25.8.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 248/64

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Beskattning av finanssektorn”

KOM(2010) 549 slutlig

2011/C 248/11

Föredragande: Stasys KROPAS

Den 7 oktober 2010 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Beskattning av finanssektorn”

KOM(2010) 549 slutlig.

Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 31 maj 2011.

Vid sin 472:a plenarsession den 15–16 juni 2011 (sammanträdet den 15 juni 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 102 röster för, 16 röster emot och 28 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK välkomnar kommissionens övergripande initiativ i syfte att bidra till att återskapa tillväxten, återhämtningsförmågan och den ekonomiska stabiliteten. Stabilitet och effektivitet inom finanssektorn, vilket innebär att man begränsar överdrivet risktagande och inför de rätta incitamenten för den finansiella sektorns institutioner, bör garanteras genom lämplig reglering och tillsyn. EESK har i detta hänseende redan uttryckt sitt stöd för utvecklingen av ett system med bankavvecklingsfonder som en del av ramen för krishantering.

1.2   I krisens efterdyningar blev regeringarna tvungna att vidta budgetkonsolideringsåtgärder för att kunna hantera de kostnader som krisen gav upphov till och de sociala och ekonomiska konsekvenserna i vidare bemärkelse. EESK anser att finanssektorn bör bidra till dessa insatser på ett rättvist och påtagligt sätt.

1.3   Såsom påpekas i kommissionens meddelande har ett ökande antal medlemsstater redan vidtagit åtgärder på egen hand när det gäller beskattning av den finansiella sektorn. De har infört olika skattesystem, med olika skattebaser, olika effektiva skattesatser och olika tillämpningsområden. EESK anser att skattebasen för sådana skattemekanismer bör harmoniseras och att skyddsåtgärderna för att undvika dubbelbeskattning bör samordnas. Om kommissionen antar initiativ inom dessa områden bör den ta hänsyn till att de kan komma att få olika konsekvenser för de enskilda medlemsstaterna, de inhemska finansmarknadernas betydelse och robusthet, de befintliga inhemska skatteramarna och de nya skatter som medlemsstaterna kan ha ålagt sina finanssektorer i krisens spår.

1.4   Nya avgifter, krav och bestämmelser skulle kunna få mycket varierande effekter på det finansiella systemet och ekonomin i dess helhet. Därför måste man noggrant utvärdera deras inverkan på kapitalbasen och på bankernas och finansinstitutens förmåga att fylla sin funktion i finansieringen av ekonomin och inte minst de små och medelstora företagen. Det totala skattebidraget från EU:s finansiella sektor bör jämföras med andra sektorer. Man måste ta hänsyn till att extra skatter kan komma att påverka EU:s finansinstituts ställning i den globala konkurrensen.

1.5   Eftersom spänningar ur likviditets- och solvenssynpunkt var avgörande faktorer i den process som ledde fram till krisen, rekommenderar EESK att alla eventuella nya skatter som åläggs finansinstituten bör utformas på ett sätt som tar hänsyn till institutens betalningsförmåga och deras förmåga att efterleva de nya kapitalkraven.

1.6   Kommissionen bör i sin konsekvensanalys ta särskild hänsyn till proportionalitetsprincipen. Detta innebär att den administrativa börda som åläggs marknadsaktörerna och finansinstituten till följd av efterlevnadskraven måste stå i relation till det bakomliggande syftet med den nya skatten. Om kommissionen har för avsikt att införa en ny skatt mot bakgrund av den nya modellen för skatt på finansiella transaktioner bör denna skatt i möjligaste mån stämma överens med de politiska riktlinjer som kommissionen har utarbetat under senare år i syfte att förenkla de skatteförfaranden som bedöms ligga till hinder för efterhandeln. Om kommissionen har för avsikt att införa en skatt på finansiell verksamhet bör skattebasen utformas på ett sätt som är förenligt med den information som finansinstituten redan har tillgång till inom den befintliga ramen för finansiell rapportering.

1.7   EESK ställer sig än en gång bakom slutsatserna och rekommendationerna i sitt yttrande av den 15 juli 2010, i vilket kommittén uttryckte sitt stöd för införandet av en skatt på finansiella transaktioner (1). Med tanke på att man riskerar att förorsaka en ökad utflyttning av finansiell verksamhet till finansiella centrum utanför EU vill EESK också betona att en skatt på finansiella transaktioner hellre bör införas på global nivå än på EU-nivå. Om det skulle visa sig att det inte är praktiskt genomförbart att införa en skatt på finansiella transaktioner på global nivå kommer dock EESK att räkna med en skatt på finansiella transaktioner på EU-nivå, på grundval av resultaten från kommissionens konsekvensbedömning

1.8   En skatt på finansiell verksamhet kan ha brister som liknar dem som är förknippade med en skatt på finansiella transaktioner, bland annat vad gäller risken för ökad utflyttning. En undersökning av dessa farhågor bör utgöra ett led i en preliminär konsekvensanalys utförd av kommissionen.

1.9   Införandet av en ny skatt som grundar sig på kassaflödena och vars utformning ligger utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt, och som innebär att de otillfredsställande bestämmelserna för undantag från mervärdesskatteplikten lämnas oförändrade, riskerar att ge upphov till ett skattesystem som är väldigt invecklat ur finansinstitutens synpunkt. Beroende av resultatet av den konsekvensanalys som kommissionen kommer att utföra anser EESK därför att, om tanken är att en ny skatt på finanssektorn ska grunda sig på kassaflödena eller liknande faktorer, kommissionen bör utvärdera fördelarna med att utforma den inom ramen för mervärdesskatten i syfte att dels garantera att tillvägagångssättet blir enklare för sektorn ur administrativ synpunkt, dels lätta den börda som mervärdesskatt som inte går att återfå ger upphov till. Man måste också vara uppmärksam på de oavsiktliga konsekvenser som införandet av en skatt på finanssektorn kan leda till. Detta gäller framför allt utvecklingen av alternativa system som inte omfattas av regelverket och som varken står under tillsyn eller kontroll, och som i sin tur kan ge upphov till allvarliga problem.

1.10   Man bör inte bortse från att nya skatter på bankväsendet kan få konsekvenser ur konkurrenssynpunkt, både när det gäller bankväsendets konkurrenskraft i förhållande till andra sektorer och dess förmåga att även i fortsättningen kunna svara mot den reala ekonomins finansiella behov. Detta är särskilt viktigt i denna tid då ekonomin kämpar för att häva sig upp ur lågkonjunkturen.

2.   Bakgrund

2.1   I krisens efterdyningar står nationella regeringar över hela världen inför ett avgörande problem som kännetecknas av två centrala aspekter. För det första måste de genomföra brådskande reformer av sina finansiella system och banksystem. För det andra behöver de nya inkomstkällor.

2.2   Man överväger ett flertal skattepolitiska målsättningar, bland annat när det gäller finanssektorns bidrag till återbetalningen av kostnader och i fråga om att minska de negativa externa effekterna, stärka de offentliga finanserna, uppfylla åtagandena gentemot utvecklingsländerna, bekämpa klimatförändringen samt, under förutsättning att finanssektorn är underbeskattad, förmå finanssektorn att bidra till de offentliga budgetarna på ett rättvist och påtagligt sätt. Syftet med beskattningen av finanssektorn är fortfarande ganska brett, och dessa skatters karaktär och mekanismer står fortfarande under utvärdering.

2.3   Den 7 oktober 2010 lade kommissionen fram ett meddelande om den framtida beskattningen av finanssektorn (2), som backades upp av ett arbetsdokument (3) som beskriver två planerade instrument:

—

En skatt på finansiell verksamhet bör införas på EU-nivå i syfte att skapa inkomster i medlemsstaternas budgetar och samtidigt bidra till att säkerställa en ökad stabilitet på finansmarknaderna. Enligt kommissionens bedömning kommer en skatt på finansiell verksamhet som utformas och införs på ett varsamt sätt inte att utgöra något onödigt hot mot EU:s konkurrenskraft.

—	På global nivå stöder kommissionen tanken på en skatt på finansiella transaktioner som, enligt kommissionens mening, skulle kunna bidra till att finansiera hanteringen av internationella utmaningar, till exempel i fråga om utvecklingen eller klimatförändringen.

2.4   Mot bakgrund av finanskrisens globala och systemomfattande karaktär menar kommissionen också att bankskatten kan få en avskräckande effekt på överdrivet risktagande. Kommissionen anser att den på det viset skulle komplettera reformerna av reglering och tillsyn genom att bidra till att förbättra finansmarknadernas effektivitet, motståndskraft och stabilitet och minska deras volatilitet.

2.5   Som en del av ramen för krishantering har kommissionen också föreslagit initiativ som t.ex. inrättandet av en bankavvecklingsfond (4), något som EESK redan föreslagit i ett yttrande (5).

3.   Ett rimligt och betydande bidrag från finanssektorn till de offentliga finanserna

3.1   Mot bakgrund av den roll som finanssektorns aktörer spelade i den utveckling som ledde fram till krisen, då regeringarna fick rädda många finansinstitut, är den allmänna åsikten att de kostnader som detta orsakade inte bör betalas av allmänheten eller andra branscher. Denna åsikt återspeglas i målet om att finanssektorn bör ge ”ett rimligt och betydande bidrag till de offentliga budgetarna”. I det sammanhanget planerar kommissionen att i sin ekonomiska studie inkludera en djupgående konsekvensanalys där olika beskattningsalternativ analyseras så att man ska kunna ta fram ett välavvägt förslag:

EESK rekommenderar att kommissionen genomför en undersökning av det totala bidraget från beskattning av finanssektorn i EU och att man mäter alla de olika skatter som företag som tillhandahåller finanstjänster redan betalar. Studien kan behandla helhetsbilden av företagsbeskattning, mervärdesskatt som inte kan återfås och den skatt på sysselsättning som bankerna betalar som arbetsgivare. Arbetsgivaravgifter bör ingå separat som en åtgärd i det övergripande ekonomiska bidraget. Tanken skulle då vara att se om det finns någon överensstämmelse mellan beskattningen av banksektorn och dess mervärde, och om det totala skattebidraget från banksektorn är lägre eller högre än andra centrala branschers. Slutligen skulle man kunna beräkna den sammanlagda summan av de nya bankskatterna och det nuvarande totala skattebidraget.

3.2   Om en skatt för finanssektorn skulle införas anser EESK att en sådan studie skulle kunna bidra till att avgöra omfattningen av den, med avseende på både tillämpningens räckvidd och effektiv skattesats. I studien bör man noggrant utreda bankernas återuppbyggnadsförmåga och möjligheter att stärka kapitalbasen samt bankernas förmåga att finansiera hushåll och företag, i synnerhet små och medelstora företag, i EU

3.3   Enligt EESK:s åsikt kan man inte skilja ut de förslag som har att göra med hur finanssektorn kan bidra till kostnaderna vid en eventuell framtida kris från den pågående debatten om mer omfattande förändringar av regelverket och den stora uppsättning åtgärder som syftar till att minska både sannolikheten för och konsekvenserna av ett finansiellt misslyckande.

3.3.1   Beskattningen av finanssektorn vore optimal om den å ena sidan uppfyllde det finanspolitiska målet att generera intäkter och å andra sidan målet att begränsa riskberedskapen så att den blir mer välavvägd.

4.   Skatt på finansiella transaktioner

4.1   Skatten på finansiella transaktioner har flera syften, bland annat att reducera den improduktiva verksamheten på finansmarknaderna genom att minska spekulation och volatilitet och samtidigt återföra statliga pengar.

4.2   Europaparlamentet antog en resolution om skatt på finansiella transaktioner i mars 2010 och ett betänkande om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå i mars 2011 (6).

4.3   Med en skatt på finansiella transaktioner försöker myndigheterna minska antalet riskfyllda, spekulativa finansiella transaktioner (”meningslösa ur samhällssynpunkt”) (7). Skatten kan också bidra till att hindra bankerna från att bli för stora eller från att genomföra alltför många, alltför riskfyllda transaktioner i framtiden.

4.4   Kommittén formulerade sina ståndpunkter i frågan i sitt initiativyttrande om skatten på finansiella transaktioner, och framförde då följande slutsatser och rekommendationer:

—

Den grundläggande målsättningen med en skatt på finansiella transaktioner bör vara att förändra beteendet inom finanssektorn genom att hämma kortfristiga finanstransaktioner i spekulationssyfte. På så vis kan finanssektorns aktiviteter fungera enligt marknadens prismekanismer. Den eftersträvade effekten skulle kunna uppnås genom att beskattning av finansiella transaktioner drabbar de mest frekventa transaktionerna hårdast.

—

Den andra målsättningen med en skatt på finansiella transaktioner är att skaffa offentligt kapital. Denna nya inkomstkälla skulle kunna användas för att stödja ekonomisk utveckling i utvecklingsländerna, finansiera klimatpolitiken i utvecklingsländerna eller minska bördan på de offentliga finanserna. Det sistnämnda förutsätter även att finanssektorn betalar tillbaka sitt offentliga stöd. På längre sikt bör dessa inkomster innebära en ny offentlig inkomstkälla.

4.5   Eftersom många framfört invändningar om faran för utflyttningseffekter om man nöjer sig med en lokal skatt, borde man i första hand sträva efter att en global skatt på finansiella transaktioner, såsom kommissionen kräver. Om det ändå visar sig att det inte är praktiskt genomförbart att införa en skatt på finansiella transaktioner på global nivå, anser EESK att man bör införa en sådan skatt på EU-nivå, på grundval av resultaten från kommissionens konsekvensbedömning.

4.6   Kommittén anser att skatten på finansiella transaktioner bör utformas på ett sätt som gör det lätt att samla in den via centrala insättningssystem. Problem och kostnader i samband med insamling och kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna för en skatt på finansiella transaktioner med bred skattebas bör beaktas, liksom den rättsliga osäkerheten för dem som planeras driva in skatten för OTC-transaktioner (”over the counter”) som rör värdepapper och derivat som ännu inte omsatts vid en fondbörs.

4.7   Slutligen vill EESK peka på att det fortfarande finns ett stort antal rättsområden som utgör offshore-finanscentra med den bristande öppenhet som följer med banksekretess och låg eller ingen skatt. Med tanke på hur lätt det är att etablera finansiella dotterbolag på dessa platser och bedriva verksamheten via internet är det nödvändigt att det vid sidan av antagandet av en skatt på finansiella transaktioner blir obligatoriskt med bättre insyn och ett effektivt rättsligt och skatterelaterat samarbete.

5.   Skatt på finansiell verksamhet

5.1   Vad som främst kännetecknar skatten på finansiell verksamhet jämfört med skatten på finansiella trasaktioner är att den beskattar företag inom finanssektorn, medan skatten på finansiella transaktioner beskattar deltagare på finansmarknaden. En annan skillnad är att skatten på finansiella trasaktioner tas ut på handelsverksamhet, som i huvudsak sker i ett fåtal finansiella centrum, medan skatten på finansiell verksamhet baseras på ersättningar och vinster, som är mera jämnt utspridda.

5.2   På grundval av IMF:s rapport anser kommissionen att det finns andra medel, nämligen skatten på finansiell verksamhet, som skulle göra det möjligt att förbättra beskattningen av finanssektorn och samtidigt minska de negativa externa effekterna.

5.3   Vid utformningen av en skatt på finansiell verksamhet kan kommissionen fastställa en skattebas med utgångspunkt i redovisningen.

5.4   De begrepp som används bör vara i linje med befintliga redovisningsstandarder, vare sig det gäller IFRS-standarder eller lokalt tillämpad god redovisningssed, eftersom finansinstitut inte alltid tillämpar IFRS.

5.5   Om en skatt på finansiell verksamhet utformas utifrån kassaflöden kan införandet av denna skatt påverka likviditeten och göra kassaflödena mer kostsamma. Ansträngd likviditet var en avgörande faktor för uppkomsten av krisen. När man fastställer skattebasen för skatten på finansiell verksamhet kan det därför rekommenderas att särskild uppmärksamhet riktas mot institutens förmåga att betala och deras förmåga att följa de nya kapitalkraven, samt mot hur denna skatt på finansiell verksamhet samspelar med mervärdesskatten.

6.   Mervärdesskatt

6.1   Enligt kommissionen grundar sig införandet av en ny skatt bland annat på att finansiella tjänster är undantagna från mervärdesskatt enligt rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (”momsdirektivet”).

6.2   EESK vill betona att det främsta skälet till undantaget är att det är teoretiskt och praktiskt svårt att mäta värdet i samband med finansiella tjänster som tillhandahålls av banker. Det är särskilt fallet för traditionella finansförmedlingstjänster gällande insättningar och lån. Kompensationen för dessa tjänster ligger i intervallet mellan den ränta som tas ut på lån och den ränta som betalas på insättningar. Denna marginal är en övergripande sammansatt indikator på en banks förmedlingstjänster till både insättare och låntagare, som det är svårt att mäta för enskilda transaktioner i syfte att lägga på moms eller någon annan form av transaktionsbaserad konsumtionsskatt. Det har varit svårt att utveckla en metod för att allokera denna marginal till enskilda transaktioner för momsändamål enligt en faktureringsbaserad metod. Liknande frågor uppkommer vid beskattning av försäkringar och andra typer av finansiella tjänster, t.ex. valutaväxling och handel med värdepapper.

6.3   De finansiella tjänsternas undantag beträffande mervärdesskatt åtföljs i momslagstiftningen av det faktum att det inte föreligger någon rätt – eller endast begränsad rätt – att dra av ingående moms. Detta innebär att finansinstitut inte helt kan göra avdrag för den moms som lagts på de egna kostnaderna, vilken därmed utgör en ren kostnad. Denna ”gömda momskostnad” kan uppgå till betydande belopp när tjänster utlagda på andra leverantörer samt koncerninterna transaktioner får en kaskadeffekt på skatten.

6.4   Kommissionen kom 2007 med ett förslag till direktiv för att reformera momsreglerna för finansiella tjänster baserat på tre pelare, inklusive förslaget om en möjlighet att beskatta finansiella tjänster. EESK anser att debatten om skatt inom finanssektorn inte bör åtskiljas från den föreslagna reformen av mervärdesskatten (8).

6.5   Kommittén är också bekymrad över omfattningen av skatten på finansiell verksamhet och den kumulativa börda som utgörs av denna skatt tillsammans med den mervärdesskatt som inte kan återfås. Medan skatten på finansiell verksamhet kan utformas för att specifikt inriktas på ekonomisk vinst och/eller risk kommer denna skatt att, i sin mest omfattande form, gälla sammanlagd vinst och löner (skatt på finansiell verksamhet enligt additionsmetoden). Om en ny skatt skulle baseras på kassaflöden eller på liknande faktorer, bör kommissionen enligt EESK utvärdera om det är möjligt att utforma denna med hänsyn till mervärdesskatten, så att man lindrar den effekt som orsakas av moms som inte kan återfås och därmed undviker en ökning av de ekonomiska kostnaderna för alla ekonomiska aktörer i Europa.

---

(1)  EESK:s yttrande om ”Skatt på finansiella transaktioner”, EUT C 44, 11.2.2011, s. 81.

(2)  KOM(2010) 549/5.

(3)  SEK(2010) 1166/3.

(4)  KOM(2010) 254 slutlig.

(5)  EESK:s yttrande om bankavvecklingsfonder, EUT C 107, 6.4.2011, s. 16.

(6)  ”Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2010 om skatt på finansiella transaktioner – att få det att fungera” och ”Betänkande om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå” (2010/2105 (INI)).

(7)  Taxing the Speculators, http://www.nytimes.com/2009/11/27/opinion/27krugman.html.

(8)  KOM(2007) 746 och 747 slutlig.

---