22.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 143/46

1.1

Kommittén ställer sig positiv till tillämpningsområdet för förslaget till ändrat direktiv. Kommittén gläder sig åt att det ändrade direktivet och direktivet om moderbolag och dotterbolag nu kopplas samman. Vi ställer oss särskilt positiva till tröskeln för kapitalinnehav på 10 % som används för att avgöra om bolag är närstående. Detta krav togs upp av kommittén så långt tillbaka som i juli 1998. (1)

1.2

Kommittén noterar att skatteintäkterna för många medlemsstater kommer att minska i och med detta förslag. Under denna finanskris i medlemsstaterna måste man utgå ifrån att det kommer att ta tid innan alla 27 medlemsstater har godkänt det. Det förra direktivet antogs inte definitivt av rådet förrän fem år efter det att förslaget offentliggjordes.

1.3

EESK stöder detta förslag och uppmanar medlemsstaterna att godkänna det så snart som möjligt, så att källskatten kan rationaliseras och ännu ett hinder undanröjas för att den inre marknaden ska fungera smidigt.

2.1

I EU har det funnits två parallella typer av lagstiftning för att undanröja dubbelbeskattning mellan moderbolag och dotterbolag som befinner sig i olika länder. I direktivet om moderbolag och dotterbolag behandlades dubbelbeskattning av vinster. Den andra typen av lagstiftning syftar till att undanröja dubbelbeskattning av räntor och royaltyer. De båda typerna har inte samordnats.

2.2

Det första direktivet om moderbolag och dotterbolag (90/435/EEG) antogs 1990. Huvudpunkten i detta var att moderbolaget måste inneha minst 25 % av aktierna i dotterbolaget för att undantaget skulle gälla. Rådet antog ett ändrat direktiv (2003/123/EG) i slutet av 2003. Detta minskade stegvis det minsta aktieinnehav som krävdes för att undantaget skulle gälla tills det nådde 10 % i januari 2009. I det ändrade direktivet uppdaterades också förteckningen över de bolagsformer som omfattas av direktivet.

2.3

Det fanns ett förslag om att agera i fråga om räntor och royaltyer under samma tidsperiod som direktivet om moderbolag och dotterbolag. Detta var till och med en prioriterad fråga i Ruding-rapporten från 1992 (2). Man lyckades dock inte nå något samförstånd innan kommissionen offentliggjorde sina förslag 1998 (COM(1998) 67). Frågan var dock fortfarande omtvistad – det fanns både vinnare och förlorare bland medlemsstaterna – så det var inte förrän i juni 2003 som rådet antog direktivet (2003/49/EG). På grund av frågans omtvistade karaktär infördes övergångsperioder för både räntor och royaltyer för Grekland, Spanien och Portugal. I ett annat direktiv från 2004 utsträcktes övergångsbestämmelserna till att omfatta vissa av de nya medlemsstaterna (Tjeckien, Lettland, Litauen och Polen; med ett protokoll från 2005 togs även Bulgarien och Rumänien med).

2.4

Kommittén godkände 1998 års förslag om räntor och royaltyer i det yttrande som antogs vid plenarsessionen i juli 1998 (3). Yttrandet innehöll fyra specifika kommentarer: i ett fall handlade det om ett förslag om att sänka tröskeln på 25 % till 10 %, i de övriga tre fallen handlade det om förtydliganden.

2.5

Kommissionen offentliggjorde i juni 2006 en undersökning om genomförandet av direktivet. Sedan denna undersökning, den 11 november 2011, har kommissionen antagit ett nytt förslag i syfte att omarbeta direktivet och utvidga dess tillämpningsområde. Detta innebär att bestämmelserna om räntor och royaltyer anpassas till dem som finns i direktivet om moderbolag och dotterbolag.

2.6

Innan kommissionen beslutade att föreslå det alternativ som innebar att direktivet om räntor och royaltyer anpassades till bestämmelserna i direktivet om moderbolag och dotterbolag i fråga om räntebetalningar genomförde man en konsekvensanalys av ett antal alternativ.

2.7

Konsekvensanalysen gav följande resultat:

2.8

Enligt konsekvensanalysen skulle de olika initiativ i omarbetningsförslaget som går ut på att avskaffa källskatt i ett utökat antal fall innebära besparingar i efterlevnadskostnader på mellan 38,4 och 58,8 miljoner euro för företagen.

3.1

Kommissionen antar förslaget av den 11 november 2011 i syfte att

3.2

Liksom med fusionsdirektivet och direktivet om moderbolag och dotterbolag beviljas de förmåner som föreskrivs i direktivet om räntor och royaltyer endast de företag som är skyldiga att betala bolagsskatt i EU, som har sin skattemässiga hemvist i en EU-medlemsstat och som har en sådan bolagsform som står upptagen i bilagan till direktivet. Eftersom bilagan till direktivet endast omfattar sådana bolagsformer som fanns i de 15 medlemsstater som ingick i EU redan före den 1 maj 2004, har bolagsformerna från de nya medlemsstaterna nu lagts till genom rådets direktiv 2004/66/EG av den 26 april 2004.

3.3

Det nya förslaget till ändrat direktiv som har antagits av kommissionen innebär en omarbetning av alla direktiv och att förteckningen över bolagsformer i bilagan till direktivet uppdateras. Den nya förteckning som föreslås skulle också omfatta

3.4

Det omarbetade direktivet ska vara tillämpligt från och med den 1 januari 2013.