MOTIVERING

1.           Handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (nedan kallat Acta-avtalet) har till syfte att inrätta ett övergripande internationellt ramverk som ska bistå EU i dess ansträngningar för att effektivt bekämpa intrång i de immateriella rättigheterna. Sådana intrång hotar rättmätig handel och EU:s konkurrenskraft med negativa återverkningar på tillväxt och arbetstillfällen som följd. Acta-avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om skydd för immateriella rättigheter, inklusive bestämmelser för verkställigheten av åtgärderna inom civilrätt, straffrätt, gränser och digital miljö, handfasta samarbetsmekanismer mellan Acta-avtalets parter i syfte att bistå dem i deras efterlevnad av bestämmelserna och uppnå bästa metoder för en effektiv verkställighet av skyddet för de immateriella rättigheterna.

2.           Även om Acta-avtalet inte ändrar något i EU:s regelverk, eftersom EU-lagstiftningen redan har gått avsevärt mycket längre än de internationella standarderna, kommer avtalet att medföra en ny internationell standard, som bygger på Trips-avtalet, som antogs 1994 inom ramen för Världshandelsorganisation (WTO). Avtalet kommer således att erbjuda fördelar för EU:s exporterande rättighetshavare på den globala marknaden, vilka nu drabbas av systematiska och allmänt förekommande intrång i upphovsrätten, varumärken, patent, formgivning och geografiska ursprungsbeteckningar.

3.           Samtidigt är Acta-avtalet en balanserad överenskommelse, eftersom det fullt ut respekterar medborgarnas rättigheter samt angelägenheter för berörda parter, såsom konsumenter, Internetoperatörer och partner i utvecklingsländerna.

4.           Efter det att rådet den 14 april 2008 hade antagit förhandlingsdirektiven inleddes förhandlingar den 3 juni 2008. Avtalet ingicks den 15 november 2010 och texten paraferades den 25 november, efter elva förhandlingsrundor.

5.           EU:s medlemsstater hölls muntligen och skriftligen underrättade om förhandlingarna via rådets kommitté för handelspolitik. Det roterande EU-ordförandeskapet ledde förhandlingarna i frågor som rör straffrättslig verkställighet, grundade på ståndpunkter som rådet enhälligt fastslagit och antagit i Ständiga representanternas kommitté (Coreper). Europaparlamentet har också hållits regelbundet underrättat om utvecklingen via utskottet för internationell handel (Inta) och genom kommissionsledamoten De Gucht i tre plenardebatter under 2010. Den 24 november 2010 antog Europaparlamentet en resolution till stöd för Acta-avtalet.

6.           Acta-avtalet innehåller ett antal bestämmelser om straffrättslig verkställighet som omfattas av artikel 83.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De delarna av avtalet ingår, till skillnad från de delar som omfattas av artikel 207, i området med delad behörighet (artikel 2.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). När ett ärende omfattas av delad behörighet, får antingen Europeiska unionen eller medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter. När det gäller undertecknandet och ingåendet av Acta-avtalet, har kommissionen valt att inte föreslå att Europeiska unionen utövar sin potentiella behörighet när det gäller straffrättslig verkställighet som omfattas av artikel 83.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen anser detta lämpligt, eftersom det aldrig har varit avsikten att man, när det gäller förhandlingarna om Acta-avtalet, skulle ändra EU:s regelverk eller harmonisera EU-lagstiftningen när det gäller den straffrättsliga verkställigheten av immateriella rättigheter. Av denna anledning föreslår kommissionen att Acta-avtalet ska undertecknas och ingås av både EU och alla medlemsstater.

7.           Kommissionens ståndpunkt när det gäller Acta-avtalet och artikel 83.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska inte påverka kommissionens ståndpunkt vid EU:s framtida utövande av den delade behörighet som avses i artikel 83.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när det gäller andra initiativ.

2011/0167 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.6 a och v,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

med beaktande av Europaparlamentets godkännande[1], och

av följande skäl:

(1) Den 14 april 2008 bemyndigade rådet kommissionen att på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar förhandla fram ett multilateralt handelsavtal för bekämpning av varumärkesförfalskning.

(2) Dessa förhandlingar har slutförts och ett handelsavtal för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater paraferades den 25 november 2010.

(3) I enlighet med rådets beslut nr …/2010/EU av den …[2] undertecknades avtalet på unionens vägnar den …

(4) Avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater,[3] godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar.

Texten till det avtal som ska ingås åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska utse den person som ska ha rätt att på Europeiska unionens vägnar deponera godkännandeinstrumentet till avtalet, för att uttrycka att Europeiska unionen samtycker till att bindas av avtalet.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Datumet för avtalets ikraftträdande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den […]

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

BILAGA

Handelsavtal för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater

De avtalsslutande parterna

som noterar att en effektiv verkställighet av skyddet för immateriella rättigheter är av avgörande vikt för ekonomisk tillväxt i all industri och globalt,

som vidare noterar att spridningen av varumärkesförfalskade och piratkopierade varor, samt tjänster som distribuerar intrångsgörande material, undergräver rättmätig handel och en hållbar utveckling för världsekonomin, orsakar betydande ekonomiska förluster för rättighetshavarna och för legitima företag, och, i vissa fall, ger en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och i övrigt medför risker för allmänheten,

som önskar bekämpa en sådan spridning genom ett utökat internationellt samarbete och en mer effektiv internationell verkställighet,

som avser att tillhandahålla effektiva och lämpliga metoder som kompletterar Trips-avtalet för verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter, med beaktande av skillnader i deras respektive rättsordningar och praxis,

som önskar säkerställa att åtgärder och förfaranden för att skydda immateriella rättigheter inte själva blir hinder för den rättmätiga handeln,

som önskar lösa problemet med intrång i immateriella rättigheter, inklusive intrång som sker i den digitala miljön, särskilt när det gäller upphovsrätt eller närstående rättigheter, på ett sätt som upprätthåller jämvikten mellan de berörda rättighetshavarnas, tjänsteleverantörernas och användarnas rättigheter och intressen,

som önskar främja ett samarbete mellan tjänsteleverantörer och rättighetshavare för att komma till rätta med intrång i den digitala miljön,

som önskar att detta avtal ska fungera på ett sätt som ömsesidigt stöder arbete och samarbete inom internationell verkställighet, som bedrivs inom relevanta internationella organisationer, och

som erkänner de principer som fastställs i Doha-förklaringen om Trips-avtalet och folkhälsan, som antogs den 14 november 2001 vid WTO:s fjärde ministerkonferens,

har enats om följande:

Kapitel I: Inledande bestämmelser och allmänna definitioner

Avsnitt 1: INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1: Förhållande till andra avtal

Ingenting i detta avtal ska vara ett hinder för de skyldigheter som en part har i förhållande till en annan part i enlighet med gällande avtal, inklusive Trips-avtalet.

Artikel 2: Skyldigheternas art och omfattning

1.           Vardera parten ska genomföra bestämmelserna i detta avtal. En part får i sin lagstiftning införa en mer omfattande verkställighet av skydd för immateriella rättigheter än vad som krävs enligt detta avtal, förutsatt att en sådan verkställighet inte strider mot bestämmelserna i detta avtal. Vardera parten äger frihet att själv besluta om lämplig metod för att genomföra avtalsbestämmelserna i sin egen rättsordning och praxis.

2.           Ingenting i detta avtal medför någon skyldighet beträffande fördelningen av resurser mellan verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter och verkställigheten av lagstiftningen i allmänhet.

3.           De mål och principer som fastställs i del I i Trips-avtalet, särskilt artiklarna 7 och 8, ska i tillämpliga delar gälla i detta avtal.

Artikel 3: Förhållandet till standarder som rör de immateriella rättigheternas tillgänglighet och omfattning

1.           Detta avtal ska inte påverka tillämpningen i en parts lagstiftning av bestämmelser som rör tillgänglighet, förvärv, omfattning och upprätthållande av immateriella rättigheter.

2.           Detta avtal medför inte någon skyldighet för en part att vidta åtgärder när en immateriell rättighet inte är skyddad enligt dess egna lagar och förordningar.

Artikel 4: Integritet och röjande av information

1.           Ingenting i detta avtal ska tvinga en part att röja

a)      information vars röjande skulle strida mot den egna lagstiftningen, inklusive sådana lagar som skyddar rätten till integritet eller internationella avtal som den är part i,

b)      sekretessbelagd information, vars röjande skulle hindra rättsverkställigheten eller på annat sätt strida mot det allmänna intresset, eller

c)      sekretessbelagd information, vars röjande skulle vara till skada för vissa offentliga eller privata företags rättmätiga kommersiella intressen.

2.           När en part tillhandahåller skriftlig information i enlighet med bestämmelserna i detta avtal, ska den part som mottar informationen, i enlighet med sin lagstiftning och praxis, avstå från att röja eller använda informationen för ett annat ändamål än det för vilket informationen lämnades, om inte parten som lämnar informationen på förhand har givit sitt samtycke till detta.

Avsnitt 2: Allmänna definitioner

Artikel 5: Allmänna definitioner

Om inte annat anges, används i detta avtal följande beteckningar med de betydelser som anges här:

a)      Acta: handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning.

b)      Kommitté: Acta-kommittén som inrättas enligt kapitel V (Institutionella arrangemang).

c)      Behöriga myndigheter: lämpliga rättsliga, administrativa eller verkställande myndigheter enligt en parts lagstiftning.

d)      Varumärkesförfalskade varor: alla sådana varor, inklusive emballage, på vilka det utan tillstånd har anbringats ett varumärke som är identiskt med det giltigt registrerade varumärket för sådana varor, eller vars karaktäristiska egenskaper inte kan särskiljas från ett sådant varumärke, och som därmed gör intrång i varumärkeshavarens rättigheter till det varumärket, enligt lagstiftningen i det land i vilket förfarandena i kapitel II (Rättslig ram för verkställighet av skydd för immateriella rättigheter) tillämpas.

e)      Land: ska ha samma betydelse som det har i de förklarande anmärkningarna till WTO-avtalet.

f)       Tulltransitering: det tullförfarande enligt vilket varor transporteras under tullkontroll från ett tullkontor till ett annat.

g)      Dagar: kalenderdagar.

h)      Immaterialrätt: alla kategorier av immaterialrätt som omfattas av avsnitt 1–7 i del II av Trips-avtalet.

i)       Transitvaror: varor under tullens transitering eller omlastning.

j)       Person: en fysisk eller juridisk person.

k)      Upphovsrättsligt skyddade varor som piratkopierats: alla sådana varor som är kopior gjorda utan samtycke från rättighetshavaren eller en person i produktionslandet som rättighetshavaren vederbörligen bemyndigat och vilka har framställts direkt eller indirekt med utgångspunkt i en artikel, där framställningen av den kopian skulle ha utgjort ett intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet enligt lagstiftningen i det land i vilket förfarandena i kapitel II (Rättslig ram för verkställighet av skydd för immateriella rättigheter) tillämpas.

l)       Rättighetshavare: innebär också en sammanslutning eller förening med rättslig behörighet att inneha immateriella rättigheter.

m)     Territorium: vid tillämpning av avsnitt 3 (Gränsåtgärder) i kapitel II (Rättslig ram för verkställighet av skydd för immateriella rättigheter), avses tullområdet och alla frizoner[4] hos en part.

n)      Omlastning: det tullförfarande enligt vilket varor transporteras under tullkontroll från det importerande transportmedlet till det exporterande transportmedlet inom ett tullkontors område som tjänstgör som kontor för både import och export.

o)      Trips-avtalet: Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, fogat som bilaga 1C till WTO-avtalet.

p)      WTO: Världshandelsorganisationen.

q)      WTO-avtalet: Marrakesh-avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen av den 15 april 1994.

Kapitel II: Rättslig ram för verkställighet av skydd för immateriella rättigheter

Avsnitt 1: Allmänna skyldigheter

Artikel 6: Allmänna skyldigheter när det gäller verkställighet

1.           Vardera parten ska säkerställa att den i sin lagstiftning har verkställighetsförfaranden som gör det möjligt att vidta effektiva åtgärder mot alla former av intrång i de immateriella rättigheter som omfattas av detta avtal, inbegripet skyndsamma rättsmedel för att förebygga intrång samt rättsmedel som avskräcker från vidare intrång. Dessa förfaranden ska tillämpas på ett sätt som är ägnat att undvika uppkomsten av hinder för den rättmätiga handeln och säkerställa att missbruk inte sker.

2.           Förfaranden som antas, bibehålls eller tillämpas för att genomföra bestämmelserna i detta kapitel ska vara rättvisa och skäliga, och ska sörja för att rättigheterna för alla deltagare som omfattas av sådana förfaranden på lämpligt sätt skyddas. Förfarandena ska inte vara onödigt komplicerade eller kostsamma eller medföra oskäliga tidsfrister eller omotiverade dröjsmål.

3.           När bestämmelserna i detta kapitel genomförs, ska vardera parten sörja för att de tillämpliga åtgärderna, rättsmedlen och påföljderna står i proportion till hur allvarligt intrånget är och till tredje parts intressen.

4.           Ingen bestämmelse i detta kapitel ska tolkas som en skyldighet för en part att göra sina tjänstemän rättsligt ansvariga för åtgärder som de vidtagit under utövandet av sina officiella plikter.

Avsnitt 2: civilrättslig verkställighet[5]

Artikel 7: Tillgång till civilrättsliga förfaranden

1.           Vardera parten ska se till att rättighetshavarna har tillgång till civilrättsliga förfaranden för verkställighet av skyddet för en immateriell rättighet i enlighet med detta avsnitt.

2.           Om civilrättsliga rättsmedel kan föreläggas till följd av administrativa förfaranden grundade på vad som framkommit i saken, ska vardera parten föreskriva att dessa förfaranden innehållsmässigt är förenliga med de principer som fastställs i detta avsnitt.

Artikel 8: Förelägganden

1.           Vardera parten ska i civilrättsliga förfaranden rörande verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter föreskriva att dess rättsliga myndigheter har befogenhet att ålägga en part att avstå från ett intrång, och bland annat ålägga den parten eller, i förekommande fall, en tredje part över vilken den behöriga rättsliga myndigheten har jurisdiktion, att hindra att varor som innebär intrång i en immateriell rättighet släpps ut på marknaden.

2.           Utan hinder av de övriga bestämmelserna i detta avsnitt, får en part begränsa de rättsmedel som, utan rättighetshavarens tillåtelse, står till förfogande för en regering, eller en tredje part som har bemyndigats av en regering till betalningen av ett honorar, förutsatt att parten uppfyller de bestämmelser i del II i Trips-avtalet som särskilt rör en sådan användning. I övriga fall ska rättsmedlen enligt detta avsnitt tillämpas eller, om rättsmedlen är oförenliga med en parts lagstiftning, ska fastställelsedomar och skälig ersättning finnas tillgängliga.

Artikel 9: Skadestånd

1.           Vardera parten ska i civilrättsliga förfaranden rörande verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter föreskriva att dess rättsliga myndigheter har befogenhet att ålägga den som är skyldig till ett intrång och som har vetskap om, eller rimligen borde ha vetskap om, intrånget, att till rättighetshavaren betala ett adekvat skadestånd för att ersätta den skada som rättighetshavaren lidit till följd av intrånget. Vid fastställandet av skadeståndet för intrång i immateriella rättigheter, ska en parts rättsliga myndigheter ha befogenhet att bland annat ta hänsyn till alla rättmätiga mått på värdet som rättighetshavaren lämnat in, och som kan omfatta utebliven vinst, värdet av de varor som intrånget gäller eller tjänster mätt med marknadspriset, eller det rekommenderade försäljningspriset.

2.           Åtminstone i fall som gäller intrång i upphovsrätt eller närstående rättigheter och varumärkesförfalskning, ska vardera parten föreskriva att dess rättsliga myndigheter i civilrättsliga förfaranden har befogenhet att ålägga den som gör sig skyldig till intrånget att till rättighetshavaren betala den vinst som gjorts av den som gör sig skyldig till intrånget och som kan tillskrivas överträdelsen. En part får förutsätta att en sådan vinst motsvarar det skadeståndsbelopp som avses i punkt 1.

3.           Åtminstone när det gäller intrång i upphovsrätt eller närstående rättigheter som skyddar verk, fonogram och föreställningar, och när det gäller varumärkesförfalskning, ska vardera parten också inrätta eller behålla ett system med en eller flera av följande komponenter:

a)      på förhand bestämt skadestånd, eller

b)      presumtion[6] för fastställandet av ett tillräckligt skadeståndsbelopp som kompensation till rättighetshavaren för skadan som har orsakats av intrånget, eller

c)      åtminstone för upphovsrätt, tilläggsskadestånd.

4.           Om en part föreskriver det rättsmedel som avses i punkt 3 a eller en sådan presumtion som avses i punkt 3 b, ska den se till att antingen dess rättsliga myndigheter eller rättighetshavaren har rätt att välja en sådan påföljd eller presumtion som ett alternativ till de rättsmedel som avses i punkterna 1 och 2.

5.           Vardera parten ska föreskriva att dess rättsliga myndigheter, där så är lämpligt, har befogenhet att vid avslutandet av civilrättsliga förfaranden rörande intrång i åtminstone upphovsrätt eller närstående rättigheter, eller varumärkesrättigheter, ålägga den förlorande parten att ersätta den vinnande partens rättegångskostnader eller avgifter och lämpliga kostnader för juridiskt biträde eller andra kostnader i enlighet med den partens lagstiftning.

Artikel 10: Övriga rättsmedel

1.           Åtminstone när det gäller upphovsrättsligt skyddade varor som piratkopierats och varumärkesförfalskade varor, ska vardera parten föreskriva att dess rättsliga myndigheter, i civilrättsliga förfaranden och på rättighetshavarens begäran, ska ha befogenhet att förelägga om förstöring av sådana varor som utgör ett intrång, utom i undantagsfall, utan kompensation av något slag.

2.           Vardera parten ska vidare föreskriva att dess rättsliga myndigheter ska ha befogenhet att förelägga om att material och redskap, som huvudsakligen har använts i samband med framställningen eller skapandet av de varor som utgör ett intrång, utan dröjsmål och utan någon som helst ersättning, förstörs eller avlägsnas från marknaden på ett sätt som minimerar riskerna för fortsatt intrång.

3.           En part får föreskriva att verkställigheten av de rättsmedel som beskrivs i denna artikel bekostas av den som gör sig skyldig till intrånget.

Artikel 11: Upplysningar i samband med överträdelser

Utan att det påverkar tillämpningen av den egna lagstiftningen om förmånsrätt, sekretesskyddet för informationskällor eller behandling av personuppgifter, ska vardera parten, i civilrättsliga förfaranden rörande verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter, föreskriva att dess rättsliga myndigheter efter en motiverad begäran från rättighetshavaren har befogenhet att ålägga den som har gjort intrång eller påstås ha gjort intrång att till rättighetshavaren eller de rättsliga myndigheterna, åtminstone för insamlingen av bevis, lämna sådana relevanta upplysningar som föreskrivs i partens tillämpliga lagar och förordningar och som den som har gjort intrång, eller påstås ha gjort intrång, innehar eller kontrollerar. Sådana upplysningar kan inbegripa upplysningar om en person som deltar i någon aspekt av intrånget eller det påstådda intrånget och om metoderna för produktion eller distributionskanaler när det gäller de varor eller tjänster som gör intrång eller påstås göra intrång, inbegripet identifieringen av andra personer som påstås vara inblandade i produktion och distribution av sådana varor eller tjänster och deras distributionskanaler.

Artikel 12: Provisoriska åtgärder

1.           Vardera parten ska föreskriva att dess rättsliga myndigheter ska ha befogenhet att förelägga om snabba och effektiva provisoriska åtgärder

a)      mot en part eller, i förekommande fall, en tredje part över vilken den behöriga rättsliga myndigheten har jurisdiktion, för att förhindra att intrång i en immateriell rättighet sker, och särskilt för att förhindra att varor som innebär intrång i en immateriell rättighet släpps ut på marknaden, och

b)      för att bevara bevisning av betydelse för det påstådda intrånget.

2.           Vardera parten ska föreskriva att dess rättsliga myndigheter ska ha befogenhet att, utan hörande av motparten (inaudita altera parte), där så är lämpligt besluta om provisoriska åtgärder, särskilt om det är sannolikt att ett dröjsmål kommer att vålla rättighetshavaren oersättlig skada eller när bevisning löper uppenbar risk att förstöras. I förfaranden som äger rum utan hörande av motparten, ska vardera parten föreskriva att dess rättsliga myndigheter har befogenhet att agera snabbt vid begäran om provisoriska åtgärder och fatta ett beslut utan onödigt dröjsmål.

3.           Åtminstone i fall som gäller intrång i upphovsrätt eller närstående rättigheter och varumärkesförfalskning, ska vardera parten föreskriva att dess rättsliga myndigheter, i civilrättsliga förfaranden, har befogenhet att förelägga om beslag eller annat tagande i förvar av misstänkta varor, och av material och verktyg som är knutna till intrånget, och, åtminstone för varumärkesförfalskning, skriftliga bevis, antingen original, eller kopior av dessa, som berör intrånget.

4.           Vardera parten ska föreskriva att dess rättsliga myndigheter ska ha befogenhet att, när det gäller provisoriska åtgärder, av sökanden begära rimligen tillgänglig bevisning för att med tillräcklig säkerhet kunna bedöma om ett intrång skett i sökandens rättigheter eller om ett sådant intrång är nära förestående, och att ålägga sökanden att ställa säkerhet eller motsvarande garanti, som är tillräcklig för att skydda svaranden och förhindra missbruk. En sådan säkerhet eller motsvarande garanti får inte oskäligen försvåra tillgripandet av förfaranden för sådana provisoriska åtgärder.

5.           När de provisoriska åtgärderna upphävs eller upphör att gälla på grund av en handling eller underlåtelse från sökandens sida, eller när det sedermera framkommer att det inte har skett något intrång i en immateriella rättighet, ska de rättsliga myndigheterna ha befogenhet att på svarandens begäran ålägga sökanden att på lämpligt sätt gottgöra svaranden för alla eventuella skador som orsakats av åtgärderna.

Avsnitt 3: gränsåtgärder[7],[8]

Artikel 13: Tillämpningsområde för gränsåtgärderna[9]

När en part, där så är lämpligt och i överensstämmelse med sitt nationella system för skydd av immateriella rättigheter och utan att det påverkar kraven i Trips-avtalet, sörjer för en effektiv gränskontroll av skyddet för immateriella rättigheter, ska parten göra det på ett sätt som inte innebär en obefogad diskriminering mellan immateriella rättigheter och som undviker att skapa hinder för den rättmätiga handeln.

Artikel 14: Små sändningar och personligt bagage

1.           Vardera parten ska vid tillämpningen av detta avsnitt inkludera varor av kommersiell natur som skickas i små sändningar.

2.           En part får från tillämpningen av detta avsnitt undanta små mängder av varor av icke-kommersiell natur som ingår i resandes personliga bagage.

Artikel 15: Tillhandahållande av information från rättighetshavaren

Vardera parten ska tillåta sina behöriga myndigheter att begära att en rättighetshavare tillhandahåller relevant information för att bistå de behöriga myndigheterna när de vidtar de gränsåtgärder som avses i detta avsnitt. En part får också tillåta en rättighetshavare att lämna relevant information till dess behöriga myndigheter.

Artikel 16: Gränsåtgärder

1.           Vardera parten ska anta eller behålla förfaranden som gäller import- och exportsändningar under vilka

a)      dess tullmyndigheter får agera på eget initiativ för att uppskjuta frisläppandet av misstänkta varor, och

b)      där så är lämpligt, en rättighetshavare får begära att dess behöriga myndigheter skjuter upp frisläppandet av misstänkta varor,

2.           En part får anta eller behålla förfaranden som gäller misstänkta transitvaror eller i andra situationer där varorna är under tullkontroll under vilken

a)      dess tullmyndigheter får agera på eget initiativ för att uppskjuta frisläppandet av, eller kvarhålla misstänkta varor, och

b)      där så är lämpligt, en rättighetshavare får begära att dess behöriga myndigheter skjuter upp frisläppandet av, eller kvarhåller, misstänkta varor.

Artikel 17: Ansökan från rättighetshavaren

1.           Vardera parten ska föreskriva att dess behöriga myndigheterna ska kräva att en rättighetshavare som begär de förfaranden som beskrivs i punkterna 1 b och 2 b i artikel 16 (Gränsåtgärder) lämnar relevanta bevis som övertygar de behöriga myndigheterna om att det, enligt lagstiftningen i den part som föreskriver förfarandena, finns prima facie-bevisning för att det skett ett intrång i rättighetshavarens immateriella rättighet samt lämnar tillräckliga upplysningar som rättighetshavaren rimligtvis kan förväntas ha till sitt förfogande så att de misstänkta varorna blir rimligen identifierbara av de behöriga myndigheterna. Kravet att tillhandahålla tillräckliga upplysningar får inte oskäligen försvåra tillgripandet av de förfaranden som beskrivs i punkterna 1 b och 2 b i artikel 16 (Gränsåtgärder).

2.           Vardera parten ska sörja för att det finns ett förfarande för ansökan om att uppskjuta frisläppandet av, eller kvarhålla, misstänkta varor[10] under tullkontroll på dess territorium. En part får föreskriva att sådana ansökningar kan tillämpas på flera sändningar. En part får föreskriva att en ansökan om att uppskjuta frisläppandet av, eller kvarhålla, misstänkta varor, på begäran av rättighetshavaren, får tillämpas på utvalda införsel- och utförselställen som står under tullkontroll.

3.           Vardera parten ska se till att dess behöriga myndigheter inom en rimlig tidsfrist informerar sökanden om huruvida de har godtagit ansökan. Om dess behöriga myndigheter godtar ansökan, ska de också informera sökanden om ansökningens giltighetstid.

4.           En part får föreskriva att om en sökande har missbrukat de förfaranden som beskrivs i punkterna 1 b och 2 b i artikel 16 (Gränsåtgärder), eller om det finns ett giltigt skäl, ska dess behöriga myndigheter ha befogenheten att avslå, skjuta upp eller ogiltigförklara en ansökan.

Artikel 18: Säkerhet eller motsvarande garanti

Vardera parten ska föreskriva att dess behöriga myndigheter ska ha befogenhet att kräva att en rättighetshavare som begär de förfaranden som beskrivs i punkterna 1 b och 2 b i artikel 16 (Gränsåtgärder), ställer en rimlig säkerhet eller motsvarande garanti, som är tillräcklig för att skydda svaranden och de behöriga myndigheterna och förhindra missbruk. Vardera parten ska föreskriva att en sådan säkerhet eller motsvarande garanti inte oskäligen får försvåra tillgripandet av dessa förfaranden. En part får föreskriva att sådan säkerhet kan vara i form av en borgen avsedd att hålla svaranden skadeslös när det gäller eventuella förluster eller skador till följd av ett uppskjutande av frisläppandet, eller kvarhållandet, av varorna om de behöriga myndigheterna finner att varorna inte har gjort något intrång. En part får, endast under exceptionella omständigheter eller till följd av ett domstolsföreläggande, tillåta svaranden att komma i besittning av de misstänkta varorna genom utställandet av en borgen eller annan säkerhet.

Artikel 19: Beslut om intrång

Vardera parten ska anta eller behålla förfaranden genom vilka dess behöriga myndigheter, inom rimlig tid efter inledandet av de förfaranden som beskrivs i artikel 16 (Gränsåtgärder), kan besluta om huruvida de misstänkta varorna gör intrång i en immateriell rättighet.

Artikel 20: Rättsmedel

1.           Vardera parten ska föreskriva att dess behöriga myndigheter ska ha befogenhet att förelägga om förstöring av varorna efter ett sådant beslut som avses i artikel 19 (Beslut om intrång) om att varorna gjort intrång. Om varorna inte förstörs, ska vardera parten se till att sådana varor, utom under exceptionella omständigheter, avlägsnas från marknaden på ett sådant sätt att rättighetshavaren inte skadas.

2.           När det gäller varumärkesförfalskade varor, ska, utom i undantagsfall, ett avlägsnande av det olovligen anbringade varumärket inte vara tillräckligt för att varorna ska få släppas ut på marknaden.

3.           En part får föreskriva att dess behöriga myndigheter ska ha befogenhet att tillgripa administrativa påföljder efter ett beslut i enlighet med artikel 19 (Beslut om intrång) om att varorna gjort intrång.

Artikel 21: Avgifter

Vardera parten ska föreskriva att en ansökningsavgift, lageravgift eller förstöringsavgift som dess behöriga myndigheter utdömer i samband med de förfaranden som beskrivs i detta avsnitt inte får användas så att tillgripandet av dessa förfaranden oskäligen försvåras.

Artikel 22: Röjande av information

Utan att det påverkar tillämpningen av en parts lagstiftning rörande integritet eller sekretessbelagd information, får en part

a)      bemyndiga sina behöriga myndigheter att ge en rättighetshavare information om vissa varusändningar, inklusive varubeskrivning och varumängd, för att bidra till upptäckt av varor som gör intrång,

b)      bemyndiga sina behöriga myndigheter att ge en rättighetshavare information om varor, inklusive men inte begränsat till, varubeskrivning och varumängd, namn och adress till avsändare, importör, exportör eller mottagare, och, om känt, ursprungsland för varorna, samt namn och adress till tillverkaren av varorna, för att bistå vid det beslut som avses i artikel 19 (Beslut om intrång), och

c)      såvida den inte har gett sina behöriga myndigheter den befogenhet som avses i punkt b, åtminstone när det gäller importerade varor, när dess behöriga myndigheter har beslagtagit misstänkta varor eller, alternativt, fattat ett beslut i enlighet med artikel 19 (Beslut om intrång) om att varorna gör intrång, bemyndiga sina behöriga myndigheter att, inom trettio dagar[11] efter beslaget eller beslutet, ge en rättighetshavare information om dessa varor, inklusive men inte begränsat till, varubeskrivning och varumängd, namn och adress till avsändare, importör, exportör eller mottagare, och, om känt, ursprungsland för varorna samt namn och adress till tillverkaren av varorna.

Avsnitt 4: Straffrättslig verkställighet

Artikel 23: Straffrättsliga överträdelser

1.           Vardera parten ska tillhandahålla straffrättsliga förfaranden och påföljder som ska tillämpas åtminstone på uppsåtlig varumärkesförfalskning eller intrång i upphovsrätt eller närstående rättigheter genom piratkopiering i kommersiell skala[12]. Vid tillämpningen av detta avsnitt, ska handlingar som utförs i kommersiell skala innefatta åtminstone sådana handlingar som genomförs som kommersiell verksamhet för direkt eller indirekt ekonomisk eller kommersiell nytta.

2.           Vardera parten ska tillhandahålla straffrättsliga förfaranden och påföljder som ska tillämpas på uppsåtlig import[13] och inhemsk användning, inom ramen för handel och i kommersiell skala, av märkning och emballage[14] om

a)      det, utan tillstånd, på varorna har anbringats ett varumärke som är identiskt med, eller inte kan särskiljas från, det varumärke som registrerats på dess territorium, och

b)      varorna är avsedda att användas i handel med varor eller tjänster som är identiska med varor eller tjänster för vilka ett sådant varumärke har registrerats.

3.           En part får där så är lämpligt föreskriva straffrättsliga förfaranden och påföljder för otillåten kopiering av biofilmer vid en visning i en anläggning för visning av spelfilm som i allmänhet är öppen för allmänheten.

4.           När det gäller de överträdelser som anges i denna artikel och för vilka en part förskriver straffrättsliga förfaranden och påföljder, ska den parten säkerställa att straffrättsligt ansvar för medhjälp och bistånd är tillgängligt enligt dess lagstiftning.

5.           Vardera parten ska, i överensstämmelse med sina rättsprinciper, vidta sådana åtgärder som kan vara nödvändiga för att fastställa ansvar, som kan vara straffrättsligt, för juridiska personer för de överträdelser som anges i denna artikel och för vilka parten föreskriver straffrättsliga förfaranden och påföljder. Detta ansvar ska inte inverka på det straffrättsliga ansvar som de fysiska personer har som begått överträdelserna.

Artikel 24: Påföljder

För de överträdelser som anges i punkterna 1, 2 och 4 i artikel 23 (Straffrättsliga överträdelser), ska vardera parten tillhandahålla påföljder som ska omfatta fängelsestraff och böter[15], som ska vara tillräckligt höga för att avskräcka från vidare intrång och motsvara de påföljder som utdöms för brottslighet av jämförbar omfattning.

Artikel 25: Beslag, förverkande och förstöring

1.           För de överträdelser som anges i punkterna 1, 2 och 4 i artikel 23 (Straffrättsliga överträdelser) och för vilka en part föreskriver straffrättsliga förfaranden och påföljder, ska den parten föreskriva att dess behöriga myndigheter har befogenhet att förelägga om beslag av misstänkt varumärkesförfalskade varor eller upphovsrättsligt skyddade varor som piratkopierats, material och utrustning som användes när den påstådda överträdelsen begicks, skriftlig bevisning för den påstådda överträdelsen, och tillgångar som har sitt upphov i, eller som erhållits direkt eller indirekt genom, den påstådda intrångsverksamheten.

2.           Om en part kräver identifiering av de varor som är föremål för beslag som en förutsättning för utfärdandet av ett sådant föreläggande som avses i punkt 1, får den parten inte kräva att varorna beskrivs i större detalj än vad som är nödvändigt för att de ska kunna identifieras för beslaget.

3.           För de överträdelser som anges i punkterna 1, 2 och 4 i artikel 23 (Straffrättsliga överträdelser) och för vilka en part föreskriver straffrättsliga förfaranden och påföljder, ska den parten föreskriva att dess behöriga myndigheter har befogenhet att förelägga om beslag av misstänkt varumärkesförfalskade varor eller upphovsrättsligt skyddade varor som piratkopierats. Om varumärkesförfalskade varor eller upphovsrättsligt skyddade varor som piratkopierats inte förstörs, ska dess behöriga myndigheter se till att sådana varor, utom under exceptionella omständigheter, avlägsnas från marknaden på ett sådant sätt att inte rättighetshavaren skadas. Vardera parten ska se till att förverkande eller förstöring av sådana varor sker utan kompensation av något slag till den som gör sig skyldig till intrånget.

4.           För de överträdelser som anges i punkterna 1, 2 och 4 i artikel 23 (Straffrättsliga överträdelser) och för vilka en part föreskriver straffrättsliga förfaranden och påföljder, ska den parten föreskriva att dess behöriga myndigheter har befogenhet att förelägga om beslag av material och utrustning som främst användes för att tillverka de varumärkesförfalskade varorna eller de upphovsrättsligt skyddade varor som piratkopierats, samt, åtminstone för allvarliga överträdelser, de tillgångar som har sitt upphov i, eller som erhållits direkt eller indirekt genom, den påstådda intrångsverksamheten. Vardera parten ska se till att förverkande eller förstöring av sådant material, sådan utrustning eller sådana tillgångar sker utan kompensation av något slag till den som gör sig skyldig till intrånget.

5.           För de överträdelser som anges i punkterna 1, 2 och 4 i artikel 23 (Straffrättsliga överträdelser) och för vilka en part föreskriver straffrättsliga förfaranden och påföljder, får den parten föreskriva att dess behöriga myndigheter har befogenhet att förelägga om

a)      beslag av tillgångar till ett värde som motsvarar värdet på de tillgångar som har sitt upphov i, eller som direkt eller indirekt har erhållits genom, den påstådda intrångsverksamheten, och

b)      förverkande av tillgångar till ett värde som motsvarar värdet på de tillgångar som har sitt upphov i, eller som direkt eller indirekt har erhållits genom, intrångsverksamheten.

Artikel 26: Straffrättslig verkställighet på eget initiativ

Vardera parten ska föreskriva att dess behöriga myndigheter, där så är lämpligt, kan agera på eget initiativ för att inleda en utredning eller en rättslig åtgärd rörande de straffrättsliga överträdelser som anges i punkterna 1, 2 och 4 i artikel 23 (Straffrättsliga överträdelser) och för vilka den parten föreskriver straffrättsliga förfaranden och påföljder.

Avsnitt 5: Verkställighet av skydd för immateriella rättigheter i den digitala miljön

Artikel 27: Verkställighet av skydd i den digitala miljön

1.           Vardera parten ska se till att verkställighetsförfaranden, i den mån detta fastställs i avsnitten 2 (Civilrättslig verkställighet) och 4 (Straffrättslig verkställighet), finns tillgängliga enligt dess lagstiftning för att möjliggöra effektiva åtgärder mot ett intrång i immateriella rättigheter som äger rum i den digitala miljön, inbegripet skyndsamma åtgärder för att förhindra intrång och rättsmedel som avskräcker från vidare intrång.

2.           Enligt punkt 1 ska vardera partens verkställighetsförfaranden tillämpas på intrång i upphovsrätt eller närstående rättigheter över digitala nätverk, vilket kan innefatta olaglig användning av medel för omfattande spridning i syfte att göra intrång. Dessa förfaranden ska genomföras på ett sätt som undviker att skapa hinder för rättmätig verksamhet, inklusive elektronisk handel, och, i överensstämmelse med den partens lagstiftning, upprätthåller grundläggande principer såsom yttrandefrihet, rättvis process och integritet[16].

3.           Vardera parten ska sträva efter att främja gemensamma ansträngningar inom näringslivet för att effektivt motverka intrång i varumärkes- och upphovsrättigheter eller närstående rättigheter, samtidigt som man upprätthåller en rättvis konkurrens och, i överensstämmelse med den partens lagstiftning, grundläggande principer såsom yttrandefrihet, rättvis process och integritet.

4.           En part får, i enlighet med sina lagar och förordningar, ge sina behöriga myndigheter befogenheten att ålägga en leverantör av Internet-tjänster att till en rättighetshavare utan dröjsmål lämna ut tillräcklig information för att identifiera en abonnent vars konto påstås användas för intrånget, när rättighetshavaren har lämnat in ett rättsligt sett tillräckligt underbyggt påstående om att intrång skett i ett varumärke eller en upphovsrätt eller närstående rättigheter, och när denna information begärs in för att skydda eller verkställa dessa rättigheter. Dessa förfaranden ska genomföras på ett sätt som undviker att skapa hinder för rättmätig verksamhet, inklusive elektronisk handel, och, i överensstämmelse med den partens lagstiftning, och upprätthåller grundläggande principer såsom yttrandefrihet, rättvis process och integritet.

5.           Vardera parten ska tillhandahålla ett tillfredsställande rättsligt skydd och effektiva rättsmedel mot det kringgående av effektiva tekniska åtgärder[17] som författare, utövande konstnärer eller producenter av fonogram använder när de utövar sina rättigheter i, och som begränsar handlingar med avseende på, deras verk, föreställningar, och fonogram, som de berörda författarna, utövande konstnärerna eller producenterna av fonogrammen inte gett tillstånd till eller som inte är tillåtna enligt lagstiftningen.

6.           För att kunna erbjuda det tillfredsställande rättsliga skydd och de effektiva rättsmedel som avses i punkt 5, ska vardera parten tillhandahålla skydd mot åtminstone,

a)      i den mån detta föreskrivs i dess lagstiftning,

i)        det otillåtna kringgåendet av en effektiv teknisk åtgärd som man utför avsiktligt eller rimligen borde känna till, och

ii)       erbjudande till allmänheten att genom saluföring av en anordning eller produkt, inklusive datorprogram, eller en tjänst, som ett sätt att kringgå en effektiv teknisk åtgärd, och

b)      tillverkning, import eller distribution av en anordning eller produkt, inklusive datorprogram, eller tillhandahållande av en tjänst som

i)        i huvudsak är utformad eller framtagen i syfte att kringgå en effektiv teknisk åtgärd, eller

ii)       endast har en begränsat kommersiell betydelse i annat syfte än att kringgå en effektiv teknisk åtgärd. [18]

7.           För att skydda elektronisk information om förvaltning av rättigheter,[19] ska vardera parten sörja för ett tillfredsställande rättsligt skydd och effektiva rättsmedel mot personer som utan tillstånd avsiktligen utför någon av följande handlingar och som, har vetskap om, eller när det gäller civilrättsliga åtgärder, eller rimligen borde ha vetskap om, att detta medför, möjliggör, underlättar eller döljer ett intrång i en upphovsrätt eller närstående rättigheter:

a)      Avlägsnar eller ändrar elektronisk information om förvaltning av rättigheter.

b)      Distribuerar, importerar i distributionssyfte, sänder, överför eller gör tillgänglig för allmänheten kopior av verk, föreställningar eller fonogram, med vetskap om att elektronisk information om förvaltning av rättigheter utan tillstånd har avlägsnats eller ändrats.

8.           Genom att tillhandahålla tillfredställande rättsligt skydd och effektiva rättsmedel i enlighet med bestämmelserna i punkterna 5 och 7, får en part införa eller behålla lämpliga begränsningar eller undantag rörande de åtgärder genom vilka bestämmelserna i punkterna 5, 6 och 7 genomförs. De skyldigheter som fastställs i punkterna 5, 6 och 7 påverkar inte de rättigheter, begränsningar, undantag eller försvar som gäller intrång i upphovsrätten eller närstående rättigheter enligt en parts lagstiftning.

Kapitel III: Metoder för verkställighet

Artikel 28: Expertis rörande verkställighet, information och intern samordning

1.           Vardera parten ska uppmuntra utvecklingen av specialistkompetens inom sina behöriga myndigheter med ansvar för verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter.

2.           Vardera parten ska främja insamling och analys av statistiska uppgifter och annan relevant information om intrång i immateriella rättigheter och insamling av information om bästa metoder för att förebygga och bekämpa intrång.

3.           Vardera parten ska på lämpligt sätt främja den interna samordningen och underlätta gemensamma åtgärder mellan sina behöriga myndigheter med ansvar för verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter.

4.           Vardera parten ska sträva efter att, där så är lämpligt, främja upprättandet och bibehållandet av formella eller informella mekanismer, såsom rådgivande grupper, varigenom dess behöriga myndigheter kan ta emot synpunkter från rättighetshavare och andra berörda parter.

Artikel 29: Riskhantering vid gränsen

1.           För att öka effektiviteten i verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter vid gränsen, får en parts behöriga myndigheter

a)      samråda med de berörda parterna, och andra parters behöriga myndigheter med ansvar för verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter för att identifiera och åtgärda väsentliga risker samt främja åtgärder för att minska sådana risker, och

b)      utbyta information med andra parters behöriga myndigheter om verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter vid gränsen, inklusive relevant information för att bättre identifiera och kunna inspektera sändningar som misstänks innehålla varor som gör intrång.

2.           Om en part beslagtar importerade varor som gör intrång i en immateriell rättighet, får dess behöriga myndigheter förse den exporterande parten med nödvändig information för identifiering av de parter och varor som är inblandade i exporten av de beslagtagna varorna. Den exporterande partens behöriga myndigheter får vidta åtgärder mot dessa parter och framtida försändelser i enlighet med den partens lagstiftning.

Artikel 30: Öppenhet och insyn

För att främja öppenheten och insynen i dess system för verkställighet av skyddet för immateriella rättigheter, ska vardera parten vidta lämpliga åtgärder, i enlighet med sin lagstiftning och politik, för att publicera eller på annat sätt göra tillgänglig för allmänheten information om

a)      förfaranden som enligt partens lagstiftning är tillgängliga för verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter, dess behöriga myndigheter med ansvar för sådan verkställighet, och kontaktpunkter för bistånd,

b)      relevanta lagar, förordningar, slutliga rättsliga beslut och administrativa bestämmelser med allmän tillämpning som hänför sig till verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter, och

c)      dess ansträngningar för att garantera ett effektivt system för verkställighet och skydd av immateriella rättigheter.

Artikel 31: Allmänhetens medvetenhet

Vardera parten ska på lämpligt sätt främja antagandet av åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet om vikten av att respektera immateriella rättigheter och de skadliga verkningarna av intrång i immateriella rättigheter.

Artikel 32: Miljöhänsyn vid förstöringen av varor som gör intrång

Förstöring av varor som gör intrång i immateriella rättigheter ska ske i överensstämmelse med de lagar och förordningar på miljöområdet i den part i vilken förstöringen sker.

Kapitel IV

Internationellt samarbete

Artikel 33: Internationellt samarbete

1.           Vardera parten erkänner att internationellt samarbete är avgörande för att förverkliga ett effektivt skydd för immateriella rättigheter och att det bör uppmuntras oavsett vilket ursprung de varor har som gjort intrång i immateriella rättigheter eller vilken rättighetshavarens hemvist eller nationalitet är.

2.           För att bekämpa intrång i immateriella rättigheter, i synnerhet varumärkesförfalskning och upphovsrätt eller närstående rättigheter när det gäller piratkopiering, ska parterna, där så är lämpligt, främja samarbete mellan de av deras behöriga myndigheter som ansvarar för verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter. Detta samarbete kan inbegripa samarbete inom verkställighet på det straffrättsliga området och gränsåtgärder som omfattas av detta avtal.

3.           Samarbetet enligt detta kapitel ska genomföras i överensstämmelse med relevanta internationella avtal, och i enlighet med den lagstiftning, politik, resursfördelning och rättsverkställighet som är prioriteringar hos vardera parten.

Artikel 34: Informationsutbyte

Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 29 (Riskhantering vid gränsen), ska vardera parten sträva efter att med de andra parterna utbyta

a)      information som parten samlar in enligt bestämmelserna i kapitel III (Metoder för verkställighet), inklusive statistiska uppgifter och information om bästa metoder,

b)      information om lagstiftnings- och regleringsåtgärder som rör skydd och verkställighet av immateriella rättigheter, och

c)      övrig lämplig information som man enats om.

Artikel 35: Kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd

1.           Vardera parten ska, på begäran och på gemensamt överenskomna villkor, sträva efter att bistå med kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd för att förbättra verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter till andra parter i detta avtal och, där så är lämpligt, till blivande parter. Kapacitetsuppbyggnaden och det tekniska biståndet kan omfatta områden som till exempel

a)      förbättrande av allmänhetens medvetenhet om immateriella rättigheter,

b)      utveckling och genomförande av nationell lagstiftning rörande verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter,

c)      fortbildning av tjänstemän om verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter, och

d)      samordnade insatser som bedrivs på regional och multilateral nivå.

2.           Vardera parten ska sträva efter att arbeta nära tillsammans med andra parter och, där så är lämpligt, med länder som inte är parter i detta avtal i syfte att genomföra bestämmelserna i punkt 1.

3.           En part får bedriva den verksamhet som beskrivs i denna artikel i samarbete med den berörda privata sektorn eller internationella organisationer. Vardera parten ska sträva efter att undvika onödigt dubbelarbete mellan den verksamhet som beskrivs i denna artikel och annan internationell samarbetsverksamhet.

Kapitel V

Institutionella arrangemang

Artikel 36: Acta-kommittén

1.           Parterna inrättar härmed en Acta-kommitté. Vardera parten ska vara företrädd i kommittén.

2.           Kommittén ska

a)      se över genomförandet och tillämpningen av detta avtal,

b)      behandla frågor som rör utvecklingen av detta avtal,

c)      ta ställning till eventuella förslag till ändringar av detta avtal i enlighet med artikel 42 (Ändringar),

d)      i enlighet med punkt 2 i artikel 43 (Anslutning) besluta om villkoren för anslutning till detta avtal för alla WTO-medlemmar, och

e)      ta ställning till andra frågor som kan påverka genomförandet och tillämpningen av detta avtal.

3.           Kommittén får besluta att

a)      inrätta tillfälliga kommittéer eller arbetsgrupper som ska bistå kommittén vid fullgörandet av dess skyldigheter enligt punkt 2, eller bistå en blivande part vid dess begäran om anslutning till detta avtal i enlighet med artikel 43 (Anslutning),

b)      rådfråga icke-statliga personer eller grupper,

c)      lämna rekommendationer om genomförandet och tillämpningen av detta avtal, bland annat genom att godkänna riktlinjer för bästa metoder i samband med detta,

d)      med tredje part utbyta information och bästa metoder för att minska intrången i immateriella rättigheter, bland annat teknik för identifiering och övervakning av piratkopiering och förfalskning, och

e)      vidta övriga åtgärder i samband med utövandet av sina uppgifter.

4.           Alla beslut ska fattas enhälligt, utom om kommittén enhälligt beslutar annorlunda. Kommittén ska anses ha beslutat enhälligt i en fråga som hänskjutits för dess ställningstagande, om ingen av parterna som deltar i mötet där beslutet fattas, har gjort några formella invändningar mot det föreslagna beslutet. Engelska ska vara arbetsspråk i kommittén och de handlingar som stöder dess arbete ska vara på engelska.

5.           Kommittén ska anta sina regler och förfaranden inom rimlig tid efter ikraftträdandet av detta avtal, och ska uppmana de signatärer som inte är parter i detta avtal att delta i kommitténs överläggningar om dessa regler och förfaranden. Reglerna och förfarandena

a)      ska behandla sådana ärenden som ordförandeskap och möten och utförandet av organisatoriska uppgifter som är relevanta för detta avtal och dess tillämpning, och

b)      får också behandla sådana ärenden som att bevilja observatörsstatus, och andra frågor som kommittén beslutar är nödvändiga för att den ska fungera på rätt sätt.

6.           Kommittén får ändra reglerna och förfarandena.

7.           Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4, ska, under de första fem åren efter ikraftträdandet av detta avtal, kommitténs beslut att anta eller ändra reglerna och förfarandena antas enhälligt av parterna och de signatärer som inte är parter i detta avtal.

8.           Efter den period som anges i punkt 7, får kommittén anta eller ändra reglerna och förfarandena om detta beslutas enhälligt av parterna i detta avtal.

9.           Utan hinder av bestämmelserna i punkt 8, får kommittén besluta att antagandet eller ändringen av en särskild regel eller ett särskilt förfarande görs enhälligt av parterna och de signatärer som inte är parter i detta avtal.

10.         Kommittén ska sammanträda minst en gång om året, om inte kommittén beslutar annorlunda. Kommitténs första möte ska hållas inom rimlig tid efter det att detta avtal har trätt i kraft.

11.         För större säkerhet, ska kommittén inte utöva tillsyn över eller övervaka inhemsk eller internationell verkställighet eller brottsutredningar av specifika fall rörande immateriella rättigheter.

12.         Kommittén ska sträva efter att undvika onödigt dubbelarbete mellan sin verksamhet och andra internationella ansträngningar rörande verkställigheten av skyddet för immateriella rättigheter.

Artikel 37: Kontaktpunkter

1.           Vardera parten ska utse en kontaktpunkt som ska underlätta kommunikationen mellan parterna i alla frågor som omfattas av detta avtal.

2.           På begäran av en annan part, ska en parts kontaktpunkt ange ett lämpligt kontor eller en lämplig tjänsteman som den begärande parten kan framställa sin förfrågan till, och, vid behov, medverka till att underlätta kommunikationen mellan kontoret eller den berörda tjänstemannen och den begärande parten.

Artikel 38: Samråd

1.           En part får skriftligen begära samråd med en annan part beträffande varje fråga som påverkar genomförandet av detta avtal. Den anmodade parten ska välvilligt beakta en sådan begäran, lämna ett svar och erbjuda fullgoda möjligheter till samråd.

2.           Samråden, inbegripet de samrådande parternas särskilda ståndpunkter, ska vara sekretessbelagda och inte påverka de rättigheter eller ståndpunkter som en part kan ha i något annat förfarande, inklusive ett förfarande inom ramen för Överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistelösning i bilaga 2 till WTO-avtalet.

3.           De samrådande parterna får genom överenskommelse underrätta kommittén om resultaten av sina samråd enligt denna artikel.

Kapitel VI: Slutbestämmelser

Artikel 39: Undertecknande

Detta avtal ska förbli öppet för undertecknande av deltagarna i avtalsförhandlingarna[20], och av andra WTO-medlemmar som deltagarna enhälligt kommer överens om, från den 31 mars 2011 till den 31 mars 2013.

Artikel 40: Ikraftträdande

1.           Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter dagen för deponeringen av det sjätte instrumentet för ratificering, godtagande eller godkännande mellan de signatärer som har deponerat sina respektive ratificerings-, godtagande eller godkännandeinstrument.

2.           Detta avtal träder i kraft för varje signatär som deponerar sitt instrument för ratificering, godtagande eller godkännande efter deponeringen av det sjätte ratificerings-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet, trettio dagar efter dagen för denna signatärs deponering av sitt instrument för ratificering, godtagande eller godkännande.

Artikel 41: Uppsägning

En part kan säga upp detta avtal genom en skriftlig anmälan till depositarien. Uppsägningen får verkan 180 dagar efter det att depositarien har emottagit anmälan.

Artikel 42: Ändringar

1.           En part får föreslå ändringar av detta avtal till kommittén. Kommittén ska besluta om att lägga fram ett förslag till ändring till parterna för ratificering, godtagande eller godkännande.

2.           En ändring träder i kraft nittio dagar efter det att alla parter har deponerat sina respektive instrument för ratificering, godtagande eller godkännande hos depositarien.

Artikel 43: Anslutning

1.           Efter utgången av den period som anges i artikel 39 (Undertecknande), kan vilken WTO-medlem som helst ansöka om att ansluta sig till detta avtal.

2.           Kommittén ska besluta om anslutningsvillkoren för varje sökande.

3.           Detta avtal träder för sökandens del i kraft trettio dagar efter det att sökanden har deponerat sitt anslutningsinstrument baserat på de villkor för anslutningen som avses i punkt 2.

Artikel 44: Texterna till avtalet

Detta avtal ska undertecknas i ett enda original på engelska, franska och spanska och alla språkversioner ska vara lika giltiga.

Artikel 45: Depositarie

Regeringen i Japan ska vara depositarie för detta avtal.

[1]               EUT C , , s. .

[2]               OJ: please insert the number and publication reference of the decision.

[3]               OJ: please insert in footnote 1 the publication reference of the Agreement.

[4]               För tydlighetens skull godtar parterna att frihandelszon avser en del av en parts territorium inom vilket införda varor, när det gäller importtullar och skatter, generellt anses befinna sig utanför tullområdet.

[5]               En part får undanta patent och skydd av sekretessbelagd information från detta avsnitts bestämmelser.

[6]               Den presumtion som avses i punkt 3 b kan innehålla en presumtion för att skadeståndsbeloppet är i) mängden av de varor som gör intrång i rättighetshavarens immateriella rättighet i fråga och som i själva verket överlåtits till tredje personer, multiplicerat med vinsten per enhet av varor som skulle ha sålts av rättighetshavaren om det inte hade skett något intrång, eller ii) en skälig royalty, eller iii) ett schablonbelopp på grundval av sådana faktorer som åtminstone det belopp som skulle ha betalats i royalty eller avgifter om den som gjort intrånget hade begärt tillstånd att nyttja den immateriella rättigheten i fråga.

[7]               När en part i huvudsak avskaffat all tillsyn över varurörelser över sin gräns med en annan part, tillsammans med vilken den ingår i en tullunion, ska den inte vara skyldig att tillämpa bestämmelserna i detta avsnitt vid denna gräns.

[8]               Det ska inte finnas någon skyldighet att tillämpa förfarandena i detta avsnitt på varor som släpps ut på marknaden i ett annat land av rättighetshavaren eller med dennes samtycke.

[9]               Parterna är överens om att patent och skydd av sekretessbelagd information inte omfattas av bestämmelserna i detta avsnitt.

[10]             Kravet att tillhandahålla sådana förfaranden för ansökan ingår i de skyldigheter att tillhandahålla förfaranden som avses i punkterna 1 b och 2 b i artikel 16 (Gränsåtgärder).

[11]             I denna artikel avses med dagar arbetsdagar.

[12]             Vardera parten ska behandla uppsåtlig import eller export av varumärkesförfalskade varor eller upphovsrättsligt skyddade varor som piratkopierats i kommersiell skala såsom olagliga handlingar som ska bli föremål för straffrättsliga påföljder enligt denna artikel. En part får fullgöra sin skyldighet rörande import eller export av varumärkesförfalskade varor eller upphovsrättsligt skyddade varor som piratkopierats, genom att föreskriva att distribution, försäljning eller marknadsföring av sådana varor i kommersiell skala är olagliga handlingar som ska bli föremål för straffrättsliga påföljder.

[13]             En part får uppfylla sin skyldighet rörande import av märken eller emballage genom att vidta åtgärder rörande distribution.

[14]             En part får uppfylla sina skyldigheter enligt denna punkt genom att föreskriva straffrättsliga förfaranden och påföljder som ska tillämpas på försök att begå en varumärkesöverträdelse.

[15]             Det är underförstått att det inte finns någon skyldighet för en part att tillhandahålla en möjlighet att döma till fängelse och böter parallellt.

[16]             Till exempel, utan att det påverkar en parts lagstiftning, genom att anta eller behålla en ordning som föreskriver inskränkningar av det rättsliga ansvaret, eller av rättsmedlen mot, leverantörer av Internet-tjänster samtidigt som rättighetshavarens rättmätiga intressen bevaras.

[17]             I denna artikel avses med tekniska åtgärder varje teknik, anordning eller komponent som har utformats för att vid normalt bruk förhindra eller begränsa handlingar, med avseende på verk, föreställningar eller fonogram, som inte har tillåtits av författarna, de utövande konstnärerna eller producenterna av fonogram, i enlighet med en parts lagstiftning. Utan att det påverkar omfattningen av en upphovsrätt eller närstående rättigheter enligt en parts lagstiftning ska tekniska åtgärder anses vara effektiva om användningen av skyddade verk, föreställningar, eller fonogram kontrolleras av författare, konstnärer eller producenter av fonogram genom tillämpningen av en relevant kontroll av tillgång eller process för skydd, såsom kryptering eller kodning, eller en kontrollmekanism för kopiering, som uppfyller målet att skydda.

[18]             Vid genomförandet av punkterna 5 och 6, ska ingen part vara skyldig att kräva att utformningen av eller utformningen och urvalet av delar och komponenter för elektronik, telekommunikation eller datoranvändning avsedda för konsumenterna ska vara ett svar på någon särskild teknisk åtgärd, så länge som produkten inte på annat sätt strider mot genomförandebestämmelserna för dessa punkter.

[19]             I denna artikel avses med information om förvaltning av rättigheter:

a)             information som identifierar verket, föreställningen eller fonogrammet, författaren till arbetet, den utövande konstnären i föreställningen, eller producenten av fonogrammet; eller rättighetshavaren till verket, föreställningen eller fonogrammet,

b)            information om villkoren för användningen av verket, föreställningen eller fonogrammet, eller

c)             siffror eller koder som representerar den information som beskrivs i a och b ovan, när någon av dessa uppgifter är knuten till en kopia av ett verk, en föreställning eller ett fonogram, eller förekommer i samband med överföringen eller tillgängliggörandet av ett verk, en föreställning eller ett fonogram för allmänheten.

[20]             Australien, Republiken Österrike, Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Kanada, Republiken Cypern, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Republiken Estland, Europeiska unionen, Republiken Finland, Republiken Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Republiken Ungern, Irland, Republiken Italien, Japan, Republiken Korea, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Malta, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Konungariket Nederländerna, Nya Zeeland, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Singapore, Republiken Slovakien, Republiken Slovenien, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Schweiziska edsförbundet, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt Amerikas förenta stater.