This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52011SC0819
Recommendation for a COUNCIL RECOMMENDATION on the National Reform Programme 2011 of the Czech Republicand delivering a Council opinionon the updated Convergence Programme of the Czech Republic, 2011-2014
Recommendation for a COUNCIL RECOMMENDATION on the National Reform Programme 2011 of the Czech Republicand delivering a Council opinionon the updated Convergence Programme of the Czech Republic, 2011-2014
Recommendation for a COUNCIL RECOMMENDATION on the National Reform Programme 2011 of the Czech Republicand delivering a Council opinionon the updated Convergence Programme of the Czech Republic, 2011-2014
Relation | Act | Comment | Subdivision concerned | From | To |
---|---|---|---|---|---|
Adopted by | 32011H0719(02) |
Recommendation for a COUNCIL RECOMMENDATION on the National Reform Programme 2011 of the Czech Republicand delivering a Council opinionon the updated Convergence Programme of the Czech Republic, 2011-2014
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Tjeckiens nationella reformprogram 2011
och till rådets yttrande
om Tjeckiens uppdaterade konvergensprogram för 2011-2014 EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR
DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr
1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga
finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1],
särskilt artikel 9.3, med beaktande av Europeiska kommissionens
rekommendation[2], med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, med beaktande av sysselsättningskommitténs
yttrande, efter att ha hört ekonomiska och finansiella
kommittén, och av följande skäl: (1)
Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet
Europeiska kommissionens förslag om att lansera en ny strategi för
sysselsättning och tillväxt, Europa 2020. Strategin bygger på en utökad
samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal
nyckelområden där åtgärder måste vidtas för att stärka den hållbara tillväxten
och konkurrenskraften inom EU. (2)
Rådet antog den 13 juli 2010 en rekommendation om
de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik
(2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för
medlemsstaternas sysselsättningspolitik[3], vilka tillsammans utgör
de ”integrerade riktlinjerna”. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de
integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och
sysselsättningspolitik. (3)
Den 12 januari 2011 antog kommissionen den första
årliga tillväxtöversikten, som markerar inledningen av en ny planeringscykel
för den ekonomiska styrningen i EU och den första europeiska planeringsterminen
av integrerad förhandssamordning av den ekonomiska politiken, vilken är
förankrad i Europa 2020-strategin. (4)
Den 25 mars 2011 godkände Europeiska
rådet prioriteringarna för finanspolitisk konsolidering och strukturreformer (i
linje med rådets slutsatser av den 15 februari och 7 mars 2011 och med
hänvisning till kommissionens årliga tillväxtöversikt). Däri underströks
behovet att prioritera återställandet av sunda budgetställningar och hållbara
offentliga finanser, få ned arbetslösheten genom arbetsmarknadsreformer och
göra nya ansträngningar för att stärka tillväxten. Medlemsstaterna uppmanades
att omvandla dessa prioriteringar i konkreta åtgärder som ska ingå i deras
stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram. (5)
Den 29 april 2011 lade Tjeckien fram sitt nationella
reformprogram för 2011 och den 5 maj lade man fram sitt uppdaterade
stabilitetsprogram för perioden 2011–2014. De båda programmen har granskats
samtidigt för att kunna beakta kopplingarna mellan dem. (6)
Den globala finanskrisen, som drabbade landet genom
den tjeckiska ekonomins höga utrikeshandelsberoende, ledde till en kraftigt
försämrad BNP-tillväxt och ökad arbetslöshet i Tjeckien. Real BNP sjönk med 4,1
% 2009 som ett resultat av nedgången i exporten och den inhemska efterfrågan.
Arbetslösheten ökade betydligt från 4,4 % 2008 till 7,3 % 2010 och
sysselsättningsgraden sjönk med 2 procentenheter mellan 2008 och 2010. Det höga
utrikeshandelsberoendet och en snabb återhämtning bland Tjeckiens främsta
handelspartners har emellertid också underlättat en snabb återhämtning till en
tillväxttakt på 2,3 % 2010 och kommer att fortsätta att bilda stöd för en
måttlig ekonomisk återhämtning. (7)
Baserat på en bedömning av det uppdaterade
konvergensprogrammet enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att
de makroekonomiska antaganden som ligger till grund för programmet är
realistiska för programmets två första år och därefter alltför optimistiska.
Programmet baseras på en lägre beräknad tillväxt för 2012 jämfört med 2011 års
vårprognos från kommissionen, främst på grund av en mer utdragen minskning i
real offentlig förbrukning, vilket inte ingår i kommissionens prognos för 2012
baserad på oförändrad politik. I programmet planeras en minskning av
underskottet i den offentliga sektorns finanser under 3 % av BNP 2013 och en
ytterligare minskning till 1,9 % av BNP 2014. Den planerade konsolideringen
baseras I huvudsak på utgiftsnedskärningar. De föreslagna åtgärderna är på det
hela taget tillräckliga för att nå målet 2013, i enlighet med rådets
rekommendationer, men det faktiska budgetutfallet i fråga om åtgärder såsom de
anges i programmet är förenat med risker. För att målen för programperiodens
senare år ska kunna uppnås förefaller man i programmet emellertid i stor
utsträckning förlita sig på en gynnsam konjunktur och ytterligare
effektivitetsvinster i den offentliga förvaltningen, vilket kan komma att bli
allt svårare att förverkliga. Även utöver programperioden räknar man med att
kunna uppfylla de medelfristiga målen för de offentliga finanserna. Den
genomsnittliga årliga finanspolitiska ansträngningen under perioden 2011-2013
understiger 1 % av BNP som var den nivå som rådet rekommenderade den 2 december
2009 inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. (8)
I programmet anges ett tydligt mål som är att få
ned underskottet i de offentliga finanserna under 3 % av BNP senast 2013.
Utmaningen kommer att bestå i att säkerställa att åtgärder som underbygger
underskottsminskningsbanan för perioden 2011-2013, liksom för kommande år, inte
äventyrar den långsiktiga tillväxten, särskilt genom att säkerställa satsningar
på utbildning och offentlig forskning och utveckling och genom att se till att åtgärderna
ger en tillräcklig buffert för utgiftsökningar till följd av den demografiska
utvecklingen. (9)
Konsolideringsstrategin för de offentliga
finanserna inkluderar åtgärder som påverkar mervärdesskatteintäkterna: Man
planerar att höja den lägre mervärdesskattesatsen 2012 och 2013, medan den
högre skattesatsen ska sänkas 2013. Regeringen avser också utvidga
mervärdesskatteplikten för att öka antalet företag som är
mervärdesskattepliktiga från och med 2013. Enligt programmet ska dessa
förändringar leda till en ökning av skatteintäkterna med 0,7 % av BNP 2012 och
med ytterligare 0,1 % av BNP 2013. Vidare förefaller det finnas ökat utrymme
för att öka intäkter från indirekta skatter, vilka uppgick till 11,8 % av BNP
2010 jämfört med genomsnittet i EU på 13,4 %, och på så sätt möjligen uppnå en
skatteväxling från skatt på arbete. Dessutom uppskattas skillnaden mellan
faktiska mervärdesskatteintäkter och den teoretiska skattskyldigheten vara
betydligt högre än EU-genomsnittet, vilket pekar på behovet av åtgärder för att
förbättra skattemoralen. (10)
Med tanke på att budgeteffekterna av åldrandet
beräknas ligga betydlig över genomsnittet i EU är reformeringen av
pensionssystemet en viktig fråga. Regeringen har lagt fram två förslagspaket.
Parlamentet väntas godkänna det första paketet senast i september 2001 och det inriktas
på den offentliga pensionspelaren med löpande inbetalningar enligt
fördelningsprincipen (”pay-as-you-go”), som har varit i underskott sedan 2009.
I detta ingår, bland övriga åtgärder, en ökning av den lagstadgade
pensionsåldern, som kommer att höjas till 67 år för både män och kvinnor år
2041. Denna uppsättning reformer av pensionsparametrarna utgör ett steg på
vägen för att hantera problemet med hållbarheten i de offentliga finanserna. Det
kan emellertid inte komma att vara tillräckligt för att hantera de utmaningar
som den åldrande befolkningen skapar. Det andra paketet åtgärder, som inte ännu
formellt godkänts av regeringen, skulle kunna bestå i att en frivillig andra
privat pelare i försäkringssystemet införs 2013, i syfte att öka
diversifieringen i pensionsinkomster och medverka till att de få en rimlig nivå
genom att uppmuntra utvecklingen av privat pensionssparande. Den föreslagna
utformningen av pensionspelaren skapar emellertid få incitament att ansluta sig
till systemet och kan faktiskt spä på det ovan betonade långsiktiga trycket på
pensionssystemet. Driftskostnaderna för sådana pensionsfonder behöver också
noggrant analyseras och hållas så låga som möjligt för att säkerställa
systemets effektivitet. (11)
Arbetsmarknaden bedöms vara måttligt flexibel och
har inte visat några allvarliga tecken på att inte fungera som den ska före den
globala finanskrisen. Likväl är det tydligt att det finns vissa strukturella
svagheter. En nyckelutmaning rör de allvarliga svårigheter som kvinnor med barn
möter när de vill gå tillbaka till arbetsmarknaden efter barnledigheten. Frågeställningen
är väsentlig också på grund av dess vidare ekonomiska följdverkningar: Tjeckien
har längre perioder av frånvaro från arbete, större klyftor mellan mäns och
kvinnors deltagande i arbetskraften samt de högsta löneskillnaderna mellan män
och kvinnor bland alla medlemsstaterna. Tidig återgång i arbete är fortfarande
svårt trots regeringens ansträngningar att ge föräldrar större valfrihet i
fråga om att bestämma föräldraledighetens längd. Problemet kan delvis hänföras
till företagens obenägenhet att bevilja deltidsanställningskontrakt, vilket
ofta anställda med småbarn har möjlighet att utnyttja i andra medlemsstater,
och delvis till den begränsade tillgången på barnomsorgslösningar till rimlig
kostnad, särskilt för barn under tre års ålder. (12)
Den totala arbetslösheten ligger fortfarande på en
betydligt lägre nivå än EU-genomsnittet, men långtidsarbetslösheten är på väg
att stiga, särskilt i åldersgruppen 20-29 år. Lågutbildade liksom lågavlönade
möter betydande svårigheter att finna arbete. Hög långtidsarbetslöshet är
delvis en konsekvens av en underfinansierad och relativt lågskalig
arbetsmarknadspolitik och ett lågt deltagarantal i löpande aktiveringsåtgärder.
(13)
Inslag av ineffektivitet i den offentliga
förvaltningen, som är en belastning på företagsklimatet, skulle kunna hanteras
genom att befintliga strategier genomförs fullt ut. Regeringen har under 2007
lanserat en dagordning för ”bättre lagstiftning” och en
korruptionsbekämpningsstrategi för åren 2011-2012. Den aviserar åtgärder som är
viktiga för att höja kvaliteten i den tjeckiska lagstiftnings- och
regleringsramverket, som enligt internationella enkäter håller lägre standard
än genomsnittet i EU, och för att stärka näringslivets förtroende. En utmaning
är att stabilisera den offentliga förvaltningen, eftersom frekventa och
omfattande omorganiseringar hämmar dess effektivitet. I detta syfte framstår
det som viktigt att anta lagen för offentliganställda (”Public Service Act”),
som upprepade gånger har försenats. Regeringen har nyligen antagit åtgärder för
att öka transparensen i den offentliga upphandlingen. Ett inslag i
lagstiftningen, nämligen det särskilda bolagsaktieslag som medger ett fullt
anonymt överförande av förmögenhet, är fortfarande förenat med risker och
förtjänar därför att uppmärksammas. (14)
Krisen väntas ha inverkat negativt på den
potentiella tillväxten. Trots den höga andelen unga som studerar på universitet
är det viktigt att stärka humankapitalet, vilket försvåras av brister i
yrkesutbildningskvalitet, Detta illustreras av att de högre
utbildningsanstalterna i Tjeckien ges låg rankning i internationella
översikter.Utbildningsutgifterna per student, i jämförbara priser, ligger
vidare i den lägsta kvartilen bland EU-länderna och är särskilt låga när det
gäller den grundläggande skolutbildningen. I det nationella reformprogrammet
skisseras åtgärder för alla utbildningsnivåer. En genomgripande reform av den
högre utbildningen har varit under utarbetande sedan flera år tillbaka. För att
främja konkurrenskraft och innovationsförmåga är det viktigt att garantera en
effektiv högre utbildning av god kvalitet. (15)
Kommissionen har granskat Tjeckiens
konvergensprogram och nationella reformprogram[4]. Den har beaktat
inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk
politik i Tjeckien utan även i vilken utsträckning som EU:s regler och
riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande
ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med
beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionen anser mot denna bakgrund att
inriktningen på konsolidering av de offentliga finanserna bör fasthållas, men
utan att dra ned på tillväxtfrämjande utgifter. De offentliga finansernas
långsiktiga hållbarhet avhänger till stor del av förmågan att nu genomföra den
nödvändiga pensionsreformen. Det är ytterst viktigt att höja
sysselsättningsgraden, särskilt för kvinnor, samt att ge långtidsarbetslösa
möjligheter att få jobb. Ytterligare åtgärder för att förbättra kvaliteten på
offentliga tjänster och lagstiftningsramverket, liksom den högre utbildningens
kvalitet, är avgörande för konkurrensförmågan. (16)
Mot bakgrund av denna bedömning, och med beaktande
av rådets rekommendation av den 2 juni 2010 enligt artikel 126.7 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt, har rådet granskat 2011 års uppdatering av
Tjeckiens konvergensprogram och dess yttrande[5] avspeglas bland
annat i punkterna 1 och 2 i dess rekommendation nedan. Rådet har, med beaktande
av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011, granskat Tjeckiens
nationella reformprogram. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Tjeckien att
vidta följande åtgärder under perioden 2011–2012: (1)
Genomföra den planerade konsolideringen under 2011
och vidta uppvägande åtgärder av varaktigt slag i händelse av inkomstbortfall
eller utgiftsöverskridanden. Anta finanspolitiska åtgärder enligt planerna i
programmet under 2012 och underbygga målen för 2013 mer riktade åtgärder.
Undvika att skära ned utgifter för tillväxtfrämjande ändamål och utnyttja det
tillgängliga utrymmet för att öka indirekta skatteintäkter, förbättra
skattemoralen och minska skatteflykt. (2)
Införa en heltäckande pensionsreform för att
förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet och säkerställa en
skälig nivå för framtida pensioner Ansträngningar
bör för det första inriktas på framtida förändringar i det offentliga
pensionssystemet, inklusive en snabbare ökning än planerat av den lagstadgade
pensionsåldern, underbyggda av åtgärder för att främja anställande av äldre
arbetskraft, och, för det andra, på att
utveckla det privata sparandet. I detta
sammanhang bör man säkerställa att det planerade fonderade systemet attraherar
ett brett deltagande och utformas så att förvaltningskostnaderna hålls låga och
är transparenta. (3)
Höja arbetsmarknadsdeltagandet genom att minska
hindren för föräldrar med små barn att gå tillbaka till arbetsmarknaden genom
ökad tillgång till och förbättrad tillgänglighet för barnomsorgstjänster. Öka
tillgången till mer flexibla anställningsformer, som exempelvis deltidsarbete,
och göra dem mer attraktiva. (4)
Stärka den offentliga arbetsförmedlingens kapacitet
att höja kvaliteten och effektiviteten i arbetsmarknadsutbildning,
arbetsförmedlingstjänster och individuellt utformad hjälp att söka arbete,
genom att koppla programmens finansiering till uppnådda resultat. Införa, i
samråd med berörda parter, skräddarsydda program för lågutbildade och andra
särskilt utsatta grupper. (5)
Vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra
kvaliteten på offentliga tjänster på områden som har avgörande betydelse för
företagsklimatet. I detta sammanhang påskynda genomförandet av strategin för
att bekämpa korruption i linje med de identifierade målen, anta lagen för
offentliganställda (”Public Servants Act”) i syfte att främja den offentliga
förvaltningens stabilitet och effektivitet, samt se över bolagslagstiftningen
för att avskaffa anonymt aktieinnehav. (6)
Upprätta ett transparent system för att utvärdera
akademiska institutioners kvalitet och koppla deras finansiering till uppnådd
kvalitet för att få den högre utbildningen att fungera bättre. Utfärdad i Bryssel den ... På
rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. [2] EUT C [3] Bibehålls för 2011 genom rådets beslut 2011/308/EU av
den 19 maj 2011. [4] SEK(2011) 712. [5] I enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EEG) nr
1466/97.