EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012DC0259

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN BÄTTRE STYRNING AV DEN INRE MARKNADEN

/* COM/2012/0259 final */

52012DC0259

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN BÄTTRE STYRNING AV DEN INRE MARKNADEN /* COM/2012/0259 final */


Bättre styrning av den inre marknaden

Inledning

Krisen har visat att EU måste agera för att förbättra den ekonomiska modellen och återställa konkurrenskraften. För detta krävs en blandning av sunda offentliga finanser, djupgående strukturreformer och målinriktade investeringar. Europa 2020-strategin är EU:s strategi för att främja en hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen, och den inre marknaden spelar en nyckelroll i arbetet med detta.

Den inre marknaden är en viktig drivkraft för den ekonomiska tillväxten. För att utnyttja de fördelar som den för med sig måste emellertid inremarknadsreglerna genomföras och verkställas korrekt. Kommissionen har arbetat tillsammans med medlemsstaterna för att uppnå detta mål, men dagens situation visar att det finns stort utrymme för förbättringar. Andelen inremarknadsdirektiv som inte införlivats i den nationella lagstiftningen i tid har ökat igen från i genomsnitt 0,7 % 2009 till 1,2 % i februari 2012, och det tar allt längre tid för medlemsstaterna (8 månader i genomsnitt) att införliva direktiven efter det att tidsfristen har löpt ut. Överträdelseförfarandena drar ut allt längre på tiden och tar i genomsnitt 25,5 månader[1]. Även om reglerna införlivas på ett korrekt sätt, fungerar de ofta inte ordentligt i praktiken. Företag och enskilda i EU förstår ofta inte sina rättigheter och stöter på många svårigheter när de försöker hävda dem[2].

Om vi får de regler vi har att fungera bättre i praktiken har vi mycket att vinna för tillväxten och sysselsättningen. Ett bättre genomförande av tjänstedirektivet kan t.ex. generera ett extra tillskott till EU:s BNP på uppskattningsvis 1,8 %, vilket framgår av ett meddelande som kommissionen antog i dag[3]. Vidare beräknas ett effektivare införlivande av EU:s lagstiftning kunna minska de administrativa bördorna med en tredjedel, vilket skulle leda till en kostnadsbesparing på totalt nästan 40 miljarder euro[4].

I mars 2012 konstaterade Europeiska rådet att styrningen av den inre marknaden behöver stärkas och genomförandet och verkställigheten förbättras. Liknande uppmaningar har framförts av Europaparlamentet[5]. Som svar på detta efterlyses i detta meddelande ett förnyat engagemang för att få den inre marknaden att verkligen bidra till tillväxten. Framför allt föreslås följande:

· En särskilt ambitiös handlingsstrategi för att göra snabba framsteg på nyckelområden som har den största tillväxtpotentialen (del I).

· Konkreta åtgärder för att ytterligare förbättra ”förvaltningscykeln” för den inre marknaden, dvs. hur inremarknadsreglerna utformas, genomförs, tillämpas och verkställs (del II).

1. Mobilisering: koncentrera våra ansträngningar för att göra snabba framsteg på områdena med störst tillväxtpotential 1.1. Fokus på nyckelområden

I dessa kristider måste våra knappa resurser koncentreras på det som är av störst betydelse, nämligen på att vidta de åtgärder som krävs för frigöra den inre marknadens fulla tillväxtpotential på de områden där denna potential är som störst. Samtidigt som kommissionen fortsätter att noga övervaka efterlevnaden av fördragets bestämmelser och se till att de följs, har den därför beslutat att regelbundet ringa in och granska ”nyckelområden” med hjälp av ekonomiska indikatorer. Medlemsstaterna och kommissionen bör enas om konkreta åtgärder och mål för att snabbt förbättra det sätt som den inre marknadens fungerar på dessa områden.

På grundval av en analys av ekonomin i Europa i dag anser kommissionen att uppmärksamheten under 2012–2013 främst bör inriktas på viktiga tjänstesektorer och nätverksindustrierna. Inom tjänstesektorn bör särskild uppmärksamhet ägnas åt parti- och detaljhandel, företagstjänster, byggnadsverksamhet och finansiella förmedlingstjänster. Vidare finns det mycket att vinna på en bättre fungerande digital inre marknad och en starkare inre marknad för energi och transporter. I bilagan till detta meddelande beskrivs det närmare hur dessa nyckelområden har valts ut och vilka rättsakter på dessa områden som bör ägnas särskild uppmärksamhet. Förteckningen över områden och rättsakter kommer att ses över regelbundet för att eventuellt justeras.

Dessutom bör även ett snabbt vidtagande av de nyckelåtgärder för att främja tillväxt och konsumenternas och företagens förtroende som ingår i inremarknadsakten betraktas som ett prioriterat område, speciellt med tanke på deras övergripande nytta för en bättre fungerande inre marknad och deras potentiella bidrag till tillväxten.

För att göra snabba framsteg på dessa nyckelområden krävs det särskilda insatser för att se till att reglerna genomförs korrekt (punkt 1.2). Kommissionen kommer vidare att inom ramen för den europeiska planeringsterminen övervaka hur den inre marknaden fungerar på dessa områden och fastställa nya åtgärder både på EU-nivå och på nationell nivå (punkt 1.3).

1.2. Ambitiösa mål ska säkerställa ett korrekt genomförande

Under senare år har viktig lagstiftning antagits på de nyckelområden som nämns ovan (se bilagan). Vi måste nu koncentrera oss på att få den att fungera i praktiken. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför samla sina krafter för att garantera ett snabbt införlivande och effektivt genomförande av reglerna.

För direktiv som ännu inte införlivats kommer kommissionen att intensifiera sitt stöd för arbetet med detta. Den kommer t.ex. att inleda informella kontakter med nationella tjänstemän på bilateral basis och inrätta expertgrupper samt forum på Internet där nationella experter kan diskutera och utbyta bästa praxis så tidigt som möjligt under införlivandeprocessen. Den kommer att genomföra systematiska kontroller av överensstämmelsen och understödja arbetet med att få reglerna att fungera i praktiken i medlemsstaterna.

Medlemsstaterna bör göra följande:

· Informellt underrätta kommissionen om särskilda aspekter på de planerade införlivandeåtgärderna, när de eller kommissionen anser att detta är lämpligt, så att kommissionens stöd blir så effektivt som möjligt under införlivandet och ett snabbt genomförande garanteras.

· Se till att ”nolltolerans” råder vid införlivandet av direktiv, dvs. respektera målet på 0 % när det gäller såväl eftersläpning[6] som bristande överensstämmelse[7].

· Lämna en förklaring via Internet av hur de har införlivat reglerna och hur dessa regler fungerar i praktiken[8].

Även när det gäller förordningar kommer kommissionen att öka ansträngningarna för att säkerställa ett korrekt genomförande. För lagstiftning som redan har införlivats och tillämpas sedan en tid kommer kommissionen dessutom att göra närmare granskningar för att se hur reglerna tillämpas och fungerar i praktiken, inte bara i rättsligt hänseende utan också ur ett praktiskt och ekonomiskt perspektiv. I samband med detta kan den komma att föreslå sakkunniggranskning.

Om problem kvarstår kommer kommissionen att utöva sina befogenheter att ingripa med största kraft och uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen för att se till att överträdelser av EU-lagstiftningen snabbt upphör. Medlemsstaterna bör särskilt åta sig att

· aktivt engagera sig i arbetet och skyndsamt lämna information i syfte att säkerställa en snabb efterlevnad så att överträdelseförfarandens längd på nyckelområden kan reduceras till ett politiskt mål på 18 månader i genomsnitt,[9]

· se till att motiverade yttranden snabbt efterlevs så att en effektivt fungerande inre marknaden säkras utan att ärendet behöver hänvisas till domstolen,

· påskynda arbetet för att efterleva domstolens domar; den politiska ambitionen bör vara att uppnå full efterlevnad inom 12 månader i genomsnitt[10].

1.3. Övervaka och fastställa avhjälpande åtgärder inom ramen för den europeiska planeringsterminen

Med tanke på den inre marknadens nyckelroll för att främja hållbar tillväxt och skapa nya arbetstillfällen föreslår kommissionen att den europeiska planeringsterminen utnyttjas för att övervaka den inre marknadens funktion, skapa ett ökat inbördes tryck på stats- och regeringschefsnivå och lägga fram åtgärder som motverkar återstående hinder både på europeisk och nationell nivå.

Kommissionen kommer för detta ändamål att sammanställa en årsrapport om den inre marknadens integration. Med denna rapport kommer en analys att läggas fram av hur situationen ser ut i fråga om den inre marknadens integration och hur den inre marknaden fungerar i praktiken, särskilt på nyckelområden och för viktiga marknadsaktörer, inklusive företag och konsumenter. Det kommer så långt det är möjligt att med hjälp av konkreta riktmärken kartläggas hur väl den inre marknaden fungerar på dessa områden.

Utifrån detta kommer kommissionen att ringa in de viktigaste politiska utmaningarna och fastställa prioriterade områden för åtgärder för det kommande året på både EU-nivå och nationell nivå. Det kan då röra sig om både lagstiftningsinitiativ och andra initiativ. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att minimera bördorna för små och medelstora företag[11]. Vid behov kommer bedömningarna att gå utöver gällande regler i syfte att utnyttja den inre marknadens fulla potential, i synnerhet genom att främja bästa praxis.

Årsrapporten kommer att vara en del av den årliga tillväxtöversikten så att den kan diskuteras av rådet och Europaparlamentet och godkännas vid Europeiska rådets vårmöte. Årsrapporten kommer att bidra till utformningen av landsspecifika rekommendationer, som i sin tur kommer att bygga på en närmare analys av resultaten i varje medlemsstat inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

För att tillvarata den inre marknadens fulla tillväxtpotential måste medlemsstaterna och kommissionen göra snabba framsteg på de områden som har störst tillväxtpotential. I bilagan fastställs dessa nyckelområden och där förtecknas även rättsakter som hör till dessa områden och kräver särskild uppmärksamhet.

Kommissionen kommer att

· vidta konkreta åtgärder för att se till att EU:s regler på dessa nyckelområden genomförs i tid, korrekt och effektivt,

· sammanställa en årsrapport om den inre marknadens integration för att övervaka hur den inre marknaden fungerar i praktiken och ringa in ytterligare åtgärder på EU-nivå och nationell nivå,

· regelbundet se över förteckningen över nyckelområden och rättsakter för att göra eventuella justeringar.

För nyckelrättsakter på områden med tillväxtpotential bör medlemsstaterna åta sig att

· hålla tidsfristerna för införlivandet och införliva lagstiftningen korrekt (0 % eftersläpning och bristande överensstämmelse),

· informellt lämna in särskilda frågor som rör planerade införlivandeåtgärder till kommissionen och ge förklaringar via Internet av hur man har införlivat reglerna och hur dessa regler fungerar i praktiken när införlivandeåtgärderna har antagits,

· göra alla ansträngningar för att säkerställa en snabb efterlevnad och minska överträdelseförfarandenas längd till högst 18 månader i genomsnitt som politiskt mål och se till att domstolens domar efterlevs helt efter 12 månader i genomsnitt som politiskt mål.

Kommissionen kommer regelbundet att mäta hur dessa åtaganden efterlevs.

 

2. Effektivitet: Få den inre marknaden att fungera bättre för företag och enskilda

Den inre marknaden har utvecklats betydligt under de senaste 20 åren. Styrningen av den måste hålla jämna steg med denna utveckling. Under de senaste åren har det tagits stora steg för att förbättra det sätt på vilket reglerna utformas, införlivas och verkställs på både EU-nivå och nationell nivå[12]. Det är nu dags att konsolidera och integrera bästa praxis i syfte att se till att inremarknadsreglerna verkligen fungerar i hela EU.

2.1. Principer för smart lagstiftning vid utformning och genomförande av inremarknadsreglerna

För att den inre marknaden ska fungera i praktiken måste regelverket vara av högsta kvalitet på både EU-nivå och nationell nivå. Reglerna bör i synnerhet utformas, införlivas och genomföras på ett sådant sätt att de fungerar effektivt för den tänkta målgruppen. Det är därför helt nödvändigt att alla EU-institutioner och medlemsstater följer gällande rekommendationer för att åstadkomma en smart lagstiftning[13] och hålla de administrativa bördorna på en miniminivå, särskilt för små och medelstora företag och mikroföretag, i enlighet med principen att ”tänka småskaligt först”[14].

Särskilt innan regler antas på EU-nivå bör de relevanta myndigheterna kontrollera att utkasten till regler uppfyller minst följande krav: i) Reglerna måste vara tydliga, lätta att förstå och otvetydiga, ii) reglerna måste få avsedd verkan utan att ge upphov till onödiga bördor för företagen, enskilda eller förvaltningar (ingen ”goldplating”, dvs. överreglering), iii) när företag och enskilda måste följa vissa förfaranden bör de kunna göra detta snabbt och på elektronisk väg, iv) reglerna bör garantera att företag och enskilda hittar information och hjälp och vid behov kan få sin sak prövad snabbt och effektivt.

För att dessa principer ska följas bör berörda parter så långt möjligt delta i arbetet i alla led av lagstiftning och genomförande. Bästa praxis som utvecklats på vissa områden[15] bör därför tillämpas genomgående.

Kommissionen kommer å sin sida att se till att alla förslag till inremarknadslagstiftning kan genomföras och verkställas till lägsta möjliga administrativa kostnader. Den kommer vid behov att föreslå förordningar i stället för direktiv, särskilt om det inte finns behov av ytterligare handlingsfrihet när förslaget till EU-regler ska genomföras. Rådet och Europaparlamentet bör också se till att ovannämnda principer följs fullt ut i deras dagliga arbete som medlagstiftare.

När EU-lagstiftningen har antagits är det emellertid medlemsstaternas sak att se till att de nationella genomförandeåtgärderna följer dessa principer för smart lagstiftning.

2.2. Smartare användning av it-verktyg för att informera företag och enskilda och göra det möjligt för dem att utnyttja sina rättigheter och möjligheter

För att den inre marknaden ska fungera i praktiken måste företag och enskilda känna till sina rättigheter och möjligheter, och kunna utnyttja dem effektivt. Under de senaste åren har olika verktyg och system utvecklats för att tillgodose dessa behov, men mer kan uppnås om vi bygger vidare på det som redan finns genom att använda it på ett smartare sätt och bättre knyta ihop initiativ på nationell och EU-nivå.

Kommissionen kommer att arbeta vidare för att se till att praktisk information och hjälp i frågor som rör de rättigheter som den inre marknaden innebär finns att tillgå samlat via t.ex. webbportalen Ditt Europa. Medlemsstaterna bör också intensifiera sina insatser för att lämna lättläst information om hur reglerna fungerar i praktiken i de egna länderna och samarbeta med kommissionen för att säkerställa att nationell information är kompatibel med information på EU-nivå. Kommissionen kommer under 2013 att lägga fram en handlingsplan med konkreta åtgärder och mål för att tillhandahålla högkvalitativ information om rättigheterna på den inre marknaden och öka medvetenheten om dem på nationell nivå och EU-nivå.

Vidare bör förfaranden för e-förvaltning finnas att tillgå när företag och enskilda måste fullgöra administrativa formaliteter för att hävda sina rättigheter på den inre marknaden, särskilt över nationsgränserna[16].

När förvaltningar behöver samarbeta med varandra över gränserna bör detta underlättas genom internetbaserade verktyg, bl.a. informationssystemet för den inre marknaden, som kommissionen även vill utvidga till andra områden. Den nya IMI-förordningen, som kommissionen hoppas att Europaparlamentet och rådet mycket snart antar, kommer att bidra mycket till ett administrativt samarbete, helt i enlighet med reglerna om skydd av personuppgifter[17].

Systematiska skyldigheter att informera och utnyttja it-verktyg vid kontakter med eller mellan myndigheterna bör införas i all ny lagstiftning från och med januari 2013.

Samtidigt och i syfte att hålla nere resurskostnaderna kommer kommissionen att arbeta på en stringent strategi för att vidareutveckla befintliga verktyg så att dessa kan tillgodose alla behov av information, e-förvaltning och administrativt samarbete på många olika politikområden, utan att detta skapar dubbelarbete[18]. Kommissionen kommer också att fortsätta att främja ett utbyte av bästa praxis på detta område och följa framstegen.

2.3. Snabb och effektiv problemlösning och möjlighet till prövning

Alltför många problem som företag och enskilda möter på den inre marknaden förblir olösta eller kan bara lösas om man lägger ner mycket tid och pengar. För att inremarknadslagstiftningen ska kunna verkställas effektivare måste befintliga system vidareutvecklas och stärkas och bättre synergieffekter mellan dem uppnås. Åtgärder bör vidtas så att problemen kan lösas effektivt på nationell nivå och om möjligt på informell väg. Samtidigt har enskilda och företag alltid rätt att vända sig till kommissionen med sina klagomål. Som fördragens väktare kommer kommissionen att prioritera de allvarligaste fallen av bristande efterlevnad av EU:s lagstiftning.

För att effektivisera verkställigheten och bättre kunna möta företags och enskildas behov planerar kommissionen särskilt följande åtgärder:

För det första bör det finnas en lättillgänglig hjälpcentral på nationell nivå som företag och enskilda i första hand kan vända sig till, när de får problem med att utnyttja de rättigheter och möjligheter som den inre marknaden innebär. Denna hjälpcentral kan byggas upp genom att befintliga Solvit-centrum vidareutvecklas utifrån god praxis som redan vuxit fram i olika medlemsstater. Företag och enskilda som vänder sig till hjälpcentralen (”andra generationens Solvit-centrum”) bör antingen snabbt kunna få sina problem lösta på informell väg eller, om detta inte är möjligt, snabbt få råd om vart de ska vända sig för att få hjälp och kunna få sin sak prövad. I slutet av 2012 kommer kommissionen för detta ändamål att ta initiativ till att modernisera rekommendationen om Solvit och vidta stödjande åtgärder[19]. Den kommer även att sträva efter att ytterligare öka sitt samarbete med Solvit-nätverket, t.ex. genom att vidarebefordra klagomål dit och mer systematiskt följa upp ärenden som inte har fått någon lösning.

Samtidigt måste åtgärder vidtas för att säkerställa att det för varje lagstiftningsrelaterat problem på den inre marknaden finns snabba och effektiva problemlösningsmekanismer som är lätta att hitta. Kommissionen kommer därför att öka ansträngningarna för att ringa in och åtgärda återstående brister i den informella problemlösningen och övervaka hur de fungerar i praktiken. Den avser i synnerhet att aktivt arbeta tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter för att se till att kvalitativa verktyg för alternativ tvistlösning och medlingsförfaranden införs och fungerar i praktiken,[20] och att en EU-omfattande internetplattform upprättas för gränsöverskridande klagomål[21]. Den överväger också ett initiativ för att underlätta lösningen av problem som rör dubbelbeskattning.

Den inre marknadens funktion är i hög grad beroende av de nationella rättsordningarnas effektivitet och kvalitet. Medlemsstaterna måste åta sig att garantera snabb och effektiv rättslig prövning, bl.a. genom att främja användningen av det europeiska småmålsförfarandet[22]. Kommissionen kommer att vidareutveckla e-juridikportalen för att förbättra tillgången till sakprövning i hela EU. Vidare bör företag och enskilda kunna få lämplig gottgörelse, när de åsamkas skada till följd av att deras rättigheter åsidosätts i EU.

Nationella myndigheterna bör även vidta gemensamma marknadsövervaknings- och verkställighetsåtgärder, t.ex. gemensamma åtgärder (kontrollaktioner) för att säkra efterlevnaden av konsumentskyddet.

Slutligen kommer kommissionen som ”fördragets väktare” att säkerställa en effektiv och snabb tillämpning av de instrument som den förfogar över (förfaranden för att undvika överträdelseförfaranden samt överträdelseförfaranden) för att undanröja hinder för tillväxt och sysselsättning. Kommissionen kommer med kraft att inrikta sig på systemrelaterade problem (såsom försenat eller felaktigt införlivande) som har en ekonomiskt ogynnsam effekt på den inre marknadens funktion.

2.4. Bättre övervakning, samordning och kontroll

Ansvaret för att få den inre marknaden att fungera i praktiken har i medlemsstaterna och inom kommissionen hittills ofta fördelats på ett stort antal avdelningar och instanser på alla nivåer. God praxis som redan utvecklats i flera medlemsstater visar dock att de bästa resultaten uppnås när det finns en instans inom den nationella förvaltningen som ansvarar för tillsyn och övervakning av den inre marknadens funktion på nationell nivå[23]. Kommissionen rekommenderar därför att sådan god praxis följs överallt. Särskilt bör sådana nationella samordnande organ (”centrum för den inre marknaden”)

· övervaka att inremarknadsreglerna införlivas i tid och genomförs effektivt (och samarbeta med berörda nationella parlamentariska organ kring detta),

· säkerställa att enskilda och företag informeras om relevanta nationella regler och förfaranden (i förening med befintliga verktyg och relevanta nätverk, t.ex. Enterprise Europe Network och nätverket av europeiska konsumentcentrum),

· ge vägledning och främja god praxis mellan de berörda förvaltningarna,

· ringa in problem och samla in uppgifter om problem och hinder för en effektivt fungerande inre marknad i sina länder, och

· fungera som kontaktpunkt för EU-institutionerna.

Dessa enheter kan även ansvara för den första rådgivningen när rättigheter åsidosätts (se ovan).

Kommissionen kommer att inrätta ett europeiskt nätverk bestående av dessa nationella enheter genom att ge rådgivande samordningskommittén för den inre marknaden i uppdrag att titta närmare på den inre marknadens integration och frågor som rör styrningen. Även internetplattformar kommer att användas. Det är naturligtvis medlemsstaterna som fattar beslut om den institutionella utformningen av en sådan enhet och hur den ska inordnas i befintliga strukturer.

För att ytterligare förbättra det sätt på vilket inremarknadsreglerna utformas, införlivas, genomförs och verkställs bör medlemsstaterna samarbeta med varandra och med kommissionen för att se till att

· regelverket för den inre marknaden är av högsta kvalitet och fungerar effektivt i praktiken,

· det finns lättläst information om rättigheterna på den inre marknaden och hur man kan hävda dem,

· företag och enskilda på elektronisk väg kan fullgöra de administrativa formaliteter som krävs för att hävda sina rättigheter på den inre marknaden,

· förvaltningar som behöver kontakta varandra kan kommunicera på elektronisk väg,

· det finns effektiva hjälpcentraler på nationell nivå som företag och enskilda i första hand kan vända sig till när de stöter på problem på den inre marknaden (”andra generationens Solvit-centrum”),

· det finns möjlighet att snabbt och effektivt få sin sak prövad vad gäller alla inremarknadsrelaterade problem,

· det inrättas ett nätverk av nationella ”centrum för den inre marknaden” för att övervaka och hålla uppsikt över insatserna för att förbättra den inre marknadens funktion.

Kommissionen kommer att övervaka de framsteg som görs i fråga om alla dessa åtgärder och genomföra regelbundna resultatmätningar.

Slutsats

Den inre marknaden är EU:s tillväxtmotor, men även ett riktmärke för medlemsstaternas åtaganden om strukturreformer. Utöver denna förnyade reformsatsning på EU-nivå krävs en förändrad syn på styrningen så att den inre marknaden kan uppfylla hela sin potential. Detta innebär att den politiska uppsikten återställs på högsta nivå och att alla konstgjorda distinktioner undviks mellan vad som sker på EU-nivå och vad som sker på medlemsstatsnivå samt att effektivare verktyg utvecklas för att säkerställa att den inre marknaden levererar resultat för enskilda och företag.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra dessa åtgärder och uppfylla de mål som föreslås i detta meddelande.

Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att stödja dem i detta. Utöver de andra åtgärder som anges i detta meddelande kommer kommissionen att lägga fram en första rapport om den inre marknadens integration och genomförandet av detta meddelande som en del av den årliga tillväxtöversikten 2013.

Bilaga

Nyckelområden och rättsakter som kräver särskild uppmärksamhet

Den inre marknaden bidrar till tillväxt och sysselsättning i Europa. Analyser visar emellertid att den inremarknadsrelaterade tillväxten skulle kunna vara betydligt högre, om kvarstående hinder och gränsöverskridande barriärer undanröjdes. Situationen skiljer sig emellertid åt från sektor till sektor[24]. För att göra snabba framsteg föreslår kommissionen att uppmärksamheten inriktas på sektorer eller övergripande frågor där ytterligare marknadsintegration (och därmed en bättre fungerande inre marknad) sannolikt kommer att åstadkomma de största vinsterna i form av tillväxt och sysselsättning i hela EU.

Efter en ekonomisk analys har följande nyckelområden fastställts för 2012–2013: tjänstesektorn (bl.a. detalj- och partihandel, företagstjänster, byggnadsverksamhet och finansiella förmedlingstjänster), transporter, den digitala ekonomin och energisektorn. Nyckelåtgärderna i inremarknadsakten måste också läggas till listan, eftersom de har lyfts fram som prioriterade åtgärder till stöd för tillväxt, sysselsättning och förtroende, och övergripande bättre främjar en fungerande inre marknad.

I denna bilaga anges hur kommissionen har kartlagt nyckelområdena för 2012–2013. Vidare finns en förteckning över de viktigaste rättsakterna på dessa områden, där särskilda ansträngningar bör göras för att säkra ett införlivande inom fastställda tidsfrister, en korrekt tillämpning och ett strikt verkställande.

1.         Metod och kriterier för fastställandet av nyckelområden för att förbättra den inre marknadens funktion

För att komma fram till dessa nyckelområden jämförde kommissionen inom ramen för ett riktmärkesprojekt hur varje näringsgren i varje land i EU-27 presterar i förhållande till vad som kan betraktas som en uppnåelig prestandanivå (motsvarande nivån i de bäst presterande länderna i EU)[25]. En sådan riktmärkesjämförelse (”benchmarking”) ger en första överblick över den inre marknadens outnyttjade potential inom varje sektor.

Nyckelsektorerna har identifierats med hjälp av följande fyra kriterier eller fyra ”tester”:

· Benchmarking av produktion: Med detta test används ett urval av de kvantitativa nyckelindikatorerna för insatsvaror i produktionen av varor och tjänster, för att ringa in de sektorer som har den högsta outnyttjade potentialen att skapa tillväxt; prestandan jämförs med den bäst presterande ekonomin inom den aktuella sektorn. Indikatorer som används är bl.a. arbetskraftens produktivitet, innovation, sysselsättningsökning och hållbarhet.

· Ekonomisk betydelse: Med detta test analyseras om sektorn är så stor ekonomiskt att den får märkbara tillväxteffekter, om de bakomliggande orsakerna till den outnyttjade potentialen åtgärdas.

· Dynamiska faktorer: Syftet med detta test är att analysera om sektorn redan tycks börja frigöra sin outnyttjade potential. Här analyseras faktorer som sektorns kapacitet att skapa ökad sysselsättning och om arbetsproduktiviteten närmar sig riktvärdet.

· Inremarknadsfaktorer: Syftet med detta test är att undersöka om det finns belägg för att förbättringar av den inre marknaden kan frigöra outnyttjad potential. Här tittar man närmar på frågor som förekomsten av olika lagstiftning/regleringar i medlemsstaterna, kundtillfredsställelse, (brist på) konkurrens, (brist på) integration mellan hemmamarknader, minskad efterfrågan på lång sikt och befintliga politiska initiativ.

När dessa fyra tester tillämpas på de 67 näringsgrenar (enligt ”näringsgrensindelningen i Europeiska gemenskapen”[26]) som utgör EU:s ekonomi tycks följande områden ha störst tillväxtpotential om den inre marknaden skulle fungera bättre:

· Tjänster (bl.a. parti- och detaljhandel, företagstjänster och byggnadverksamhet)

· Finansiella (förmedlings)tjänster

· Transporter (järnvägs-, väg-, luftfarts- och sjötransporter)

· Den digitala ekonomin (bl.a. bredbandsutnyttjande och e-handel)

Kommissionen anser dessutom att energisektorn ska betraktas som en nyckelmarknad inom ramen för inremarknadspolitiken, eftersom den är så strategiskt viktig genom att erbjuda en bastjänst till övriga näringsgrenar.

Den metod som använts för att ringa in dessa nyckelområden kommer att ses över regelbundet, bl.a. inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

2.         Förteckning över nyckelrättsakter

På alla nyckelområden som nämns ovan har rättsakter antagits eller kommer att antas för att förbättra den inre marknaden. Nedan finns en förteckning över nyckelrättsakter inom dessa sektorer, dvs. rättsakter som måste genomföras, införlivas och verkställas korrekt för att den inre marknadens tillväxtpotential på dessa områden ska kunna utnyttjas till fullo.

Kommissionen anser att det krävs ökade ansträngningar och åtaganden från både medlemsstaterna och kommissionen för att få den inre marknaden att fungera fullt ut. För varje rättsakt som förtecknas nedan redovisas det hur kommissionen tänker arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att garantera ett korrekt genomförande. Vid behov kommer kommissionen också att använda sina verkställighetsbefogenheter för att säkerställa fullständig efterlevnad.

Nyckelområde || Rättsakt || Föreslagna åtgärder

Tjänster || Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden || För att åtgärda de brister i tjänstedirektivets genomförande och tillämpning som anges i meddelandet om tjänster kommer kommissionen att göra insatser på flera fronter, bl.a. anordna bilaterala möten, möten för inbördes granskning i små grupper av medlemsstater samt lämna landsspecifika rekommendationer.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG av den 20 februari 2008 om ändring av direktiv 97/67/EG beträffande fullständigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjänster || Sju medlemsstater har ännu inte genomfört direktivet om posttjänster (tidsfristen för införlivande: före utgången av 2012). De flesta medlemsstater har lagt fram utkast till rättsakter för informella kontroller. För att säkerställa ett korrekt genomförande av direktivet kontrollerar kommissionen systematiskt den antagna lagstiftningen. Dessutom kommer Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för posttjänster att fortsätta utbytet av information och bästa praxis när det gäller genomförandet.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer || Kommissionen kommer att fortsätta att diskutera det korrekta genomförandet av direktivet och hur det fungerar i praktiken inom gruppen av nationella samordnare, bl.a. genom främjat utbyte av bästa praxis. Gruppen av nationella samordnare kommer att fortsätta att övervaka arbetet, bl.a. genom att följa upp resultatkontrollerna.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EG av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner || Kommissionen ökar stödet för ett frivilligt införlivande före tidsfristen den 16 mars 2013. Den har två gånger uppmanat medlemsstaterna att intensifiera sitt arbete med att anta nationella införlivandeåtgärder. Dessutom har en expertgrupp för sena betalningar inrättats och en informationskampanj kommer att genomföras i hela EU.

Finansiella (förmedlings)tjänster || Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag (”kapitalskravsdirektivet”) – KOM(2011) 453, 20.7.2011 || Kommissionen kommer att uppmuntra en aktiv användning av it-verktyget Your Question on Legislation för att hjälpa medlemsstaterna med att införliva direktivet. Möten kommer att hållas med medlemsstaterna och Europeiska bankmyndigheten för att underlätta införlivandet. Kommissionen kommer också att anordna workshoppar och genomföra systematiska kontroller av efterlevnaden av lagstiftningen.

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (”kapitalkravsförordningen”) – KOM(2011) 452, 20.7.2011 || Kommissionen kommer att uppmuntra en aktiv användning av it-verktyget Your Question on Legislation för att hjälpa medlemsstaterna med att genomföra förordningen. Möten kommer att hållas med medlemsstaterna och Europeiska bankmyndigheten om genomförandet av förordningen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 || Tekniska workshoppar kommer att anordnas inom ramen för Sepa-rådet. Kommissionen kommer att övervaka medlemsstaternas kompletterande åtgärder (t.ex. informationskampanjer) via betalningskommittén och genom Eurosystemet, i nära samarbete med ECB. Tekniska frågor kommer att diskuteras med marknadsaktörerna (t.ex. inom expertgruppen för marknaden för betalningssystem). Myndigheters införandet av nya betalningsstandarder kommer att mätas årligen (och dessa mätningar kommer att läggas ut på internet).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) || Genom utkastet till ”omnibusdirektiv” (förslag KOM(2012) 217 final, 16.5 2012) förlängs tidsfristen för införlivande till den 30 juni 2013. Kommissionen utvecklar nu ett it-verktyg för övervakning av medlemsstaternas införlivande av Solvens II-direktivet och uppföljningen av dess tillämpning. Under andra halvåret 2013 ska ett seminarium anordnas med medlemsstaterna och Eiopa om medlemsstaternas införlivande av Solvens II-direktivet.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal || Kommissionen har utarbetat riktlinjer för att medlemsstaterna ska kunna tillämpa direktivets tekniska aspekter på ett mer harmoniserat sätt. Tidsfristen för införlivande var den 12 maj 2010 och kommissionen kontrollerar nu systematiskt införlivandet. En ekonomisk och juridisk undersökning pågår nu inför utarbetandet av genomföranderapporten 2013.

Transport || Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer, ändrat genom direktiv 2006/38/EG av den 17 maj 2006 || De centrala tidsfristerna för införlivande är 2008 och 2013. Kommissionen kommer att intensifiera de bilaterala möten som hålls på ett tidigt stadium med medlemsstater som genomför nya vägtullsystem. Under 2013 kommer den också att samarbeta med den berörda kommittén för att ta fram riktlinjer för att främja ett mer enhetligt genomförande.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG av den 29 april 2004 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen || De centrala tidsfristerna för införlivande är 2006 och oktober 2012. Kommittén för elektroniska vägtullar kommer att intensifiera sitt arbete. Kommissionen kommer att genomföra en strängare övervakning på grundval av artikel 258 i EUF-fördraget och artikel 7h i direktiv 1999/62/EG samt främja utbytet av bästa praxis genom expertgrupper och en särskild webbplats.

Första järnvägspaketet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG av den 26 februari 2001 om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/EG av den 26 februari 2001 om ändring av rådets direktiv 95/18/EEG om tillstånd för järnvägsföretag Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg || Kommissionen kommer att hålla särskilda möten med alla medlemsstater för att förklara hur det första järnvägspaketet ska genomföras.

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (omarbetning) – KOM(2010) 475, 17.9.2010 || Som ett led i sitt stöd vid införlivandet kommer kommissionen att anta tillämpningsföreskrifter för att garantera en enhetlig tillämpning av direktivet.

Fjärde järnvägspaketet: Lagstiftningsförslag om en revidering av förordning 881/2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå och om ändring av direktiven om säkerhet, driftskompatibilitet, typgodkännande och tillstånd för järnvägsföretag Lagförslag om tillträde till järnvägsmarknaden, vilket förutsätter en tillfredsställande anpassning av det befintliga regelverket om tillträde till järnvägsmarknaden (första järnvägspaketet och dess senare ändringar) Översyn av förordningen om kollektivtrafik (förordning (EG) nr 1370/2007) || Efter antagandet av förslagen (som enligt planerna ska ske före utgången av 2012), planerar kommissionen att inleda en studie för att utvärdera hur effektivt de föreslagna åtgärderna genomförts (minskade kostnader och kortare tillståndsprocess för rullande materiel, underlättande av tillträdet till marknaden för nya järnvägsföretag). I samband med detta kommer kommissionen också att granska genomförandet av förordning (EG) nr 1370/2007, i dess ändrade lydelse. I synnerhet kommer den att analysera effekterna på marknaden av den planerade nya regeln som syftar till införa konkurrensutsatta förfaranden för tilldelning av offentliga kollektivtrafikkontrakt. Kommissionen kommer att anordna workshoppar för att främja utbyte av bästa praxis.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter || Kommissionen kommer att kontrollera överensstämmelsen från fall till fall och 2013 rapportera om hur situationen ser ut i medlemsstaterna i fråga om införlivandet.

Kommissionens förordning (EU) nr 691/2010 av den 29 juli 2010 om ett prestationssystem för flygtrafiktjänster och nätverksfunktioner och om ändring av förordning (EG) nr 2096/2005 om gemensamma krav i fråga om tillhandahållande av flygtrafiktjänster || Kommissionen kommer att anta en rekommendation om genomförandet av prestationsplaner och mål i juni 2012. Övervakning, benchmarking och granskning av tillhandahållandet av flygtrafiktjänster och nätverksfunktioner kommer att genomföras med stöd av det oberoende organet för resultatövervakning. Kommissionen kommer att anta en rekommendation om övervakning i december 2012 som ska ge medlemsstaterna vägledning om deras skyldighet att se till att resultatplanerna genomförs korrekt. Kommissionen kommer att avlägga rapport om genomförandet av prestationsplaner och mål under 2013. EU-omfattande mål för den andra referensperioden (2015–2019) kommer att ställas upp under 2013. Som aviserat i förordningen om ett prestationssystem kommer kommissionen (via kommittéförfarandet) att ändra förordningarna om prestationssystem och avgifter i början av 2013 så att prestationssystemet utvidgas till att gälla ”gate-to-gate” och mål ställs upp på alla fyra prestationsområden (kapacitet, kostnadseffektivitet, säkerhet, miljö).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/65/EU av den 20 oktober 2010 om rapporteringsformaliteter för fartyg som ankommer till och/eller avgår från hamnar i medlemsstaterna || Tidsfristen för införlivande är den 19 maj 2012. Kommissionen kommer att intensifiera sitt samarbete med medlemsstaterna vid införandet av den enda nationella kontaktpunkten (fram till den 1 juni 2015). En expertgrupp med deltagare från medlemsstaterna understöder och samordnar arbetet vid genomförandet och vid detaljerade tekniska frågor (it-system, förfaranden). Gruppen främjar bästa praxis och lägger fram resultat av genomförandet. Europeiska sjösäkerhetsbyrån ger tekniskt stöd till gruppen. Ytterligare stöd till medlemsstater ges via ett forskningsprojekt inom sjunde ramprogrammet (eMar). Resultaten förmedlas till medlemsstaterna via expertgruppen och de får på sätt ett verktyg för att förbereda för genomförandet. Inom ramen för 2012 års ansökningsomgång för TEN-T planeras ett pilotprojekt för november 2012 för att införa den enda nationella kontaktpunkten. Ett konsortium bestående av 17 medlemsstater har uttryckt sitt intresse av att lämna in ett förslag inom ramen för ansökningsomgången.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 661/2010/EU av den 7 juli 2010 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet || De europeiska samordnarna stöder medlemsstaternas arbete för ett effektivt och snabbt genomförande av prioriterade projekt. De årliga TEN-T-konferenserna är ett bra tillfälle att utbyta god praxis (nästa konferens väntas hållas hösten 2012).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet || TEN-T-kommittén kommer fastställa ekonomiska prioriteringar i årliga och fleråriga arbetsprogram. Ansökningsomgångar kommer att utlysas under 2012 och 2013, och ett förfarande kommer att inledas för urvalet av projekt för Fonden för ett sammanlänkat Europa efter 2013. I detta sammanhang planerar kommissionen att anordna informationsdagar och den kommer att övervaka och understödja projektplanering.

Europa 2020-initiativet om projektobligationer som kommer att ändra förordning (EG) nr 680/2007 (som det hänvisas till ovan) || Det årliga arbetsprogrammet för TEN-T 2012 kommer att ändras under det tredje kvartalet 2012 för att ställa medel till förfogande för instrumentet för lånegarantier till TEN-T-projekt och därmed finansiera pilotfasen för projektobligationerna. Kommissionen kommer tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) att välja ut dessa pilotprojekt. Studier kommer att genomföras i mitten av 2013 för delrapporten om pilotfasen för initiativet om projektobligationer.

Digital inre marknad || Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel || En djupgående utvärdering av direktivets införlivande och genomförande har inletts (slutrapport i augusti 2012). Kommissionen kommer att vidta lämpliga åtgärder med hänsyn till resultaten. Medlemsstaternas expertgrupp som inrättats enligt direktivet kommer att fortsätta sitt arbete för att främja det legala gränsöverskridande utbudet av varor och tjänster på nätet.

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter – KOM(2012) 11, 25.1.2012 || När förordningen har antagits kommer kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att säkerställa korrekt genomförande och tillämpning i praktiken.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG || Kommissionen stöder införlivandet i ökad grad genom möten med medlemsstaternas experter samt genom att utarbeta riktlinjer för att hjälpa tillsynsmyndigheterna att på ett korrekt sätt tillämpa informationskraven i direktivet 2011/83/EG på det digitala området.

Förslag till Europaparlamemtets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag – KOM(2011) 635, 11.10.2011 || När förordningen har antagits kommer kommissionen att hjälpa till att säkerställa korrekt genomförande och tillämpning i praktiken.

Energi || Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (eldirektivet) || Tidsfristen för införlivande var den 3 mars 2011. Redan anmälda åtgärder håller nu på att analyseras närmare. Tretton medlemsstater har emellertid inte införlivat direktivet helt och kommissionen vidtar nu lämpliga åtgärder. Kommissionen kommer även att fortsätta att diskutera direktivets korrekta genomförande och praktiska tillämpning med de nationella myndigheterna, bl.a. med de nationella tillsynsmyndigheterna på energiområdet.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (gasdirektivet) || Tidsfristen för införlivande var den 3 mars 2011. Anmälda åtgärder håller nu på att analyseras närmare. Tolv medlemsstater har emellertid inte införlivat direktivet helt och kommissionen vidtar nu lämpliga åtgärder. Kommissionen kommer även att fortsätta att diskutera direktivets korrekta genomförande och praktiska tillämpning med de nationella myndigheterna, bl.a. med de nationella tillsynsmyndigheterna på energiområdet.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG || Direktivet har införlivats i alla medlemsstater, men ett ansenligt antal klagomål håller nu på att undersökas och visar att det eventuellt föreligger problem med överensstämmelsen. Genomförandet av direktivet diskuteras regelbundet med medlemsstaterna, både bilateralt och inom ramen för en samordnad åtgärd. Kommissionen utarbetar nu en rapport där de framsteg redovisas som medlemsstaterna har gjort vid genomförandet av sina nationella vägledande mål. Mer generella genomförandeproblem kommer dock också att tas upp. Det föreslagna energieffektivitets­direktivet syftar till att ytterligare precisera vissa bestämmelser i direktiv 2006/32/EG så att genomförandet av detta underlättas.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) || Tidsfristerna för införlivandet är den 9 juli 2012 och den 9 januari 2013 (beroende på bestämmelser). Kommissionen kommer att genomföra systematiska kontroller av införlivandet när tidsfristerna har löpt ut. Stödet vid genomförandet kommer att ges i form av vägledande dokument, regelbundna bilaterala möten med medlemsstaterna och möten i expertgrupper.

Åtgärder som Europeiska kommissionen har föreslagit på grundval av inremarknadsakten I som parlamentet och rådet har föresatt sig att behandla som prioriterade och där kommissionen kommer att ge förstärkt stöd vid införlivandet och/eller genomförandet:

1. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska riskkapitalfonder, 7.12.2011 KOM(2011) 860 slutlig 2011/0417 (COD)

2. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning om administratvt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden, 19.12.2011 KOM(2011) 883 slutlig 2011/0435 (COD)

3. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett patentskydd, 13.4.2011 KOM(2011) 215 slutlig 2011/0093 (COD)

4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumnettvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG, 29.11.2011 KOM(2011) 793 slutlig 2011/0373 (COD) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tvistlösning online vid konsumenttvister, 29.11.2011 KOM(2011) 794 slutlig 2011/0374 (COD

5. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG, 1.6.2011 KOM(2011) 315 slutlig 2011/0150 (COD)

6. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inträttande av Fonden för sammanlänkat Europa, 19.10.2011 KOM(2011) 665 slutlig 2011/0302 (COD) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG, 19.10.2011 KOM(2011) 0658 slutlig - 2011/0300 (COD) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, 19.10.2011 KOM(2011) 0650 slutlig 2011/0294 (COD) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG, 19.10.2011 KOM(2011) 0657 slutlig 2011/0299 (COD)

7. Föslag till Europaparlamentets och rådets förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden, 4.6.2012 COM(2012) 238

8. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska fonder för socialt företagande, 7.12.2011 KOM(2011) 862 slutlig 2011/0418 (COD)

9. Föslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet 13.4.2011 KOM(2011) 169 slutlig 2011/0092 (CNS)

10. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om genomförande av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, Bryssel, 21.3.2012 KOM(2012) 131 slutlig 2012/0061 (COD) Förslag till rådets förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, 21.3.2012 KOM(2012) 130 slutlig 2012/0064 (APP)

11. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag, 25.10.2011 KOM(2011) 684 slutlig 2011/0308 (COD)

12. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling, 20.12.2011 KOM(2011) 896 slutlig 2011/0438 (COD)

[1]       Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Making the Single Market Deliver - Annual Governance Check-up 2011, SWD(2012) 25 final, 24.2.2012.

[2]       Se exempelvis kommissionens arbetsdokument The Single Market through the lens of the people: A snapshot of citizens' and businesses' 20 main concerns, SEK(2011) 1003 slutlig, 16.8.2011.

[3]       Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet: A partnership for new growth in services 2012-2015, COM(2012) 261.

[4]       Rapport av den 15 november 2011 från högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor.

[5]       Europaparlamentets resolution av den 6 april 2011 om styrelseformer och partnerskap på den inre marknaden (2010/2289(INI) och Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare (2010/2011(INI).

[6]       Dvs. det antal direktiv som inte har införlivats i tid.

[7]       Dvs. det antal direktiv för vilka överträdelseförfaranden på grund av bristande överensstämmelse har inletts.

[8]       Med tanke på deras betydelse för tillväxten anser kommissionen att medlemsstaterna när det gäller nya rättsakter som ingår i bilagan bör acceptera att gå utöver den överenskommelse som avspeglas i den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 om förklarande dokument (2011/C 369/02).

[9]       Räknat från den dag då kommissionen skickar en formell underrättelse fram till det att den administrativa delen av förfarandet avslutas.

[10]     Med beaktande av det faktum att en längre genomförandeperiod kan vara motiverad i vissa komplexa fall (se dom av den 25 november 2003 i mål C-278/1, kommissionen mot Spanien, särskilt punkt 43 ff.).

[11]     Jfr rapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Att minimera regelbördan för små och medelstora företag – Anpassning av EU:s regler till småföretagens behov, KOM(2011) 803 slutlig, 23.11.2011.

[12]     Se kommissionens rekommendation av den 29 juni 2009 om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion (2009/524/EG) och meddelandet Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”, KOM(2011) 206 slutlig, 14.4.2011.

[13]     Se meddelandet Smart lagstiftning i Europeiska unionen, KOM(2010) 543 slutlig, 8.10.2010, och det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

[14]     Jfr rapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Att minimera regelbördan för små och medelstora företag – Anpassning av EU:s regler till småföretagens behov, samma som ovan.

[15]     T.ex. medborgarnas energiforum.

[16]     Medlemsstaterna bör i detta syfte vidareutveckla de gemensamma kontaktpunkterna, jfr rapporten om genomförandet av tjänstedirektivet som antogs i dag.

[17]     Jfr förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden, KOM(2011) 522.

[18]     Se även programmet för lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar, Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009.

[19]     Jfr kommissionens arbetsdokument Reinforcing effective problem-solving in the Single Market – Unlocking SOLVIT's full potential at the occasion of its 10th anniversary, SWD(2012) 33 final, 24.2.2012.

[20]     Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister – KOM(2011) 793 slutlig.

[21]     Jfr förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tvistlösning online vid konsumenttvister - KOM(2011) 794 slutlig.

[22]     Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande.

[23]     Jfr kommissionens rekommendation av den 29 juni 2009 om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion – 2009/524/EG.

[24]             Product market monitoring, Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för ekonomi och finans (2010b).

[25]             En omfattande presentation av de föreslagna metoderna och deras kvantifierade resultat kommer att presenteras i studien ”cost of non-Europe", som för närvarande är under utarbetande för kommissionens räkning av London Economics and PWC under tekniskt överinseende av BEPA och som kommer att offentliggöras hösten 2012.

[26]     Klassificering enligt NACE, tvåställig nivå.

Top