11.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 9/74

—

ReK understryker att de lokala och regionala myndigheterna alltid har erkänt och utnyttjat idrottens uppfostrande betydelse genom att integrera idrotten i skolpolitiken och i de åtgärder som syftar till att förbättra medborgarnas livskvalitet, även vad beträffar deras hälsa.

—

ReK uppskattar särskilt att kommissionen har vidtagit åtgärder för att stödja kampen mot bedrägerier och korruption på idrottsområdet.

—

Kommittén understryker idrottens etiska värden och i synnerhet nödvändigheten av att få ungdomar att inse ”värdet av ett nederlag” och ”fair play”, först och främst genom att få tränare och coacher, som ska föregå med gott exempel, att ta till sig detta, så att man undviker obehagliga och opedagogiska episoder.

—

Föredraganden understryker det sociala värdet av idrottsinitiativ som Special Olympics och handikapp-OS, som innebär att man kan främja de funktionshindrades sociala delaktighet. På så vis bidrar man i olika utsträckning till deras personliga oberoende.

—

Kommittén föreslår att man inom ramen för livslångt lärande stöder nyskapande initiativ för fysisk aktivitet i skolan, särskilt för elever mellan fyra och fjorton år.

—

ReK anser att man fullt ut bör utnyttja möjligheterna inom Europeiska regionala utvecklingsfonden för att stödja idrottsinfrastruktur och idrottsaktiviteter samt möjligheterna inom Europeiska socialfonden för att stärka arbetstagares kompetens och anställbarhet inom idrottssektorn.

Föredragande

Roberto PELLA (IT–PPE), kommunfullmäktigeledamot i Valdengo, kommunalråd i staden Biella

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ”Utveckling av idrottens europeiska dimension”

KOM(2011) 12 slutlig

1.

Regionkommittén vill uttrycka sin uppskattning över kommissionens meddelande med titeln ”Utveckling av idrottens europeiska dimension” (1) som utgör en uppföljning av vitboken om idrott (2) och som hänvisar till artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) som rättslig grund för EU:s insatser. I meddelandet behandlas 15 prioriterade områden som är samlade under fyra huvudavsnitt: idrottens roll i samhället, idrottens ekonomiska aspekter, idrottens organisation samt samarbete med länder utanför EU och internationella organisationer när det gäller idrott.

2.

Kommittén uppskattar att kommissionen med utgångspunkt i de principer som redan finns i vitboken om idrott understryker att man för att uppnå en vinnande strategi bör samordna åtgärderna på idrottsområdet med de därtill knutna åtgärderna på områdena hälsa, utbildning, yrkesutbildning, ungdom, regional utveckling och sammanhållning, social integration, sysselsättning, medborgarskap, rättvisa, inrikes frågor, forskning, inre marknaden och konkurrens.

3.

Rek understryker att artikel 165 i EUF-fördraget också innehåller en hänvisning till stimulansåtgärder på idrottsområdet och att kommissionen på grundval av det skulle ha kunnat överväga att föreslå en ny utgiftsplan inom den nuvarande budgetramen, t.ex. ett EU-program för idrott som är begränsat till två år.

4.

Liksom kommissionen framhåller kommittén att artikel 165 i EUF-fördraget erkänner idrottens särart, vilket även erkänns i Europeiska unionens domstols rättspraxis, och vi vill betona att man vid utarbetande och tillämpning av EU:s bestämmelser bör ta hänsyn till idrottens särart.

5.

Kommittén konstaterar med tillfredsställelse att artiklarna 6 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) ger EU en stödjande, samordnande och kompletterande roll på idrottens område som blåser nytt liv i utvecklingen av idrottens europeiska dimension. Med beaktande av subsidiaritetsprincipen och självbestämmandet inom idrottens ledningsstrukturer ger de europeiska åtgärderna medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas idrottsinitiativ ett europeiskt mervärde, eftersom de fungerar som katalysator när det gäller att öka effekten av åtgärderna på idrottsområdet.

6.

Rek understryker att idrotten och de nationella, europeiska och internationella organisationer som förvaltar och styr den (Internationella olympiska kommittén, de nationella olympiska kommittéerna och idrottsföreningar och idrottsorganisationer för funktionshindrade och idrott på gräsrotsnivå) kan ge ett effektivt bidrag till att nå EU:s strategiska mål på lång sikt, bland annat i Europa 2020-strategin, samt till att skapa nya sysselsättningsutsikter, inte minst för ungdomar.

7.

Kommittén vill understryka idrottens roll när det gäller att skapa en europeisk identitet och bekämpa rasism och främlingsfientlighet.

8.

Kommittén uttrycker sin uppskattning för erkännandet av komplexiteten och för att kommissionen och Europeiska unionens råd (rådet) lägger stor vikt vid förslagen till gemensamma åtgärder på idrottsområdet och det informella samarbetet mellan medlemsstaterna för att säkra ett kontinuerligt utbyte av god praxis och spridning av information om de resultat som uppnåtts.

9.

ReK välkomnar kommissionens och rådets (3) vilja att även framöver erbjuda stöd för de informella expertgrupper på idrottsområdet som medlemsstaterna önskar inrätta. Dessa expertgrupper ska rapportera till rådets arbetsgrupp för idrottsfrågor. Kommittén ser därför gärna att ReK får delta i dessa grupper.

10.

ReK konstaterar med tillfredsställelse att kommissionens GD MARKT har beställt en oberoende undersökning av finansieringen av idrotten på gräsrotsnivå i Europa för att utvärdera de olika finansieringssystemen (exempelvis statliga, regionala och lokala finansieringskällor, bidrag som kommer från hushåll, frivilligarbete och sponsorer, samt medieintäkter och intäkter från spelverksamhet, även online, och andra typer av speltjänster) och att man också närmare vill undersöka en lång rad politikområden inom den inre marknaden som har direkta konsekvenser för dessa finansieringssystem. Kommittén uppmanar kommissionen att se till att Regionkommittén och de lokala och regionala myndigheterna direkt involveras i de pågående och kommande undersökningsprojekten, eftersom det är dessa myndigheter som stöder verksamheten och står närmast de berörda parterna.

11.

ReK anser att de lokala och regionala myndigheternas roll i utvecklingen av idrottens europeiska dimension är av avgörande betydelse, eftersom de inom ramen för sina institutionella uppgifter bidrar till att tjänster på idrottsområdet tillhandahålls för medborgarna. Inom ramen för de administrativa åtgärderna utgör dessa tjänster viktiga instrument för att främja den sociala integrationen och kampen mot diskriminering.

12.

Dessutom vill kommittén understryka att de lokala och regionala myndigheterna spelar en avgörande roll när det gäller att anslå finansiella medel till de idrottsaktiviteter och anläggningar som behövs för att kunna utöva dessa aktiviteter. Vidare spelar de lokala och regionala myndigheterna tillsammans med idrottsorganisationerna och i samarbete med de nationella olympiska kommittéernas regionala avdelningar – där sådana finns – en avgörande roll när det gäller att motivera medborgarna till att utöva idrott. Kommittén framhåller att man bör skapa regionala idrottsstrukturer i de länder där det saknas sådana. Dessa spelar en viktig roll när det handlar om att aktivera befolkningen och främja idrott på regional nivå.

13.

ReK erinrar om att de lokala och regionala myndigheterna gör en mycket viktig insats för att samordna alla de aktörer som är verksamma på lokal och regional nivå och som på olika sätt är engagerade i idrott, bland annat genom att stödja föreningar och frivilligarbete på idrottsområdet.

14.

ReK understryker vidare att de lokala och regionala myndigheterna alltid har erkänt och utnyttjat idrottens uppfostrande betydelse genom att integrera idrotten i skolpolitiken och i de åtgärder som syftar till att förbättra medborgarnas livskvalitet, även vad beträffar deras hälsa.

15.

Kommittén anser att det är viktigt att kommissionen respekterar ledningsstrukturernas självständighet som en grundläggande princip som är kopplad till idrottens organisation, samt medlemsstaternas befogenheter i linje med subsidiaritetsprincipen.

16.

Det är också viktigt att hantera utmaningar som våld och intolerans som hör samman med idrottsevenemang och med hjälp av effektiva lagstiftningsåtgärder hitta lösningar på gränsöverskridande problem inom europeisk idrott, såsom bedrägeri, uppgjorda matcher och dopning.

17.

ReK uppmanar kommissionen att ge Regionkommittén, de lokala och regionala myndigheterna, de nationella idrottsorganisationerna och de nationella olympiska kommittéernas regionala avdelningar – där sådana finns – en mer aktiv roll både under planeringen och under genomförandet av idrottspolitiken.

18.

ReK vill understryka idrottens förmåga att skapa förbindelser mellan offentliga institutioner, föreningar, förbund, klubbar och andra organisationer och anser att det är nödvändigt att skapa nätverk som underlättar och påskyndar det utbytet av kunskap som idrotten ger upphov till och dess samhällseffekter. I samma anda skulle skapandet av nätverk av offentliga organ som verkar på lokal nivå innebära ett stort steg framåt för att utveckla kommunernas roll genom att man främjar idrottens samhällseffekter. Det skulle även ge dem en möjlighet att bidra till att förbättra idrottens villkor på europeisk nivå.

19.

Kommittén uppmanar kommissionen att under de fortsatta stimulansåtgärderna till stöd för projekt på idrottsområdet eller i befintliga program på olika områden, såsom utbildning, livslångt lärande, folkhälsa, ungdom, medborgarskap, forskning, social integration, jämställdhet och kamp mot rasism, aktivt involvera ReK i de förhandlingar som kommer att föras i samband med utarbetandet av nästa fleråriga budgetram.

20.

ReK anser att det mycket viktigt att kommissionen med hänsyn till förslagen i denna dokumentation redan från början involverar Regionkommittén i alla pågående och framtida förberedande åtgärder och de särskilda evenemang som föreslagits.

21.

Kommittén förslår att kommissionen stöder särskilda åtgärder i samband med projekt som syftar till att stödja och rekrytera frivilliga inom idrotten och som direkt föreslås av lokala och regionala myndigheter, idrottsorganisationer, nationella olympiska kommittéers regionala avdelningar (där sådana finns), klubbar och idrottsfrämjande organ.

22.

ReK uppskattar att kommissionen uppmärksammat nödvändigheten av att hitta en verklig lösning på dopningsproblemet, inte bara inom tävlingsidrotten, eftersom problemet numera är alltmer utbrett inom amatöridrotten, vilket medför allvarliga hälsorisker.

23.

Kommittén anser att en effektiv åtgärd skulle vara att skaffa en bättre uppfattning om den utbredda förekomsten av dopning inom amatöridrotten och att sedan på grundval av tillgängliga uppgifter framför allt inrätta systematiska kontroller och åtgärdsstrategier som kan bidra till att minska användningen av dopningspreparat och andra förbjudna ämnen i icke-professionella sammanhang och därefter skärpa straffen såsom fallet är för narkotika. Dessa åtgärder bör samordnas så att alla berörda aktörer följer en gemensam bästa praxis avseende antidopningsstrategier. När det gäller handel med illegala dopningsmedel uppmanar kommittén EU att ansluta sig till den europeiska konventionen mot dopning som erkänner Wadas internationella roll.

24.

Kommittén understryker problemet med skillnaderna i handläggningstider mellan idrottsrättsliga instanser och vanliga rättsinstanser. Kommittén anser att kommissionen bör vidta lämpliga lagstiftningsåtgärder i detta syfte och stärka de straffrättsliga åtgärderna mot handel med dopningspreparat.

25.

Kommittén föreslår att man inför ett enhetligt antidopningssystem i EU-länderna som även omfattar ett minsta antal kontroller såväl under som utanför tävlingar.

26.

ReK understryker att det är absolut nödvändigt att bekämpa gisslet med olaglig vadhållning i samband med idrottsevenemang. Denna verksamhet undergräver idrottens sociala och fostrande funktion och kommittén gläder sig över att kommissionen redan vidtagit åtgärder för att tackla detta problem.

27.

ReK uppskattar särskilt att kommissionen har vidtagit åtgärder för att stödja kampen mot bedrägerier och korruption på idrottsområdet genom att låta dessa åtgärder ingå i rådets rambeslut 2003/568/RIF om kampen mot korruption inom den privata sektorn inom ramen för ett mer omfattande antikorruptionspaket som planeras för 2011.

28.

ReK understryker vikten av att kommissionen gör en insats för att stödja partnerskap som underlättar utvecklingen av system för tidig varning som ska förhindra bedrägerier och skandaler i samband med uppgjorda matcher och bekämpa den organiserade brottslighetens möjliga inblandning i europeisk idrott. Kommittén uppmuntrar medlemsstaterna att vidta drastiska åtgärder när det gäller bedrägerier inom idrotten och att harmonisera påföljderna på detta område.

29.

Kommittén understryker idrottens etiska värden och i synnerhet nödvändigheten av att få ungdomar att inse ”värdet av ett nederlag” och ”fair play”, först och främst genom att få tränare och coacher, som ska föregå med gott exempel, att ta till sig detta så att man undviker obehagliga och opedagogiska episoder som tyvärr ofta inträffar i slutet av vissa idrottsevenemang.

30.

Liksom kommissionen anser ReK att det är absolut nödvändigt att främja sambandet mellan idrott och utbildning för att utnyttja idrottens gynnsamma inverkan när det gäller att förbättra folkhälsan och förebygga hälsoproblem och sjukdomar, i synnerhet fetma och hjärt- och kärlsjukdomar, vilket på lång sikt kan bidra till att minska hälso- och sjukvårdsutgifterna, som är ett svart hål i regionernas budget.

31.

ReK understryker vikten av att göra alla åldersgrupper uppmärksamma på den gynnsamma effekten av daglig motion, både barn, vuxna och äldre. Kommittén framhåller vikten av att man förverkligar idén om ”idrott för alla” och att man främjar regelbunden motion.

32.

Med tanke på idrottens betydelse för integrationen bör man skapa möjligheter för idrottare och elever med funktionshinder, både i och utanför skolan, att ägna sig åt idrott dagligen. Man bör också inom ramen för stödmöjligheterna ta tillräcklig hänsyn till stöd och utveckling av idrott för funktionshindrade.

33.

Kommittén uppmanar därför med eftertryck de nationella, regionala och lokala myndigheterna att göra det lättare för elever i alla skolor att utan kostnad utöva idrott varje dag genom att man tillhandahåller lämplig infrastruktur.

34.

ReK rekommenderar att man stärker idrotten i för- och grundskolans läroplaner.

35.

Kommittén anser att man bör börja med rörelseträning redan i förskolan och att medlemsstaterna bör skapa gynnsamma förutsättningar för en idrottsundervisning i skolan där hänsyn tas till barns och ungdomars pedagogiska, fysiska och psykiska förutsättningar. Kommittén anser dessutom att idrottsundervisningen är en central fråga i en helhetsorienterad skolgång.

36.

Kommittén anser att man bör erkänna behovet av en ”parallell” yrkesutbildning för unga friidrottare, med särskild hänsyn till unga idrottare. Detta kräver en sträng och regelbunden kontroll av utbildningen, så att kvaliteten kan säkras. I samband med detta kan man också förmedla moraliska, pedagogiska och för den professionella idrotten viktiga värderingar.

37.

ReK förespråkar en större mobilitet för yrkesverksamma, instruktörer och tränare på idrottsområdet som bygger på gemensamma och överenskomna standarder som erkänns ömsesidigt av regioner och medlemsstater.

38.

Kommittén föreslår också att man främjar de framgångsrika idrottarnas roll som ambassadörer för idrotten både under och efter deras tävlingskarriär.

39.

Kommittén beklagar att man i kommissionens meddelande inte direkt och exakt fokuserar på det ideella arbetet inom idrotten där idrottens verkliga sociala potential kommer till uttryck.

40.

Rek uppmanar därför både kommissionen och de lokala och regionala myndigheterna att även i fortsättningen i hög grad fokusera på det ideella arbete inom idrotten som kan utgöra ett effektivt stöd till undervisningen på alla nivåer genom att det berikar undervisningsprogrammen och tillhandahåller ett nyttigt instrument för livslångt lärande. På samma sätt kan det ideella arbetet fungera som ett viktigt stöd för lokala och regionala myndigheter och idrottsföreningar i samband med evenemang som för människorna närmare idrotten i en anda som understryker detta arbetes ideella karaktär.

41.

Regionkommittén vill understryka att frivilliga aktiviteter inom idrottsområdet bör främja solidaritetsprincipen och därför bör vara klart åtskilda från den professionella idrottsverksamheten där ersättningarna är höga.

42.

ReK gör sig till talesman för de lokala och regionala myndigheternas önskan att öka idrottens sociala värde genom de möjligheter som kommissionen föreslår, nämligen att utnyttja både strukturfondernas idrottsrelaterade aspekter och det stöd som ges till projektet ”europeiska städer för frivilligarbete på idrottsområdet”. ReK anser att idrotten bör användas som viktigt instrument för att förhindra sociala spänningar och främja social integration, t.ex. genom att man inrättar små idrottsanläggningar (mini-pitches) som kan användas kostnadsfritt, särskilt i socialt eller geografiskt missgynnade områden och framför allt i små och isolerade samhällen.

43.

Föredraganden understryker det sociala värdet av idrottsinitiativ som Special Olympics och handikapp-OS, som innebär att man kan främja de funktionshindrades sociala delaktighet. På så vis bidrar man i olika utsträckning till deras personliga oberoende och ger dem möjlighet att vara aktiva deltagare i samhället.

44.

Kommittén vill åter framhålla vikten av att främja ett dagligt idrottsutövande också för funktionshindrade, till exempel genom bidrag till idrottsföreningar med inriktning på personer med fysiska, intellektuella eller sensoriska funktionshinder för att köpa in eller ersätta sådan särskild individuell utrustning som krävs för aktiviteten, samt för att undanröja arkitektoniska hinder för funktionshindrades utnyttjande av idrottsanläggningar, både som utövare och som åskådare. Framför allt mot bakgrund av den demografiska utvecklingen borde idrottsutbudet och idrottsanläggningarna i allt större utsträckning vara avpassade för äldre människors behov.

45.

ReK anser att kvinnors idrottande måste stödjas genom att man skapar lika möjligheter i fråga om tillträde till alla enskilda idrottsgrenar och lagsporter, genom att man formulerar olika bestämmelser, säkerställer lika tillgång till finansiering av damidrotten och ser till att damtävlingar för alla åldersgrupper får lika stor medietäckning. Kvinnors framgångar inom olika idrottsgrenar måste få samma erkännande som mäns framgångar. Kommittén betonar att det krävs icke-diskriminerande bestämmelser för idrottstävlingar genom att man fastställer likvärdiga prissummor för kvinnor och män.

46.

Kommittén rekommenderar kommissionen att inte glömma universitetens, föreningarnas och ungdomsorganisationernas grundläggande roll. Dessa bör involveras i arbetet med att ge idrotten dess rätta plats.

47.

Regionkommittén vill understryka att cirka 2 % av världens BNP genereras av idrottssektorn, och betonar att idrottens, idrottsindustrins och idrottsturismen betydelse samt anordnandet av idrottsevenemang får positiva återverkningar på ekonomin, särskilt turismsektorn och sysselsättningen. Kommittén understryker också att dessa faktorer är av stor betydelse för skapandet av arbetstillfällen och för de små och medelstora företagens värdeskapande.

48.

Kommittén uppskattar kommissionens satsning på att, genom samarbete mellan medlemsstaterna för att mäta idrottens ekonomiska betydelse, inrätta ett satellitkonto som filtrerar ut idrottsrelaterade näringar ur nationalräkenskaperna och lyfter fram det mervärde som både idrotten själv och de närliggande ekonomiska aktiviteterna skapar.

49.

ReK rekommenderar kommissionen att involvera de lokala och regionala myndigheterna när detta satellitkonto inrättas, eftersom dessa har möjlighet att direkt involvera idrottsrörelsen, de nationella och europeiska offentliga myndigheterna och den akademiska världen.

50.

Kommittén anser att det är av grundläggande betydelse att åtgärder på idrottsområdet finansieras genom EU-program som Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF) samt via EU:s befintliga ramprogram för idrott och det föreslagna EU-ramprogrammet för idrott som ska inrättas under nästa budgetår. Mot denna bakgrund anser ReK att man fullt ut bör utnyttja möjligheterna inom Europeiska regionala utvecklingsfonden för att stödja idrottsinfrastruktur och idrottsaktiviteter samt möjligheterna inom Europeiska socialfonden för att stärka arbetstagares kompetens och anställbarhet inom idrottssektorn.

51.

Kommittén ställer sig bakom kommissionens rekommendation till idrottsorganisationerna att fastställa mekanismer för kollektiv försäljning av medierättigheter, för att se till att intäkterna omfördelas i tillräcklig utsträckning så att man med hjälp av mekanismer för finansieringssolidaritet överbryggar klyftan mellan ”rika” och ”fattiga” idrotter, med full respekt för EU:s konkurrenslagstiftning samtidigt som man värnar om allmänhetens rätt till information.

52.

Kommittén önskar att man tar fram och stöder initiativ som direkt påverkar EU-medborgarna, vare sig de redan är aktivt engagerade i idrott eller inte, såsom Europeiska året för idrott, en decentraliserad europeisk idrottsfestival eller en idrottens dag i EU. Sådana initiativ skulle bidra till att forma den europeiska idrottspolitiken.

53.

Kommittén anser att det är nödvändigt att genom särskilt ekonomiskt stöd från EU stärka utmärkelsen Europas idrottshuvudstad, som lanserades 1991 och som sedan dess har förvaltats av privatpersoner. Utmärkelsens genomslag och synlighet ökar fortlöpande i Europa på samma sätt som för Europas kulturhuvudstad, Europas miljöhuvudstad och Europas ungdomshuvudstad. Om denna idrottsutmärkelse fick EU-stöd skulle den kunna utvecklas och övervakas av kommissionen.

54.

Kommittén skulle gärna se reklamkampanjer eller idrottsevenemang till stöd för stora sociala frågor, t.ex. rasism och främlingsfientlighet, utnyttjande av minderåriga, ungdomsbrottslighet, kampen mot alla former av organiserad brottslighet, eller stora frågor som mänskliga rättigheter, där idrotten skulle kunna fungera som hävstång för vissa ideal som är gemensamma för EU. Detta skulle genomföras i samarbete med stora idrottsmän från alla generationer.

55.

Kommittén framhåller effektiviteten – som för övrigt redan har konstaterats – i ett system för samarbete på internationell nivå mellan polismyndigheter med ansvar för den allmänna ordningen i samband med idrottsevenemang.

56.

ReK vill emellertid understryka att detta samarbete måste ske och obligatoriskt tillämpas i samband med större idrottsevenemang inom EU, även när det inte bara är medlemsstater som medverkar, utan även kandidatländer, potentiella kandidatländer eller tredjeländer.

57.

Kommissionen välkomnar att vissa europeiska idrottsorganisationer har beslutat om åtgärder för mer ekonomiskt rent spel i europeisk fotboll, men anser att sådana åtgärder i huvudsak måste följa reglerna för den inre marknaden och konkurrenslagstiftningen.

58.

ReK anser att kommissionen och rådet bör analysera olika faktorer som kan bidra till att lösa problemet med uppgjorda idrottsevenemang.

59.

Kommittén vill också höras i kommissionens kommande samråd om frågor som rör speltjänster på internet.

60.

ReK anser att problemen bör angripas effektivt och kraftfullt när det gäller transferbestämmelser för idrottsagenter.

61.

ReK anser att man bör ställa sig positiv till konsekvenserna av bestämmelser om lokalt förankrade spelare i lagidrotter, mot bakgrund av den särskilda idrottsstrukturen.

62.

Regionkommittén föreslår att man på ett tydligare sätt identifierar möjligheterna till internationellt samarbete på idrottsområdet med fokus på Europeiska unionens medlemsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer, och medlemmarna av Europarådet.

63.

ReK vill understryka att de lokala och regionala myndigheterna, som redan tidigare har byggt upp ett samarbete och en vänortsverksamhet med dessa länder i olika sammanhang, bör ges en framskjuten roll i syfte att optimera samarbetet med hjälp av kontakter som sedan lång tid redan har befästs.

64.

Regionkommittén vill understryka vikten av att i större utsträckning involvera de lokala och regionala myndigheterna på grundval av en gemensam dagordning med kommissionen, rådet och de nationella idrottsmyndigheterna.

65.

ReK välkomnar hänvisningarna i meddelandet till den regionala och lokala dimensionen, inbegripet stöd till idrottsinfrastruktur och hållbara idrottsverksamheter.

66.

Regionkommittén vill understryka idrottens miljöaspekter, det vill säga behovet av insatser på europeisk och regional nivå för att skapa incitament så att idrottsanläggningar på ett adekvat sätt anpassas till landskapet och miljön genom användning av miljömässigt hållbara byggtekniska metoder och byggnadsmaterial och med beaktande av stränga normer för energibesparingar. Regionkommittén föreslår att man uppmuntrar sådana idrottsliga initiativ som innebär minsta möjliga miljöpåverkan, att man främjar en hållbar rörlighet, i synnerhet kollektiva transportmedel, cykel- och gångtrafik, och att man tar fram ersättningssystem för att minska eller helt undanröja klimatpåverkan från masstransporter.

67.

För att dra full nytta av idrotten som ett verktyg för lokal och regional utveckling, stadsförnyelse, landsbygdsutveckling, social integration, anställbarhet och skapande av sysselsättning kan strukturfonderna stödja program och initiativ på idrottsområdet, under förutsättning att dessa är nära kopplade till målen för Europa 2020-strategin (smart och hållbar tillväxt för alla). Lokala och regionala aktörer har en avgörande roll när det gäller finansieringen av och tillgången till idrott, och de bör därför i större utsträckning få delta i dessa diskussioner på EU-nivå.

68.

Kommittén föreslår att man via de lokala och regionala myndigheterna stöder ett universitetsnätverk för att främja politiken på idrottsområdet.

69.

Kommittén föreslår att man inom ramen för livslångt lärande stöder nyskapande initiativ för fysisk aktivitet i skolan, särskilt för elever mellan fyra och fjorton år.

70.

ReK anser att man bör inleda en studie om de ekonomiska konsekvenserna av idrottsevenemang med direkt deltagande av de regionala och lokala myndigheterna och att man bör inrätta en övervakningsfunktion och en databas för idrott för att analysera och samla in uppgifter om olika evenemang.

71.

Kommittén anser att kommissionen i större utsträckning bör involvera de lokala och regionala myndigheterna, regionala avdelningar av de nationella idrottsorganisationerna samt de nationella olympiska kommittéernas regionala avdelningar – där sådana finns – i arbetet med att anordna ett europeiskt idrottsforum eller årliga möten, eftersom sådana möten har fungerat som bas för att integrera idrottsverksamheten i EU:s fonder, program och initiativ.