52011DC0693

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

TJUGOANDRA ÅRSRAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AV STRUKTURFONDERNA (2010) SEK(2011) XXX

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Den omfattar verksamhet som genomförts under 2010 och som beviljats stöd från strukturfonderna under programperioden 2000–2006.

Närmare uppgifter finns i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar (se bilaga).

1. Inledning

År 2010 var det elfte året för genomförande av program och projekt som beviljats stöd från strukturfonderna under programperioden 2000–2006. Sammanlagt förvaltades 718[1] operativa program under 2010.

2010 inleddes avslutningsprocessen för huvuddelen av de operativa programmen för perioden 2000–2006. De flesta tillhörande avslutningsdokument lämnades in av medlemsstaterna i september 2010. Den allmänna ramen för avslutandet av strukturfondsstödet 2000–2006 angavs 2006 i kommissionens beslut K(2006)3424, ändrat genom kommissionens beslut K(2008)1362 och K(2009)960.

Det återhämtningspaket som kommissionen föreslog på grund av finanskrisen gjorde att en förlängning med sex (eller tolv) månader kunde beviljas varje enskilt program för de medlemsstater som valde att utnyttja den möjligheten. Denna flexibilitet gjorde det möjligt för medlemsstater och regioner att utnyttja de anslagna medlen maximalt genom att åtgärda oväntade svårigheter med att genomföra programmen och uppnå deras mål.

Vid sidan av genomförandet av program och projekt inom strukturfonderna 2000–2006 och förberedelserna inför avslutandet av dessa arbetade kommissionen intensivt under 2010 med genomförandet av 434 program, varav 317 inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och 117 inom Europeiska socialfonden (ESF)[2], för perioden 2007–2013.

För att kunna visa vilket mervärde EU:s sammanhållningspolitik tillför fortsatte kommissionen att genomföra efterhandsutvärderingar av mål 1 och 2 för perioden 2000–2006. Sammanfattningsrapporten från efterhandsutvärderingen offentliggjordes i april 2010[3]. De efterhandsutvärderingar av gemenskapsinitiativen Urban[4] och Interreg[5] som inleddes under 2008 offentliggjordes i juni 2010. Efterhandsutvärderingen av gemenskapsinitiativet Equal inleddes i början av 2009 och de preliminära resultaten lades fram i början av 2010. När det gäller Fonden för fiskets utveckling (FFU) genomfördes efterhandsutvärderingen 2009 och presenterades i maj 2010[6]. I december 2010 presenterade kommissionen också efterhandsutvärderingen av Leader+[7]. Utvärderingen av utvecklingssektionen vid EUGFJ pågår däremot fortfarande.

Utbyte av erfarenheter uppmuntrades, bland annat genom interregionala och urbana nätverk och konferensen ”Regioner för ekonomisk förändring: att bygga hållbar tillväxt” den 20 och 21 maj med 755 deltagare från alla 27 medlemsstaterna.

Den åttonde ”Open days – Europeiska veckan för regioner och städer” anordnades gemensamt av kommissionen och Regionkommittén den 4–7 oktober 2010. Den samlade 5 900 lokala, regionala, nationella och europeiska politiker och experter inom regional och lokal utveckling. Dessutom anordnades 263 lokala evenemang i 33 länder. Evenemanget är en arena för samarbete och nätverkande och för utbyte av kunskap och erfarenhet. Det ger regioner och städer en möjlighet att visa vad de har uppnått. Det är dessutom en utmärkt möjlighet att belysa synergierna mellan sammanhållningspolitiken och övrig EU-politik.

Det belgiska ordförandeskapet anordnade en tvådagarskonferens (18–19 november 2010) om ESF:s roll i kampen mot fattigdom och social utestängning. Arbetssammanträden anordnades under två halvdagar med fokus på ESF:s roll som politiskt instrument i kapen mot fattigdom och social utestängning.

2. Analys av genomförandet

2.1 Budgetgenomförande

2.1.1 Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)

Trots den ekonomiska nedgången var 2010 ett utmärkt år när det gäller budgetgenomförandet. Den sammanlagda utnyttjandegraden nådde 100 % eller 1 693 miljoner euro i återbetalning till operativa program. Genomförandet inom mål 2 var högre än vad som godkändes ursprungligen (230 miljoner euro i stället för 104 miljoner), betalningarna till mål 1 och Interregprogram var lägre än vad man ursprungligen räknat med (1 348 miljoner för mål 1 i stället för 2 077 miljoner och 90 miljoner euro i stället för 202 miljoner euro för Interreg), huvudsakligen på grund av en överföring av anslag i samband med det globala överföringsförfarandet för att stärka anslagen för 2007–2013. För de andra programmen, Urban och Innovativa åtgärder, betalades sammanlagt 25 miljoner euro ut.

2010 inleddes avslutningsprocessen för huvuddelen av de operativa Eruf-programmen för perioden 2000–2006. Av de 379 programmen valde 281 (74 %), motsvarande 90 % av anslagen från Eruf, att förlänga perioden för stödberättigande. Till och med den 31 december 2010 hade avslutningsdokument tagits emot för 356 program. De ansvariga enheterna analyserar för närvarande avvecklingsdeklarationer och slutrapporter.

Ett förslag till avslutning hade skickats till medlemsstaterna för 25 program. Återstående program kommer att avslutas under 2011 och 2012.

För hela perioden 2000–2006 hade 123 339 miljoner euro betalats ut till medlemsstaterna till och med den 31 december 2010. Detta innebär att anslagsutnyttjandet för alla medlemsstaterna uppgick till 95,2 % av det sammanlagda anslaget på 129 600 miljoner euro. Det mesta av de återstående betalningarna rör slutbetalningar för avslutning av programmen.

Vid utgången av 2010 uppgick utestående åtaganden från tidigare år till 6 719 miljoner euro för Eruf, jämfört med 8 400 miljoner euro vid utgången av 2009. Detta motsvarar 5,2 % av det totala belopp som anslagits för Eruf. Man räknar med en ytterligare minskning av utestående åtaganden genom slutbetalningen vid avslutning av programmen.

Under 2010, liksom under föregående år, gällde inte den så kallade n+2-regeln. I allmänhet kommer den sista delen av anslaget (dvs. för 2006) att användas till slutbetalningar när medlemsstaten och kommissionen väl kommit överens om avslutandet av programmen. Det belopp som ska återtas kommer därför att beräknas först vid avslutandet av de operativa programmen[8].

2.1.2 Europeiska socialfonden (ESF)

För programplaneringsperioden 2000–2006 uppgick förbrukningen av betalningsbemyndiganden 2010 till 319 miljoner euro. Det motsvarar 26,42 % av de årliga betalningsbemyndigandena.

Detta beror på att de flesta av programmen har nått 95 %-gränsen, och återstående betalning kommer att göras endast i samband med den avslutning av programmen som pågår för närvarande.

De utestående åtagandena uppgick vid utgången av 2010 till sammanlagt 3 004 miljoner euro (jämfört med 4 700 miljoner euro 2009). Detta utgör 4,38 % av de sammanlagda åtagandena för perioden 2000–2006. De utestående åtagandena har förbrukats genom mellanliggande betalningar och några få slutbetalningar, och ett automatisk återtagande av oanvända utestående åtaganden uppgående till 1 460 miljoner euro har behandlats i samband med avslutningen av programmen.

Liksom föregående år gällde inte den så kallade n+2-regeln 2010 och berörda utestående åtaganden har minskats genom återtagande för programplaneringsperioden 2000–2006 vid avslutningen av de operativa programmen i enlighet med bestämmelserna i artikel 105.3 i förordning (EG) nr 1083/2006.

Vid utgången av 2010 hade 64 118 miljoner euro betalats ut till medlemsstaterna för hela perioden. Detta innebär att anslagsutnyttjandet för alla medlemsstaterna uppgick till 93,47 % av det sammanlagda anslaget på 68 600 miljoner euro.

I samband med avslutningen 2010 har för totalt 229 program alla avslutningsdokument lämnats in före tidsfristens utgång och 10 av programmen har redan avslutats.

2.1.3 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ)

Under 2010 betalades sammanlagt 168,3 miljoner euro eller 30,7 % av den tillgängliga budgeten vid årsslutet (13,9 miljoner euro överfördes under året till andra budgetrubriker utanför EUGFJ). Utnyttjandegraden för den ursprungliga budgeten för betalningsbemyndiganden skulle bli 29,9 %.

I absoluta tal är utbetalningarna 2010 mycket lägre än de som gjordes under 2009 (300 miljoner euro lägre). Minskningen har tre huvudorsaker:

- De program för landsbygdsutveckling som finansierats av EUGFJ:s utvecklingssektion har haft en mycket hög genomförandetakt under de senaste åren. Vid utgången av 2009 hade 94 % av EUGFJ:s utvecklingssektions bidrag som programmerats för hela perioden redan betalats ut, och ett stort antal program (112 av sammanlagt 152) hade redan nått gränsen på 95 % för mellanliggande betalningar. I dessa fall var det inte möjligt att göra ytterligare betalningar 2010 före avslutandet.

- Under 2010 inleddes avslutningen av programmen för EUGFJ:s utvecklingssektion för perioden 2000–2006, och i slutet av året hade 19 program (av sammanlagt 152) avslutats.

- De låga utgifterna för EUGFJ:s utvecklingssektion under 2010 kompenserades till mycket stor del av utgifterna på 11,12 miljarder euro för EJFLU inom programmen för landsbygdsutveckling 2007–2013 (som är 2,91 miljarder euro högre än 2009).

De utestående åtagandena inom EUGFJ:s utvecklingssektion vid utgången av 2010 uppgick till 1 183,3 miljoner euro, vilket motsvarar 5,3 % av hela anslaget för 2000–2006. Detta belopp är 171,3 miljoner euro lägre än de 1 354,6 miljoner euro i utestående åtaganden som fanns i slutet av 2009.

2.1.4 Fonden för fiskets utveckling (FFU)

Den sammanlagda utnyttjandegraden för betalningar var 100 %, och 10 miljoner euro betalades ut till medlemsstaterna.

Vad gäller genomförandet av betalningsbemyndigandena betalades 10 miljoner euro ut inom mål 1. Inga utbetalningar gjordes utanför mål 1.

De utestående åtagandena för FFU uppgick i slutet av 2010 till 296,44 miljoner euro (jämfört med 306,41 miljoner euro 2009). Detta utgör 7,5 % av de sammanlagda åtagandena för perioden 2000–2006.

Vid utgången av 2010 hade 3 639 miljoner euro betalats ut till medlemsstaterna för hela perioden. Detta innebär att anslagsutnyttjandet för alla medlemsstaterna uppgick till 92,5 % av det sammanlagda anslaget på 3 935 miljoner euro.

2 .2 Programgenomförande

2.2.1 Mål 1

Mål 1-programmen var inriktade på grundläggande infrastrukturprojekt (40,2 %), och nästan hälften av alla investeringar i denna kategori avsåg transportinfrastruktur (49,9 %). Mer än en tredjedel (34,9 %) av mål 1-resurser investerades i produktiv miljö, med fortsatt fokus på stöd till små och medelstora företag och hantverk (26,6 %), medan 22,5 % av resurserna gick till projekt för mänskliga resurser.

2.2.2 Mål 2

I mål 2-regionerna låg programmens fokus fortfarande på produktiva investeringar och drygt hälften av anslagen gick till denna kategori (55,4 %), i huvudsak med inriktning på små och medelstora företag och på hantverk. Det insatsområde som fick näst mest stöd var grundläggande infrastruktur, med 29,2 % av alla mål 2-medel. I fråga om mänskliga resurser, till vilka 10,5 % av resurserna avsattes, var de viktigaste investeringsområdena arbetskraftens flexibilitet, företagsamhet och innovation samt informations- och kommunikationsteknik.

2.2.3 Mål 3

Genomförandet av ESF-program 2010 var fortfarande inriktat på den europeiska sysselsättningsstrategin, och särskilt på åtgärder för att förbättra anställbarheten på arbetsmarknaden (30,9 % av de attesterade utgifterna), livslångt lärande (åtgärder för att utveckla allmän och yrkesinriktad utbildning stod för 31,2 % av de attesterade utgifterna), social inkludering (13,3 % av de attesterade utgifterna), lika möjligheter (5,2 % av de attesterade utgifterna) och företagsamhet, arbetskraftens flexibilitet, innovation samt informations- och kommunikationsteknik (19,05 %).

2.2.4 Fiske utanför mål 1

Utgifter för FFU-program utanför mål 1 gällde främst bearbetning, saluföring och främjande av fiskeriprodukter (26,7 %). Den näst viktigaste åtgärden var en anpassning av fiskeansträngningen (17,8 %), följt av förnyelse och modernisering av fiskeflottan (17,5 %), utrustning i fiskehamnar (16,9 %) och insatser av yrkesverksamma (yrkesutbildning, småskaligt kustfiske, 12,8 %).

2.2.5 Gemenskapsinitiativ

2.2.5.1 Interreg

Vid utgången av 2010 hade de 81 Interreg III-/grannskapsprogrammen valt ut omkring 19 000 projekt och nätverk inriktade på att minska effekterna av nationsgränser, språkhinder och kulturella skillnader samt att utveckla gränsområden, stödja strategisk utveckling och territoriell integration över större områden i EU och åstadkomma bättre integration med EU:s grannländer. Effektiviteten i politik och instrument för regional utveckling främjades också genom utbyte av god praxis och erfarenhet.

Vid utgången av 2010 var utnyttjandegraden för betalningar ungefär 92 %. Eftersom samarbetsprogrammen och projekten var mer specifika och krävande kunde återtaganden på grund av n+2-regeln inte undvikas för vissa program. Sammanlagt 135 miljoner euro återtogs under programplaneringsperioden till följd av regeln om automatiskt återtagande.

2010 inleddes avslutningsprocessen för 81 Interreg III-/grannskapsprogram och avslutades för 3 program.

2.2.5.2 Equal

Programmen inom gemenskapsinitiativet Equal avslutades administrativt under 2008 i de flesta medlemsstater. Bara några få länder begärde en förlängning av stödberättigandeperioden in på 2009 för att uppnå ett högre anslagsutnyttjande och fortsätta sina integreringsåtgärder. Den administrativa avslutningsprocessen fortsatte under 2010, och i slutet av året hade avslutningen av fyra operativa program inom Equal slutförts.

2.2.5.3 Urban

Urbact I-programmet avslutades 2010. Urbact-programmet rapporterade en total stödberättigande kostnad på 25 043 714 euro varav Eruf begärde 15 386 591 euro. Detta innebär ett underutnyttjande från Erufs sida på 2 644 526 euro eller 14,67 %.

Urbact II-programmet, programmet för nätverk för stadsutveckling inom ramen för det europeiska territoriella samarbetet, är ett program för utbyte och lärande för städer som bygger på de goda erfarenheterna av Urbact I-programmet. 2010 fortsatte arbetet med förvaltningen av Urbact II-programmet genom övervakningskommittéer och rapporteringsförfaranden.

2.2.5.4 Leader+

Gemenskapsinitiativet Leader+ bestod av tre åtgärder: genomförande av lokala utvecklingsstrategier genom offentlig-privata partnerskap, samarbete mellan landsbygdsområden och nätverkssamarbete. För programperioden 2000–2006 godkändes 73 Leader+-program i EU-15. Medlemsstater som anslöt sig till EU efter den 1 maj 2004 gavs möjlighet att integrera åtgärder av Leader+-typ i sina mål 1-program inom EUGFJ.

I slutet av 2010 avslutades 14 Leader+-program och 8 förberedande skrivelser om avslutning hade skickats till medlemsstaterna.

2.2.6 Innovativa åtgärder

2.2.6.1 Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)

GD Regionalpolitik förvaltade dessutom 181 regionala program inom Innovativa åtgärder (den 31 december 2010 hade 171 av dem avslutats, varav 24 under 2010), som bidrar till att främja strategisk innovation i regionerna genom att med innovativa metoder och praxis försöka förbättra innovationsnivån och kvaliteten på EU-stödet på tre områden: kunskap och teknisk innovation, informationssamhället och hållbar utveckling.

2.2.6.2 Europeiska socialfonden (ESF)

De återstående projekten inom Innovativa åtgärder för 2005 och 2006 slutfördes som planerat och avslutades 2010.

3. Överensstämmelse och samordning

3.1 Överensstämmelse med gemenskapens politik på andra områden

I tidigare rapporter har redogjorts för relevant utveckling när det gäller att säkra förenligheten mellan sammanhållningspolitiken och andra prioriteringar i EU:s politik, t.ex. mål inom områdena konkurrens, inre marknaden, miljö, transport och jämställdhet. Inga särskilda förändringar inträffade i fråga om krav eller förväntningar på förvaltningsmyndigheterna när programmen för perioden 2000–2006 gick in i avslutningsfasen.

3.2 Samordning av instrumenten

3.2.1 Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden

Under programperioden 2000–2006 fick alla 25 medlemsstaterna stöd från strukturfonderna, medan 13 medlemsstater även fick stöd från Sammanhållningsfonden, som ger stöd till mindre välbärgade länder. Programplaneringen och genomförandet inom strukturfonderna har samordnats noga, även i förhållande till Sammanhållningsfonden (särskilt Eruf), för att förhindra att projekt får stöd från flera håll.

3.2.2 Strukturfonderna och Europeiska investeringsbanken/Europeiska investeringsfonden

Under perioden 2000–2006 har kommissionen, EIB och EIF förstärkt sitt samarbete genom att starta de tre initiativen Jaspers, Jeremie och Jessica. Mer ingående information om detta samarbete har lämnats i föregående rapporter. Sedan genomförandet av perioden 2000–2006 gick in i avslutningsfasen finns inget nytt att rapportera.

4. Utvärderingar

Under 2010 fortsatte kommissionen att göra utvärderingar till stöd för beslutsfattandet inom sammanhållningspolitiken.

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)

2010 slutförde kommissionen efterhandsutvärderingen av Eruf-stöden i mål 1- och mål 2-regionerna. Sammanfattningsrapporten om allt genomfört arbete offentliggjordes och presenterades för allmänheten i april 2010. Även efterhandsutvärderingarna av gemenskapsinitiativen Urban och Interreg slutfördes under 2010.

Dessutom inledde kommissionen under 2010 utvärderingar av sammanhållningspolitikens stöd till företag samt till innovation och forskning. Vidare har även tre tematiska studier inletts av sammanhållningspolitiken i samband med lokal utveckling, med regioner med särskilda geografiska särdrag och med innovationsverksamhet.

Europeiska socialfonden (ESF)

Efterhandsutvärderingen av ESF-åtgärder under perioden 2000–2006 slutfördes 2010. Utvärderingen utgörs av en förberedande undersökning, två tematiska studier (ESF-stöd till den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration samt en utvärdering av ESF:s påverkan på arbetsmarknaden och på investering i infrastruktur för humankapitalet genom stöd till system och strukturer) och två huvudutvärderingar av ESF och Equal. Alla utvärderingsrapporter har offentliggjorts.

Ytterligare fem utvärderingar och studier slutfördes 2010 och ytterligare tre inleddes under året.

Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ)

Efterhandsutvärderingen av Leader+ slutfördes 2010. Den omfattar Leader+-programmen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1260/99 och de åtgärder av Leader+-typ som ingick i övergångsprogrammen för landsbygdsutveckling för perioden 2004–2006 (EU-10). Slutsatsen av utvärderingen var att Leader+ var ett viktigt komplement till övrig politik och har bidragit till ekonomisk diversifiering, livskvalitet och förbättring av naturliga och konstruerade miljöer i landsbygdsområden.

2010 inledde kommissionen efterhandsutvärderingen av programmen för landsbygdsutveckling för perioden 2000–2006. Utvärderingen kommer att bedöma de olika åtgärdernas och programmens relevans, överensstämmelse, effektivitet och ändamålsenlighet. Den kommer att slutföras under 2011.

5. Kontroller

Mer ingående information om resultaten av kontrollerna finns i respektive generaldirektorats årsrapporter[9].

5.1 Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)

Omfattande revisioner av viktiga förvaltnings- och kontrollfaktorer har sedan 2004 gjorts för att fastställa hur effektivt medlemsstaternas system för förvaltning och kontroll fungerar. När det gäller täckningen utgör de reviderade programmen 43 % av de allmänna programmen och 76 % av de planerade Eruf-bidragen. För Interreg slutfördes under 2010 en separat revision som inleddes 2006 av 23 granskade program (28 % av det totala antalet program) som representerade 54 % av de planerade bidragen.

En omfattande förberedande undersökning genomfördes från 2007 till 2010 med granskning av avvecklingsorganens tillförlitlighet i det avslutningsarbete som ligger till grund för avvecklingsdeklarationerna. Syftet var att kontrollera hur väl förberedda medlemsstaterna var inför avslutandet av programmen och avhjälpa risker i samband med detta. De 42 revisioner som genomfördes inom denna undersökning, tillsammans med revisionsbesök till avvecklingsorganen som en del av de regelbundna systemrevisioner som började genomföras 2004, gav en täckning av avvecklingsorganen som ansvarade för ca 85 % av det beslutade beloppet för programmen under perioden 2000–2006.

Dessutom gjordes fyra revisionsbesök under 2010 för uppföljning av tidigare systemrevisioner av Eruf (huvudsakligen genomförande av åtgärdsplaner efter att systembrister upptäckts) i tre länder: Spanien (1), Tyskland (1) och Italien (2).

Annat revisionsarbete som genomfördes 2010 för programplaneringsperioden 2000–2006 var bland annat granskning av 86 systemrevisionsrapporter som mottagits från nationella revisorer, 11 årliga kontrollrapporter som mottagits enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 438/2001 (2009 var det sista året när årliga kontrollrapporter med en sammanfattning av allt revisionsarbete som utförts under året måste lämnas in före avslutningsdokumenten från medlemsstaterna för de flesta program 2010). Bedömningar skickades ut till alla medlemsstater med iakttagelser och, i förekommande fall, begäran om ytterligare uppgifter för att i så hög grad som möjligt försäkra sig om korrektheten i det nationella revisionsarbetet.

5.2 Europeiska socialfonden (ESF)

Under programplaneringsperioden 2000–2006 innefattade det arbete som utfördes av revisionsdirektoratet bedömning av beskrivningarna av förvaltnings- och kontrollsystem, analys av nationella systemrevisionsrapporter och årliga kontrollrapporter inom ramen för bilaterala samordningsmöten och tre huvudrevisionsundersökningar.

Med tanke på genomförandet av de operativa programmen för programplaneringsperioden 2000–2006 anordnades inga ytterligare revisioner av förvaltnings- och kontrollsystemen under 2010. Revisionsarbetet fokuserades i stället på uppföljning av oegentligheter och de reservationer som utfärdats i verksamhetsrapporten för 2009 samt på analys av avvecklingsdeklarationerna.

5.3 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ)

Vid utgången av 2010 hade sammanlagt 103 program av 152 reviderats (67,8 %), omfattande 21,7 miljarder euro (96,4 %) av åtagandebemyndigandena. Uppföljningsrevision gjordes av sammanlagt 44 program. Alla dessa revisioner avslutades under 2010.

Den 31 december 2010 hade granskningen av de avvecklingsdeklarationer som hade lämnats in av medlemsstaterna slutförts för 78 program, vilket utgör 51,3 % av det totala antalet program.

5.4 Fonden för fiskets utveckling (FFU)

Sedan början av perioden 2000–2006 har GD Havsfrågor och fiske genomfört sammanlagt 58 revisionsbesök omfattande samtliga program som får stöd från en enda fond (18 program med en ursprunglig budget på sammanlagt 3 608,73 miljoner euro, vilket utgör 87,4 % av budgeten för 2000–2006) samt 18 program som får stöd från flera fonder med budgetanslag på 374,58 miljoner euro – 9,2 % av den ursprungliga budgeten för 2000–2006). Sammanlagt har de revisioner som genomförts av GD Havsfrågor och fiske rört program som står för 96,6 % av FFU:s ursprungliga bidrag för 2000–2006. För övriga program sker en verifiering genom revisionsarbetet vid andra generaldirektorat med koppling till strukturfonderna och/eller genom nationell revision.

Vid utgången av 2010 hade 17 avvecklingsdeklarationer analyserats. 9 hade godkänts, för 8 hade analysen avbrutits och ytterligare uppgifter begärts och för de återstående 43 pågick analysen. För de nio som hade godkänts var yttrandet utan förbehåll för åtta och med förbehåll för en (för vilken en finansiell korrigering kommer att föreslås).

5.5 Olaf

Under 2010 gjorde Olaf 53 besök i medlemsstaterna rörande åtgärder som medfinansieras av strukturfonderna. Vid dessa besök gjordes kontroller på platsen[10] av 52 ekonomiska aktörer och 6 besök gjordes av andra skäl, till exempel för att samla information eller bistå nationella förvaltningar eller rättsliga myndigheter. Liksom under de föregående åren var exempel på typiska problem som påvisades av Olaf 2010 falska deklarationer, falska fakturor och underlåtenhet att följa bestämmelserna för offentlig upphandling samt angivna fall av intressekonflikter i samband med vissa anbudsförfaranden.

Under 2010 anmälde medlemsstaterna i enlighet med förordning (EG) nr 1681/94[11]2 i dess ändrade lydelse[12] och förordning (EG) nr 1828/2006[13] i dess ändrade lydelse[14] 6 910[15] fall av oegentligheter till kommissionen. Fallen omfattade sammanlagt 1 546 miljarder euro och berörde medfinansierade åtgärder under programperioderna 1994–99, 2000–2006 och 2007–2013.

6. Kommittéer som biträder kommissionen

6.1 Samordningskommittén för fonderna (COCOF)

COCOF:s enda verksamhet 2010 gällande genomförandet av verksamhet avseende programperioden 2000–2006 grundades i huvudsak på följande två kommissionsbeslut:

- Förslag till kommissionens beslut om undantag för vissa fall av avvikelser i samband med verksamhet som samfinansierats av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden under programperioden 2000–2006 från de särskilda rapporteringskraven i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1681/94 och artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1831/94.

- Förslag till kommissionens beslut om de ekonomiska konsekvenserna av undantag för vissa fall av avvikelser i samband med verksamhet som samfinansierats av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden under programperioden 2000–2006 från de särskilda rapporteringskraven i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1681/94 och artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1831/94.

Kommittén lämnade positiva yttranden om båda förslagen.

6.2 Kommittén för Europeiska socialfonden

Under 2010 hölls tre plenarsessioner och sex möten för den tekniska arbetsgruppen, men inga frågor som rörde genomförandet av verksamhet avseende programperioden 2000–2006 togs upp.

6.3 Kommittén för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling

Kommittén för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling sammanträdde sex gånger under 2010 och lämnade positiva yttranden om följande två beslut:

- Förslag till kommissionens beslut om undantag för vissa fall av avvikelser i samband med verksamhet som samfinansierats av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden under programperioden 2000–2006 från de särskilda rapporteringskraven i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1681/94 och artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1831/94.

- Förslag till kommissionens beslut om de ekonomiska konsekvenserna av undantag för vissa fall av avvikelser i samband med verksamhet som samfinansierats av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden under programperioden 2000–2006 från de särskilda rapporteringskraven i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1681/94 och artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1831/94.

6.4 Kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur

Kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur sammanträdde två gånger under 2010. De viktigaste frågorna som diskuterade var efterhandsutvärderingen och avslutandet av FFU.

[1] 226 program inom mål 1 och mål 2, 47 inom mål 3, 12 inom FFU (utanför mål 1), 81 inom Interreg, 71 inom Urban, 27 inom Equal, 73 inom Leader+ och 181 program inom Innovativa åtgärder.

[2] Se meddelandet om resultaten av förhandlingarna om strategierna och programmen för perioden 2007–2013.

[3] Rapporten finns på följande adress: http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/expost_reaction_en.htm

[4] Rapporten finns på följande adress: http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/expost2006/urban_ii_en.htm

[5] Rapporten finns på följande adress: http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/expost2006/interreg_en.htm

[6] Rapporten finns på följande adress: http://ec.europa.eu/fisheries/documentation/studies/fifg_evaluation/index_en.htm.

[7] Rapporten finns på följande adress: http://ec.europa.eu/agriculture/eval/reports/leaderplus-expost/index_en.htm

[8] Artikel 105.3 i förordning (EG) nr 1083/2006.

[9] Offentliggjorda på http://ec.europa.eu/atwork/synthesis/aar/index_en.htm

[10] Förordning (EG) nr 2185/96, EGT L 292, 15.10.1996, s. 2.

[11] EGT L 178, 12.7.1994, s. 43.

[12] Enligt förordning (EG) nr 2035/2005, EUT L 328, 15.12.2005, s. 8.

[13] EUT L 371, 27.12.2006, s. 1.

[14] Enligt förordning (EG) nr 846/2009, EUT L 250, 23.9.2009, s. 1.

[15] År 2009 anmäldes 4 858 fall omfattande sammanlagt

1 161 865 730 euro.