14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 168/91

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 21,

—

med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalen mellan EU och Uzbekistan, Kirgizistan, Kazakstan respektive Tadzjikistan, av interimsavtalet om handel och handelsfrågor mellan Europeiska gemenskaperna och Turkmenistan samt av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Turkmenistan, som undertecknades den 25 maj 1998 men ännu inte har ratificerats,

—

med beaktande av EU-strategin för ett nytt partnerskap med Centralasien, som antogs av Europeiska rådet den 21–22 juni 2007 (1), och av kommissionens och rådets gemensamma lägesrapporter av den 24 juni 2008 (2) och 28 juni 2010 (3),

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Centralasien, i synnerhet de av den 20 februari 2008 om en EU-strategi för Centralasien (4), av den 6 maj 2010 (5) och 8 juli 2010 (6) om situationen i Kirgizistan, av den 11 november 2010 med titeln ”Stärkandet av OSSE: en roll för EU” (7), av den 25 november 2010 med titeln ”Mot en ny energistrategi för Europa 2011–2020” (8), av den 16 december 2010 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2009 och EU:s politik på området (9) och av den 7 juli 2011 om EU:s externa åtgärder för demokratisering (10),

—

med beaktande av det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, som lanserades 2003 i syfte att främja mänskliga rättigheter och stödja straffrättsreformer, demokrati, goda styrelseformer, mediefrihet, rättsstatsprincipen, säkerhetsstrukturer (polis/väpnade styrkor) och konfliktförebyggande åtgärder, samt av det efterföljande europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (förordning (EG) nr 1889/2006) (11),

—

med beaktande av ministermötena mellan EU och Centralasien, som hålls två gånger om året sedan 2007, och av ministerkonferenserna om säkerhet mellan EU och Centralasien, som hölls 2008 och 2009,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel (A7-0338/2011), och av följande skäl:

A.

En hållbar utveckling i ett land förutsätter att de mänskliga rättigheterna skyddas, att demokratiska värderingar och institutioner etableras och tillämpas, att rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna respekteras samt att goda styrelseformer och ett starkt civilsamhälle kan tryggas.

B.

Det finns allvarliga brister i de centralasiatiska länderna i fråga om demokrati, de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och de grundläggande friheterna.

C.

Ett stärkt samarbete mellan EU och de fem länderna i Centralasien är av ömsesidigt strategiskt intresse för att diversifiera och fördjupa de politiska, sociala och ekonomiska förbindelserna och för att dra full nytta av de möjligheter som partnerskapsavtalen erbjuder.

D.

Centralasien är ett mycket viktigt område för EU i fråga om handelspotential och energiförsörjning. Regionen har drabbats av den nyliga globala finansiella och ekonomiska krisen.

E.

Vissa medlemsstater har starka bilaterala förbindelser med de centralasiatiska länderna och tillhör de viktigaste källorna för investeringar och handel. EU behöver en samlad och sammanhängande strategi gentemot denna region för att missförstånd, dubbelarbete och inte minst dubbla budskap ska kunna undvikas.

F.

De centralasiatiska länderna har tagit viktiga inledande steg i en lång demokratiseringsprocess där fortsatta och stora ansträngningar på områdena styrelseformer och regionalt samarbete är nödvändiga förutsättningar för att man ska komma till rätta med de kvarvarande brister som hittills har hindrat länderna från att till fullo förverkliga sin potential till politisk, social och ekonomisk utveckling.

G.

Små och medelstora företag förkroppsligar entreprenörskap och den fria marknaden och är en stark demokratibyggande kraft.

H.

Bristen på ömsesidigt förtroende förvärrar spänningar kring delandet av naturresurser, undergräver regionalt samarbete och ökar risken för konfrontationer. Problemen med vattenförsörjning beror dock mer på misshushållning och slöseri med vattentillgångar än på ett kvantitativt underskott.

I.

EU och de centralasiatiska länderna har ett gemensamt intresse av att diversifiera exportrutterna och samarbeta i hållbarhetsfrågor på energi- och miljöområdet.

J.

Intresset för säkerheten och stabiliteten i regionen bör omfatta inte bara statssäkerhetsfrågor utan även befolkningens säkerhet i form av bland annat respekt för de mänskliga rättigheterna, levnadsvillkoren, miljön och tillgången till grundläggande offentliga tjänster.

1.

Europaparlamentet understryker EU:s starka politiska och ekonomiska intresse av att stärka sina bi- och multilaterala förbindelser med de centralasiatiska länderna på alla samarbetsområden, såsom stabilitet, säkerhet och hållbar utveckling i regionen, handel och ekonomiska förbindelser, energi- och transportlänkar, en stärkt dialog om universella värden som demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer samt gemensamma utmaningar och hot, däribland gränsförvaltning och bekämpning av narkotika- och människohandel.

2.

Sju prioriteringar pekas ut i EU:s strategi för Centralasien, men Europaparlamentet påpekar att endast begränsade resurser har avsatts. Parlamentet konstaterar följaktligen att EU:s stödmedel är för knappa för att unionen ska kunna utöva ett verkligt inflytande på alla politikområden. Parlamentet uppmanar EU med kraft att utveckla en gemensam vision och att definiera och uttrycka sina prioriteringar bättre. Parlamentet påpekar att utvecklingssamarbetet med de centralasiatiska länderna kan ge resultat bara om länderna följer internationella normer för demokrati, styrelseskick, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Parlamentet påpekar också att EU:s utvecklingssamarbete inte får underordnas ekonomiska intressen eller energi- och säkerhetsintressen.

3.

Europaparlamentet anser att EU måste upprätthålla ett stort engagemang i Centralasien och skräddarsy sina strategier efter de framsteg som görs av staterna i regionen. Omfattningen och arten av EU:s engagemang måste differentieras och villkoras utifrån mätbara framsteg på områdena demokratisering, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer, hållbar socioekonomisk utveckling, rättsstatsprincipen och kampen mot korruption. EU måste erbjuda stöd där det behövs för att hjälpa fram sådana framsteg, enligt riktlinjer liknande principerna för EU:s grannskapspolitik (dvs. ”mer för mer”).

4.

Europaparlamentet understryker behovet att förklara och föra fram EU:s uppfattning om säkerhet och stabilitet om denna skulle avvika från deras. EU är skyldigt att inta en kritisk hållning gentemot regeringar som bryter mot sina befolkningars grundläggande rättigheter i den nationella säkerhetens namn.

5.

Europaparlamentet anser att man i EU:s framtida strategi för Centralasien bör ta lärdom av reformen av den europeiska grannskapspolitiken vad gäller differentiering, kontakter mellan människor och ökad uppmärksamhet åt demokratifrågor och mänskliga rättigheter, och även beakta den vidare geopolitiska kontexten.

6.

Europaparlamentet erkänner vikten av det fortlöpande arbete som EU:s särskilde representant uträttar på området för att säkerställa en hög nivå på den politiska dialogen med de centralasiatiska staterna. Parlamentet påminner om att hans uppdrag också inbegriper engagemang med det lokala civilsamhället och att detta är nödvändigt för att EU ska kunna göras mer synligt. Parlamentet begär att den politiska dialogen baseras på en bedömning av hur de centralasiatiska staterna uppfyller sina åtaganden som OSSE-medlemmar.

7.

Europaparlamentet anser att översynen av strategin för Centralasien måste ta hänsyn till behovet att matcha målen med tillräckliga ekonomiska resurser och att skapa lämpliga fördelningsstrukturer som återspeglar den verklighet som råder i vart och ett av länderna i regionen. Med tanke på de ekonomiska begränsningarna bör man fokusera på de medellångsiktiga och långsiktiga program som kan få störst inverkan på utvecklingen i regionen, framför allt i fråga om ungdomar och utbildning, tekniskt stöd för ekonomisk utveckling och främjande av små och medelstora företag, liksom tryggad vattenförsörjning och bekämpning av narkotikahandel.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett synligt sätt integrera, eller åtminstone samordna, sina normativa, tekniska och intressebaserade agendor för Centralasien. Parlamentet erinrar också om kravet på en konsekvent politik för utveckling i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

9.

Europaparlamentet påpekar att genomförandet av strategin kan förbättras genom dels stärkt intern EU-samordning, dels stärkt samarbete med andra internationella givare och regionala intressenter.

10.

Europaparlamentet föreslår att den regionala inriktningen integreras i förbindelserna med Kina och Ryssland, eftersom de länderna är de viktigaste ekonomiska aktörerna i regionen. Parlamentet anser att strategin för fossil energi bör knytas till EU:s programplanering för Kaukasien och Svartahavsområdet samt Turkiet.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga respektera åtskillnaden mellan program och verksamhet som kan finansieras av instrumentet för utvecklingssamarbete och program och verksamhet som ska finansieras av andra finansiella instrument, till exempel stabilitetsinstrumentet eller det europeiska initiativet för demokrati, särskilt när det gäller gränsförvaltning och bekämpning av organiserad brottslighet, bättre tillämpning av rättstatliga principer samt skyddet för de mänskliga rättigheterna.

12.

Europaparlamentet betonar att det fortlöpande behövs regelbundna dialoger om de mänskliga rättigheterna med alla fem länderna, och beklagar att framstegen på plats totalt sett har varit begränsade och att en negativ utveckling har kunnat konstateras i vissa fall. Parlamentet anser att det faktum att det förekommer människorättsdialoger inte bör användas som en ursäkt för att utesluta människorättsrelaterade frågor som uppkommer på andra samarbetsområden eller för att låta bli att gå vidare. Parlamentet kräver att icke-statliga organisationer och samhällsaktörer systematiskt engageras i förberedelserna inför dessa dialoger samt att resultatet av dem offentliggörs för att möjliggöra en utvärdering av deras effektivitet och parternas åtaganden.

13.

Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att inte glömma medelinkomstländerna, såsom länderna i Centralasien, i samband med EU:s övergripande utvecklingspolitik och arbete för att uppnå millennieutvecklingsmålen, eftersom insatser för utveckling – särskilt i samband med nedskärningar av utvecklingsbiståndet på grund av den globala ekonomiska och finansiella krisen – ofta inriktas på de minst utvecklade länderna och därigenom försummar den centralasiatiska regionen.

14.

Europaparlamentet anser att de begränsade resurserna och regionens många behov gör att EU omsorgsfullt måste rikta och prioritera sitt stöd och även beakta de följder som djupt rotad korruption och otillräckliga administrativa kunskaper får för biståndets effektivitet. Parlamentet förespråkar en stabil nivå på det utvecklingsbistånd som man kommit överens om, kombinerat med större flexibilitet vid fördelningen, och vill att mer bistånd går till Kirgizistan och Tadzjikistan, som har störst behov i detta avseende.

15.

Europaparlamentet är emellertid tveksamt till budgetstöd i Kirgizistan och Tadzjikistan, särskilt med tanke på den omfattande korruptionen i dessa länder. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om användningen av budgetstöd i dessa länder.

16.

Europaparlamentet ger sitt starka stöd till inrättandet av fullvärdiga EU-delegationer i samtliga centralasiatiska länder i syfte att öka EU:s närvaro och synlighet i regionen och stärka det långsiktiga samarbetet och engagemanget på alla samhällsområden, samt för att främja bättre förståelse, framväxten av en rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet är övertygat om att närvaron av dessa delegationer i stor utsträckning kommer att bidra till att målen med strategin uppnås och att EU:s intressen i regionen tas till vara. Parlamentet insisterar på att dessa delegationer förses med lämpliga personalresurser i form av specialister inom politik, ekonomi och handel, för att de ska kunna uppnå bästa möjliga resultat och tillhandahålla effektivt stöd.

17.

Europaparlamentet rekommenderar att instrumenten Taiex, partnersamverkan och Sigma öppnas för de centralasiatiska länderna i syfte att stödja förbättring av standarder och nödvändiga reformer.

18.

Europaparlamentet noterar med oro de svårigheter som EU möter i samarbetet med det oberoende civila samhället på områdena mänskliga rättigheter och goda styrelseformer, liksom de fortsatta trakasserierna av icke-statliga organisationer i regionen. Parlamentet efterlyser större insyn i fråga om fördelningen av EU:s och medlemsstaternas finansiering av utvecklingssamarbete och mottagarna av denna, och uppmanar EU-delegationerna och medlemsstaternas ambassader att stödja verkligt självständiga icke-statliga partner för att hjälpa dem att spela en effektiv roll i utvecklingen och konsolideringen av civilsamhället. Att EU fortsätter att främja program med inriktning på de centralasiatiska länderna är ett viktigt verktyg för att främja förståelse och samarbete över gränserna bland länderna i regionen.

19.

Europaparlamentet betonar vikten av fria oppositionspartier i regionen och uppmanar eftertryckligen regeringarna i samtliga centralasiatiska länder att garantera politisk frihet.

20.

Europaparlamentet är positivt till att det regelbundet hålls regionala toppmöten mellan EU och Centralasien och anser att man bör överväga ett eventuellt framtida inrättande av ett särskilt parlamentariskt forum för EU–Centralasien inom ramen för de befintliga parlamentariska samarbetskommittéerna och interparlamentariska möten med de centralasiatiska länderna med syftet att utvärdera och bidra till innehållet i toppmötena. Parlamentet understryker vikten av regelbundet bilateralt och multilateralt parlamentariskt samarbete. Parlamentet betraktar partnerskaps- och samarbetsavtalen som den institutionella grundvalen för ett större utbyte parlamentariker emellan, som ett bidrag till ömsesidig förståelse och respekt. Mot bakgrund av detta stöder parlamentet partnerskaps- och samarbetsavtal med samtliga fem centralasiatiska länder. Det är viktigt att Europaparlamentet engagerar sig mer aktivt för att följa förhandlingarna om partnerskapsavtal med de centralasiatiska länderna och genomförandet av de befintliga avtalen.

21.

Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att stödja reformer inom den offentliga sektorn i de centralasiatiska länderna genom lämpligt tekniskt och ekonomiskt stöd så att stabila, reformerade och moderniserade administrativa strukturer kan bli verklighet i alla de berörda länderna.

22.

Europaparlamentet konstaterar att den allmänna situationen på områdena mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen är fortsatt oroväckande trots att en del positiva konstitutionella och rättsliga förändringar har skett i regionen (insatser för ett avskaffande av dödsstraffet, inrättande av ombudsmannainstitutioner, vissa rättegångsreformer osv.).

23.

Europaparlamentet stöder slutsatserna i OECD:s konkurrensutsikter för Centralasien från januari 2011 och oroar sig särskilt över situationen på människorätts- och arbetsrättsområdena och det bristande stödet för civilsamhället i de centralasiatiska länderna, liksom över utbildningssystemet, små och medelstora företag, jordreformer samt regionens investeringspolitik, som behöver fördelas bättre över olika ekonomiska sektorer i stället för att som i dag fokuseras på energi- och gruvdriftssektorerna.

24.

Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av människorättsdialogerna så att de blir mer effektiva och resultatinriktade. Parlamentet anser i detta sammanhang att Europaparlamentet bör involveras på bred front i övervakningen av dessa dialoger. Rådet och Europeiska utrikestjänsten uppmanas att göra en bedömning av de tidigare dialogernas verkan, att i samarbete med Europaparlamentet beakta riktmärken för framsteg som staterna i regionen gör i fråga om mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen samt att bedöma effektiviteten i EU:s biståndsprojekt för detta ändamål.

25.

Europaparlamentet fördömer all användning av tortyr och de stränga restriktionerna för medierna samt yttrande-, mötes- och föreningsfriheten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och vice ordföranden/den höga representanten att offentligt ta upp fallen med politiska fångar, fängslade människorättsförsvarare och journalister och kräva att de omedelbart friges.

26.

Europaparlamentet ser mycket positivt på de insatser som politiska stiftelser gjort genom att bidra med praktiskt samarbete inom demokratiseringsprocessen med hjälp av sin långvariga närvaro på plats.

27.

Europaparlamentet anser att initiativet för rättsstatsprincipen är en mycket viktig del av samarbetet med de centralasiatiska länderna, och uppskattar den föredömliga interaktionen mellan EU och dess medlemsstater vid genomförandet av biståndsprojekt. Interaktionen mellan dessa projekt och de lokala civilsamhällena har varit begränsad, och större interaktion med civilsamhället och bättre tillgång till information om initiativet för lokala samhällsaktörer skulle öka synligheten, insynen och möjligheten till ansvarsutkrävande i samband med verksamhet inom ramen för initiativet, i linje med EU:s vidare målsättningar om förbättring av strategin för Centralasien så som dessa anges i den gemensamma lägesrapporten. Parlamentet understryker att projektet med plattformen för rättsstatsprincipen bör innehålla klara målsättningar och en tydlig bedömning av dess genomförande och resultat, samtidigt som man undviker att förstärka säkerhetsstyrkornas repressiva inslag. Parlamentet betonar att ett korrekt genomförande av initiativet måste vara ett av nyckelkriterierna vid tilldelningen av bistånd och budgetstöd.

28.

Europaparlamentet understryker att utbildning är grunden för en demokratisk samhällsutveckling. Mot bakgrund av detta efterlyser parlamentet fortsatta insatser för en moderniserad, fri och tillgänglig offentlig utbildningssektor, inklusive företagsutbildning, samt en intensifiering av utbildningsinitiativet, särskilt det internationella akademiska utbytet av studerande och lärare, inom den vidare kontexten för stöd till uppbyggnad av ett civilsamhälle på en stabil människorättslig och arbetsrättslig grund i regionens alla länder. Parlamentet betonar att det också är mycket viktigt att främja processer som garanterar kvinnors deltagande och kvinnors tillgång till arbetsmarknaden.

29.

Europaparlamentet anser att EU:s arbete med utbildning och mänskliga rättigheter bör kompletteras med insatser och program som inriktas mot ungdomar, eftersom de utgör den mest utsatta gruppen i dessa samhällen. I detta sammanhang efterlyser parlamentet ett ökat EU-stöd till ungdomsinitiativen i regionen, särskilt sådana som kan minska den tilltagande radikaliseringen och främja tolerans bland unga i dessa länder.

30.

Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att stödja kontakter mellan människor och utbytesprogram inom vetenskap, näringsliv och utbildning. I detta sammanhang konstaterar parlamentet att det finns brister i organiseringen och genomförandet av utbildningsinitiativet EU–Centralasien, och kommissionen uppmanas med skärpa att åtgärda dessa brister i nära samverkan med utbildningsexperter och de centralasiatiska partnerna.

31.

Europaparlamentet understryker sin fortsatta oro över situationen för barn, särskilt tvångsbarnarbetet, som är utbrett i olika former och grader. Alla länder i regionen måste fullgöra sina internationella åtaganden i praktiken, särskilt dem som hör till FN:s konvention om barnets rättigheter, ILO:s konvention om minimiålder och ILO:s konvention om de värsta formerna av barnarbete.

32.

Europaparlamentet betonar att rättsstatliga principer och ekonomisk utveckling går hand i hand. Parlamentet bekräftar sitt stöd för den ekonomiska diversifieringen av de centralasiatiska länderna, utvecklingen av en hållbar energisektor samt förbättrade transportlänkar som kopplar kaspiska resurser till den europeiska marknaden som ett sätt att uppnå ekonomisk utveckling och en stabil BNP-tillväxt. Parlamentet uppmanar EU att arbeta för ett klimat av ekonomisk stabilitet genom säkra och stabila rättsliga ramar och genom att bekämpa korruption och svågerpolitik, vilket är avgörande för att man ska kunna locka utländska investeringar, främja innovation samt stimulera ett verkligt privat entreprenörskap, bland annat med hjälp av mikrokrediter för projekt som drivs av självständiga kvinnor, i överensstämmelse med internationella sociala, arbetsrättsliga och miljörelaterade normer.

33.

Europaparlamentet betonar att regeringarna i de centralasiatiska länderna måste främja och stödja uppkomsten av fler små och medelstora företags, vilket är en av de nödvändiga aspekterna för de berörda ländernas utveckling. EU bör ge denna fråga högre prioritet i samband med sitt stöd till små och medelstora företag inom EIB:s mandat för Centralasien och lätta på visumkraven för personer som reser från Centralasien för att göra affärer och delta i högre utbildning, samtidigt som man för fram internationella arbetsrättsliga normer, miljönormer och normer för företagens sociala ansvar. Parlamentet anser dessutom att diskriminerande praxis som drabbar europeiska företag bör undvikas, också inom den nyckelsektor som den offentliga upphandlingen utgör. EU uppmanas att underlätta samarbetet mellan små och medelstora företag från EU och små och medelstora företag från Centralasien.

34.

Europaparlamentet stöder en starkare integration av de centralasiatiska länderna i världsekonomin, i synnerhet genom internationellt samarbete med och anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO). Parlamentet anser att strukturreformer med sikte på en marknadsekonomi och anslutning till WTO är av vital betydelse för den ekonomiska utvecklingen av länderna och regionen, liksom för att regionen ska integreras i världsekonomin.

35.

Europaparlamentet understryker att internationell ekonomisk integration och regionalt ekonomiskt samarbete är strategier som kompletterar varandra och därför verkligen bör eftersträvas i Centralasien.

36.

Europaparlamentet är medvetet om att den regionala integrationen bland länderna i Centralasien är svag. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma differentierade handelsstrategier för vart och ett av de fem länderna i Centralasien, efter deras specifika behov, och främja integration inom regionen.

37.

Europaparlamentet framhåller vikten för EU av diversifiering av försörjningen av energi och råvaror, särskilt sällsynta jordartsmetaller, respektive vikten för Centralasien av exportmarknader, teknik och kunnande. Det är av yttersta vikt att samarbetsprojekt för energi omfattar långsiktiga leveransavtal som rymmer principerna om miljöhållbarhet och utvinningsindustrins öppenhetsinitiativ (Eiti). Parlamentet uppmanar EU att främja Eiti och andra liknande initiativ i samtliga de länder i regionen som har betydande resurser för utvinning.

38.

Europaparlamentet betonar betydelsen av energifrågorna i förbindelserna med de centralasiatiska länderna, med tanke på att energiresurserna är en viktig inkomstkälla för dessa länder och en potentiell källa till en tryggad energiförsörjning för EU.

39.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att fortsätta att stödja energiprojekt och främja kommunikation kring viktiga mål, till exempel den transkaspiska korridoren. Parlamentet välkomnar alla de centralasiatiska ländernas deltagande i Bakuinitiativet.

40.

Europaparlamentet erkänner vikten av energisamarbetet med Kazakstan och Turkmenistan eftersom detta gagnar såväl de länderna som EU:s medlemsstater. Parlamentet välkomnar därför undertecknandet av samförståndsavtal med Kazakstan och Turkmenistan som möjliggör inköp av gas samt de åtgärder som vidtagits inom ramen för utvecklingen av den södra gaskorridoren, framför allt i form av Nabuccoprojektet. Parlamentet påpekar dock att Turkmenistan ännu inte har anslutit sig till utvinningsindustrins öppenhetsinitiativ (Eiti). Parlamentet framhåller åter behovet av större öppenhet och insyn i fråga om inkomster från naturresurser, och uppmanar följaktligen EU med kraft att genom sin energipolitiska dialog stödja Turkmenistans anslutning till Eiti i syfte att integrera hänsyn till goda styrelseformer i EU:s programplanering på energiområdet.

41.

Mot bakgrund av den allt större bristen på elektricitet i Centralasien framhåller Europaparlamentet möjligheterna till regionala synergier, även i den lovande sektorn för förnybar energi. EU uppmanas att tillhandahålla politiskt och tekniskt stöd för initiativ på detta område.

42.

Europaparlamentet noterar med oro de negativa konsekvenser som den globala finansiella krisen fått för Centralasien, och den ökande fattigdomen. Ett sunt socialt och politiskt liv är avhängigt av ekonomiskt välstånd, varför EU måste ta itu med frågan om de centralasiatiska ekonomiernas utveckling som en viktig del i sin strategi för regionen. Parlamentet efterlyser ökat stöd till program för minskning av fattigdomen och konstaterar vikten av EIB-investeringar.

43.

Europaparlamentet framhåller obalansen i vissa av de centralasiatiska ekonomierna, som i alltför hög grad är beroende av naturtillgångar, och betraktar en diversifiering som ett av de viktigaste medellångsiktiga och långsiktiga målen i regionen. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att det centralasiatiska investeringsprogrammet är viktigt och bör tillämpas i samtliga fem länder.

44.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att trygga konsekventa och omfattande återinvesteringar av de nationella inkomster som kommer från naturtillgångar för att en hållbar utveckling och en bred social och ekonomisk utveckling ska kunna åstadkommas.

45.

Europaparlamentet anser att en reform av jordbrukssektorn är av yttersta vikt, särskilt för att trygga livsmedelsförsörjningen, diversifiera produktionen, säkerställa en hållbar utsädesförvaltning och minska beroendet av bomullsodling till förmån för andra grödor. Det behöver vidare införas avancerade metoder och tekniker för vattenhushållning, vattenskydd och bevattning för att dessa mål ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar de centralasiatiska regeringarna att visa ledarskap i denna fråga .

46.

Europaparlamentet framhåller att brist på energi (t.ex. för uppvärmning och el) förvärrar situationen för fattiga människor i de centralasiatiska länderna. Parlamentet uppmanar EU med bestämdhet att i enlighet med sina klimatåtaganden öka sitt bistånd genom att utveckla en hållbar energipolitik, bland annat genom energieffektivitet och användning av förnybara energikällor.

47.

Europaparlamentet betonar att vattenfrågor i regionen fortfarande är en av de huvudsakliga källorna till spänningar och potentiella konflikter, och betonar vikten av en regional strategi för att skydda och förvalta gemensamma vattentillgångar väl. Parlamentet konstaterar särskilt att vattenkrafts- och vattentillgångsprojekt i uppströmsländerna Kirgizistan och Tadzjikistan har lett till ökade regionala spänningar mellan dessa länder och de centralasiatiska nedströmsländerna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang de länder i regionen som ännu inte har gjort det att snarast möjligt underteckna och ratificera Esbo- och Århuskonventionerna och främja medverkan av lokala aktörer i beslutsfattandet.

48.

Europaparlamentet understryker behovet att skapa en trovärdig och ändamålsenlig permanent ram där länder uppströms och nedströms tillsammans kan diskutera och besluta om vilka åtgärder som bör vidtas för att angripa och lösa vattenproblemen i regionen.

49.

Europaparlamentet välkomnar det ökade engagemanget från de europeiska utvecklingsbankerna i regionen, och särskilt den utvidgning av EIB:s mandat för Centralasien som fokuserar på miljö- och vattenfrågor. Parlamentet uppmanar utvecklingsbankerna med skärpa att följa de principer som fastställts av EBRD om att man ska avhålla sig från att ge stöd till statsägda företag i länder där det förekommer systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

50.

Europaparlamentet uppmanar EU att med hänsyn till den regionala vattenbristen öka sitt bistånd till vattenhushållning inom ramen för EU:s miljö- och vatteninitiativ och, för att ta itu med energibristen i uppströmsländerna, undersöka ytterligare alternativ för sol- och vindenergi, vilket kan ge landsbygdssamhällen hjälp i liten skala. Det är beklagligt att EU:s vattenförvaltningsprojekt hittills till stor del har inriktats på vattenkvalitet, som är en viktig fråga, men mindre relevant för situationen i Centralasien än frågorna om delning och fördelning av vattentillgångar.

51.

Europaparlamentet anser att dess sakkunskap inom förvaltning av gränsöverskridande vattentillgångar och dess befintliga engagemang i det bilaterala samarbetet för integrerade nationella vattenhushållningsplaner och det multilaterala samarbetet i det regionala vattenförvaltningsprojektet och den internationella fonden för Aralsjön ger EU en möjlighet att profilera sig som en medlare och förhandlare när det gäller delningen av vattentillgångar mellan uppströms- och nedströmsländer (inklusive norra Afghanistan) och skapandet av en hållbar samarbetsordning för vattenförvaltning på grundval av internationell fördragsrätt. Detta är en roll som ingen annan internationell aktör vill eller kan ta på sig trots efterfrågan från de berörda länderna.

52.

Europaparlamentet välkomnar de fem centralasiatiska republikernas pågående genomförande av den kärnvapenfria zonen i Centralasien. Detta fördrag, som innehåller ett bindande åtagande om kärnvapennedrustning för länder som tidigare hade kärnvapen på sitt territorium och som har grannländer med kärnvapen, utgör ett betydande bidrag till arbetet för en kärnvapenfri värld och ett mäktigt exempel på samarbete i icke–spridningsfrågor.

53.

Europaparlamentet anser att frånvaro av grundläggande rättigheter och möjligheter, på grund av bristande demokrati och en svag rättsstat, kan leda till otrygghet.

54.

Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för insatser som främjar regionalt samarbete som det främsta sättet att åtgärda de många problemen med säkerhet vid gränserna, resursförvaltning, etnicitet, miljö och utveckling samt kampen mot terrorism och våldsam religiös extremism inom de berörda länderna. Parlamentet stöder en fortsättning och fördjupning av gränsförvaltningsprogrammet för Centralasien och handlingsprogrammet mot narkotika i Centralasien.

55.

Europaparlamentet understryker att gränsförvaltningsprogrammet för Centralasien och handlingsprogrammet mot narkotika i Centralasien inte finansieras av stabilitetsinstrumentet utan via finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Eftersom stabilitetsinstrumentet är utformat för att vara flexibelt och svara på kortsiktiga kriser samtidigt som man arbetar med de långsiktiga transregionala säkerhetsproblemen är det enligt parlamentets mening klokt att placera dessa program under stabilitetsinstrumentet.

56.

Europaparlamentet betonar att regional säkerhet är av intresse för både EU och de andra aktörerna i området, det vill säga Ryssland, Kina och USA, som alla är oroliga över ökande instabilitet och tilltagande radikalisering i regionen, liksom den otäta gränsen till Afghanistan och den narkotikasmuggling som blir följden av detta.

57.

Europaparlamentet noterar Kazakstans anslutning till tullunionen med Ryssland och Vitryssland och hoppas att utvecklingen av denna organisation inte kommer att medföra hinder för det regionala samarbetet eller hämma stärkandet av de bilaterala förbindelserna med EU.

58.

Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att strukturellt inkludera Afghanistan i samarbetet i vissa sektorer, särskilt i fråga om säkerhets- och gränsförvaltning samt människors säkerhet och vattenhushållning, för att stabiliteten och säkerheten i regionen ska kunna garanteras. Parlamentet efterlyser ett intensifierat gränsöverskridande samarbete med Afghanistan och betonar behovet av samstämdhet mellan EU:s strategi för Afghanistan och strategin för Centralasien, särskilt i fråga om åtgärder och program på områdena transport, energi, handel och utveckling.

59.

Europaparlamentet uppmanar EU att fokusera sitt stöd på kampen mot handel med narkotika och människor, eftersom detta är en av de största källor till instabilitet i Centralasien som kan nås av EU:s insatser. Utvecklingen på detta område i hela regionen väcker oro, och parlamentet uppmanar EU att föreslå och arbeta för gränsöverskridande insatser. Parlamentet stöder anordnandet av centralasiatiska forum för bekämpning av narkotikarelaterad brottslighet.

60.

Europaparlamentet oroas av det tudelade fenomenet med fundamentalistiska åsikter och rörelser som breder ut sig, som en spridningseffekt från Afghanistan, men också som en reaktion på den problematiska människorätts- och demokratisituationen, som regeringarna i regionen bär ansvaret för. Kampen mot terrorismen är en viktig del av EU:s strategi för Centralasien.

61.

Europaparlamentet vill att stöd till en reform av säkerhetssektorn i de centralasiatiska länderna ska föras upp på den politiska dagordningen vid möten med ledare från Centralasien. Det måste utredas vilka delar av reformen av säkerhetssektorn som skulle kunna få stöd i regionen jämte befintliga insatser för rättssäkerheten och gränsförvaltningen.

62.

Europaparlamentet betonar att OSSE och FN behöver kunna arbeta obehindrat på de berörda ländernas territorier, eftersom dessa organisationer är avgörande för det så välbehövliga stödet till reformen av säkerhetssektorn.

63.

Europaparlamentet betonar att de följande punkterna, där de olika länderna tas upp ett efter ett, behandlar ett antal viktiga och brännande frågor men inte är avsedda att utgöra en uttömmande analys av varje land.

64.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att fortsätta att utöva press på de kazakstanska myndigheterna så att de fullt ut uppfyller de löften om att förbättra valen och mediefriheten som de kungjorde inför sitt OSSE-ordförandeskap 2010, i enlighet med OSSE-medlemmarnas huvudåtaganden och den nationella plan för de mänskliga rättigheterna som Kazakstans regering antog 2009.

65.

Europaparlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att leva upp till sina internationella skyldigheter och åtaganden, däribland de åtaganden som gjorts inom ramen för OSSE:s ”mänskliga dimension”.

66.

Europaparlamentet välkomnar Kazakstans strävanden mot närmare och utökade förbindelser med EU, liksom de nyligen inledda förhandlingarna om ett nytt och förbättrat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kazakstan. Parlamentet betonar att ekonomiskt samarbete måste gå hand i hand med politiskt samarbete och baseras på den politiska viljan att förverkliga och upprätthålla gemensamma värderingar. Parlamentet ser i detta avseende fram emot konkreta framsteg på områdena medie-, yttrande-, förenings- och mötesfrihet samt förbättringar i valprocessen under det kommande parlamentsvalet 2012.

67.

Europaparlamentet beklagar att ansvaret för tillsyn över fängelser nyligen överfördes från justitieministeriet till inrikesministeriet, och uppmanar Kazakstans regering att intensifiera sina ansträngningar för att förhindra och komma till rätta med tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling.

68.

Europaparlamentet uppmanar Kazakstan att förnya sitt åtagande i fråga om utvinningsindustrins öppenhetsinitiativ genom att avskaffa alla rättsliga och lagstiftningsmässiga hinder för ett framgångsrikt genomförande av detta initiativ.

69.

Europaparlamentet lovordar Kirgizistan för dess arbete för demokratiska reformer och en övergång till ett verkligt flerpartisystem. Parlamentet hoppas att ytterligare framsteg kommer att uppnås i valprocessen under det förestående presidentvalet, planerat till senare i år. Parlamentet påpekar att fortsatta åtgärder behövs för att utveckla en fullt fungerande demokrati och uppmanar i detta avseende EU, då Kirgizistan är ett av pilotländerna för EU:s demokratistöd, att bistå myndigheterna i Kirgizistan i institutionsuppbyggnaden, konsolideringen av demokratisk praxis och kampen mot korruption samt infiltrationen från organiserad brottslighet i den kirgizistanska administrationen.

70.

Europaparlamentet välkomnar den kirgizistanska regeringens beslut att inrätta en särskild kommitté som ska genomföra och övervaka rekommendationerna från den internationella oberoende kommissionen för utredning av händelserna i södra Kirgizistan i juni 2010, och uppmanar de kirgizistanska myndigheterna att anta de nödvändiga åtgärderna för att lösa upp spänningar mellan etniska grupper, minska etniskt baserad nationalism och stabilisera situationen samt främja kulturell dialog och respekt för minoriteters rättigheter och kampen mot alla former av diskriminering. Detta bör ske bland annat genom en verklig reform av rätts- och polisväsendet, vilket är en grundförutsättning för att människorättskränkningar som tortyr och andra former av polisövergrepp ska kunna förebyggas. Parlamentet uppmanar EU att utforma och genomföra EU-biståndsprogram tillsammans med de kirgizistanska myndigheterna och icke-statliga organisationer med inriktning mot konfliktlösning, försoning och förebyggande av straffrihet.

71.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över ineffektiviteten i EU:s utvecklingsstöd till landet, till följd av den omfattande korruptionen, den organiserade brottslighetens inflytande över det styrande skiktet och den hotande regionala splittringen, som den mycket svåra ekonomiska och sociala situationen ger bränsle åt. Parlamentet efterlyser därför ett alternativt tillvägagångssätt baserat på människors säkerhet genom alternativa hjälpvägar.

72.

Europaparlamentet oroas av rapporterna om tortyr i häkten och att civila observatörer ständigt nekas tillträde till förvarsplatser för fångar. Parlamentet kräver att Internationella rödakorskommittén och andra internationella observatörer ges tillträde till fängelser, så att insynen och uppsikten ökar.

73.

I samband med detta rekommenderar Europaparlamentet Tadzjikistans regering att ha som målsättning att göra framsteg på de ovannämnda områdena, så att landet på ett betydande och stadigt sätt kan förbättra sin rankning i fråga om öppenhet, styrelseformer och andra relevanta index som tas fram av internationella organisationer. Parlamentet vill även att EU-stöd via statliga strukturer ska vara strikt villkorat.

74.

Europaparlamentet uppmanar EU att främja och stödja utvecklingen av småskaliga vattenkraftverksprojekt fördelade längs floderna och alternativ förnybar energi, genom genomförbarhetsstudier, teknisk expertis och, där så behövs, lämpliga lån från EIB.

75.

Europaparlamentet välkomnar den lagstiftning som antagits på det politiska, ekonomiska och sociala området samt på utbildningsområdet, men betonar att detta behöver åtföljas av omfattande åtgärder för genomförande. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang rådet och vice ordföranden/den höga representanten att uppmuntra myndigheterna i Turkmenistan att fullständigt genomföra den nya lagstiftningen och att samarbeta mer aktivt med internationella och regionala organisationer.

76.

Europaparlamentet begär ett fullständigt uppfyllande av de villkor som parlamentet fastställde i februari 2008, i synnerhet fritt och obehindrat tillträde för Internationella rödakorskommittén, frigivande av alla politiska fångar och samvetsfångar, avskaffande av alla reseförbud från statens sida och möjlighet för icke-statliga organisationer att verka i landet. Dessa villkor måste uppfyllas för att Turkmenistan ska kunna anses följa de internationella normer som landet har ratificerat.

77.

Europaparlamentet är särskilt oroat över att de nuvarande myndigheterna systematiskt har tillämpat en repressiv politik som riktar in sig på alla former av opposition, oberoende frivilligorganisationer och människorättsaktivister. Parlamentet beklagar särskilt att det har visat sig vara omöjligt att inleda en dialog med civilsamhället i Turkmenistan.

78.

Europaparlamentet noterar rådets slutsatser från oktober 2009, som innebar slutet för alla sanktioner mot Uzbekistan och bekräftade EU:s vilja att stärka förbindelserna med landet på ett omfattande sätt. Parlamentet påminner om att omfattningen av engagemanget beror på Uzbekistans framsteg på områdena mänskliga rättigheter, demokratisering och rättsstaten samt bekämpningen av narkotikahandeln, och förväntar sig att Europeiska utrikestjänsten och rådet utformar en politik för ett kritiskt, villkorat och samordnat EU-engagemang för Uzbekistan.

79.

Europaparlamentet upprepar sin oro över rapporterna om det fortsatta utnyttjandet av tvångsbarnarbete, särskilt inom jordbrukssektorn. Det finns en oro även inom ILO och bland företrädare för arbetstagare, arbetsgivare och icke-statliga organisationer över det fortsatta utnyttjandet av tvångsbarnarbete, som sker med statens goda minne, inom Uzbekistans bomullsindustri. Parlamentet vädjar till de uzbekistanska myndigheterna att samarbeta med ILO och ge denna organisation obehindrat tillträde för att övervaka bomullsskörden på plats, liksom att utforma, genomföra och övervaka en verksam politik för att en gång för alla undanröja tvångsbarnarbetet. Parlamentet uppmanar EU att stödja Uzbekistans regering i dess ansträngningar på området.

80.

Europaparlamentet är bestört över det beslut som de uzbekistanska myndigheterna nyligen fattade om att stänga Human Rights Watch-kontoret i Tasjkent, påminner dem om deras förpliktelser gentemot OSSE och uppmanar dem att ge nationella och internationella icke-statliga organisationer och observatörer obehindrat tillträde och tillåtelse att arbeta fritt i hela landet.

81.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, EU:s särskilde representant för Centralasien samt regeringarna och parlamenten i Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.