14.3.2013

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 76/48

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Förbättrad tillgång till vetenskaplig information – Förbättrad utväxling på offentliga investeringar i forskning”

COM(2012) 401 final

2013/C 76/09

Föredragande: Gerd WOLF

Den 17 juli 2012 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Förbättrad tillgång till vetenskaplig information – Förbättrad utväxling på offentliga investeringar i forskning”

COM(2012) 401 final.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 8 januari 2013.

Vid sin 486:e plenarsession den 16–17 januari 2013 (sammanträdet den 16 januari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 151 röster för, inga röster emot och 5 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Tillgång till vetenskaplig information är en väsentlig förutsättning för framgångsrik forskning och främjandet av innovation, och därmed också för Europas konkurrenskraft. Detta omfattar även överföring av kunskap mellan forskare, inom ramen för forskningssamarbete – särskilt mellan forskningen och näringslivet –, samt mellan den akademiska världen och allmänheten.

1.2	Med tanke på nedanstående punkter stöder EESK de mål och förslag som kommissionen har formulerat. EESK anser att de kan bidra till att underlätta och öka effektiviteten i vetenskapligt arbete, vilket internet har möjliggjort tekniskt.

1.3

För att kunna förverkliga dessa mål är det emellertid viktigt att även i fortsättningen garantera forskarnas och deras organisationers upphovsmannaskap och immateriella rättigheter, inte inskränka den vetenskapliga friheten och forskningsfriheten samt förhindra att forskarna drabbas av merarbete eller administrativa skyldigheter som inkräktar på forskningsarbetet.

1.4

Fri tillgång till vetenskapliga publikationer (via internet) är ett sätt att genom modern teknik utöka och komplettera biblioteken. Denna princip är till stor nytta, tillämpas redan på många håll samt bör tillämpas även fortsättningsvis och också utökas. Man bör dessutom eftersträva global jämvikt mellan Europa och länder utanför Europa.

1.5

Det är nödvändigt att bevara vetenskaplig information (lagra forskningsdata) för att kunna använda den senare. Detta hör i dag till god forskningssed. EESK välkomnar att kommissionen även i framtiden vill stödja de infrastrukturer som behövs för ändamålet. I den mån som projektavtal ska innehålla utförligare villkor för lagring av data, måste man tillsammans med berörda forskare för varje ämnesområde bestämma omfång, format, noggrannhet och beskrivning (med metadata).

1.6

I detta sammanhang uppkommer frågan om fri (alltså allmän, global, kostnadsfri, icke-kontrollerad och villkorslös) tillgång per internet till lagrade forskningsdata. Denna fråga är mångfasetterad och präglas av den forskningskultur som hittills rått. Frågan bör därför belysas ur många olika synvinklar och hanteras med stor försiktighet. Inom vissa forskningsområden kan fri extern tillgång visserligen vara till nytta och oproblematisk, men inom många andra områden finns det avgörande argument mot detta. Det är därför farligt att generalisera.

1.7

I vissa fall bör möjliga lösningar därför tas fram steg för steg och på försök med utgångspunkt i de frivilliga förfaranden som redan i dag tillämpas för självgående datautbyte (t.ex. CERN med World Wide Web). I ett pilotprojekt bör man sedan empiriskt undersöka lösningarna i samförstånd med de forskare som deltar i forskningsprocessen. De administrativa förfarandena får emellertid inte medföra nya bördor eller förfaranden som motverkar det förenklingsarbete som just påbörjats.

1.8	Trots detta kunde det vara ändamålsenligt att ge fri tillgång till ett lämpligt urval av data som ligger till grund för fritt tillgängliga publikationer, framför allt om det finns en global jämvikt mellan Europa och länder utanför Europa, om de extra utgifterna är godtagbara och motiverade.

1.9	Alla dessa åtgärder är till viss del förenade med avsevärt ökade kostnader för forskarna och deras organisationer, som måste beaktas i full utsträckning vid budgetering och anslagstilldelning.

2.   Sammanfattning av kommissionens meddelande

2.1	Meddelandet rör de åtgärder som kommissionen avser att vidta för att förbättra tillgången till vetenskaplig information och öka vinsterna av offentliga investeringar i forskning.

2.2	Åtgärderna har följande mål: — Tillgång till vetenskapliga publikationer. — Bevarande av vetenskaplig information. — Tillgång till forskningsdata.

2.3

När det gäller tillgången till vetenskapliga publikationer pågår förhandlingar med vetenskapsförlagen om följande två modeller: — ”Guldmodellen”, som innebär att betalningen av publiceringskostnaderna förskjuts från läsarna (via prenumerationer) till författarna. Dessa kostnader betalas normalt av det universitet eller den forskningsinstitution som forskaren är knuten till, eller genom det finansieringsorgan som stöder forskningen. — Den ”gröna” modellen (egenarkivering), som innebär att den publicerade artikeln eller det slutliga sakkunniggranskade manuskriptet arkiveras online av forskaren före, efter eller samtidigt med publiceringen. Tillgången till artikeln är ofta fördröjd (”karensperiod”) på begäran av förlaget så att prenumeranterna kan behålla ett försprång.

2.4	Dessutom lägger kommissionen fram en tidsplan för hur man steg för steg skulle kunna nå dessa mål inom ramen för Horisont 2020.

3.   EESK:s kommentarer

Det ämne som behandlas här är fri tillgång, dvs. allmän, kostnadsfri, global och obegränsad tillgång via internet, till kommande publikationer och de forskningsdata som ligger till grund för dem och som normalt sett också finns i digital form.

3.1   Tidigare kommentarer

EESK har redan behandlat detta tema i sitt yttrande om ”Samarbete och kunskapsöverföring mellan forskningsorganisationer, näringslivet samt små och medelstora företag – en viktig förutsättning för innovation” (1), och de grundläggande synpunkter som då framfördes är fortfarande aktuella. De gäller målet att förbättra kunskapsöverföringen mellan forskningssamarbete (särskilt mellan den akademiska världen och näringslivet). EESK betraktar detta som en väsentlig faktor för att främja innovation och därmed även Europas konkurrenskraft. De gäller även hanteringen av de immateriella rättigheter som uppkommer i forsknings- och innovationsprocessen samt den konstnärliga och vetenskapliga friheten (2)  (3).

3.2   Upphovsmannaskap och immateriella rättigheter

När det gäller upphovsmannaskap och immateriella rättigheter för forskare och deras organisationer handlar det dels om erkännandet av att vara den första som har gjort en vetenskaplig upptäckt eller fått en vetenskaplig insikt, vilket brukar dokumenteras genom att man står som författare i en publikation –, dels om erkännandet av och eventuellt nyttjanderätten (helt eller delvis) till den kreativa process där ny kunskap kan generera innovationer och uppfinningar, som i sin tur ofta föranleder en ansökan om patent. EESK välkomnar därför att kommissionen slår fast följande (punkt 4.1): ”Öppen tillgång påverkar inte upphovsmännens frihet att själva välja om något ska publiceras. Den inkräktar inte heller på patent eller andra former av kommersiellt utnyttjande.”

3.3   Nyhetsfrist

Frågan om man ska offentliggöra forskningsresultat tidigt och riskera att gå miste om nyhetsvärdet i de uppfinningar som resultaten eventuellt kan leda till, eller om man ska vänta med publiceringen och då riskera att förlora rätten till prioritet för t.ex. en uppfinning, är ett stort dilemma som kan vara förenat med förluster. EESK upprepar sitt förslag om att föreskriva en så kallad nyhetsfrist som inte skadar nyhetsvärdet vid införandet av det föreslagna EU-patentet (4) för att minska detta dilemma.

3.4   Exemplet med patenträtten

Tack vare årtionden av internationell utveckling inom patenträtten har man fått en bra balans mellan dels de första kraven på sekretess när det gäller immateriell egendom, dels den fria tillgången till de produkter som härrör från denna immateriella egendom. Det innebär att patentansökningar i dag offentliggörs efter 18 månader och även är tillgängliga för alla via internet.

3.5   Forskningsdata

Beroende på ämnesdisciplin har man hittills mer eller mindre gått till väga på följande sätt:

i.

De data som erhålls i forskningsprocessen och som grundar sig på så kallade rådata måste behandlas på så vis att man först kalibrerar dem och granskar dem för att upptäcka eventuella felmätningar, internt prövar om de är konsekventa, värderar deras betydelse och vid behov jämför och kombinerar dem med andra mätdata, innan de kan ingå i en validerad och tillförlitlig datamängd och offentliggöras.

ii.	De forskare som har deltagit i arbetet är de första som i publikationer rapporterar om dessa data, tolkar resultaten och drar slutsatser.

3.6   Principiellt stöd

Med tanke på ovanstående punkter stöder EESK de mål som kommissionen har formulerat. EESK anser att dessa mål kan bidra till att underlätta och öka effektiviteten i vetenskapligt arbete, vilket internet har möjliggjort tekniskt. Därför rekommenderas att det arbete som inletts eller det synsätt som valts ska utvecklas stegvis och i ständig kontakt med de forskare som är verksamma i forskningsprocessen. Det är viktigt att ta hänsyn till olika forskningsdiscipliners särdrag och förhindra att forskarna drabbas av merarbete eller administrativa skyldigheter som inkräktar på forskningsarbetet. I följande kapitel framförs ytterligare synpunkter och begränsningar i detta avseende.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Fri tillgång till publikationer

Fri tillgång till vetenskapliga publikationer (via internet) är ett sätt att komplettera biblioteken med hjälp av modern teknik. Denna princip är användbar och till stor nytta och tillämpas redan på många håll. EESK betonar att fri tillgång bör tillämpas även i fortsättningen och också utökas.

4.1.1   Guld eller grönt

Om man kan eller vill enas med förlagen om guldmodellen eller den gröna modellen är främst en pragmatisk fråga eller en kostnadsfråga. Det viktiga är dock principen om att utan alltför stor fördröjning få tillgång till vetenskapliga och tekniska publikationer via internet.

4.1.2   Alltför stora kostnader

EESK har dock fått intrycket att de största förlagen tar ut alltför höga avgifter för denna tillgång. Ökad konkurrens i samspelet mellan författare, utgivare och förlag skulle kunna råda bot på detta. Prestigen hos den tidskrift där ett verk publiceras har emellertid också betydelse för hur ett vetenskapligt arbete bedöms. EESK uppmanar därför kommissionen att föra ytterligare diskussioner med de vetenskapliga organisationerna om hur förbättringar kan göras. Samtidigt får dock författarnas frihet att välja tidskrift inte inskränkas.

4.1.3   Förhandstryck

EESK framhåller att det är vanligt att göra nya resultat tillgängliga för forskarvärlden i form av rapporter, även på internet, redan innan de externa sakkunniga har slutfört sin granskning inför publiceringen i en facktidskrift. Samma sak gäller föredrag vid symposier och ämneskonferenser, som således har en mycket viktig sammanbindande funktion.

4.1.4   Internationella överenskommelser – jämvikt

På internationell nivå bör det inte uppstå någon utpräglad ensidighet mellan EU och andra länder. Om forskare och invånare världen över via internet ska få gratis tillgång till vetenskapliga publikationer som tillkommit i EU, är det nödvändigt att även forskare och invånare i EU får gratis tillgång till alla vetenskapliga publikationer som tillkommit utanför EU. EESK stöder kommissionens ansträngningar för att nå denna jämvikt genom internationella överenskommelser. Det krävs ett globalt informationsflöde för att det vetenskapliga arbetet verkligen ska underlättas.

4.1.5   Ämneskonferenser och bibliotek

Samtidigt varnar EESK för tanken att fri tillgång skulle göra övriga former av informations- och tankeutbyte onödiga eller oviktiga. Att arbeta framför datorn kan inte ersätta den stimulans som man får genom samtal och diskussioner eller den intellektuella miljön i ett bibliotek eller på en ämneskonferens.

4.2   Lagring av data

De flesta stora forskningsorganisationer har redan infört lagring av data i sina regler för god forskningssed. Med tanke på att man i dag hanterar mycket stora datamängder är även denna uppgift först och främst en fråga om tillgängliga resurser och infrastrukturer, alltså om de avsevärda kostnader för teknisk utrustning och personal som krävs för att validera datamängderna och för att vid behov sortera, komprimera, minska eller ta bort rådata samt beskriva dessa med metadata, utan att viktig information går förlorad. Därför måste man ta hänsyn till förhållandet mellan kostnad och nytta.

4.2.1   Stöd från kommissionen

EESK välkomnar de åtgärder som kommissionen hittills har vidtagit, och de åtgärder som den planerar att vidta, för att främja lagring av forskningsdata och de infrastrukturer som behövs till detta.

4.2.2   Fackspecifika lösningar

EESK håller med kommissionen om att man inte bör söka några övergripande lösningar i detta avseende, utan att man inom varje ämnesområde själv måste bestämma i vilken omfattning och med vilka medel data ska lagras och i vilken utsträckning detta ska regleras. Till detta bör man om möjligt tillämpa öppna och internationella standarder så att systemen blir kompatibla.

4.3   Fri extern tillgång till data

Kommissionen och andra förespråkare (5) för fri (digital) tillgång till forskningsdata anger särskilt följande skäl till detta:

a)	Man vill höja kvaliteten på den vetenskapliga diskursen, eftersom det i regel behövs tillgång till de data och de verktyg som använts för att kunna följa upp och i detalj värdera offentliggjorda forskningsresultat.

b)	Man vill öka utväxlingen av de offentliga medel som investerats i att samla in data genom att se till att de kan användas på nytt.

Generellt sett ställer sig EESK helt och hållet bakom dessa argument.

Frågan är dock med vilka instrument, hur differentierat och hur långtgående detta bör ske, vilka ytterligare – även administrativa – kostnader det innebär, om dessa kostnader är motiverade med tanke på den förväntade nyttan, och vilka argument som talar emot fri tillgång.

4.3.1   Tillvägagångssätt hittills

Vetenskaplig forskning kännetecknas av att kunskapsprocessen och de data och källor som använts måste kunna förstås och reproduceras samt att de slutsatser som dras måste kunna försvaras i varje diskussion och debatt. I forskarsamhället finns det därför före, vid sidan om och efter tidskriftspubliceringen väletablerade och välfungerande förfaranden såsom seminarier, konferenser, expertutvärdering, kollegial granskning, informations- och datautbyte, personalutbyte etc. Nuförtiden sker detta även med hjälp av den moderna digitala tekniken. Det var just för datautbyte som CERN (6) föreslog och vidareutvecklade internet (World Wide Web) tillsammans med partner.

4.3.2   Ytterligare åtgärder

Alltså kan kommissionens förslag bara handla om hur dessa befintliga självreglerande förfaranden ska kunna utökas, förbättras, förenklas och göras effektivare. Vilka ytterligare konkreta åtgärder som föreslås för detta ändamål framgår inte tillräckligt tydligt i kommissionens meddelande, men uppenbarligen finns det planer på pilotprojekt.

4.3.3   Problem och hinder

Förväntningarna på fri tillgång har redan nämnts, men man bör också ta upp de problem, undantag och hinder som måste hanteras. De senare rör t.ex.

—	sekretess vid innovationer, särskilt tillsammans med näringslivet (små och medelstora företag), och patentaspekter,

—	sekretess för patientuppgifter inom medicinsk forskning,

—	skydd av (forskares och forskningsorganisationers) upphovsmannaskap till data,

—	missförstånd vid hämtning och tolkning av data samt följderna av detta,

—	eventuella rättsliga begränsningar av tekniköverföring till följd av exportkontroll,

—	säkerställande av global jämvikt mellan EU och länder utanför EU, och

—	kostnader för personal och teknisk utrustning för bearbetning av data, så att man ur en ofta oöverskådlig mängd rådata kan filtrera fram relevanta data som är användbara och begripliga för utomstående.

Det är uppenbart att dessa problem talar mot ett allmänt införande av fri tillgång till forskningsdata.

4.3.4   Differentiering

Man måste alltså differentiera. EESK bekräftar att det finns områden där fri extern tillgång till forskningsdata via internet kan vara fördelaktig, t.ex. meteorologiska data, genbanker, demografiska data eller liknande tydligt definierade och statistiskt relevanta data (man måste dock klargöra hur ”data” ska definieras).

Samtidigt anser EESK emellertid att man bör vara mycket försiktigare när det gäller t.ex.

i.	ytterst komplexa experiment med acceleratorer eller försöksanläggningar inom fusionsforskningen, och

ii.	allt samarbete med industriell forskning, inklusive små och medelstora företag.

4.3.5   Just när det gäller den sista punkten anser EESK att det finns en inneboende motsättning mellan målen att å ena sidan förespråka fri tillgång till forskningsdata och å andra sidan öka främjandet av innovation med koncentration på offentlig-privata partnerskap etc., där det är mycket angeläget att iaktta sekretess. Försök att göra en avvägning mellan intressen i dessa motstridiga mål, nämligen att skilja mellan å ena sidan ”harmlösa” data, t.ex. från grundforskning, och å andra sidan innovationsfrämjande data, t.ex. från tillämpad forskning, kan vara riskabla. En sådan förhandssortering kräver att man kan se in i framtiden. Banbrytande nya kunskaper inom grundforskningen kan ju bli särskilt innovationsfrämjande, och ett alltför tidigt offentliggörande kan leda till att patentskyddet går förlorat (se även punkt 3.3). Man bör här sträva efter att finna en lika pragmatisk lösning som i samband med ”normala” offentliggöranden (se punkt 3.2 samt punkt 4.1 i kommissionens meddelande).

4.3.6   Frivillighet

Det bör därför vara upp till de forskare som deltar i respektive forskningsprojekt att bestämma om, när, i vilken utsträckning och på vilka villkor de vill ge fri tillgång till de data som samlats in inom projektet. Som exemplet CERN visar kan man även på detta område komma längre med frivilliga ”bottom-up”-förfaranden än genom påtvingade regler. EESK anser att man bör ha större förtroende för de självreglerande krafterna i forskningssystemet. Man bör undvika påtvingade ingrepp (se punkt 4.3.10) i den hittills mycket framgångsrika men också känsliga forskningskulturen.

4.3.7   Data från publikationer

Till exempel kunde man överväga att tillsammans med själva publikationen elektroniskt förbereda och ge fri tillgång till ett urval (se punkt 4.2) av de data som ligger till grund för materialet i en publikation som också är fritt tillgänglig. Även i detta fall bör man dock ifrågasätta och alltid granska om den förväntade nyttan med att låta tredje man få utnyttja informationen online verkligen motiverar extrabördan för de ursprungliga upphovsmännen, som måste ta tid från eget forskningsarbete.

4.3.8   Pilotförsök

EESK stöder kommissionens ansträngningar att inleda ett pilotförsök inom ett relativt okomplicerat och passande ämnesområde och på så sätt samla på sig erfarenhet. Det mervärde som uppnåtts bör rapporteras.

4.3.9   Byråkrati och acceptans

Många forskare har varit mycket missnöjda med att kommissionens ansöknings- och tilldelningsförfaranden har präglats av överdriven byråkrati, men nu har missnöjet lagt sig något tack vare strävan efter förenkling av och kontinuitet (7) i stödinstrumenten. Risken är dock att missnöjet kommer tillbaka om det kommer illa genomtänkta nya skyldigheter, ingrepp i forskningsarbetet och nya byråkratiska hinder.

4.3.10   ”Finansiärernas” intresse

I debatten om de frågor som tagits upp ovan har också frågan dykt upp huruvida och i hur stor omfattning som ”finansiärerna” eller ”skattebetalarna”, som här företräds av kommissionen, bör kräva att alla forskningsdata ska göras fritt tillgängliga via internet som ett villkor för finansieringen. Utan att det påverkar vad som sägs i punkterna 3.1 och 3.2 står denna fråga inte i fokus för diskussionen i detta yttrande. Kommittén är mer intresserad av frågan om hur forskningen ska främjas och förvaltas – inte minst med tanke på ”finansiärernas” intressen – för att skapa optimal vetenskaplig och ekonomisk framgång.

4.4   Ytterligare belastning av forskningsbudgetar

Samtliga åtgärder som kommissionen föreslår innebär att mottagaren slipper betala för informationen (publikationer, data). Dessa kostnader ska i stället bäras av dessa datas och publikationers upphovsmän, dvs. forskarna och deras organisationer. Således måste dessa kostnader ingå i respektive forskningsbudget – om det gäller EU-stöd alltså i budgeten för Horisont 2020. Därför måste det tas hänsyn till dessa kostnader i stödbeloppet.

4.4.1

Vid fri tillgång till vetenskapliga publikationer måste alltså respektive forskningsbudget täcka både kostnaderna för att nå nya forskningsresultat och kostnaderna för att göra resultaten tillgängliga för allmänheten.

4.4.2

Samma sak gäller även kostnaderna för ökad lagring av data samt personal- och infrastrukturkostnaderna i samband med detta (bl.a. som förutsättning för punkt 4.4.3).

4.4.3

Detta gäller naturligtvis i synnerhet extrakostnaderna i samband med att man eventuellt inför allmän tillgång till samtliga eller vissa forskningsdata.

4.5   Möjliga missförstånd

EESK får intrycket att vissa krav på och argument för fri tillgång som anförs i den politiska debatten också beror på missförstånd när det gäller såväl vetenskapsmäns och forskares arbetsmetoder som allmänhetens förmåga att förstå specifikt vetenskapliga frågor. Vetenskapliga publikationer brukar bara vara begripliga för de experter som är verksamma inom respektive ämnesområde. Således är fri tillgång till informationen av nytta enbart för experter. Detsamma gäller tillgången till forskningsdata.

4.6   Information till medborgare och politiska aktörer

Därför är det ännu viktigare att förmedla det huvudsakliga innehållet i nya forskningsrön till gemene man. EESK har redan vid ett flertal tillfällen tagit upp vilken betydelse sådana medier har och välkomnar kommissionens ansträngningar i detta avseende, inte minst Cordis (8). Man bör uppmärksamma vissa forskares engagemang och förmåga att förklara resultaten inom sitt ämnesområde på ett sätt som är begripligt för allmänheten. Slutligen är det också viktigt att politiska aktörer är så insatta som möjligt i de vetenskapliga rönens innehåll och betydelse samt i potentialen för fortsatt forskning, så att de kan fatta välgrundade beslut.

4.7   Tillgång till sakkunskap

I företag och organisationer i det civila samhället beklagar man ofta bristen på tillgång till specifik sakkunskap. Det är därför viktigt, särskilt för små och medelstora företag, att åtminstone ha tillgång till en intern eller extern expert som kan förstå informationen eller till ett motsvarande konsultföretag. Dessutom vill kommittén hänvisa till dels sina rekommendationer (i ett tidigare yttrande (9)) till kommissionen om att ta fram en särskild sökmotor för detta, dels den sökmotor som Europeiska patentverket har ställt till förfogande (10). Med denna kan man finna de flesta av de nyare patentdokument som finns globalt.

4.8   Tillgång till tidigare publikationer via internet

Utöver det ämnesområde som behandlas i detta dokument finns också ett intresse, bl.a. bland forskare inom humaniora, om att även göra äldre originalpublikationer tillgängliga via internet. Ansträngningar i den riktningen välkomnas av kommittén, men diskuteras inte i detta yttrande.

---

(1)  EUT C 218, 11.9.2009, s. 8, kapitel 3.

(2)  Artikel 13 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (mars 2010): ”Den akademiska friheten ska respekteras.”

(3)  T.ex. Torsten Wilholt i FORSCHUNG & LEHRE, 19:e årgången 12/12, s. 984, www.forschung-und-lehre.de

(4)  EUT C 132, 3.5.2011, s. 39, punkt 3.9.

(5)  Exempelvis www.royalsociety.org/uploadedFiles/Royal_Society_Content/policy/projects/sape/2012-06-20-SAOE.pdf och www.wissenschaftsrat.de/download/archiv/2359-12.pdf

(6)  Europeiska organisationen för kärnforskning.

(7)  EUT C 48, 15.2.2011, s. 129.

(8)  http://cordis.europa.eu/fp7/home_en.html

(9)  EUT C 218, 11.9.2009, punkt 3.2.

(10)  http://worldwide.espacenet.com

---