52010PC0462

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 6.9.2010

KOM(2010) 462 slutlig

2010/0242 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europaåret för aktivt åldrande (2012)

(text av betydelse för EES)

SEK(2010) 1002

MOTIVERING

1. BAKGRUND

Andelen äldre i befolkningen i EU blir allt större. Detta konstaterades redan 2008 i kommissionens andra demografirapport Meeting social needs in an ageing society , som handlade om hur samhället ska kunna tillgodose den åldrande befolkningens behov. Samma år publicerade Eurostat prognoser som visade att det år 2060 kommer att finnas bara två personer i arbetsför ålder (15–64 år) för varje person över 65 år i EU. I dag är förhållandet fyra till en. Den kraftigaste utvecklingen i denna riktning väntas ske mellan 2015 och 2035, när efterkrigstidens stora barnkullar kommer att gå i pension. Förändringen beror på en kombination av låga födelsetal och en allt längre förväntad livslängd. Dagens européer både lever längre och är friskare än någonsin tidigare. Den förväntade livslängden har ökat med åtta år sedan 1960, och enligt de demografiska prognoserna kommer den att öka med ytterligare fem år under den kommande fyrtioårsperioden. Detta är ett oerhört positiv utveckling.

Babyboomgenerationen, dvs. det stora antalet barn som föddes precis efter andra världskrigets slut, ger ett tydligt avtryck i EU:s befolkningspyramid. Från 2012 kommer den arbetsföra befolkningen i EU att börja minska, samtidigt som antalet personer över 60 år kommer att öka med ungefär två miljoner personer per år. I denna prognos beaktas även att invandringen och födelsetalen sannolikt kommer att öka[1].

Den demografiska utvecklingen är både ett hot och en möjlighet. Att befolkningen åldras kan sätta större press såväl på statsbudgetar och folkpensionssystem som på behovet av personal inom den sociala sektorn och äldreomsorgen. Ålderdom förknippas fortfarande ofta med sjukdom och beroende, och många gånger känner sig äldre personer utestängda såväl från arbetsmarknaden som från familje- och samhällslivet. Det finns en viss rädsla för att de äldre generationerna kan bli en för stor börda för dem som är i arbetsför ålder och detta kan skapa friktion mellan generationerna.

Sett ut det perspektivet är det lätt att glömma att äldre – särskilt efterkrigstidens stora barnkullar – har mycket att ge samhället. Genom att se till att babyboomgenerationen fortsätter förvärvsarbeta och att de äldre hålls friska och kan leva ett aktivt och självständigt liv så länge som möjligt kan man klara de utmaningar som den åldrande befolkningen för med sig och bibehålla solidariteten mellan generationerna.

Tack vare de insatser som gjorts inom sysselsättningsstrategin har trenden mot förtida pensionering börjat vända i medlemsstaterna. År 2000 förvärvsarbetade 46 % av 55–64-åringarna i hela EU, jämfört med 36,9 % år 2000. Men för att äldre arbetstagare ska stanna kvar på arbetsmarknaden måste arbetsförhållandena förbättras och hänsyn tas till deras hälsotillstånd och behov. Äldre arbetstagare måste ges möjligheter att delta i livslångt lärande så att de kan utveckla sin kompetens, och skatte- och förmånssystemen måste ses över så att de ger incitament att stanna i arbetslivet.

Aktivt åldrande är också ett effektivt sätt att motverka fattigdom bland äldre. År 2008 befann sig 19 % av alla över 65 år i EU i riskzonen för fattigdom. Många äldre känner att de lever i samhällets utkanter. Genom att skapa bättre förutsättningar för äldre att förvärvsarbeta kunde man komma åt en del av orsakerna till fattigdom i denna åldersgrupp, medan aktivt deltagande i olika former av frivilligarbete kunde minska risken för isolering bland äldre. De äldre är en oerhört stor resurs i samhället och deras potential som frivilligarbetare eller inom vård och omsorg kunde tillvaratas bättre om man undanröjde hindren för obetalt arbete och skapade ramar som stöder detta.

I kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla diskuteras olika möjligheter att ta EU ur krisen och förbereda EU:s ekonomi för nästa årtionde. Tillväxten måste komma alla i samhället till del. Därför anser kommissionen att det är viktigt att man ser till att människor förblir friska och aktiva även på äldre dagar, så att man kan skapa större sysselsättning, investera i kompetensutveckling och minska fattigdomen.

Europaåret för aktivt åldrande är avsett att stödja medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i deras arbete för att främja aktivt åldrande och att uppmuntra dem att göra mer för att ta till vara potentialen hos babyboomgenerationen.

Europaåret ska ses som höjdpunkten på en stor satsning som sträcker sig över åren 2011–2014. Under denna tidsperiod kommer aktivt åldrande att stå i centrum för en stor del av EU:s program och åtgärder. EU kommer också att skapa en ram för främjande och marknadsföring av nya initiativ och samarbetsprojekt (nationella, regionala eller lokala, mellan arbetsmarknadens parter eller det civila samhällets organisationer) för att stödja aktivt åldrande.

Tanken är att man 2011 ska uppmana offentliga myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer att fastställa vissa mål för aktivt åldrande. Fokus ska ligga på de resultat som uppnås under Europaåret. Målen ska publiceras på en europeisk webbplats, som senare ska bli den officiella webbplatsen för Europaåret. Webbplatsen är också tänkt att fungera som ett verktyg för uppföljning och utvärdering.

Under Europaåret 2012 är det meningen att man ska börja förverkliga de åtaganden man gjorde 2011, sprida information om temat till allmänheten samt marknadsföra initiativen med hjälp av mediakampanjer och via andra informationskanaler. Resultaten av olika projekt för att främja aktivt åldrande som finansierats genom befintliga budgetposter och program ska redovisas.

2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER

2.1. Samråd

Kommissionen är angelägen om att ge samtliga berörda parter möjlighet att påverka såväl utformningen som genomförandet av EU:s politik och åtgärder. Därför gavs det möjlighet att lämna synpunkter både på det föreslagna temat aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna och på hur programmet under Europaåret i så fall skulle kunna läggas upp. Avsikten med samrådet var att öka insynen och möjligheterna till samordning på ett tidigt stadium. Kommissionen ville också kunna använda de synpunkter som kom in som underlag för sitt förslag.

Medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra berörda parter och experter kunde delta i samrådet genom att fylla i ett webbformulär, som i två månader låg på portalen Din röst i Europa, kommissionens gemensamma ingång för alla offentliga samråd. Enkäten handlade om de hot och möjligheter som åldrande innebär för solidariteten mellan generationerna, om rekommenderade åtgärder och EU:s roll när det gäller att stödja lämpliga politiska åtgärder, om Europaårets teman och verksamhet samt de berörda parternas medverkan.

Deltagarna i samrådet var generellt positiva till ett Europaår som fokuserar på aktivt åldrande. De välkomnade den planerade informationskampanjen, som kommer att ge huvudfrågorna större tyngd på den politiska agendan. De ansåg också att Europaåret kan bidra till att ge erkännande och stöd till de personer som redan arbetar med dessa frågor, uppmuntra utbytet av god praxis och leda till innovativa lösningar och nya synergieffekter mellan de befintliga aktörerna. De önskade vidare att Europaåret skulle få effekter på lång sikt, till exempel genom att generera nya långsiktiga initiativ. Samtliga parter (det civila samhällets organisationer, myndigheter, arbetsmarknadens parter) uppgav sig vara mycket intresserade av att delta i Europaåret och gav flera exempel på aktiviteter som de kunde tänka sig att anordna och som kunde bidra till Europaårets mål. De gav dessutom förslag på ytterligare projekt.

2.2. Förväntat resultat

Det är medlemsstaterna som ansvarar för politiska åtgärder som ska stödja aktivt åldrande, och de satsar också allt mer på att ta till vara potentialen hos äldre. Ändå var de nationella myndigheternas reaktioner på förslaget om åtgärder på EU-nivå, särskilt om Europaåret, överväldigande positiva. Medlemsstaterna anser att unionen kan stödja deras insatser genom att skapa gynnsammare förutsättningar och större medvetenhet om frågan hos både beslutsfattare och allmänhet. En EU-omfattande kampanj skulle dessutom aktivera beslutsfattare och berörda parter på samtliga nivåer och stödja ett erfarenhetsutbyte inom hela EU, underlätta uppföljningen och bidra till att fastställa gemensamma mål.

Den verksamhet som i dag förekommer på EU-nivå är inte tillräcklig för att de önskade målen ska nås, nämligen att 1) sprida information till allmänheten, beslutsfattare och andra berörda parter om vikten av aktivt åldrande och om behovet av att ta till vara potentialen hos babyboomgenerationen, 2) uppmuntra utbytet av information och erfarenhet mellan medlemsstaterna och de berörda parterna, samt 3) ge medlemsstaterna och de berörda parterna tillfälle att utforma politiken genom specifika aktiviteter och genom specifika mål som de binder sig vid.

Det kommer att krävas ett brett stöd från samtliga samhällsnivåer och från hela spektret av berörda parter. Den största utmaningen blir att engagera de berörda parterna till aktiva insatser nationellt, regionalt, lokalt och på företagsnivå i hela EU. En mer uttalad politisk vilja och större synlighet för åtgärder som stöder aktivt åldrande kan uppmuntra beslutsfattare att ta mer ambitiösa initiativ.

Ett Europaår där insatserna samordnas på EU-nivå skulle ge kommissionen möjlighet att se till att åtgärderna ligger i linje med övriga EU-initiativ och EU-program.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

Enligt artikel 151 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska EU:s och medlemsstaternas mål vara ”att främja sysselsättningen, att förbättra levnads- och arbetsvillkor och därigenom möjliggöra en harmonisering samtidigt som förbättringarna bibehålls, att åstadkomma ett fullgott socialt skydd, en dialog mellan arbetsmarknadens parter och en utveckling av de mänskliga resurserna för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utslagning.” För att uppnå dessa mål ska unionen stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet när det gäller förbättrade arbetsvillkor, integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden och åtgärder mot social utslagning (se artikel 153.1 i EUF-fördraget).

Förslaget till beslut om Europaåret för aktivt åldrande 2012 bygger på målen i artikel 151. Syftet med förslaget är att stödja och uppmuntra medlemsstaternas, de regionala och lokala myndigheternas, arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets insatser för att främja aktivt åldrande.

Förslaget faller också inom ramen för artikel 153.1, eftersom man strävar efter att sprida information till allmänheten, väcka debatt och uppmuntra ömsesidigt utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsstaterna och de berörda parterna om hur man skapar bättre möjligheter och arbetsförhållanden för äldre arbetstagare på arbetsmarknaden och om hur man motverkar social utestängning.

Det primära syftet är att främja aktivt åldrande i arbetslivet genom att skapa bättre möjligheter för äldre arbetstagare att förvärvsarbeta, och att främja aktivt åldrande i samhället genom att motverka social utestängning med hjälp av frivilligarbete och åtgärder som främjar äldre personers hälsa och möjligheter att klara sig själva.

Den rättsliga grunden för förslaget till beslut är artikel 153.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Förslaget till beslut är förenligt med principen om subsidiaritet i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen, eftersom målen för Europaåret inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av behovet av informationsutbyte mellan länderna och spridning av god praxis inom EU. Med tanke på den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar kan målen därför lättare nås på EU-nivå.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Inga tilläggsmedel söks för Europaåret. De budgetposter som berörs, liksom de program som Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter ansvarar för samt andra berörda program, gör det möjligt att fastställa målen för ett eller för flera år åt gången. Detta lämnar ett tillräckligt ekonomiskt handlingsutrymme för att Europaåret ska kunna genomföras i motsvarande omfattning som tidigare Europaår. De administrativa kostnaderna kan också belastas befintliga administrativa budgetar.

2010/0242 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europaåret för aktivt åldrande (2012)

(text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 153.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

efter att ha överlämnat utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[3],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

1. Enligt artikel 147 i fördraget ska unionen bidra till en hög sysselsättningsnivå genom att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna samt genom att stödja och, när det är nödvändigt, komplettera deras åtgärder.

2. Enligt artikel 153.1 i fördraget ska unionen stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet när det gäller förbättrade arbetsvillkor, integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden och åtgärder mot social utestängning.

3. Enligt artikel 25 i stadgan om de grundläggande rättigheterna erkänner och respekterar EU rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet.

4. Europeiska rådet har vid en rad möten konstaterat att det krävs åtgärder för att hantera följderna för de europeiska socialsystemen av att befolkningen blir allt äldre. Ett sätt att reagera på den snabba förändringen i åldersstrukturen är att främja aktivt åldrande och att se till att babyboomgenerationen, som allmänt taget är friskare och mer välutbildade än motsvarande årskullar före dem, har goda utsikter till förvärvsarbete och aktivt deltagande i samhällslivet.

5. I och med att andelen äldre personer ökar i Europa blir det allt viktigare att främja äldre personers hälsa. Friska äldre personer kan delta längre på arbetsmarknaden och i samhällslivet, vilket både förbättrar deras egen livskvalitet och minskar trycket på vård- och omsorgssystemen.

6. Kommissionen redogjorde för sin syn på de demografiska utmaningarna i EU och på möjligheterna att ta itu dem i meddelandet Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter av den 12 oktober 2006 och i meddelandet Om hanteringen av effekterna av en åldrande befolkning i EU av den 29 april 2009.

7. Rådet antog den 22 februari 2007 resolutionen Möjligheter och utmaningar för den demografiska förändringen i Europa: De äldres bidrag till ekonomisk och social utveckling . I resolutionen betonas att man bör göra det lättare för äldre personer att förvärvsarbeta och ta vara på de nya ekonomiska möjligheter (den s.k. silverekonomin) som uppstår när efterfrågan på vissa varor och tjänster ökar bland äldre personer. I resolutionen betonas även vikten av en positiv allmän inställning till äldre människor.

8. Rådet antog den 8 juni 2009 slutsatser om lika möjligheter för kvinnor och män och om ett aktivt och värdigt åldrande. I slutsatserna konstateras att äldre kvinnor och män i hela EU stöter på allvarliga problem när de försöker leva ett aktivt liv och åldras med värdighet, och medlemsstaterna och kommissionen uppmanas vidta åtgärder mot detta.

9. Rådet antog den 20 november 2009 slutsatser om hälsosamt och värdigt åldrande, där kommissionen bland annat uppmanades att ”utveckla medvetandegörande aktiviteter för att främja aktivt åldrande, även ett eventuellt europeiskt år för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012.”

10. Kommissionen underströk i meddelandet Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla hur viktigt det är för social sammanhållning och ökad produktivitet att EU stöder den äldre befolkningens hälsa och aktivitet. Strategin omfattar flaggskeppsinitiativen ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen”, inom ramen för vilket medlemsstaterna bland annat bör främja politiska åtgärder som stöder ett aktivt åldrande, och ”Europeisk plattform mot fattigdom”. För att nå dessa mål måste alla såväl på olika nivåer av statsförvaltningen som bland olika icke-statliga aktörer agera. De kan få stöd på EU-nivå, genom de åtgärder som vidtas för att sprida information och främja utbytet av bra lösningar under Europaåret. De nationella samordnarna bör se till att verksamheten i medlemsstaterna samordnas och att den ligger i linje med Europaårets övergripande mål. Övriga institutioner och berörda parter ska enligt planerna också delta.

11. Rådet antog den 7 juni 2010 slutsatser om aktivt åldrande, där kommissionen uppmanas ”att fortsätta förberedelserna inför Europaåret för aktivt åldrande (2012), som kan bli ett tillfälle att lyfta fram fördelarna med aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna och offentliggöra lovande initiativ till stöd för aktivt åldrande på alla nivåer.”

12. I förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik av den 27 april 2010, uppmanas medlemsstaterna i riktlinjerna 7 och 8 att höja förvärvsfrekvensen genom en politik som främjar aktivt åldrande. Enligt kommissionen skulle förvärvsfrekvensen bland äldre arbetstagare kunna höjas genom innovativa nya former för organisation av arbetet, och äldre arbetstagares anställbarhet skulle kunna ökas genom kompetensutveckling och livslångt lärande. I riktlinje 10 understryks att de sociala trygghetssystemen, det livslånga lärandet och den aktiva integrationspolitiken bör stärkas så att människor ges möjligheter i olika skeden av livet och skyddas mot risken för utanförskap.

13. I meddelandet En digital agenda för Europa , det första flaggskeppsinitiativet som antogs inom ramen för strategin Europa 2020 den 19 maj 2010, betonade kommissionen att informations- och kommunikationstekniken kan underlätta äldre personers liv och föreslog bland annat att EU:s och medlemsstaternas gemensamma program för IT-stöd i boende skulle stärkas. I den digitala agendan för Europa rekommenderas även samordnade åtgärder för att öka den digitala kompetensen hos alla i Europa, även hos äldre personer, som är överrepresenterade bland alla de 150 miljoner personer – cirka 30 % av alla som bor i EU – som aldrig har använt Internet.

14. Kommissionen genomför den europeiska handlingsplanen för personer med funktionshinder, som mot bakgrund av sambandet mellan funktionsnedsättningar och åldrande även omfattar åtgärder av betydelse för äldre personer. Detta gäller särskilt åtgärder som grundas på ett ”design för alla” -tänkande, och som syftar till att förbättra tillgängligheten. EU och medlemsstaterna har vidare undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som även innehåller bestämmelser om äldre personer.

15. Många EU-program omfattar åtgärder som främjar ett aktivt åldrande, bland annat Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, programmet Progress, programmet för livslångt lärande, folkhälsoprogrammet, temaområdena informations- och kommunikationsteknik samt samhällsvetenskap och humaniora inom det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, handlingsplanen för förbättrade villkor för åldrande i informationssamhället, det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogrammet för IT-stöd i boende, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation med dess olika pilotprojekt för utveckling av IKT-lösningar för äldre personer, samt handlingsplanen för rörlighet i städer. EU kommer att delfinansiera verksamheten under Europaåret i enlighet med de årliga eller fleråriga prioriteringsområden och regler som fastställts för befintliga program och autonoma budgetposter inom områdena sysselsättning, sociala frågor och lika möjligheter. Vid behov kan Europaåret även beviljas stöd från program och åtgärder inom andra områden, som utbildning och kultur, hälsa, forskning, informationssamhället, regionpolitik och transportpolitik.

16. Målen för Europaåret för aktivt åldrande kan inte till fullo uppnås på medlemsstatsnivå eftersom det behövs informationsutbyte över gränserna och spridning av bra lösningar i hela EU. Med hänsyn till den föreslagna verksamhetens omfattning kan målen därför uppnås bättre på EU-nivå. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen går inte detta beslut utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

År 2012 ska utses till Europaåret för aktivt åldrande (nedan kallat Europaåret ).

Artikel 2Mål

Det övergripande målet med Europaåret ska vara att stödja medlemsstaterna, de regionala och lokala myndigheterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i deras arbete för att främja aktivt åldrande och att uppmuntra dem att göra mer för att ta till vara potentialen hos den snabbt växande andelen av befolkningen som är i övre femtioårsåldern och äldre, så att man bibehåller solidariteten mellan generationerna. Aktivt åldrande innebär att man skapar bättre möjligheter och arbetsförhållanden som gör det möjligt för äldre arbetstagare att förvärvsarbeta, att man försöker motverka social utestängning genom att uppmuntra ett aktivt deltagande i samhällslivet och att man främjar äldre personers hälsa. De konkreta målen är följande:

17. Att uppmärksamma allmänheten på värdet av aktivt åldrande och lyfta fram de viktiga bidrag äldre människor kan ge samhället och ekonomin, att främja aktivt åldrande och att satsa på att ta till vara potentialen hos äldre.

18. Att väcka debatt och utveckla ett utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsstaterna och berörda aktörer på olika nivåer, i syfte att främja åtgärder för aktivt åldrande, hitta exempel på god praxis och sprida dessa samt att uppmuntra samarbete och synergieffekter.

19. Att skapa förutsättningar för åtaganden och konkreta handlingar, så att medlemsstaterna och berörda parter på olika nivåer kan utforma politiken genom särskilda åtgärder och ställa upp konkreta mål för aktivt åldrande.

Artikel 3Åtgärdernas innehåll

20. För att målen i artikel 2 ska uppnås ska följande åtgärder genomföras på europeisk, nationell, regional eller lokal nivå:

21. Konferenser, evenemang och initiativ som anordnas för att väcka debatt, sprida information och främja fastställandet av konkreta målsättningar.

22. Informations-, PR- och utbildningskampanjer.

23. Utbyte av information, erfarenheter och bra lösningar.

24. Undersökningar och enkäter såväl på EU-nivå som på nationell nivå, samt spridning av resultaten.

25. Kommissionen eller medlemsstaterna kan fastställa andra åtgärder som är i linje med Europaårets mål och tillåta att Europaårets namn används vid marknadsföringen av dessa, förutsatt att de bidrar till att nå de mål som anges i artikel 2.

26. Kommissionen och medlemsstaterna ska vid genomförandet av Europaåret ta hänsyn till jämställdhetsaspekten.

Artikel 4Samordning med medlemsstaterna

Varje medlemsstat ska utse en nationell samordnare som organiserar landets medverkan i Europaåret. De nationella samordnarna bör också se till att den nationella verksamheten samordnas.

Artikel 5Samordning på EU-nivå

Kommissionen ska kalla de nationella samordnarna till möten, där man samordnar verksamheten på EU-nivå och utbyter information om till exempel de åtaganden som gjorts och om hur de genomförts i medlemsstaterna.

Samordningen på EU-nivå ska också diskuteras i befintliga politiska kommittéer och rådgivande grupper.

Kommissionen ska också kalla företrädare för europeiska organisationer eller organ som arbetar med frågor kring aktivt åldrande till möten och som kan fungera som stöd vid genomförandet av Europaåret.

Medlemsstaterna, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén kommer att delta i verksamheten.

Artikel 6Överensstämmelse och komplementaritet

Tillsammans med medlemsstaterna ska kommissionen se till att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut stämmer överens med andra europeiska, nationella eller regionala program och initiativ som bidrar till att uppnå målen för Europaåret.

Artikel 7Utvärdering

Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som fastställs i detta beslut.

Artikel 8Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 9

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i….

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[1] Den andra EU-rapporten om demografiska frågor: Meeting Social Needs in an Ageing Society. SEC(2008) 2911.http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=502&newsId=419&furtherNews=yes.

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].