52012DC0006

1. Inledning

I artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt erkänns djur som kännande varelser, och enligt samma artikel ska full hänsyn ska tas till djurens välfärd vid utformning och genomförande av unionens politik på vissa områden.

I gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010[1], antagen av kommissionen, samlades 2006 för första gången de olika aspekterna av EU:s djurskyddspolitik för hållning av flera miljarder djur för ekonomiska ändamål i EU. Omkring två miljarder fåglar[2] och trehundra miljoner däggdjur används för animalieproduktion. Uppskattningsvis tolv miljoner djur används varje år vid försök. Enligt beräkningar finns det cirka hundra miljoner hundar och katter[3], framför allt i privat ägo. Det är svårt att uppskatta hur många sällskapsdjur som det handlas med i EU. Det finns inga uppgifter på EU-nivå om antalet djur i djurparker och akvarier.

Ett horisontellt direktiv täcker de olika aspekterna av skyddet av produktionsdjur[4]. Specifika aspekter omfattas av EU-lagstiftning om transporter[5] och slakt[6]. Det finns särskilt EU-krav för hållning av kalvar[7], svin[8], värphöns[9] och slaktkycklingar[10]. Djur som används vid försök[11] omfattas också av särskilda bestämmelser om djurskydd. EU-lagstiftningen om djurparker[12] är inriktad på bevarande av arter, men även djurskydd beaktas. Det finns ingen EU-lagstiftning om skydd av sällskapsdjur. EU-bestämmelserna om ekologiskt jordbruk omfattar höga djurskyddskrav vid nötkreaturs-, svin- och fjäderfäproduktion[13].

På grundval av erfarenheterna från handlingsplanen för 2006–2010 föreslås i detta meddelande riktlinjer för EU-insatserna under de kommande fyra åren, där man utnyttjar de vetenskapliga och tekniska framsteg som gjorts för att förena djurskyddet med den ekonomiska verkligheten vid genomförandet av de gällande bestämmelserna. Denna strategi utgör en fortsättning av handlingsplanen i enlighet med rekommendationerna från de flesta berörda parter som rådfrågats och från Europaparlamentet.

Värdet av djuruppfödningen i EU uppgår till 149 miljarder euro per år, och värdet av användningen av försöksdjur uppskattas till 930 miljoner euro per år.

2. Varför behövs en djurskyddsstrategi?

De senaste åren[14] har EU avsatt i genomsnitt närmare 70 miljoner euro per år till stöd för djurskyddet, varav 71 % gått till jordbrukare i form av djurskyddsstöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Utgifter inom landsbygdsutveckling samfinansieras av medlemsstaterna, och jämte den särskilda åtgärden med djurskyddsåtaganden som går utöver den rättsliga miniminivån kan medlemsstaterna också välja att i enlighet med sina nationella prioriteringar erbjuda åtgärder för att stödja t.ex. investeringar i jordbruksföretag, utbildning, rådgivningstjänster och jordbrukares deltagande i kvalitetsordningar. Återstoden går till övrig EU-verksamhet av betydelse för utformningen av politiken: forskning (21 %), ekonomiska studier, informationsinsatser, utbildning, fortbildning och internationella frågor samt tillsyn osv.

Under årens lopp har det dock blivit allt tydligare att man inte alltid uppnår önskade resultat genom att helt enkelt tillämpa samma sektorsspecifika regler på djurskydd. Problemen med efterlevnaden av sektorsspecifika regler visar att man måste fundera på om en metod med samma regler för alla kan ge bättre djurskydd i hela EU. De många olika driftssystemen, klimatförhållandena och markförhållandena i medlemsstaterna har medfört betydande svårigheter att enas om enhetliga regler och ännu större svårigheter att se till att de genomförs korrekt. Nettoresultatet är att djurskyddsvillkoren i EU inte är desamma för alla, vilket dock krävs för att stödja den enorma näringsverksamhet som avgör behandlingen av djur i EU.

Härtill kommer att det visserligen har gjorts framsteg på djurskyddsområdet genom specifika rättsakter, men det finns områden där det inte finns någon särskild EU-lagstiftning och där de gällande allmänna kraven är svåra att tillämpa. Det kan finnas utrymme för förenkling genom införande av mer detaljerade bestämmelser i de allmänna reglerna för att ta itu med gemensamma bakomliggande faktorer som påverkar djurskyddet.

Vid utvärderingen av EU:s djurskyddspolitik konstaterades det att djurskyddskraven har medfört merkostnader för djuruppfödnings- och djurförsökssektorerna på uppskattningsvis 2 % av dessa sektorers totala värde. Det finns inga belägg för att detta hittills har hotat deras ekonomiska bärkraft. För att öka EU-jordbrukets, inklusive småbrukarnas, konkurrenskraft bör man dock ta varje tillfälle i akt att framhålla djurskyddspolitikens ekonomiska mervärde.

Följande har fastställts vara de viktigaste gemensamma faktorer som påverkar djurskyddet i EU:

1.      Medlemsstaternas tillsyn av EU-lagstiftningen är fortfarande bristfällig på flera områden.

Vissa medlemsstater vidtar inte tillräckliga åtgärder för att informera berörda parter, utbilda officiella inspektörer, göra kontroller och tillämpa påföljder[15]. Till följd av detta har ett antal EU-bestämmelser inte tillämpats fullt ut och har inte haft de avsedda effekterna på djurskyddet.

Djurskyddskraven medför ofta merkostnader, som dock inte nödvändigtvis är proportionerligt fördelade längs livsmedelskedjan. EU erbjuder dock vissa instrument för att kompensera producenterna för högre produktionskostnader. I EU-lagstiftningen medges övergångsperioder på flera år för att underlätta genomförandet av strukturförändringar i vissa driftssystem, men denna metod har inte alltid lett till omställning i tid. Den kulturella synen på djurskydd är avgörande för att öka respekten för såväl lagstiftningens andemening som de faktiska bestämmelserna i den.

2.      Konsumenterna saknar lämplig information om djurskydd.

En EU-omfattande undersökning visar att 64 % av befolkningen anser att djurskydd är en viktig fråga. Andra studier[16] visar dock att hänsyn till djurskydd är endast en av de faktorer som påverkar konsumenternas val och att denna aspekt ofta inte spelar in, eftersom konsumenterna inte alltid är tillräckligt väl informerade om produktionsmetoderna och dessas konsekvenser för djurens välbefinnande. I slutändan styrs konsumenternas val främst av livsmedlens pris och egenskaper som kan kontrolleras direkt.

3.      Många berörda parter har inte tillräckliga kunskaper om djurskydd.

Större delen av EU:s finansiering av forskning om djurskydd går till alternativ till djurförsök, men resultaten sprids inte tillräckligt väl, och forskningen i medlemsstaterna är inte tillräckligt samordnad. Samtidigt leder bristande kännedom om alternativa metoder i produktionssystemen ofta till motstånd mot förändringar som kan förbättra djurskyddet.

4.      Det finns ett behov av att förenkla och utveckla tydliga principer för djurskydd.

Det allmänna direktivet om produktionsdjur (98/58/EG) och direktivet om djurparksdjur (1999/22/EG) innehåller bestämmelser som är för allmänt formulerade för att ha praktiska effekter. Ett exempel finns i bilagan till direktiv 98/58/EG: ”Alla djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras fysiologiska behov”. Ett annat finns i direktiv 1999/22/EG: ”Djurhållning under förhållanden som är ägnade att uppfylla de enskilda arternas biologiska behov och behov av bevarande, bland annat genom att djurens livsmiljöer berikas på ett artspecifikt sätt”.

I vissa specifika EU-rättsakter[17] fastställs kompetenskrav för dem som hanterar djuren. Dessa krav omfattar dock inte alla berörda djur (det finns inga särskilda kompetenskrav för hållning av fjäderfän och kalvar), och vissa djurskyddsproblem som beror på produktionssystemens utformning omfattas inte heller.

Det finns ingen särskild EU-lagstiftning som omfattar andra arter av produktionsdjur (t.ex. mjölkkor, köttdjur och kaniner) trots att flera problem framhållits av forskare och av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa)[18].

3. Strategiska åtgärder

Med hänsyn till vad som sägs ovan bygger denna strategi på två tillvägagångssätt som kompletterar varandra:

För det första måste vissa gemensamma problem åtgärdas på ett annorlunda och helhetsinriktat sätt. EU har i åratal antagit eller anpassat specifik lagstiftning till specifika problem. Fastställandet av allmänna principer i ett konsoliderat och reviderat EU-regelverk kan dock bidra till att förenkla EU-lagstiftningen om djurskydd och i slutändan underlätta tillämpningen av den.

På grundval av en konsekvensbedömning kommer kommissionen att överväga behovet av ett reviderat EU-regelverk som bygger på ett helhetsinriktat synsätt. Kommissionen kommer i synnerhet att överväga om det är genomförbart och lämpligt att införa vetenskapligt baserade indikatorer som bygger på djurskyddsresultat i stället för djurskyddsinsatser, som använts hittills. Kommissionen kommer att bedöma om ett sådant nytt tillvägagångssätt skulle leda till ett förenklat regelverk och bidra till att förbättra EU-jordbrukets konkurrenskraft. För den framtida utvecklingen kommer det att vara viktigt att ta hänsyn till erfarenheterna från de områden där indikatorer redan finns (slaktkycklingar och slakt).

För det andra finns det åtgärder som kommissionen redan genomför, men som måste förstärkas eller utnyttjas bättre. Därför föreslår kommissionen utöver det planerade förenklade regelverket

· att det utvecklas verktyg, bl.a. genomförandeplaner vid behov, för att förbättra medlemsstaternas efterlevnad av reglerna,

· att det ges stöd till internationellt samarbete,

· att konsumenterna och allmänheten ska ges lämplig information,

· att synergieffekterna inom den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken ska optimeras,

· att odlad fisks välbefinnande ska undersökas.

I förekommande fall kommer de konsekvenser som de åtgärder som vidtas inom ramen för denna strategi får för de grundläggande rättigheterna, särskilt religionsfriheten[19], att bedömas noggrant. I detta sammanhang kommer kommissionen även att undersöka frågan om märkning i enlighet med överenskommelsen om lagförslaget om livsmedelsinformation[20].

3.1. Ett förenklat EU-regelverk för djurskydd

Kommissionen kommer att undersöka om det är genomförbart att införa ett förenklat EU-regelverk med djurskyddsprinciper för alla djur[21] som hålls inom ramen för näringsverksamhet, även eventuellt sällskapsdjur, och särskilt inrikta sig på förenkling, minskning av den administrativa bördan och utnyttjande av djurskyddskraven för att öka konkurrenskraften för livsmedelsindustrin i EU, inklusive djurskyddskravens mervärdespotential.

Kommissionen skulle överväga

a)      användning av vetenskapligt baserade djurskyddsindikatorer som ett möjligt sätt att förenkla regelverket och möjliggöra flexibilitet för att förbättra djuruppfödarnas konkurrenskraft,

b)      en ny EU-ram för att öka tydligheten och relevansen i informationen om djurskydd till konsumenterna när de väljer vad de ska köpa,

c)      inrättande av ett europeiskt nätverk av referenscentrum,

d)      införande av gemensamma kompetenskrav för personal som hanterar djur.

a)      Användning av resultatbaserade djurskyddsindikatorer

Möjligheten att använda vetenskapligt underbyggda resultatbaserade indikatorer som kompletterar föreskrifterna i EU-lagstiftningen kommer vid behov att övervägas, med särskild hänsyn till detta nya tillvägagångssätts bidrag till en förenkling av regelverket. Djurbaserade indikatorer har nyligen införts i två EU-rättsakter om djurskydd (direktiv 2007/43/EG om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar och förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning).

Man kommer att undersöka de kriterier som tagits fram av projektet Welfare Quality®[22] tillsammans med ett riskbedömningssystem liknande det som används inom livsmedelssäkerhet (se livsmedelslagstiftningen[23]). Efsas vetenskapliga yttranden om utarbetande av djurskyddsindikatorer skulle beaktas tillsammans med socioekonomiska faktorer vid bedömningen av de relevanta riskhanteringsförslagen.

Användningen av resultatbaserade djurskyddsindikatorer erkänns även på internationell nivå av organisationer såsom Världsorganisationen för djurhälsa (OIE)[24].

b)      En ny EU-ram för att öka tydligheten och relevansen i informationen om djurskydd till konsumenterna när de väljer vad de ska köpa

Med det reviderade EU-regelverket för djurskydd skulle man kunna sträva efter att tillhandahålla ett verktyg för att garantera konsumenterna att djurskyddspåståenden är tydliga och vetenskapligt relevanta.

Åtgärder som samverkar och konvergerar med liknande initiativ på EU-nivå inom andra relevanta politikområden kommer att undersökas för att öka konsumentinflytandet.

c)      Ett europeiskt nätverk av referenscentrum

Kommissionen har redan lagt fram idén om ett nätverk av referenscentrum för djurskydd i ett tidigare meddelande[25]. Huvudsyftet är att se till att de behöriga myndigheterna får samstämmig och enhetlig teknisk information om hur EU-lagstiftningen bör genomföras, särskilt när det gäller resultatbaserade djurskyddsindikatorer.

Nätverket skulle kunna inrättas genom samfinansiering av befintliga vetenskapliga och tekniska resurser för djurskydd. Nätverket skulle kunna komplettera och inte överlappa med Efsas funktion och verksamheten vid EU:s gemensamma forskningscentrum[26].

Nätverket skulle kunna organiseras i enlighet med EU-lagstiftningens nuvarande struktur[27] för att säkerställa följande på EU-nivå:

– Stöd till kommissionen och medlemsstaterna i form av teknisk sakkunskap, särskilt när det gäller användning av resultatbaserade djurskyddsindikatorer.

– Genomförande av utbildning för personal vid behöriga myndigheter och experter från tredjeländer vid behov.

– Medverkan vid behov till att forskningsresultat och tekniska innovationer sprids till de berörda parterna i EU och det internationella forskarsamhället.

– Samordning av forskningen, vid behov i samarbete med befintliga EU-finansierade forskningsstrukturer[28].

d)       Gemensamma kompetenskrav för personal som hanterar djur[29]

Genom det förenklade EU-regelverket för djurskydd skulle de gällande kompetenskraven i vissa EU-rättsakter kunna konsolideras i en enda rättsakt och förbättras. Allmänna principer för att styrka kompetens skulle tas fram på grundval av en konsekvensbedömning.

De gemensamma EU-kompetenskraven för personal som hanterar djur skulle syfta till att säkerställa att personalen är i stånd att upptäcka, förebygga och begränsa djurens smärta, lidande och ångest samt känner till de rättsliga skyldigheterna i fråga om djurskydd och djurs välbefinnande.

Dessutom bör man överväga en lämplig kompetensnivå för personer som ansvarar för utformning av processer, anläggningar och utrustning som avser djur.

En undersökning om djurskyddsutbildning kommer att inledas för att kartlägga de djurskyddsfrågor som ska ingå i studieplanen för de yrken som har med djur att göra och fastställa vilka åtgärder som skulle behövas för att öka medvetenheten inom dessa yrken.

3.2. Stöd till medlemsstaterna och åtgärder för att förbättra efterlevnaden av reglerna

Kommissionen kommer att prioritera frågan om efterlevnad. Efterlevnad kan endast uppnås genom tillsynsåtgärder som vidtas av medlemsstaterna eller under deras ansvar. Kommissionen har dock en viktig funktion när det gäller att se till att efterlevnaden sker på ett enhetligt sätt i EU. Man måste säkerställa att lika villkor gäller för alla producenter i EU och att djuren behandlas korrekt. Följande åtgärder föreslås inom ramen för denna strategi:

· Kommissionen kommer att fortsätta sina besök i medlemsstaterna genom kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor. Den kommer också att vid behov fortsätta att göra kraftfullt bruk av sin rätt enligt fördraget att väcka talan inför EU-domstolen. Det är en mycket viktig åtgärd från kommissionens sida för att säkerställa efterlevnaden, särskilt i samband med nuvarande och framtida utmaningar på djurskyddsområdet.

· Icke desto mindre anser kommissionen att en lämplig utbildningsstrategi kan vara ett verkningsfullt verktyg för att skapa en efterlevnadskultur hos aktörerna och i medlemsstaterna. Det föreslagna europeiska nätverket av referenscentrum skulle kunna åta sig denna roll.

· Tills dess kommer kommissionen att intensifiera sina insatser för att utbilda veterinärinspektörer genom programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel. Kommissionen kommer också att undersöka behovet av och möjligheten att utvidga utbildningsverksamheten till att omfatta försöksdjurs och vilda djurs välbefinnande.

· Kommissionen kommer även att i större utsträckning ge råd till medlemsstaternas behöriga myndigheter och uppmuntra till samarbete, utbyte av bästa praxis och överenskommelser om gemensamma mål och riktlinjer genom tematiska arbetsgrupper och evenemang.

· Under de kommande fyra åren kommer kommissionen därför att utarbeta särskilda riktlinjer eller genomförandebestämmelser för de enskilda EU-rättsakterna om djurskydd[30].

Djurskydd är också en teknisk fråga för aktörer som hanterar djur inom ramen för näringsverksamhet. Det är därför viktigt att hjälpa dem att förstå motiveringen till EU-kraven och hur de kan förbättra efterlevnaden genom bättre utformning eller metoder.

3.3. Stöd till internationellt samarbete

Det är viktigt med lika villkor för djurskydd på internationell nivå för att säkerställa EU-näringsidkarnas konkurrenskraft på global nivå. EU har redan utvecklat flera bilaterala och multilaterala verksamheter som, såsom visades i utvärderingen, måste optimeras och stödjas.

I detta syfte kommer kommissionen att

– fortsätta att ta upp djurskydd i bilaterala handelsavtal och samarbetsforum[31] för att öka de strategiska möjligheterna att utveckla ett mer konkret samarbete med tredjeländer,

– fortsätta att vara aktiv på den multilaterala scenen, särskilt inom Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO); OIE har antagit internationella standarder och båda har tagit initiativ på djurskyddsområdet[32],

– undersöka hur djurskydd kan integreras bättre i den europeiska grannskapspolitiken,

– vid behov anordna större internationella evenemang i syfte att främja EU:s syn på djurskydd.

Dessa åtgärder utgör tillfällen att förmedla EU:s syn på djurskydd på global nivå. Det är därför viktigt att på bästa möjliga sätt utnyttja de tillgängliga resurserna för internationell verksamhet på djurskyddsområdet för att möta dessa utmaningar och öka resursernas bidrag till de europeiska djuruppfödarnas konkurrenskraft i en globaliserad värld. Kommissionen kommer därför att se över åtgärderna för att utvärdera deras nytta för bl.a. jordbrukssektorn i EU och avlägga rapport för Europaparlamentet och rådet.

3.4. Lämplig information till konsumenterna och allmänheten

Djurskydd är en samhällsfråga som engagerar många människor. Behandlingen av djur handlar om etik och EU:s värderingar. Det är därför viktigt att informera barn, ungdomar och allmänheten i stort för att öka medvetenheten om respekt för djuren och främja ansvarsfullt ägande.

Djurskydd är också en konsumentfråga. Animaliska produkter används i stor utsträckning, särskilt inom livsmedelsproduktionen, och konsumenterna bryr sig om hur djuren har behandlats. Konsumenterna har dock i allmänhet inte tillräcklig information för att främja högre djurskyddskrav.

Det är därför viktigt att informera konsumenterna i EU om EU-lagstiftningen om livsmedelsproducerande djur och se till att de blir lurade av vilseledande djurskyddspåståenden.

Det finns många informations- och utbildningsinitiativ i medlemsstaterna. En heltäckande kartläggning av situationen i EU skulle göra det möjligt att hitta luckor där EU skulle kunna ge mervärde.

Alla dessa mål är av kompletterande art och förutsätter eventuellt särskilda instrument. Vissa av dem finns redan, t.ex. Farmland (för barn och lärare i grundskolan) och programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel (för officiella inspektörer). Dessutom anordnar kommissionen regelbundna möten för en bättre förståelse och tillämpning av EU-lagstiftningen. Det kan finnas sätt att öka deras effektivitet och komplettera dem med nya kommunikationsverktyg.

Kommissionen tänker därför först kartlägga de nuvarande utbildnings- och informationsinitiativ på djurskyddsområdet som riktar sig till allmänheten och konsumenterna. Åtgärderna kan omfatta möjligheten att bevilja finansiering för lyckade gränsöverskridande informationskampanjer och utbildningsinitiativ om djurskydd.

3.5. Optimerade synergieffekter med den gemensamma jordbrukspolitiken

Djurskydd ingår i en samhällsinriktad syn på jordbruk, och EU har redan skapat starka kopplingar mellan jordbruk och djurskydd. Större delen av EU-medlen för djurskydd går till jordbrukare inom ramen för programmen för landsbygdsutveckling. I synnerhet i en tid av ekonomiska begränsningar behövs dock ökad samordning för att rationalisera åtgärderna och uppnå bästa möjliga resultat.

Kommissionen kommer att införa en särskild avdelningsövergripande ordning för att bedöma hur man kan optimera synergieffekterna hos den gemensamma jordbrukspolitikens nuvarande mekanismer, i synnerhet genom tvärvillkor, landsbygdsutveckling, marknadsföringsåtgärder, kvalitetsstrategier, ekologiskt jordbruk osv.

3.6. Undersökning av odlad fisks välbefinnande

Odlad fisk omfattas av EU-lagstiftningen om skydd av djur under transport och vid tidpunkten för avlivning, men det finns inga särskilda bestämmelser om odlad fisk. Kommissionen kommer att fortsätta att inhämta vetenskapliga råd om de enskilda arterna och utvärdera frågan om fiskars välbefinnande i vattenbruk, och sedan vidta lämpliga åtgärder på grundval av denna utvärdering.

BILAGA

Planerade åtgärder || År

En rad tillsynsåtgärder för skydd av värphöns (direktiv 1999/74/EG) || 2012

Genomförandeplan och tillsynsåtgärder beträffande grupphållning av suggor (direktiv 2008/120/EG) || 2012

Genomförandeplan för förordningen om slakt (förordning (EG) nr 1099/2009) || 2012

EU-genomförandebestämmelser eller EU-riktlinjer om skydd av djur under transport || 2012

Rapport till Europaparlamentet och rådet om konsekvenserna av genetiskt urval för slaktkycklingars välbefinnande* || 2012

Rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av förordning (EG) nr 1523/2007 om att förbjuda utsläppande på marknaden av katt- och hundpäls* || 2012

Undersökning av odlad fisks välbefinnande vid tidpunkten för avlivning || 2013

Rapport till Europaparlamentet och rådet om de olika bedövningsmetoderna för fjäderfä* || 2013

Rapport till rådet om genomförandet av direktiv 98/58/EG* || 2013

EU-riktlinjer om skydd av svin || 2013

Undersökning av utbildnings- och informationsinitiativ på djurskyddsområdet som riktar sig till allmänheten och konsumenterna || 2013

Undersökning av möjligheten att ge konsumenterna relevant information om bedövning av djur* || 2013

Eventuellt lagstiftningsförslag om ett förenklat EU-regelverk för djurskydd || 2014

Rapport om effekterna av internationell djurskyddsverksamhet på de europeiska djuruppfödarnas konkurrenskraft i en globaliserad värld || 2014

Rapport till Europaparlamentet och rådet om system för fixering av nötkreatur där djuren vänds upp och ner eller tvingas till onaturliga ställningar* || 2014

Undersökning av välbefinnandet hos hundar och katter som är föremål för handel || 2014

EU-riktlinjer eller EU-genomförandebestämmelser om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning || 2014

Rapport till Europaparlamentet och rådet om möjligheten att införa vissa krav när det gäller skydd av fisk vid tidpunkten för avlivning* || 2015

Rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktiv 2007/43/EG och dess effekter på slaktkycklingars välbefinnande* || 2015

Undersökning av odlad fisks välbefinnande under transport || 2015

*            Skyldigheter som följer av EU-lagstiftningen

[1]               KOM(2006) 13 slutlig, 23.1.2006.

[2]               793 miljoner kycklingar för köttproduktion, 453 miljoner värphöns och 197 miljoner kalkoner. Det fanns inte uppgifter i alla medlemsstater om kalkoner, ankor och gäss.

[3]               Evaluation of the EU policy on animal welfare and possible policy options for the future, december 2010. Se bilaga A1.7 (http://www.eupaw.eu/).

[4]                      Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23). Genom ett rådsbeslut om ingående av den europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur – Council Decision 78/923/EEC concerning the conclusion of the European Convention for the protection of animals kept for farming purposes (ej översatt till svenska) (EGT L 323, 17.11.1978, s. 12) – införlivades dessutom den konventionen i EU-lagstiftningen.

[5]               Rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport (EUT L 3, 5.1.2005, s. 1).

[6]               Rådets direktiv 93/119/EG om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning (EGT L 340, 31.12.1993, s. 21). Direktivet ersätts den 1 januari 2013 med rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (EUT L 303, 18.11.2009, s. 1).

[7]               Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EUT L 10, 15.1.2009, s. 7).

[8]               Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EUT L 47, 18.2.2009, s. 5).

[9]               Rådets direktiv 1999/74/EG om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns (EGT L 203, 3.8.1999, s. 53).

[10]             Rådets direktiv 2007/43/EG om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar (EUT L 183, 12.7.2007, s. 19).

[11]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).

[12]             Rådets direktiv 1999/22/EG om hållande av vilda djur i djurparker (EGT L 94, 9.4.1999, s. 24).

[13]             Rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1) och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 (EUT L 250, 18.9.2008, s. 1).

[14]             Uppgifterna från utvärderingsrapporten omfattar perioden 2000–2008.

[15]             I vissa medlemsstater slaktas stora mängder djur utan bedövning, eftersom myndigheterna beviljar undantag från kravet på bedövning utan att bedöma den kvalitativa och kvantitativa motivering som föreskrivs i EU-lagstiftningen.

[16]             Se FCEC:s Feasibility study on animal welfare labelling and establishing a Community Reference Centre for Animal Protection and Welfare av den 26 januari 2009 (http://ec.europa.eu/food/animal/welfare/farm/labelling_en.htm).

[17]             Direktivet om svinhållning, förordningen om transport, förordningen om avlivning och direktivet om försöksdjur.

[18]             Det finns en förteckning över vetenskapliga yttranden om djurskydd i den konsekvensbedömningsrapport som åtföljer detta meddelande.

[19]             Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, KOM(2010) 573 slutlig, 19.10.2010.

[20]                    I skäl 50 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18) står följande: ”Konsumenterna i unionen visar allt större intresse för hur unionens djurskyddsbestämmelser tillämpas i samband med slakt, till exempel om djuren bedövas innan de slaktas. Därför bör man i samband med en framtida unionsstrategi för djurskydd och djurs välbefinnande överväga en studie om lämpligheten i att ge konsumenterna relevant information om bedövning av djur.”

[21]             Ryggradslösa djur som används i vattenbruk och kommersiellt fiske kommer inte att omfattas av initiativet. Odlad fisk kommer att bli föremål för särskilda utvärderingar.

[22]             http://www.welfarequality.net/everyone/26536/5/0/22

[23]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet.

[24]             De vägledande principerna för djurskydd i Terrestrial Animal Health Code (se www.oie.int).

[25]             KOM(2009) 584 slutlig, 28.10.2009.

[26]             EU:s referenslaboratorium för alternativa metoder till djurförsök (Europeiska centret för validering av alternativa metoder – Ecvam) vid gemensamma forskningscentrumet arbetar inte direkt med djurskydd utan med alternativ till djurförsök.

[27]             Hållning av kalvar, svin, värphöns, slaktkycklingar och övriga produktionsdjur, transport av djur, avlivning av djur, användning av djur vid försök och hållande av vilda djur i fångenskap.

[28]             T.ex. samarbetsgruppen för forskning om djurhälsa och djurskydd vid ständiga kommittén för jordbruksforskning och Animal Health and Welfare ERA-Net (ANIHWA).

[29]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet.

[30]             I synnerhet om användningen av undantaget från kravet på bedövning av djur vid rituell slakt.

[31]             Antalet frihandelsavtal som omfattar djurskyddsfrågor fördubblades under 2011.

[32]             Det finns för närvarande nio OIE-standarder om djurskydd (se http://www.oie.int). FAO har anordnat möten för att skapa kontakter mellan experter och underlätta kapacitetsuppbyggnad inom olika djurskyddsrelaterade områden. FAO har också skapat en särskild webbplats om produktionsdjurs välbefinnande (http://www.fao.org/ag/againfo/themes/animal-welfare/en/).