52011PC0335

MOTIVERING

BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

- Motiv och syfte

Syftet med detta förslag är att genomföra en undersökning av hushåll och personer i EU om trygghet mot brott. Därigenom skulle uppgifter om förekomsten av vissa typer av brott och om andra aspekter rörande befolkningens upplevda trygghet bli tillgängliga. Det skulle bli ett värdefullt komplement till brottsstatistiken från förvaltningskällor (t.ex. polisrapporter) som är välkänt svåra att jämföra mellan medlemsstaterna.

- Allmän bakgrund

Europeiska rådet framhävde avsaknaden av jämförbar brottsstatistik på EU-nivå i Haagprogrammet 2005. Därför upprättade kommissionen en handlingsplan 2006–2010 för att förbättra metoderna att mäta brottslighet, där en undersökning av hushållen i EU om utsatthet för brott ingick. I Stockholmsprogrammet (2009) betonades behovet att praktiskt följa upp arbetet på detta område. Därför föreslås att en undersökning på EU-nivå genomförs 2013 enligt de metoder som de berörda parterna nu enats om.

- Gällande bestämmelser

Det finns inga gällande bestämmelser på det område som berörs av förslaget.

- Förenlighet med EU:s politik och mål på andra områden

Förslagets syfte är att förenkla nuläget där ett antal nationella undersökningar har utvecklats, och var och en av dem syftar till att mäta brottslighet och trygghet nationellt. Det är mycket sannolikt att medlemsstaterna kommer att utveckla andra sådana undersökningar, om de inte får tillfälle att införa en gemensam modell. Modellen har utvecklats i nära samarbete med medlemsstaterna, och den kommer att göra jämförbara uppgifter tillgängliga och undanröja risken för att resurser öds i onödan genom parallellt utvecklingsarbete i medlemsstaterna. Den har fördelen att förenkla EU-statistiken i enlighet med kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet. Den följer principerna i uppförandekoden avseende europeisk statistik i fråga om kvalitet, sunda metoder, kostnadseffektivitet, relevans, noggrannhet och tillförlitlighet, samstämmighet och jämförbarhet.

Enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1578/2007/EG av den 11 december 2007 om gemenskapens statistiska program 2008–2012[1] ska europeisk statistik om brottslighet och brottsoffer utvecklas. En hushållsbaserad/personlig undersökning om brottsoffer nämns särskilt i det årliga statistiska arbetsprogrammet för 2011.

Hittills har inga uppgifter om brottslighet och enskildas och hushålls trygghet sammanställts för hela EU. Förvaltningsuppgifter om brottslighet (grundade på polisrapporter o.d.) har sedan 2006 insamlats på informell basis och offentliggjorts. Det är allmänt erkänt att sådana uppgifter har begränsad jämförbarhet på grund av medlemsstaternas olika rättssystem och registreringsmetoder, och att möjligheterna att överkomma dessa svårigheter är små. En undersökning ger möjlighet att samla in jämförbara uppgifter enligt ett gemensamt frågeformulär och gemensamma metoder.

De uppgifter som ska samlas in genom detta statistiska redskap har ett särskilt stort värde inom politikområdet för rättsliga och inrikes frågor. Förslaget utgör ett direkt svar på de politiska önskemål som uttryckts i Haag- och Stockholmsprogrammen.

Det anses vidare allmänt att frihet från brottslighet och från känslan av personlig otrygghet är en viktig del av befolkningens allmänna välbefinnande. I rapporten från kommissionen för mätning av ekonomiska resultat och samhällsutveckling (den s.k. Stiglitzrapporten, 2009) hävdades att nya indikatorer för socialt välbefinnande borde tas fram för att komplettera de mer traditionella måtten på ekonomiska framsteg som BNP. I rapporten föreslogs tänkbara livskvalitetsindikatorer för att beakta exempelvis känslan av personlig trygghet och erfarenheter av att drabbas av brott, och där diskuterades särskilt de befintliga hushållsbaserade undersökningarnas möjligheter att mäta sådana fenomen. Med en EU-undersökning blir det möjligt att utforska detta område för Europa som helhet på samanvändbara, jämförbara grunder.

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYSER

- Interna diskussioner mellan berörda avdelningar vid kommissionen

De avdelningar som främst berörts av utvecklingen var dåvarande GD Rättvisa, frihet och säkerhet samt Eurostat. GD Rättvisa, frihet och säkerhets uppgifter har nu tagits över av GD Inrikes frågor. Kommunikation har skett ofta och regelbundet under resans gång, både mellan generaldirektoraten och i form av medverkan vid nedan nämnda möten med berörda parter.

- Samråd med berörda parter

Inom kommissionens handlingsplan 2006–2010 om mätning av brottslighet och straffrätt tillsattes en expertgrupp. Den bestod av nationella experter på rättsliga och inrikes frågor från samtliga medlemsstater samt internationella experter från högskolor, internationella organisationer osv. Vid vart och ett av expertgruppens årliga möten diskuterades undersökningens krav och de indikatorer som ska sammanställas. Information cirkulerades genom en särskild webbplats på Circa. Detaljfrågor har dryftats genom att gruppen tillfrågats skriftligen.

På grundval av ett frågeformulär som gått på remiss till expertgruppens medlemmar sammanställdes en förteckning över centrala indikatorer, med frekvens och relativ betydelse. Indikatorerna omfattande en rad traditionella problem (inbrott, stöld, fysiskt våld m.m.) och oro för den senaste tidens utveckling, t.ex. databrott och olika slags bedrägeribrott. Andra problem som framhävdes var allmänhetens uppfattning om säkerhetsfrågor och trygghetsupplevelse. Dessa indikatorer var en viktig del av utvecklingsprocessen och uppdaterades vid behov genom regelbundna samråd.

- Extern experthjälp

Experthjälp inhämtades från en rad internationella experter genom upphandlingsförfaranden. Här ingick FN-organet HEUNI, som utformade ett preliminärt frågeformulär, och grundarna av International Crime Victims Survey (ICVS), det enda tidigare försöket att inrätta en internationell undersökning av brottslighet. Nära samarbete bedrevs också med Förenta nationernas narkotika- och brottslighetsbyrå (UNODC) och Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE), som varit ledande inom liknande verksamhet internationellt.

Metoderna övervakades av Eurostats arbetsgrupp för brottslighetsstatistik, och den närmare utvecklingen anförtroddes en arbetsgrupp av medlemsstater. På så sätt säkrades tillgången till de erfarenheter som redan gjorts av de länder (omkring tio) som redan genomför nationella undersökningar.

Förutom regelbundna möten cirkulerades information genom en särskild webbplats på Circa. De europeiska direktörerna för social statistik och kommittén för det europeiska statistiksystemet informerades regelbundet om framstegen.

De metoder som valdes bygger på dem i Förenta nationernas handbok, som Eurostat och ett antal EU-länder också bidragit till. Den föreslagna modellen för undersökningen prövades i en pilotundersökning 2008–2009 i 16 medlemsstater med stöd av åtgärdsmedel från kommissionen.

Pilotundersökningens resultat utvärderades av internationella experter och delgavs arbetsgrupperna. Den föreslagna modellen finjusterades med ledning av de här erfarenheterna vid en rad möten och samråd under 2010.

- Konsekvensanalys

Den föreslagna undersökningen av brottslighet och trygghet kommer för första gången att göra information tillgänglig från samtliga medlemsstater om en fråga som har central politisk betydelse för EU. Genom gemensamma metoder och redovisningsformer sammanställs uppgifter som blir samanvändbara och jämförbara och därigenom relevanta för användare både i EU och nationellt. Medlemsstaterna medverkar i undersökningen genom sina nationella statistikmyndigheter som har väl inarbetade rutiner för insamling och bearbetning av data från undersökningar.

RÄTTSLIGA ASPEKTER

- Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Målet med förordningen är att fastställa en gemensam ram för sammanställning av europeisk statistik om trygghet mot brottslighet, genom medlemsstaternas insamling, sammanställning, bearbetning och översändande av harmoniserad europeisk statistik om brottslighet och trygghet enligt en hushållsbaserad/personlig undersökning.

- Rättslig grund

Artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör den rättsliga grunden för unionsstatistiken. Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder för att framställa sådan statistik som behövs för unionens verksamhet. I artikeln fastställs att framställningen av europeisk statistik ska uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter. Den får inte innebära en alltför stor belastning för de ekonomiska aktörerna.

- Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte omfattas av Europeiska unionens exklusiva behörighet.

Medlemsstaterna kan inte i tillräcklig utsträckning själva uppnå målen för förslaget av följande skäl:

Ett centralt problem när det gäller kvaliteten på alla statistiska uppgifter är samanvändbarhet och jämförbarhet. Utan en tydlig EU-ram, dvs. EU-lagstiftning där gemensamma statistiska begrepp, rapporteringsformat och kvalitetskrav fastställs, är det inte möjligt för medlemsstaterna att uppnå detta i den utsträckning som krävs. Därför föreslås en modell för en undersökning och brottslighet och trygghet. Den omfattar en förteckning över variabler som ska ingå och en mall till frågeformulär.

Åtgärder från enbart medlemsstaternas sida skulle påverka medlemsstaternas intressen negativt av följande skäl:

De flesta länder som inte redan har nationella undersökningar om brottslighet och trygghet vill utveckla sådana instrument för att mäta detta av politiska skäl. Om alla utvecklar sina egna undersökningar leder det till olika metoder och frågeformulär. Det skulle innebära att resultaten inte kan jämföras på EU-nivå. Medlemsstaterna är själva angelägna om att kunna göra jämförelser mellan sig själva och andra länder i EU. Avsaknaden av en gemensam ram med gemensamma begrepp och rapporteringsformat skulle innebära att möjligheten att utbyta jämförbar statistik skulle äventyras eller helt och hållet försvinna.

Av följande skäl kan målet med förslaget bättre uppnås med hjälp av EU-åtgärder:

Målet med förslaget kan bättre uppnås genom en EU-rättsakt, eftersom endast kommissionen kan samordna den nödvändiga harmoniseringen av statistisk information på EU-nivå. Insamlingen av data och sammanställningen av jämförbar statistik om trygghet mot brottslighet kan däremot organiseras av medlemsstaterna med hjälp av de lämpligaste källorna och metoderna för att få den erforderliga informationen. EU kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.

Syftet med förslaget är att harmonisera begrepp, ämnen som behandlas och de insamlade uppgifternas karaktär, behandling, kvalitetskriterier, tidsfrister för rapportering och resultat för att få relevant, aktuell, jämförbar och samanvändbar europeisk statistik.

Medlemsstaterna kommer att samla in uppgifterna enligt sina egna urvalsramar och välja form för intervjuerna (personliga intervjuer, telefonintervjuer, brevintervjuer, webbintervjuer m.m.) enligt vedertagna nationella rutiner.

Förslaget är sålunda förenligt med subsidiaritetsprincipen.

- Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

I enlighet med proportionalitetsprincipen går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med den.

Enligt förslaget ska en ny undersökning införas när så krävs, men medlemsstaterna kan uppfylla kraven genom att ändra nationella undersökningar när sådana finns.

- Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: Europaparlamentets och rådets förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:

Valet av lämplig regleringsform beror på det rättsliga målet. Med tanke på informationsbehoven på EU-nivå har tendensen inom den europeiska statistiken varit att hellre använda förordningar än direktiv som grundrättsakter. En förordning är att föredra eftersom den ger samma lagstiftning i hela EU och garanterar att medlemsstaterna tillämpar den fullständigt och enhetligt. En förordning är direkt tillämplig, vilket innebär att den inte behöver införlivas i nationell rätt. Direktiv är däremot bindande för medlemsstaterna i fråga om de mål som ska uppnås, men de nationella myndigheterna kan själva bestämma hur de ska uppnå dessa mål. De måste också införlivas i nationell lagstiftning. Att reglera med en förordning är i överensstämmelse med andra rättsakter om EU-statistik som antagits sedan 1997.

BUDGETKONSEKVENSER

Enligt förslaget ska 12 miljoner euro tas i anspråk 2012 från EU:s budget.

Enligt förslaget ska medlemsstaterna utforma nya undersökningar (eller i vissa fall anpassa befintliga undersökningar). Den metodutveckling som krävs är mycket kostsam, och dessutom är socialpolitiska undersökningar alltid kostsamma p.g.a. kostnader för intervjuarnas löner, resekostnader m.m. Den politiska prioritet som området med frihet, säkerhet och rättvisa fått i Stockholmsprogrammet innebär att det är lämpligt att låta upp till 90 % av medlemsstaternas stödberättigande kostnader täckas av medel från EU:s budget.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

- Upphävande av gällande lagstiftning

Om förslaget antas innebär det inte att någon befintlig lagstiftning upphävs.

- Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Den förslagna rättsakten berör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och bör därför omfatta det.

2011/0146 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om europeisk statistik om trygghet mot brott

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande[2],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

1. Europeiska rådet bekräftar i Haagprogrammet[3] sin prioritering att utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som en central angelägenhet för människorna i de stater som förenats i unionen, och välkomnar i det programmet kommissionens initiativ att upprätta europeiska instrument för insamling, analys och jämförelse av information om brottslighet och säkerhetsfrågor i medlemsstaterna. Det ger kommissionen (Eurostat) i uppdrag att svara för fastställande och insamling av sådana uppgifter från medlemsstaterna.

2. Att utveckla ett statistiskt instrument för mätning av säkerhetsfrågor är ett av de viktigaste målen i EU:s handlingsplan 2006–2010 för en övergripande och samordnad EU-strategi för mätning av brottslighet och straffrättskipning, som kommissionen lade fram för att nå Haagprogrammets mål.

3. I Stockholmsprogrammet[4] betonar Europeiska rådet sin beslutsamhet att bygga upp ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd, och uppmanar kommissionen att fortsätta att utveckla statistiska redskap för att mäta brottslighet och vidareutveckla de åtgärder som anges och delvis genomförts i EU:s handlingsplan 2006–2010, med tanke på det tilltagande behovet av sådan statistik på ett antal områden med anknytning till frihet, säkerhet och rättvisa. Inom sjätte ramprogrammet som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002 om sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation (2002–2006)[5] och sjunde ramprogrammet som antogs genom the Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)[6] har kommissionen dessutom finansierat en rad forskningsprojekt om upplevd trygghet och förtroende för polis och rättsväsende, som bör beaktas.

4. Medlemsstaternas satsningar på att ta fram nödvändiga statistiska redskap för att mäta brottslighet och straffrättskipning och de utgifter som det innebär är av sådan karaktär att det motiverar ett ekonomiskt bidrag från unionens budget på upp till 90 % av de stödberättigande kostnaderna.

5. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik[7] utgör en referensram för sammanställning av europeisk statistik, i synnerhet dess bestämmelser om bidrag till nationella myndigheter i artikel 5. Enligt den förordningen är det viktigt att statistiken styrs av principerna om yrkesmässigt oberoende, opartiskhet, objektivitet, tillförlitlighet, insynsskydd för statistiska uppgifter och kostnadseffektivitet.

6. Denna förordning garanterar rätten till respekt för privatlivet och familjelivet och skydd av personuppgifter enligt artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[8].

7. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[9] samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[10] gäller för denna förordning.

8. Vid sammanställning och spridning av europeisk statistik i enlighet med denna förordning bör medlemsstaternas och EU:s statistikmyndigheter beakta principerna i den uppförandekod för europeisk statistik som kommissionen stödde i sin rekommendation av den 25 maj 2005 om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar.

9. Eftersom målen för denna förordning, nämligen att upprätta en gemensam rättslig ram för sammanställning av europeisk statistik om trygghet mot brott genom insamling av uppgifter från ett urval av personer, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av insatsernas omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

10. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller praktiska former för utbyte av mikrodata, kvalitetsrapporternas utformning samt systemet för datakodning. De befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[11].

11. Europeiska datatillsynsmannen och kommittén för det europeiska statistiksystemet har rådfrågats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas en ram för utveckling, framställning och spridning av jämförbar europeisk statistik om trygghet mot brott, på grundval av en undersökning av hushåll eller personer.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a) hushåll : person som bor ensam eller en grupp människor som bor tillsammans i samma privatbostad och delar på utgifterna, inklusive kostnaderna för de grundläggande behoven, men denna definition inbegriper inte kollektiva hushåll såsom sjukhus, vårdhem, fängelser, militära förläggningar, religiösa institutioner, pensionat eller hotell.

b) stadigvarande bosättning : en plats där en person normalt har sin dygnsvila, bortsett från tillfällig frånvaro för rekreation, semester, besök hos vänner och släktingar, affärer, läkarbehandling eller religiös pilgrimsfärd, eller i brist på annat folkbokföringsbostad eller registrerad bostad.

Endast följande personer ska anses vara stadigvarande bosatta i det geografiska området i fråga:

i) de som utan avbrott bott på platsen för sin stadigvarande bosättning under minst tolv månader före referensdagen, eller

ii) de som anlänt till platsen för sin stadigvarande bosättning under de tolv månader som föregick referensdagen med avsikten att stanna där i åtminstone ett år.

När omständigheterna i led i eller ii inte kan fastställas, avses med stadigvarande bosättning den plats där personen är folkbokförd.

c) trygghet : någons känsla av att hans eller hennes person, hushåll eller ägodelar inte är utsatta för hot på grund av brottslighet.

d) indirekt svar : uppgift om en person som lämnas av en annan medlem av den personens hushåll.

e) mikrodata : enskilda statistiska uppgifter.

f) metadata om kvalitet : varje upplysning från uppgiftslämnarna som anses användbar vid tolkningen av de uppgifterna.

Artikel 3

Tillämpningsområde

12. Varje medlemsstat ska till kommissionen (Eurostat) lämna de uppgifter som anges i bilaga I.

13. Frågor om sexuellt våld ska ställas separat på frivillig grund.

14. Frankrike och Irland är undantagsvis inte ålagda att samla in uppgifter om våld mellan medlemmar av samma hushåll.

Artikel 4

Uppgifter och referenstid

1. Uppgifterna ska samlas in på grundval av ett urval av hushåll eller personer enligt artikel 5.

2. Uppgifterna ska samlas in under 2013.

3. Observationsperioden ska omfatta de tolv månaderna före uppgiftsinsamlingen.

Artikel 5

Urval och urvalsstorlek

1. Uppgifterna ska grundas på nationellt representativa sannolikhetsurval.

2. Urvalsstorleken ska under antagande om enkelt slumpmässigt urval uppgå till minst

a) 8 000 personer i medlemsstater där antalet invånare i åldrarna 16 år eller äldre uppgår till mer än 10 miljoner,

b) 7 000 personer i medlemsstater där antalet invånare i åldrarna 16 år eller äldre uppgår till mer än 5 miljoner men mindre än 10 miljoner,

c) 6 000 personer i medlemsstater där antalet invånare i åldrarna 16 år eller äldre uppgår till mer än 1,5 miljoner men mindre än 5 miljoner,

d) 5 000 personer i medlemsstater där antalet invånare i åldrarna 16 år eller äldre uppgår till mer än 0,5 miljoner men mindre än 1,5 miljoner,

e) 3 000 personer i medlemsstater där antalet invånare i åldrarna 16 år eller äldre uppgår till mindre än 0,5 milljoner.

Artikel 6

Undersökningsenhet

1. Referenspopulationen ska vara alla personer som bor i hushåll med stadigvarande bosättning på medlemsstatens territorium vid tidpunkten för uppgiftsinsamling.

2. Små delar av det nationella territoriet där högst 2 % av den nationella befolkningen är stadigvarande bosatt, samt de nationella territorier som anges i bilaga II, får undantas från undersökningen.

3. Uppgifterna ska avse personer som är 16 år och äldre.

4. Indirekta svar är inte tillåtna.

Artikel 7

Överlämnande och hantering av uppgifter

1. Medlemsstaterna ska överlämna sekretessbelagda mikrodata till kommissionen (Eurostat) i enlighet med bestämmelserna om överlämnande av sekretessbelagda uppgifter i förordning (EG) nr 223/2009. Medlemsstaterna ska se till att det inte är möjligt att med hjälp av de överlämnade uppgifterna direkt identifiera hushåll eller personer.

2. Medlemsstaterna ska överlämna mikrodata senast den 31 juli 2014. Mikrodata ska åtföljas av en uppsättning tabeller med indikatorer om prevalens de senaste tolv månaderna efter typ av brott och upplevd trygghet.

Artikel 8

Tillhandahållande av data och metadata

1. Medlemsstaterna ska tillhandahålla mikrodata och därtill hörande metadata om kvalitet enligt en kommunikationsstandard som kommissionen (Eurostat) fastställer. Mikrodata och metadata om kvalitet ska göras tillgängliga för kommissionen (Eurostat) på elektronisk väg genom det enhetliga inmatningsstället.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa de praktiska formerna för överföring av mikrodata. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2.

Artikel 9

Spridning av uppgifter och tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte

1. Kommissionen (Eurostat) ska sprida statistiken om trygghet mot brott senast den 31 december 2014.

2. Kommissionen (Eurostat) får ge tillgång till konfidentiella uppgifter som överlämnats i enlighet med den här förordningen, på villkoren i förordning (EG) nr 831/2002.

Artikel 10

Kvalitetsbedömning

1. Medlemsstaterna ska garantera kvaliteten på översända mikrodata.

2. Vid tillämpningen av denna förordning ska de kvalitetskriterier som avses i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 gälla för de uppgifter som överförs.

3. Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med en rapport om mikrodatakvaliteten. Rapporten ska lämnas senast en månad efter det att mikrodata överlämnats.

4. Vid tillämpningen av de kvalitetskriterier som anges i punkt 2 på uppgifter som omfattas av denna förordning ska kommissionen i genomförandeakter fastställa kvalitetsrapporternas utformning samt systemet för datakodning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2.

5. På grundval av de rapporter som avses i punkt 3 ska kommissionen (Eurostat) bedöma de överlämnade uppgifternas kvalitet, särskilt i syfte att säkerställa att uppgifterna från de olika medlemsstaterna är jämförbara.

Artikel 11

Finansiering

1. För genomförandet av denna undersökning ska kommissionen lämna ett ekonomiskt bidrag till medlemsstaternas kostnader för insamling, behandling och överlämnande av uppgifterna, inklusive personalkostnader vid de nationella myndigheterna, med förbehåll för de villkor som anges i bidragsavtalet. Bidraget ska lämnas till de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009.

2. Unionens medfinansiering får vara högst 90 % av projektets totala bidragsberättigande kostnader.

3. Det ekonomiska bidraget ska bero på tillgången till avsatta medel i Europeiska unionens budget.

4. Åtgärder som finansieras enligt denna förordning får inte ta emot bidrag från andra av unionens finansieringsinstrument. Bidragsmottagarna ska förse kommissionen med upplysningar om all annan finansiering som tas emot och om alla pågående ansökningar om finansiering.

5. När åtgärder som finansieras enligt denna förordning genomförs ska kommissionen se till att unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller, genom återkrav av oriktigt utbetalda belopp och vid konstaterade oegentligheter genom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95[12] och (Euratom, EG) nr 2185/96[13] samt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999[14].

. För åtgärder som finansieras enligt den här förordningen ska med oegentlighet enligt artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje överträdelse av eller brott mot avtalsvillkor till följd av en ekonomisk aktörs handlande eller underlåtenhet, som har eller skulle kunna ha som verkan att genom en otillbörlig utgift skada unionens budget eller en budget som unionen förvaltar.

7. I avtal och överenskommelser som ingås enligt denna förordning ska det särskilt stadgas om kommissionens (eller dess befullmäktigade företrädares) övervakning och finansiella kontroller och Revisionsrättens revisioner, vid behov på plats.

Artikel 12

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Den kommittén ska utgöra en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 13

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning ska upphöra att gälla den 30 juni 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS TILL KOMMISSIONEN (EUROSTAT)

15. Erfarenheter av brott efter brottstyp:

16. Fordonsrelaterade brott:

1) Bilstöld.

2) Stöld ur bilar.

3) Motorcykelstöld.

4) Cykelstöld.

17. Hushållsrelaterade brott: inbrott i den huvudsakliga bostaden.

18. Personbrott:

1) Rån.

2) Stöld av personlig egendom.

19. Icke-konventionella brott:

1) Konsumentbedrägeri.

2) Otillbörlig användning av kort eller internetbanker.

3) Mutor.

20. Uppgifter om brott:

21. För varje brottstyp enligt punkterna 1.1–1.4 ska följande uppgifter samlas in:

22. Om händelsen/händelserna inträffade de senaste fem åren (frivilligt).

23. Om händelsen/händelserna inträffade de senaste tolv månaderna.

24. Hur ofta den inträffade de senaste tolv månaderna.

25. Om den senaste händelsen anmäldes till polisen (eller annan myndighet när det gäller konsumentbedrägeri, otillbörlig användning av kort eller internetbanker eller mutor).

26. Om polisens reaktion på den senaste anmälda händelsen var tillfredsställande.

27. Förutom uppgifterna enligt punkt 2.1 ska även följande uppgifter om den senaste händelsen för varje brott också samlas in:

1) För alla fordonsrelaterade brott, personliga brott och icke-konventionella brott:

- Var den senaste händelsen ägde rum.

2) För bilstöld:

- Om bilen återställdes.

3) För inbrott i den huvudsakliga bostaden samt rån:

- Varför polisen inte underrättades.

- Varför uppgiftslämnaren inte var nöjd med polisens reaktion.

- Om uppgiftslämnaren kontaktat brottsofferjour.

- Om brottsofferjouren skulle ha varit till nytta.

4) För rån:

- Om någonting stals.

- Om gärningsmannen använde ett vapen.

- Vilken slags vapen gärningsmannen använde.

- Om uppgiftslämnaren skadades.

- Om skadan kom under läkarvård.

- Vad händelsens känslomässiga följder var för uppgiftslämnaren.

5) För stöld av personlig egendom:

- Om uppgiftslämnaren höll i eller bar på de aktuella föremålen.

6) För konsumentbedrägeri:

- Om bedrägeriet hade samband med köp av varor eller tjänster.

- Om bedrägeriet hade samband med internet eller e-post.

7) För otillbörlig användning av kort eller internetbanker:

- Om det rörde sig om otillbörlig användning av kort eller internetbanker.

8) För mutor:

- Vem som var inblandad.

- Uppgiftslämnarens inställning till de rättsvårdande myndigheterna och säkerhetsåtgärder:

- Om uppgiftslämnaren varit utsatt för drogproblem.

- Om uppgiftslämnaren har inbrottslarm.

- Om uppgiftslämnaren äger specialdörr eller speciallås.

- Om uppgiftslämnaren undviker vissa platser efter mörkrets inbrott.

- Om uppgiftslämnaren äger ett skjutvapen.

- Skäl att äga ett sjkutvapen.

- Uppgiftslämnarens uppfattning om polisens effektivitet.

- Uppgiftslämnarens uppfattning om domstolarnas effektivitet.

- Uppgiftslämnarens uppfattning om lämpligt straff för inbrott.

- Uppgiftslämnarens känsla av trygghet och oro för brott:

- Upplevd trygghet vid vistelse ensam ute nattetid.

- Oro för att angripas fysiskt.

- Oro för terrorism.

- Sannolikhet att utsättas för inbrott.

- Uppgiftslämnarens socio-demografiska bakgrund:

- Kön.

- Ålder.

- Födelseland.

- Moderns födelseland.

- Faderns födelseland.

- Medborgarskap.

- Civilstånd.

- De facto-civilstånd.

- Tidigare förhållanden.

- Sysselsättningsstatus.

- Heltidsarbetande eller deltidsarbetande.

- Yrkesstatus.

- Sysslor på arbetet.

- Den lokala enhetens ekonomiska verksamhet.

- Högsta genomgångna utbildningsnivå.

- Hushållets inkomstnivå.

- Tekniska variabler:

- Bosättningsland.

- Bosättningsregion.

- Grad av urbanisering i det område där hushållet är beläget.

- Undersökningens referensår.

- Undersökningsmånad.

- Uppgiftslämnarens identitet.

- Vägningsfaktor för hushållet.

- Vägningsfaktor för individer.

- Metod för insamling av uppgifterna.

- Metod för kontroll av teleskopeffekt under intervjun.

- Språk som använts i intervjun.

- Antal personer bosatta i hushållet, inklusive uppgiftslämnaren.

- Våldsbrott (ställs i en separat modul i slutet av intervjun):

1) Fysiskt våld begånget av annan än partner:

- Om någon, t.ex. i skolan eller på arbetet, en bekant, en granne eller en främling, någon gång utdelat en örfil, kastat något, knuffats eller dragit i håret.

- Om någon av ovannämnda personer slagit med knuten näve eller ett tillhygge, sparkat, släpat eller utdelat flera slag.

- Om någon av ovannämnda personer strypt, vållat brännskador, hotat använda eller använt ett skjutvapen, en kniv eller något annat vapen.

2) Sexuellt våld begånget av annan än partner (frivilligt):

- Om någon, t.ex. i skolan eller på arbetet, en bekant, en granne eller en främling, någon gång tvingat uppgiftslämnaren till oönskat samlag genom bl.a. hot eller fasthållning eller genom att försätta uppgiftslämnaren i en situation där det var omöjligt att vägra.

- Om någon av ovannämnda personer försökt att tvinga sig till oönskad sexuell samvaro eller samlag eller gjort någon annan form av oönskade sexuella aktiviteter.

3) Fysiskt våld begånget av partner:

- Om en nuvarande eller tidigare partner, t.ex. exmake, expojkvän, exfru eller exflickvän delat ut en örfil, kastat något, knuffats som kunde skada eller dragit i håret.

- Om någon av ovannämnda personer slagit med knuten näve eller ett tillhygge, sparkat, släpat eller utdelat flera slag.

- Om någon av ovannämnda personer strypt, vållat brännskador, hotat använda eller använt ett skjutvapen, en kniv eller något annat vapen.

4) Sexuellt våld begånget av partner (frivilligt):

- Om uppgiftslämnaren haft oönskad sexuell aktivitet för att han eller hon var rädd för vad en nuvarande eller tidigare partner (såsom exmake, expojkvän, exfru eller exflickvän) kunnat göra.

- Om någon av ovannämnda personer tvingat uppgiftslämnaren till oönskad sexuell aktivitet.

- För fysiskt våld, begånget av parter och andra, ska följande uppgifter samlas in:

- Om händelsen/händelserna inträffade de senaste fem åren (frivilligt).

- Om händelsen/händelserna in träffade de senaste tolv månaderna.

- Hur ofta de inträffade de senaste tolv månaderna.

- När den senaste händelsen inträffade.

- Om ett vapen användes.

- Vilket slags vapen som användes.

- Om uppgiftslämnaren skadades.

- Om skadan kom under läkarvård.

- Vad händelsens känslomässiga följder var för uppgiftslämnaren.

- Vem som gjorde det.

- Om den senaste händelsen anmäldes till polisen.

- Varför den inte anmäldes.

- Om polisens reaktion på den senaste händelsen var tillfredsställande.

- Varför uppgiftslämnaren inte var nöjd med polisens reaktion.

- Om uppgiftslämnaren tog kontakt med brottsofferjour.

- Om brottsofferjouren skulle ha varit till nytta.

- Uppgifterna i punkt 7.1 är frivilliga för sexuella våldsbrott, begångna av partner och andra.

- Länder som inte ställer screeningfrågor för brott de senaste fem åren före intervjudagen ska undvika överrapportering (”teleskopeffekten”) antingen genom att ställa screeningfrågor som täcker minst två år eller genom att kontrollera exakt datum för den händelse som uppgiftslämnaren uppger.

- BILAGA II

NATIONELLA TERRITORIER SOM FÅR UNDANTAS FRÅN UNDERSÖKNINGEN

Land | Territorium |

Frankrike | Franska utomeuropeiska departement och territorier |

Nederländerna | Karibiska öarna (Bonaire, St. Eustatius och Saba) samt Västfrisiska öarna utom Texel |

Irland | Alla öar till havs utom Achill, Bull, Cruit, Gorumna, Inishnee, Lettermore, Lettermullan och Valentia |

Förenade kungariket | Skottland norr om Kaledoniska kanalen, Scillyöarna |

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1. Förslagets/initiativets beteckning

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3. Typ av förslag eller initiativ

1.4. Mål

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7. Planerad metod för genomförandet

2. FÖRVALTNING

2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2. Administrations- och kontrollsystem

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5. Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1. Förslagets/initiativets beteckning

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) om europeisk statistik om trygghet mot brott.

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[15]

3403- Produktion av statistisk information.

1.3. Typ av förslag eller initiativ

x Ny åtgärd

( Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[16]

( Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

( Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål

1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Gemenskapens statistiska program 2008–2012, AVDELNING IV. Visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer.

Europeiska rådets Stockholmsprogram ( Ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd ), EUT C 115, 4.5.2010, s. 1.

Kommissionens handlingsplan 2006–2010 för mätning av brottslighet och straffrättskipning, KOM(2006) 437

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr…

Specifikt mål 1 – produktion av uppgifter

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

3403- Produktion av statistisk information.

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Mer jämförbar information om brottslighet och trygghet i EU.

Statistiskt underlag för utformning av politiska insatser för att främja trygghet och förebygga brottslighet.

1.4.4. 1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Tillgång till jämförbara indikatorer på EU-nivå om trygghet, samt mikrodata för de 27 EU-länderna och för EES-länderna.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

-Jämförbara EU-indikatorer om upplevd personlig trygghet och erfarenheter som brottsoffer tillgängliga för alla EU-medlemsstater och EES-länder.

-Mikrodata tillgängliga för forskare.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Jämförbarhet i resultaten om trygghet mot brott på EU-nivå, som kommer att bidra till evidensbaserat politiskt beslutsfattande.

1.5.3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Ej tillämpligt.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Uppgifterna från denna undersökning gör det möjligt att korrekt bedöma information om brottslighet från andra källor såsom polisregister.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

- ( Förslag/initiativ som löper från 2011 till 2015.

- ( Det påverkar resursanvändningen från 2012 till 2015.

( Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

- Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

- beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7. Planerad metod för genomförandet[17]

X Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

( Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

- ( genomförandeorgan

- ( byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[18]

- ( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

- ( personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

( Delad förvaltning med medlemsstaterna

( Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2. FÖRVALTNING

2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Under genomförandet av undersökningen hålls regelbundna möten i arbetsgruppen med medlemsstaterna för att övervaka undersökningen och utbyta erfarenheter.

Processen övervakas med hjälp av kvalitetsrapporter enligt Eurostats särskilda bestämmelser.

2.2. Administrations- och kontrollsystem

2.2.1 Risker som identifierats

Brist på medel på nationell tillgång för att täcka medlemsstaternas del av undersökningens kostnader.

2.2.2 Planerade kontrollmetoder

Medfinansiering av undersökningen från Europeiska kommissionen, förutsatt att medel för detta ändamål görs tillgängliga i Europeiska unionens budget.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Kontroll genom tillämpning av normala förfaranden för åtgärdsbidrag.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

- Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i flerårig budgetram | Budgetrubrik | Typ av anslag | Bidrag |

Nummer [Beteckning…...….] | Diff. anslag/ Icke-diff. anslag ([19]) | från Efta-länder[20] | från kandidat-länder[21] | från tredje-länder | enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen |

[1a] | 29.02.03 Gemenskapens statistiska program 2008-2012. | Diff. | Ja | Nej | Nej | Nej |

[3a] | 18.05.09 – Förebyggande och bekämpning av brott, eller efterföljande program | Diff. | Nej | Ja (bara som partner) | Nej | Ja (bara MS och deras myndigheter) |

- Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i flerårig budgetram | Budgetrubrik | Typ av anslag | Bidrag |

Nummer [Beteckning…...….] | Diff./Icke-diff. | från Efta-länder | från kandidat-länder | från tredje-länder | enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen |

[XX.YY.YY.YY] | JA/ NEJ | JA/ NEJ | JA/ NEJ | JA/NEJ |

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1 Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i flerårig budgetram: | Nummer | 1a Konkurrenskraft för tillväxt |

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

28. 3.2.3.2. Beräknat personalbehov

- ( Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

- X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifter ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

År N | År N+1 | År N+2 | År N+3 | För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) |

( Tjänster i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) |

29 01 01 01 (huvudkontor och kommissionens representationskontor) | 2 | 2 | 2 | 2 |

XX 01 01 02 (vid delegationer) |

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) |

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) |

( Extern personal (heltidsekvivalenter) [31] |

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier, nationella experter från de ”allmänna anslagen”) |

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter vid delegationerna, lokalanställda och utstationerade nationella experter) |

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier, utstationerade nationella experter som arbetar med direkta forskningsutgifter) |

Övriga budgetposter (ange) |

TOTALT |

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda | Förse medlemsstaterna med den information de behöver för att genomföra undersökningen. Utarbeta dataverktyg för mottagning, kontroll och bearbetning av uppgifter. Förbereda uppgifterna för publicering. |

Extern personal | Ej tillämpligt. |

- 3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

- ( Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

- X Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Budgeten kommer att täckas helt genom omfördelningar.

- ( Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[34].

3.2.5. Externa parters bidrag

- Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

- X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

[1] EUT L 344, 28.12.2007, s. 15.

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C 53, 3.3.2005, s. 1.

[4] EUT C 115, 4.5.2010, s. 1.

[5] EGT L 232, 29.8.2002, s. 1.

[6] EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

[7] EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.

[8] EUT C 303, 14.12.2007, s. 1.

[9] EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[10] EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[11] EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[12] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[13] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[14] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[15] Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[16] I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[17] Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[18] Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[19] Differentierade anslag (DA) respektive icke-differentierade anslag (IDA).

[20] Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[21] Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[22] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[23] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[24] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[25] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[26] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[27] Resultat är varor och tjänster som ska levereras (t.ex. antal finansierade studentutbyten eller antal kilometer anlagd väg).

[28] Som beskrivs i avsnitt 1.4.2. ”Särskilt mål…”.

[29] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[30] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[31] [Denna fotnot förklarar vissa förkortningar som inte används i den svenska versionen].

[32] Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[33] Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[34] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.