52012DC0732

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (Prümbeslutet)

1.           Inledning

Syftet med denna rapport är att bedöma läget drygt fyra år efter antagandet av rådets beslut 2008/615/RIF och mer än ett år efter det att tidsfristen för beslutets fullständiga genomförande löpte ut, den 26 augusti 2011. Ursprungligen skulle rapporten utöver bedömningen av genomförandet även innehålla rekommendationer till vidare utveckling av instrumentet (se artikel 36.4). Eftersom genomförandet är kraftigt försenat har kommissionen beslutat att inte diskutera vidareutveckling innan genomförandet är klart. På så sätt vill kommissionen undvika att genomförandet drar ut ytterligare på tiden och underlätta ett snabbt genomförande i en rättsligt stabil miljö.

Genomförandet är dock otillräckligt och kommissionen uppmanar medlemsstaterna att göra allt som krävs för att genomföra beslutet helt och hållet.

Erfarenheterna i medlemsstater som är operativa[1] har visat att instrumentet skapar ett mervärde, men det har också uppstått vissa problem. Därför kommer den här rapporten också att ta upp de viktigaste problemen med genomförandet av instrumentet, även om fokus kommer att ligga på driften.

Som en förberedelse för rapporten skickade kommissionen ut ett frågeformulär (nedan kallat Prümfrågeformuläret) som besvarades av 25 medlemsstater (alla utom Malta och Portugal). Dessutom har information hämtats från

· det gemensamma frågeformuläret i det polska ordförandeskapets rapport om genomförandet av Prümbeslutet efter tidsfristens utgång och den mobila kompetensgruppen (MCT)[2] (dok CM 4285/11),

· halvårsrapporten om Prümgenomförandet (dok 17761/11),

· diskussioner i Dapix[3] och i Prümundergrupper,

· diskussioner om utvecklingen av den europeiska modellen för informationsutbyte (EIXM),

· kontakter och möten med experter på utbyte av uppgifter om dna, fingeravtryck och uppgifter i fordonsregister, med MCT och stöd- och informationspunkten för Prümfrågor[4].

2.           Instrumentet

Den 27 maj 2005 ingick sju EU-länder ett fördrag om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, även kallat Prümfördraget. Därefter har fler länder anslutit sig till fördraget (Bulgarien, Rumänien, Slovenien, Finland, Ungern, Estland och Slovakien).

Den 23 juni 2008 omvandlades stora delar av fördraget till EU-lag, när rådets beslut 2008/615/RIF[5] antogs. Samtidigt antog rådet beslut 2008/616/RIF om genomförande av beslut 2008/615/RIF[6] (de båda besluten brukar tillsammans kallas de två Prümbesluten).

Island och Norge associerades till de två Prümbesluten i november 2009 när de undertecknade avtalet om tillämpning av vissa bestämmelser i rådets beslut.

Prümbeslutets delar

Prümbeslutet består av fyra delar:

(a) Automatiserad sökning av uppgifter.

Bestämmelserna om automatiserad sökning och jämförelse av uppgifter från nationella dataregister över dna och fingeravtryck samt uppgifter om fordonsregistrering återfinns främst i kapitel 2. Denna del utgör inte bara ett långtgående steg inom området för informationsutbyte för brottsbekämpning, utan är också den del som är mest komplicerad att genomföra.

(b) Informationsutbyte för förhindrande av brott

Kapitlen 3 och 4 innehåller bestämmelser om förhindrande av brott i samband med större evenemang med en gränsöverskridande dimension och i fråga om eventuella terroristbrott.

(c) Polissamarbete

Kapitel 5 handlar om ett fördjupat gränsöverskridande polissamarbete, däribland möjligheten att utöva verkställande befogenheter på en annan medlemsstats territorium.

(d) Uppgiftsskydd

I kapitel 6 återfinns omfattande särskilda bestämmelser om uppgiftsskydd för tillämpningen av beslutet.

Med begreppet operativ avses i denna rapport att rådet har antagit ett beslut om att tillåta en medlemsstat att utbyta vissa typer av uppgifter. Begreppet avser endast den inledande kapaciteten för automatiserat datautbyte. Innan rådet kan anta detta beslut måste medlemsstaten utvärderas av experter från andra medlemsstater.[7]

3.           Genomförande

Dna-uppgifter

Utöver de 18 medlemsstater (den 31 oktober 2012) som anges i bilagan har ytterligare fem angett att de har kommit mycket långt med de förberedelser som krävs för ett automatiserat utbyte av dna-uppgifter och sannolikt kommer att kunna vara operativa i början av 2013. Läget inom detta område väckte farhågor om den rättsliga tidsfristen för genomförandet i augusti 2011, men det har skett en anmärkningsvärd förbättring sedan dess. Fyra medlemsstater (Grekland, Irland, Italien, Förenade kungariket) behöver fortfarande göra betydligt större ansträngningar.

Fingeravtryck

Det är inom området för fingeravtrycksuppgifter som flest medlemsstater är kraftigt försenade i genomförandet. Den 31 oktober 2012 var endast 14 medlemsstater klara att låta andra medlemsstater göra sökningar i deras automatiserade system för identifiering av fingeravtryck (Afis). Ytterligare sju väntas slutföra den tekniska implementeringen och vara färdiga för utvärdering i början av 2013. För sex medlemsstater (Grekland, Irland, Italien, Polen, Portugal och Förenade kungariket) är det fortfarande oklart när de kommer att bli operativa, enligt den information kommissionen har tillgång till.

Uppgifter ur fordonsregister

Den 13 oktober 2012 var endast 13 medlemsstater operativa inom området för uppgifter ur fordonsregister. Snabba framsteg är dock att vänta för ytterligare ett antal medlemsstater. Fyra är klara för eller har redan godkänts i rådets utvärdering och i ytterligare sju pågår seriösa ansträngningar. Tre medlemsstater (Grekland, Portugal och Förenade kungariket) har antingen inte vidtagit några nämnvärda åtgärder, eller har långvariga svårigheter. På det stora hela ser det lovande ut för området för uppgifter ur fordonsregister eftersom det är det tekniskt sett enklaste att koppla till alla andra operativa partner, så snart en medlemsstat själv är operativ.

Genomförandet av kapitlen 3, 4 och 5

Alla medlemsstater utom en har utsett nationella kontaktställen enligt kapitlen 3 och 4 (artiklarna 15 och 16). Det går alltså att anta att de har genomfört dessa kapitel funktionellt. När det gäller kapitel 5 svarade fem medlemsstater i Prümfrågeformuläret att de ännu inte hade infört rättsliga eller administrativa bestämmelser[8].

Genomförandet av dessa kapitel har kommit betydligt mycket längre än bestämmelserna om automatiserat utbyte av uppgifter, eftersom det inte krävs några dyra och tidsödande tekniska installationer. Eftersom tidsfristen för dessa kapitel löpte ut redan den 26 augusti 2009 bör de medlemsstater som ännu inte har gjort så införa de nationella kraven så snart som möjligt och informera rådets generalsekretariat och kommissionen om detta.

Bestämmelser om uppgiftsskydd

Uppgifter får endast utbytas inom ramen för Prümbeslutet när alla bestämmelser om uppgiftsskydd i kapitel 6 har genomförts i nationell lagstiftning. Lagstiftningen ska sedan granskas av experter från andra medlemsstater genom ett frågeformulär[9]som ett led i utvärderingen. Genom sitt beslut om att låta en medlemsstat utbyta personuppgifter erkänner rådet att denna medlemsstat uppfyller alla nödvändiga bestämmelser om uppgiftsskydd.

Den 31 oktober 2012 hade följande medlemsstater ännu inte lämnat in sitt svar på frågeformuläret: Danmark, Grekland, Irland och Italien. Samtidigt var det endast Italien och Grekland som ännu inte hade uppfyllt kravet[10] att en oberoende datatillsynsmyndighet skulle utses med ansvar för Prümuppgiftsutbytet.

4.           Skäl till förseningar i genomförandet

4.1.        Tekniska svårigheter

Det polska ordförandeskapet samlade in omfattande uppgifter om skälen till förseningarna i genomförandet under 2011. Resultaten behandlades i ordförandeskapets halvårsrapport den 28 november 2011. Sammanfattningsvis orsakades förseningarna främst av tekniska svårigheter och brist på mänskliga och ekonomiska resurser i medlemsstaterna.

Flera medlemsstater har lyckats lösa dessa problem sedan dess, men sannolikt har problemens art inte ändrats i grunden sedan 2011. Detta antagande bekräftades vid diskussionerna i Dapix-undergrupperna och i de bilaterala kontakterna mellan kommissionen och nationella och ledande experter.

4.2.        Finansiering

Enligt halvårsrapporten var finansieringen ett allvarligt problem för genomförandet i tio av de medlemsstater som inte var operativa. Sedan dess har sex av dessa medlemsstater lämnat in ansökningar om EU-finansiering inom ramen för programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott”. Samtidigt har ett antal medlemsstater ännu inte ansökt om ekonomiskt stöd, däribland de medlemsstater som släpar efter med genomförandet.

Mängden Prümrelaterade ansökningar nådde en ny topp 2011, med nio upphandlade projekt och ytterligare sex under utvärdering den 30 september 2012.

EU-finansieringen av Prümrelaterade projekt för förebyggande och bekämpande av brott uppgick fram till augusti 2012 till 6,2 miljoner euro, med ytterligare 5,7 miljoner euro för redan upphandlade men ännu inte slutförda åtgärder. Ytterligare 4,9 miljoner euro kan komma att anslås till ännu inte färdigbehandlade ansökningar från slutet av 2011.

Kommissionen kommer att fortsätta att bevilja EU-finansiering för genomförandet inom ramen för programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott” under 2013.

4.3.        Slutsats

Genomförandet av de båda Prümbesluten medför ett antal administrativa, tekniska och finansiella utmaningar. Samtidigt finns det flera möjligheter att söka stöd vid behov: Utöver EU-finansieringen finns MCT, stöd- och informationspunkten för Prümfrågor vid Europol och sist men inte minst finns det flera operativa medlemsstater som nu har stor erfarenhet av att tillämpa Prüminstrumentet och som man kan rådfråga.

Mot bakgrund av de beskrivna tekniska problemen och resursbristen är det förvånande att icke-operativa medlemsstater har varit ovilliga att begära stöd från MCT.

Med tanke på de olika möjligheterna att få stöd och den långa tid som har gått sedan de båda Prümbesluten antogs är det svårt att förstå vilka skäl som kan motivera det bristande genomförandet. Det som framför allt verkar saknas är politisk vilja och lämpliga prioriteringar för att undanröja hinder på nationell nivå.

Prüm antogs inom ramen för den f.d. tredje pelaren, varför de vanliga reglerna för kontroll av det nationella genomförandet inte är tillämpliga under en övergångsperiod. Från och med december 2014 kommer kommissionen emellertid att kunna använda överträdelseförfaranden[11].

5.           Användning av instrumentet

5.1       Automatiserat informationsutbyte enligt kapitel 2

För en allt större grupp medlemsstater har Prüm blivit ett rutinverktyg vid utredningar av brott som kan ha en gränsöverskridande dimension.

Det är nu två år sedan kommissionen tillsammans med nationella experter och EU-experter gjorde en kartläggning av hur informationsutbytet fungerade i praktiken som visade att de flesta medlemsstater vara ganska positivt inställda till Prüm. Detta resultat bekräftas av svaren på Prümfrågeformuläret. Resultatet motsvaras dock inte alltid av takten i medlemsstaternas ansträngningar för att genomföra instrumentet.

Enligt frågeformuläret anser mer än hälften av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att utbytet av uppgifter inom området för fordonsregistrering och dna ger ett enormt mervärde för arbetet med att förebygga och utreda brott. När det gäller fingeravtryck lägger ungefär 40 % av respondenterna ett mycket stort värde vid instrumentet, medan mer än 50 % anser att det ger åtminstone ett visst mervärde.

Nästan alla respondenter som har besvarat frågan anser att förfarandet är mycket effektivt i fråga om uppgifter ur fordonsregister. Bilden är inte lika enhetlig när det gäller dna och fingeravtryck: Ungefär 30 % anser att effektiviteten inom båda områdena endast är acceptabel eller otillfredsställande (se 5.2.2).

Statistik

I många medlemsstater registreras Prümöverensstämmelser av en annan myndighet än den som använder uppgifterna för utredningar. Och ofta är det först en tredje myndighet, t.ex. åklagarmyndigheten, som kan bedöma värdet i en viss uppgift som kommit fram genom ett Prümutbyte. Det är dock nödvändigt att få fram lämpliga statistiska uppgifter för att kunna göra en uttömmande utvärdering. Utan sådana uppgifter är det är så gott som omöjligt att bedöma Prümbeslutens inverkan i praktiken.

Olika alternativ för statistiska modeller har diskuterats i Dapix-arbetsgruppen. På grund av de administrativa skillnader som nämns ovan har majoriteten av medlemsstaterna valt en modell som inriktas på antalet överensstämmelser mellan datauppsättningar. Detta är en rimlig provisorisk lösning, men det kommer att krävas ytterligare ansträngningar för att bättre återspegla hur dessa överensstämmelser används i utredningar.

Jämförande statistik samlades in för första gången för år 2011. De insamlade uppgifterna visade att tillförlitligheten i statistiken över samtliga tre datatyper fortfarande behöver förbättras. Resultatet av de siffror som finns tillgängliga i dag är dock lovande och visar att de operativa myndigheterna redan använder Prüm[12]i betydande grad:

· Totalt antal verifierade överensstämmelser för fingeravtryck 2011: 2 553

· Totalt antal överensstämmelser för dna 2011 enligt nuvarande modell: 20 719

· Totalt antal förfrågningar om uppgifter ur fordonsregister för vilka information hittades: 260 253[13]

Enskilda fall där automatiserade dna- eller fingeravtryckssökningar har gjorts kan förstås inte ersätta exakta siffror, men de ger en bild av i vilka typer av utredningar som Prüm kan vara ett viktigt verktyg för ett lyckat resultat. Följande exempel från Tyskland illustrerar värdet av Prüm i ett gränsöverskridande sammanhang:

I slutet av sommaren 2011 påträffades en man som hade blivit knivhuggen till döds i en stad i nordvästra Tyskland. På brottsplatsen upptäckte polisens tekniker ett fingeravtryck på en dörrkarm i lägenheten där mannen hittades. Det fanns inte någon uppenbar koppling till ett annat land, men en automatiserad Prümsökning ledde till en träff i den bulgariska Afis-databasen. Dagen därpå gjordes en förfrågan om kompletterande upplysningar från Bulgarien. De efterfrågade uppgifterna översändes inom tre timmar och lades omedelbart in i Schengens informationssystem. Redan nästa dag kunde den berörda personen gripas i Österrike.

5.2       Utrymme för förbättringar

Trots att utredarna i allmänhet uppskattar systemet har det framkommit ett antal problem i inledningsskedet av tillämpningen av systemet. I det här avsnittet diskuteras de viktigaste problemen.

5.2.1    Uppföljning efter träffar

Enligt artikel 5 (för dna) och artikel 10 (för fingeravtryck) ska ”översändande av övriga tillgängliga personuppgifter (...) regleras av den anmodade medlemsstatens nationella lagstiftning, inklusive bestämmelserna om rättshjälp”.

Även om Prümbesluten inte innehåller några detaljerade bestämmelser om hur överensstämmelser mellan datauppsättningar (s.k. träffar) ska följas upp, har detta visat sig vara en avgörande fråga. Den automatiserade sökfunktionen är en enorm fördel, men utan ordentlig uppföljning blir träffarna i stort sett meningslösa för utredarna.

I Prümfrågeformuläret påpekar 18 av 24 medlemsstater rent generellt att det krävs en uppföljning av Prümträffar. En tredjedel tar upp nationella strukturer, medan majoriteten anser att det främst krävs åtgärder på EU-nivå.

Vissa experter kritiserar bristen på standardisering. Ungefär lika stora andelar anser att Europol och Interpol ska användas för att hantera uppföljningen av förfrågningar, medan endast ett fåtal medlemsstater föredrar Sirenekontor eller bilaterala kontaktpersoner. I vissa medlemsstater beror valet på vilken typ av uppgifter det rör sig om, i andra är det beroende av brottet. I vilket fall som helst är bilden ganska splittrad, vilket experterna anser kan leda till förseningar.

Ett annat problem är inrättandet av kontaktpunkter: Förslagen omfattar allt från att inrätta särskilda kontaktpunkter för Prümuppföljning till att integrera mekanismerna i de nationella enda kontaktpunkterna enligt beskrivningen i EIXM-meddelandet.

Man har också diskuterat möjligheten till förenklingar genom tekniska lösningar. Här är det värt att påpeka att Prümuppföljningsförfarandet har valts ut som pilotprojekt mellan Belgien, Tyskland och Polen inom ramen för UMF II-programmet[14]. Syftet med detta program, som främst finansieras av kommissionen och förvaltas av Europol, är att inrätta en gemensam ram för strukturerat gränsöverskridande informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter, bl.a. med en gemensam semantisk informationsmodell och ett gemensamt format för utbytet.

Kommissionens meddelande om den europeiska modellen för informationsutbyte (EIXM) behandlar dessa frågor och innehåller relevanta rekommendationer.

5.2.2    Tekniska och administrativa specifikationer för genomförandet

Andra aspekter som försvårar användningen av Prüm berör ett antal specifikationer för automatiserat utbyte av uppgifter i beslut nr 2008/616/RIF om genomförandet av Prüm.

Ett betydande antal medlemsstater anser att reglerna för överensstämmelse, särskilt i fråga om dna-uppgifter, inte är helt tillfredsställande och bör utformas bättre för att undvika överensstämmelser som vid en kontroll konstateras vara felaktiga.

Ett annat problem som ofta nämns av experter handlar om specifikationerna för dokument för gränssnittskontroll för utbyte av fingeravtrycksuppgifter, som ger alltför stort tolkningsutrymme i sin nuvarande version och därför kan leda till bristande teknisk kompatibilitet. Dessutom föreslår vissa medlemsstater att begränsade sökmöjligheter i fråga om fingeravtrycksuppgifter ska användas effektivare för att minska risken för överbelastning av de nationella systemen. De föreslår att kapacitet som inte utnyttjas av en medlemsstat ska göras tillgänglig för andra användare, medan den medlemsstat som tar emot förfrågan själv bör ange när den har nått gränsen för sin sökningskapacitet.

Ett fåtal medlemsstater har uttryckt farhågor om den nationella kapaciteten för kontroll av översända möjliga överensstämmelser (kandidater) efter en förfrågan med fingeravtrycksuppgifter. Ju fler medlemsstater som blir operativa inom detta område, desto större blir behovet av tillgängliga personalresurser för den nödvändiga manuella kontrollen av träffar för att undvika att detta krav begränsar utbytet av fingeravtrycksuppgifter.

Dessa svårigheter ursäktar inte underlåtenheten att genomföra Prümbesluten men kan hindra ansträngningarna i vissa medlemsstater som ännu inte är operativa. Om systemens funktion förbättrades skulle detta skapa ett ännu större incitament för ett snabbt genomförande (se rekommendationer nedan).

5.2.3    Den mobila kompetensgruppen (MCT) och stöd- och informationspunkten för Prümfrågor vid Europol

Både MCT och den stöd- och informationspunkt för Prümfrågor som inrättades vid Europol i januari 2012 ger medlemsstaterna stöd i genomförandet och driften av systemet. MCT arbetar främst med direkt stöd för genomförandet av utbyte av dna- och fingeravtrycksuppgifter medan stöd- och informationspunkten ger stöd till operativa medlemsstater.

Båda har utvecklat en rad verksamheter för att hantera de svårigheter som beskrivs i avsnitt 5.2.2. Bland annat har informella expertgrupper (s.k. fokusgrupper) inrättats. Regler för överensstämmelse mellan dna-uppgifter och tolkning av dokumentet för gränssnittskontroll för fingeravtryck behandlas i särskilda fokusgrupper. Hantering av migration av programvara och underlättande av testförfaranden samt hantering av säkerhetscertifikat för att testa och köra systemet med operativa deltagare har tagits upp som områden där stöd- och informationspunkten för Prümfrågor kan bidra med samordning. Ett annat område handlar om att förbättra uppföljningen av träffar. Dessutom har stöd- och informationspunkten inrättat en expertplattform vid Europol för att göra det lättare att dela relevanta kunskaper. Enligt planen ska all verksamhet som i dag bedrivs inom MCT föras över till stöd- och informationspunkten när MCT-projektet avslutas i juli 2013, om uppgifterna fortfarande behöver utföras.

5.3       Polissamarbete och informationsutbyte (kapitlen 3–5)

Rent generellt är medlemsstaterna mycket nöjda med bestämmelserna i dessa kapitel. I sina svar på Prümfrågeformuläret uttrycker medlemsstaterna följande åsikter:

Medlemsstaterna anser att kapitel 3 (större evenemang) är

mycket användbart     13

oanvändbart   3

mitt emellan    5 (4 medlemsstater svarade inte på detta avsnitt)

Medlemsstaterna anser att kapitel 4 (åtgärder för förebyggande av terroristbrott) är

mycket användbart     8

oanvändbart   5

mitt emellan    6 (6 medlemsstater svarade inte på detta avsnitt)

Medlemsstaterna anser att kapitel 5 (andra former av samarbete) är

mycket användbart     14

oanvändbart   1

mitt emellan    6 (4 medlemsstater svarade inte på detta avsnitt)

Det är slående att åtgärderna för att förebygga terrorism i kapitel 4 betraktas som förhållandevis oanvändbara. Även om det finns andra rättsliga grunder för kapitel 4 i 15 medlemsstater kan detta knappast förklara varför detta kapitel är mindre uppskattat, eftersom kapitel 3 (17 medlemsstater) och kapitel 5 (15 medlemsstater) får likartade siffror. När det gäller hur kapitlen verkligen används, framträder en ganska blandad bild:

Användning av bestämmelser || Kapitel 3 (större evenemang) || Kapitel 4 (terroristbrott) || Kapitel 5 (andra former av samarbete)

Ofta || 8 || 5 || 5

Ibland || 7 || 2 || 10

Aldrig || 6 || 15 || 8

I praktiken bedrivs det operativa polissamarbetet oftast i form av gemensamma patruller, gemensamma trafikkontroller och stöd vid större evenemang. Därefter kommer kontroller av personer och handlingar samt stöd med specialutrustning. Andra former av samarbete förekommer endast i ett fåtal fall.

Slutsatser

Av de tillgängliga uppgifterna går det att dra slutsatsen att en tydlig majoritet av medlemsstaterna välkomnar dessa bestämmelser även om de bara används enstaka gånger i praktiken.

Kommissionen känner inte till några generella problem vid tillämpningen av dessa kapitel. Det har inte rapporterats något fall om tillämpningen av artiklarna 21 och 22 om skadeståndsansvar eller straffrättsligt ansvar. Svaret på frågan om huruvida dessa kapitel behövde ändras var dock otvetydigt: Tjugo medlemsstater ansåg att detta inte behövdes, jämfört med en eller två medlemsstater som ville ha en översyn.

6.           Rekommendationer

För det första bör de medlemsstater som är kraftigt försenade ta bättre vara på de möjligheter som finns. Detta gäller såväl finansiering inom ramen för kommissionens program som stöd av MCT och stöd- och informationspunkten vid Europol. Det är svårt att förstå varför medlemsstater som har problem med resurser eller tekniskt kunnande inte utnyttjar de möjligheter till stöd som finns. De berörda medlemsstaterna uppmanas därför än en gång att ta kontakt med MCT (så länge det projektet pågår) eller stöd- och informationspunkten. Dessutom bör dessa medlemsstater överväga att lämna in ansökningar om genomförandeprojekt inom ramen för finansieringsprogrammet ”Förebyggande och bekämpande av brott” innan det löper ut vid utgången av 2013. Samtidigt uppmanas operativa medlemsstater att bibehålla och vid behov utöka sin beredskap att hjälpa de medlemsstater som arbetar med genomförandet genom att t.ex. utse experter för utvärderingsbesök.

Även när det gäller driften av systemet och eventuella förbättringar som inte medför rättsliga ändringar bör hänsyn tas till MCT och stöd- och informationspunkten. Fokusgrupperna är en bra startpunkt för att komma överens om pragmatiska lösningar om det finns oklarheter i de rättsliga bestämmelserna och när det går att effektivisera den nuvarande mekanismen. Medlemsstater som ännu inte är operativa uppmanas också att ta hänsyn till det som kommit fram i fokusgrupperna när de genomför systemet.

Det är fortfarande av största vikt att få fram meningsfull statistik, eftersom det är det bästa sättet att bedöma mervärdet med Prümbesluten. Därför uppmanas medlemsstaterna på nytt att överväga möjligheterna att vid behov förbättra de nuvarande statistikmodellerna. Syftet bör vara att ännu mer exakt kunna identifiera antalet överensstämmelser som efter en uppföljande förfrågan leder till information som faktiskt används i brottsutredningar. Filtrering av statistik över utbytet av dna-uppgifter enligt alternativ 2 i dokument 12226/11[15] skulle vara ett bra steg i rätt riktning. Denna metod bör följas oavsett vilken modell av ofiltrerad statistik som Dapix har kommit överens om.

Utan att det påverkar det uppenbara och brådskande behovet av att genomföra de befintliga instrumenten fullt ut, och i enlighet med kommissionens meddelande från 2010 Översikt av informationshanteringen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa[16], kommer kommissionen fullt ut att tillämpa de materiella och processinriktade principer som anges i det meddelandet när det framtida genomförandet av andra system (som SIS II) berör en teknik som används för Prümbesluten eller målen för de besluten. Med tanke på de nuvarande ekonomiska förutsättningarna bör särskild tonvikt alltså läggas vid behovet av att vara så kostnadseffektiv som möjligt.

Även om förfarandena för uppföljning av träffar ligger utanför beslutens räckvidd, har de visat sig vara en avgörande aspekt. Pågående kartläggningar av de nationella uppföljningsförfarandena[17] och stöd- och informationspunkten åtföljande arbete för att införa ett standardiserat meddelandeformat bör också beaktas i sammanhanget. Kommissionens meddelande om den europeiska modellen för informationsutbyte (EIXM) som offentliggörs tillsammans med denna rapport innehåller ytterligare rekommendationer i detta avseende.

BILAGA

Översikt över operativa medlemsstater

Förklaring:

Tabellerna avspeglar nuläget i fråga om genomförandet av de olika datatyperna dna, fingeravtryck och uppgifter ur fordonsregister. I vissa fall utbyter medlemsstaterna ännu inte information i praktiken, trots att de betraktas som ”operativa”, dvs. rådet har antagit ett beslut om att tillåta dessa medlemsstater att utbyta de berörda uppgifterna.

Operativa medlemsstater i fråga om

· dna: BG, CZ, DE, EE, ES, FR, CY, LV, LT, LU, HU, NL, AT, PT, RO, SI, SK, FI

· fingeravtryck: BG, CZ, DE, EE, ES, FR, CY, LT, LU, HU, NL, AT, SI, SK

· uppgifter ur fordonsregister: BE, DE, ES, FR, LT, LU, NL, AT, PL, RO, SE, SI, FI

Grå fält betyder att två medlemsstater har inlett utbyte av den datatyp som visas i tabellen.

Tabellerna bifogas rådets dokument 5086/7/12 och uppdateras ungefär var sjätte vecka. De nuvarande tabellerna har hämtats ur version 7 som utfärdades den 12 oktober 2012.

Operativt av dna-uppgifter

|| BE || BG || CZ || DK || DE || EE || EL || ES || SV || IE || IT || CY || LV || LT || LU || HU || MT || NL || AT || PL || PT || RO || SI || SK || FI || SE || UK

BE || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

BG || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

CZ || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

DK || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

DE || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

EE || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

EL || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

ES || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

SV || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

IE || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || ||

IT || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || ||

CY || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || ||

LV || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || ||

LT || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || ||

LU || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || ||

HU || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || ||

MT || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || ||

NL || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || ||

AT || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || ||

PL || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || ||

PT || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || ||

RO || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || ||

SI || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || ||

SK || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || ||

FI || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || ||

SE || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x ||

UK || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x

Operativt utbyte av fingeravtrycksuppgifter

|| BE || BG || CZ || DK || DE || EE || EL || ES || SV || IE || IT || CY || LV || LT || LU || HU || MT || NL || AT || PL || PT || RO || SI || SK || FI || SE || UK

BE || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

BG || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

CZ || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

DK || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

DE || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

EE || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

EL || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

ES || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

SV || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

IE || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || ||

IT || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || ||

CY || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || ||

LV || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || ||

LT || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || ||

LU || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || ||

HU || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || ||

MT || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || ||

NL || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || ||

AT || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || ||

PL || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || ||

PT || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || ||

RO || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || ||

SI || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || ||

SK || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || ||

FI || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || ||

SE || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x ||

UK || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x

Operativt utbyte av uppgifter ur fordonsregister

|| BE || BG || CZ || DK || DE || EE || EL || ES || SV || IE || IT || CY || LV || LT || LU || HU || MT || NL || AT || PL || PT || RO || SI || SK || FI || SE || UK

BE || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

BG || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

CZ || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

DK || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

DE || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

EE || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

EL || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

ES || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

SV || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

IE || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || || ||

IT || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || || ||

CY || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || || ||

LV || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || || ||

LT || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || || ||

LU || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || || ||

HU || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || || ||

MT || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || || ||

NL || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || || ||

AT || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || || ||

PL || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || || ||

PT || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || || ||

RO || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || || ||

SI || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || || ||

SK || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || || ||

FI || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x || ||

SE || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x ||

UK || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || x

[1]               Se punkt 2 d för en förklaring av begreppet operativa.

[2]               MCT är ett tyskt projekt som finansieras av kommissionen och syftar till att stödja icke-operativa medlemsstater i genomförandet av Prümbesluten (2011–2013).

[3]               Rådets arbetsgrupp för uppgiftsskydd och informationsutbyte.

[4]               Angående MCT, se fotnot 2. Angående stöd- och informationspunkten för Prümfrågor, se punkt 5.2.3.

[5]               EUT L 210, 6.8.2008, s. 1.

[6]               EUT L 210, 6.8.2008, s. 12.

[7]               Denna bestämmelse gäller inte de medlemsstater där utbytet av personuppgifter inleddes enligt Prümfördraget.

[8]               Uppgifter från nationella förklaringar om praktiska aspekter på samarbetet ingår i vissa fall i ”handboken om gränsöverskridande insatser” (dok. 10505/4/09).

[9]               Rådets dokument 6661/1/09.

[10]             Se artikel 30.5 i Prümbeslutet.

[11]             Protokoll nr 36 till EUF-fördraget.

[12]             Dok. 11367/12.

[13]             Obalansen mellan dessa siffror avspeglar inte den övergripande betydelsen av de enskilda datatyperna utan visar endast att olika datatyper används på olika sätt i polisens arbete.

[14]             UMF II: det andra projektet för ett universellt meddelandeformat (Universal Message Format) (dok. 7753/10).

[15]             Med detta alternativ går det att filtrera bort överensstämmelser som i slutändan inte har använts i utredningar av tekniska skäl eller på grund av nationella polisarbetsmetoder.

[16]             KOM(2010) 385.

[17]             Draft 2nd action list for the implementation of IMS (Utkast till den andra förteckningen över åtgärder för att genomföra strategin för informationshantering). Dok. 12002/1/11 och dok. 5113/12.