52012DC0601

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om de viktigaste slutsatserna från den övergripande övervakningsrapporten om Kroatiens beredskap för medlemskap i EU

1.         Inledning

Anslutningsförhandlingarna med Kroatien avslutades i juni 2011. Efter kommissionens tillstyrkande yttrande, Europaparlamentets samtycke och rådets beslut om Kroatiens anslutning undertecknades anslutningsfördraget den 9 december 2011 (EUT L 112, 24.4.2012). Kroatien har ratificerat anslutningsfördraget och kommer att bli medlem av Europeiska unionen den 1 juli 2013 under förutsättning att anslutningsfördraget ratificeras av samtliga medlemsstater. I egenskap av anslutande stat innehar Kroatien en aktiv observatörsstatus under tiden fram till anslutningen.

Kroatien gjorde under loppet av förhandlingarna ett antal åtaganden som måste ha genomförts senast anslutningsdagen, om förhandlingsparterna inte har kommit överens om särskilda övergångsarrangemang.

Kommissionen noterar i sitt strategidokument och den rapport som offentliggjordes i oktober 2011 och vidare i övervakningsrapporten om Kroatiens förberedelser inför anslutningen från april 2012[1] de framsteg som Kroatien har gjort i sina anslutningsförberedelser. Kommissionen har även urskiljt en rad områden där ytterligare förbättringar krävs för att alla medlemskapskrav till fullo ska uppfyllas. Kroatien har arbetat fram en handlingsplan för att kunna följa upp resultaten i övervakningsrapporten från april. Handlingsplanen håller på att genomföras och flera åtgärder har redan vidtagits. Bl.a. har omstruktureringen av Brodotrogir fortskridit och diskussionerna om privatiserings- och omstruktureringsarrangemangen för 3.Maj går framåt. Strategin och handlingsplanen för reformen av rättsväsendet genomförs fortsatt och en revidering av strategin håller nu på att slutföras. Regeringen har föreslagit ny verkställighetslagstiftning för parlamentet. Resultaten från bekämpningen av korruptionen och den organiserade brottsligheten har blivit allt fler och inledande initiativ har tagits för att inrätta en kommission för intressekonflikter. När det gäller de grundläggande rättigheterna har ändringar antagits av lagen mot diskriminering och ny lagstiftning om ombudsmannen har antagits. Diskussionerna har intensifierats med Bosnien och Hercegovina för att hantera ännu olösta gränsförvaltningsfrågor. Framsteg noterades i anpassningen till tjänstedirektivet och i det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer. Avgiften/skatten på mobiltjänster är avskaffad från och med juli 2012.

Enligt artikel 36 i anslutningsakten ska kommissionen noga övervaka alla åtaganden som Kroatien har gjort i anslutningsförhandlingarna med särskilt fokus på konkurrens­politiken, rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna samt frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt akten ska kommissionen dessutom lägga fram en övergripande övervakningsrapport till Europaparlamentet och rådet under hösten 2012.

I föreliggande meddelande sammanfattas huvudslutsatserna i den övergripande övervaknings­rapporten, som innehåller en bedömning av Kroatiens framsteg i förberedelserna inför anslutningen under perioden oktober 2011–september 2012. Den ger en övergripande bedömning av Kroatiens beredskap för ett EU-medlemskap och belyser de områden där ytterligare ansträngningar måste till för att landet ska vara redo för medlemskap den 1 juli 2013.

I rapporten bedöms Kroatiens grad av beredskap mot bakgrund av de politiska och ekonomiska medlemskapskriterierna och kraven på att EU:s regelverk ska antas och genomföras i enlighet med vad som fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn 1993.

Bedömningen grundar sig på information som kommissionen har samlat in och analyserat, däribland uppgifter från Kroatien samt information från såväl medlemsstaterna som internationella organisationer och civilsamhällets organisationer i deras regelbundna kontakter med kommissionen. Rapporten bygger också på resultaten i kommissionens aktualiserade övervakningstabeller, ett arbetsredskap som använts för att i detalj följa upp Kroatiens samtliga åtaganden inom ramen för förhandlingarna.

Kommissionens avsikt med rapporten är också att den ska vara Kroatien till hjälp i de fortsatta förberedelserna för medlemskapet.

2.         Kroatiens uppfyllelse av Köpenhamnskriterierna – sammanfattning av resultaten

2.1       Politiska kriterier

Kroatien uppfyller alltjämt de politiska kriterierna. Arbetet har fortsatt inom alla områden som omfattas av de politiska kriterierna (stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för av minoriteter och skydd av desamma), och resultaten har nu börjat bli påtagliga.

Parlamentsvalen i december 2011 hölls i ett pluralistiskt klimat och organiserades på ett effektivt och transparant sätt. Röstlängderna måste aktualiseras på ett bättre sätt och arbetet med detta har redan inletts. Inom den offentliga förvaltningen behövs ytterligare ansträngningar för att förbättra professionalismen. Den rättsliga ramen måste fullbordas och reellt genomföras så att en modern, tillförlitlig, transparent och medborgarinriktad offentlig förvaltning kan byggas upp. Mot bakgrund av den senaste tidens omfattande omstrukturering av den offentliga förvaltningen, och med tanke på det ytterligare ansvar EU-medlemskapet medför, bör Kroatien snarast åtgärda de administrativa kapacitetsbegränsningar som påpekats i den övergripande uppföljningsrapporten och se till att förberedelserna inför EU-medlemskapet kan avslutas utan störningar.

När det gäller rättsväsendet har ansträngningarna fortsatt att stärka rättsväsendets oberoende, ansvarsskyldighet, opartiskhet och professionalism. Statens nu reformerade domarråd och åklagarråd har fortsatt att fungera oberoende. Båda organen har fortsatt tillsatt domare och åklagare på grundval av transparenta, enhetliga och objektiva kriterier. Ansträngningar krävs för att förbättra deras funktionssätt, främst för att klara av utökade arbetsuppgifter, bl.a. systematiska och noggranna kontroller av deklarationer av tillgångar samt en förebyggande tillämpning av disciplinförfaranden. Förbättringar behövs av förfarandena som föregår uttagning och tillsättning av nya domare och åklagare. Kroatien har fortsatt att vidta olika åtgärder avsedda att effektivisera rättsväsendet. Eftersläpningen av gamla brottmål fortsätter att minska, medan antalet gamla tvistemål har ökat de senaste 18 månaderna. Den generella trenden med ett ökat antal olösta mål, huvudsakligen tviste-, handels-, och bagatellmål samt verkställighetsärenden är en källa till oro. Regeringens reviderade verkställighetslagstiftning från juli 2012 måste antas av parlamentet för att leda till ytterligare konkreta resultat.

I kampen mot korruptionen fortsätter den väl avpassade rättsliga och institutionella ramen att gälla och genomförandet går fortsatt framåt. De brottsbekämpande organen är alltjämt proaktiva, särskilt när högt uppsatta personer är inblandade. Korruption på lokal nivå måste uppmärksammas, i synnerhet i samband med offentlig upphandling. Landet har förstärkt sina preventiva åtgärder med hjälp av flera förebyggande rättsliga instrument. Kroatien har dock inte helt genomfört lagstiftningen om intressekonflikter och har annullerat de tidigare bestämmelserna om vilka kriterier som gäller för att få säte i offentliga företags styrelser. En del inledande åtgärder har vidtagits för att inrätta en kommission för intressekonflikter i och med att posterna som ledamöter i kommissionen på parlamentets begäran utlystes i augusti 2012. Kommissionen måste inrättas och börja arbeta utan dröjsmål. Uppmärksamhet måste ägnas åt räckvidden för lagstiftningen om tillgång till information och hur den genomdrivs. Kroatien har kommit långt i polissamarbetet och bekämpningen av organiserad brottslighet. Arbetet har fortsatt med målet att anpassa den inhemska lagstiftningen till EU:s regelverk och att kunna bemöta framtida utmaningar i kampen mot organiserad brottslighet inom EU.

När det gäller mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter respekteras de mänskliga rättigheterna fortfarande i allmänhet väl, men uppmärksamhet behöver ännu ägnas åt homo-, bi- och transsexuellas (hbt-personer) rättigheter. Gay Pride-evenemangen i Split och Zagreb ägde rum utan större incidenter, och med ett starkt engagemang från den kroatiska regeringens sida för att de skulle förlöpa friktionsfritt.

Respekten för minoriteter och skyddet av dem och deras kulturella rättigheter fortsätter att förbättrats med hjälp av olika åtgärder, bl.a. en författningslag om nationella minoriteters rättigheter. Antalet anställda som tillhör minoriteterna i statsförvaltningen och rättsväsendet är fortsatt lägre än de krav som fastställs i ovan nämnda lag. I enlighet med konstitutionen valdes åtta företrädare för nationella minoriteter vid parlamentsvalen i december 2011. Kroatien måste dock fortsatt främja en anda av tolerans visavi minoriteter (särskilt de kroatiska serberna) och vidta åtgärder för att skydda personer som utsätts för hot eller diskriminerande, fientliga eller våldsamma handlingar. Levnadsvillkoren är särskilt besvärliga för den romska minoriteten och problem återstår att lösa på områdena utbildning, socialt skydd, hälso- och sjukvård och sysselsättning samt i fråga om tillgången till id-handlingar.

Situationen när det gäller flyktingarnas återvändande har förbättrats och programmen för att ordna bostad genomförs fortsatt, dock i långsammare takt. Förutsättningarna för att flyktingar varaktigt ska återvända behöver bli ännu bättre.

Kroatien fortsätter sitt samarbete med Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien och tar upp mål som gäller krigsförbrytelser. Ansträngningarna att komma till rätta med den straffrihet som rått för krigsförbrytelser bör intensifieras, eftersom de flesta brott ännu inte med framgång har lagförts. Åtgärder behövs för att underlätta skydd och deltagande av vittnen i rättegångar, särskilt i mål som överförs till de specialiserade kamrarna. Vad gäller det regionala samarbetet har Kroatien vidmakthållit dialogen med grannländerna för att lösa kvarstående bilaterala problem. I det kroatiska parlamentets deklaration i oktober 2011 om att främja europeiska värderingar i sydöstra Europa betonades Kroatiens bindande åtagande att stödja övriga länder i regionen på deras väg mot ett EU-medlemskap. Kroatien har fortsatt samarbetet vad gäller krigsförbrytelser på bilateral och regional nivå och samarbetet är gott mellan de rättsliga myndigheterna, särskilt åklagare. Kroatien har fortsatt att aktivt bidra till processen efter Sarajevoförklaringen. En internationell givarkonferens hölls i Sarajevo i april 2012 för att säkra de medel som behövs för en varaktig lösning för alla de flyktingar i regionen som tvångsförflyttades till följd av de väpnade konflikterna i f.d. Jugoslavien under 1990-talet. Kroatien behöver anslå nödvändig ytterligare finansiering.

Som ett viktigt steg i försoningsprocessen i regionen behövs en heltäckande genomgång av alla olösta fall med försvunna personer.

När det gäller de bilaterala förbindelserna har ett internationellt gränsmedlingsförfarande inletts mellan Kroatien och Slovenien och skiljedomstolen höll sitt första formella sammanträde den 13 april 2012. Konkreta framsteg återstår ännu att uppnå när det gäller utstakningen av gränsen med Serbien, Montenegro samt Bosnien och Hercegovina.

2.2       Ekonomiska kriterier

Kroatiens ekonomi stabiliserades tillfälligt i mitten av 2011 för att därefter åter vända i recession mot slutet av året. Konjunkturnedgången fortsatte under första halvåret 2012. Arbetslösheten, det offentliga underskottet och statsskulden fortsatte att öka under 2011 från redan höga nivåer, och den stora utlandsskulden utgör fortfarande en av ekonomins mest sårbara punkter.

När det gäller de ekonomiska kriterierna kan Kroatien konstateras vara en fungerande marknadsekonomi. Om brådskande strukturreformer med kraft genomförs bör Kroatien kunna hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen inom en nära framtid.

Det breda politiska samförståndet om grundprinciperna för en marknadsekonomi har bibehållits. Med tanke på rådande begränsningar har den hittills förda makroekonomiska politiken på det hela taget varit väl lämpad. Centralbanken har lyckats behålla växelkursen och den finansiella stabiliteten, och samtidigt vidmakthållit en relativt ackommoderande penningpolitik, eftersom det underliggande inflationstrycket fortsatt har varit lågt. Banksektorn har varit väl kapitaliserad. På det finanspolitiska området har myndigheterna bemödat sig om att begränsa det växande underskottet genom att skära ned utgifterna. Underskottet i bytesbalansen fortsatte att ligga på en låg nivå eftersom förnyad importökning kompenserades av ökande export. Bruttoutlandsskulden har stabiliserats, om än på en mycket hög nivå.

Strukturreformerna har gått långsamt framåt på vissa områden, inte minst i fråga om privatiseringen och omstruktureringen av förlustbringande företag, och saknades nästan helt på vissa områden. Särskilt på arbetsmarknadsområdet, där redan låga sysselsättnings­nivåer och förvärvsfrekvenser ytterligare har sjunkit, befinner sig reformerna fortfarande i ett mycket tidigt skede och behöver snarast intensifieras. Investeringsklimatet har fortsatt hämmats av tungrodd byråkrati, utdragna förfaranden, rättsliga osäkerhetsmoment, oförutsägbara administrativa beslut och ett flertal avgifter som uttas vid sidan av skatterna. De sociala transfereringarna, som utgör en relativt stor del av de offentliga budgetarna, är fortfarande mindre välriktade. Behovet av finanspolitisk hållbarhet på medellång sikt gör att budgetförfarandet ytterligare borde förbättras. Effektiviseringen av de offentliga utgifterna är alltjämt en betydande utmaning.

2.3       Förmågan att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap

När det gäller Kroatiens förmåga att påta sig de skyldigheter som följer av medlemskapet har Kroatien fortsatt att göra framsteg genom att anta och genomföra EU-lagstiftning och slutför nu sin anpassning till EU:s regelverk. Detta oaktat vill kommissionen peka på ett antal frågor som kräver fortsatt uppmärksamhet. De kroatiska myndigheterna måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att landet ska vara fullt förberett inför ett medlemskap senast den 1 juli 2013, bl.a. vad avser den administrativa kapaciteten att genomföra EU:s regelverk.

I enlighet med artikel 36 i anslutningsakten står konkurrenspolitiken, rättsväsendet, de grundläggande rättigheter och frihet, rättvisa och säkerhet i särskilt fokus i detta avsnitt.

Kapitel 8: Konkurrenspolitik

Kroatien uppfyller generellt de åtaganden och krav som härrör från anslutnings­förhandlingarna på konkurrensområdet och bör kunna tillämpa EU:s regelverk från och med anslutningsdagen. Det är mycket angeläget att privatiseringsavtal gällande varv som befinner sig i svårigheter blir undertecknade.

Kroatien har i stor utsträckning anpassat sin lagstiftning på områdena antitrust, företags­koncentrationer och statligt stöd. Landet har fortsatt sina ansträngningar att skapa positiva verkställighetsresultat. Kroatiens konkurrensmyndighet är fullt operativt och fungerar självständigt. Den utför sitt uppdrag i enlighet med gällande lagstiftning. Ett adekvat system för kontroll av koncentrationer och statligt stöd har inrättats.

På området antitrust och företagskoncentrationer har konkurrensmyndigheten sedan den 1 oktober 2011utfärdat 29 beslut och 25 yttranden. Myndigheten har fortsatt att förse regeringen med bedömningar av lagförslag och med andra expertutlåtanden.

På området statligt stöd har konkurrensmyndighet fattat 30 beslut, varav 13 gällde stödordningar och 17 enskilda stödåtgärder.

Beträffande Kroatiens rapporteringsskyldigheter med avseende på stålsektorn inlämnades de första rapporterna till kommissionen den 15 december 2011 och 18 juni 2012 i enlighet med vad som överenskommits under förhandlingarna.

Företaget Sisak har fortfarande inte betalat tillbaka mottaget stöd. I oktober 2011 fattade ägarna beslut om nedläggning och försäljning av stålverket, vilket ledde till att produktionen fullständigt upphörde. Ägarna av CMC Sisak sålde stålverket till en ny investerare, den italienska koncernen Danieli.

Rapporterna innehåller också aktualiserade uppgifter om konkursförfarandet gällande det andra stålverket, Željezara Split.

Kroatiens lämnade i enlighet med sina rapporteringsskyldigheter gällande varvsindustrin sin första halvårsrapport 16 januari 2012 om omstruktureringen av de kroatiska varv som befinner sig i svårigheter, i enlighet med kraven i bilaga VIII till anslutningsakten. I rapporten beskrivs åtgärderna för att återskapa lönsamhet, vilket stöd som använts, bidragen till omstruktureringsplanerna från företagens egna medel och produktionskapacitet, i enlighet med den med kommissionen överenskomna metoden för övervakning av Kroatiens genomförande av åtgärderna. I rapporten lämnas även upplysningar om överenskommelserna om egendomslagstiftningen i samband med expropriation på det maritima området. Den 16 juli 2012 lämnade Kroatien in sin andra sexmånadersrapport om omstruktureringen av landets varvsindustri. Dessutom lämnade Kroatien den första rapporten om årsproduktionen vid varv som genomgår omstrukturering.

I mars 2012 godtogs anbudet för varvet Brodosplit och Kroatien har förklarat att privatiseringsavtal kommer att undertecknas inom kort. Regeringen har dock avvisat buden på varven Kraljevica och Brodotrogir, och en potentiell investerare drog tillbaka sitt bud på varvet 3.Maj. Regeringen har beslutat att inleda ett konkursförfarande för Kraljevica och att under en tremånadersperiod försöka finna nya privatiserings- och omstrukturerings­arrangemang för Brodotrogir och 3.Maj.

Efter kommissions tillstyrkande beslut i augusti 2012 behöver Kroatien snabbt gå vidare med undertecknandet av privatiseringsavtalet för Brodosplit och med arbetet att finna en lösning för Brodotrogir och 3.Maj, så att landet senast anslutningsdagen uppfyller kraven i bilagan med åtaganden om omstruktureringen av varvsindustrin.

Vad beträffar befintligt stöd har Kroatien till kommissionen överlämnat en förteckning på elva stödåtgärder som landet önskar ska betraktas som befintligt stöd vid anslutningen. Sju av dessa stödåtgärder har tagits med i anslutningsakten. Kroatien behöver tillhandahålla ytterligare information om de återstående åtgärderna för att kommissionen ska kunna slutföra sin bedömning.

Kapitel 23: Rättsväsen och grundläggande rättigheter

Kroatien fullgör på det hela taget de åtaganden och krav som anslutningsförhandlingarna gett upphov till med avseende på rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna och bör kunna tillämpa EU:s regelverk från och med anslutningen, i enlighet med de tio åtaganden som anges i bilaga VII till anslutningsakten. Ökade ansträngningar behövs dock för att fortsatt stärka rättsstatsprincipen genom förbättringar av förvaltningen och rättsväsendet, och för att effektivt bekämpa och förebygga korruption. Lagföringen av inhemska krigsförbrytelser, respekt för de mänskliga rättigheterna och skydd av minoriteter kräver fortlöpande uppmärksamhet.

1) Fortsatt effektivt genomförande av strategin och handlingsplanen för reform av rättsväsendet

Genomförandet av strategin och handlingsplanen för reform av rättsväsendet – däribland finjusteringen av lagstiftningen på ett antal områden – har på det hela taget hållit tidtabellen. Arbetsgrupper har bildats och arbetar för att ytterligare förbättra specifik lagstiftning och för att öka samordningen av de rättsliga instrumenten. Personalresurserna, bl.a. rättsväsendets långsiktiga behov, måste fortfarande förbättras. Budgeten för rättsväsendet var i stort sett oförändrad på cirka 337 miljoner euro, dvs. 0,7 % av BNP. Ett råd bildades i februari 2012 för att hålla uppsikt över arbetet med att genomföra strategin för rättsreformen, med särskilt fokus på effektiviteten av domstolsförfarandena. Ändringar av lagen om statens domarråd antogs i oktober 2011 för att ytterligare öka möjligheterna att överföra domstolspersonal i enlighet med behoven.

2) Fortsatt stärkt oberoende, ansvarsskyldighet, opartiskhet och professionalism inom rättsväsendet

Genomförandet har fortsatt av de olika åtgärder som antogs under 2010 och 2011 för att stärka oberoendet, ansvarsskyldigheten, opartiskheten och professionalismen inom rättsväsendet. Statens nu reformerade domarråd och åklagarråd har fortsatt att fungera oberoende.

Båda organen har fortsatt tillsatt domare och åklagare på grundval av transparenta, enhetliga och objektiva kriterier. Sedan 2011 har 63 domare tillsatts. Tillämpningen av övergångssystemet för tillsättning av domare och åklagare har förbättrats, bl.a. genom större transparens i bedömningen av intervjuer och uppmärksammande av att alla kandidater ska behandlas lika. Detta är viktigt under de sista månaderna av det tillfälliga systemets tillämpning, fram till december 2012. Lärdomarna från övergångssystemet bör komma till användning vid tillämpningen av det nya utnämnings­systemet genom att de tas upp i den statliga utbildning för tjänstemän inom rättsväsendet som inleds i januari 2013. Erfarenheterna bör också tas till vara vid moderniseringen av urvalsförfarandet för omflyttning av domare till olika tjänster. Den första antagningen av sökanden till den statliga utbildningen för tjänstemän inom rättsväsendet slutförs det andra kursåret. Antagningen av den andra årskullen om 55 sökande har dock försenats kraftigt, vilket innebar att sökandena antogs först i juli för det program som skulle starta i september.

Statens domarråd har börjat tillämpa den nya ordningen för hur domare ska deklarera sina tillgångar. Disciplinära åtgärder vidtas i de fall tjänstemän inom rättsväsendet begår förseelser. Både Satens domarråd och åklagarråd har blivit mer proaktiva. Dock måste resultaten av tillämpningen av det nya systemet för disciplinförfaranden förbättras.

Statens domarråd och åklagarråd behöver ökade administrativa resurser för att kunna fungera effektivare och behöver visa oberoende och ansvarsskyldighet när de utför sina utökade uppgifter, bl.a. en systematisk och noggrann kontroll av deklarationerna av tillgångar och en proaktiv tillämpning av disciplinära förfaranden.

Sekundärrätten behöver fortfarande ändras för att begränsa domarnas immunitet och därigenom fullborda den rättsliga ramen på området. Ytterligare vägledning bör ges för hur uppförandekodexen ska tillämpas.

Akademin för juridisk vidareutbildning fungerar fortsatt väl. Yrkesutbildningsprogrammen, bl.a. en grundutbildning, har fortsatt sin verksamhet. Utbildningen om EU:s lagstiftning har byggts ut. Den ovan nämnda akademins medverkan i paneuropeiska verksamheter har ökat och Kroatien har undertecknat ett samförståndsavtal med kommissionen om deltagande i EU:s program på de civilrättsliga och straffrättsliga områdena. Budgetbegränsningarna (nedskärningar på cirka 28 % i budgeten för 2012 jämfört med 2011) påverkade dock akademin. Uppmärksamhet måste ägnas åt att till fullo förbereda domare på att tillämpa EU:s lagstiftning och rättspraxis från och med anslutningen.

3) Fortsatt effektivisering av rättsväsendet

Kroatien har fortsatt att vidta olika åtgärder avsedda att effektivisera rättsväsendet. Första halvåret 2012 fortsatte eftersläpningen av gamla brottmål att minska med cirka 12 % och antalet gamla tvistemål minskade med omkring 5 %. Större ansträngningar behövs dock för att ytterligare reducera antalet olösta tviste- och handelsmål. Något fler nya mål har förts in i systemet under första halvåret 2012 (844 218) än de som har lösts (836 160).

Antalet verkställighetsärenden ökade också med omkring 5 % under första halvåret 2012, även om verkställigheten av penningfordringar som sköts av finansieringsorganet FINA fungerade väl. I juli 2012 överlämnade regeringen ett förslag till parlamentet om ny verkställighets­lagstiftning, som inte längre innehåller införandet av offentliga exekutionstjänstemän. När det nya systemet väl har antagits behöver det visa sin förmåga att se till att domstolsavgöranden och exekutionstitlar verkställs och att minska eftersläpningen av verkställighetsärenden. Ytterligare uppmärksamhet måste ägnas åt att garantera de högre domstolarnas (däribland högsta domstolen) förmåga att hantera ökningen av antalet mål när dessa går vidare genom systemet. Det nya systemet för förvaltningsdomstolarna trädde i kraft i januari 2012, om än med vissa förseningar när det gällde utnämningen av nödvändig personal. Kroatien måste fortsätta att med kraft genomföra planerade omedelbara och kortfristiga åtgärder, särskilt för att effektivisera målhanteringen och åtgärda eftersläpningen av gamla mål.

Vissa framsteg har gjorts i fråga om domstolarnas fysiska infrastruktur och datorisering. Sammanslagningen av domstolar inom ramen för rationaliseringsarbetet har fortsatt. I 33 domstolar på kommunal nivå pågår utbyggnaden av det integrerade målhanteringssystemet (ICMS). När detta är färdigt kommer det att omfatta nästan alla domstolar i Kroatien. Systemet bör dock tillämpas inom samtliga domstolar, däribland handelsöverdomstolen och, för bagatellmålhanteringen, överdomstolen för bagatellmål. Dessutom krävs ännu förbättringar av insamlingen och analysen av statistiska uppgifter samt uppsikten över rättegångarnas totala längd. I allmänhet behöver domstolarna för bagatellmål bättre utrustning och lokaler. Ytterligare ansträngningar behövs för att öka domarnas mobilitet och utveckla ramkriterier för bedömningar av produktiviteten.

4) Fortsatt förbättrad hantering av inhemska krigsförbrytelsemål

Kroatien fortsätter behandlingen av inhemska krigsförbrytelsemål. Strategin i straffrihetsfrågan har börjat genomföras och ett antal prioriterade ärenden som ringats in på nationell och regional nivå har tagits upp, med ytterligare gripanden, åtal och domar som följd. Flertalet brott har dock ännu inte prövats i domstol. Det mer balanserade synsättet på rättegångar har fortsatt att dominera och ytterligare mål har överförts till de fyra specialdomstolarna (87). Åtgärder har vidtagits för att skydda vittnen (bättre vittnesstöd vid vissa domstolar). Databasen över krigsförbrytelser bör uppgraderas så att mer analytisk informationssökning kan göras och den bör i användas av regionsåklagarna i det praktiska arbetet. Vissa domstolar bör ytterligare specialisera sig på krigsförbrytarrättegångar genom särskild utbildning av domare, och bör förbereda sig för ett växande antal mål. Kroatien måste fortlöpande uppmärksamma frågan om vittnesskydd och vittnens medverkan i krigsförbrytar­rättegångar, särskilt i de mål som flyttats över till de specialiserade kamrarna. Översynen av tredskodomar bör fortsätta. Lagen om ogiltigförklaring av vissa rättsakter från rättsliga organ i f.d. jugoslaviska nationalarmén, f.d. Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien och Republiken Serbien som antagna i oktober 2011 väckte farhågor om det framtida bilaterala samarbetet med Serbien i krigsförbrytelsemål. Lagen har på formella grunder ifrågasatts av författningsdomstolens president. Kroatien har kontaktat Serbien för att hantera eventuella negativa effekter av denna lag, och har inlett tekniska förhandlingar med Serbien om ett samarbetsavtal på detta område.

Ytterligare ansträngningar måste göras för att avskaffa straffrihet, särskilt som flertalet mål ännu inte har blivit föremål för slutgiltig dom eller fortfarande inte har utretts. Kroatien måste fortlöpande uppmärksamma frågan om vittnesskydd och vittnens medverkan i krigsförbrytar­rättegångar, särskilt i de mål som flyttats över till de specialiserade kamrarna.

5) Fortsatt hållbara och betydande resultat grundade på effektiva, ändamålsenliga och ojäviga utredningar, åtal och domstolsavgöranden i mål som rör organiserad brottslighet och korruption på alla nivåer, inklusive korruption på hög nivå, och inom utsatta sektorer, t.ex. offentlig upphandling

Kroatiens rättsliga och institutionella ram är adekvat för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet och genomförandet fortsätter att ge resultat. De brottsbekämpande organen arbetar fortsatt förebyggande, främst i korruptionsfall där hög uppsatta personer är inblandande. Bland annat märks fällande domar mot en tidigare chef av ett statligt ägt företag, mot en borgmästare och en domare vid en regiondomstol för missbruk av tjänsteställning samt vidare åtal mot ett politiskt parti för korruption. Medan de brottsbekämpande organen fortsätter att koncentrera sig på mer komplexa fall på högre nivå, är det sammanlagda antalet ärenden under behandling på nedgång.

Korruption på lokal nivå måste uppmärksammas, främst vid offentlig upphandling. Den rättsliga ramen för beslag och förverkande av tillgångar måste generellt tillämpas bättre.

Ytterligare uppmärksamhet bör ägnas åt systemet för kontroll av åklagarnas avskrivningar av brottmål. Enligt nuvarande system föreskrivs ingen oberoende kontroll av åklagares beslut att lägga ned en brottsanmälan.

Ett antal tillsättningar av högt uppsatta tjänstemän inom polisen har gjorts. Genomförandet av polislagen bör säkras, särskilt för att avpolitisera polisen och öka dess professionalism.

6) Fortsatt förbättrade resultat med att stärka de förebyggande åtgärderna i kampen mot korruption och intressekonflikter

Kroatiens förbättrade sina förebyggande åtgärder mot korruption genom ett antal rättsliga instrument, t.ex. gällande finansiering av politiska partier och valkampanjer, tillgång till information samt offentlig upphandling. Kroatien har dock inte på reellt genomfört alla rättsliga åtgärder för att förhindra intressekonflikter.

Vad beträffar reglerna för finansiering av politiska partier och valkampanjer har den nationella valkommissionen, som är tillsynsmyndighet, förstärkts. De nya finansierings­reglerna tillämpades vid de allmänna valen i december 2011 utan nämnbara svårigheter och med få rapporterade brister. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta vara på lärdomarna vid förberedelserna av de lokalval som planeras till 2013. Fortsatta ansträngningar behövs för att reellt kontrollera finansieringen av politiska partier, detta även mellan perioder med valkampanjer.

Nya regler om tillgång till information har börjat tillämpas. De första överklagandena av avslag har kommit in till domstol. Dataskyddsmyndigheten, som ansvarar för att genomföra lagen, har dock svårt att åstadkomma en generell övervakning eftersom mindre än hälften av de berörda institutionerna år 2011 hade överlämnat rapporter till myndigheten. Under 2011 tillämpades inte något allmänintressetest på sekretessbelagda uppgifter. Förvaltningsdomstolens nuvarande praxis är att bekräfta förekomsten av sådana uppgifter och neka tillgång till dem. Metoden att tillämpa allmänintressetestet på sekretessbelagda uppgifter måste utvecklas, bl.a. med hjälp av lagändringar.

Enligt den nya lagstiftningen om offentlig upphandling som trädde i kraft i januari 2012 ska insynen utökas, bl.a. genom att information om det faktiska genomförandet av kontrakt offentliggörs. Det är av central betydelse att denna lagstiftning verkligen genomförs.

Förbättrad och strängare lagstiftning om intressekonflikter antogs i början av 2011, men den nya kommissionen för intressekonflikter har ännu inte utsetts, vilket har försenat genomförandet av lagen. Vissa inledande steg har tagits för att bilda en kommission för intressekonflikter i och med att ledamotsposterna i kommissionen på parlamentets begäran utlystes i augusti 2012. Systemet för kontroller av deklarationer av tillgångar och omotiverade förmögenheter återstår dock att förbättras.

Bestämmelserna i tidigare lagstiftning om kriterierna för platser i offentliga företags styrelser har annullerats. Kroatien måste se till att ha ett solitt system som förebygger korruption i statsägda företag. Kommissionen för intressekonflikter måste inrättas utan dröjsmål. Begreppet politisk ansvarsskyldighet och nolltolerans mot korruption måste stärkas.

7) Fortsatt stärkt skydd av minoriteter, bl.a. genom ett effektivt genomförande av författningslagen om nationella minoriteters rättigheter

Genomförandet av författningslagen om nationella minoriteters rättigheter fortsätter. Åtta parlamentsledamöter som företräder nationella minoriteter blev invalda vid de allmänna valen i december 2011. Regeringen har tagit vissa steg för att genomföra planen från maj 2011 för perioden 2011–2014 för att öka sysselsättningen i minoritetsgrupper. Minoriteternas sysselsättningsnivå i statsförvaltningen och rättsväsendet är fortsatt lägre än vad som krävs enligt författningslagen om nationella minoriteters rättigheter. Även om detta delvis kan förklaras med att relativt få nyrekryteringar skett med anledning av den ekonomiska krisen borde större ansträngningar göras för att genomföra planen, bl.a. genom starkare uppföljning.

Kroatien måste också fortsätta att främja en anda av tolerans visavi minoriteter (särskilt serberna) och att vidta lämpliga åtgärder för att skydda personer som utsätts för hot eller diskriminering, fientliga eller våldsamma handlingar. Levnadsvillkoren är särskilt besvärliga för den romska minoriteten och problem återstår att lösa på områdena utbildning, socialt skydd, hälso- och sjukvård och sysselsättning samt i fråga om tillgången till id-handlingar.

8) Fortsatt arbete med återstående frågor rörande flyktingars återvändande

Bostadsprogrammen för återvändande flyktingar genomförs fortsatt, även om i långsammare takt. Planen från mars 2011 för hanteringen av de ungefär 2 350 återstående bostadsansökningarna har lett till att 259 fall har reglerats, varefter 139 familjer har flyttat in i sina bostäder. Fram till augusti 2012 har 1 305 fler ansökningar om bostäder godkänts än ursprungligen planerat. 106 överklaganden av avslag på ansökningar om återuppbyggnad av bostäder är fortfarande under behandling. Beslutet om en validering av pensionsrättigheter fortsätter att genomföras. Kroatien har också fortsatt sitt samarbete med andra länder i regionen som ett led i processen efter Sarajevoförklaringen, och har gjort framsteg, särskilt i fråga om det regionala bostadsbyggnadsprojektet. De nya köpoptionerna till förmånliga villkor för personer som omfattas av bostadsprogram har genomförts i begränsad omfattning, och inga betydande framsteg har gjorts i de 15 fall där investeringar hade genomförts utan föregående tillstånd. Förutsättningarna för att flyktingar varaktigt ska återvända behöver bli ännu bättre.

9) Fortsatt förbättring av skyddet av de mänskliga rättigheterna

Liksom tidigare har de mänskliga rättigheterna på det hela taget respekterats väl. De gällande rättsbestämmelserna bör dock tillämpas med större kraft. Den allmänna ombudsmannen och specialiserade ombudsmän spelar fortsatt en viktig roll i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Uppföljningen av ombudsmannens rekommendationer behöver dock säkerställas. Författningsdomstolen upphävde av procedurskäl en lag om sammanslagning av ombudsmannaämbetet med centrum för de mänskliga rättigheterna och med de tre specialiserade ombudsmännen för jämställdhet, för barn och för funktionshindrade personer. Ny lagstiftning som saknar sammanslagningsplaner antogs i juli 2012. Ombudsmannaämbetet måste förstärkas för att ytterligare förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna. Detta innebär bl.a. tillräcklig finansiering och adekvata kontorslokaler samt en gemensam databas.

Kroatien har fortsatt byggt upp resultaten av tillämpningen av lagen mot diskriminering och lagstiftningen om hatbrott. Landet måste föra arbetet med detta vidare och se till att avskräckande påföljder tillämpas. Ändringar av lagen mot diskriminering antogs av parlamentet i september 2012. Gay Pride-evenemangen i Split och Zagreb ägde rum utan större incidenter, och med ett starkt engagemang från den kroatiska regeringens sida för att de skulle förlöpa friktionsfritt. Homo-, bi- och transsexuella personer (hbt-personer) utsätts fortfarande för hot och angrepp. Regelverket för fri rättshjälp måste förbättras så att tillgången till rättshjälp blir bättre och de icke-statliga organisationernas roll främjas som tillhandahållare av rättshjälp.

10) Fortsatt fullständigt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien

Kroatien fortsätter sitt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien Inga särskild utveckling har skett vad avser Kroatiens undersökningar av var saknade militära handlingar, som krigsförbrytartribunalens åklagare begärt in, finns eller vad som hänt med dem. Kroatiens framställning till krigsförbytartribunalen om att få agera amicus curiæ i överklagandet av domen den 15 april 2011 mot de kroatiska generalerna Gotovina och Markač avvisades av tribunalen. Tribunalens chefsåklagare har utfärdat en positiv rapport om Kroatiens samarbete med tribunalen.

Kapitel 24: Rättvisa, frihet och säkerhet

Kroatien uppfyller generellt de åtaganden och krav som härrör från anslutningsförhandlingarna på området rättvisa, frihet och säkerhet och torde kunna tillämpa EU:s regelverk från och med anslutningsdagen. Ökade ansträngningar behövs på områdena migration, viseringspolitik, gränsförvaltning och kampen mot organiserad brottslighet, bl.a. människohandel och antiterrorism, för att se till att Kroatien slutför sina förberedelser för medlemskapet senast på anslutningsdagen.

På området migration har Kroatien ytterligare anpassat sig till EU:s regelverk och förberedelserna på detta område är nästan slutförda. Antalet irreguljära migranter som gripits under 2011 ökade till 3 461. Under samma period identifierades 552 irreguljära ensamresande barn (nära nog en fördubbling av antalet jämfört med året innan). Ett gott samarbete kan noteras med övriga länder i regionen i frågor om återtagande. Avtalet med Bosnien och Hercegovina trädde i kraft i april 2012. Ett liknande avtal undertecknades med Tyskland i mars 2012. Arbete pågår med att bygga en anläggning i Jezevo för minderåriga barn och andra utsatta grupper av irreguljära migranter. Ytterligare ansträngningar behövs för att börja bygga upp ytterligare två center för transitmottagning av irreguljära migranter. När det gäller den lagliga migrationen trädde en ny utlänningslag i kraft i januari 2012 med påföljd att den nationella lagstiftningen ytterligare anpassas till EU:s regelverk på detta område. Den nya migrationsstrategin omgående måste färdigställas.

Kroatien behöver genomföra den rättsliga ramen för ensamresande barn så att lämpligt stöd för dem finns till hands, och börja bygga de nya mottagningscentren för irreguljära migranter före anslutningen. Alternativa, tillfälliga lösningar, som beaktar det växande antal migranter som reser in i landet, särskilt i gränsområdena, måste övervägas.

På asylområdet har Kroatien närapå slutfört anpassningen till EU:s regelverk. Med tanke på det stadigt ökade antalet asylsökande i landet måste förberedelser till för att den institutionella kapaciteten ska vara tillfyllest på detta område, dvs. en personal som är stor nog och som har tillräcklig utbildning.

Genomförandelagstiftning avseende kostnadsfri rättshjälp under asylförfarandet antogs i mars 2012. Förvaltningsdomstolarna har från och med januari 2012 tagit över ansvaret som andrainstans i asylärenden. Efter en tre månader lång övergångsperiod avslutade asylkommissionen sitt arbete i mars 2012. Ett första antal tjänster för domare och administrativ personal i de nya domstolarna tillsattes och utbildningen av personalen i asylfrågor inleddes. Flyktingar har fortfarande i praktiken svårt att kunna utöva de rättigheter som de har enligt nationell lagstiftning. Rekrytering och utbildning av förvaltningsdomstolarnas domare och anställda måste fortsätta. Antalet asylsökande ökade kraftigt från 290 år 2010 till 807 år 2011. Inrikesministeriet har ökat sina ansträngningar att erbjuda vissa tjänster till asylsökande, med stöd från lokala icke-statliga organisationer, men samtliga ministeriers behöver delta. Förberedelserna att genomföra Dublin- och Eurodacförordningarna har fortsatt, bl.a. genom att personalen vid inrikesministeriet och gränspolisen fått utbildning. Kroatien måste se till att flyktingar helt kan komma i åtnjutande av sina rättigheter.

Arbetet med att anpassa lagstiftningen har gjort måttliga framsteg när det gäller viseringspolitiken och måste gå vidare för att uppnå fullständig anpassning till EU:s regelverk om viseringskrav och resehandlingar. Den nya utlänningslagen trädde i kraft i januari 2012. Tillhörande genomförandebestämmelser har ännu inte antagits. Vad gäller viseringskraven har Kroatien helt och fullt anpassat sin lagstiftning till EU:s ”positiva lista” i förordning (EG) nr 539/2001. Ytterligare anpassning krävs vad avser de enhetliga förfarandena för utfärdandet av viseringar och EU:s viseringskodex. Listan över länder vars medborgare måste ha visering vid inresa till Kroatiens territorium är ännu inte helt anpassad till EU:s lista. Regeringen fattade beslut om tillfällig liberalisering av viseringsreglerna för medborgare i Ryssland, Ukraina och Kazakstan för transitering eller vistelse upp till 90 dagar från den 1 april till den 31 oktober 2012, vilket inte överensstämmer med EU:s regelverk. Beslutet kommer att upphöra att gälla i november. Landets biometriska pass överensstämmer med EU:s normer. Äldre id-kort utfärdade före 2003 är fortfarande i bruk, men i augusti 2012 antog regeringen beslut om att upphör att vara giltiga resehandlingar.

När det gäller de yttre gränserna och Schengenregelverket har framstegen med att anpassa lagstiftningen till EU:s regelverk varit måttliga och arbetet måste fortsätta för att Kroatien ska kunna överta kontrollen av EU:s yttre gräns. Lagen om kontroll av statsgränsen med genomförandelagstiftning ändrades i slutet av 2011. Handlingsplanen för integrerad gränsförvaltning reviderades i april 2012. Det nationella maritima centret i Zadar har påbörjat sin verksamhet, men behöver ännu sammankopplas med relevanta ministerier. Samarbetet med Frontex har förbättrats och innefattar att Kroatien deltar i olika verksamheter och gemensamma operationer. Regelbundna samordningsmöten äger rum med angränsande länder, liksom gemensam gränspatrullering, men patrulleringen med Serbien och Montenegro behöver förbättras. En gemensam kontaktpunkt med Serbien har inrättats vid gräns­övergången Bajakovo–Batrovci och är nu fullt operativ. I december 2011 hölls ett första samordningsmöte med myndigheterna i Bosnien och Hercegovina för att genomföra det bilaterala avtalet om kontroll av statsgränsen. Diskussionerna med båda länderna, och med Montenegro, om att anpassa bilaterala avtal om lokal gränstrafik till EU:s regelverk går framåt och behöver slutföras före anslutningen. Avtalet om fri transitering med Bosnien och Hercegovina (”Neumavtalet”) behöver anpassas till EU:s regelverk före anslutningen.

Personalmålen för gränspolisen för 2011 har nästan helt uppfyllts i och med att 308 nya tjänstemän anställts under 2011. Det totala antalet är 6 017 från och med maj 2012, varav 4 647 finns utmed EU:s kommande yttre gräns. Rekryteringen måste fortsätta för att Schengennormerna ska uppnås. Grund- och specialutbildningen fortsatte, och en fullständig anpassning måste ske till programmet för gemensamma kärnkursplaner, varvid specialutbildningen systematiskt ska ingå i gränspolisens kursplaner.

Handlingsplanen för integrerad gränsförvaltning har delvis genomförts. Vissa verksamheter som planerades 2011, och som sammanhänger med upphandlingen av teknisk utrustning och infrastruktur, har skjutits upp till 2012. Förseningarna inom dessa områden måste hållas under ordentlig uppsikt och åtgärdas, särskilt när det gäller Neumkorridoren. Uppförandet av gränsövergångsställena i Neumkorridoren behöver slutföras så att de kan fungera på anslutningsdagen. Det nationella informationssystemet för gränsförvaltningen håller fortsatt på att installeras, men det nya systemet finns ännu inte vid alla gränsövergångar. Från och med augusti 2012 var det i drift vid 81 gränsövergångar. Förberedelserna och relevant utbildning måste fortsätta.

Ansträngningar måste till för att ingå det interministeriella avtalet och att fortsätta rekryteringen, inköpen av utrustning samt utbildning med sikte på att det nationella centret i Zadar ska bli fullt operationellt. Samarbetet mellan de olika organen i frågor gällande integrerad gränsförvaltning har fortsatt, men en gemensam riskanalys saknas. Kroatien måste komma till rätta med förseningarna i handlingsplanen för en integrerad gränsförvaltning, främst vad gäller infrastrukturen. Alla bilaterala avtal behöver före anslutningen bringas i överensstämmelse med EU:s regelverk.

Kroatien har fortsatt att anpassa sin lagstiftning på området rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor och förberedelserna är nästan slutförda. Ett avtal om ömsesidig verkställighet av straffrättsliga domar med Montenegro och ett utlämningsavtal med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, undertecknades i oktober 2011. En arbetsgrupp har bildats som ska utarbeta den nya lagen om internationell privaträtt. Gruppen har sammanträtt ett flertal gånger. Samarbetet med det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område har gått framåt. Ett nätverk av nationella kontaktpunkter håller på att skapas för detta.

Kroatien måste fortsätta att stärka samordningen mellan institutionerna i det rättsliga samarbetet.

När det gäller polissamarbete och bekämpning av organiserad brottslighet har aktiviteterna fortsatt med målet att anpassa den inhemska lagstiftningen till EU:s regelverk och hantera framtida utmaningar för att bekämpa organiserad brottslighet i EU. På detta område har Kroatien gått framåt, men landet måste fortsätta att vara på sin vakt med tanke på de stora problem som organiserad brottslighet ger upphov till i regionen.

Flera bilaterala avtal på området för polissamarbete och organiserad brottslighet har undertecknats. Avtalen med Bulgarien och Polen har ratificerats. Det goda samarbetet med Europol har fortsatt. Två nya sambandsmän har tillsatts, den ena för Europol och den andre för Bosnien och Hercegovina. De tekniska förberedelserna och personalutbildning har fortskridit inför inrättandet av Sirenekontoret (Supplementary Information Request at the National Entry) och det nationella kontoret för Schengens informationssystem (SIS). Regelverket för SIS-kontoret saknas fortfarande. Ett beslut om lokaler, personal och budgetanslag för Sirenekontoret måste fattas.

Med hänsyn till den goda anpassningen till EU:s normer på detta område har både den rättsliga ramen och de institutioner som ansvarar för bekämpning av organiserad brottslighet på ett effektivt sätt bidragit till att motverka detta fenomen, både nationellt och internationellt. Utbildning och insatser för att förbättra polisens prestanda fortsatte. Regeringen beslutade att inte ändra den polislag som för närvarande är i kraft. En del av den lagstiftning som genomför polislagen saknas fortfarande och måste utan dröjsmål arbetas fram. Inrikesministeriet behöver utveckla sitt it-stöd för att kunna genomföra sin personalförvaltningsstrategi på ett transparent sätt. Resultaten vid mål som rör organiserad brottslighet fortsätter att samlas, inte minst i fråga om narkotikahandel.

Genomförandet av den rättsliga ramen för beslag och förverkande av tillgångar måste konsolideras, vilket även gäller samordningen mellan brottsutredningar och ekonomiska utredningar. Den sammanlagda mängden tillgångar som beslagtagits och förverkats är relativt ringa och ytterligare ansträngningar behövs härvidlag. Ett övervakningssystem har inrättats för bekämpning av korruption i gränsförvaltningen. Utrustningen och lokalerna behöver fortfarande förbättras vid det regionala kontor i Split som hör till nationella polisbyrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Operativa riktlinjer och specialutbildning för nyanställda vid kontoret behöver införas. Den andra instans som prövar förseelser som begås inom den offentliga förvaltningen måste ännu byggas ut.

Samarbetet mellan olika organ i fråga om utbyte av uppgifter om transaktioner som misstänks ha inslag av penningtvätt och terrorismfinansiering har underlättats genom en ny bilaga till protokollet om samarbete mellan myndigheter med ansvar för bekämpning av korruption, organiserad brottslighet, penningtvätt och terrorismfinansiering. Utbildningen om åtgärder mot penningtvätt och om kampen mot it-relaterad brottslighet har fortsatt. Den administrativa kapaciteten på området bekämpning av penningtvätt behöver förbättra (se även kapitel 4 — Fri rörlighet för kapital), liksom även brottsbekämpande myndigheters kapacitet att göra ekonomiska utredningar.

I den nya strafflagen, antagen i oktober 2011, delas brotten människohandel och slaveri upp, och nya kategorier av utnyttjande införs. Den nationella handlingsplanen mot människohandel för perioden 2012–2015 antogs i februari 2012. En ny nationell kommitté för åtgärder mot människohandel bildades i mars 2012.

Genomförandet av lagstiftningen om människohandel måste stärkas, liksom allmänhetens medvetenhet, så att offren bättre kan igenkännas och skyddas. Den nya nationella kommittén för åtgärder mot människohandel har ännu inte sammanträtt sedan början av 2012.

Under 2011 har endast 14 offer har upptäckts (7 år 2010). Ytterligare åtgärder behövs för att se till att de rehabiliteras och får ersättning. Utbildningen av domare, åklagare och andra offentliga tjänstemän som motarbetar människohandel behöver förbättras, eftersom de straffskalor som tillämpas i fall av människohandel är mycket låga jämfört med andra typer av organiserad brottslighet.

Kroatien kommer att behöva vidta en rad åtgärder på detta område före anslutningen. Bland annat måste SIS-kontorets regelverk införas och Sirenekontoret bli fullt operativt, polisutrustning och lokaler måste förbättra hos den nationella polisbyrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, så att beslagen och konfiskeringarna av tillgångar kan öka och de straffrättsliga och ekonomiska utredningarna bättre samordnas. I kampen mot människohandel måste uppmärksamhet ägnas åt att genomföra den rättsliga ramen och den övergripande formuleringen av vilken politik som ska föras på detta område.

När det gäller de inre gränskontrollerna ska beslut om tillämpningen av relevanta Schengenregler i Kroatien fattas av rådet, i enlighet med tillämpliga Schengenförfaranden och under beaktande av en rapport från kommissionen som visar att Kroatien uppfyller de åtaganden som gjorts i anslutningsförhandlingarna som är relevanta för Schengenregelverket.

Övriga kapitel som gäller EU:s regelverk

Kroatien uppfyller de åtaganden och krav som härrör från anslutningsförhandlingarna och är i stånd att genomföra EU:s regelverk från och med anslutningen när det gäller fri rörlighet för arbetstagare, bolagsrätt, immateriella rättigheter, finansiella tjänster, informationssamhället och medier, den ekonomiska och monetära politiken, transeuropeiska nät, vetenskap och forskning, utbildning och kultur samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

Kroatien uppfyller de åtaganden och krav som härrör från anslutningsförhandlingarna och förväntas kunna tillämpa EU:s regelverk från och med anslutningen i fråga om fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, fri rörlighet för kapital, offentlig upphandling, transportpolitik, energi, beskattning, statistik, socialpolitik och sysselsättning, företags- och industripolitik, konsumentskydd och hälsoskydd, tullunionen, yttre förbindelser, finansiell kontroll, samt finans- och budgetbestämmelser.

För dessa kapitel krävs dock ytterligare ansträngningar på följande områden:

På området fri rörlighet för varor krävs ytterligare ansträngningar främst vad gäller övergripande åtgärder samt produkt­lagstiftningen enligt den ”nya metoden” och den ”gamla metoden”. Brådskande uppmärksamhet måste ägnas åt Kroatiens krav på extra mellanlagring av importerade petroleumprodukter.

På området etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster behövs ytterligare ansträngningar, främst vad gäller anpassningen till tjänstedirektivet och på området ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, trots framstegen hittills på båda områdena.

På området fri rörlighet för kapital krävs ytterligare ansträngningar, främst att ändra lagen om privatisering av INA och av Telekom samt naturskyddslagen och genomföra handlingsplanen mot penningtvätt.

På området offentlig upphandling krävs ytterligare ansträngningar, främst att genomföra den nya lagen om offentliga upphandlingar, särskilt på lokal nivå, även med tanke på den framtida handläggningen av strukturmedel. Vidare krävs förbättringar av prövningssystemet.

När det gäller transportpolitiken krävs ytterligare ansträngningar, främst att förstärka den administrativa kapaciteten för järnvägssäkerhetsmyndigheten och att inrätta ett gemensamt organ för utredning av olyckor.

På energiområdet krävs ytterligare ansträngningar, främst att fullborda anpassningen av lagstiftningen vad gäller den inre energimarknaden, samt att se till att en konkurrenskraftig marknad för el och gas fortsätter att utvecklas. Kroatien behöver också fortsätta sina ansträngningar att uppfylla kraven för 2020 när det gäller energieffektivitet och förnybar energi.

På skatteområdet krävs ytterligare ansträngningar så att alla relevanta it-system finns på plats på anslutningsdagen och klarar av att utbyta information med övriga medlemsstater och med EU-institutionerna.

På området statistik krävs ytterligare ansträngningar, främst att slutföra förberedelserna för ENS95-överföringsprogrammet, BNI-inventering och statistik över offentliga underskott och skulder.

När det gäller socialpolitik och sysselsättning krävs ytterligare ansträngningar, främst att fullborda anpassningen av lagstiftningen på området lika möjligheter, åtgärda arbetsmarknadens strukturella svagheter, bättre målinrikta socialtrygghetsåtgärder, och stärka den administrativa kapaciteten.

I fråga om företags- och industripolitik krävs ytterligare ansträngningar, främst att förbättra företagsklimatet och att anpassa lagstiftning som motverkar sena betalningar i samband med handelstransaktioner.

När det gäller konsumentskydd och hälsoskydd krävs ytterligare ansträngningar, främst på området assisterad befruktning, där anpassningen av lagstiftningen ännu inte slutförts och på området blod, vävnader och celler, där hanteringsanläggningarna behöver moderniseras och omstruktureras i enlighet med EU:s tekniska krav, och även i fråga om personalstyrkan vid den nationella behöriga myndigheten på detta område.

På tullområdet krävs ytterligare ansträngningar, främst att alla relevanta it-tullsystem ska finnas på plats på anslutningsdagen så att utbyta av information kan ske med övriga medlemsstater och med EU-institutionerna.

På området yttre förbindelser krävs ytterligare ansträngningar, främst av gäller anpassningen till EU:s regelverk av Kroatiens bilaterala investeringsavtal med tredjeländer.

På området finanskontroll krävs ytterligare ansträngningar, främst behövs en konsolidering av hur den offentliga interna finansiella kontrollen och extern revision övergripande fungerar på central och lokal nivå.

På området finans- och budgetbestämmelser krävs ytterligare ansträngningar, främst att ytterligare stärka förmågan att effektivt samordna det övergripande systemet för egna medel efter anslutningen. Moderniseringen av strategin för tullkontroller (större tonvikt vid kontroller efter klarering) måste påskyndas.

Kroatien fullgör på det hela taget de åtaganden och krav som härrör från anslutnings­förhandlingarna och torde kunna tillämpa EU:s regelverk från och med anslutningen när det gäller konkurrenspolitik, jordbruk och landsbygdsutveckling, livsmedelssäkerhet, veterinär- och växtskyddspolitik, fiske, regionalpolitik och samordning av strukturinstrumenten, rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna, rättvisa, frihet och säkerhet samt miljö.

För dessa kapitel behövs dock fortfarande ökade ansträngningar på följande områden:

När det gäller jordbruk och landsbygdsutveckling behövs ökade ansträngningar på området för direktstöd och landsbygdsutveckling.

På området livsmedelssäkerhet och veterinär- och växtskyddspolitik behövs ökade ansträngningar på området animaliska biprodukter, moderniseringen av anläggningar och övervakningen av denna, i synnerhet när det gäller gränskontrollstationerna. Fortsatt uppmärksamhet måste också ägnas åt fortsatt uppbyggnad av den administrativa kapaciteten på detta område.

På området fiske krävs ökade ansträngningar för att anpassa den inhemska lagstiftningen och genomföra EU:s regelverk på områdena flott- och resursförvaltning, inspektion och kontroll samt strukturåtgärder, främst vad gäller förvaltningsplaner, utfasningen av kategorin husbehovsfiske och färdigställandet av det satellitbaserade kontrollsystemet för fartyg.

På området regionalpolitik och samordning av strukturinstrumenten behövs ökade ansträngningar att stärka den administrativa kapaciteten för den framtida sammanhållnings­politiken och att arbeta fram en högkvalitativ och fullt utvecklad ”projektpipeline”, för att snabbt kunna absorbera regionalpolitiska medel, med utgångspunkt i Europeiska revisionsrättens nyligen lämnade rapport.

På miljöområdet behövs ökade ansträngningar att genomföra och genomdriva lagstiftningen på avsett sätt. Särskilt på området klimatförändring behövs brådskande åtgärder så att landet kan genomföra EU:s regelverk på anslutningsdagen. Den administrativa kapaciteten behöver stärkas, särskilt inom områden som klimatförändring, kontroll av industriföroreningar och riskhantering, naturskydd och kemikalier. Investeringarna behöver utökas inom alla sektorer, särskilt på områdena luftkvalitet, kontroll av industriföroreningar och riskhantering samt vatten och avfall. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att åtaganden fullgörs i tid på avfallsområdet och vad gäller kontroll av industriföroreningar och riskhantering. Kvaliteten på miljökonsekvensbedömningarna avseende projekt måste förbättras avsevärt.

2.4       Översättning av EU:s regelverk

Kroatien måste se till att EU:s regelverk översätts till kroatiska. Av nästan 144 000 sidor EU-regler har Kroatien redan översatt cirka 114 000 sidor. Omkring 50 % av dessa redan översatt sidorna måste dock fortfarande granskas av de nationella myndigheterna innan de kan överlämnas till EU-institutionerna.

Kroatien bör ytterligare öka sin kapacitet att så att översättningen och granskningen av EU:s regelverk kan slutföras i tid till anslutningen. Kommissionen uppmanar de kroatiska myndigheterna att behålla sitt fokus på denna fråga, som är av avgörande betydelse för rättssäkerheten i samband med genomförandet av EU:s lagstiftning.

2.5       EU:s stödåtgärder

Ekonomiskt stöd tillhandahålls inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA). 2012 års IPA-program uppgick till 156 miljoner euro. Stödet är inriktat på institutionell uppbyggnad och förberedelserna för att kunna genomföra EU:s gemensamma jordbrukspolitik och sammanhållningspolitik. Dessutom har Kroatien fortsatt erhållit stöd från regionala och övergripande program. Enighet har nåtts om en övergångsfacilitet för det första året efter anslutningen för att stärka kapaciteten i den offentliga förvaltningen och rättsväsendet i Kroatien.

3.         Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående bekräftar kommissionen sin tidigare bedömning att Kroatien alltjämt uppfyller de politiska kriterierna. Ansträngningarna för att stärka rättsstatsprincipen måste fortsätta genom förbättringar av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet och genom att korruptionen och organiserad brottslighet bekämpas på ett effektivt sätt. Kroatien kan när det gäller de ekonomiska kriterierna konstateras vara en fungerande marknadsekonomi. Om brådskande strukturreformer med kraft genomförs bör Kroatien kunna hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen inom en nära framtid.

Kroatien har fortsatt att göra framsteg i arbetet med att anta och genomföra EU-lagstiftningen och håller nu på at slutföra sin anpassning till EU:s regelverk. Ytterligare framsteg har gjorts sedan 2011 års lägesrapport, som följdes av övervakningsrapporten om Kroatiens förberedelser inför anslutningen samt den sista aktualiseringen av övervakningstabellerna i april 2012. Kommissionen har ringat in de områden där ytterligare ansträngningar behövs och ett begränsat antal frågor där ökade ansträngningar krävs. Dessa frågor gäller särskilt 1) förberedelserna för framtida EU-strukturfondmedel för att säkerställa en korrekt förvaltning av dem, 2) omstruktureringen av den kroatiska varvsindustrin, 3) stärkt rättsstatsprincip genom att Kroatien fortsätter att genomföra sina åtaganden om att ytterligare förbättra den offentliga förvaltningen och rättsväsendet, 4) att effektivt förebygga och bekämpa korruption samt 5) förvalta de yttre gränserna. Utan att det påverkar betydelsen av att alla de frågor som betonas i den övergripande uppföljningsrapporten åtgärdas, anser kommissionen att Kroatien under de kommande månader bör ägna särskild uppmärksamhet åt följande särskilda åtgärder på områdena konkurrenspolitik, rättsväsen och grundläggande rättigheter, samt frihet, säkerhet och rättvisa:

1. Underteckna ett privatiseringsavtal för Brodosplit-varvet och fatta nödvändiga beslut för att nå en hållbar lösning för varven 3.Maj och Brodotrogir så att omstruktureringen av den kroatiska varvsindustrin kan slutföras.

2. Vidta de omedelbara åtgärderna och fortskrida med de kortfristiga åtgärder som arbetades fram i september 2012 för att effektivisera rättsväsendet och minska domstolarnas eftersläpning.

3. Anta den nya verkställighetslagstiftningen för att se till att domstolsavgöranden verkställs samt minska eftersläpningen av verkställighetsärenden.

4. Inrätta kommissionen för intressekonflikter så att den kan börja sitt normala arbete.

5. Anta en ny lag om tillgången till information för att stärka den rättsliga och administrativa ramen på området tillgång till information.

6. Slutföra antagandet av relaterade inhemska förordningar och se till att polislagen genomförs.

7. Slutföra byggandet av gränsövergångar vid Neumkorridoren.

8. Uppnå det fastställda rekryteringsmålet för gränspolisen för 2012.

9. Slutföra och anta migrationsstrategin, med tydligt formulerade åtgärder för hur de mest utsatta grupperna av migranter ska integreras.

10. Utöka kapaciteten för översättning och granskning av EU:s regelverk så att denna uppgift kan avslutas i tid till anslutningen.

Dessutom bör Kroatien på området jordbruk och landsbygdsutveckling ägna särskild uppmärksamhet åt att slutföra anpassningen av lagstiftningen om direktstöd och godkännandet av utbetalningsstället för direktstöd senast i slutet av 2012.

Mot bakgrund av den senaste tidens omfattande omstrukturering av den offentliga förvaltningen, och det nya ansvar som tillkommer i och med ett medlemskap i EU, bör Kroatien också vidta omedelbara åtgärder för att åtgärda de brister i den administrativa kapaciteten som ringades in i den övergripande uppföljningsrapporten och se till att förberedelserna inför EU-medlemskapet kan avslutas utan störningar.

De kroatiska myndigheterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att landet ska vara fullt förberett för medlemskap senast den 1 juli 2013. Detta innefattar en fullständig översättning av EU:s regelverk i tid före anslutningen.

Kommissionen fortsätter sin övervakning av att Kroatien uppfyller de åtaganden som landet har gjort under anslutningsförhandlingarna. Fokus kommer därvid att ligga på frågorna i den heltäckande övervakningsrapporten, och om omständigheterna så kräver kommer kommissionen att göra bruk av alla instrument som är tillgängliga enligt artikel 36 i anslutningsakten.

I enlighet med den artikeln ska kommissionen lägga fram en slutlig övervakningsrapport om Kroatiens förberedelser inför anslutningen under våren 2013.

För att hjälpa Kroatien att förbereda sig för samordningen av den ekonomiska politiken inom EU kommer landet på informell basis att delta i 2013 års europeiska planeringstermin.

Kroatien förväntas fortsätta att spela en aktiv roll i det regionala samarbetet på västra Balkan, och uppmuntras att åtgärda återstående bilaterala frågor med sina grannar.

[1]               COM(2012) 186 final.