14.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 76/31

1.1

För Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är förverkligandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet ett prioriterat mål för att främja tillväxt och ekonomisk, social och kulturell utveckling inom EU, samt vetenskaplig excellens och sammanhållning mellan medlemsstater, regioner och samhällen. Finansieringspolitiken i programmet Horisont 2020 bör ligga på en sådan nivå att detta mål kan uppnås.

1.2

EESK har i flera olika yttranden (1) redan beskrivit sin vision om ett europeiskt område för forskningsverksamhet och även inlett en fördjupad diskussion med kommissionen, Europaparlamentet och rådet i denna fråga, och vi välkomnar därför kommissionens meddelande.

1.3

EESK delar kommissionens åsikt att tillväxten är ett av målen med ett europeiskt forskningsområde. Med tanke på den svåra ekonomiska och sociala krisen har detta en avgörande betydelse för det organiserade civila samhället i EU.

1.4

Fri rörlighet för forskare och för kunskaper inom vetenskap och teknik måste bli ”den femte friheten” på EU:s inre marknad.

1.5

EESK anser att genomförandet av ett gemensamt forskningsområde är en process i ständig utveckling och att tidsramen 2014 är för ambitiös, inte minst med tanke på att det i flera europeiska länder genomförs åtstramningsåtgärder med minskade offentliga nationella investeringar i forskning och innovation som följd.

1.6

EESK ser positivt på förslaget att ett europeiskt forskningsområde ska förverkligas med hjälp av ett förstärkt partnerskap baserat på bästa praxis i stället för genom reglering. Kommittén är dock bekymrad över att det samförståndsavtal som undertecknats med de olika organisationerna är av frivillig och informell art och inte rättsligt bindande.

1.7

En stark politisk vilja är en förutsättning för effektiva och konkurrenskraftiga nationella system för forskning. Det bästa sättet att förverkliga sådana system är att använda sig av sakkunniggranskning, där man utgår från en bedömning av kvaliteten på forskarlagen, de berörda strukturerna och de resultat som uppnås.

1.8

Kommittén anser att man i samband med offentligfinansierad forskning bör prioritera sådana sektorer som är av särskilt stor betydelse för de europeiska medborgarnas välfärd, och att man bör fortsätta att finansiera projekt inom ramen för ett starkt och enat europeiskt samarbete med offentliga medel.

1.9

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som krävs för att undanröja de hinder för ett europeiskt område för forskningsverksamhet som har uppstått på grund av att det saknas en europeisk arbetsmarknad för forskare, med lämpliga arbetsvillkor, rörlighet och socialförsäkringssystem.

1.10

EESK pekar på det akuta behovet av förbättringar när det gäller pensioner och pensionsfonder för forskare som deltar i gränsöverskridande projekt och möjligheterna att skapa en europeisk tilläggspension som ska täcka/kompensera förluster på grund av flytt från ett land till ett annat och från ett socialförsäkringssystem till ett annat.

1.11

Kommittén påpekar att kommissionens nya förslag till initiativ inte får undergräva eller neutralisera alla ansträngningar som gjorts för att minska forskarnas administrativa börda inom det europeiska forskningsområdet.

1.12

EESK påminner kommissionen och medlemsstaterna om att man bör vidta alla åtgärder som syftar till att en gång för alla eliminera den könsdiskriminering och ojämställdhet som fortfarande existerar i akademiska och vetenskapliga kretsar och vid forskningsinstitut. Kommittén välkomnar särskilt beslutet att man ska se till att kvinnor utgör minst 40 % av medlemmarna i samtliga kommittéer som arbetar med rekrytering eller med utarbetande och/eller granskning av kriterierna för utvärdering av forskningsprogram, och i de kommittéer som fastställer verksamhetsstrategierna för akademiska institutioner och forskningsinstitut.

1.13

EESK ser positivt på kommissionens förslag att utarbeta en färdplan för att utveckla e-infrastruktur och främja e-vetenskap. Kommittén hänvisar till sitt yttrande (2) om meddelandet (3) om tillgång till samt bevarande och spridning av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap.

1.14

EESK ställer sig bakom forskarsamfundets och det europeiska vetenskapssamhällets (4) uppmaning till stats- och regeringscheferna och till ledarna för EU:s institutioner om att Europa inte får förlora sina största talanger, forskare och lärare, i synnerhet inte de unga, och att EU-finansiering är en förutsättning för att finansieringen på nationell nivå ska bli effektivare och mer ändamålsenlig och för att konkurrenskraften ska kunna stärkas såväl inom EU som internationellt. Detta innebär att inga nedskärningar bör göras i motsvarande budgetpost i EU:s budget för 2014–2020.

1.15

EESK anser att de aktörer inom det civila samhället som deltar i det europeiska forskningsområdet bör involveras fullt ut i den föreslagna kartläggningen av aktiviteter inom de prioriterade områdena, i forumet för spridning och överföring av resultaten från forskningsprojekt och i den slutliga utvärderingen av resultaten av meddelandet.

1.16

Mot bakgrund av vad som anförts ovan hoppas EESK att man kan inrätta en intern grupp inom kommittén som kan fungera som en referenspunkt för EU-institutionerna när det gäller utvärdering, övervakning och beslutsfattande i samband med genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

2.1

I flera olika yttranden har EESK lagt fram sin vision när det gäller ett europeiskt forskningsområde, och kommittén står fast vid denna. Kommittén välkomnar kommissionens meddelande om ett stärkt partnerskap och menar att det visar hur angeläget det är att EU och medlemsstaterna vidmakthåller och utvidgar sina åtaganden. Medlemsstaternas framsteg har varierat, och i vissa fall går det fortfarande långsamt. Det som meddelandet tillför är att det anger att samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna ska utökas till att även omfatta de organisationer som berörs av det europeiska forskningsområdet (5). Även EESK anser att det behövs ett förstärkt samarbete, som dessutom måste utökas och bli effektivare.

2.2

Kommittén delar kommissionens åsikt att genomförandet av det europeiska forskningsområdet måste stödja ekonomisk tillväxt, vetenskaplig excellens och sammanhållningen mellan regioner, länder och samhällen. Samtidigt måste man ta hänsyn till och utveckla den samverkan som behövs mellan vetenskapen och marknaden, mellan innovation och företag, samt mellan nya sätt att organisera arbetet och en forskningsmiljö som blir allt mer sammanlänkad.

2.3

EESK anser att det med tanke på den globala kris som vi befinner oss i krävs kraftigare och mer specifikt utformade åtgärder för att man dels ska kunna hantera de negativa effekterna av den nationella fragmenteringen när det gäller utarbetandet och genomförandet av forskningspolitiken, dels kunna optimera sådana insatser som syftar till att göra denna politik effektivare. Åtgärderna ska även främja en sund och rättvis konkurrens och ökade gränsöverskridande synergieffekter mellan de nationella forskningssystemen, samt underlätta forskarnas karriärutveckling och rörlighet samt den fria rörligheten för vetenskaplig kunskap (6).

2.4

Vid det offentliga samråd som hölls i samband med utarbetandet av meddelandet framkom följande:

3.1

EESK delar kommissionens uppfattning att man med hjälp av bästa praxis ska stärka de nationella forskningssystemen. Kommittén instämmer i att resursfördelningen bör ske via öppna offentliga upphandlingar som ska granskas av en panel med sakkunniga från den berörda medlemsstaten, andra medlemsstater eller tredjeländer (sakkunniggranskning, peer review  (7)). Granskningen av kvaliteten på forskarlagen, de deltagande institutionerna och de resultat som uppnås ska utgöra grunden för institutionella finansieringsbeslut. I många fall har varken forskare, forskarlag, forskningsförslag eller forskningsprogram bedömts utifrån jämförbara standarder, trots att projekten och forskningen ofta bedrivs och finansieras på samma sätt. EESK ser detta som en oacceptabel förlust av värden i ett läge då man i flera medlemsstater gör kraftiga nedskärningar i budgetanslagen till forskning.

3.2

Kommittén är medveten om att den europeiska forskningen tillhör toppskiktet i världen. Den forskning som bedrivs vid universitet och forskningsinstitut har lett till att de europeiska företagen är ledande och driver på den tekniska utvecklingen och därför intar en framskjuten placering. EESK ser därför med oro på kommissionens slutsats i konsekvensbedömningen att klyftan mellan EU, USA och Japan å den ena sidan och andra utvecklade ekonomier å den andra blir allt mer uppenbar (8). Detta kan tyda på att EU:s inflytande när det gäller kunskapsproduktion minskar, och att de ledande innovationsländerna på internationell nivå överträffar EU-27 när det gäller vissa indikatorer. EESK anser att ett europeiskt forskningsområde skulle kunna befästa den europeiska forskningens ledande position, inte minst med tanke på den globala krisen och de förändrade maktförhållanden som den leder till. Kvaliteten och nivån på spetskompetensen måste utgöra konkurrensfördelar i jämförelse med andra internationella aktörer.

3.3

År 2002 beslutade EU att samtliga medlemsstaters investeringar i forskning och vetenskap ska uppgå till 3 % av EU:s BNP (9). I ljuset av de budgetnedskärningar som flera medlemsstater blivit tvungna att göra ställer sig EESK frågande till att detta mål någonsin kommer att uppnås. Kommittén instämmer i att en av det europeiska forskningsområdets prioriteringar måste vara tillväxt, särskilt i den nuvarande ekonomiska och sociala krisen, och är mycket bekymrad över att åtstramningspolitiken lett till omfattande nedskärningar när det gäller forskningen.

3.4

Ett av huvudsyftena med ett europeiskt område för högre utbildning, som är nära knutet till genomförandet av det europeiska forskningsområdet, är att främja rörligheten för att konkret kunna förbättra utbildningen för studenter, lärare och forskare. Sådana nedskärningar gör det därför svårt för många forskare att dra nytta av och delta fullt ut i det europeiska forskningsområdet. EESK ger uttryck för sin oro över de beslut som har fattats (10).

3.5

EESK vill återigen framhålla att en stark politisk vilja är en förutsättning för effektiva och konkurrenskraftiga nationella forskningssystem och uppmanar EU och medlemsstaterna att snabbare och mer resolut uppfylla sina åtaganden.

3.6

De senaste åren förefaller den offentligfinansierade forskningen ha övergett vissa sektorer som är av strategisk betydelse för EU-medborgarnas välfärd, trots att dessa sektorer borde utgöra innovativa forskningsområden inom ramen för det europeiska forskningsområdet, särskilt som en del av det europeiska samarbetet.

3.7

EESK påpekar även att man i syfte att optimera och/eller omdefiniera det ekonomiska stödet till de nationella forskningssystemen måste undvika den felaktiga distinktionen mellan tillämpad forskning och grundforskning, en distinktion som det förefaller som om vissa medlemsstater har gjort för att kunna minska sin budget. Detta utgör ett stort hinder för möjligheterna till finansiering.

4.1

Inom EU begränsas det alleuropeiska forskningssamarbetet till några större initiativ (11). Det är dock endast 0,8 % av de statliga budgetanslagen för forskning och utveckling (12) som går till gemensamma medlemsstatsprogram, inklusive program som finansieras eller medfinansieras av kommissionen. Detta trots att det finns belägg för att man med hjälp av gränsöverskridande samarbete kan höja aktivitetsnivån för FoU, inbegripa nya sektorer och få del av offentlig och privat finansiering för gemensamma projekt. Detta bekräftar att det finns ett behov av nära sammankopplade kunskapsnätverk inom EU.

4.2

Nya program för forskningsfinansiering – t.ex. de synergibidrag som det europeiska forskningsrådet (EFR) införde 2012 för att stödja gränsöverskridande (och ofta interdisciplinära) mindre forskarlag – kan vara ett sätt att åskådliggöra det mervärde och de kompletterande fördelar som ett samarbete ger, under förutsättning att dessa forskarlag har ett kreativt synsätt när det gäller styrningen och gemensamt utnyttjar den samlade kompetensen, kapaciteten och resurserna på nya sätt.

4.3

Utländska medborgare stöter fortfarande på hinder och problem när det gäller att få tillgång till forskningscenter av europeiskt intresse, och detsamma gäller forskare som önskar få tillgång till alleuropeisk forskningsinfrastruktur om de är verksamma i medlemsstater som inte samarbetar om denna infrastruktur. I båda fallen är det nationella intressen som styr tillgången. Dessa svårigheter förhindrar att det europeiska forskningsområdet genomförs fullt ut.

4.4

EESK anser att den föreslagna kartläggningen av aktiviteter – som syftar till att visa styrkor, svagheter och problem inom det gränsöverskridande forskningssamarbetet – inte bara ska baseras på information från medlemsstaterna, utan även på ett konkret och aktivt deltagande från de delar av det civila samhället som har kopplingar till eller berörs av det europeiska forskningsområdet.

6.1

Antalet kvinnliga forskare har under de senaste åren ökat betydligt inom praktiskt taget samtliga sektorer, men antalet aktiva kvinnliga forskare med ledande akademiska befattningar, exempelvis forskningschef på hög nivå vid forskningsinstitut och universitet, är fortfarande alltför lågt (16). Detta trots att det finns bevis för att blandade forskarlag uppnår bättre resultat och kan dra nytta av en bredare erfarenhetsbas, ett ökat kunskapsutbyte, olika infallsvinklar och en högre social intelligens. Kvinnors akademiska karriär kännetecknas fortfarande av en stark vertikal segregering. Glastaket finns kvar, precis som arbetssegregeringen (17).

6.2

Löneklyftan mellan kvinnor och män finns kvar inom den akademiska världen och på forskningsinstituten, liksom inom övriga ekonomiska sektorer. Faktorer som bidrar till detta fenomen är bl.a. arbetsbeskrivningssystem som teoretiskt sett ska vara ”neutrala” men där man bortser från klyftan mellan könen, det ensidiga familjeansvaret och den diskriminering, såväl direkt som indirekt, som fortfarande råder (18). Detta betyder att kvinnorna utgör en underskattad och underutnyttjad forskarpotential, att kvinnorna är underrepresenterade och att det råder en könsmässig obalans i beslutsfattandet på forsknings- och innovationsområdet.

6.3

Det är inte alla medlemsstater som bedriver en nationell politik för att främja ett jämställdhetsperspektiv inom forskningen, vilket innebär att dess kvalitet och relevans undergrävs. Kvinnors deltagande i vetenskap och forskning på mer jämställda villkor skulle ge ökad mångfald inom kompetensreserven, arbetskraften och beslutsprocessen, vilket skulle höja kvaliteten på forskningen. På så vis skulle man kunna undvika de höga ekonomiska kostnader och till och med misstag som frånvaron av ett jämställdhetsperspektiv innebär. Om inga förbättringar görs när det gäller att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom forskningen kommer detta att få negativa konsekvenser för de mål för spetskompetens som ställts upp för det europeiska forskningsområdet. Kvinnors ökade deltagande inom vetenskap och forskning kommer att bidra till EU:s socioekonomiska tillväxt och till ökad spetskompetens, bättre resultat och större genomslagskraft för forskningen.

6.4

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar och vidta effektivare åtgärder, så att man verkligen undanröjer de skillnader i fråga om mäns och kvinnors villkor som råder inom den akademiska världen och i vetenskaps- och forskningskretsar. Framför allt måste man se till att leva upp till målet att minst 40 % av medlemmarna i samtliga kommittéer som arbetar med tilldelning av kontrakt eller med utarbetande och/eller granskning av projektutvärderingskriterier, eller med fastställande av personalpolitik för universitet eller forskningsinstitut ska vara kvinnor. Jämställdhetsplaner för universitet och forskningsinstitut är en annan åtgärd som EESK ser positivt på, under förutsättning att kvinnor deltar aktivt och fullt ut i hela processen när det gäller utarbetande, tillämpning och utvärdering.

6.5

Kommittén uppmanar även kommissionen att se till att det organiserade civila samhället involveras i utarbetandet av den rekommendation som ska innehålla riktlinjer för de institutionella förändringar som syftar till att främja verklig jämställdhet mellan kvinnor och män inom universitet och forskningsinstitut.

7.1

I april 2008 offentliggjorde kommissionen en rekommendation (19) om förvaltningen av immateriella rättigheter i samband med kunskapsöverföring och en uppförandekod för universitet och andra offentliga forskningsorganisationer (20). En uppförandekod räcker dock inte för att rekommendationens mål ska uppnås.

7.2

Tillgång till vetenskaplig information är en väsentlig förutsättning för framgångsrik forskning och främjandet av innovation, och därmed också för Europas konkurrenskraft. Detta omfattar även överföring av kunskap mellan forskare, inom ramen för forskningssamarbete – särskilt mellan forskningen och näringslivet –, samt mellan den akademiska världen och allmänheten och inbegriper öppen tillgång till publikationer. EESK välkomnar kommissionens meddelande (21) i denna fråga och hänvisar till sitt yttrande (22) i ärendet.

7.3

EESK ser även positivt på avsikten att utarbeta en färdplan för att utveckla e-infrastruktur och främja e-vetenskap genom öppen tillgång till forskningsinstrument och forskningsresurser.

7.4

EESK uppmanar kommissionen att involvera det europeiska civila samhällets forsknings- och vetenskapsorganisationer i de regelbundna informationsutbytena inom ramen för det medlemsstatsforum som ska skapas som en kontaktpunkt för spridning och överföring av resultaten från olika forsknings- och vetenskapsprogram och projekt, samt att fullt ut dra nytta av ett sådant deltagande från det civila samhällets sida.