Motivering

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Syftet med det bifogade förslaget till rådets beslut är att definiera finansieringsarrangemangen för EU:s bidrag till Iter för perioden 2014–2018 genom ett ”kompletterande forskningsprogram” enligt Euratomfördraget.

Huvudsyftet med Iter-projektet[1] är att bygga och driva en experimentell fusionsreaktor. Iter är ett stort steg mot att visa att fusion är en hållbar energikälla. På grund av dess betydande fördelar, såsom den stora tillgången på bränslereserver och avsaknaden av koldioxidutsläpp, skulle fusion kunna vara ett mycket viktigt bidrag till EU:s långsiktiga energistrategi. Dessutom har fusionsenergi säkerhetsegenskaper som skiljer den från konventionell kärnkraft. Iter ingår i den strategiska planen för energiteknik och kommer att bidra till Europa 2020-strategin, eftersom deltagandet från den europeiska högteknologisektorn bör ge EU en global konkurrensfördel inom detta lovande område.

Iter-projektet genomförs enligt bestämmelserna i det internationella avtalet om upprättandet av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iter-projektet (”Iter-avtalet”)[2] mellan Europeiska atomenergigemenskapen (”Euratom”) och 6 andra parter: Kina, Indien, Japan, Korea, Ryssland och Förenta staterna. Genom detta rättsligt bindande avtal inrättades Iter­organisationen, som har full internationell rättskapacitet som ansvarigt organ för det gemensamma genomförandet av Iter-projektet. Kommissionen företräder Euratom i de olika Iter-enheterna, bland annat i Iter-rådet, projektets främsta styrande organ.

Inom ramen för förhandlingarna för att få stöd från de övriga Iter-parterna för att fastställa platsen för Iter i Europa ingick Euratom och Japan ett bilateralt avtal om komplementär gemensam fusionsforskning, den s.k. strategin med bredare inriktning [3].

Som värdpart och den som bidrar med den största andelen under byggfasen (5/11 eller ca 45 % av hela kostnaden) har Euratom ett särskilt ansvar och särskilda skyldigheter, bland annat genom att inte kunna dra sig ur Iter-avtalet unilateralt.

EU-bidraget till Iter-projektet förvaltas av det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (”Fusion for Energy”, F4E), som inrättades genom rådets beslut av den 27 mars 2007[4]. Medlemmarna i F4E (Euratom, de 27 medlemsstaterna och Schweiz) är alla representerade i F4E:s styrelse. EU:s bidrag till Iter-projektet består huvudsakligen av större system och komponenter till Iter som anskaffas av F4E och överlämnas till Iter-organisationen som naturabidrag under uppbyggnadsfasen. Europaparlamentet ansvarar för att bevilja F4E ansvarsfrihet för budgeten.

Byggandet av Iter kännetecknas av att det ur teknisk synvinkel är extremt svårt. Dess unika storlek och komplexitet innebär att det är ett mycket omfattande projekt med bidrag från områdena för väg- och vattenbyggnad, maskinteknik, elektroteknik och kärnteknik.

Iter har vissa egenskaper gemensamma med andra storskaliga projekt av intresse för EU: denna typ av projekt kan vara oproportionerligt dyra i förhållande till den blygsamma EU-budgeten och har en tendens att överskrida de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Det behov av ytterligare finansiering som blir följden leder antingen till omdisponering av medel som redan öronmärkts för andra prioriteringar eller till att man tänjer på de gränser som sätts av den fleråriga budgetramen. Dessa följder har också redan ifrågasatts av Europaparlamentet. Dessutom kan medel omdisponeras först efter en lång och komplex interinstitutionell process som äventyrar uppfyllandet av EU:s internationella åtaganden.

Detta är ingen hållbar modell: en annan strategi krävs som kan göra detta utmanande projekt säkert på lång sikt. Därför föreslog kommissionen i sitt meddelande av den 29 juni 2011 ”En budget för Europa 2020”[5] att EU:s bidrag till Iter-projektet efter 2013 finansieras utanför den fleråriga budgetramen. Det föreslås därför att ett kompletterande forskningsprogram inrättas enligt Euratomfördraget för EU:s bidrag till Iter-projektet för perioden 2014–2018.

Det ska noteras att Euratomfördraget begränsar detta forskningsprograms varaktighet till högst fem år. Enligt Iter-avtalet ska Iter-projektet ha en inledande giltighet på 35 år (dvs. till och med 2041). Därmed kommer efterföljande rådsbeslut att behövas för den fortsatta finansieringen av EU-bidraget till projektet.

2.           FÖRSLAGETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Det föreslagna kompletterande forskningsprogrammet täcker bidragen till byggandet av Iter-anläggningen, upphandling av utrustning och installationer och allmän teknisk och administrativ support för projektet under uppförandet samt deltagande i beställning och initial drift och i annan Iter-relaterad verksamhet såsom inom ramen för avtalet om strategin med bredare inriktning.

Euratom kommer att fortsätta delta i styrning, förvaltning och tillhandahållande av personal till Iter-organisationen och F4E i enlighet med bestämmelserna i avtalet om inrättande av Iter-organisationen och rådets beslut om inrättande av F4E.

3.           RESULTATET AV SAMRÅDET MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

Detta förslag tar full hänsyn till svaren från ett omfattande offentligt samråd som byggde på grönboken ”Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation”[6], som ingår i förberedelserna för Euratoms forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018) som bidrar till ramprogrammet ”Horisont 2020” för forskning och innovation.

Iter ingick i detta samråd och i de interna och externa utvärderingarna för utarbetande av konsekvensanalysen. Slutsatsen av denna konsekvensanalys var att de långsiktiga fördelarna med Iter, som uppväger vetenskapliga, tekniska och ekonomiska risker, är kommersiellt utnyttjande av fusionsenergi och, på kort sikt, konkurrensfördelar för industrin.

På grundval av meddelandet av den 29 juni 2011 har flera alternativa metoder för finansiering av Iter-projektet utanför den fleråriga budgetramen granskats. Att skapa ett kompletterande forskningsprogram som finansieras med bidrag från medlemsstaterna kommer att ge projektet kontinuitet, särskilt i förhållande till EU:s internationella partner. Dessutom går det att undvika en omförhandlingsprocess för att ändra Iter-avtalet, en komplex process med många osäkra faktorer.

4.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

Den rättsliga grunden för det kompletterande forskningsprogrammet är artikel 7 i Euratomfördraget. Det kompletterande forskningsprogrammet, med en löptid på 5 år, kommer att antas genom ett särskilt rådsbeslut.

5.           BUDGETKONSEKVENSER

Den ”finansieringsöversikt för rättsakt” som bifogas detta förslag till rådets förordning redovisar budgetkonsekvenserna och de personal- och förvaltningsresurser som krävs för genomförandet av det kompletterande forskningsprogrammet.

2011/0460 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om antagande av ett kompletterande forskningsprogram för Iter-projektet (2014–2018)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7 i detta,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[7],

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén[8], och

av följande skäl:

(1) Avtalet om upprättandet av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iter-projektet[9] (nedan kallat Iter-avtalet) undertecknades den 21 november 2006 av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Japan, Republiken Korea, Ryska federationen och Amerikas förenta stater. Iter-avtalet inrättar den internationella fusionsenergiorganisationen för Iter (nedan kallad Iter-organisationen) som har det fulla ansvaret för att bygga, driva, utnyttja och avaktivera Iter-anläggningen.

(2) Enligt Iter-avtalet ska alla parter lämna bidrag till Iter-organisationen genom särskilt inrättade juridiska personer, ”interna Iter-organ”. Det europeiska interna Iter-organ som ska fullgöra Euratoms skyldigheter när det gäller Iter-organisationen inrättas genom rådets beslut 2007/198/Euratom av den 27 mars 2007 om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag[10].

(3) Inom ramen för förhandlingarna för att uppnå stöd från övriga Iter-parter för att fastställa platsen för Iter i Europa ingick Japans regering och Europeiska atomenergigemenskapen 2007 avtalet om gemensamt genomförande av verksamhet enligt strategin med bredare inriktning inom området fusionsenergiforskning[11], som fastställer gemensam verksamhet inom fusionsforskning på Japans territorium för att säkerställa snabb start och hög prestanda för Iter. Verksamheten inom ramen för strategin med bredare inriktning och annan Iter-relaterad verksamhet kanaliseras genom det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi. Strategin med bredare inriktning finansieras huvudsakligen genom naturabidrag från vissa medlemmar av det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi medan återstoden täcks av Euratoms budget.

(4) Den beräknade kostnaden för att bygga Iter har ökat jämfört med de ursprungliga beräkningarna från 2001, på vilka Iter-avtalet bygger. I sina slutsatser om Iter av den 12 juli 2010 om rådande läge och möjlig väg framåt begränsade Europeiska unionens råd det europeiska bidraget till Iters byggfas till 6,6 miljarder euro i 2008 års penningvärde. Enligt dessa slutsatser finansieras det europeiska bidraget av Euratom (80 %) och Frankrike (20 %) och inbegriper byggkostnader, driftskostnader och oförutsedda utgifter. Som en följd av dessa slutsatser föreslog kommissionen en ändring av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning när det gäller den fleråriga budgetramen[12] för perioden 2007–2013 för att ge ytterligare medel till Iter för perioden 2012–2013.

(5) För perioden efter 2013 föreslår kommission i sitt meddelande ”En budget för Europa 2020”[13] att Iter-projektet finansieras utanför budgetramen. Därför bör ett kompletterande forskningsprogram för Iter-projektet inrättas för perioden 2014–2018.

(6) Det kompletterande forskningsprogrammet för Iter-projektet bör finansieras genom bidrag från medlemsstaterna som bygger på den uttagssats för BNI som tillämpas för varje medlemsstat såsom denna definieras för beräkning av det egna BNI-bidraget till Europeiska unionens allmänna budget. Dessa bidrag ska gå till Europeiska unionens allmänna budget och ska avsättas för det programmet. Även tredjeländer som har ingått samarbetsavtal med Euratom inom fusionsområdet, genom vilka deras respektive forskningsprogram knyts till Euratomprogrammen, bör bidra till det programmet.

(7) Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionerliga åtgärder över hela utgiftscykeln, inbegripet åtgärder för att förebygga, avslöja och utreda oegentligheter, indriva belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, i förekommande fall, besluta om påföljder.

(8) Den tekniska och vetenskapliga kommittén överlämnade sitt yttrande till kommissionen om Euratoms forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018), som bidrar till ramprogrammet ”Horisont 2020” för forskning och innovation. Iter-verksamheternas vetenskapliga och tekniska innehåll är oförändrat i detta kompletterande forskningsprogram.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det kompletterande forskningsprogrammet för Iter-projektet (nedan kallat programmet) inrättas för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2018. Det ska finansiera verksamhet som krävs för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) bidrag till Iter-organisationen, inbegripet de verksamheter som krävs för att bygga, driva och utnyttja Iter-anläggningen samt Iter-relaterade verksamheter. Programmets vetenskapliga och tekniska mål, grunden till programmet och verksamheterna inom programmet fastställs i bilagan.

Artikel 2

Programmet ska finansieras genom ett bidrag på högst 2 573 miljoner euro (i löpande priser) enligt artikel 3.

Artikel 3

Programmet ska finansieras genom bidrag från medlemsstaterna som bygger på den uttagssats för BNI som tillämpas för varje medlemsstat såsom denna definieras för beräkning av det egna BNI-bidraget till Europeiska unionens allmänna budget. Dessa bidrag ska betraktas som externa inkomster avsatta för programmet i enlighet med artikel XX i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/2012 [ny budgetförordning][14] .

Artikel 4

Även tredjeländer som har ingått samarbetsavtal med Euratom inom fusionsområdet, genom vilka deras respektive forskningsprogram knyts till Euratomprogrammen (nedan kallade ”associerade länder”), kan bidra till programmet.

Bidraget från associerade länder ska fastställas i deras respektive samarbetsavtal med Euratom inom fusionsområdet.

Artikel 5

Programmet ska genomföras av kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen].

Kommissionen kan överlåta genomförandet till det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi[15] i enlighet med [artikel XX i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/2012 [ny budgetförordning].

Artikel 6

1. Kommissionen ska vid genomförandet av de åtgärder som finansieras enligt detta beslut se till att unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och, om oegentligheter påvisas, genom återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp och effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt detta beslut

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra punkterna ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

Artikel 7

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Artikel 8

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

Bilaga

VETENSKAPLIGT OCH TEKNISKT MÅL FÖR, GRUND FÖR OCH VERKSAMHETER INOM DET KOMPLETTERANDE FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR ITERPROJEKTET

Vetenskapligt och tekniskt mål

Målet för det kompletterande forskningsprogrammet för Iter-projektet är att genomföra Iter som ett viktigt steg mot att skapa prototypreaktorer för fusionskraftverk som är säkra, långsiktigt hållbara, miljövänliga och ekonomiskt bärkraftiga.

Den första prioriteringen i strategin för att uppnå detta mål ska vara att bygga Iter (en stor experimentanläggning som visar att fusionskraft är en vetenskapligt och tekniskt fungerande energikälla) följt av uppförande av en fusionsreaktor för demonstrationsändamål.

Grund för programmet

Fusionsenergi har potential att ge ett betydande bidrag till förverkligandet av en långsiktigt hållbar och säker energiförsörjning för unionen inom några årtionden. En framgångsrik utveckling av fusion skulle ge energi som är säker, långsiktigt hållbar och miljövänlig.

Den globala dimensionen av forskning och utveckling inom fusionsområdet konkretiseras i avtalet om inrättande av den internationella fusionsenergiorganisationen för Iter-projektet och avtalet mellan Japans regering och Euratom om strategin med bredare inriktning inom området fusionsenergiforskning, som är komplementärt till Iter-verksamheterna.

Verksamheter

Det kompletterande forskningsprogrammet för Iter-projektet kommer att tillhandahålla Euratoms bidrag till verksamheterna inom det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (”Fusion för Energy”, F4E), i enlighet med rådets beslut av den 27 mars 2007 (2007/198/Euratom).

F4E:s verksamheter för perioden 2014–2018 ska vara följande:

(a) Stå för Euratoms bidrag till den internationella fusionsenergiorganisationen för Iter, inbegripet den FoU-verksamhet som krävs för att utveckla grunden för upphandling av Iter-komponenter och av provmantelmoduler för Iter.

(b) Stå för Euratoms bidrag till verksamheter inom ramen för strategin med bredare inriktning tillsammans med Japan.

(c) I tillämpliga fall annan verksamhet i form av förberedelser för utformning av en reaktor för demonstrationsändamål och tillhörande strukturer.

Även F4E:s funktion, förvaltning och personal samt övergripande tekniskt och administrativt stöd täcks av det kompletterande forskningsprogrammet för Iter-projektet.

De detaljerade arbetsprogrammen för genomförande av ovannämnda verksamheter kommer att fastställas årligen av F4E:s styrelse.

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1  Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2  Beräknad inverkan på driftsanslag

              3.2.3  Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4  Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5  Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Rådets beslut om antagande av ett kompletterande forskningsprogram för Iter-projektet (2014–2018)

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[16]

- XX XX ITER

1.3. Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd efter ett pilotprojekt/en förberedande åtgärd[17]

ý Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Syften 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Det övergripande målet för det kompletterande forskningsprogrammet för Iter (”programmet”) ska vara att bidra till en långsiktig minskning av koldioxidutsläppen från energisystemet på ett tryggt, effektivt och säkert sätt. Programmet kommer att bidra till Europa 2020-strategin och till flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen genom stöd för mobilisering av den europeiska högteknologiska industrin, som får nya färdigheter och ny tillverkningskapacitet genom att delta i upphandlingskontrakten för F4E.

1.4.2. Särskilda mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs av indirekta åtgärder

Tillhandahålla Euratoms bidrag till Iter-organisationen för att bygga, driva och utnyttja Iter-anläggningen samt för Iter-relaterad verksamhet.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen (ABM) och budgeteringen (ABB)

1.4.3. Särskilda mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs av direkta åtgärder från JRC

Ej tillämpligt

1.4.4. Förväntade resultat och påverkan

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Det kompletterande forskningsprogrammet kommer att leda till att Europa bidrar till ett framgångsrikt uppförande av Iter-anläggningen inom ramen för ett internationellt samarbete. Eftersom Europa står för det största bidraget till projektet (45 % av byggkostnaderna) kommer programmet att ha störst effekter i Europa. Dessa effekter kommer att vara både kortsiktiga (konkurrensfördelar för Europas industri) och långsiktiga (en ledande roll för Europa i det kommersiella utnyttjandet av fusionsenergi).

Projektet har redan en positiv inverkan på industrins konkurrenskraft och sysselsättningen tack vare Iter-verksamhetens karaktär (upphandling av högteknologiska komponenter eller byggnader), som kräver industriella bidrag från områdena för väg- och vattenbyggnad, maskinteknik, elektroteknik, materialteknik och kärnteknik under unika omständigheter. Över tre fjärdedelar av gemenskapens sammanlagda bidrag till Iter kommer att leda till kontrakt med privata företag. Ett betydande antal nya arbetstillfällen kommer att skapas i Europa som en direkt följd av Iter-verksamheten, eftersom en stor andel av utgifterna går till FoU och tekniskt arbete som är mer arbetsintensivt än konventionell tillverkning.

På lång sikt innebär Iter en unik möjlighet för den europeiska högteknologiska industrin och de europeiska byggföretagen att skapa en global konkurrensfördel och bli ledande aktörer vid utformningen av den första generationen fusionsreaktorer och den åtföljande internationella kommersialiseringen.

1.4.5. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange indikatorerna för övervakningen av genomförandet av förslaget/initiativet.

De indikatorer som kommer att användas för att mäta framstegen i samband med de europeiska bidragen till byggandet av Iter är uppnåendet av milstolparna för F4E, det europeiska gemensamma företaget med uppgift att upphandla komponenter och tillhandahålla dem som naturabidrag till Iter under projektets byggfas.

F4E har i sin projektplan identifierat de viktiga milstolpar som ska gälla för all upphandling under Iter-bygget. Den övergripande planeringen och det årliga arbetsprogrammet för F4E innehåller en tidtabell för uppnåendet av dessa milstolpar och för regelbunden rapportering till F4E:s styrelseorgan (styrelsen) och till rådet om framstegen.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

I sitt meddelande av den 29 juni 2011 ”En budget för Europa 2020” föreslår kommissionen att EU:s bidrag till Iter-projektet efter 2013 finansieras utanför den fleråriga budgetramen. Förslaget genomförs genom detta kompletterande forskningsprogram.

1.5.2. Mervärdet av EU-deltagande

Den risk och de kostnader som ett långsiktigt projekt såsom Iter medför innebär att det skulle vara omöjligt att gripa sig an för enskilda medlemsstater och även för EU ensamt. Därmed bedömdes det nödvändigt att inrätta en global ram för genomförandet av projektet. Deltagandet i denna internationella satsning medför åtgärder på europeisk nivå med riskdelning, räckvidd och stordriftsfördelar som inte skulle kunna uppnås på annat sätt.

1.5.3. Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

JET-projektet (Joint European Torus) visade att det var effektivt och maximerade de vetenskapliga och industriella fördelarna att bygga och driva en stor infrastruktur för fusionsforskning med samordning från Euratom. Den skala som krävs för att bygga Iter är dock unik och kräver ett samarbete på global nivå av en hittills oprövad omfattning.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Programmet kommer att skapa synergier med och vara komplementärt till fusionsforskningen och Euratoms kommande forskningsprogram som kompletterar Horisont 2020 (2014–2018). Särskilt gäller att åtgärder som vidtas inom denna ram kommer att ge viktiga vetenskapliga bidrag till byggandet och driften av Iter och minska riskerna betydligt. Även resultaten av fusionsforskning inom Euratoms ramprogram för forskning för 2012 – 2013 kommer att vara ett viktigt bidrag till verksamhet inom programmet.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

ýFörslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ý  Förslaget eller initiativet ska gälla från 2014-01-01 till 2018-12-31

– ý  Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2026.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7. Planerad metod för genomförandet[18]

ý Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

ý Indirekt centraliserad förvaltning med delegering till:

– ¨  genomförandeorgan

– ý  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[19]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Om fler än ett förvaltningssätt anges, lämna närmare uppgifter i avsnittet för ”kommentarer”.

Kommentarer:

Förvaltningen kommer att skötas av kommissionens tjänsteavdelningar och genom det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (”Fusion for Energy” – F4E). Kommissionen företräder Euratom i högnivåinstanser för både Iter-organisationen och F4E.

2. FÖRVALTNING

Programmet kommer att genomföras via F4E, som kanaliserar Euratoms bidrag till Iter-projektet och Euratoms bidrag till annan Iter-relaterad verksamhet, såsom strategin med bredare inriktning tillsammans med Japan.

Kommissionen deltar i F4E:s och Iter-organisationens beslutsfattande organ.

På internationell nivå företräder kommissionen Euratom i Iter-organisationens beslutsfattande organ och Iter-rådet och deltar i den vetenskaplig och tekniska rådgivande kommittén och i Iter-rådets rådgivande förvaltningskommitté.

När det gäller F4E:s styrning och förvaltning är kommissionen medlem av F4E och deltar för Euratoms räkning i de organ som styr det gemensamma företaget, dvs. styrelsen, arbetsutskottet, den rådgivande tekniska expertgruppen, administrativa och ekonomiska kommittén och ”kontoret”.

2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ett uppföljningssystem finns för att säkerställa resultat av högsta kvalitet och att resurserna används på effektivast möjliga sätt. Uppföljning och rapportering bygger på de regler för förvaltning och rapportering som tillämpas av F4E och Iter-organisationen och som kräver att de styrande organen godkänner alla viktiga dokument. Genom dessa organ följer kommissionen upp och ser över de dokument som styr verksamheter för genomförande av Iter-projektet, bland annat arbetsprogram, verksamhetsberättelser, projektplaner, resursbehovsplaner, personalpolitiska planer, budgetar, räkenskaper osv.

F4E fastställer en process för projektadministration och rapportering där de olika aspekterna av rapporteringssystemet till styrelsen är helt integrerade.

Varje år och i linje med rådets slutsatser av den 12 juli 2010 (utkast 11902/10 RECH 255 ATO 38 BUDGET 45 och antagande 11821/10 ADD 1) rapporterar F4E till rådet om uppnådda framsteg i genomförandet av besparingsplanen samt om resultat och förvaltning av det gemensamma företaget och Iter-projektet, inbegripet fullgörande av verksamheter inom den årliga budgeten för F4E.

Som svar på rådets slutsatser har F4E utsett en oberoende expert som kommer att bedöma projektets framsteg på grundval av befintliga rapporter och lämna sitt yttrande till F4E:s styrelse och till rådet (konkurrenskraft) en gång per år.

Dessutom har F4E och kommissionen undertecknat ett administrativt avtal som definierar metoder och villkor som gäller för överföring från kommissionen till F4E av gemenskapens ekonomiska bidrag.

2.2. Administrations- och kontrollsystem

Kommissionen deltar i Iter-organisationens beslutsfattande organ och F4E:s styrande organ.

Hos kommissionen kommer tjänsteavdelningarna vid det generaldirektorat som ansvarar för det gemensamma företaget att följa och se över alla initiativ som krävs för ett effektivt genomförande av Iter-projektet, särskilt ekonomiska initiativ.

Dessutom kommer kommissionens enhet för internrevision att fungera som internrevisor för F4E från och med 2012, med de metoder som överenskommits mellan generaldirektoratet som ansvarar för internrevisionen och F4E.

Dessutom har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) samma befogenheter gentemot F4E och dess personal som gentemot kommissionens förvaltning.

När det gäller styrningen av F4E antog dess styrelse i slutet av maj 2011 på kommissionens initiativ en uppsättning åtgärder för att förbättra styrningen och förvaltningen. Dessa åtgärder innefattade bland annat inrättande av administrativa och ekonomiska kommittén som tillhandahåller synpunkter och rekommendationer till styrelsen i ekonomiska och administrativa frågor, inrättande av ett ”kontor” som förbereder styrelsens arbete och beslut och översyn av arbetsutskottets roll, som kommer att vara inriktad på F4E:s upphandlingsverksamhet uppströms.

Dessutom har en nyligen utsedd direktör från den 1 januari 2011 infört en ny organisationsstruktur som ska vara mer projektorienterad och ha en stark finansiell tjänst.

F4E:s budgetförordning motsvarar kommissionens, inklusive förfaranden för offentlig upphandling som motsvarar kommissionens standarder. I linje med dess budgetförordning innefattar F4E:s kontrakt nödvändiga bestämmelser för övervakning och kontroll av användningen av F4E:s budget. Efter yttranden från revisionsrätten har F4E sett över sin budgetförordning för att ta hänsyn till revisionsrättens huvudsakliga rekommendationer.

F4E har redovisningsskyldighet inför styrelsen och även inför Europaparlamentet, som beviljar ansvarsfrihet för budgeten utifrån en rekommendation från rådet. Dessutom genomför revisionsrätten revision av F4E två gånger per år och överlämnar en rapport till kommissionen, rådet och Europaparlamentet som en del av beviljandet av ansvarsfrihet. När det gäller gemensam förvaltning mellan F4E och Iter (t.ex. gemensam upphandling) kommer kommissionen även i fortsättningen att se till att räkenskaper, intern kontroll, revision och partners förfaranden för offentlig upphandling följer EU:s bestämmelser och standarder. Hänsyn tas till tidigare revisioner som genomförts av revisionsrätten.

2.2.1. Ram för intern kontroll

Ramen för intern kontroll bygger på:

1. Kommissionens normer för intern kontroll, som kommer att tillämpas av det generaldirektorat som ansvarar för Iter-projektet vid antagande av beslut som rör F4E, särskilt beslut som rör ekonomin.

2. De normer för intern kontroll som F4E inför för genomförande av systematiska övervakningsinsatser och och uppföljning av de därav följande rekommendationerna. Utstationerad personal från kommissionen har bistått F4E med genomförandet av handlingsplanen för intern kontroll, upprättande av checklistor, införande av en mekanism för regelbunden övervakning samt budgetförvaltning.

3. Teknisk, ekonomisk och politisk granskning från kommissionens sida av F4E:s och Iters verksamhet för varje steg i projektet.

4. Förhandskontroller av upphandling och efterhandskontroller. Regelbunden riskbedömning och regelbunden övervakning av framstegen med utförandet av arbetet och av förbrukningen av resurser, baserat på definierade mål och indikatorer.

2.2.2      Förväntad risk för överträdelser

Det finns en inneboende ekonomisk risk med F4E på grund av dess verksamhet (storskaliga och komplexa upphandlingar som innebär naturabidrag och med stora tekniska risker). Åtgärder för att följa upp och åstadkomma en bättre kontroll av F4E:s funktion har införts, och även omorganisationen av F4E:s struktur bör förbättra läget.

Kommissionen kommer även i fortsättningen att identifiera risker i samband med genomförandet av projektet, bland annat när det gäller kostnader, och vidta lämpliga åtgärder för att hantera och minska dessa risker.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Kommissionens generaldirektorat som ansvarar för genomförandet av Iter-projektet och projektbudgeten har som fast föresats att bekämpa bedrägeri under projektets alla faser i linje med kommissionens strategi mot bedrägerier KOM(2011) 376 av den 24 juni 2011.

Den administrativa uppföljningen av kontrakt, bidrag och tillhörande betalningar sker under F4E:s ansvar. Kommissionen och F4E fäster särskild vikt vid att hålla kostnaderna nere.

Kommissionen och det gemensamma företaget tar hänsyn till Europeiska unionens finansiella intressen, bland annat i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och artikel 53 a i budgetförordningen.

De ska vid genomförandet av de åtgärder som finansieras enligt detta beslut se till att unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och, om oegentligheter påvisas, genom återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp och effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

F4E har börjat utveckla en strategi för efterhandsrevision som ska genomföras 2012. Strategin är en viktig kontroll som syftar till att bedöma underliggande transaktioners laglighet och regelmässighet.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har samma befogenheter gentemot F4E och dess personal som gentemot kommissionens förvaltning.

Olaf får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av EU-finansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetrubrik || Typ av utgifter || Bidrag

Nummer: 08 01 xx || Diff./icke-diff. ([20]) || från Efta-länder[21] || från kandidat-länder[22] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget-förordningen

Utanför den fleråriga budget­ramen || 08 01 04 40 Fusionsenergi || Icke-diff. || Nej || Nej || Ja || Ja

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Utanför den fleråriga budgetramen || Diff. anslag/icke-diff. anslag || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget-förordningen

H1/Utanför den fleråriga budget­ramen || 08 01 XX 01 Personalkostnader* 08 01 XX 02 Kostnader för extern personal* 08 01 XX 03 Andra administrativa utgifter* 08 06 01 xx Iter-relaterade utgifter || Diff. anslag/icke-diff. anslag || Nej || Nej || Ja || Ja

*- Den exakta numreringen av budgetrubrikerna kommer att fastställas i ett senare skede.

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1      Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

I löpande priser – miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || Utanför den fleråriga budgetramen

|| || || Budgetår 2014[23] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || >2018 || Totalt ||

Ÿ Driftsanslag utanför den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Budgetrubrik: 08 06 01 xx Iter || Åtaganden || (1) || 897,230 || 631,578 || 285,383 || 282,081 || 253,262 || - || 2 349,534 ||

Betalningar || (2) || 107,000 || 306,140 || 405,263 || 304,368 || 353,455 || 873,308 || 2 349,534 ||

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för Iter-programmet[24] || || || || || || || ||

Budgetrubrik. 08 01 04 40 F4E-personal || || (3) || 43,000 || 43,860 || 44,737 || 45,632 || 46,545 || - || 223,774 ||

TOTALA anslag utanför budgetramen || Åtaganden || =1+1a +3 || 940,230 || 675,438 || 330,120 || 327,713 || 299,807 || || 2 573,308 ||

Betalningar || =2+2a +3 || 150,000 || 350,000 || 450,000 || 350,000 || 400,000 || 873 308 || 2 573,308 ||

|| || Budgetrubrik 1

GD: || || || Budgetår 2014[25] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || >2018 || Totalt

Ÿ Driftsanslag || || || || || || ||

Budgetrubrik: || Åtaganden || (1) || || || || || || ||

Betalningar || (2) || || || || || || ||

Budgetrubrik: || Åtaganden || (1a) || || || || || || ||

Betalningar || (2a) || || || || || || ||

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[26] || || || || || || ||

Budgetrubrik: 08 01 XX 01 08 01 XX 02 08 01 XX 03 || || (3) || 6,350 0,960 2,559 || 6,477 0,979 2,610 || 6,606 0,999 2,662 || 6,738 1,019 2,715 || 6,874 1,039 2,769 || || 33,045 4,996 13,315

TOTALA anslag för || Åtaganden || =1+1a +3 || 9,869 || 10,066 || 10,267 || 10,472 || 10,682 || || 51,356

Betalningar || =2+2a +3 || 9,869 || 10,066 || 10,267 || 10,472 || 10,682 || || 51,356

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || || 0

Betalningar || (5) || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || ||

TOTALA anslag under RUBRIK 1 a i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || ||

Betalningar || || || || || || || ||

Om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet: Ej tillämpligt

Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler)

|| || || Budgetår 2014[27] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || >2018 || Totalt

TOTALA anslag under budgetrubrik 1/UTANFÖR DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN || Åtaganden || 950,099 || 685,504 || 340,387 || 338,185 || 310,489 || || 2 624,664

Betalningar || 159,869 || 360,066 || 460,267 || 360,472 || 410,682 || 873,308 || 2 624,664

3.2.2      Beräknad inverkan på driftsanslag

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ý  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till 3 decimaler)

Åtgärds- och resultat­beteckning ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2017+2018 || 2019 || 2020 || Totalt

RESULTAT

Typ av resultat[28] || Genomsnittliga kostnader för resultat || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Totalt antal resultat || Totala kostnader

Särskilt mål nr 1[29]… || || || || || || || || || || || || || || || ||

– Resultat* || || || 1 || 897,230 || 1 || 631,578 || 1 || 285,383 || 1 || 282,081 || 1 || 253,262 || || || || || 5 || 2 349,534

Delsumma för specifikt mål 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTAL KOSTNAD || 1 || 897,230 || 1 || 631,578 || 1 || 285,383 || 1 || 282,081 || 1 || 253,262 || || || || || 5 || 2 349,534

* Resultatet för Iter-projektet kommer att vara den verksamhetsberättelse som tillhandahålls av F4E (Barcelonakontoret) i vilken projektets framsteg beskrivs.

3.2.3      Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– ý  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler)

|| Budgetår 2014[30] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || Totalt

RUBRIK 1 i den fleråriga budgetplanen || || || || || ||

Personalresurser för att driva programmet || 7,310 || 7,456 || 7,605 || 7,757 || 7,913 || 38,041

Övriga administrativa utgifter || 2,559 || 2,610 || 2,662 || 2,715 || 2,769 || 13,315

Delsumma RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || 9,869 || 10,066 || 10,267 || 10,472 || 10,682 || 51,356

Utanför budgetramen || || || || || ||

Personalresurser || 33,996 || 34,676 || 35,369 || 36,077 || 36,798 || 176,916

Övriga utgifter av administrativ karaktär* || 9,004 || 9,184 || 9,368 || 9,555 || 9,747 || 46,858

|| || || || || ||

* beräknade kostnader

Totalt || 52,869 || 53,926 || 55,004 || 56,104 || 57,227 || 275,130

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– ýFörslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppskattningen ska uttryckas i hela belopp (eller högst avrundat till en decimal)

|| Budgetår 2014[31] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || Totalt

|| Ÿ Tjänster i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) för Iter som ska integreras i den särskilda tjänsteförteckningen för Iter för budgetrubrik 1

Vid huvudkontoret || 50 || 50 || 50 || 50 || 50 || 50

|| || || || || ||

|| || || || || ||

|| || || || || ||

|| Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter: )[32] för Iter för budgetrubrik 1 ||

Kontraktsanställda, vikarier och nationella experter || 15 || 15 || 15 || 15 || 15 || 15

|| || || || || ||

08 01 04 40[33] || Vid huvudkontoret[34] || || || || || ||

- (JU ITER-F4E (Barcelona) (*) || 422 || 422 || 422 || 422 || 422 || 422

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekt forskning) || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkt forskning) || || || || || ||

Andra budgetposter (ange närmare) || || || || || ||

SUMMA || 487 || 487 || 487 || 487 || 487 || 487

XX är det politikområde eller den avdelning i budgeten som berörs.

Behovet av personal ska täckas av det anslag som redan beviljats för att förvalta åtgärden och/eller som omfördelats inom GD RTD, vid behov tillsammans med ytterligare tilldelning som beviljas det ansvariga GD RTD inom ramen för det årliga budgetförfarandet och med hänsyn till budgetrestriktionerna.

De administrativa kostnaderna (inklusive personal) för att driva Iter-programmet (utanför driftsbidraget till det gemensamma företaget för Iter (F4E)) bör följa driftsanslagen för själva Iter-programmet.

(*) De 422 heltidsekvivalenter som finansierades i budgeten för 2012 under rubrikerna 08.01 04 40.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Personal som arbetar vid huvudkontoret ansvarar för definition och efterföljande uppföljning av verksamheter både vid det interna Iter-organet i Barcelona (F4E) och för Iter-projektet, där kommissionen företräder det europeiska partnerskapet. Personal som arbetar vid det interna Iter-organet i Barcelona (F4E) ansvarar för det europeiska bidraget för upphandling, slutande av avtal och finansiellt genomförande av arbetsplanen för den internationella Iter-organisationen såsom denna definieras i rådets beslut om Iter av den 27 mars 2007 (2007/198/Euratom).

Extern personal

3.2.4      Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[35].

Förklara vad som krävs, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5      Bidrag från tredje part

– Förslaget/initiativet innehåller inga bidrag från tredje parter

– ý Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till 3 decimaler)

|| År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Summa

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

Totala anslag som samfinansieras || || || || || || || ||

* - Programmet kan få bidrag från tredjeländer (på grundval av samarbetsavtal mellan tredjelandet och Euratom) som vid denna tidpunkt ännu inte är kända.

3,3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ý  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

ý         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler)

Inkomst­sidans rubrik: || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Påverkan av förslaget/initiativet[36]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel XXXX || || || || || || || ||

För diverse inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

08 01 04 40, 08 06 01Ange metoden för att beräkna effekterna på inkomsterna.

Programmet ska finansieras genom bidrag från medlemsstaterna som bygger på den uttagssats för BNI som tillämpas för varje medlemsstat såsom denna definieras för beräkning av det egna BNI-bidraget till Europeiska unionens allmänna budget. Dessa bidrag ska göras till Europeiska unionens allmänna budget och ska betraktas som externa inkomster avsatta för programmet i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/2012 [ny budgetförordning] som är tillämplig på Europeiska unionens allmänna budget.

[1]               Kallades ursprungligen den internationella termonukleära experimentreaktorn.

[2]               EUT L 358, 16.12.2006, s. 62.

[3]               EUT L 246, 21.9.2007, s. 34.

[4]               EUT L 90, 30.3.2007, s. 58.

[5]               KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[6]               KOM(2011) 48.

[7]               EUT C , , s. .

[8]               EUT C , , s. .

[9]               EUT L 358, 16.12.2006, s. 62.

[10]             EUT L 90, 30.3.2007, s. 58.

[11]             EUT L 246, 21.9.2007, s. 34.

[12]             EUT L 139, 14.6.2006, s. 1.

[13]             KOM(2011) 500 slutlig.

[14]             EUT L

[15]             Rådets beslut 2007/198/Euratom av den 27 mars 2007 om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag.

[16]             ABM: Verksamhetsbaserad förvaltning (Activity-Based Management) Verksamhetsbaserad budgetering (Activity-Based Budgeting).

[17]             Som avses i artikel 49.6 a eller b i budgetförordningen.

[18]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/BUDG/tim//budgmanag budgmanag_en.html

[19]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[20]             Diff. = Differentierade anslag/icke-diff. anslag. = Icke-differentierade anslag

[21]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[22]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[23]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[24]             Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter till stöd för genomförandet av EU-program och/eller åtgärder (före detta BA -poster, indirekt forskning, direkt forskning).

[25]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[26]             Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter för stöd för genomförandet av EU-program och/eller åtgärder (före detta BA -poster, indirekt forskning, direkt forskning).

[27]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[28]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[29]             Enligt beskrivningen i avsnitt 1.4.2. ”specifika mål …”

[30]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[31]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[32]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[33]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[34]             I huvudsak inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[35]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[36]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.