MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Som bekräftas i Stockholmsprogrammet fortsätter utvecklingen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa att vara en prioritering för Europeiska unionen. Ikraftträdandet av Lissabonfördraget, som också innebar att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fick bindande verkan, har visserligen redan lett till betydande framsteg på detta område. Men trots det står unionen fortfarande inför en rad utmaningar, såsom otillräcklig eller inkonsekvent tillämpning av vissa rättigheter i unionen eller bristande kunskaper om delar av unionslagstiftningen hos medborgare och offentliga myndigheter. Lagstiftningsåtgärder och strategiska åtgärder samt ett konsekvent genomförande av dessa är nyckelverktyg i sammanhanget. Finansiering kan bidra till utvecklingen på området genom att skapa förutsättningar för att stödja och främja genomförandet av lagstiftning och politik.

I enlighet med meddelandet om översyn av EU:s budget[1] anlades ett nytt perspektiv på de finansieringsinstrument och verktyg som används för närvarande, för att garantera att tydlig hänsyn tas till mervärdet för EU och sörja för rationalisering och förenkling av finansieringsmekanismerna. I meddelandet En budget för Europa 2020[2] fastslog kommissionen att det finns behov av en enklare och öppnare budget för att komma till rätta med de problem som komplicerade programstrukturer och det stora antalet olika program ger upphov till. Området Rättvisa nämndes som exempel på områden som är så fragmenterade att åtgärder bör vidtas.

Avsikten är nu att förenkla och rationalisera systemet genom att låta programmet Rättigheter och medborgarskap ersätta tre befintliga program, nämligen

-           Grundläggande rättigheter och medborgarskap

-           Daphne III,

-           Avsnitten ”Antidiskriminering och mångfald” och ”Jämställdhet” i programmet för sysselsättning och social solidaritet (Progress).

Sammanslagningen av dessa program, som alla baseras på bestämmelserna i del III, avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kommer att möjliggöra en övergripande finansieringsstrategi på detta område.

Programmets allmänna mål är att bidra till att skapa ett område där personers rättigheter, i enlighet med Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, främjas och skyddas. Programmet bör särskilt främja de rättigheter som grundar sig på unionsmedborgarskapet, principerna om icke-diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män, rätten till skydd för personuppgifter, barnets rättigheter, rättigheter som grunder sig på unionens konsumentlagstiftning och på rätten att bedriva näringsverksamhet på den inre marknaden.

För att verkligen vara verkningsfulla och ge tydliga resultat för medborgare och företag måste rättigheterna vara kända för dem som tillämpar dem, av dem som informerar människor om vilka rättigheter de har och av dem som omfattas av dessa rättigheter samt tillämpas konsekvent och effektivt i hela unionen. Ett sätt att uppnå detta är att stödja utbildning och informationskampanjer, stärka nätverk och underlätta gränsöverskridande samarbete. Vidare behöver Europeiska unionen skaffa sig en sund analytisk grund till stöd för politiken och lagstiftningen på området för rättigheter och medborgarskap.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.        Samråd med berörda parter

Den 20 april 2011 inleddes ett offentligt samråd med berörda parter om framtida finansieringsverksamhet på området rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet för perioden efter 2013[3]. Det fanns tillgängligt på internet under två månader och var öppet för alla berörda aktörer och enskilda. Bland de 187 svarande som lämnade bidrag fanns en stor andel icke statliga organisationer. De flesta medlemsstater fanns representerade bland de svarande.

De svarande gjorde en positiv bedömning av programmens politiska mål och bekräftade behovet av finansiering på de berörda områdena. De ansåg att kravet på europeiskt mervärde var uppfyllt och angav inget område för vilket finansieringen borde avbrytas. Behovet av förenkling och förbättring bekräftades och de flesta åtgärdsförslagen bemöttes positivt, även förslagen om ett minskat antal program och förenklade förfaranden.

Exempel på finansieringsverksamhet som förespråkades av de berörda parterna är utbyte av god praxis, utbildning för yrkesverksamma på det rättsliga området, information och kampanjer för att öka medvetenheten, stöd till nätverk, undersökningar osv. Alla typer av verksamhet som vann de berörda parternas gillande tas uttryckligen upp i artikel 5 i förslaget. De svarande var ense med kommissionen när det gäller vilka aktörer som bör kunna få finansiering och vilka typer av finansieringsmekanismer som skulle kunna användas.

2.2.        Konsekvensanalys

En konsekvensanalys har genomförts beträffande framtida finansieringsinsatser för hela området rättvisa, rättigheter och jämlikhet, som för närvarande omfattar sex program[4]. Denna konsekvensanalys är av relevans för såväl förslaget om programmet ”Rättsliga frågor” som för förslaget om programmet ”Rättigheter och medborgarskap”. Konsekvensanalysen bygger på etapputvärderingarna av de nuvarande programmen[5]. Dessa bekräftade att programmen överlag är effektiva och verkningsfulla, men identifierade också vissa brister och utrymmen för förbättringar. I konsekvensanalysen övervägdes följande tre alternativ:

Alternativ A: Att bibehålla sex program och att ta itu med vissa av de konstaterade problemen genom förändringar av den interna förvaltningen av programmen. En förbättrad förvaltning och ett effektivare stöd genom starka synergier mellan programmen skulle göra det möjligt att komma till rätta med vissa av problemen. Den viktigaste orsaken till dessa, nämligen det (alltför) stora antalet program, skulle dock inte bli föremål för åtgärder, och därmed skulle de förbättringar som kan uppnås med detta alternativ vara begränsade.

Alternativ B: Att utöver åtgärderna enligt alternativ A slå samman de sex olika programmen till två. Detta alternativ skulle ge utrymme för flexibilitet vid användningen av medel och fastställandet av de årliga politiska prioiteringarna. Därmed skulle programmen bli enklare att hantera (för båda mottagare och förvaltning) och effektivare, eftersom det skulle krävas betydligt färre förfaranden. Programmens effektivitet skulle dessutom förbättras på så sätt att uppsplittringen och utspädningen av medel skulle kunna hanteras på ett bättre sätt inom ramen för två program. Personalresurser skulle kunna frigöras, eftersom färre förfaranden skulle minska den administrativa bördan. Dessa resurser skulle omfördelas till insatser för att effektivisera programmen (spridning av resultat, övervakning, tillhandahållande av information osv.).

Alternativ C: Att endast genomföra ett program. Detta alternativ ger möjlighet att åtgärda alla problem som grundar sig på det stora antalet program och den ökade administrativa börda som följer av att behöva förvalta dessa. Rättsliga begränsningar innebär att man inte kommer at kunna täcka finansieringsbehoven för alla berörda politikområden med detta program. Det blir då nödvändigt att göra ett val mellan det rättsliga området och det område som rör rättigheter och medborgarskap. Även om denna lösning kan ge maximal effekt för programförvaltningen, ger den inte tillräckliga möjligheter att ta hänsyn till de politiska prioriteringarna och behoven för politikområdet i stort.

Efter analys och jämförelse av de olika alternativen, framstår det som att den bästa lösningen är att slå samman nuvarande sex program till två, eftersom man därigenom skulle täcka finansieringsbehoven för samtliga relevanta politikområden (alternativ B). Jämfört med status quo innebär alternativ B klara fördelar och inga nackdelar. Alternativ A är inte lika förmånligt som alternativ B, och alternativ C täcker endast vissa av de berörda politikområdena, vilket gör det alternativet mindre lämpligt.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

Förslaget baseras på artiklarna 19.2, 21.2, 114, 168, 169 och 197 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kombinationen av dessa artiklar är nödvändig för att fortsätta stödja politik som har utvecklats och genomförts inom ramen för de tre nuvarande programmen. Syftet är inte att utsträcka verksamheten till nya politikområden. Kombinationen av flera artiklar behövs för att uppnå programmet allmänna mål på ett övergripande sätt och för att göra det möjligt att anta en förenklad och mer effektiv finansieringsstrategi. Dessa artiklar ger den nödvändiga rättsliga grunden för de föreslagna verksamheterna och det är inte nödvändigt att använda artikel 352 för detta ändamål.

Enligt artikel 19.2 ska stimulansåtgärder antas för att stödja medlemsstaternas åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, inbegripet insatser som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och främja barns rättigheter.

I artikel 21.2 föreskrivs åtgärder på unionsnivå för att underlätta utövandet av medborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium. Åtgärder som syftar till att informera medborgare och myndigheter om rätten till diplomatiskt och konsulärt skydd samt om rätten att rösta i valen till Europaparlamentet och kandidera i lokalval kan också omfattas av denna artikel, eftersom de i praktiken bidrar till att underlätta utövandet av rätten att röra sig fritt.

Artikel 114 innehåller bestämmelser om tillnärmning av lagar och andra författningar som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Utöver tillnärmningen av lagstiftning enligt artikel 114 finns enligt artikel 169 möjlighet att vidta åtgärder som understöder, kompletterar och övervakar medlemsstaternas politik för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt till att främja deras rätt till information och utbildning och deras rätt att organisera sig för att tillvarata sina intressen. Båda bestämmelserna kan ligga till grund för finansiering av verksamhet som rör frågor om konsumentlagstiftning och avtalsrättslig lagstiftning. En hög konsumentskyddsnivå samt utveckling av lagstiftning som underlättar gränsöverskridande transaktioner skapar de nödvändiga förutsättningarna för att unionsmedborgarna ska kunna utöva sina rättigheter över gränserna.

Artikel 168 föreskriver säkerställande av en hög hälsoskyddsnivå för människor och unionsinsatser som kompletterar den nationella politiken när det gäller att förebygga fysiska sjukdomar och mental ohälsa hos människor och undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan. Våld mot barn är ett hot mot barn fysiska och mentala hälsa, och dessa hot kan ofta vara gränsöverskridande. Barn är en sårbar medborgargrupp och behöver ett starkare skydd mot dessa faror mot deras fysiska och mentala hälsa. Våld mot kvinnor är också ett allvarligt hot mot offrens fysiska och mentala hälsa. Även våldsutsatta kvinnor ska omfattas av ett starkt skydd.

Enligt artikel 197 är det möjligt att stödja medlemsstaterna när de genomför unionslagstiftning genom att underlätta informationsutbytet eller främja utbildningsprogram. Denna bestämmelse är av särskild betydelse på områden som grundläggande rättigheter, medborgarskap och uppgiftsskydd, där de nationella myndigheterna har en viktig roll.

De föreslagna finansieringsverksamheterna är utformade med hänsyn till principerna om mervärde för EU respektive subsidiaritet. Finansiering ur EU-budgeten är i första hand inriktad på verksamhet vars mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och där ingripanden från EU kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna agerar helt på egen hand. Verksamheter som omfattas av denna förordning bidrar till en effektiv tillämpning av regelverket genom att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk samt bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen i hela EU. Europeiska unionen är i en bättre position än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande. En sund analytisk bas för stöd till och utveckling av politiken kommer att främjas. Insatser på EU-nivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela EU och ger dessutom skalfördelar.

Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå det uppsatta målet på europeisk nivå och vad som är nödvändigt för det ändamålet.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Finansieringsramen för genomförandet av programmet ”Rättigheter och medborgarskap” under perioden 1 januari 2014–31 december 2020 ska uppgå till 439 miljoner euro (löpande priser).

5.           FÖRSLAGETS HUVUDINNEHÅLL

Syftet med den föreslagna lösningen är att kombinera en förenkling av finansieringsförfarandena, i enlighet med vad alla berörda parter har begärt, med en mer resultatinriktad strategi. De viktigaste inslagen i denna strategi är följande:

- Förslaget definierar de allmänna och särskilda mål som programmet syftar till att uppfylla (artiklarna 3 och 4) och de åtgärdsområden som programmet kommer att vara inriktat på (artikel 5). De allmänna och särskilda målen fastställer programmets räckvidd (politikområden), medan de olika åtgärderna är finansieringsinriktade, vilket innebär att de är tillämpliga på alla berörda politikområden och på ett övergripande sätt definierar vilka resultat som kan uppnås med finansiering. Samtidigt definierar de i vilka fall finansiering kan tillföra ett mervärde när det gäller att uppnå de politiska målen. I samband med att denna förordning genomförs kommer kommissionen årligen att fastställa prioriteringarna för finansiering på de olika berörda politikområdena. Alla finansieringsinstrument som anges i finansieringsförordningen kan användas vid genomförandet av programmet. Alla juridiska personer som är etablerade i medlemsstaterna eller i ett tredjeland som medverkar i programmet får delta. Några andra begränsningar av tillgången till programmet finns inte. Denna struktur borgar för förenkling och ger bättre förutsättningar att anpassa programmet till de politiska behoven och den politiska utvecklingen. Vidare ger den en stabil grund för utvärdering, eftersom de särskilda målen är direkt knutna till utvärderingsindikatorer. Dessa indikatorer kommer att ligga fast under hela programmets livstid och övervakas och bedömas regelbundet. För att skapa flexibilitet och stärka genomförandet av programmet föreslås att man inte reserverar specifika belopp för varje politikområde inom programmet.

- Deltagandet av tredjeländer är begränsat till EES, anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer. Andra tredjeländer, särskilt sådana som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, kan associeras till åtgärder inom programmet om detta främjar syftet med dessa åtgärder.

- Programmets årliga prioriteringar kommer att fastställas i ett årligt arbetsprogram. Eftersom detta innebär politiskt styrda val, ska antagandet av det årliga arbetsprogrammet föregås av ett yttrande från de ständiga representanternas kommitté enligt det rådgivande förfarandet.

Kommissionen kan, på grundval av en kostnads- och nyttoanalys, använda sig av ett redan befintligt genomförandeorgan för genomförandet av programmet, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram.

2011/0344 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet Rättigheter och medborgarskap för perioden 2014–2020

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 19.2, 21.2, 114, 168, 169 och 197,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Europeiska unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna. Varje medborgare i unionen har de rättigheter som följer av fördraget. Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som genom ikraftträdandet av Lissabonfördraget blev rättsligt bindande i hela unionen, tar upp de grundläggande rättigheter och friheter som tillkommer människor i unionen. Dessa rättigheter måste främjas och respekteras för att omsättas i praktiken. Det bör införas garantier för att dessa rättigheter kan utövas fullt ut och eventuella hinder bör avskaffas.

(2) I Stockholmsprogrammet[6] bekräftas prioriteringen att utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och specificerar att till de politiska prioriteringarna hör att skapa ett Europa som bygger på rättigheter. Finansiering anges som ett av de viktigaste verktygen för ett lyckat genomförande av Stockholmsprogrammets politiska prioriteringar.

(3) Medborgarna bör kunna utöva de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet till fullo. De bör kunna utöva sin rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i unionen, sin rätt att rösta och ställa upp som kandidat i val till Europaparlamentet och i lokala val, sin rätt till konsulärt skydd och sin rätt att rikta framställningar till Europaparlamentet. De bör kunna känna sig bekväma med att leva, resa och arbeta i en annan medlemsstat, och förlita sig på att deras rättigheter skyddas oavsett var i unionen de råkar befinna sig.

(4) Medborgare och företag bör också kunna dra full nytta av den inre marknaden. Konsumenterna bör kunna åtnjuta de rättigheter som grundar sig på konsumentlagstiftningen och företag bör få det stöd som krävs för att de ska kunna utöva rätten att bedriva näringsverksamhet på den inre marknaden. Insatser för att utveckla den avtalsrättsliga lagstiftningen och konsumentlagstiftningen ger utrymme för praktiska lösningar för företag och konsumenter som ställs inför problem i gränsöverskridande situationer. Syftet är att skapa större valfrihet och göra det billigare för dessa kategorier att ingå avtal med partner i en annan medlemsstat, utan att inkräkta på kraven på en hög nivå av konsumentskydd.

(5) Principen om icke-diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning samt principen om jämställdhet mellan kvinnor och män är gemensamma värden för medlemsstaterna. Det fortlöpande målet att bekämpa alla former av diskriminering kräver samordnade insatser, också när det gäller fördelning av anslag.

(6) Enligt artiklarna 8 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör all verksamhet inom programmet stödja jämställdhetsintegrering och målen rörande icke-diskriminering. Programmet bör därför övervakas och utvärderas regelbundet för att det ska gå att bedöma hur jämställdhets- och diskrimineringsfrågor behandlas inom programmets verksamheter.

(7) Kvinnovåld i alla dess former är ett brott mot de grundläggande rättigheterna och ett allvarligt folkhälsoproblem. Sådant våld förekommer i hela unionen och det krävs en samordnad insats för att bekämpa det. Insatser för att bekämpa våldet mot kvinnor bidrar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

(8) I fördraget åläggs unionen att främja skyddet av barns rättigheter (artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen) och samtidigt bekämpa diskriminering. Barn är sårbara, särskilt de som lever i fattigdom, är offer för social utestängning, lider av funktionsnedsättningar eller befinner sig i särskilda situationer som utsätter dem för risk. Åtgärder bör vidtas för att främja barns rättigheter och bidra till att skydda barn från övergrepp och våld, vilket utgör ett stort hot mot deras fysiska och mentala hälsa.

(9) Mot bakgrund av den ständigt pågående tekniska utvecklingen och globaliseringen är det av största vikt att personuppgifter omfattas av ett effektivt skydd även i fortsättningen. Unionens rättsliga ram för uppgiftsskydd bör tillämpas på ett effektivt och enhetligt sätt inom Europeiska unionen. För att uppnå detta bör unionen kunna stödja medlemsstaternas ansträngningar att genomföra denna rättsliga ram.

(10) I kommissionens meddelande om Europa 2020[7] presenteras en strategi för en smart och hållbar tillväxt för alla. Genom att stödja och främja de rättigheter som tillkommer människor i unionen, bekämpa diskriminering och orättvisor och främja medborgarskap bidrar man till att stärka förutsättningarna att uppnå de särskilda målsättningarna och huvudinitiativen i Europa 2020-strategin.

(11) Erfarenheterna från insatser på unionsnivå har visat att man för att uppnå dessa mål måste använda en kombination av instrument, däribland lagstiftning, politiska initiativ och finansiering. Finansiering är ett viktigt verktyg för att komplettera lagstiftningsåtgärder. Ett finansieringsprogram bör därför inrättas. I kommissionens meddelande om en budget för Europa 2020[8] betonas behovet av att rationalisera och förenkla den finansiering som utgår från EU. Meningsfull förenkling och effektiv förvaltning av finansieringen kan uppnås genom en minskning av antalet program och rationalisering, förenkling och harmonisering av finansieringsbestämmelser och finansieringsförfaranden.

(12) Som ett svar på behovet av förenkling och effektiv förvaltning av finansieringen, införs genom denna förordning programmet Rättigheter och medborgarskap, i syfte att säkerställa en fortsättning och utveckling av den verksamhet som tidigare utfördes på grundval av tre olika program. Dessa inrättades genom rådets beslut 2007/252/EG av den 19 april 2007 om inrättande av det särskilda programmet Grundläggande rättigheter och medborgarskap för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet Grundläggande rättigheter och rättvisa[9]. Europaparlamentets och rådets beslut nr 779/2007/EG av den 20 juni 2007 om inrättande för perioden 2007–2013 av ett särskilt program för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne III-programmet) som en del av det allmänna programmet Grundläggande rättigheter och rättvisa[10], samt avsnitten ”Antidiskriminering och mångfald” och ”Jämställdhet” i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1672/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – Progress[11].

(13) I kommissionens meddelanden om en översyn av EU:s budget[12] respektive om en budget för Europa 2020 betonas vikten av att inrikta finansieringen på insatser med ett tydligt europeiskt mervärde, det vill säga där insatser på unionsnivå kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna vidtar åtgärder på egen hand. Insatser som omfattas av denna förordning bör bidra till att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk samt bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av EU-lagstiftningen. Finansieringen bör också bidra till att sprida kunskaper om unionens lagstiftning och politik till alla berörda samt till att skapa en sund analytisk grund för stöd till och utveckling av unionens lagstiftning och politik. Insatser på EU-nivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela EU och ger dessutom skalfördelar. Vidare är Europeiska unionen i en bättre position än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande.

(14) För att genomföra principen om sund ekonomisk förvaltning bör denna förordning innehålla bestämmelser om lämpliga verktyg för att utvärdera hur förordningen fungerar. Förordningen bör för detta ändamål fastställa allmänna och särskilda mål. I syfte att mäta i vilken utsträckning de särskilda målen har uppnåtts bör det införas en uppsättning indikatorer. Dessa indikatorer bör gälla under hela programperioden.

(15) Genom denna förordning fastställs för det fleråriga programmet en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den XX mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

(16) Denna förordning bör genomföras i full överensstämmelse med förordning (EU, Euratom) nr XX/XX av den XX om de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på Europeiska unionens årliga budget. Vid genomförandet är det viktigt att dra nytta av förenklingsverktyg som införs genom den sistnämnda förordningen. Vidare bör kriterierna för identifiering av åtgärder som ska stödjas vara inriktade på att fördela tillgängliga finansiella resurser på de åtgärder som har störst effekt med hänsyn till det politiska mål som eftersträvas.

(17) Kommissionen bör har de genomförandebefogenheter som krävs för att anta de årliga arbetsprogrammen. Befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[13]. Med hänsyn till de belopp som berörs årligen kan budgetkonsekvenserna anses som obetydliga. Därför bör det rådgivande förfarandet tillämpas.

(18) För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens budget är det viktigt att eftersträva konsekvens, komplementaritet och synergier mellan finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra, särskilt mellan det här programmet och programmet Rättsliga frågor, som inrättas genom förordning (EU) nr XX/XX av den XX[14], programmet Ett Europa för medborgarna, som inrättas genom förordning (EU) nr XX/XX av den XX[15] och programmen på de områden som rör inrikes frågor; sysselsättning och sociala frågor; hälsa och konsumentskydd; utbildning, fortbildning, ungdom, och sport; informationssamhället; utvidgning; särskilt instrumentet för stöd inför anslutningen[16] och de fonder som verkar inom den gemensamma strategiska ramen (GSR-fonder).

(19) Europeiska unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionerliga åtgärder över hela utgiftscykeln, inbegripet åtgärder för att förebygga, avslöja och utreda oegentligheter, driva in belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, i förekommande fall, besluta om påföljder. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) bör ha rätt att i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[17] utföra kontroller på platsen och inspektioner hos ekonomiska aktörer i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med finansiering från unionen inom ramen för programmet.

(20) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att bidra till skapandet av ett område där personers rättigheter, i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna främjas och skyddas, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Programmets inrättande och varaktighet

1.           Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens program Rättigheter och medborgarskap, nedan kallat programmet.

2.           Programmet ska omfatta perioden 1 januari 2014– 31 december 2020.

Artikel 2 Europeiskt mervärde

Programmet ska finansiera åtgärder med ett europeiskt mervärde. Därför ska kommissionen se till att de åtgärder som väljs ut för finansiering har till syfte att leverera resultat med ett europeiskt mervärde, och övervaka att det europeiska mervärdet faktiskt uppnåddes genom de slutliga resultaten av de åtgärder som finansierades genom programmet.

Artikel 3 Allmänna mål

Programmets allmänna mål ska vara att bidra till att skapa ett område där personers rättigheter enligt Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna främjas och skyddas.

Artikel 4 Särskilda mål

1.           För att uppnå det allmänna målet i artikel 3 ska programmet ha följande särskilda mål:

a)      Bidra till att stärka utövandet av rättigheter som grundar sig på medborgarskapet i unionen.

b)      Främja ett effektivt genomförande av principerna om förbud mot diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, inklusive jämställdhet mellan kvinnor och män samt funktionshindrades och äldres rättigheter.

c)      Bidra till att säkerställa ett starkt skydd av personuppgifter.

d)      Stärka respekten för barnets rättigheter.

e)      Göra det möjligt för konsumenter och företag att idka näringsverksamhet och handla med förtroende på den inre marknaden genom att genomdriva de rättigheter som grundar sig på unionens konsumentlagstiftning och genom att stödja friheten att bedriva näringsverksamhet på den inre marknaden genom gränsöverskridande transaktioner.

2.           Indikatorer för att mäta i vilken mån målen i punkt 1 har uppnåtts ska bland andra vara uppfattningen inom EU av hur dessa rättigheter respekteras, utövas och genomförs samt antalet klagomål.

Artikel 5 Åtgärder

1.           Med hänsyn till de mål som anges i artikel 3 och artikel 4 ska åtgärderna i programmet vara inriktade på följande områden:

a)      Förbättra allmänhetens medvetande och kunskaper om unionens lagstiftning och politik.

b)      Stödja genomförandet av unionens lagstiftning och politik i medlemsstaterna.

c)      Främja transnationellt samarbete och bygga upp ömsesidigt kunskap och ömsesidigt förtroende mellan alla inblandade aktörer.

d)      Förbättra kunskaperna om och förståelsen av frågor av potentiell betydelse för utövandet av de rättigheter och principer som garanteras av fördraget, stadgan om de grundläggande rättigheterna och sekundär unionslagstiftning, i syfte att säkerställa att beslutsfattande och lagstiftning grundar sig på faktiska förhållanden.

2.           Genom programmet ska bland annat följande typer av åtgärder finansieras:

a)      Analytisk verksamhet, såsom insamling av data och statistik; utveckling och spridning av gemensamma metoder och i förekommande fall indikatorer eller riktmärken; undersökningar, forskning och opinionsundersökningar; utvärderingar och konsekvensanalyser; utarbetande och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial; övervakning och utvärdering av införlivandet och tillämpningen av unionslagstiftning och av genomförandet av unionens politik samt workshoppar, seminarier, expertmöten och konferenser.

b)      Utbildningsverksamhet, till exempel personalutbyte, workshoppar, seminarier, utbildning för utbildare, utformning av utbildning på internet eller andra former av utbildningsmoduler.

c)       Ömsesidigt lärande, samarbete, kampanjer för att öka medvetenheten samt spridning, såsom identifiering och utbyte av god praxis, nyskapande lösningar och erfarenheter samt organisation av inbördes utvärdering och ömsesidigt lärande; organisation av konferenser och seminarier; organisation av kampanjer för att öka medvetenheten, informationskampanjer, mediakampanjer och evenemang, inklusive gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar; sammanställning och publicering av material för informationsspridning och för spridning av programmets resultat samt utveckling, drift och underhåll av IKT-system och IKT-verktyg.

d)      Stöd till viktiga aktörer, till exempel stöd till medlemsstater vid genomförandet av unionens lagstiftning och politik; stöd till centrala nätverk på europeisk nivå vilkas verksamhet är kopplad till genomförandet av programmets mål; nätverksarbete på EU-nivå mellan specialiserade organ och organisationer samt nationella, regionala och lokala myndigheter; finansiering av expertnätverk samt finansiering av övervakningscentrum på EU-nivå.

Artikel 6 Deltagande

1.           Programmet ska vara öppet för alla offentliga och/eller privata organisationer och enheter som är lagligt etablerade i

a)      medlemsstater,

b)      Eftaländer som är parter i EES-avtalet, i enlighet med villkoren i EES-avtalet,

c)      anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och villkor som anges i ramavtalet med dem om deras deltagande i unionsprogram.

2.           Offentliga och/eller privata organisationer och enheter som är lagligt etablerade i andra tredjeländer, särskilt sådana som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, får associeras till åtgärder inom programmet om detta skulle främja syftet med dessa åtgärder.

3.           Enligt programmet kan kommissionen samarbeta med internationella organisationer med verksamhet på de områden som omfattas av programmet, såsom Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Förenta nationerna. Programmet ska vara öppet för deltagande från dessa internationella organisationer.

Artikel 7 Budget

1.           Finansieringsramen för genomförandet av programmet ska vara 439 miljoner euro.

2.           Finansiella anslag ur programmet kan också täcka sådana utgifter för förberedande insatser, övervakning, tillsyn, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för att förvalta programmet och uppfylla dess mål, särskilt undersökningar, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, inklusive gemensam kommunikation av Europeiska unionens politiska prioriteringar, så länge åtgärderna har anknytning till de allmänna målen för denna förordning, utgifter i samband med it-nätverk för utbyte och behandling av information samt alla andra kostnader för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av programmet.

3.           Budgetmyndigheten ska godkänna de årliga anslag som står till förfogande för varje budgetår; anslagen får inte överskrida de tak som fastställs genom rådets förordning (EU, Euratom) nr XX/XX av den XX om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Artikel 8 Genomförandeåtgärder

1.           Kommissionen ska verkställa unionens finansiella stöd i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr XX/XX av den XX om de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på Europeiska unionens årliga budget.

2.           För att genomföra programmet ska kommissionen anta årliga arbetsprogram i form av genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 9.2.

3.           De årliga arbetsprogrammen ska ange vilka åtgärder som behövs för att genomföra programmen, de prioriteringar som ska göras vid upphandlingar och alla andra uppgifter som krävs enligt förordning (EU, Euratom) nr XX/XX av den XX om de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på Europeiska unionens årliga budget.

Artikel 9 Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning EU nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 10 Komplementaritet

1.           Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med andra unionsinstrument, bland annat med programmet Rättsliga frågor, programmet Ett Europa för medborgarna och med programmen på de områden som rör inrikes frågor; sysselsättning och sociala frågor; hälsa och konsumentskydd; utbildning, fortbildning, ungdom, och sport; informationssamhället; utvidgning; särskilt instrumentet för stöd inför anslutningen och de fonder som verkar inom den gemensamma strategiska ramen (GSR-fonder).

2.           Programmet kan dela resurser med andra unionsinstrument, särskilt programmet Rättsliga frågor, vid genomförandet av åtgärder som överensstämmer med målen i båda programmen. En åtgärd som beviljats stöd från programmet kan också få stöd från programmet Rättsliga frågor, förutsatt att finansieringen inte täcker samma kostnader.

Artikel 11 Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen

1.           Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller samt, om oegentligheter upptäcks, genom indrivning av belopp som betalats ut felaktigt och, i förekommande fall, effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder.

2.           Kommissionen eller dess företrädare samt revisionsrätten ska ha befogenhet att granska handlingar som rör stödmottagare, kontraktsparter eller underentreprenörer som mottagit unionsmedel via programmet samt att genomföra kontroller på platsen hos dessa.

              Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 utföra kontroller på platsen och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådan finansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett stödavtal, ett stödbeslut eller ett avtal om unionsfinansiering.

              Trots vad som sägs i första och andra stycket ska samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer samt stödavtal, stödbeslut och stödavtal som är ett resultat av tillämpningen av denna förordning uttryckligen ge kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätt att utföra sådana granskningar, kontroller på platsen och inspektioner.

Artikel 12 Övervakning och utvärdering

1.           Kommissionen ska följa upp programmet med regelbundna intervall för att kontrollera genomförandet av programåtgärder på de områden som anges i artikel 5.1 och uppfyllandet av de särskilda mål som anges i artikel 4. Övervakningen ska också göra det möjligt att bedöma hur jämställdhets- och diskrimineringsfrågor har behandlats i programverksamheten överlag. Vid behov bör indikatorerna delas upp efter kön, ålder och eventuell funktionsnedsättning.

2.           Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna följande:

a)      En preliminär utvärderingsrapport, senast vid halvårsskiftet 2018.

b)      En efterhandsutvärdering.

3.           Den preliminära utvärderingsrapporten ska redogöra för i vilken grad programmets mål har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och programmets europeiska mervärde, som underlag för att avgöra om finansieringen på områden som omfattas av programmet ska fortsätta, anpassas eller upphöra efter 2020. Den ska också redogöra för räckvidden av eventuella förenklingar av programmet, dess samstämmighet med andra åtgärder internt och externt samt målens och åtgärdernas fortsatta relevans. Dessutom ska den redogöra för resultaten av den efterhandsutvärdering av programmen som nämns i artikel 13.

4.           Efterhandsutvärderingen ska redogöra för programmets långsiktiga verkningar och hur hållbara dessa verkningar är, för att ge underlag för beslut om efterföljande program.

Artikel 13 Övergångsbestämmelser

Åtgärder som inleds före den 1 januari 2014 på grundval av beslut 2007/252/EG, beslut 779/2007/EG eller avsnitt 4 om antidiskriminering och mångfald och avsnitt 5 om jämställdhet i beslut 1672/2006/EG ska även fortsättningsvis omfattas av de bestämmelserna till dess att åtgärderna har slutförts. Vid tillämpningen av dessa åtgärder ska hänvisningar till de kommittéer som anges i artikel 10 i beslut 2007/252//EG, artikel 10 i beslut 779/2007/EG och artikel 13 i beslut 1672/2006/EG tolkas som hänvisningar till den kommitté som anges i artikel 9 i denna förordning.

Artikel 14 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel

På Europaparlamentets vägnar                    Ordförande

På rådets vägnar                                           På rådets vägnar

BILAGA

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget/initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerade förvaltningsmetod(er)

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Förvaltnings- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad påverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad påverkan på administrativa anslag

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Rättigheter och medborgarskap för perioden 2014–2020.

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[18]

Avdelning 33 – Rättvisa

1.3. Typ av förslag eller initiativ

þ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[19]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Programmet ska bidra till utvecklingen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa genom att främja och stödja ett effektivt genomförande av ett Europa som grundar sig på rättigheter, i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta inbegriper särskilt de rättigheter som grundar sig på unionsmedborgarskapet, principerna om förbud mot diskriminering på grundval av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning samt jämställdhet mellan kvinnor och män, funktionshindrades och äldres rättigheter, rätten till skydd för personuppgifter, barns rättigheter, konsumenträttigheter och friheten att bedriva näringsverksamhet på den inre marknaden (underlättade gränsöverskridande transaktioner).

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifika mål

För att uppnå ovannämnda allmänna mål omfattar programmet följande specifika mål:

a) Bidra till att stärka utövandet av rättigheter som grundar sig på unionsmedborgarskapet.

b) Främja ett effektivt genomförande av principerna om förbud mot diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, inklusive jämställdhet mellan kvinnor och män samt funktionshindrades och äldres rättigheter.

c) Bidra till att garantera ett starkt skydd av personuppgifter.

d) Stärka respekten för barnets rättigheter.

e) Göra det möjligt för konsumenter och företag att idka näringsverksamhet och handla med förtroende på den inre marknaden genom att genomdriva de rättigheter som grundar sig på unionens konsumentlagstiftning och genom att stödja friheten att bedriva näringsverksamhet på den inre marknaden genom gränsöverskridande transaktioner.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen:

kapitel 33 02 och 33 06 enligt den verksamhetsbaserade budgeteringen.

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget kommer att bidra till genomförandet av det gemensamma regelverket och göra det möjligt för medborgare och företag i unionen att utnyttja den befintliga lagstiftningen fullt ut. Dessa kommer att bli mer medvetna om sina rättigheter och medlemsstater och berörda aktörer kommer att ha bättre verktyg för att kunna utbyta bästa praxis och samarbeta med varandra. Förslagets verkningar på stödmottagare/målgrupper beskrivs närmare i avsnitt 4.1.2 i konsekvensanalysen.

Dessutom kommer de föreslagna ändringarna av finansieringsprogrammen att ha en klart förmånlig inverkan på förvaltningen av det finansiella stödet. Detta skulle till att börja med komma till uttryck genom en samlad strategi för vilka ansökningsförfaranden som ska tillämpas, vilken dokumentation som ska krävas och vilka IT-system som ska användas; denna strategi skulle vara gemensam för alla berörda program. Detta kommer i sig att bädda för konkreta tidsbesparingar, eftersom många berörda aktörer som är verksamma på områden som täcks av flera av den nuvarande generationen av program inte längre skulle behöva ta hänsyn till sinsemellan olika krav, utan kunde koncentrera sig mer på att utarbeta innehållsmässigt och kvalitativt bra förslag.

Med en enda harmoniserad och rationaliserad urvalsprocess skulle tidsåtgången från det att ansökningarna ges in och till dess att resultaten erhålls kunna minskas betydligt, vilket skulle leda till kortare perioder av osäkerhet för den ansökande organisationen. Det skulle dessutom innebära att projekt kunde starta mycket snabbare efter det att de har utformats, vilket i sin tur skulle leda till att de på ett mycket bättre sätt skulle uppfylla de konkreta behov som de syftar till att komma till rätta med i enlighet med EU:s politiska prioriteringar.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat och verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Indikatorer för att mäta i vilken mån de ovannämnda särskilda målen har uppnåtts ska bland andra vara uppfattningen inom EU av hur dessa rättigheter respekteras, utövas och genomförs samt antalet klagomål.

GD Rättsliga frågor har inte tillräcklig information om den rådande situationen för att på ett meningsfullt sätt kunna fastställa mål på lång till medellång sikt, men innan programmet börjar genomföras kommer vi att försöka samla in mer information om läget, så att det blir möjligt att sätta upp delmål och mål.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Lagstiftning är ett mycket viktigt verktyg för att genomföra unionens mål på området rättigheter och medborgarskap, men behöver kompletteras med andra metoder. Här kan finansiering spela en viktig roll. Finansieringen bör särskilt ha till uppgift att göra lagstiftning och rättigheter som grundar sig direkt på fördraget mer effektiv och öka medborgarnas samt de berörda yrkesgruppernas och aktörernas kunskaper, medvetande och kapacitet genom att stödja följande:

-            Informationskampanjer riktade till allmänheten, inbegripet stöd för nationella och europeiska kampanjer för att informera människor om deras rättigheter, såsom de garanteras i EU-lagstiftningen, och hur de kan tillvaratas i praktiken.

-         Fortbildning och kapacitetsuppbyggnad för jurister (till exempel domare och åklagare) och andra yrkesverksamma på det rättsliga området, så att de förses med de verktyg som krävs för att omsätta unionens rättigheter och politik i praktiken.

Finansieringen har också en central roll när det gäller att främja samarbete på gränsöverskridande nivå och utveckla det ömsesidiga förtroendet genom följande typer av åtgärder:

-         Insatser för att stärka nätverk, dvs. EU-omfattande organisationer som ska bistå vid förberedelserna av framtida initiativ på detta område samt främja ett konsekvent genomförande i hela Europa.

-         Gränsöverskridande brottsbekämpande samarbete, t.ex. införande av system som slår larm om försvunna barn samt samordning av operativt och gränsöverskridande samarbete mot narkotika.

Dessutom bör finansieringen stödja

-        forskning, analys och annan stödjande verksamhet, för att förse lagstiftaren med tydlig och ingående information om problem som uppstår och situationen på fältet. Resultaten av dessa verksamheter används sedan för att utveckla och genomföra unionens politik och se till att den grundar sig på faktiska förhållanden och är välriktad och välstrukturerad.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Finansiering inom ramen för programmet Rättigheter och medborgarskap är inriktad på verksamhet där EU-insatser kan tillföra ett mervärde jämfört med åtgärder som vidtas av medlemsstaterna själva. De verksamheter som omfattas av denna förordning bidrar till en effektiv tillämpning av regelverket genom att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk samt bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen i hela EU. Endast åtgärder på unionsnivå kan ge upphov till sådana samordnade verksamheter som har möjlighet att nå alla medlemsstater. Europeiska unionen kan lättare än medlemsstaterna hantera gränsöverskridande situationer och tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande. Utan stöd från unionen finns det en stor risk för att de berörda aktörerna skulle hantera denna typ av frågor på ett inkonsekvent och splittrat sätt. Samarbete och nätverkskontakter dem emellan kommer att leda till spridning av bästa praxis, särskilt till innovativa och integrerade lösningar i olika medlemsstater. Deltagarna i dessa verksamheter kommer därefter att kunna sprida kunskap inom sina respektive yrkesområden och sprida bästa praxis vidare i sina medlemsstater.

En sund analytisk bas för stöd till och utveckling av politiken kommer att främjas. Insatser på EU-nivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela EU och ger dessutom skalfördelar. Finansiering på nationell nivå skulle inte ge samma resultat, utan endast leda till splittrade och begränsade insatser som inte täcker behoven för Europeiska unionen som helhet.

1.5.3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

De utvärderingar efter halva tiden som genomförts för de befintliga programmen på området rättigheter och medborgarskap har bekräftat programmens effektivitet i stort, men har också identifierat ett antal problem, såsom utspädning av medel (dilution of funds) genom stöd till många små projekt med begränsad verkan. Trots att finansieringen fördelas på ett mängd projekt, finns det i geografiskt hänseende dålig spridning bland de organisationer som mottar stöd. Av utvärderingen efter halva tiden framgår att mer behöver göras för att förbättra spridningen och utnyttjandet av resultat och effekter av de finansierade verksamheterna. En förbättrad spridning går hand i hand med förbättrad utvärdering och övervakning. När det gäller effektiviteten pekade utvärderingen efter halva tiden och det offentliga samrådet på de komplicerade och byråkratiska förfaranden som de sökande ställs inför. Ur en administrativ synvinkel innebär det stora antalet förfaranden för de olika programmen en stor administrativ börda för kommissionen. Mängden förfaranden och den stora administrativa bördan bidrar till att dra ut på handläggningen. Genom en sammanslagning av programmen skulle man komma till rätta med detta problem och skapa synergier mellan programmen.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Programmet kommer att eftersträva synergier, konsekvens och komplementaritet med andra unionsinstrument, bland annat programmet Rättsliga frågor och programmen på områdena inrikes frågor; sysselsättning; hälsa och konsumentskydd; utbildning, fortbildning, ungdom, och sport; kommunikation; informationssamhället; utvidgning; särskilt instrumentet för stöd inför anslutningen och de fonder som verkar inom den gemensamma strategiska ramen (GSR-fonder). Överlappning med verksamhet inom ramen för dessa andra program kommer att undvikas, och programmet Rättsliga frågor och programmet Rättigheter och medborgarskap kommer att kunna dela på resurser för att uppnå gemensamma mål.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

þ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

· þ  Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1.1.2014 till den 31.12.2020

· þ  Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2020 och därefter

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

· Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå

· Följs av fullskalig verksamhet

1.7. Planerad metod för genomförandet[20]

þ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

þ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

· þ  genomförandeorgan

· þ  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[21]

· ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

· ¨personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

þ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Möjligheten att använda ett befintligt genomförandeorgan för att helt eller delvis genomföra programmet tas upp i motiveringen. I detta skede har inget sådant beslut fattats, och inte heller har någon analys av kostnadseffektiviteten genomförts, men alternativet bör hållas öppet.

Gemensam förvaltning är ett annat alternativ som kunde övervägas framöver. Det gäller i första hand de internationella organisationer som anges i artikel 6.2, nämligen Europarådet, Förenta nationerna och OECD.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Förslaget inbegriper övervaknings- och utvärderingsskyldigheter. Uppfyllandet av de särskilda målen kommer att övervakas regelbundet på grundval av indikatorerna i detta förslag.

Vidare kommer kommissionen senast i mitten av 2018 att tillhandahålla en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts, resursanvändningens effektivitet och programmets europeiska mervärde. En efterhandsutvärdering programmets långsiktiga verkningar och hur hållbara dessa verkningar är kommer att tillhandahållas efter det att programmet har avslutats.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

GD Rättsliga frågor har inte ställts inför några större risker för felaktigheter i sina utgiftsprogram. Detta bekräftas av den upprepade avsaknaden av betydande felaktigheter i revisionsrättens årliga rapporter och av att felfrekvensen i GD Rättsliga frågors (och tidigare GD Rättvisa, frihet och säkerhet) årliga verksamhetsrapporter under senare år inte har överstigit 2 % (med Daphne-programmet 2009 som enda undantag).

De viktigaste risker som konstaterats är följande:

- Risk för att de utvalda projekten håller undermålig kvalitet och att det finns brister i det tekniska genomförandet, vilket minskar programmens verkningar. Skälen till detta är bristfälliga urvalsförfaranden, brist på sakkunskap och otillräcklig övervakning.

- Risken för att de medel som beviljats inte används effektivt eller på ett ekonomiskt sätt, både när det gäller bidrag (tungrodda förfaranden för ersättning av faktiska bidragsberättigande kostnader och begränsade möjligheter att kontrollera dessa kostnader utan besök på plats) och när det gäller upphandling (svårt att jämföra prisanbud i de fall där det bara finns ett begränsat antal ekonomiska aktörer som har de specialistkunskaper som krävs).

Risk som hänger samman med (framför allt) mindre organisationers (bristfälliga) kapacitet att effektivt kontrollera utgifter samt att säkerställa öppenhet när det gäller de transaktioner som utförs.

- Risken för att kommissionens rykte skadas om bedrägeri eller kriminell verksamhet konstateras förekomma. Att tredje parter har ett internt kontrollsystem ger bara en partiell garanti på grund av det tämligen stora antalet heterogena uppdragstagare och bidragsmottagare som alla har ett eget, ofta väldigt litet, kontrollsystem.

De flesta av dessa risker förväntas kunna minskas med hjälp av mer målinriktade förslag och de förenklingar som införs genom den senaste treårsöversynen enligt budgetförordningen.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Beskrivning av interna kontrollsystem

Kontrollsystemet för det framtida programmet kommer att bygga på det nuvarande kontrollsystemet, som har flera beståndsdelar: den övervakning av verksamheten som utförs av programmets förvaltningsenhet, den förhandskontroll (finansiell kontroll) som utförs av den centrala budget- och kontrollenheten och den interna upphandlingskommittén samt den efterhandskontroll av bidrag och de revisioner som utförs av internrevisionsfunktionen och/eller tjänsten för internrevision.

Alla transaktioner är föremål för en förhandskontroll från programmets förvaltningsavdelning och en finansiell kontroll från den centrala budget- och kontrollenheten (med undantag för förfinansiering med låg risk). När det gäller bidrag kontrolleras kostnadsuppgifter ingående och verifikationer begärs när det anses nödvändigt utifrån en riskbedömning. Alla öppna och begränsade upphandlingsförfaranden och alla förhandlade förfaranden som rör belopp på över 60 000 euro ska kontrolleras av den interna upphandlingskommittén innan beslut om tilldelning fattas.

Efterhandskontrollen tillämpar en ”avslöjandestrategi” som syftar till att upptäcka största möjliga antal avvikelser och på så sätt skapa förutsättningar att kräva tillbaka felaktigt utbetalda belopp. Med stöd av denna strategi utförs revisionerna på ett antal olika utvalda projekt nästan uteslutande på grundval av en riskanalys.

Kostnader för och fördelar med kontroller

Vi bedömer att mellan 50 och 70 % av all personal som arbetar med förvaltningen av de nuvarande finansieringsprogrammen utför kontrollfunktioner i vid bemärkelse (från urvalet av bidragsmottagare/uppdragstagare till genomförandet av revisionsresultaten). Detta motsvarar mellan 2,1 miljoner euro (50 % av personalkostnaderna för 2014 enligt avsnitt 3.2.3) och 3,2 miljoner euro (70 % av personalkostnaderna för 2020 enligt avsnitt 3.2.3). Dessutom kostar en externalisering av efterhandskontrollerna mellan 75 000 och 100 000 euro om året, kostnader som finansieras via anslagen till administrativt stöd. Dessa kostnader utgör mellan 6 % och 4% av programmets totala budget. Andelen sjunker under sjuårsperioden, eftersom de årliga anslagen ökar betydligt mellan 2014 och 2020, medan kontrollkostnaderna förblir tämligen stabila.

Tack vare denna kombination av förhands- och efterhandskontroller samt skrivbordstester och kontroller på platsen, har den mätbara kvarstående felfrekvensen i genomsnitt legat på under 2 %, med ett undantag för Daphne-programmet 2009, där felfrekvensen steg till något över 2 %. Problemet åtgärdades året därpå genom en ökning av efterhandskontrollerna på platsen. Genom dessa kontroller har man kunnat upptäcka och åtgärda de återstående felen i den relevanta undersökningsgruppen. Det interna kontrollsystemet och kostnaderna för detta anses därför inom GD Rättsliga frågor anses därför ligga på en adekvat nivå för att uppnå målet med en låg felfrekvens.

Inom denna ram kommer GD Rättsliga frågor emellertid att fortsätta utforska möjligheterna att stärka förvaltningen och införa förenklingar. Minskningen av antalet program kommer att innebära att harmoniserade bestämmelser och förfaranden ska tillämpas, vilket minskar risken för fel. Dessutom kommer de förenklingsverktyg som görs tillgängliga genom treårsöversynen av budgetförordningen att användas i största möjliga utsträckning, eftersom det förväntas att de kommer att bidra till en minskad administrativ börda för mottagarna och samtidigt minska risken för fel och den administrativa bördan för kommissionen.

Sammanfattning av (de nuvarande) kontrollernas egenskaper och intensitet.

Sammanfattning av kontroller || Belopp miljoner euro || Antal mottagare/ transaktioner (% av totalt) || Kontrollnivå * (bedömning 1–4) || Täckning (% av värdet)

Förhandskontroller av alla finansiella transaktioner || Ej tillämpligt. || 100 % || 1–4, baserat på risk och typ av transaktion || 100 %

Upphandlingskommitténs kontroller av upphandlingsbeslut || Ej tillämpligt. || 100 % vid upphandlingar över 125 000 euro och förhandlade förfaranden över 60 000 euro || 4 || 100 % vid upphandlingar över 125 000 euro och förhandlade förfaranden över 60 000 euro

Efterhandskontroller av slutbetalningar av bidrag || Ej tillämpligt. || Minst 10 % || 4 || Mellan 5 och 10 %

*Kontrollnivå

1. Minimal administrativ/aritmetisk kontroll utan granskning av styrkande underlag.

2. Kontroll på grundval av bestyrkande information med inslag av oberoende tillsyn (till exempel revisionsintyg eller andra typer av verifikationer), men utan granskning av styrkande underlag.

3. Kontroller med hänvisning till helt oberoende bestyrkande information (till exempel databasuppgifter som bekräftar delar av kravet, tredje parts eller kommissionens bedömningar av uppnådda delmål osv.).

4. Granskning av styrkande underlag som finns att tillgå under den aktuella fasen av förfarandet (avser all inkommande och utgående dokumentation som tidsrapportering, fakturor, fysiska kontroller osv.), det vill säga kontroll med samma kontrollfrekvens för transaktioner som vid de granskningar som utförs av revisionsrätten som en del av dess revisionsförklaring.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Olika åtgärder håller på eller kommer att införas för att förebygga bedrägeri och oegentligheter inom det framtida programmet Rättigheter och medborgarskap. I artikel 11 i förslaget finns en bestämmelse om skydd för Europeiska unionens ekonomiska intressen. I enlighet med kommissionens strategi för bedrägeribekämpning, som antogs i juni 2011, är GD Rättsliga frågor i färd med att utforma en egen strategi för bedrägeribekämpning som omfattar hela utgiftscykeln, med hänsyn till att åtgärderna som ska införas måste uppfylla kraven på proportionalitet och kostnadseffektivitet. Denna strategi bygger på två grundpelare: förebyggande, på grundval av effektiva kontroller och, om bedrägeri eller oegentligheter upptäcks, motåtgärder i form av indrivning av felaktigt utbetalda belopp och, när så är lämpligt, effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder. Strategin för bedrägeribekämpning beskriver systemet med förhands- och efterhandskontroller, baserat på ett varningssystem (red flags) och anger vilka förfaranden personalen ska följa när bedrägerier och oegentligheter avslöjas. Den ger också besked om samarbetsarrangemangen med Olaf.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i den fler-åriga budget-ramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………………………...……….] || Diff./Icke-diff. || Från Efta-länder || Från kandidatländer || Från tredjeländer || Enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

[3…] || [33 01 04.YY] Programmet Rättigheter och medborgarskap || [Icke-diff. anslag] || JA || JA || NEJ || NEJ

[3…] || [33 YY YY YY] Programmet Rättigheter och medborgarskap || [Diff. anslag] || JA || JA || NEJ || NEJ

|| || || || || ||

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || [Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap]

GD: Rättvisa || || || År 2014[22] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) 33 xx xx || Åtaganden || (1) || 42,400 || 47,900 || 53,900 || 60,900 || 67,900 || 74,900 || 83,400 || || 431,300

Betalningar || (2) || 17,100 || 27,700 || 39,800 || 49,000 || 59,100 || 65,900 || 73,300 || 99,400 || 431,300

Budgetrubrik nr || Åtaganden || (1a) || || || || || || || || ||

Betalningar || (2a) || || || || || || || || ||

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[23] || || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) 33 01 04 yy || || (3) || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || || 7,700

TOTALA anslag för GD Rättsliga frågor || Åtaganden || =1+1a +3 || 43,500 || 49,000 || 55,000 || 62,000 || 69,000 || 76,000 || 84,500 || || 439,000

Betalningar || =2+2a +3 || 18,200 || 28,800 || 40,900 || 50,100 || 60,200 || 67,000 || 74,400 || 99,400 || 439,000

* Kommissionen kan komma att (delvis) lägga ut genomförandet av programmet på befintliga genomförandeorgan. Belopp och fördelning kommer om nödvändigt att justeras med hänsyn till resultaten av externaliseringsprocessen.

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 42,400 || 47,900 || 53,900 || 60,900 || 67,900 || 74,900 || 83,400 || || 431,300

Betalningar || (5) || 17,100 || 27,700 || 39,800 || 49,000 || 59,100 || 65,900 || 73,300 || 99,400 || 431,300

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för specifika program || (6) || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || || 7,700

TOTALA anslag för RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 43,500 || 49,000 || 55,000 || 62,000 || 69,000 || 76,000 || 84,500 || || 439,000

Betalningar || =5+ 6 || 18,200 || 28,800 || 40,900 || 50,100 || 60,200 || 67,000 || 74,400 || 99,400 || 439,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT

GD RÄTTSLIGA FRÅGOR || ||

Ÿ Personalresurser || 4,185 || 4,247 || 4,165 || 4,254 || 4,344 || 4,433 || 4,522 || || 30,150

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,054 || 0,055 || 0,056 || 0,057 || 0,059 || 0,060 || 0,061 || || 0,402

GD RÄTTSLIGA FRÅGOR TOTALT || Anslag || 4,239 || 4,302 || 4,221 || 4,311 || 4,403 || 4,493 || 4,583 || || 30,552

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || 4,239 || 4,302 || 4,221 || 4,311 || 4,403 || 4,493 || 4,583 || || 30,552

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 47,739 || 53,302 || 59,221 || 66,311 || 73,403 || 80,493 || 89,083 || || 469,552

Betalningar || 22,439 || 33,102 || 45,121 || 54,411 || 64,603 || 71,493 || 78,983 || 99,400 || 469,552

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

· ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

· þ  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande: GD Rättsliga frågor har ingen möjlighet att tillhandahålla en uttömmande förteckning över alla resultat som ska uppnås med det ekonomiska stödet inom ramen för programmet, och inte heller över genomsnittliga kostnader (och andra siffror). Det finns för närvarande inga statistiska verktyg som gör det möjligt att på grundval av nuvarande program redovisa genomsnittliga kostnader, och sådana exakta uppgifter skulle stå i strid med principen att det framtida programmet bör vara tillräckligt flexibelt för att man ska kunna ta hänsyn till de politiska prioriteringarna mellan 2014 och 2020. Här följer emellertid en (icke uttömmande) förteckning över förväntade resultat:

- Antal personer i en målgrupp som nås av informationskampanjer.

- Antal personer i en målgrupp som nås av utbildningsinsatserna.

- Antal berörda personer som deltar i exempelvis nätverksverksamhet, utbyten eller studiebesök.

- Antal exempel på gränsöverskridande samarbete, inklusive via användning av it-verktyg och europeiska förfaranden.

- Strategiska initiativ som utformats på grundval av utvärderingar och konsekvensanalyser samt med hänsyn till övergripande samråd med berörda aktörer och experter.

- Antal utvärderingar och konsekvensanalyser som utförts till följd av genomförandet av programmet.

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ[24] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Totalkostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

MÅL 1[25]… || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

MÅL 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3. Beräknad påverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

· ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

· þ  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014[26] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 4,185 || 4,247 || 4,165 || 4,254 || 4,344 || 4,433 || 4,522 || 30,150

Övriga administrativa utgifter || 0,054 || 0,055 || 0,056 || 0,057 || 0,059 || 0,060 || 0,061 || 0,402

Delsumma för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 4,239 || 4,302 || 4,221 || 4,311 || 4,403 || 4,493 || 4,583 || 30,552

Belopp utanför RUBRIK 5[27] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga adminstrativa utgifter || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 7,700

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 1,100 || 7,700

TOTALT || 5,339 || 5,402 || 5,321 || 5,411 || 5,503 || 5,593 || 5,683 || 38,252

Kommissionen kan komma att (delvis) lägga ut genomförandet av programmet på befintliga genomförandeorgan. Belopp och fördelning kommer om nödvändigt att justeras med hänsyn till resultaten av externaliseringsprocessen.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

· ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

· þ  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

|| 33 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 30,75 || 30,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75

|| XX 01 01 02 (Delegationer) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (Indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (Direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)[28] ||

|| 33 01 02 01 (KA, INT, SNE – totalt) || 0,5 || 0,5 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

|| XX 01 02 02 (KA, INT, JED, LA och SNE vid delegationerna) || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy[29] || - vid huvudkontoret[30] || || || || || || ||

|| - vid delegationer || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || 31,25 || 31,25 || 29,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75

33 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Belopp och fördelning kommer att justeras beroende på resultaten av den planerade externaliseringsprocessen.

Beskrivning av de uppgifter som ska utföras:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Det arbete som ska utföras omfattar alla uppgifter som krävs för att förvalta ett finansieringsprogram, till exempel att - tillhandahålla underlag till budgetförfarandet, - förbereda arbetsprogram/finansieringsbeslut och fastställa årliga prioriteringar, - förvalta förslags- och anbudsinfordringar samt efterföljande urvalsförfaranden, - kommunicera med berörda aktörer (potentiella/faktiska mottagare, medlemsstater osv.); - förvalta projekt, både när det gäller drift och finansiering, - utföra kontroller i enlighet med vad som beskrivits ovan (förhandskontroll, upphandlingskommitté, efterhandskontroll, internrevision), - bokföring, - utveckla och handha it-verktyg för bidragsförvaltning, - övervaka och rapportera om uppnåendet av mål, också i årliga verksamhetsrapporter och rapporter från utanordnare genom vidaredelegering.

Extern personal || Uppgifterna liknar dem som utförs av tjänstemän och tillfälligt anställda, med undantag för uppgifter som inte kan fullgöras av extern personal.

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

· þ  Förslaget/initiativet är förenligt med nästa fleråriga budgetram.

· ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

· ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[31].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5. Bidrag från tredje part

· þ  Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

· ¨  Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

Ange vilken extern organisation som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

· ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida

· þ  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

þ         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Inkomstsidan linje: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[32]

År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Artikel 6xxxx…………. || || || || || || || ||

För diverse inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

[33 yyyyyy…] Rubrik i den årliga budgetens inkomstdel

Ange metoden för att beräkna effekterna på inkomsterna.

Inkomsterna är inte kända i detta skede och kommer att vara beroende av kandidatländernas deltagande i programmet.

[1]               Meddelande om översyn av EU:s budget, KOM(2010) 700 slutlig av den 19 oktober 2010.

[2]               Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – En budget för Europa 2020: det nuvarande finansieringssystemet, utmaningar, resultat av de intresserade parternas samråd och olika möjliga lösningar på de viktigaste övergripande och sektorsspecifika frågorna, SEK(2011) 868 slutlig, som åtföljer meddelandet om en budget för Europa 2020, KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011.

[3]               http://ec.europa.eu/justice/news/consulting_public/news_consulting_0010_en.htm

[4]               Programmen ”Civilrätt”, ”Straffrätt”, ” Grundläggande rättigheter och medborgarskap”, ”Daphne III”, och ”Förebyggande av och information om narkotikamissbruk”, samt avsnitten ”Antidiskriminering och mångfald” och ”Jämställdhet” i programmet för sysselsättning och social solidaritet (Progress).

[5]               Preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av finansieringsprogrammet Civilrätt, KOM(2011) 351 slutlig, 15.6.2011; Preliminär utvärderingsrapport om programmet Straffrätt, KOM(2011) 255 slutlig, 11.5.2011; Rapport om halvtidsutvärderingen av programmet Grundläggande rättigheter och medborgarskap 2007–2013, KOM(2011) 249 slutlig, 5.5.2011; Rapport om den preliminära utvärderingen av Daphne III-programmet 2007–2013, KOM(2011) 254 slutlig, 11.5.2011; Rapport om den preliminära utvärderingen av det särskilda programmet Förebyggande av och information om narkotikamissbruk 2007–2013, KOM(2011) 246 slutlig, 5.5.2011.

[6]               EUT L 115, 4.5.2010, s. 115.

[7]               KOM(2010) 2020 slutlig av den 3 mars 2010.

[8]               KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011.

[9]               EUT L 110, 27.4.2007, s. 33 och rättelse till beslutet, EUT L 141, 2.6.2007.

[10]             EUT L 173, 3.7.2007, s. 19.

[11]             EUT L 315, 15.11.2006, s. 1.

[12]             KOM(2010) 700 slutlig av den 19 oktober 2010.

[13]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[14]             EUT L XX, XX.XX.XXXX, s. XX.

[15]             EUT L XX, XX, s. XX.

[16]             EUT L XX, XX, s. XX.

[17]             EUT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[18]             ABM: Verksamhetsbaserad förvaltning (Activity Based Management) – ABB: Verksamhetsbaserad budgetering (Activity-Based Budgeting).

[19]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[20]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[21]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[22]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[23]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[24]             Resultaten är de produkter och tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats, antal kilometer väg som byggts osv.)

[25]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[26]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[27]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[28]             KA = kontraktsanställda, INT = vikarier (interimspersonal), JED = ”Jeune Expert en Délégation” (unga delegerade experter), LA = lokalanställd, SNE = utstationerade nationella experter.

[29]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[30]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[31]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[32]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.