MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Det föreslagna forsknings- och utbildningsprogrammet (2014–2018), nedan kallat Euratomprogrammet, gäller forskningsverksamhet på områdena kärnenergi (fusion och fission) och strålskydd. Förslaget är en integrerad del av Horisont 2020, ramprogrammet för forskning och innovation. Det fastställer den totala budgeten för direkta och indirekta åtgärder, anger målen för FoU-verksamhet och specificerar vilka instrument som ska bidra till att målen nås.

Förslaget består av en enda förordning som täcker alla viktiga aspekter av genomförandet av forskningsverksamhet på ovanstående områden, anger de vetenskapliga och tekniska målen och fastställer lämpliga deltagandebestämmelser för forskningsorganisationer, universitet och industrin. Det kommer att omfatta forsknings- och utvecklingsprogrammet för fusionsenergi, forskningsverksamhet inom fission och strålskydd samt gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder på området kärnsäkerhet.

Genom förslaget tryggas därför den unionsfinansierade forsknings- och utbildningsverksamheten inom kärnvetenskap och kärnteknik under perioden 2014–2018. Därigenom bibehålls de ändamålsenliga och effektiva program genom vilka verksamheten i medlemsstaterna för närvarande stimuleras och samordnas, i syfte att maximera mervärdet på unionsnivå.

Genom att ta fasta på ovanstående prioriteringar kommer Euratomprogrammet (2014–2018) att bidra till de tre strategiska mål som anges i Horisont 2020 (ramprogrammet för forskning och innovation): vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar. . Lämpliga länkar och gränssnitt mellan Euratomprogrammet och Horisont 2020 kommer alltså att behållas.

Det föreslagna Euratomprogrammet är tydligt kopplat till målen för Europa 2020- och Energi 2020-strategierna. Programmet kommer att bidra till flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen genom att stödja förkommersiell och policyrelevant forskning och genom att underlätta tekniköverföring mellan universitetsvärlden och industrin. Euratomprogrammet kommer att leda till tillväxt och nya arbetstillfällen på många olika områden genom att betona utbildning i all verksamhet, höja konkurrenskraften i dagens kärnenergiindustri och skapa en ny sektor med högteknologisk industri för fusionsenergi.

Enligt Euratomfördraget får forskningsprogram på kärnenergiområdet inte löpa på mer än fem år[1]. Den föreslagna lagstiftningen kommer därför att upphöra att gälla i slutet av 2018.

Experimentreaktorn Iter behandlas i ett separat beslut, eftersom finansieringen för detta projekt ligger utanför den fleråriga budgetramen, i linje med meddelandet En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011).

Euratomprogrammet (2014–2018) genomförs genom en enda förordning som innehåller alla nödvändiga bestämmelser för genomförandet av forskningsverksamhet på kärnenergiområdet. Detta är en nyhet jämfört med tidigare programperioder, då innehållet i denna förordning var fördelat på fyra olika rättsakter (tre beslut om ramprogrammet, det särskilda programmet för indirekta åtgärder respektive det särskilda programmet för gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder, samt en förordning om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande och för spridning av forskningsresultat).

Förordningen uppfyller också målet om förenkling genom att det hänvisas till samma garantifond för deltagarna som i ramprogrammet Horisont 2020.

Euratomprogrammet (2014–2018) innebär också en betydande förenkling av finansieringsbestämmelserna liksom en reviderad kontrollstrategi i linje med det övergripande målet om förenkling.

2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYSER

Vid utarbetandet av förslaget till Euratomprogram beaktade man fullt ut synpunkterna från det stora offentliga samråd som baserades på grönboken Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation[2]. Ytterligare samråd anordnades för att diskutera energiutmaningen i det kommande forskningsprogrammet med regeringsföreträdare och ett stort antal intressenter från industrin, universitetsvärlden och det civila samhället. Förutom kärnenergi behandlades också andra frågor. Kommissionen har också beaktat resultaten av de diskussioner som fördes i rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förslaget till ramprogram för Euratom 2012–2013.

Förslaget vilar också på en ingående konsekvensbedömning utifrån samråd med berörda parter samt interna och externa bedömningar. Slutsatsen i konsekvensbedömningen blev att utmaningarna inom kärnsäkerhet och den minskade kärnenergikompetensen i Europa effektivt kan åtgärdas genom att man drar nytta av synergieffekter mellan forskning i medlemsstaterna och i den privata sektorn, samt mellan olika vetenskapliga discipliner och teknikområden. Åtgärder på unionsnivå kan stärka forsknings- och innovationsramen på kärnenergiområdet och leda till en samordning av medlemsstaternas forskningsansträngningar. Därigenom kan man undvika dubbelarbete och behålla en kritisk massa på nyckelområden, samtidigt som det säkerställs att offentliga medel används på bästa möjliga sätt. Genom ett program på unionsnivå kan man också genomföra det högriskabla och långsiktiga FoU-programmet för fusionsenergi, vilket innebär att riskerna sprids och att man uppnår en sådan bredd i verksamheten och sådana stordriftsfördelar som annars inte skulle kunna realiseras.

3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Den rättsliga grunden för detta ramprogram är artikel 7 i Euratomfördraget.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Förslagets budget anges i löpande priser. Den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag innehåller uppgifter om budgetkonsekvenser samt konsekvenser för mänskliga och administrativa resurser.

2011/0400 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018) som kompletterar Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat Euratomfördraget), särskilt artikel 7 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[3],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4], och

av följande skäl:

(1) Ett av målen med Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallad gemenskapen) är att bidra till en högre levnadsstandard i medlemsstaterna genom att bland annat främja och underlätta kärnforskning i medlemsstaterna och komplettera denna med ett forsknings- och utbildningsprogram på gemenskapsnivå.

(2) Kärnforskning kan bidra till social och ekonomisk välfärd och miljöhållbarhet genom att öka kärnsäkerheten och förbättra strålskyddet. Av lika stor betydelse är kärnforskningens bidrag till en långsiktig utfasning av fossila bränslen på ett tryggt, effektivt och säkert sätt.

(3) Genom stödet till kärnforskning kommer gemenskapens forsknings- och utbildningsprogram (nedan kallat Euratomprogrammet) att bidra till uppfyllandet av målen i det ramprogram för forskning och innovation – Horisont 2020 – som inrättades genom förordning (EU) nr XX/XXXX av den [….][5] (nedan kallat ramprogrammet Horisont 2020) och underlätta genomförandet av Europa 2020-strategin samt uppbyggnaden av och verksamheten inom det europeiska forskningsområdet.

(4) Kärnenergi är visserligen av betydelse för energiförsörjningen och den ekonomiska utvecklingen, men samtidigt kan allvarliga kärntekniska olyckor skada människors hälsa. Kärnsäkerhet och, i förekommande fall, andra säkerhetsaspekter bör därför ges största möjliga vikt i Euratoms forsknings- och utbildningsprogram.

(5) Eftersom alla medlemsstater har kärntekniska anläggningar eller använder radioaktiva material, särskilt för medicinska ändamål, har rådet i sina slutsatser av den 2 december 2008[6] erkänt att det finns ett kontinuerligt behov av kompetens på kärnenergiområdet, särskilt genom satsningar på praktisk och teoretisk utbildning kopplat till forskning och samordnat på gemenskapsnivå.

(6) Gemenskapen har åtagit sig att delta i uppförandet av Iter och den senare driften av anläggningen genom att underteckna ett avtal om upprättandet av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iterprojektet[7]. Gemenskapens bidrag administreras av det europeiska gemensamma företag för Iter och utveckling av fusionsenergi (nedan kallat Fusion för energi) som inrättades genom rådets beslut av den 27 mars 2007[8].Verksamheten inom Fusion för energi, inklusive Iter, kommer att regleras genom en särskild rättsakt.

(7) För att fusion ska bli ett trovärdigt alternativ för kommersiell energiproduktion krävs det, för det första, att uppförandet av Iter slutförs på ett framgångsrikt sätt och enligt tidsschemat, och att anläggningens verksamhet inleds. För det andra måste man fastställa en ambitiös men ändå realistisk färdplan mot elproduktion senast 2050. Om dessa mål ska kunna nås måste det europeiska fusionsprogrammet få en ny inriktning. Större fokus måste läggas på de verksamheter som stöder Iter. Denna rationalisering bör åstadkommas utan att Europas ledande ställning på fusionsenergiområdet äventyras.

(8) Gemensamma forskningscentrumet (JRC) bör också i fortsättningen tillhandahålla oberoende och kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd vid fastställandet, utvecklingen, genomförandet och övervakningen av gemenskapspolitiken, särskilt på områdena kärnsäkerhet samt forskning och utbildning på säkerhetsområdet.

(9) Gemensamma forskningscentrumet bör fortsätta att generera extraresurser genom konkurrensinriktad verksamhet, inbegripet deltagande i Euratomprogrammets indirekta åtgärder, tredjepartsrelaterat arbete och, i mindre omfattning, utnyttjande av immateriell egendom.

(10) Det är upp till varje medlemsstat att avgöra om den vill använda sig av kärnenergi eller inte. Samtidigt är det unionens uppgift att, i alla medlemsstaters intresse, utveckla ett ramverk för att stödja gemensam spetsforskning, kunskapsuppbyggnad och kunskapsbevarande när det gäller kärnklyvningsteknik, med särskild fokus på säkerhet, strålskydd och icke-spridning. En förutsättning är att man har tillgång till oberoende vetenskaplig information, och där kan JRC ge ett avgörande bidrag. Detta påpekades i kommissionens meddelande Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen[9], där kommissionen angav att man med hjälp av JRC ville stärka den vetenskapliga grundvalen för olika politikområden. JRC är berett att ta itu med denna utmaning genom att fokusera sin kärnsäkerhetsforskning på unionens prioriterade politikområden.

(11) Euratomprogrammet bör främja allmänhetens och det civila samhällets kunskaper om och intresse för forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, göra vetenskaplig kunskap mer tillgänglig, ta fram ansvarsfulla forsknings- och innovationsplaner som motsvarar allmänhetens och det civila samhällets prioriteringar och förväntningar samt underlätta dessa aktörers deltagande i Euratomprogrammets verksamhet. Syftet med detta är att fördjupa förhållandet mellan vetenskap och samhälle och öka allmänhetens förtroende för vetenskapen.

(12) Genomförandet av Euratomprogrammet bör ta fasta på utvecklingen i fråga om möjligheter och behov inom vetenskap, teknik, industri, politik och samhälle. Planeringen bör göras i nära samarbete med intressenter från alla berörda sektorer, och det bör finnas tillräckligt mycket flexibilitet för nya utvecklingstendenser. Man bör under Euratomprogrammets löptid kontinuerligt anlita extern rådgivning och utnyttja relevanta strukturer i form av t.ex. europeiska teknikplattformar.

(13) Euratomprogrammet bör bidra till att göra forskaryrket mer attraktivt i unionen. Vederbörlig hänsyn bör tas till den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare[10], liksom andra tillämpliga referensramar som tagits fram inom det europeiska forskningsområdet. Samtidigt bör det beaktas att dessa normer är av frivillig natur.

(14) Verksamheten inom Euratomprogrammet bör främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och innovation, särskilt genom att angripa de underliggande orsakerna till obalansen mellan könen, utnyttja både kvinnliga och manliga forskares fulla potential och integrera genusdimensionen i projektinnehållet i syfte att höja forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamheten bör också syfta till att förverkliga principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män i artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(15) Forsknings- och innovationsverksamhet som får stöd genom Euratomprogrammet bör uppfylla grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör härvidlag beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och leda till minskad användning av djur i forsknings- och försökssammanhang med målet att till slut ersätta djurförsök med andra metoder. Vid alla typer av verksamhet bör man garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa.

(16) Det är också troligt att effekten skulle bli större om man kombinerade medel från Euratomprogrammet med sådana från den privata sektorn, inom ramen för offentlig-privata partnerskap på sådana nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till unionens bredare mål i fråga om konkurrenskraft. Man bör särskilt ta fasta på deltagandet från små och medelstora företag.

(17) Euratomprogrammet bör främja samarbete med tredjeländer utifrån gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Detta gäller särskilt på säkerhetsområdet.

(18) För att behålla likvärdiga förutsättningar för alla företag som verkar på den inre marknaden bör finansieringen från Euratomprogrammet utformas i enlighet med bestämmelserna om statligt stöd, så att man säkerställer att offentliga medel används på avsett sätt och förhindrar marknadssnedvridningar i form av t.ex. utträngning av privat finansiering, skapande av icke ändamålsenliga marknadsstrukturer och bibehållande av ineffektiva företag.

(19) Europeiska rådet påpekade den 4 februari 2011 att det behövs en ny strategi för kontroller och riskhantering inom unionens forskningsfinansiering, och att man måste hitta en ny balans mellan förtroende och kontroll, liksom mellan risktagande och riskförebyggande. I Europaparlamentets resolution av den 11 november 2010 on simplifying the implementation of the Research Framework Programmes[11] krävdes en pragmatisk förändring mot administrativ och finansiell förenkling, och där hävdades också att unionens forskningsfinansiering bör baseras mer på förtroende och risktolerans gentemot deltagarna.

(20) Under hela utgiftscykeln bör unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa påföljder vid behov. En omarbetad kontrollstrategi där fokus flyttats från minimering av felfrekvenser till riskbaserad kontroll och upptäckt av bedrägerier bör minska deltagarnas kontrollbörda.

(21) Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av Euratomprogrammet, att det genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt och att det samtidigt är rättsligt säkert och tillgängligt för samtliga deltagare. Det är nödvändigt att säkerställa efterlevnaden av rådets förordning (EU) nr XXXX/2012 [ny budgetförordning][12] och av kraven på förenkling och bättre lagstiftning.

(22) För att säkerställa ett så effektivt genomförande som möjligt, liksom enkelt tillträde för alla deltagare tack vare förenklade förfaranden, och för att åstadkomma en sammanhängande, omfattande och transparent ram för deltagarna, bör deltagande i Euratomprogrammet och spridning av forskningsresultat regleras genom de bestämmelser som är tillämpliga på ramprogrammet Horisont 2020, enligt vad som föreskrivs i förordning (EU) nr XX/XXXX [regler för deltagande], med vissa anpassningar.

(23) Det är viktigt att också fortsättningsvis underlätta utnyttjandet av immateriell egendom som utvecklats av deltagarna och samtidigt skydda andra deltagares och gemenskapens legitima intressen, i enlighet med kapitel 2 i Euratomfördraget.

(24) Garantifonderna för deltagare, som förvaltas av kommissionen och som inrättats i enlighet med rådets förordning (Euratom) nr 1908/2006 av den 19 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i Europeiska atomenergigemenskapens sjunde ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2007–2011)[13] och förordning (Euratom) nr XX/XX av den [...] om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i indirekta åtgärder inom Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013)[14] har visat sig vara viktiga skyddsmekanismer som minskar riskerna beträffande utestående belopp som inte betalats tillbaka av deltagarna. Den garantifond för deltagare som inrättades genom förordning (EU) nr XX/2012 [regler för deltagande och spridning] bör också gälla åtgärder enligt förordning (Euratom) nr 1908/2006, förordning (Euratom) nr XX/XX [Euratoms regler för deltagande (2012–2013)] och den här förordningen.

(25) I enlighet med artikel 7 i Euratomfördraget ska kommissionen säkerställa att Euratomprogrammet genomförs. Vid genomförandet av Euratomprogrammet, med undantag av de direkta åtgärderna inom detta, bör kommissionen biträdas av en rådgivande kommitté med företrädare för medlemsstaterna för att garantera en lämplig samordning med nationella åtgärder på de områden som omfattas av detta forsknings- och utbildningsprogram.

(26) Uppfyllandet av Euratomprogrammets mål på relevanta områden förutsätter att övergripande verksamheter får stöd, både inom Euratomprogrammet och i samband med verksamheten inom ramprogrammet Horisont 2020.

(27) En effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, förutsätter att man tar fram specifika resultatindikatorer som uppfyller följande krav: de ska kunna mätas över tiden, vara både realistiska och återspegla åtgärdens logik, samt vara relevanta för den hierarki av mål och verksamheter som avses. Det bör inrättas ändamålsenliga system för samordning mellan å ena sidan genomförandet och övervakningen av Euratomprogrammet och å andra sidan övervakningen av utveckling, resultat och funktion hos det europeiska forskningsområdet.

(28) Styrelsen för gemensamma forskningscentrumet, vilket inrättades genom kommissionens beslut 96/282/Euratom av den 10 april 1996 om omorganisation av Gemensamma forskningscentret[15], har rådfrågats om det vetenskapliga och tekniska innehållet i JRC:s direkta åtgärder.

(29) Med tanke på den rättsliga säkerheten bör följande rättsakter upphävas: rådets beslut 2006/970/Euratom av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011)[16], förordning (Euratom) nr 1908/2006, rådets beslut 2006/976/Euratom av den 19 december 2006 om det särskilda programmet för genomförande av sjunde ramprogrammet (2007–2011) för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet[17], rådets beslut 2006/977/Euratom av den 19 december 2006 om det särskilda program som genom direkta åtgärder skall genomföras av Gemensamma forskningscentrumet för genomförande av sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011)[18], rådets beslut XXXX/XXXX av den [...] om Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram för kärnforsknings- och utbildningsverksamhet (2012–2013)[19], förordning (Euratom) nr XXX/XXXX [Euratoms regler för deltagande (2012–2013)], rådets beslut XXXX/XXXX/Euratom av den [...] om det särskilda programmet, som ska utföras genom indirekta åtgärder, för genomförande av Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram för kärnforsknings- och utbildningsverksamhet (2012–2013)[20] och rådets beslut XXXX/XXXX/Euratom av den [...] om det särskilda program som ska utföras i form av direkta åtgärder av gemensamma forskningscentrumet i syfte att genomföra Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram för kärnforsknings- och utbildningsverksamhet (2012–2013)[21].

(30) Kommissionen har samrått med Euratoms vetenskapliga och tekniska kommitté.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

INRÄTTANDE

Artikel 1

Inrättande

Genom denna förordning inrättas ett forsknings- och utbildningsprogram för perioden 1 januari 2014 till och med 31 december 2018, nedan kallat Euratomprogrammet, och fastställs regler för deltagande i det programmet, inbegripet deltagande i program som sorterar under finansieringsorgan vilka förvaltar medel som beviljats enligt denna förordning, och i verksamheter som genomförs gemensamt i enlighet med såväl denna förordning som ramprogrammet Horisont 2020, som inrättades genom förordning (EU) nr XX/XXXX (nedan kallat Horisont 2020).

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(a) forsknings- och innovationsverksamhet: hela spektrumet av verksamheter inom forskning, teknisk utveckling, demonstration och innovation, inbegripet främjande av samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, spridning och optimering av resultat och stimulerande av utbildning och rörlighet för forskare inom Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallad gemenskapen).

(b) direkta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av kommissionen via gemensamma forskningscentrumet.

(c) indirekta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som unionen eller gemenskapen (nedan kallad unionen) ger finansiellt stöd till och som genomförs av deltagare.

(d) offentlig-privat partnerskap: partnerskap där partner från den privata sektorn, gemenskapen och, i förekommande fall, andra partner gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av strategiskt viktiga program eller verksamheter för forskning och innovation.

(e) partnerskap mellan offentliga aktörer: partnerskap där regionala, nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning tillsammans med gemenskapen gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation.

Artikel 3

Mål

1. Euratomprogrammets allmänna mål är att öka kärnsäkerheten, förbättra strålskyddet och bidra till den långsiktiga utfasningen av fossila bränslen från energisystemet på ett tryggt, effektivt och säkert sätt. Det allmänna målet ska uppnås genom de verksamheter som anges i bilaga I i form av direkta och indirekta åtgärder som uppfyller de särskilda målen i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2. De indirekta åtgärderna i Euratomprogrammet ska ha följande särskilda mål:

(a) Att främja säker drift av kärnenergisystem.

(b) Att bidra till att ta fram lösningar för hantering av avfall för slutförvaring.

(c) Att främja utveckling och bevarande av kärnteknisk kompetens på unionsnivå.

(d) Att förbättra strålskyddet.

(e) Att främja utvecklingen mot demonstration av genomförbarhet när det gäller fusion som energikälla genom användning av befintliga och framtida fusionsanläggningar.

(f) Att lägga grunden för framtida fusionskraftverk genom utveckling av material, teknik och konstruktionsprinciper.

(g) Att främja innovation och industrins konkurrenskraft.

(h) Att säkerställa tillgänglighet och användning av forskningsinfrastruktur av alleuropeisk betydelse.

3. De direkta åtgärderna i Euratomprogrammet ska ha följande särskilda mål:

(i) Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. bränsle- och reaktorsäkerhet, avfallshantering, avveckling och olycksberedskap.

(j) Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. kärnämneskontroll, icke-spridning, bekämpning av illegal handel och nukleär kriminalteknik.

(k) Att öka spetskompetensen i kärnvetenskapens bas för standardisering.

(l) Att främja kunskapshantering samt teoretisk och praktisk utbildning.

(m) Att stödja unionens politik för kärnsäkerhet och utvecklingen av unionslagstiftningen på detta område.

4. Euratomprogrammet ska genomföras på ett sätt som säkerställer att de prioriteringar och verksamheter som får stöd är relevanta med tanke på de föränderliga behoven samt ta hänsyn till utvecklingen inom vetenskap, teknik, innovation, politikutformning, marknader och samhälle.

5. Inom de särskilda mål som avses i punkterna 2 och 3 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under Euratomprogrammets genomförandeperiod, inbegripet reaktioner på uppdykande möjligheter, kriser och hot, reaktioner på behov som gäller utvecklingen av nya politikområden på unionsnivå, och reaktioner på styrningen av åtgärder som avser stöd enligt kommande program.

Artikel 4

Budget

1. Finansieringsramen för genomförandet av Euratomprogrammet ska vara 1 788,889 miljoner EUR. Beloppet ska fördelas enligt följande:

(a) Indirekta åtgärder för forsknings- och utvecklingsprogrammet för fusion: 709,713 miljoner EUR.

(b) Indirekta åtgärder för fission, säkerhet och strålskydd: 354,857 miljoner EUR.

(c) Direkta åtgärder: 724,319 miljoner EUR.

Vid genomförandet av indirekta åtgärder inom Euratomprogrammet får högst 13,5 % av utgifterna avse kommissionens administrativa kostnader.

2. Finansieringsramen för Euratomprogrammet får omfatta utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändiga för förvaltningen av programmet och för att dess mål ska kunna uppnås, framför allt undersökningar och sammanträden med experter, i den mån de är förknippade med de allmänna målen i denna förordning, utgifter knutna till it-nät för informationsbearbetning och -utbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som kommissionen ådragit sig för förvaltningen av Euratomprogrammet.

3. Vid behov får anslag föras upp i budgeten efter 2018 för att täcka tekniskt och administrativt bistånd, i syfte att möjliggöra administrationen av åtgärder som ännu inte avslutats den 31 december 2018.

4. Om de direkta åtgärderna bidrar till initiativ som inrättats av enheter som har ålagts uppgifter av kommissionen i enlighet med artiklarna 6.2 och 15 ska detta bidrag inte anses utgöra en del av det finansiella bidrag som avsatts för dessa initiativ.

Artikel 5

Deltagande av tredjeländer

1. Deltagande i Euratomprogrammet är öppet för

(a) anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionens program som fastställts i respektive ramavtal och i beslut av associeringsråd eller genom liknande arrangemang,

(b) utvalda tredjeländer som uppfyller samtliga följande kriterier:

i)        De har god kapacitet i fråga om vetenskap, teknik och innovation.

ii)       De har gott renommé som deltagare i unionens forsknings- och innovationsprogram.

iii)      De har täta ekonomiska och geografiska band till unionen.

iv)      De är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) eller är länder eller territorier som förtecknas i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning XX/2012[22].

2. Särskilda villkor för ovannämnda länders deltagande i Euratomprogrammet, inbegripet villkor beträffande det finansiella bidrag som ska baseras på det deltagande landets bruttonationalprodukt, ska fastställas genom internationella avtal mellan unionen och länderna i fråga.

AVDELNING II

GENOMFÖRANDE

KAPITEL I

GENOMFÖRANDE, FÖRVALTNING OCH STÖDFORMER

Artikel 6

Förvaltning och former av gemenskapsstöd

1. Euratomprogrammet ska genomföras genom indirekta åtgärder där man använder sig av en eller flera av de typer av finansiellt stöd som föreskrivs i förordning (EU) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen], inbegripet anslag, priser, upphandling, finansieringsinstrument och finansiella bidrag. Gemenskapens stöd ska också bestå av direkta åtgärder i form av forsknings- och innovationsverksamhet som utförs av gemensamma forskningscentrumet (JRC).

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 i Euratomfördraget får kommissionen överlåta en del av genomförandet av Euratomprogrammet på de finansieringsorgan som avses i artikel [55.1 b] i förordning (EU) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen].

Kommissionen får också överlåta genomförandet av indirekta åtgärder inom Euratomprogrammet på organ som inrättats genom, eller som avses i, ramprogrammet Horisont 2020.

Artikel 7

Regler för deltagande och spridning av forskningsresultat

1. Deltagandet för alla rättsliga enheter i indirekta åtgärder inom Euratomprogrammet ska regleras av bestämmelserna i förordning (EU) nr XX/2012 [reglerna för deltagande och spridning], om inte annat följer av punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2. Vid tillämpning av Euratomprogrammet ska de säkerhetsbestämmelser som avses i artikel 40.2 första stycket i förordning (XX) [reglerna för deltagande och spridning] inbegripa medlemsstaternas försvarsintressen i den mening som avses i artikel 24 i Euratomfördraget.

Genom undantag från artikel 41 första stycket i den förordningen får kommissionen eller finansieringsorganet, när det gäller resultat som uppnåtts av deltagare som erhållit finansiella bidrag från gemenskapen, invända mot överföringar av ägarskap och mot beviljande av exklusiva eller icke exklusiva licenser till tredje part som är etablerad i ett tredjeland som inte deltar i Euratomprogrammet, om kommissionen anser att beviljandet eller överföringen inte är förenliga med målet att utveckla konkurrenskraften inom unionens ekonomi eller inte är förenliga med etiska principer eller säkerhetsöverväganden. ”Säkerhetsöverväganden” ska inbegripa medlemsstaternas försvarsintressen i den mening som avses i artikel 24 i Euratomfördraget.

Genom undantag från artikel 46.1 första stycket i den förordningen ska gemenskapen och dess gemensamma företag, i syfte att utveckla, genomföra och övervaka gemenskapens politik och program eller skyldigheter till följd av internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, ha tillgång till resultaten från en deltagare som erhållit ett finansiellt bidrag från gemenskapen. Denna rätt till tillgång ska inbegripa rätten att tillåta att tredje part använder resultaten vid offentlig upphandling och rätten att bevilja underlicenser, och den ska endast gälla icke-kommersiell och icke-konkurrensmässig användning och ska beviljas utan ersättning.

3. Den garantifond för deltagare som inrättats genom förordning (EU) nr XX/2012 [regler för deltagande och spridning] ska efterfölja och ersätta de garantifonder för deltagare som inrättats genom förordning (Euratom) nr 1908/2006 och förordning (Euratom) nr XX/XX [Euratoms regler för deltagande 2012–2013].

Alla belopp från de garantifonder för deltagare som inrättats genom förordningarna (Euratom) nr 1908/2006 och (Euratom) nr XX/XX [Euratoms regler för deltagande (2012–2013)] ska från och med den 31 december 2013 överföras till garantifonden för deltagarna. Deltagare i åtgärder som omfattas av beslut XX/XX [Euratomprogrammet 2012–2013] som undertecknar bidragsavtal efter den 31 december 2013 ska lämna sitt bidrag till garantifonden för deltagarna.

Artikel 8

Övergripande verksamheter

1. För att uppnå Euratomprogrammets mål och ta itu med utmaningar som är gemensamma för Euratomprogrammet och Horisont 2020 kan verksamheter som är övergripande i förhållande till de indirekta åtgärder som anges i bilaga I och/eller som ingår i genomförandet av det särskilda programmet inom ramprogrammet Horisont 2020, vilket inrättades genom rådets beslut XX/XXXX/EU[23], beviljas finansiella bidrag från unionen.

2. De finansiella bidrag som avses i punkt 1 kan utgöras av en kombination av finansiella bidrag för indirekta åtgärder enligt artikel 4 i denna förordning och artikel 6 i förordning (EU) nr XX/XXXX [om inrättande av Horisont 2020] och får genomföras med hjälp av en enda finansieringsmetod.

Artikel 9

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Euratomprogrammet ska säkerställa ett effektivt främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män, liksom av genusdimensionen, i forskningens och innovationens innehåll.

Artikel 10

Etiska principer

1. All forsknings- och innovationsverksamhet som utförs inom Euratomprogrammet ska uppfylla etiska principer samt tillämplig lagstiftning på nationell, unions- och internationell nivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, med tilläggsprotokoll.

Man ska särskilt beakta proportionalitetsprincipen, rätten till integritet, rätten till skydd av personuppgifter, rätten till fysisk och mental integritet för personer, rätten till icke-diskriminering och behovet att garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa.

2. Forsknings- och innovationsverksamhet som utförs inom Euratomprogrammet ska uteslutande vara inriktad på civila tillämpningar.

Artikel 11

Arbetsprogram

1. Kommissionen ska anta arbetsprogram för genomförandet av indirekta åtgärder. Arbetsprogrammen ska möjliggöra bottom-up-strategier för att uppfylla målen på ett innovativt sätt.

Arbetsprogrammen ska ange de viktigaste komponenterna för att genomföra åtgärderna i enlighet med förordning XX/2012 [budgetförordningen], inbegripet åtgärdernas detaljerade mål, dithörande finansiering och tidtabell, liksom en flerårig strategi och strategiska riktlinjer för genomförandet under kommande år.

2. När det gäller direkta åtgärder ska kommissionen, i enlighet med beslut 96/282/Euratom, upprätta ett flerårigt arbetsprogram som i större detalj beskriver de mål och vetenskapliga och tekniska prioriteringar som anges i bilaga I, liksom en tidtabell för genomförandet.

Detta fleråriga arbetsprogram ska också beakta relevant forskningsverksamhet som bedrivs av medlemsstaterna, associerade länder samt europeiska och internationella organisationer. Det ska uppdateras vid behov.

3. Arbetsprogrammen ska anpassas till det vetenskapliga, tekniska och innovationsmässiga läget på nationell, unions- och internationell nivå samt till relevant utveckling inom politik, marknad och samhälle. De ska uppdateras vid behov.

4. Arbetsprogrammen ska innehålla ett avsnitt som anger de övergripande verksamheter som avses i artikel 8.

Artikel 12

Styrning av programmet

1. Vid genomförandet av indirekta åtgärder inom Euratomprogrammet ska kommissionen biträdas av följande rådgivande kommittéer:

a)      För aspekter som rör fission: den rådgivande kommitté som avses i punkterna 5 och 6 i bilagan till rådets beslut 84/338/Euratom, EKSG, EEG[24].

b)      För aspekter som rör fusion: den rådgivande kommitté för fusionsprogrammet som inrättades i enlighet med rådets beslut av den 16 december 1980[25].

Genom undantag från artikel 3.3 i beslut 84/338/Euratom, EKSG, EEG och från punkt 9 i rådets beslut av den 16 december 1980 ska de rådgivande kommittéerna ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommissionen ska regelbundet informera respektive kommitté som avses i punkt 1 om den allmänna utvecklingen i fråga om Euratomprogrammets genomförande, och ska i tid förse respektive kommitté med information om alla indirekta åtgärder som föreslås eller finansieras genom Euratomprogrammet.

Artikel 13

Extern rådgivning och återkoppling från samhället

1. Vid genomförandet av Euratomprogrammet ska man beakta råd och synpunkter från, beroende på vad som gäller, Euratoms vetenskapliga och tekniska kommitté, i enlighet med artikel 134 i Euratomfördraget; av kommissionen upprättade rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå; de strukturer för dialog som skapats genom internationella vetenskapliga och tekniska avtal; framåtblickande verksamhet; riktade offentliga samråd; och öppna och interaktiva processer som säkerställer att ansvarsfull forskning och innovation stöds.

2. Man ska också fullt ut beakta relevanta aspekter av de forsknings- och innovationsprogram som upprättats genom europeiska teknikplattformar, gemensamma initiativ för programplanering och europeiska innovationspartnerskap.

KAPITEL II

SÄRSKILDA ÅTGÄRDSOMRÅDEN

Artikel 14

Små och medelstora företag

Särskild vikt ska läggas vid att säkerställa lämpligt deltagande av, och innovativa effekter för, små och medelstora företag i Euratomprogrammet. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av de små och medelstora företagens deltagande ska göras som en del i utvärderings- och övervakningsförfarandena.

Artikel 15

Offentlig-privata partnerskap och partnerskap mellan offentliga aktörer

För att nå målen i artikel 3 får särskilda verksamheter inom Euratomprogrammet genomföras av

(a) gemensamma företag som inrättats på grundval av kapitel 5 i Euratomfördraget,

(b) partnerskap mellan offentliga aktörer som bygger på stödsystemet med medfinansieringsåtgärder för program,

(c) sådana kontraktsbaserade offentlig-privata partnerskap som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr xxx/201x.

Artikel 16

Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer

1. Enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer ska kunna delta i indirekta åtgärder inom Euratomprogrammet på de villkor som anges i förordning (EU) nr XX/XXX [regler för deltagande]. Undantag från den allmänna principen anges i artikel 7. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer ska främjas inom Euratomprogrammet i syfte att

(a) stärka unionens spetskompetens och attraktionskraft inom forskning och innovation, liksom dess ekonomiska och industriella konkurrenskraft,

(b) effektivt ta itu med globala samhällsutmaningar,

(c) stödja målen för unionens utrikespolitik, som ett komplement till externa program.

2. Riktade åtgärder för att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer ska genomföras på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta, med beaktande av deras vetenskapliga och tekniska nivå och marknadsmöjligheter, samt den förväntade effekten.

Ömsesidig tillgång till program i tredjeländer bör uppmuntras. Samordning och synergieffekter med initiativ i medlemsstater och associerade länder ska främjas för att maximera effekten.

Prioriteringarna vid samarbete ska fastställas med hänsyn till utvecklingen av unionens politik och samarbetsmöjligheterna med tredjeländer, liksom möjliga brister i tredjeländernas system för immateriell äganderätt.

Artikel 17

Kommunikation och spridning

1. Vid genomförandet av Euratomprogrammet ska spridnings- och kommunikationsverksamhet anses utgöra en integrerad del av de åtgärder som får stöd genom Euratomprogrammet.

2. Kommunikationsverksamhet kan inbegripa följande:

(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten om och underlätta tillgången till finansiering genom Euratomprogrammet, särskilt för sådana regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade.

(b) Riktat stöd till projekt och konsortier för att ge dem tillgång till nödvändig kompetens för att optimera kommunikation och spridning av resultat.

(c) Initiativ för att främja dialog och debatt om vetenskapliga, tekniska och innovationsrelaterade frågor med allmänheten, och för att dra nytta av sociala medier och andra innovativa tekniker och metoder.

(d) Information om unionens politiska prioriteringar, förutsatt att de är kopplade till målen för denna förordning.

3. Om inte annat följer av tillämpliga bestämmelser i Euratomfördraget och annan relevant unionslagstiftning, får spridningsverksamhet inbegripa följande:

(a) Verksamheter som samlar resultat från flera olika projekt, inbegripet sådana som får finansieras från andra källor, för att tillhandahålla användarvänliga databaser och rapporter som sammanfattar de viktigaste resultaten.

(b) Spridning av resultat till beslutsfattare, inbegripet standardiseringsorgan, för att främja relevanta organs användning av policyrelevanta resultat på internationell, unions-, nationell och regional nivå.

KAPITEL III

KONTROLL

Artikel 18

Kontroll och revision

1. Det kontrollsystem som inrättats för genomförande av denna förordning ska utformas så att man kan vara rimligt säker på att åstadkomma en lämplig riskhantering när det gäller operationernas ändamålsenlighet och effektivitet, liksom de underliggande transaktionernas lagenlighet och korrekthet, med beaktande av programmens fleråriga karaktär och typen av betalningar som berörs.

2. Kontrollsystemet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, med beaktande av kontrollernas administrativa och övriga kostnader på alla nivåer, så att Euratomprogrammets mål kan uppnås och de främsta spetsforskarna och mest innovativa företagen kan lockas att delta i programmet.

3. Revisionsstrategin för utgifter inom de indirekta åtgärderna inom Euratomprogrammet ingår i kontrollsystemet och ska baseras på redovisningsrevisionen av ett representativt urval av utgifter från hela programmet. Ett sådant representativt urval ska kompletteras av ett urval som baseras på en uppskattning av de risker som är förknippade med utgifterna.

För att minimera revisionsbördan för deltagarna ska revision av utgifter i de indirekta åtgärderna inom Euratomprogrammet göras på ett enhetligt sätt och i enlighet med principerna om ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet.

Artikel 19

Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1.           Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2.           Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får kommissionens granskningar utföras upp till fyra år efter slutbetalningen.

3.           Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[26], utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

4.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

KAPITEL IV

ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Artikel 20

Övervakning

1. Kommissionen ska varje år övervaka Euratomprogrammets genomförande, inbegripet dess utveckling och resultat.

2. Kommissionen ska rapportera och sprida resultaten av denna övervakning.

Artikel 21

Utvärdering

1. Utvärderingar ska utföras i tillräckligt god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

Kommissionen ska med bistånd av oberoende experter senast den 31 maj 2017 göra en interimsutvärdering av Euratomprogrammet med avseende på vad som åstadkommits i fråga om resultat och framsteg mot effekter, målen för varje åtgärd och åtgärdernas fortsatta relevans, effektivitet och utnyttjande av resurser, utrymme för ytterligare förenklingar samt europeiskt mervärde; härvid ska beaktas den efterhandsutvärdering av Euratoms sjunde ramprogram upprättat genom beslut 2006/970/Euratom och Euratomprogrammet (2012–2013) upprättat genom beslut 20XX/XX/Euratom som ska slutföras före utgången av 2015. Utvärderingen ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla samt resultaten på de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder.

Kommissionen ska med bistånd av oberoende experter senast den 31 december 2022 göra en efterhandsutvärdering av Euratomprogrammet. Den ska omfatta motiven för åtgärderna, deras genomförande och resultat samt deras långsiktiga effekter och hållbarhet och ligga till grund för ett beslut om en eventuell förlängning, ändring eller upphävande av en efterföljande åtgärd.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska direkta och indirekta åtgärder inom Euratomprogrammet bli föremål för separata utvärderingar.

3. De utvärderingar som avses i punkterna 1 och 2 ska bedöma utvecklingen mot de mål som fastställs i artikel 3 med beaktande av de relevanta resultatindikatorer som anges i bilaga II.

4. Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen uppgifter och information som behövs för kontroll och utvärdering av de berörda åtgärderna.

5. Kommissionen ska meddela slutsatserna av de utvärderingar som avses i punkterna 1 och 2, tillsammans med sina egna iakttagelser, till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

AVDELNING III

SLUTBESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 22

Upphävande och övergångsbestämmelser

1. Beslut 2006/970/Euratom, förordning (Euratom) nr 1908/2006 beslut 2006/976/Euratom, beslut 2006/977/Euratom, beslut XXXX/XXXX [Euratoms ramprogram (2012–2013)], förordning (Euratom) nr XXX/XXXX [Euratoms regler för deltagande (2012–2013)], beslut XXXX/XXXX/Euratom [särskilda programmet (2012–2013)] och beslut XXXX/XXXX/Euratom [särskilda programmet – direkta åtgärder (2012–2013)] ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2014.

2. Verksamhet som omfattas av gemenskapens finansiella bidrag inom program som fastställts genom de beslut som avses i punkt 1 och motsvarande finansiella åtaganden ska fortsätta att regleras av de regler som gäller för dessa program till dess att de har slutförts.

3. Det finansiella anslag som avses i artikel 4 får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan det programmet och de åtgärder som antagits enligt beslut XX/XX/Euratom [Euratoms ramprogram (2012–2013)], beslut XXXX/XXXX/Euratom [särskilda programmet (2012–2013)] och beslut XXXX/XXXX/Euratom [särskilda programmet – direkta åtgärder (2012–2013)].

Artikel 23

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

BILAGA I — VERKSAMHET

1. Motivering för Euratomprogrammet – bereda vägen till 2020

Genom att uppnå de mål som anges i artikel 3 ska Euratomprogrammet stärka resultaten inom de tre prioriteringarna i ramprogrammet Horisont 2020: vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar. Euratomprogrammet ska särskilt stödja övergången till ett säkert, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem i framtiden, mot bakgrund av tilltagande resursknapphet, växande energibehov och klimatförändringar.

Euratomprogrammet ska stärka forsknings- och innovationsramen på kärnenergiområdet och leda till en samordning av medlemsstaternas forskningsansträngningar och därigenom undvika dubbelarbete och behålla en kritisk massa på nyckelområden samtidigt som det säkerställs att offentliga medel används på bästa möjliga sätt.

Strategin för att utveckla fusion som ett trovärdigt alternativ för kommersiell koldioxidfri energiproduktion ska följa en färdplan med milstolpar på vägen mot målet för elproduktionen 2050. För att genomföra denna strategi ska det ske en radikal omstrukturering av fusionsrelaterat arbete i unionen, inbegripet styrning, finansiering och förvaltning, för att säkerställa en förskjutning av tyngdpunkten från ren forskning till utformning, byggande och drift av framtida anläggningar såsom Iter, demonstrationsreaktorn Demo och deras efterföljare. Detta kommer att kräva ett nära samarbete mellan alla aktörer inom fusionsområdet i unionen, kommissionen och de nationella finansieringsorganen.

För att upprätthålla den expertis som krävs i unionen för att uppnå dessa mål ska programmet ytterligare stärka sin roll i utbildning genom inrättande av utbildningsmöjligheter av alleuropeiskt intresse som ska erbjuda särskilda utbildningsprogram. Detta ska fortsätta att främja det europeiska forskningsområdet och den fortsatta integreringen av nya medlemsstater och associerade länder.

2. Verksamhet som är nödvändig för att uppnå programmets mål 2.1. Indirekta åtgärder

(a) Att främja säker drift av kärnenergisystem (Samhällsutmaningar)

I linje med det allmänna målet, stöd till gemensam forskningsverksamhet om säker drift av reaktorsystem (inklusive bränslecykelanläggningar) som används i unionen eller, i den utsträckning det är nödvändigt för att bibehålla en bred kärnsäkerhetsexpertis i unionen, de reaktorer som kan komma att användas i framtiden, med fokus enbart på säkerhetsaspekter, inbegripet alla aspekter av bränslecykeln såsom separation och transmutation.

(b) Att bidra till att ta fram lösningar för hantering av avfall för slutförvaring (Vetenskaplig spetskompetens, Samhällsutmaningar)

Gemensam och/eller samordnad forskningsverksamhet om återstående viktiga aspekter av geologisk slutförvaring av utbränt bränsle och långlivat radioaktivt avfall och, om så är lämpligt, demonstration av teknik och säkerhet. Denna verksamhet ska främja utvecklingen av en gemensam unionsståndpunkt i de viktigaste avfallshanteringsfrågorna, från utsläpp av bränsle till deponering. Forskningsverksamhet som är knuten till hantering av andra radioaktiva avfallsflöden för vilka det för närvarande inte finns industriellt färdigutvecklade processer.

(c) Att främja utveckling och bevarande av kärnteknisk kompetens på unionsnivå (Vetenskaplig spetskompetens)

Främjande av gemensam utbildning och rörlighet mellan forskningscentrum och industri och mellan olika medlemsstater och associerade stater samt stöd för upprätthållande av tvärvetenskaplig kärnteknisk kompetens för att kunna garantera tillgången på kvalificerade forskare, ingenjörer och anställda i kärnenergisektorn i unionen på lång sikt.

(d) Att främja strålskydd (Vetenskaplig spetskompetens, Samhällsutmaningar)

Gemensam och/eller samordnad forskningsverksamhet, särskilt om lågdosrisker från industriell, medicinsk eller miljörelaterad exponering och om krishantering vid strålningsolyckor, för att tillhandahålla en alleuropeisk vetenskaplig och teknisk grund för ett robust, balanserat och socialt godtagbart skyddssystem.

(e) Att främja utvecklingen mot demonstration av genomförbarhet när det gäller fusion som energikälla genom användning av befintliga och framtida fusionsanläggningar (Industriellt ledarskap, Samhällsutmaningar)

Stöd gemensam forskningsverksamhet som utförs av medlemmar i europeiska avtalet om fusionsutveckling för att säkerställa en snabb start av högpresterande drift av Iter, inklusive användning av relevanta anläggningar (bl.a. JET, Joint European Torus), integrerad modellering med hjälp av högpresterande datorer och utbildningsverksamhet för att förbereda nästa generation forskare och ingenjörer.

(f) Att lägga grunden för framtida fusionskraftverk genom utveckling av material, teknik och konstruktionsprinciper (Industriellt ledarskap, Samhällsutmaningar).

Stöd till gemensam verksamhet som utförs av medlemmar i europeiska avtalet om fusionsutveckling för att utveckla och kvalificera material för ett demonstrationskraftverk, vilket bland annat innefattar förberedelser för en lämplig materialprovningsanläggning och förhandlingar inför unionens deltagande i en passande internationell ram för denna anläggning.

Stöd till gemensam forskningsverksamhet utförd av medlemmar i europeiska avtalet om fusionsutveckling som ska behandla reaktordriftfrågor och utveckla och demonstrera all relevant teknik för en demonstrationsanläggning för fusionsenergi. Dessa verksamheter omfattar utarbetande av konstruktionsprinciper för ett fullständigt demonstrationskraftverk och undersökning av potentialen hos stellaratorer som en kraftverksteknik.

(g) Att främja innovation och industrins konkurrenskraft (Industriellt ledarskap)

Genomföra eller stödja kunskapshantering och tekniköverföring från forskning som medfinansieras genom detta program till industrin för att utnyttja alla innovativa aspekter av forskningen.

Främja innovation exempelvis genom fri tillgång till vetenskapliga publikationer, en databas för kunskapshantering och spridning och främjande av tekniska ämnen i undervisningsplaner.

På lång sikt ska Euratomprogrammet stödja utarbetande och utveckling av en konkurrenskraftig industrisektor för kärnfusion, särskilt genom genomförande av en teknikfärdplan för en fusionskraftanläggning med aktiv medverkan från industrin i utformning och utvecklingsprojekt.

(h) Att säkerställa tillgänglighet och användning av forskningsinfrastruktur av alleuropeisk betydelse (Vetenskaplig spetskompetens)

Verksamhet till stöd för uppförande, renovering, användning och fortsatt tillgång till viktig forskningsinfrastruktur inom ramen för Euratomprogrammet, liksom adekvat tillgång till dessa infrastrukturer och samarbete mellan dem.

(i)           Europeiska avtalet om fusionsutveckling

Ett bidrag (medfinansieringsåtgärd för program) ska tilldelas den rättsliga enhet som ska inrättas eller utses av medlemmar i europeiska avtalet om fusionsutveckling för att genomföra och samordna deras verksamhet. Bidraget får omfatta resurser in natura från gemenskapen, t.ex. vetenskapligt och tekniskt utnyttjande av JET-anläggningen enligt artikel 10 i Euratomfördraget eller utstationering av kommissionens personal.

2.2. JRC:s direkta åtgärder

JRC:s kärntekniska verksamhet ska syfta till att stödja genomförandet av rådets direktiv 2009/71/Euratom[27] och 2011/70/Euratom[28], liksom rådets slutsatser som prioriterar högsta normer för kärnsäkerhet i unionen och internationellt. JRC ska särskilt mobilisera nödvändig kapacitet och expertis för att bidra till att bedöma och förbättra säkerheten i kärntekniska anläggningar och fredlig användning av kärnenergi och andra icke-fissionstillämpningar; detta för ge en vetenskaplig grund till relevant unionslagstiftning och, där så är nödvändigt, inom gränserna för sitt uppdrag och kompetens reagera på kärntekniska incidenter och olyckor. I detta syfte ska JRC bedriva forskning och göra bedömningar, tillhandahålla referenser och standarder och erbjuda särskild utbildning. Synergier med teknikplattformen för hållbar kärnenergi (SNETP) och andra övergripande initiativ kommer att eftersträvas när så är lämpligt.

(a) Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. bränsle- och reaktorsäkerhet, avfallshantering, avveckling och olycksberedskap

JRC ska bidra till att utveckla verktyg och metoder för att uppnå höga säkerhetsnormer för kärnreaktorer och bränslecykler som är relevanta för Europa. Dessa verktyg och metoder ska omfatta:

(1) Analysmodeller för allvarliga olyckor och metoder för bedömning av kärntekniska anläggningars driftssäkerhetsmarginaler; stöd till fastställande av en gemensam europeisk metod för utvärdering av avancerade bränslecykler och konstruktioner; samt kartläggning och spridning av erfarenheter från den operativa verksamheten. JRC ska ytterligare förstärka sin clearingcentral för återkoppling av erfarenheter från drift av kärnkraftverk (European Clearinghouse for Operational Experience Feedback) för att kunna svara på de utmaningar på kärnsäkerhetsområdet som uppenbarats efter Fukushimaolyckan.

(2) Minimering av den vetenskapliga osäkerheten i prognoser för vad som händer med kärnavfall på lång sikt och för spridning av radionuklider i miljön; och viktiga aspekter av forskning om nedläggning av kärntekniska anläggningar.

(3) Stärkning av unionens förmåga att reagera vid kärntekniska olyckor och incidenter genom att vidareutveckla varningssystem och modeller för radioaktiva ämnens spridning i luft, och genom att mobilisera resurser och expertis för analys och modellering av kärntekniska olyckor och ge relevant tekniskt stöd.

(b) Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. kärnämneskontroll, icke-spridning, bekämpning av illegal handel och nukleär kriminalteknik

Området icke-spridning ska få största möjliga uppmärksamhet. JRC kommer att göra följande:

(1) Utveckla bättre metoder och teknik för detektion och kontroll för att stödja gemenskapens skyddsåtgärder och stärka internationella skyddsåtgärder.

(2) Utveckla och tillämpa bättre metoder och teknik för att förebygga, upptäcka och reagera på kärntekniska och radioaktiva incidenter, inbegripet kvalificering av detektionsteknik och utveckling av nukleär-kriminaltekniska metoder och tekniker för kampen mot olaglig handel, i samverkan med den globala CBRN-ramen (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser).

(3) Stödja genomförandet av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och unionsrelaterade strategier genom analysstudier och uppföljning av den tekniska utvecklingen av exportkontrollordningar för att bistå berörda avdelningar inom kommissionen och unionen.

(c) Att öka spetskompetensen i kärnvetenskapens bas för standardisering

JRC ska vidareutveckla den vetenskapliga basen för kärnsäkerhet. Tyngdpunkten ska ligga på forskning om grundläggande egenskaper och beteende hos aktinider, strukturella material och kärnmaterial. Till stöd för unionens standardisering, ska JRC tillhandahålla modernaste kärntekniska standarder, referensdata och referensmätningar, inbegripet utveckling och tillämpning av lämpliga databaser och analysverktyg. JRC ska stödja den fortsatta utvecklingen av medicinska tillämpningar, däribland nya cancerbehandlingsmetoder baserade på alfastrålning.

(d) Att främja kunskapshantering samt teoretisk och praktisk utbildning

JRC ska hålla sig uppdaterad om ny utveckling inom forskning och instrumentering, säkerhets- och miljöbestämmelser. I detta syfte ska en rullande investeringsplan för den vetenskapliga infrastrukturen genomföras.

För att se till att unionen ligger i framkant när det gäller kärnsäkerhet ska JRC utveckla verktyg för kunskapshantering, övervaka trender för mänskliga resurser i unionen genom sitt observatorium för mänskliga resurser inom kärntekniksektorn och erbjuda särskilda utbildningsprogram som även omfattar nedläggningsaspekter.

(e) Att stödja unionens politik för kärnsäkerhet och utvecklingen av unionslagstiftningen på detta område

JRC ska bygga upp sin kompetens att ge oberoende vetenskaplig och teknisk information som behövs för att stödja utvecklingen av unionens lagstiftning om kärnsäkerhet.

Som Euratoms genomförandeorgan för det internationella forumet Generation IV (GIF) ska JRC fortsätta att samordna gemenskapens bidrag till det internationella forumet. JRC ska fullfölja och vidareutveckla det internationella forskningssamarbetet med viktiga partnerländer och internationella organisationer (IAEA, OECD/NEA) i syfte att främja unionens politik för kärnsäkerhet.

3. Övergripande verksamhet inom Euratomprogrammet

I syfte att uppnå de allmänna målen ska Euratomprogrammet stödja kompletterande verksamheter (direkta och indirekta, samordning och stöd till gemensam programplanering) som skapar synergi inom forskning för att lösa gemensamma utmaningar (t.ex. material, kylmedelsteknik, kärntekniska referensdata, modellering och simulering, fjärrmanövrering, avfallshantering, strålskydd).

4. Övergripande verksamhet och gränssnitt med Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation

För att uppnå målen för Euratomprogrammet ska det säkerställas att lämpliga länkar och gränssnitt, t.ex. gemensamma ansökningsomgångar, finns till det särskilda programmet för ramprogrammet Horisont 2020.

Euratomprogrammet kan bidra till låneinstrumentet och egetkapitalinstrumentet som utvecklats inom ramprogrammet Horisont 2020 och som ska utvidgas för att omfatta de mål som avses i artikel 3.

5. Prioriteringar

För att se till att de indirekta åtgärderna i Euratomprogrammet och forskningsinsatserna i medlemsstaterna och den privata sektorn ömsesidigt förstärker varandra, ska arbetsprogrammets prioriteringar fastställas på grundval av information från nationella myndigheter och kärnforskningsintressenter samlade i organ eller strukturer såsom teknikplattformar och tekniska forum för kärnkraftssystem och ‑säkerhet (SNETP), hantering av avfall för slutförvaring (IGDTP) och strålskydd/lågdosrisk (Melodi), europeiska avtalet om fusionsutveckling eller andra relevanta organisationer eller forum av kärntekniska intressenter.

Prioriteringarna för direkta åtgärder ska fastställas genom samråd med de generaldirektorat inom Europeiska kommissionen som utformar politiken och med JRC:s styrelse.

6. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer

Det internationella samarbetet på området forskning och innovation, baserat på gemensamma mål och ömsesidigt förtroende, ska fortsätta i avsikt att ge klara och betydande fördelar för unionen. Som ett bidrag till uppnåendet av de särskilda mål som anges i artikel 3 ska gemenskapen sträva efter att stärka unionens vetenskapliga och tekniska expertis genom internationella samarbetsavtal och underlätta för unionens kärntekniska industri att få tillträde till nya tillväxtmarknader.

Internationellt samarbete ska främjas genom multilaterala ramar (t.ex. IAEA, OECD, Iter, GIF) och genom befintligt eller nytt bilateralt samarbete med länder med stark forskning och utveckling och industriell bas, och med forskningsanläggningar i drift, utformning eller konstruktion.

BILAGA II – RESULTATINDIKATORER

Denna bilaga presenterar för vart och ett av Euratomprogrammets särskilda mål ett begränsat antal resultatindikatorer för bedömning av resultat och effekter.

1. Indikatorer för indirekta åtgärder

(a) Att främja säker drift av kärnenergisystem

– Procentandel av finansierade projekt (gemensam forskning och/eller samordnade åtgärder) som sannolikt leder till en påvisbar förbättring av kärnsäkerhetspraxis i Europa.

(b) Att bidra till att ta fram lösningar för hantering av avfall för slutförvaring

– Antal geologiska slutförvar för utbränt kärnbränsle och/eller högaktivt avfall som planeras i Europa och för vilka gemenskapen gett stöd vid utarbetandet av säkerhetsanalysen (”safety case”) och, i förekommande fall, under förkonstruktionsfasen.

(c) Att främja utveckling och bevarande av kärnteknisk kompetens på unionsnivå

– Utbildning genom forskning – antal doktorander och postdoc-forskare som får stöd genom Euratoms fissionsprojekt.

– Antal stipendiater och praktikanter i Euratoms fusionsprogram.

(d) Att förbättra strålskyddet

– Procentandel av finansierade projekt som sannolikt har en påvisbar effekt på regleringspraxis för strålskydd.

(e) Att främja utvecklingen mot demonstration av genomförbarhet när det gäller fusion som energikälla genom användning av befintliga och framtida fusionsanläggningar.

– Antal artiklar i inflytelserika tidskrifter.

(f) Att lägga grunden för framtida fusionskraftverk genom utveckling av material, teknik och konstruktionsprinciper

– Procentandel av de i färdplanen för fusion fastställda milstolparna för perioden 2014–2018 som nåtts inom Euratomprogrammet.

(g) Att främja innovation och industrins konkurrenskraft

– Antal spin-off-effekter från Euratomprogrammets fusionsforskning.

– Patentansökningar som genererats av europeiska fusionslaboratorier.

(h) Att säkerställa tillgänglighet och användning av forskningsinfrastruktur av alleuropeisk betydelse

– Antal forskningsinfrastrukturer som får stöd på gemenskapsnivå och antal forskare som använder forskningsinfrastrukturer tack vare stöd för rörlighet och tillträde.

2. Indikatorer för direkta åtgärder

(a) Indikator för inverkan av JRC:s policystöd

– Antal tillfällen då det tekniska och vetenskapliga policystödet från JRC haft en påvisbar och specifik inverkan på unionens politik.

(b) Indikator för JRC:s vetenskapliga produktivitet

– Antal expertgranskade (peer reviewed) artiklar.

Indikatorerna i punkterna 1 och 2 kan återges i enlighet med följande gemenskapsmål för direkta åtgärder:

· Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. bränsle- och reaktorsäkerhet, avfallshantering, avveckling och olycksberedskap.

· Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. kärnämneskontroll, icke-spridning, bekämpning av illegal handel och nukleär kriminalteknik.

· Att öka spetskompetensen i kärnvetenskapens bas för standardisering.

· Att främja kunskapshantering samt teoretisk och praktisk utbildning.

· Att stödja unionens politik för kärnsäkerhet och utvecklingen av unionslagstiftningen på detta område.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerade förvaltningsmetod(er)

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om övervakning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad påverkan på administrativa anslag

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Rådets förordning om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018) som kompletterar Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[29]

- 08 Forskning och innovation

- 10 Gemensamma forskningscentrumet

1.3. Typ av förslag eller initiativ

ý Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[30]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Euratomprogrammet ska stärka forsknings- och innovationsramen på kärnenergiområdet och leda till en samordning av medlemsstaternas forskningsansträngningar. Därigenom kan man undvika dubbelarbete och behålla en kritisk massa på nyckelområden, samtidigt som det säkerställs att offentliga medel används på bästa möjliga sätt. Euratomprogrammets tekniska mål ska vara att öka kärnsäkerheten, förbättra strålskyddet och bidra till den långsiktiga utfasningen av fossila bränslen från energisystemet på ett tryggt, effektivt och säkert sätt. Dessa mål är kopplade till målen för Europa 2020- och Energi 2020-strategierna. Programmet kommer att bidra till flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen genom att stödja policyrelevant, förkommersiell och övergripande kärnforskning och genom att underlätta kunskaps- och tekniköverföring mellan universitetsvärlden, industrin och offentliga myndigheter. Euratomprogrammet kommer att leda till tillväxt och nya arbetstillfällen inom många olika områden genom att betona utbildning i all verksamhet, höja konkurrenskraften i dagens kärnenergiindustri och skapa en ny sektor med högteknologisk industri för fusionsenergi. Som ett bidrag till Energi 2020-strategin kommer Euratomprogrammet att omfatta olika aspekter av kärnsäkerhet. Ett annat mål är att bevara unionens tekniska konkurrenskraft på lång sikt.

1.4.2. Särskilda mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs beträffande indirekta åtgärder

Särskilt mål 1 - Att främja säker drift av kärnenergisystem.

Särskilt mål 2 - Att bidra till att ta fram lösningar för hantering av avfall för slutförvaring.

Särskilt mål 3 – Att främja utveckling och bevarande av kärnteknisk kompetens på unionsnivå.

Särskilt mål 4 – Att förbättra strålskyddet.

Särskilt mål 5 – Att främja utvecklingen mot demonstration av genomförbarhet när det gäller fusion som energikälla genom användning av befintliga och framtida fusionsanläggningar.

Särskilt mål 6 – Att lägga grunden för framtida fusionskraftverk genom utveckling av material, teknik och konstruktionsprinciper.

Särskilt mål 7 – Att främja innovation och industrins konkurrenskraft.

Särskilt mål 8 – Att säkerställa tillgänglighet och användning av forskningsinfrastruktur av alleuropeisk betydelse.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: 08 Forskning och innovation.

1.4.3. Särskilda mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs beträffande JRC:s direkta åtgärder

Särskilt mål 1 – Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. bränsle- och reaktorsäkerhet, avfallshantering, avveckling och olycksberedskap.

Särskilt mål 2 – Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. kärnämneskontroll, icke-spridning, bekämpning av illegal handel och nukleär kriminalteknik.

Särskilt mål 3 – Att öka spetskompetensen i den vetenskapliga basen för standardisering.

Särskilt mål 4 – Att främja kunskapshantering samt teoretisk och praktisk utbildning.

Särskilt mål 5 – Att stödja unionens politik för kärnsäkerhet och utvecklingen av unionslagstiftningen på detta område.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: 10 Gemensamma forskningscentrumet.

1.4.4. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1) Euratomprogrammet kan förväntas få effekter i form av: mervärde på gemenskapsnivå när det gäller att på ett säkert sätt utnyttja befintliga och framtida kärnkraftverk; ytterligare viktiga steg mot säker geologisk slutförvaring av högaktivt och långlivat kärnavfall samt strängare reglering av metoder inom industri och medicin som utnyttjar joniserande strålning.

2) Euratomprogrammet kommer att leda till ökad kärnsäkerhet genom forskning om kärnämneskontroll och användning av förbättrad teknik för kontroll och detektion, både när det gäller kärnämnen och kärnbränslecykeln.

3) Euratomprogrammet kommer att bidra till ökad kompetens och expertkunskap på kärnenergiområdet inom unionen. Detta ska åstadkommas genom forskning, utbildning, åtgärder för ökad rörlighet, samt bättre tillgång till och användning av forskningsanläggningar.

4) Genom stödet till fusionsforskning kommer Euratomprogrammet att säkerställa en snabb start och idriftsättning av Iter, liksom utveckling och testning av material för ett demonstrationskraftverk och utveckling och demonstration av relevant teknik för ett demonstrationskraftverk för fusionsenergi. Programmets verksamheter kommer att inbegripa utarbetande av fullständiga konstruktionsprinciper för ett demonstrationskraftverk och en bedömning av potentialen hos stellaratorer inom kraftverkstekniken.

1.4.5. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

I följande avsnitt anges ett antal nyckelindikatorer för att bedöma resultat och verkan för Euratomprogrammets särskilda mål.

Indikatorer för indirekta åtgärder

1) Att främja säker drift av kärnenergisystem

Indikator: procentandel av finansierade projekt (gemensam forskning och/eller samordnade åtgärder) som sannolikt leder till en påvisbar förbättring av kärnsäkerhetspraxis i Europa

Nuläget: 90 % (2011); Mål: 100 % (2018)

2) Att bidra till att ta fram lösningar för hantering av avfall för slutförvaring

Indikator: antal geologiska slutförvar för utbränt kärnbränsle och/eller högaktivt avfall som planeras i Europa och för vilka unionen gett stöd vid utarbetandet av säkerhetsanalysen (”safety case”) och, i förekommande fall, under förkonstruktionsfasen

Nuläget: 0 (2011); Mål: 3 (2018)

3) Att främja utveckling och bevarande av kärnteknisk kompetens på unionsnivå

Indikator: utbildning genom forskning – antal doktorander och postdoc-forskare som deltar i Euratoms fissionsprojekt

Nuläget: ca 200 (totalt för perioden 2007–2011); Mål: 300 (totalt för perioden 2014–2018)

Indikator: antal stipendiater och praktikanter i Euratoms fusionsprogram

Nuläget: i genomsnitt 27 per år (2011) Mål: 40 per år (2018)

4) Att förbättra strålskyddet

Indikator: procentandel av finansierade projekt som sannolikt har en påvisbar effekt på regleringspraxis för strålskydd

Nuläget: 90 % (2011); Mål: 100 % (2018)

5) Att främja utvecklingen mot demonstration av genomförbarhet när det gäller fusion som energikälla genom användning av befintliga och framtida fusionsanläggningar

Indikator: antal artiklar i inflytelserika tidskrifter

Nuläget: ca 800 (2010); Mål: att behålla nuvarande nivå (2018)

Beskrivning av indikatorn: Datakälla – Scopus-databasen Eftersom fokus i Euratoms fusionsprogram har flyttats från forskning till teknikutveckling kan denna indikator bli lägre i framtiden. Indikatorn gäller artiklar där åtminstone en av författarna är verksam vid det europeiska fusionslaboratorium som deltar i Euratomprogrammet. Den beräknas på grundval av fem internationella expertgranskade tidskrifter: Nuclear Fusion, Plasma Physics and Controlled Fusion, Fusion Engineering and Design, Fusion Science and Technology, Journal of Fusion Energy.

6) Att lägga grunden för framtida fusionskraftverk genom utveckling av material, teknik och konstruktionsprinciper

Indikator: procentandel av de i färdplanen för fusion fastställda milstolparna för perioden 2014–2018 som nåtts inom Euratomprogrammet

Nuläget: ny indikator, 0 %

Mål: 90 %, inklusive en rapport om utvecklingen av konstruktionsprinciper för fusionskraftverk (2018)

Beskrivning av indikatorn: ny indikator som kommer att baseras på den färdplan för fusionsprogrammet som ska tas fram före 2014

7) Att främja innovation och industrins konkurrenskraft

Indikator: antal spin-off-effekter från Euratomprogrammets fusionsforskning

Nuläget: 33 % av kontrakten gav upphov till spin-off-effekter (2011) Mål: 50 % (2018)

Beskrivning av indikatorn: nya produkter eller tjänster som utvecklats av företag som deltar i fusionsforskningen

Indikator: patentansökningar som genererats av europeiska fusionslaboratorier

Nuläget: 2–3 nya patent per år (2011); Mål: i genomsnitt 4–5 nya patent per år (2018)

8) Att säkerställa tillgänglighet och användning av forskningsinfrastruktur av alleuropeisk betydelse

Indikator: antal forskningsinfrastrukturer som får stöd på gemenskapsnivå och antal forskare som använder forskningsinfrastrukturer tack vare stöd för rörlighet och tillträde

Nuläget: ca 800 (2008), Mål: 1200 (2018);

Beskrivning av indikatorn: fusionsprogrammets system för rörlighet ger stöd för korta besök som europeiska forskare gör vid fusionsanläggningar, t.ex. JET.

Indikatorer för direkta åtgärder

1) Indikator för inverkan av JRC:s policystöd

Antal tillfällen då det tekniska och vetenskapliga policystödet från JRC haft en påvisbar och specifik inverkan på unionens politik

Nuläget: 39 (2010), Mål: 45 (2018)

2) Indikator för JRC:s vetenskapliga produktivitet

Antal expertgranskade artiklar

Nuläget: 190 (2010), Mål: 210 (2018)

Indikatorerna i punkterna 1 och 2 kan återges i enlighet med följande gemenskapsmål för direkta åtgärder:

- Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. bränsle- och reaktorsäkerhet, avfallshantering, avveckling och olycksberedskap.

- Att öka kärnsäkerheten när det gäller t.ex. kärnämneskontroll, icke-spridning, bekämpning av illegal handel och nukleär kriminalteknik.

- Att öka spetskompetensen i kärnvetenskapens bas för standardisering.

- Att främja kunskapshantering samt teoretisk och praktisk utbildning.

- Att stödja unionens politik för kärnsäkerhet och utvecklingen av unionslagstiftningen på detta område.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Jordbävningen i Japan i mars 2011 och det som sedan hände vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi är en allvarlig påminnelse om att fission visserligen är en pålitlig energikälla som sörjer för baslasten i elnätet utan stora koldioxidutsläpp, men att den samtidigt kräver kontinuerliga ansträngningar i fråga om säkerhet och olycksberedskap. De största utmaningarna för att se till att dagens kärnteknik kan bidra ytterligare till konkurrenskraft, försörjningstrygghet och utfasningen av fossila bränslen från de europeiska energisystemen är att garantera en fortsatt hög säkerhetsnivå, utveckla lösningar för hantering av slutavfallet och bibehålla kompetensen på kärnenergiområdet. Lika viktigt är behovet av ett pålitligt system för strålskydd på unionsnivå, med beaktande av den nyttiga användningen av strålning inom medicin och industri. Mot bakgrund av den ökande oron när det gäller icke-spridning och hotet från nukleär terrorism måste man också utveckla ändamålsenliga kontroller för att garantera kärnsäkerheten i Europa och globalt.

1.5.2. Mervärde av en åtgärd på unionsnivå

Det är fullt motiverat med åtgärder från gemenskapens sida för att ta itu med utmaningarna i fråga om kärnsäkerhet och den minskade kompetensen på kärnenergiområdet i Europa. Det går inte att ålägga marknaden de stora risker och det långsiktiga arbete som ett FoU-program för fusionsenergi innebär. Det är också osannolikt att medlemsstaterna på egen hand skulle kunna vidta de offentliga åtgärder som krävs. Deras investeringar i forskning och innovation är förhållandevis små och fragmenterade. Det är inte heller troligt att medlemsstaterna själva skulle kunna åtgärda bristen på internationell samordning. Euratom är däremot väl rustat att bidra med ett mervärde genom att utnyttja synergieffekter mellan medlemsstaternas och den privata sektorns forskningsansträngningar, liksom mellan olika vetenskapsdiscipliner och tekniksektorer. Gemenskapens åtgärder kan stärka forsknings- och innovationsramen på kärnteknikområdet och leda till en samordning av medlemsstaternas forskningsansträngningar. Därigenom undviks dubbelarbete och behålls en kritisk massa på nyckelområden, samtidigt som det säkerställs att offentliga medel används på bästa möjliga sätt. Euratomprogrammet kan också ta på sig det högriskabla och långsiktiga FoU-programmet för fusionsenergi, vilket innebär att riskerna sprids och att man uppnår en sådan bredd i verksamheten och sådana stordriftsfördelar som annars inte skulle kunna realiseras. Gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder ger ett mervärde tack vare den unika europeiska dimensionen. Bland fördelarna kan nämnas det faktum att kommissionen internt får tillgång till nödvändig vetenskaplig information som är oberoende av nationella och privata intressen, och de direkta fördelarna för människorna i unionen tack vare bidrag till åtgärder som leder till bättre ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden.

1.5.3. Erfarenheter från liknande åtgärder

Euratomprogrammet bygger på de erfarenheter som gjorts under tidigare ramprogram för Euratom. Euratomprogrammen har under flera decennier

– lyckats engagera Europas bästa forskare och institut på kärnenergiområdet,

– gett ett viktigt bidrag till den europeiska kunskapsbasen på kärnenergiområdet och haft en stor inverkan på nätverkande och samarbete, vilket lett till betydande omstruktureringar av kärnforskningen i Europa.

Förutom framgångarna har man också dragit viktiga lärdomar av det som hänt:

– Forskning, innovation och utbildning bör genomföras på ett mer samordnat sätt.

– Forskningsresultat bör spridas bättre och utnyttjas i form av nya produkter, processer och tjänster.

– Strategin för åtgärder bör vara mer fokuserad, konkret, detaljerad och transparent.

– Övervakning och utvärdering måste förbättras.

De rekommendationer för direkta åtgärder som gjorts i senare utvärderingsrapporter innebär att JRC kan

– främja samordningen av kunskapsproduktionen i unionen,

– införa konsekvensanalyser och kostnads–nyttostudier av särskilda verksamheter som en del av det nya JRC-programmet,

– förbättra samarbetet med industrin för att skapa större effekt till nytta för den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

1.5.4. Förenlighet med andra relevanta instrument och eventuella synergieffekter

Euratomprogrammet (2014–2018) ska bidra till målen i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020). Lämpliga länkar och gränssnitt mellan Euratomprogrammet och Horisont 2020 kommer alltså att skapas genom övergripande åtgärder.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

ý Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ý  Förslaget eller initiativet ska gälla från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2018.

– ý  Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2026.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7. Planerad metod för genomförandet[31]

ý Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

ý Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ý  genomförandeorgan

– ý  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[32]

– ý nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

ý Delad förvaltning med medlemsstaterna (i förekommande fall)

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Kommissionen tänker använda sig av ett flertal förvaltningsmetoder för att genomföra denna verksamhet. Man kommer att utgå från metoder som tillämpats inom den nuvarande budgetramen. Förvaltningen kommer att skötas av kommissionens avdelningar och kommissionens befintliga genomförandeorgan. Dessa ska förnya och utvidga sina ansvarsområden på ett balanserat sätt.

Externalisering av ytterligare verksamhet inom Euratomprogrammet, särskilt genom användning av befintliga organ, är tillåten så länge kommissionen behåller intern kärnkompetens på berörda politikområden. Formerna för externalisering vid genomförandet av dessa verksamheter ska fastställas på grundval av bevisad ändamålsenlighet och effektivitet. Samtidigt måste den personal som avdelats för kommissionens genomförandeorgan utökas i förhållande till den del av budgeten som motsvarar externaliserad verksamhet och med beaktande av det åtagande i personalfrågor som kommissionen gjorde i meddelandet En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500).

2. FÖRVALTNING

Förenklingar

Euratomprogrammet måste kunna attrahera de främsta spetsforskarna och de mest innovativa europeiska företagen. Detta kan bara uppnås om programmet medför så små administrativa bördor för deltagarna som möjligt och genom lämpliga finansieringsvillkor. Förenklingen av Euratomprogrammet ingår i den större förenklingsprocess som föreslagits för Horisont 2020. Precis som för Horisont 2020 kommer förenklingen av Euratomprogrammet att styras av tre övergripande mål: att minska deltagarnas administrativa kostnader, att påskynda alla förfaranden för hantering av förslag och stöd, och att minska andelen finansiella fel.

Förenklingen av Euratomprogrammet kommer att uppnås på flera olika sätt.

1) Strukturell förenkling: Reglerna för Horisont 2020 kommer att användas också för Euratomprogrammet.

2) Betydande förenkling av finansieringsreglerna. Detta kommer att underlätta utarbetandet av förslag och förvaltningen av projekt. Samtidigt kommer antalet finansiella fel att minska. Följande strategi föreslås:

Huvudsaklig finansieringsmodell för stöd:

– Förenklad återbetalning av faktiska direkta utgifter, med större acceptans för mottagarens normalt tillämpade bokföring, inbegripet bidragsberättigande för vissa skatter och avgifter.

– Möjlighet att använda enhetskostnader för personal (genomsnittliga personalkostnader) för mottagare som normalt tillämpar denna princip i sin bokföring samt för ägare till små och medelstora företag som inte tar ut någon lön.

– Förenkling av tidsregistrering genom införande av ett antal tydliga och enkla minimivillkor. Avskaffande av kravet på tidsregistrering för personal som enbart arbetar inom unionsprojekt.

– En enda ersättningsnivå för alla deltagare, i stället för tre olika nivåer beroende på typ av deltagare.

– En enda schablonnivå för ersättning av indirekta kostnader, i stället för fyra olika beräkningsmetoder (som huvudregel).

– Produktionsbaserad finansiering med klumpsummor för hela projekt på vissa områden.

3) En reviderad kontrollstrategi, enligt beskrivningen i avsnitt 2.2.2, för att åstadkomma en ny balans mellan förtroende och kontroll och därigenom ytterligare minska deltagarnas administrativa bördor.

Utöver de förenklade reglerna och kontrollerna kommer alla förfaranden och processer för projektens genomförande att rationaliseras. Detta påverkar detaljbestämmelserna om förslagens innehåll och utformning, de processer varigenom förslag blir till projekt, kraven avseende rapportering och övervakning, liksom dithörande vägledningsdokument och stödtjänster. Utnyttjandet av en enda användarvänlig it-plattform, baserad på deltagarportalen för unionens sjunde ramprogram för forskning och utveckling (2007–2013), kommer att ge ett betydande bidrag för att minska de administrativa kostnaderna för deltagande.

2.1. Bestämmelser om övervakning och rapportering

Man kommer att utveckla ett nytt system för utvärdering och övervakning av indirekta åtgärder inom Euratomprogrammet. Det kommer att utformas i enlighet med en omfattande, tidsanpassad och harmoniserad strategi med tydlig fokus på kapacitet, produktion, resultat och inverkan. Systemet kommer att bygga på ett lämpligt dataarkiv, experter, en särskild forskningsverksamhet samt ökat samarbete med medlemsstater och associerade stater, och det kommer att fylla en viktig funktion genom spridnings- och rapporteringsverksamhet. När det gäller direkta åtgärder kommer JRC att fortsätta förbättra sin övervakning genom ytterligare anpassningar av de indikatorer som mäter produktion och inverkan.

2.2. Administrations- och kontrollsystem

En felgräns på 2 % har fastställts som viktigaste indikator när det gäller lagenlighet och korrekthet på forskningsområdet. Detta har dock lett till ett antal oväntade eller oönskade sidoeffekter. Det har funnits en stark känsla, både bland stödmottagarna och inom den lagstiftande myndigheten, av att kontrollbördan blivit alltför omfattande. Detta riskerar att minska attraktionskraften hos unionens forskningsprogram, inbegripet Euratomprogrammet, och därigenom påverka forskning och innovation inom unionen på ett negativt sätt.

Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 drog man slutsatsen att ”det är av avgörande betydelse att EU:s instrument för främjande av forskning, utveckling och innovation förenklas så att de lättare kan användas av de bästa vetenskapsmännen och de mest innovativa företagen, särskilt genom överenskommelse mellan de berörda institutionerna om en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande” (EUCO 2/1/11 REV1, Bryssel den 8 mars 2011).

I sin resolution av den 11 november 2010 (P7_TA(2010)0401) om ett förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning stöder Europaparlamentet uttryckligen en större feltolerans inom forskningsfinansieringen och ”är bekymrat över att dagens system och rutiner inom förvaltningen av FP7 är alltför kontrollinriktade, vilket leder till slöseri med resurser, lägre deltagande och mindre attraktiva forskningslandskap. Parlamentet konstaterar med oro att dagens system med ”nolltolerans” tycks innebära att man undviker risker i stället för att hantera dem”.

Den kraftiga ökningen av antalet revisioner och den därpå följande extrapolationen av resultat har också lett till massiva klagomål från forskarsamhället (t.ex. Trust Researchers initiative[33] som hittills samlat mer än 13 800 underskrifter).

De berörda parterna och institutionerna är därför överens om att det nuvarande systemet måste ses över. Det finns andra mål och intressen som man bör ta hänsyn till, särskilt forskningspolitikens faktiska resultat, internationell konkurrenskraft och vetenskaplig spetskompetens. Samtidigt finns det ett tydligt behov av att hantera budgeten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, och att förhindra bedrägerier och slöseri. Dessa utmaningar är gemensamma för Horisont 2020 och Euratomprogrammet.

Det är fortfarande kommissionens slutmål att de kvarstående felen ska motsvara mindre än 2 % av de totala utgifterna över programmets hela löptid, och för att uppnå detta har man infört ett antal förenklingar. Andra mål måste dock också beaktas, t.ex. attraktionskraft och resultat för unionens forskningspolitik, internationell konkurrenskraft, vetenskaplig spetskompetens och, i synnerhet, kostnaderna för kontroller (se punkt 2.2.2).

Med beaktande av dessa faktorer föreslås det att de generaldirektorat som ansvarar för genomförandet av forsknings- och innovationsbudgeten inrättar ett kostnadseffektivt internt kontrollsystem som ger rimliga garantier för att felrisken under hela den fleråriga utgiftsperioden ligger inom intervallet 2–5 % på årsbasis. Slutmålet är att de kvarstående felen, när de fleråriga programmen löpt ut och efter att man tagit hänsyn till den finansiella effekten av alla revisions-, korrigerings- och återkravsåtgärder, ska ligga så nära 2 % som möjligt.

2.2.1. Ram för internkontroll

De interna kontrollramarna för bidrag bygger på

– genomförandet av kommissionens interna kontrollstandarder,

– förfaranden för att välja ut de bästa projekten och omsätta dem i rättsliga instrument,

– projektledning och avtalshantering under hela löptiden för samtliga projekt,

– förhandskontroller av 100 % av alla krav, inbegripet mottagande av revisionsintyg och förhandsgodkännande av kostnadsmetoder,

– efterhandsrevision av ett urval av kraven, och

– vetenskaplig utvärdering av projektresultaten.

För direkta åtgärder ska ekonomihanteringsprocessen omfatta förhands- och efterhandskontroller av upphandling. Risker ska bedömas årligen och framstegen i genomförandet av arbetet och förbrukningen av resurser kontrolleras regelbundet, på grundval av fastställda mål och indikatorer

2.2.2. Kostnader för och fördelar med kontrollerna

Kostnaderna för det interna kontrollsystemet hos de generaldirektorat inom kommissionen som ansvarar för genomförandet av forsknings- och innovationsbudgeten (inbegripet Euratom) uppskattas till 267 miljoner EUR per år (baserat på acceptabel risk för fel 2009). Det har också medfört betydande bördor för stödmottagarna och kommissionen. Det har funnits en stark känsla, både bland stödmottagarna och inom den lagstiftande myndigheten, av att kontrollbördan blivit alltför omfattande. Detta riskerar att minska attraktionskraften hos unionens forskningsprogram och därigenom påverka forskning och innovation inom unionen på ett negativt sätt.

Av de totala kostnaderna för kontroll hos kommissionens avdelningar (exklusive kostnaderna för stödmottagaren) uppstår 43 % vid projektförvaltning, 18 % vid urval av förslag och 16 % vid förhandling av avtal. Efterhandsrevisioner och uppföljningen av dessa uppgick till 23 % (61 miljoner EUR) av det totala beloppet.

Målet för denna betydande kontrollinsats har emellertid inte kunnat uppnås fullt ut. Den uppskattade frekvensen kvarstående fel i sjätte ramprogrammet, efter att hänsyn tagits till alla återkrav och korrigeringar som har genomförts eller kommer att genomföras, är fortfarande över 2 %. Den nuvarande felfrekvens som konstaterats vid de revisioner av sjunde ramprogrammet som utförts av generaldirektoratet för forskning och innovation är cirka 5 %, och även om denna siffra kommer att minska till följd av revisionerna och dessutom är något missvisande eftersom den är koncentrerad på mottagare som inte tidigare granskats, är det osannolikt att man når en frekvens för kvarstående fel på 2 %. Den felfrekvens som revisionsrätten har konstaterat är ungefär lika stor.

2.2.3.     Förväntad risknivå för bristande efterlevnad

Utgångspunkten är status quo, vilket bygger på de revisioner som hittills utförts av sjunde ramprogrammet. Denna preliminära representativa felfrekvens ligger nära 5 % (för generaldirektoratet för forskning och innovation). Flertalet upptäckta fel uppstår på grund av att det nuvarande systemet för forskningsfinansiering är baserat på ersättning av de faktiska kostnader för projekt som deltagarna har uppgett. Detta gör att bedömningen av stödberättigande kostnader blir mycket komplicerad.

En analys av felfrekvenser har utförts för de revisioner av sjunde ramprogrammet som hittills genomförts i generaldirektoratet för forskning och innovation, och av den framgår följande:

- Omkring 27 % i antal och 35 % i belopp avser fel i debiteringen för personalkostnader. Återkommande problem är debitering av genomsnittliga eller budgeterade kostnader (i stället för faktiska kostnader), underlåtenhet att föra lämpliga register över den tid som lagts ned på programmet samt debitering för ej stödberättigande poster.

- Omkring 40 % i antal och 37 % i värde avser övriga direkta kostnader (ej personal). Återkommande fel som konstaterats är inkludering av moms, avsaknad av tydlig koppling till projektet, underlåtenhet att tillhandahålla fakturor eller betalningsbevis och inkorrekt beräkning av avskrivningar där hela kostnaden för utrustning debiterats i stället för det avskrivna beloppet, underentreprenad utan förhandstillstånd eller utan iakttagande av bestämmelserna om valuta för pengarna osv.

- Omkring 33 % i antal och 28 % i belopp avser fel rörande indirekta kostnader. Riskerna är desamma som för personalkostnader, men dessutom tillkommer en risk för oriktig eller orättvis fördelning av fasta utgifter på projekt.

I ett antal fall består de indirekta kostnaderna av en viss schablonmässig procentandel av de direkta kostnaderna; felet i indirekta kostnader står därmed i proportion till felet i de direkta kostnaderna.

Genom Horisont 2020 och Euratomprogrammet införs ett betydande antal viktiga förenklingsåtgärder (se punkt 2 ovan) som kommer att sänka felfrekvensen för alla typer av fel. Samrådet med berörda parter och institutioner om ytterligare förenkling, liksom konsekvensbedömningen för Horisont 2020, pekar dock tydligt på att bibehållandet av en finansieringsmodell som bygger på ersättning av faktiska kostnader är det alternativ som föredras. Att systematiskt använda resultatbaserad finansiering, schablonsatser eller klumpsummor förefaller för tidigt i detta skede, med tanke på att ett sådant system inte har testats i tidigare program. Fortsatt tillämpning av ett system som bygger på ersättning av faktiska kostnader innebär dock att fel kommer att fortsätta att inträffa

En analys av de fel som konstaterats vid revisioner av sjunde ramprogrammet tyder på att omkring 25–35 % av dem skulle undvikas genom de förenklingsåtgärder som föreslås. Felprocenten kan då förväntas minska med 1,5 procentenheter, dvs. från nära 5 % till cirka 3,5 %, en siffra som nämns i kommissionens meddelande Att finna den rätta balansen mellan de administrativa kontrollkostnaderna och risken för fel.

Beträffande utgifterna för forskning inom ramen för Euratomprogrammet anser kommissionen därför att en risk för fel, på årsbasis, mellan 2 och 5 % är ett realistiskt mål med hänsyn till kostnaderna för kontroller, de förenklingsåtgärder som föreslås för att göra reglerna mindre komplicerade och de inneboende riskerna vid ersättning av kostnader för forskningsprojekt. Slutmålet beträffande nivån för kvarstående fel vid avslutandet av programmen, och efter att den finansiella effekten av alla revisioner, korrigeringar och återkrav har beaktats, är att komma så nära 2 % som möjligt.

Strategin för efterhandsrevision av utgifter inom Horisont 2020 och Euratomprogrammet tar hänsyn till detta mål. Den kommer att bygga på en revision av ett enda representativt urval av utgifter inom hela programmet, kompletterat med ett urval som sammanställts på grundval av riskbedömningar.

Det totala antalet efterhandsrevisioner kommer att begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå detta mål och genomföra strategin. Kommissionen anser, som en vägledning, att högst 7 % av deltagarna i Horisont 2020 och Euratomprogrammet skulle kunna bli föremål för revision under hela programperioden. Tidigare erfarenheter visar att andelen utgifter som omfattas av revision skulle bli betydligt större; man kan förvänta sig att minst 40 % kommer att omfattas.

Strategin för efterhandsrevision beträffande lagenlighet och korrekthet kommer att kompletteras med förstärkt vetenskaplig utvärdering och strategin för bedrägeribekämpning (se punkt 2.3).

Detta scenario grundas på antagandet att förenklingsåtgärderna inte avsevärt ändras under beslutsprocessen.

Observera: Detta avsnitt rör bara förfarandet för förvaltning av bidrag; för administrativa utgifter och driftsutgifter som uppstår i samband med förfaranden för offentlig upphandling kommer taket på 2 % att tillämpas som acceptabel risk för fel.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

De generaldirektorat som ansvarar för genomförandet av budgeten för forskning och innovation är fast beslutna att bekämpa bedrägerier på alla stadier av förfarandet för förvaltning av bidrag. De har utvecklat och genomför strategier för bedrägeribekämpning, inbegripet en ökad användning av underrättelseverksamhet, särskilt med hjälp av avancerade it-verktyg samt utbildning och information till anställda. Sanktioner har utarbetats för att avskräcka från bedrägerier, samt lämpliga påföljder om de konstateras. Dessa ansträngningar kommer att fortsätta. Förslagen till Horisont 2020 och Euratomprogrammet har varit föremål för bedrägerisäkring och en konsekvensanalys. De föreslagna åtgärderna bör generellt ha en positiv inverkan på kampen mot bedrägerier, särskilt med avseende på den större tonvikten på riskbaserad revision och förstärkt vetenskaplig utvärdering och kontroll.

Det bör understrykas att väldigt få bedrägerier har uppdagats i förhållande till de totala utgifterna, men de generaldirektorat som ansvarar för genomförandet av forskningsbudgeten är ändå fast beslutna att bekämpa dem.

Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

Utan att det påverkar tillämpningen av ovanstående stycken ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

3.         BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker för utgifter

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgift || Bidrag

Antal Beskrivning || DA/NDA[34] || från Efta-länder[35] || från kandidat-länder[36] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1 || || DA || NEJ || JA/NEJ * || JA || JA

|| || || || ||

· Nya budgetrubriker som föreslås

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgift || Bidrag

Nummer Rubrik || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1 || 08 01 Administrativa utgifter, forskning 08 01 05 01 Utgifter för forskningspersonal 08 01 05 02 Extern forskningspersonal 08 01 05 03 Andra administrativa utgifter för forskning 10 01 Utgifter inom politikområdet direkta forskningsåtgärder 10 01 05 Stödutgifter för verksamhet inom politikområdet direkta forskningsåtgärder 10 01 05 01 Utgifter för forskningspersonal 10 01 05 02 Extern forskningspersonal 10 01 05 03 Andra administrativa utgifter för forskning 10 01 05 04 Forskningsinfrastruktur 08 03 02 01 Euratom – fusionsenergi 08 03 02 02 Euratom – kärnklyvning och strålskydd 08 04 01 Anslag som härrör från bidrag från tredje part till forskning och teknisk utveckling 10 03 Direktfinansierade driftsanslag för forskning – Euratom 10 03 01 Kärnteknisk verksamhet vid gemensamma forskningscentrumet 10 03 02 Anslag som härrör från bidrag från tredje part || Icke-diff. || NEJ || JA/NEJ* || JA || NEJ

* Det pågår diskussioner med Turkiet om associeringsavtal på kärnforskningsområdet.

JRC har begärt en ny budgetpost för infrastrukturinvesteringar. De flesta av JRC:s anläggningar uppfördes under 1960- och 1970-talet och håller därför inte längre toppklass. Det krävs därför nya anläggningar och modernisering av befintlig infrastruktur för att JRC ska kunna utföra det fleråriga arbetsprogrammet i enlighet med EU:s säkerhetsnormer och i linje med EU/20/20/20-miljömålen. JRC har antagit en plan för infrastrukturutveckling 2014–2020 där man anger investeringsbehoven fram till 2020 för alla JRC:s etableringsorter. Detta återspeglas i den nya budgetpost som föreslås.

JRC är ett generaldirektorat inom kommissionen vars sju vetenskapliga institut är fördelade på fem olika EU-medlemsstater: Ispra (Italien), Geel (Belgien), Petten (Nederländerna), Karlsruhe (Tyskland) och Sevilla (Spanien). JRC:s forskningsanläggningar inbegriper kärntekniska anläggningar och ett brett spektrum av unika, högspecialiserade laboratorier som måste uppfylla värdlandets bestämmelser om kärnteknisk verksamhet, miljö och säkerhet. De specialiserade tekniska tjänster som krävs för att underhålla och driva anläggningarna tillhandahålls av JRC:s personal (inbegripet säkerhetspersonal, brandkår osv.), och detta har ingen motsvarighet inom andra delar av kommissionen.

Budgetpost 10.01.05.01 används för att finansiera tjänstemän som innehar en tjänst i JRC:s tjänsteförteckning, medan post 10.01.05.02 gäller extern personal med tidsbegränsade kontrakt (kontraktsanställda, utstationerade nationella experter, stipendiater, praktikanter osv.), vilket gör det möjligt för JRC att hålla sig kvar i forskningens framkant och uppfylla de särskilda krav som är förbundna med dess uppdrag som tillhandahållare av direkt vetenskapligt stöd för kommissionen.

Dessa anslag för personal används framför allt för att finansiera forskare och tekniker som deltar i vetenskapliga åtgärder för att genomföra JRC:s arbetsprogram. Den rent ”administrativa” komponenten i dessa poster är ganska liten (under 20 %), vilket bekräftats av GD HR under den årliga personalgenomgången.

Budgetpost 10.01.05.03 gäller stöd till vetenskaplig och teknisk infrastruktur för kärntekniska eller andra ändamål. En betydande del av dessa medel går till 1) JRC-institutens normala drift (dvs. underhåll, teknisk utrustning, vatten/gas/el, säkerhet, strålskydd, it, telekommunikationer, databearbetning osv.) och 2) engångsåtgärder (renovering, modernisering av befintliga anläggningar, uppfyllande av nya standarder osv.).

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna – indirekta forskningsåtgärder, i löpande priser – miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1 || Smart tillväxt för alla

Indirekta forskningsåtgärder || || || År || År || År || År || År || År || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || > 2018 ||

Budgetrubrik (nr): 08 03 02 totalt || Åtaganden || (1) || 159,641 || 171,785 || 184,350 || 197,350 || 210,794 || || 923,920

Betalningar || (2) || 100,131 || 125,934 || 152,733 || 162,535 || 196,821 || 185,766 || 923,920

Budgetrubrik (nr): 08 03 02 01 Budgetrubrik (nr): 08 03 02 02 || Åtaganden || (1) || 108,073 || 116,201 || 124,612 || 133,312 || 142,309 || || 624,507

Betalningar || (2) || 80,065 || 94,967 || 104,867 || 107,771 || 128,659 || 108,178 || 624,507

Åtaganden || (1) || 51,568 || 55,584 || 59,739 || 64,038 || 68,485 || || 299,414

Betalningar || (2) || 20,066 || 30,967 || 47,867 || 54,764 || 68,162 || 77,589 || 299,415

Administrativa anslag som finansieras genom Euratomprogrammets ramanslag[37] 08 01 05 01 Utgifter för forskningspersonal 08 01 05 02 Extern forskningspersonal 08 01 05 03 Övriga förvaltningsutgifter för forskning || 17,780 2,240 7,007 || 18,136 2,285 7,147 || 18,498 2,330 7,290 || 18,868 2,377 7,436 || 19,246 2,425 7,585 || || 92,529 11,657 36,465

Budgetrubrik (nr): 08 01 05 || || (3) || 27,027 || 27,568 || 28,119 || 28,681 || 29,255 || || 140,650

TOTALA anslag för GD Forskning och innovation || Åtaganden || =1+1a +3 || 186,668 || 199,353 || 212,469 || 226,031 || 240,049 || || 1064,570

Betalningar || =2+2a+3 || 127,158 || 153,502 || 180,852 || 191,216 || 226,076 || 185,766 || 1064,570

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 159,641 || 171,785 || 184,350 || 197,350 || 210,794 || || 923,920

Betalningar || (5) || 100,131 || 125,934 || 152,733 || 162,350 || 196,821 || 185,766 || 923,920

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom Euratomprogrammets ramanslag || (6) || 27,027 || 27,568 || 28,119 || 28,681 || 29,255 || 0 || 140,650

TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 186,668 || 199,353 || 212,469 || 226,031 || 240,049 || || 1064,570

Betalningar || =5+ 6 || 127,158 || 153,502 || 180,852 || 191,216 || 226,076 || 185,766 || 1064,570

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

–

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || Administrativa utgifter

i löpande priser – miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || TOTALT

GD: Forskning / direkta forskningsåtgärder ||

Ÿ Personalresurser || || || || || || 0

Ÿ Övriga administrativa utgifter || || || || || || 0

GD <….> TOTALT || Anslag || || || || || || 0

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || || || || || || 0

i löpande priser – miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || > 2018 || TOTALT

TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 186,668 || 199,353 || 212,469 || 226,031 || 240,049 || || 1064,570

Betalningar || 127,158 || 153,502 || 180,852 || 191,216 || 226,076 || 185,766 || 1064,570

3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna – Direkta forskningsåtgärder

                                                                                                        i löpande priser – miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1 || Smart tillväxt för alla

  GD JRC Direkta forskningsåtgärder || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År ≥ 2019 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr): 10.03 || Åtaganden || (1a) || 10,457 || 10,666 || 10,879 || 11,097 || 11,319 || 0 || 54,417

Betalningar || (2a) || 4,706 || 8,982 || 10,208 || 10,935 || 11,153 || 8,434 || 54,417

Budgetrubrik (nr): 10.03.01 || Åtaganden || (1a) || 10,457 || 10,666 || 10879 || 11,097 || 11,319 || 0 || 54,417

Betalningar || (2a) || 4,706 || 8,982 || 10,208 || 10,935 || 11,153 || 8,434 || 54,417

Administrativa anslag som finansieras  genom Euratomprogrammets ramanslag[38] 10 01 05            10 01 05 01             10 01 05 02             10 01 05 03 10 01 05 04 || 126,796 61,598 11,205 38,706 15,286 || 130,284 63,754 11,457 39,481 15,592 || 133,874 65,986 11,715 40,270 15,903 || 137,571 68,295 11,979 41,076 16,222 || 141,377 70,686 12,248 41,897 16,546 || || 669,901 330,319 58,604 201,430 79,549

TOTALA anslag för GD JRC / direkta forskningsåtgärder || Åtaganden || =1+1a +3 || 137,253 || 140,950 || 144,753 || 148,668 || 152,695 || || 724,319

Betalningar || =2+2a+3 || 131,501 || 139,266 || 144,082 || 148,506 || 152,530 || 8,434 || 724,319

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 10,457 || 10,666 || 10,879 || 11,097 || 11,319 || 0 || 54,417

Betalningar || (5) || 4,706 || 8,982 || 10,208 || 10,935 || 11,153 || 8,434 || 54,417

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för Euratomprogrammet || (6) || 126,796 || 130,284 || 133,874 || 137,571 || 141,377 || 0 || 669,901

TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 137,253 || 140,950 || 144,753 || 148,668 || 152,695 || 0 || 724,319

Betalningar || =5+ 6 || 131,501 || 139,266 || 144,082 || 148,506 || 152,530 || 8,434 || 724,319

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

–

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || Administrativa utgifter

i löpande priser – miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || TOTALT

GD: Forskning / direkta forskningsåtgärder ||

Ÿ Personalresurser || || || || || ||

Ÿ Övriga administrativa utgifter || || || || || ||

GD <….> TOTALT || Anslag || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || || || || || ||

i löpande priser – miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || > 2018 || TOTALT

TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 137,253 || 140,950 || 144,753 || 148,668 || 152,695 || 0 || 724,319

Betalningar || 131,501 || 139,266 || 144,082 || 148,506 || 152,530 || 8,434 || 724,319

Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna – Indirekta + direkta forskningsåtgärder i löpande priser – miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1 || Smart tillväxt för alla

Sammanfattning Indirekta forskningsåtgärder / direkta forskningsåtgärder || || || År || År || År || År || År || År || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || > 2018 ||

Budgetrubrik (nr): 08 03 02 || Åtaganden || (1) || 159,641 || 171,785 || 184,350 || 197,350 || 210,794 || || 923,920

Betalningar || (2) || 100,131 || 125,934 || 152,733 || 162,535 || 196,821 || 185,766 || 923,920

Budgetrubrik (nr): 10.03 || Åtaganden || (1a) || 10,457 || 10,666 || 10,879 || 11,097 || 11,319 || 0 || 54,417

Betalningar || (2a) || 4,706 || 8,982 || 10,208 || 10,935 || 11,153 || 8,434 || 54,417

Administrativa anslag som finansieras  genom Euratomprogrammets ramanslag[39] 08 01 05 10 01 05             || 27,027 || 27,568 || 28,119 || 28,681 || 29,255 || 0 || 140,650

137,252 || 140,950 || 144,753 || 148,669 || 152,696 || 0 0 || 724,320

Budgetrubrik (nr): 08 01 05 / 10 01 05 || || (3) || 153,822 || 157,852 || 161,992 || 166,253 || 170,632 || || 810,551

TOTALA anslag för GD Forskning och innovation / direkta forskningsåtgärder || Åtaganden || =1+1a +3 || 323,920 || 340,303 || 357,221 || 374,700 || 392,745 || || 1788,889

Betalningar || =2+2a+3 || 258,659 || 292,768 || 324,933 || 339,723 || 378,606 || 194,200 || 1788,889

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 170,098 || 182,451 || 195,229 || 208,447 || 222,113 || || 978,338

Betalningar || (5) || 104,837 || 134,916 || 162,941 || 173,470 || 207,974 || 194,200 || 978,338

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom Euratomprogrammets ramanslag || (6) || 153,822 || 157,852 || 161,992 || 166,253 || 170,632 || || 810,551

TOTALA anslag under RUBRIK 1 a i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 323,920 || 340,303 || 357,221 || 374,700 || 392,745 || || 1788,889

Betalningar || =5+ 6 || 258,659 || 292,768 || 324,933 || 339,723 || 378,606 || 194,200 || 1788,889

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom Euratomprogrammets ramanslag || (6) || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || ||

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[40] || Genomsnittliga kostnader för resultaten || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Totalt kostnad

SÄRSKILDA MÅLEN 1–8 för indirekta åtgärder[41] || || || || || ||

- Resultat – Euratom Fusion || ** || ** || 100 || 108,073 || 100 || 116,201 || 100 || 124,612 || 100 || 133,312 || 100 || 142,309 || 500 || 624,507

- Resultat – Euratom Fission || || || 25 || 51,568 || 25 || 55,584 || 25 || 59,739 || 25 || 64,038 || 25 || 68,485 || 125 || 299,414

Delsumma för de särskilda målen 1–8 för indirekta åtgärder || || || || || ||

SÄRSKILDA MÅLEN 1–5 för direkta åtgärder[42] || || || || || ||

- Resultat – Euratom, direkta forskningsåtgärder – JRC || *** || *** || 150 || 10,457 || 150 || 10,666 || 150 || 10,879 || 150 || 11,097 || 150 || 11,319 || 750 || 54,417

Delsumma för de särskilda målen 1–5 för direkta åtgärder || 150 || 10,457 || 150 || 10,666 || 150 || 10,879 || 150 || 11,097 || 150 || 11,319 || 750 || 54,417

TOTALA KOSTNADER || 275 || 170,098 || 275 || 182,451 || 275 || 195,229 || 275 || 208,447 || 275 || 222,113 || 1,375 || 978,338

(*)              Beräknat antal resultat

(**)            Det normala resultatet av ett forskningsbidrag är en rapport som innehåller fakta, undersökningsdata och resultat.

(***)          Typ av resultat: Produkter och tjänster för EU-beslutsfattare.

Genomsnittskostnad för resultat: Kostnaden per resultat varierar mycket. Exempelvis kan man inte jämföra rutinresultat (t.ex. en regelbundet utkommande rapport med skördeprognoser) med en slutrapport för en stor och kanske dyr studie där betydande anslag har gett upphov till ett enda dokument. Båda dessa typer av resultat är viktiga och användbara, men de används för helt olika ändamål. Genomsnittskostnaden är bara resultatet av en matematisk beräkning där man delar budgeten med det uppskattade antalet resultat.

3.2.3.     Beräknad påverkan på administrativa anslag

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || ||

Personalresurser || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || ||

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018

Belopp utanför RUBRIK 5[43] i den fleråriga budgetramen || Indirekta forskningsåtgärder || Direkta forskningsåtgärder || Indirekta forskningsåtgärder || Direkta forskningsåtgärder || Indirekta forskningsåtgärder || Direkta forskningsåtgärder || Indirekta forskningsåtgärder || Direkta forskningsåtgärder || Indirekta forskningsåtgärder || Direkta forskningsåtgärder

Personalresurser || 20,020 || 72,803 || 20,421 || 75,211 || 20,828 || 77,701 || 21,245 || 80,274 || 21,671 || 82,934

Övriga utgifter av administrativ karaktär || 7,007 || 53,992 || 7,147 || 55,072 || 7,290 || 56,174 || 7,436 || 57,297 || 7,585 || 58,443

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 27,027 || 126,796 || 27,568 || 130,284 || 28,118 || 133,874 || 28,681 || 137,571 || 29,256 || 141,377

TOTALT* || 27,027 || 126,796 || 27,568 || 130,284 || 28,118 || 133,874 || 28,681 || 137,571 || 29,256 || 141,377

* Sifforna kan anpassas som ett resultat av den planerade externaliseringen.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018

|| Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

|| X 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || || || || ||

|| xx 01 01 02 (vid delegationer) || || || || ||

|| 08 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)* || 140 || 140 || 140 || 140 || 140

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || 566 || 566 || 566 || 566 || 566

|| Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[44]

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || || || || ||

|| XX 01 02 02 (Kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || ||

|| 08 01 04 40 [45] || - vid huvudkontoret[46] || || || || ||

|| || - vid delegationer - tjänstemän och tillfälligt anställda - CA GFI-IV - utstationerade nationella experter || || || || ||

|| 08 01 05 02 (CA, INT, SNE – Indirekta forskningsåtgärder)* || 35 || 35 || 35 || 35 || 35

|| 10 01 05 02 (KA, INT, SNE - direkta forskningsåtgärder) || 194 || 194 || 194 || 194 || 194

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || ||

|| TOTALT || 935 || 935 || 935 || 935 || 935

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

* I dessa totalsummor ingår inte de tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal som förvaltar Iter-projektet på huvudkontoret (Bryssel). Dessa anställda har tagits med i tilläggsforskningsprogrammet för Iterprojektet, LFS.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av de uppgifter som ska utföras:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Uppgifter som avser genomförandet av Euratoms forsknings- och utbildningsprogram (direkta och indirekta åtgärder), särskilt sådana som gäller hantering av kärnavfall, kärnsäkerhet och kärnämneskontroll. Även verksamhet som krävs för avvecklingen av JRC:s kärntekniska anläggningar (Euratom)

Extern personal

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[47]

Ej tillämpligt

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– ¨  Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– X  Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014-2018

Medfinansierande organ || Tredjeländer som är associerade till programmet

Anslag som medfinansierats, TOTALT* || Pm Bidraget från tredje part kommer att läggas till senare

* Bidragen från tredje part har ännu inte fastställts; de kommer att läggas till senare.

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– X  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– X          Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Tillgängliga anslag för det pågående budgetgenom-förandet || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[48]

2014 till 2018

Post 6011* Post 6012* Post 6013 Post 6031** || || pm pm pm pm

* Avtalen om Schweiz bidrag, liksom om bidraget från JET Joint Fund har ännu inte fastställts. Det pågår diskussioner med Turkiet om kärnforskningssamarbete.

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

08 04 01 Anslag som härrör från bidrag från tredje part (utanför EES) till forskning, teknisk utveckling och innovation.

10 03 02 Anslag som härrör från bidrag från tredje part (utanför EES) till forskning och teknisk utveckling.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Vissa associerade stater kan bidra med kompletterande medel till ramprogrammet genom associeringsavtal. Beräkningsmetoden kommer att fastställas i dessa avtal, och det är inte säkert att man kommer att använda sig av samma metod i alla avtal. För det mesta baseras beräkningarna på den associerade statens BNP jämför med medlemsstaternas totala BNP. Denna procentandel tillämpas på totalbudgeten.

[1]               Se artikel 7 i Euratomfördraget.

[2]               KOM(2011) 48.

[3]               EUT C […], […], s. […].

[4]               EUT C […], […], s. […].

[5]               EUT L […], […], s. […].

[6]               Rådets slutsatser av den 2 december 2008 om kompetensbehov på kärnenergiområdet (15406/08).

[7]               EUT L 358, 16.12.2006, s. 62.

[8]               EUT L 90, 30.3.2007, s. 58.

[9]               KOM(2010) 546 slutlig, 6.10.2010.

[10]             K(2005) 576 slutlig, 11.3.2005.

[11]             INI/2010/2079.

[12]             EUT L […], […], s. […].

[13]             EUT L 400, 30.12.2006, s. 1.

[14]             EUT L […], […], s. […].

[15]             EGT L 107, 30.4.1996, s. 12.

[16]             EUT L 400, 30.12.2006, s. 60.

[17]             EUT L 400, 30.12.2006, s. 404.

[18]             EUT L 400, 30.12.2006, s. 434.

[19]             EUT L […], […], s. […].

[20]             EUT L […], […], s. […].

[21]             EUT L […], […], s. […].

[22]             EUT L […], […], s. […].

[23]             EUT L […], […], s. […].

[24]             EGT L 177, 4.7.1984, s. 25.

[25]             Ej offentliggjort i EGT.

[26]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[27]             EUT L 172, 2.7.2009, s. 18.

[28]             EUT L 199, 19.7.2011, s. 1.

[29]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[30]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[31]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[32]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[33]             http://www.trust-researchers.eu/

[34]             DA = differentierade anslag / NDA = icke-differentierade anslag

[35]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[36]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[37]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[38]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[39]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[40]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[41]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Särskilda mål för indirekta åtgärder”.

[42]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Särskilda mål för direkta åtgärder”.

[43]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[44]             KA = kontraktsanställda, INT = vikarier (interimspersonal), JED = ”Jeune Expert en Délégation” (unga delegerade experter), LA = lokalanställd, SNE = utstationerade nationella experter.

[45]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[46]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[47]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[48]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.