kommissionens vinterprognos 2013 beaktade
konsolideringsåtgärderna för 2014 och angav en förbättring av det konjunkturrensade
saldot under perioden 2013-2014 på cirka 1,4 % av BNP. Den mindre
förbättring av det strukturella saldot under 2014 som nu uppskattas — trots en
oförändrad uppsättning konsolideringsåtgärder — kan förklaras av i) en
försvagning av skattebasen i 2013 års åtgärder på inkomstsidan, vilket innebär
att en del av dessa åtgärder beräknas få lägre effekt 2014, ii) nedrevideringen
av effekterna på 2014 av vissa av de konsolideringsåtgärder som redan har
vidtagits på grund av de försämrade makroekonomiska förhållandena under hela
programperioden, iii) en beräknad minskad skatteuppbörd 2014 från vissa
skatteåtgärder, eftersom skatteinkomsterna (t.ex. indrivning av inkomstskatter
och mervärdesskatt) avhänger av den ekonomiska aktiviteten 2013 och (iv) på
grund av det faktum att den standardelasticitet som används för att fastställa
fördelningen mellan den konjunkturberoende komponenten och det strukturella
saldot kan leda till att den verkliga underliggande finanspolitiska
ansträngningen underskattas. Ett nerifrån-och-upp-perspektiv på diskretionära
konsolideringsåtgärder, post för post, är ett viktigt inslag i en bedömning av
den finanspolitiska inriktningen. Det kan, särskilt under högst osäkra
makroekonomiska förhållanden, ge en användbar kompletterande uppfattning om den
verkliga underliggande finanspolitiska ansträngningen. Storleken på de
finanspolitiska konsolideringsåtgärderna motsvarar i genomsnitt över 3 %
av BNP för åren 2013 och 2014. Även om den är betydande, blir motsvarande
förbättring av det strukturella saldot bara cirka ¾ % av BNP i genomsnitt. (23) Framsteg i genomförandet av
Cyperns åtaganden inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott
kommer att följas upp med jämna mellanrum. I den händelse inkomstutfallet blir
sämre av beräknat eller de sociala utgiftsbehoven högre än beräknade bör Cypern
vara berett att vidta ytterligare åtgärder för att kunna uppnå de
finanspolitiska målen. (24) Cypern uppfyller villkoren för
en förlängning av tidsfristen för att korrigera det alltför stora offentliga
underskottet, i enlighet med artikel 3.5 i förordning (EG) nr 1467/97 om
påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora
underskott. HÄRIGENOM
REKOMMENDERAS FÖLJANDE. (1)
Cypern bör få situationen med det alltför stora offentliga
underskottet att upphöra senast 2016. (2)
För att få ned det nominella offentliga
underskottet under referensvärdet på 3 % av BNP senast 2016 bör Cypern
uppnå målen för det nominella offentliga underskottet på 6,5 % av BNP
2013, 8,4 % av BNP 2014, 6,3 % av BNP 2015, och 2,9 % av BNP år
2016. (3)
I detta syfte bör Cypern strikt genomföra 2013 års
budgetlag och de överenskomna ytterligare konsolideringsåtgärderna, vilka bör
uppgå till minst 351 miljoner euro år 2013. Cypern bör till fullo genomföra de
finanspolitiska åtgärderna för 2014 som antogs i december 2012, vilka uppgår
till minst 270 miljoner euro 2014. Cypern bör månadsvis övervaka budgeteffekten
av vidtagna konsolideringsåtgärder och vara berett att upprätthålla de
finanspolitiska målen genom att vidta ytterligare åtgärder om inkomstutfallet
blir sämre än beräknat eller de sociala utgifterna högre än vad som beräknats,
med beaktande av makroekonomiska förhållanden. (4)
Cypern bör upprätthålla finanspolitisk
konsolidering på medellång sikt, och närma sig sitt medelfristiga mål för de
offentliga finanserna om budgetbalans i strukturella termer, genom att hålla
tillbaka utgiftsökningstakten, förbättra skattestrukturen samt genomföra
finanspolitiska strukturåtgärder. (5)
Rådets fastställer en tidsfrist på tre månader för
de cypriotiska myndigheterna att vidta effektiva åtgärder och, i enlighet med
artikel 3.4a i rådets förordning (EG) nr 1467/97, i detalj rapportera om den
konsolideringsstrategi som planeras för att uppnå målen. Utöver den rapport som avses i rekommendation
5 och parallellt med det finansiella rekapitaliseringsprogrammet bör Cypern
kvartalsvis rapportera om de framsteg som görs för att genomföra dessa
rekommendationer liksom i ett särskilt kapitel i stabilitetsprogrammet, intill
dess det alltför stora underskottet fullt ut har korrigerats. Denna
rekommendation riktar sig till Republiken Cypern. Utfärdad i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] EUT L 186, 20.07. 2012, s. 30.