31.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 229/60

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till rådets beslut om antagande av ett kompletterande forskningsprogram för Iter-projektet (2014–2018)”

COM(2011) 931 final – 2011/0460 (NLE)

2012/C 229/11

Föredragande: Gerd WOLF

Den 3 februari 2012 beslutade rådet att i enlighet med artikel 7 i Euratom-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till rådets beslut om antagande av ett kompletterande forskningsprogram för Iter-projektet (2014–2018)”

COM(2011) 931 final – 2011/0460 (NLE).

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 8 maj 2012.

Vid sin 481:a plenarsession den 23–24 maj 2012 (sammanträdet den 23 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 183 röster för, 7 röster emot och 9 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning och rekommendationer

1.1   Kommittén upprepar sina starka rekommendationer att med tanke på den nödvändiga och krävande omställning av det nuvarande energisystemet som behövs investera mer i forskning och utveckling av sådan teknik som har potential att tillhandahålla tillräcklig, långsiktig, hållbar och klimatvänlig energi. Till detta hör också utvecklingsarbete för utnyttjande av fusionsenergi. Energi utgör grunden för dagens livsstil och kultur.

1.2   Iter är ett internationellt storprojekt som är förlagt till EU. Det är ett nödvändigt, avgörande och världsunikt utvecklingssteg för ett framtida utnyttjande av fusionsenergi. Iter är också en viktig beståndsdel i energiforskningen och därför också för den strategiska EU-planen för energiteknik (SET). Kommittén vill åter peka på betydelsen av detta projekt, inte bara för den framtida energiförsörjningen, utan också för den europeiska industrins konkurrenskraft på den mest ambitiösa nya teknikens område.

1.3   Kommittén tar därför med eftertryck avstånd från kommissionens förslag, som – till skillnad från vad som varit praxis hittills – lyfter ut de europeiska åtagandena i samband med Iters konstruktion från den fleråriga budgetramen, där endast forskningsarbetena för Iter behålls. Detta skulle skada inte bara projektet, utan också förtroendet för EU som internationell partner. Konstruktionen av Iter bör istället för perioden 2014–2018 utgöra en beståndsdel och ett projekt i EU:s forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram (dock självständigt och fristående från de övriga programdelarna) inom den fleråriga budgetramen.

1.4   Eftersom kommissionen tyvärr inte har planerat detta från början, rekommenderar EESK kommissionen att tillsammans med rådet, Europaparlamentet och Europeiska investeringsbanken söka lösningar som gör det möjligt att korrigera detta i efterhand utan att i större utsträckning påverka andra programdelar negativt, i synnerhet inom energiforskning.

1.5   Kommittén rekommenderar en lösning som innebär att man använder de outnyttjade medel inom budgetramen som annars brukar gå tillbaka till medlemsstaterna, något som man uppenbarligen redan gjort när det gäller finansieringen av Iter under perioden 2012–2013.

1.6   EESK ställer sig bakom initiativ från Europaparlamentet om att icke-utnyttjade medel i den fleråriga budgetramen generellt inte bör leda till en minskning av den fleråriga budgetramen, utan användas för EU:s gemenskapsprogram, i det här fallet Iter.

1.7   Endast om denna åtgärd inte räcker till eller om den är omöjlig att genomföra, borde de befintliga beloppen i budgetramen reduceras med högst 0,3 %.

1.8   För att i möjligaste mån kunna hålla tids- och kostnadsramarna krävs en stark projektledning med tillräckliga tekniska och administrativa beslutsbefogenheter samt en stram projektstruktur.

1.9   Vad gäller tiden bortom 2018 stöder kommittén kommissionens berättigade önskan att inom en snar framtid fastställa stabila planeringsramar och rättsliga ramar för planeringssäkerheten inom EU, och i synnerhet internationellt.

2.   Sammanfattning av kommissionens förslag och argumenten i detta

2.1   Syftet med kommissionsförslaget är att definiera finansieringsarrangemangen för EU:s bidrag till Iter-projektet för perioden 2014–2018 genom ett kompletterande forskningsprogram inom ramen för Euratomfördraget. Det kompletterande forskningsprogrammet ska finansieras separat, utanför den fleråriga budgetramen, av medlemsstaterna (och några ”associerade tredje stater”) Det handlar om ca 2,6 miljarder euro, alltså ca 0,26 % av den fleråriga budgetramen (se dock punkterna 4.7 och 4.7.1).

2.2   Huvudsyftet med Iter-projektet är att bygga och driva en experimentell fusionsreaktor som ett stort och avgörande steg mot att visa att fusion kan användas som en hållbar energikälla. Det uttalade målet för forskningsprogrammet för Iter ska därför vara att ”bidra till en långsiktig minskning av koldioxidutsläppen från energisystemet på ett tryggt, effektivt och säkert sätt”. Programmet ska också bidra till Europa 2020-strategin och flaggskeppsinitiativet ”Innovationsunionen”.

2.3   Iter ingår i den strategiska planen för energiteknik och kommer att bidra till Europa 2020-strategin, eftersom deltagandet från den europeiska högteknologisektorn bör ge EU en global konkurrensfördel inom detta ytterst viktiga och lovande område.

2.4   Iter-projektet genomförs enligt bestämmelserna i det internationella avtalet om upprättandet av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iter-projektet (”Iter-avtalet”) (1) mellan Europeiska atomenergigemenskapen (”Euratom”) och sex andra parter: Kina, Indien, Japan, Korea, Ryssland och Förenta staterna.

2.5   EU-bidraget till Iter-projektet förvaltas av det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (”Fusion for Energy”, F4E), som inrättades genom rådets beslut av den 27 mars 2007 (2).

2.6   Konstruktionskostnaderna för Iter kommer att överskrida de ursprungliga beräkningarna (3). Därför krävs ytterligare ekonomiska resurser (se punkt 2.1). Detta leder enligt kommissionen antingen till att medel som redan öronmärkts för andra prioriteringar måste omdisponeras eller till att man måste tänja på de gränser som sätts av den fleråriga budgetramen.

2.7   En annan strategi krävs som kan göra detta ambitiösa projekt säkert på lång sikt. Därför föreslog kommissionen i sitt meddelande av den 29 juni 2011”En budget för Europa 2020” (4) att EU:s bidrag till Iter-projektet efter 2013 finansieras utanför den fleråriga budgetramen.

2.8   Det ska noteras att Euratomfördraget begränsar forskningsprogrammens varaktighet till högst fem år. Enligt Iter-avtalet ska Iter-projektet inledningsvis ha en löptid på 35 år (dvs. till och med 2041). Därmed kommer det att behövas ytterligare rådsbeslut för den fortsatta finansieringen av EU-bidraget till projektet.

3.   Kommitténs kommentarer – nuläget

3.1   Med utgångspunkt i tidigare uttalanden (5) om fusionsenergins betydelse som alternativ i framtidens koldioxidsnåla energiförsörjning ställer sig kommittén bakom kommissionens bedömning att Iter (6) är ett nödvändigt, avgörande och världsunikt utvecklingssteg för ett framtida utnyttjande av fusionsenergi. Fusionsenergin är det enda kända och hittills inte ens på försök insatta eller tillgängliga alternativet i den uppsättning tänkbara teknikformer som kan användas för att hantera den väldiga uppgiften att på ett hållbart och tillräckligt sätt säkerställa en tryggad och klimatvänlig energiförsörjning. Iter är en viktig beståndsdel i energiforskningen och därför också för den strategiska EU-planen för energiteknik.

3.2   Redan JET-projektet (Joint European Torus) (7), som genom sin karaktär och sina resultat var ett världsledande fusionsexperiment, översteg pga. kostnaderna en enskild medlemsstats möjligheter och beredskap att förverkliga och finansiera projektet på nationell nivå. Det var ett föredömligt exempel och en försöksverkstad för gemensamt och framgångsrikt europeiskt samarbete inom ramen för Euroatomfördraget. JET har sedan projektet inleddes utgjort en hörnsten i det europeiska fusionsprogrammet.

3.3   Iter-projektet, som bygger på erfarenheter inom fusionsforskning från hela världen, och i synnerhet på resultaten av JET, överstiger JET-projektet avsevärt med sina vetenskapliga och tekniska ambitioner, sin storlek och sina kostnader. Därför var man redan tidigt inställd på att eftersträva ett internationellt samarbete som gick utanför EU:s gränser. Med utgångspunkt i ett initiativ från Reagan, Gorbatjov och Mitterand växte slutligen det internationella Iter-projektet fram. Iter ska kunna producera 500 megawatt (!) termisk fusionseffekt med positivt energiutbyte.

3.4   Den 26 november 2006 undertecknades avtalet om upprättandet av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iter-projektet av företrädare för de sju fördragsparterna, dvs. Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Japan, Republiken Korea, Ryska federationen och Amerikas förenta stater. Kommissionen var inte bara EU:s företrädare vid undertecknandet av avtalet, utan har också samordnat det bredare programmet inom ramen för det europeiska gemensamma företaget för Iter, liksom det återstående fusionsprogrammet.

3.5   Samtidigt lyckades man genom beslutet att Iter skulle förläggas till EU (Cadarache i Sydfrankrike) placera ett av de viktigaste framtidsprojekten i Europa, som därmed kan dra nytta av projektets attraktionskraft för att locka till sig de bästa forskarna och ingenjörerna, och dess positiva inverkan på en av de mest krävande industrigrenarna. Efter inledningsskedet, som var komplext också med avseende på styrning och förvaltning (aldrig tidigare har det förekommit ett sådant vetenskapligt och tekniskt projektsamarbete med så många och olika internationella partner), stod det klart att den ursprungliga kostnadsberäkningen av många olika skäl måste justeras upp, vilket också gällde Euratomprogrammets andel (8). Denna situation måste kommissionen ha känt till redan innan den fleråriga budgetramen fastställdes.

4.   Kommitténs kommentarer – synpunkter och rekommendationer

4.1   Principiellt ställer sig EESK bakom kommissionens avsikter att stärka den FoU-budget som står till förfogande för energiforskning, dvs. för Iter inom ramen för Euratom. Redan i sitt yttrande om SET-planen (9) påpekade kommittén följande: ”Trots att världens befolkning växer och trots dess energihunger, dess jättelika uppdämda behov, den begränsade tillgången till fossila primärenergikällor och Europas stigande importberoende finns det uppenbarligen fortfarande många politiker och aktörer som kraftigt underskattar allvaret i energi- och klimatproblemet och storleken på de investeringar som krävs för att lösa det”. EESK upprepade denna varning i yttrandet om Horisont 2020, och rekommenderade därför att en större andel av den fleråriga budgetramen skulle gå till energiforskning (10).

4.1.1   EESK stöder (11) därför också kommissionens hittills tyvärr resultatlösa försök att utöka den fleråriga budgetramen för att med större kraft kunna ta itu med denna och andra viktiga gemenskapsuppgifter. Enligt kommitténs mening bör man emellertid inte försöka att – så att säga bakvägen, med ett ad hoc-undantag som avviker från hittillsvarande praxis – skapa ytterligare ett forskningsprogram utanför den fleråriga budgetramen för att kunna finansiera den europeiska andelen av konstruktionen av Iter. Konstruktionen av Iter bör tvärtom också under perioden 2014–2018 ingå i EU:s forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram – – inom den fleråriga budgetramen.

4.2   Detta är inte det enda argumentet mot att koppla loss de europeiska åtagandena för konstruktionen av Iter ur den fleråriga budgetramen. Kommittén förstår inte kommissionens argumentation i punkt 2.6. När kommissionen, med full kännedom om situationen, föreslår och beslutar om en flerårig budgetram där kostnaderna för konstruktionen av Iter medvetet bryts ut, har den därmed själv skapat en situation där det enligt den själv blir svårt att ta med dessa kostnader i budgetramen.

4.3   Dessutom finns det också starka sakskäl för att Iter inte ska lyftas ut ur den fleråriga budgetramen.

4.3.1   Dessa rör å ena sidan subsidiaritetsprincipen och frågan om det europeiska mervärdet. Det som saken handlar om här är just projekt av en sådan storlek att de överstiger en enskild medlemsstats möjligheter (stora vetenskapliga och tekniska infrastrukturprojekt eller projekt som Galilei och Iter), dvs. urtypen för en gemenskapsuppgift som bör lösas inom den fleråriga budgetramen och som utan tvekan medför ett europeiskt mervärde. Just därför har ramprogrammen för FoU inrättats inom den fleråriga budgetramen.

4.3.2   Å andra sidan handlar det om EU:s image i förhållande till de internationella partnerna. Med tanke på den politiska betydelsen av detta partnerskap anser kommittén att kommissionens förslag ger en vilseledande signal som kommer att påverka tilliten till EU som partner i internationella överenskommelser negativt. Detta gäller inte bara fusionsprogrammet, utan också strävan efter andra internationella partnerskap eller bindande avtal, till exempel i fråga om säkerhetspolitik eller energi- och klimatpolitik.

4.3.3   Det handlar emellertid också om en ytterligare, mer allmän dimension som EESK tog upp redan i sitt yttrande (12) om Horisont 2020, nämligen trenden att kommissionen lägger ut forsknings- och innovationsfrämjande uppgifter och verksamhet på byråer och själv därigenom nöjer sig mig att hantera de rättsliga frågorna och den finansiella förvaltningen. Kommittén hyser starka betänkligheter mot detta. Därigenom avstår nämligen kommissionen inte bara från egen övervakning på fackområdet och motsvarande bedömningsförmåga (inbegripet de sakkunniga som behövs för detta), utan den avstår också från möjligheterna att i tillräcklig utsträckning ta sig an och identifiera sig med det verkliga sakinnehållet och målen. Detta engagemang är emellertid helt nödvändigt för att kommissionen på politisk nivå ska kunna hävda det viktiga området forskning, utveckling och innovation med sakkunskap, framgång och övertygelse. I annat fall går en avgörande kontrollfaktor förlorad i det känsliga systemet för befogenhetsfördelning, en faktor som har betydande vikt i den politiska vågskålen.

4.4   Som redan framförts stöder kommittén å ena sidan kommissionens önskan att stärka den fleråriga budgetramen, men anser å andra sidan att Iter bör finansieras inom budgetramen och organisatoriskt finnas kvar i denna. Därför rekommenderar EESK kommissionen att tillsammans med rådet, Europaparlamentet och Europeiska investeringsbanken söka lösningar som gör det möjligt att korrigera detta i efterhand utan att i större utsträckning negativt påverka andra programdelar, i synnerhet inom energiforskning.

4.5   Kommittén rekommenderar en lösning som innebär att man utvecklar lämpliga förfaranden för att se till att man faktiskt använder alla beslutade medel inom budgetramen till verkliga gemenskapsuppgifter, och inte som annars låter icke-förbrukade medel gå tillbaka till medlemsstaterna. Denna rekommendation ligger i linje med ett initiativ från Europaparlamentet (13) av den 5 juli 2010.

4.6   Vad beträffar den konkreta frågan rekommenderas att det finansieringsunderskott för Iter som diskuteras här täcks genom att man inte låter outnyttjade budgetmedel gå tillbaka till medlemsstaterna (på samma sätt som man uppenbarligen gjorde redan avseende 2012/2013 (14)). Om det krävs ytterligare formella eller rättsliga åtgärder för detta förfarande rekommenderar kommittén att kommissionen diskuterar frågan med Europeiska investeringsbanken och därefter förhandlar med de ansvariga organen.

4.7   Endast om den lösning som presenteras i punkt 4.6 visar sig vara otillräcklig eller omöjlig att genomföra, rekommenderar EESK att man täcker kostnaderna, inbegripet en lämplig reserv för oförutsedda utgifter (se punkt 4.7.1), genom blygsamma nedskärningar under alla övriga budgetposter i den fleråriga budgetramen (om man räknar med en reserv på cirka 10 % handlar det om högst ca 0,3 %, i stället för 0,26 %).

4.7.1   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén rekommenderar nämligen starkt att man tar större hänsyn till erfarenheterna av att inrätta sådana här stora projekt i den tekniska frontlinjen, och att man avsätter ytterligare ca 10 % till en ”beredskapsreserv”. Om det blir nödvändigt måste kommissionens regelverk i detta avseende ändras. Därigenom ökar de 0,26 % som nämndes i punkt 2.1 till ca 0,3 %. Reservbudgeten ska förvaltas separat av projektledningen och inte frigöras förrän strikta kriterier är uppfyllda så att den inte räknas in i totalbudgeten redan på förhand och därmed förfelar sitt syfte.

4.7.2   I punkt 4.1.1 rekommenderar kommittén att konstruktionen av den europeiska delen av Iter omvandlas till en självständig beståndsdel eller projekt inom fusionsprogrammet, avskilt från de övriga programdelarna. För att i möjligaste mån kunna hålla tids- och kostnadsramarna för den europeiska delen krävs en stark projektledning med tillräckliga tekniska och administrativa beslutsbefogenheter samt en stram projektstruktur. Kommittén rekommenderar att man ser närmare på exempel som CERN, ESA eller ESO.

4.8   Vad gäller perioden 2014–2018, som ligger bortom den tidsperiod som diskuteras här, stöder kommittén kommissionens berättigade önskemål att skapa en stabil ram och en långsiktigt säker bas för den sammanlagda löptiden för det internationella Iter-projektet. EESK menar att detta bör ske inom den fleråriga budgetramen. Därigenom skapas planeringssäkerhet för EU och de internationella partnerna, och EU:s tillförlitlighet som partner säkerställs.

---

(1)  EUT L 358, 16.12.2006.

(2)  EUT L 90, 30.3.2007.

(3)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 111, punkt 5.5.3.

(4)  COM(2011) 500 final, 29.6.2011.

(5)  Se t.ex. EUT C 302, 7.12.2004, s. 27, EUT C 21, 21.1.2011, s. 49, EUT C 218, 23.7.2011, s. 87, EUT C 181, 21.6.2012, s. 111.

(6)  Se även http://www.iter.org/.

(7)  Se även www.jet.efda.org/.

(8)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 111, punkt 5.5.3.

(9)  EUT C 21, 21.1.2011, s. 49, punkt 3.1.1.

(10)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 111, punkt 4.2.1.

(11)  EUT C 143, 22.5.2012.

(12)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 111, punkt 3.12.1.

(13)  A7-0254/2011: Europaparlamentets betänkande om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2011 för budgetåret 2011, avsnitt III – kommissionen (11630/2011 – C7-0388/2011 – 2011/2075(BUD)).

(14)  Europeiska unionens råd (konkurrenskraft), 19 december 2011, dokument nr. 18807/11, pressmeddelande 508 (endast tillgängligt på EN).

---