52010PC0289

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 2.6.2010

KOM(2010) 289 slutlig

2010/0160 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut

{SEK(2010) 678}{SEK(2010) 679}

MOTIVERING

1. Bakgrund

Under finanskrisen framträdde betydande brister i den finansiella tillsynen, både i fråga om enskilda fall och när det gäller det finansiella systemet som helhet. Europeiska kommissionen har lett en grundläggande översyn av den finansiella tillsynen inom EU, med en effektivare, mer integrerad och hållbar finansiell tillsyn som mål inom unionen. Grunden är iakttagelserna från en grupp experter på hög nivå med Jacques de Larosière som ordförande (f.d. generaldirektör på Internationella valutafonden). Ordförande Barroso gav denna grupp i uppdrag att lämna förslag till hur tillsynsordningarna i Europa skulle kunna förstärkas. Gruppen lade fram sin rapport den 25 februari 2009 och dess rekommendationer godkände kommissionen i sitt meddelande till Europeiska rådets vårmöte i mars 2009[1].

Följande är huvudelementen i den reform kommissionen föreslår:

1. Inrättande av ett EU-system för finansiell tillsyn (nedan kallat ESFS ), bestående av ett nätverk av nationella finansiella tillsynsmyndigheter som ska arbeta tillsammans med nya tillsynsmyndigheter på EU-nivå (nedan kallade europeiska tillsynsmyndigheter ) som bildas genom omvandling av de befintliga europeiska tillsynskommittéerna[2] till en europeisk bankmyndighet, en europeisk försäkrings- och tjänstepensionsmyndighet och en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet (nedan kallad värdepappers- och marknadsmyndigheten ). På så sätt kan man kombinera fördelarna med ett övergripande EU-ramverk för den finansiella tillsynen med tillgången till den särskilda sakkunskap som finns hos de nationella mikroprudentiella tillsynsorgan som befinner sig närmast de institut som är verksamma i motsvarande medlemsstat.

2. Inrättande av en europeisk systemrisknämnd (nedan kallad ESRB ) för övervakning och bedömning av möjliga hot mot den finansiella stabiliteten som kan uppstå på grund av den makroekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom det finansiella systemet som helhet. ESRB ska lämna tidiga varningar om systemomfattande risker som kan förstärkas och vid behov rekommendera åtgärder för att hantera dessa.

Om kreditvärderingsinstitut ansåg de Larosière-gruppen att det skulle vara mycket rationellare att låta europeiska värdepapperstillsynskommittén auktorisera dessa i EU, övervaka deras verksamhet och mot denna bakgrund införa förändringar.

I sitt meddelande av den 27 maj 2009 om den finansiella tillsynen[3] föreslog kommissionen därför att en europeisk tillsynsmyndighet skulle tilldelas ansvaret för auktorisation av och tillsyn av vissa enheter med EU-omfattande verksamhet, exempelvis kreditvärderingsinstitut. Detta ansvar kunde förenas med befogenheter i fråga om exempelvis utredningar, kontroller på plats och tillsynsbeslut. Ansvaret skulle regleras i Europaparlamentets och rådets förordning om kreditvärderingsinstitut[4]. Kommissionens förslag godkände Europeiska rådet på sitt möte i juni 2009 och uttryckte klart att värdepappers- och marknadsmyndigheten ”bör också ha tillsynsbefogenheter när det gäller kreditvärderingsinstitut”[5].

Mot denna bakgrund anges i artikel 39 och skäl 51 i Europaparlamentets och rådets förordning om kreditvärderingsinstitut (nedan kallad förordningen om kreditvärderingsinstitut ) att den befintliga tillsynsstrukturen inte bör uppfattas som en långsiktig lösning på kontrollen av kreditvärderingsinstituten. Vidare anges att även om kollegier av behöriga myndigheter förväntas effektivisera tillsynssamarbetet och samstämmigheten inom detta område inom gemenskapen, kan de inte ersätta alla fördelar med en mer konsoliderad tillsyn av kreditvärderingsbranschen. Europaparlamentet och rådet begärde att kommissionen senast den 1 juli 2010 skulle lägga fram en rapport och de lagförslag som krävs för att ta itu med de brister som man konstaterat beträffande arrangemang för tillsynssamordning och tillsynssamarbete.

Framhållas bör att detta förslag inte innehåller några ändringar av förordningen om kreditvärderingsinstitut som berör de materiella villkor som kreditvärderingsinstitut måste uppfylla för att registreras och senare fortlöpande uppfylla. De föreslagna ändringarna av den gällande förordningen berör heller inte villkoren för att kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut i tredje länder får användas i unionen (genom de godkännande-[6] och certifieringssystem[7] som föreskrivs i denna förordning). De kommer att kvarstå i den form som föreskrivs i den gällande förordningen om kreditvärderingsinstitut.

2. Samråd med berörda parter

Två öppna samråd hölls i samband med utvecklandet av lagförslagspaketet om den nya strukturen för finansiell tillsyn i EU, som även berörde element i förordningen om kreditvärderingsinstitut. Efter Laroisièregruppens rapport och offentliggörandet av kommissionens meddelande av den 4 mars 2009, organiserade kommissionen först ett samråd från den 10 mars till den 10 april 2009, för att inhämta material till sitt meddelande om den finansiella tillsynen i Europa som offentliggjordes den 27 maj 2009. En sammanfattning av de offentliga inlägg som togs emot finns på kommissionens webbplats:

http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/docs/2009/fin_supervision/summary_en.pdf

Därefter organiserade kommissionen ytterligare ett samråd från den 27 maj till den 15 juli 2009, till vilket alla berörda parter ombads kommentera de reformer som mer ingående presenteras i meddelandet av den 27 maj 2009 om den finansiella tillsynen i Europa. De inkomna svaren stödde till större delen de föreslagna reformerna och innehöll synpunkter på den närmare utformningen av förslagen om en europeisk systemrisknämnd (ESRB) och ett EU-system för finansiell tillsyn (ESFS). En sammanfattning av de offentliga inlägg som togs emot finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2009/fin_supervision_may_en.htm

3. Konsekvensanalys

Kommissionens meddelande i maj om den finansiella tillsynen i Europa åtföljdes av en konsekvensanalys, som behandlade de huvudsakliga politiska alternativen för införandet av ESFS och ESRB. En andra konsekvensanalys har gjorts om konsekvenserna av kommissionens i september 2009 antagna förslag om den nya strukturen för finansiell tillsyn i EU. I denna ingår också en utvärdering av inrättandet av värdepappers- och marknadsmyndigheten och ändringar av kreditvärderingsinstitutens tillsynsstruktur. En proportionerlig rapport om konsekvensanalysen har tagits fram för detta förslag. Texten återfinns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/internal_market/securities/agencies/index_en.htm

4. Rättsliga aspekter

4.1. Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget.

4.2. Subsidiaritet och proportionalitet

Värdepappers- och marknadsmyndighetens uppgifter är nära förknippade med de åtgärder som vidtagits som svar på finanskrisen och med dem som aviserades i kommissionens meddelanden av den 4 mars och 27 maj 2009. De svagheter som uppdagats under krisen kan åtgärdas på EU-nivå där ett system skapas som ligger i linje med målet, som är en stabil inre marknad för finansiella tjänster i EU, och där denna myndighet ges de tillsynsbefogenheter som krävs för registrering och tillsyn av kreditvärderingsinstitut. Den traditionella uppdelningen mellan behörig myndighet i hemmedlemsstaten och andra behöriga myndigheter ansågs inte vara en hållbar lösning för tillsynen av kreditvärderingsinstitut, till följd av den globala karaktär kreditbetygen har vilka används i hela EU. När förordningen om kreditvärderingsinstitut antogs, ansågs en mer konsoliderad tillsyn av kreditvärderingsbranschen vara mer ändamålsenlig. Emellertid var den då gällande lagstiftningen inte adekvat för att inrätta en sådan struktur. Genom kommissionens förslag till förordning om att inrätta en värdepappers- och marknadsmyndighet skapades ett adekvat regelverk som ger denna myndighet tillsynsbefogenheter som krävs för registrering och tillsyn av kreditvärderingsinstitut.

Förordningen täcker emellertid inte bara tillsynen av kreditvärderingsinstitut – som den myndigheten ska utöva – utan även kontrollen av hur kreditbetyg används av enskilda enheter som omfattas av nationell tillsyn. Därför kommer nationella tillsynsmyndigheter att ha fortsatt ansvar för kontrollen av hur kreditbetyg används av dessa enheter. Eftersom nationella tillsynsmyndigheter kommer att kunna samla in specifika uppgifter om användningen av kreditbetyg, bör de kunna begära att värdepappers- och marknadsmyndigheten bedömer om ett kreditvärderingsinstituts registrering bör återkallas eller om användningen av kreditbetyg bör upphävas. Emellertid kommer nationella behöriga myndigheter inte att kunna vidta tillsynsåtgärder mot kreditvärderingsinstitut som bryter mot förordningen.

Dessutom kommer behöriga myndigheter att vara skyldiga att samarbeta med värdepappers- och marknadsmyndigheten, när denna finner det nödvändigt. Därför måste medlemsstaterna bibehålla de behöriga myndigheter som de har utsett i enlighet med förordningen om kreditvärderingsinstitut. Bestämmelserna sträcker sig inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Bestämmelserna överensstämmer med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i fördraget, eftersom förslagets mål inte i tillräcklig omfattning kan uppnås av medlemsstaterna och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå.

En förordning om ändring av den gällande förordningen är den lämpligaste regleringsformen.

4.3. Närmare redogörelse för förslaget

Förordningen om kreditvärderingsinstitut bör ändras, för att införa en centraliserad tillsyn av de kreditvärderingsinstitut som verkar i EU. Värdepappers- och marknadsmyndigheten bör få generell behörighet i frågor som gäller registrering och löpande tillsyn av registrerade kreditvärderingsinstitut och även i fråga om kreditbetyg, som utfärdats av värderingsinstitut med säte i tredjeländer och som verkar i EU i enlighet med system för certifiering eller godkännande. I hela texten måste därför en hänvisning till värdepappers- och marknadsmyndigheten ersätta alla hänvisningar till behöriga myndigheter med ansvar för registrering och tillsyn av kreditvärderingsinstitut. Emellertid kommer vissa tillsynsbefogenheter rörande användningen av kreditbetyg att ligga kvar hos de nationella behöriga myndigheterna. Dessutom har kommissionen fortfarande befogenhet att genomföra bestämmelserna i fördragen och särskilt EUF-fördragets avdelning VII kapitel 1 om gemensamma konkurrensregler, i enlighet med tillämpningsföreskrifterna för dessa regler.

4.3.1. Ändringar av avdelning I (Syfte, tillämpningsområde och definitioner)

Som anpassning av förordningen till det nya förslaget till direktiv om förvaltare av alternativa investeringsfonder har alternativa investeringsfonder förtecknats i artikel 4.1, för att behandla dem på samma sätt som andra finansinstitut i EU när det gäller användningen av kreditbetyg. Detta medför att om alternativa investeringsfonder använder kreditbetyg i rättsligt reglerade syften, ska de senare vara utfärdade av ett kreditvärderingsinstitut som registrerats eller certifierats i enlighet med förordningen.

4.3.2. Ändringar av avdelning II (Utfärdande av kreditbetyg)

Kreditvärderingsinstituts eventuella intressekonflikter på grund av ”issuer-pays”-modellen bör undvikas, som är särskilt besvärliga vid värderingen av strukturerade finansiella instrument. Vidare bör öppenhet och insyn öka, liksom konkurrens mellan kreditvärderingsinstitut. Av dessa skäl bör emittenter av strukturerade finansiella instrument eller anknutna tredje parter ge konkurrerande kreditvärderingsinstitut tillgång till den information de gett kreditvärderingsinstitutet de anlitat för att värdera strukturerade finansiella instrument. Om de uppfyller vissa organisatoriska villkor och sekretessvillkor, bör på begäran konkurrerande kreditvärderingsinstitut av den värderade enheten eller en anknuten tredje part få tillgång till den information som getts till kreditvärderingsinstitutet de anlitat för att värdera strukturerade finansiella instrument. Det konkurrerande kreditvärderingsinstitut som fått tillgång till informationen bör inte använda den till annat än värderingen och bör åläggas att på eget initiativ tillhandhålla ett minsta antal värderingar, för att säkerställa att begäran om tillgång till informationen inte har andra syften.

Till skillnad från övriga materiella krav i förordningen om kreditvärderingsinstitut som riktar sig till kreditvärderingsinstitut och deras personal, innebär denna bestämmelse informationskrav på emittenter av strukturerade finansiella instrument. Alla registrerade kreditvärderingsinstitut kommer att kunna få tillgång till information för att på eget initiativ tillhandhålla värderingar av strukturerade finansiella instrument. Detta kommer att öka konkurrensen på marknaden och antalet värderingar per instrument, så att användarna av kreditbetyg kommer att kunna utgå från fler än ett kreditbetyg på samma instrument.

Kommissionen konstaterar att även Förenta staterna har infört ett liknande system (”SEC rule 17g-5”, offentliggjord den 4 december 2009 och som träder i kraft i juni 2010). Men tanke på kreditvärderingsinstitutens globala roll och verksamhet bör det säkerställas att liknande bestämmelser tillämpas på kreditvärderingsinstitut som är verksamma i flera olika rättssystem, så att lika konkurrensvillkor och tillräcklig konkurrens råder mellan kreditvärderingsinstituten. Dessutom väntas dessa nya bestämmelser mildra intressekonflikter till följd av ”issuer-pays”-modellen. I det sammanhanget gör de nya bestämmelsernas potentiella fördelar och det faktum att de framstår som god praxis på internationell nivå, att kostnadseffekterna av dem inte bör bli betydande. Genomförandeåtgärder krävs för att närmare ange vilka krav som ett kreditvärderingsinstitut måste uppfylla för att få tillgång till webbplatsen, inklusive dess förmåga att skydda konfidentiella uppgifter.

4.3.3. Ändringar av avdelning III (Övervakning av kreditvärderingsverksamhet)

4.3.3.1. Ändringar av kapitel I ( Registreringsförfarande ) i avdelning III

Inrättandet av den nya, enhetliga myndigheten för tillsynen av kreditvärderingsinstitut gör att existerande bestämmelser måste upphävas som avser en kollegieartad samordning av tillsynen och en slutlig, formell beslutsgång på en behörig myndighet i hemmedlemsstaten. Att värdepappers- och marknadsmyndigheten får tillsynsbefogenheter väntas inom EU-regelverket bättre kunna åtgärda problemet att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig övervakning av de enheter som ofta verkar i olika rättssystem och utövar en omfattande påverkan över gränserna. Med den föreslagna centraliserade tillsynen på EU-nivå behövs alltså inte längre de tillsynskollegier som avsåg att effektivisera tillsynssamarbetet och samstämmigheten. Inrättandet av värdepappers- och marknadsmyndigheten kommer att förbättra och effektivisera registreringsförfarandet och förenkla det (genom att överflödiga samrådsetapper mellan myndigheterna i kollegiet och europeiska värdepapperstillsynskommittén tas bort). Tidsåtgången i registreringsförfarandets olika steg kan därför minskas.

4.3.3.2. Ändringar av kapitel II (Värdepappers- och marknadsmyndighetens tillsyn) i avdelning III

För att förenkla den löpande tillämpningen av förordningen bör värdepappers- och marknadsmyndigheten ges befogenhet att föreslå utkast till tekniska normer, för godkännande av kommissionen och på följande områden: i) Registreringsförfarandet, inklusive de uppgifter som anges i bilaga II, ii) uppgifter som kreditvärderingsinstitutet ska tillhandahålla för ansökan om certifiering och för bedömningen av dess systemvikt för finansmarknadernas finansiella stabilitet eller integritet som avses i artikel 5 i förordningen, och iii) presentationen av uppgifterna, inklusive struktur, format, metod och rapporteringsperiod, som kreditvärderingsinstituten ska offentliggöra enligt artikel 11.2 och avsnitt E del II punkt 1 i bilaga I.

För att se till att värdepappers- och marknadsmyndigheten får tillräcklig kapacitet för övervakning och tillämpning, bör den få befogenhet att kräva in alla nödvändiga uppgifter från kreditvärderingsinstitut och personer knutna till kreditvärderingsverksamhet. Den kommer att kunna inleda utredningar av eventuella brott mot förordningen och inom denna ram utöva tillsyn, exempelvis granska poster och annat relevant material, ta kopior av eller göra utdrag ur detta, begära muntliga förklaringar, höra personer, begära uppgifter om telefon- och datatrafik. Värdepappers- och marknadsmyndigheten måste också kunna genomföra kontroller på plats. Berörda personers rätt till försvar ska iakttas fullt ut under förfarandena. Bland annat måste värdepappers- och marknadsmyndigheten ge berörda personer möjlighet att höras om frågor där myndigheten har invändningar.

4.3.3.3. Ändringar av kapitel III ( Samarbete mellan värdepappers- och marknadsmyndigheten och behöriga myndigheter ) i avdelning III

Behöriga myndigheter ska behålla tillsynsansvaret för hur kreditbetyg används av övervakade enheter (som kreditinstitut eller försäkringsbolag), som använder dessa kreditbetyg i rättsligt reglerade sammanhang. Dessa nationella myndigheter har bäst möjlighet att granska hur de övervakade enheterna använder kreditbetyg i sin löpande verksamhet och att vid behov vidta åtgärder.

Nationella tillsynsmyndigheter måste också bidra till värdepappers- och marknadsmyndighetens tillsynsverksamhet, genom att svara för allt informationsutbyte och samarbete som kan krävas när den myndigheten utövar sina övervaknings- och tillämpningsbefogenheter. De kommer att kunna begära att värdepappers- och marknadsmyndigheten granskar om villkoren är uppfyllda för återkallande av ett kreditvärderingsinstituts registrering och begära att myndigheten bedömer om användningen av kreditvärderingsinstituts kreditbetyg bör upphävas, som de anser utgöra ett allvarligt och varaktigt brott mot förordningen om kreditvärderingsinstitut.

Om det av effektivitetsskäl är nödvändigt eller lämpligt måste myndigheten kunna få begära hjälp av en behörig tillsynsmyndighet på nationell nivå. Behöriga myndigheter bör bistå, när myndigheten gör utredningar och kontroller på plats.

Värdepappers- och marknadsmyndigheten får också delegera särskilda tillsynsuppgifter till behöriga nationella myndigheter, exempelvis när tillsynsåtgärder måste vidtas på kreditvärderingsinstituts avlägsna kontor eller när det krävs kunskap och kännedom om lokala förhållanden, inklusive kunskaper i utländska språk. Uppgifter bör delegeras för att undvika orimliga kostnader för värdepappers- och marknadsmyndigheten och de kontrollerade kreditvärderingsinstituten. Till uppgifter som kan delegeras hör genomförande av särskilda utredningar och kontroller på plats, bedömningar av registreringsansökningar men även uppgifter som tillhör den löpande tillsynen. Delegering av uppgifter kommer inte att påverka värdepappers- och marknadsmyndighetens ansvar för att ge instruktioner till den myndighet som den delegerar en uppgift till. Värdepappers- och marknadsmyndigheten bör också i riktlinjer ange på vilka områden den tänker utnyttja sin delegeringsbefogenhet, inklusive vilket delegeringsförfarande som bör tillämpas och vilka ersättningar som bör lämnas till en behörig myndighet för att utföra uppgifterna.

4.3.4. Ändringar av avdelning IV (Sanktioner, kommittéförfarande, rapporter samt övergångs- och slutbestämmelser)

4.3.4.1. Ändringar av kapitel I ( Sanktioner, böter, vite, kommittéförfarande, delegering och rapporter ) i avdelning IV

Som en nödvändig del av sina tillsynsbefogenheter får värdepappers- och marknadsmyndigheten föreslå kommissionen att besluta om att vite ska betalas. Denna tvingande åtgärd syftar till att (i) en överträdelse ska upphöra, (ii) fullständig och korrekt information som värdepappers- och marknadsmyndigheten har begärt ska lämnas, och (iii) kreditvärderingsinstitut och andra personer ska underkasta sig en utredning. Värdepappers- och marknadsmyndigheten får också föreslå kommissionen att besluta om böter, vid medvetna brott eller försummelser mot vissa bestämmelser i förordningen om kreditvärderingsinstitut som förtecknas i bilaga III. Närmare kriterier för fastställandet av bötesbelopp och bötesförfarandet kommer att anges i en delegerad akt.

Förutom att föreslå påföljder ska värdepappers- och marknadsmyndigheten också ges befogenhet att vidta tillsynsåtgärder, om ett kreditvärderingsinstitut har brutit mot förordningen. Till sådana åtgärder hör tillfälliga förbud mot att utfärda kreditbetyg och upphävande av användningen av berörda kreditbetyg tills överträdelsen har upphört. Som ultimativ åtgärd får värdepappers- och marknadsmyndigheten återkalla ett kreditvärderingsinstituts registrering.

Dessutom har värdepappers- och marknadsmyndigheten befogenhet att kräva att kreditvärderingsinstitut upphör med en överträdelse och utfärdar offentliga underrättelser. I enlighet med proportionalitetsprincipen ska dessa åtgärder bara vidtas, om beslut om påföljd eller strängare tillsynsåtgärd inte är motiverad. Sanktioner, viten och tillsynsåtgärder är kompletterande delar av ett effektivt tillämpningssystem.

Kommittéförfarandena har anpassats till Lissabonfördraget.

4.3.4.2. Ändringar av kapitel II ( Övergångs- och slutbestämmelser ) i avdelning IV

När värdepappers- och marknadsmyndigheten väl inrättats och kan börja arbeta, måste medlemsstaternas behöriga myndigheter fråntas de befogenheter och uppgifter för tillsynen av kreditvärderingsinstitut och tillämpningen på detta område som föreskrivs i förordningen om kreditvärderingsinstitut.

Klara regler måste också fastställas för hur behöriga myndigheter ska lämna akter och arbetsdokument till värdepappers- och marknadsmyndigheten.

5. Budgetkonsekvenser

I september 2009 lades en övergripande översikt fram över budgetkonsekvenserna av förslaget om inrättandet av värdepappers- och marknadsmyndigheten. Denna ingick i konsekvensanalysen och åtföljande finansieringsöversikt som ska åtfölja sådana lagstiftningsförslag (se finansieringsöversikten som bifogats förslaget om att inrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten). De särskilda konsekvenser som den direkta tillsynen och kontrollen av kreditvärderingsinstitut får för värdepappers- och marknadsmyndigheten specificeras i den finansieringsöversikt som åtföljer detta förslag. De båda finansieringsöversikterna bör bedömas tillsammans. De särskilda budgetkonsekvenserna för kommissionen bedöms också i finansieringsöversikten som åtföljer detta förslag.

Förslaget påverkar gemenskapens budget.

2010/0160 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr …/…

om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[8],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[9],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[10], och

av följande skäl:

(1) På kommissionens begäran offentliggjordes den 25 februari 2009 en rapport av en grupp experter på hög nivå, med Jacques de Larosière som ordförande. I denna drogs slutsatsen att ramarna för tillsynen av finanssektorn i EU behövde stärkas, för att minska riskerna för och omfattningen av framtida finanskriser. Det rekommenderades också långtgående reformer av tillsynsstrukturen, inklusive inrättandet av ett EU-system för finansiell tillsyn bestående av tre nya europeiska tillsynsmyndigheter: en för värdepapperssektorn, en för försäkrings- och tjänstepensionssektorn och en för banksektorn samt inrättandet av ett Europeiskt systemriskråd.

(2) I sitt meddelande av den 4 mars 2009 med titeln Främja återhämtning i Europa [11] föreslog kommissionen att utkast till lagstiftning om inrättande av ett europeiskt system för finansiell tillsyn skulle tas fram. I meddelandet av den 27 maj 2009, Den finansiella tillsynen i Europa [12], presenterades mer i detalj hur strukturen för ett sådant nytt tillsynssystem skulle kunna utformas och den specifika tillsynen av kreditvärderingsinstitut framhävdes.

(3) I sina slutsatser av den 19 juni 2009 rekommenderade Europeiska rådet inrättandet av ett EU-system för finansiell tillsyn, bestående av ett nätverk av nationella finansiella tillsynsmyndigheter som samarbetar med de nya europeiska tillsynsmyndigheterna, nämligen Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad värdepappers- och marknadsmyndigheten ). Syftet var att förbättra den nationella tillsynens kvalitet och enhetlighet samt stärka kontrollen av gränsöverskridande koncerner genom att skapa tillsynskollegier och införa ett enhetligt europeiskt regelverk som ska tillämpas på alla finansmarknadsaktörer på den inre marknaden. Det betonades att värdepappers- och marknadsmyndigheten borde ha tillsynsbefogenheter för kreditvärderingsinstitut. Vidare borde kommissionen ha fortsatt befogenhet att förstärka fördragen och särskilt EUF-fördragets avdelning VII kapitel 1 om gemensamma konkurrensregler, som kan förstärkas i enlighet med tillämpningsföreskrifterna för dessa regler.

(4) Värdepappers- och marknadsmyndighetens verksamhet bör klart definieras, så finansmarknadsaktörer kan avgöra vilken myndighet som är behörig på kreditvärderingsinstitutens verksamhetsområde. Värdepappers- och marknadsmyndigheten bör få generell behörighet i frågor som gäller registrering och löpande tillsyn av registrerade kreditvärderingsinstitut.

(5) Registrerade eller certifierade kreditvärderingsinstitut bör kunna få tillgång till en förteckning över strukturerade finansiella instrument som kreditvärderas av deras konkurrenter. Syftet med detta är att öka konkurrensen mellan kreditvärderingsinstitut, undvika eventuella intressekonflikter i samband med ”issuer-pays”-modellen, som är särskilt besvärliga vid värderingen av strukturerade finansiella instrument, samt öka kreditbetygens överblickbarhet och kvalitet för strukturerade finansiella instrument. Informationen om dessa kreditbetyg bör lämnas av utfärdaren eller en anknuten tredje part, för utfärdande på eget initiativ av konkurrerande kreditbetyg på strukturerade finansiella instrument. Utfärdandet av sådana kreditbetyg på eget initiativ bör främja användningen av mer än ett kreditbetyg per strukturerat finansiellt instrument. Tillgång till webbplatserna bör bara beviljas, om ett kreditvärderingsinstitut kan se till att den begärda informationen hålls konfidentiell.

(6) Då kreditbetyg används i hela unionen, är det mest adekvata för tillsynen av kreditvärderingsinstitut inte den traditionella skillnaden mellan den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och andra behöriga myndigheter respektive användningen av en kollegieartad samordning av tillsynen. I och med att värdepappers- och marknadsmyndigheten inrättas, blir en dylik struktur inte längre nödvändig. Registreringsförfarandet bör följaktligen rationaliseras och tidsgränserna på motsvarande sätt kortas.

(7) Värdepappers- och marknadsmyndigheten bör ansvara för registreringen och den löpande tillsynen av kreditvärderingsinstitut, men bör inte ansvara för tillsynen av kreditbetygens användare. Nationella behöriga myndigheter bör alltså ha fortsatt ansvar för finansinstituts och andra enheters användning av kreditbetygen (som kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkrings- och återförsäkringsföretag, företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper, tjänstepensionsinstitut och alternativa investeringsfonder). Dessa övervakas på nationell nivå i samband med tillämpningen av andra direktiv om finansiella tjänster och om användningen av kreditbetyg i prospekt.

(8) Ett effektivt verktyg behöver införas för att skapa harmoniserade tekniska standarder som underlättar den löpande tillämpningen av denna förordning och säkerställer lika konkurrensvillkor och nöjaktigt skydd av investerare och konsumenter i hela unionen. Det är ändamålsenligt och lämpligt att ålägga värdepappers- och marknadsmyndigheten att utarbeta förslag till tekniska standarder, då den är ett organ med mycket specialiserad sakkunskap.

(9) För kreditvärderingsinstituten bör tekniska standarder föreslås för registreringsförfarandet, för vilken information som kreditvärderingsinstitut ska tillhandahålla i certifieringsansökan och för bedömningen av om de är systemviktiga för den finansiella stabiliteten eller integriteten på finansmarknaderna. Detta gäller också presentationen av den information, inklusive struktur, format, metod och rapporteringsperiod, som kreditvärderingsinstituten ska offentliggöra enligt förordningen. Förslagen till tekniska standarder måste antas av kommissionen för att bli rättsligt bindande, enligt förordning …/… [Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten].

(10) På områden som inte omfattas av tekniska standarder, bör myndigheten ha befogenhet att utfärda icke-bindande riktlinjer för frågor med anknytning till förordningens tillämpning.

(11) För att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt, bör värdepappers- och marknadsmyndigheten ha rätt att ålägga finansmarknadsaktörerna att tillhandahålla all nödvändig information. Medlemsstaternas myndigheter bör vara skyldiga att bistå myndigheten med att genomdriva sådana ålägganden.

(12) För att effektivt kunna utöva sina tillsynsbefogenheter bör värdepappers- och marknadsmyndigheten ha rätt att göra utredningar och kontroller på platsen. När myndigheten utövar sina tillsynsbefogenheter, bör den ge personer som är föremål för förfaranden möjlighet att höras så de kan tillvarata sina rättigheter.

(13) Behöriga myndigheter bör bistå och samarbeta med värdepappers- och marknadsmyndigheten. Den senare får delegera särskilda tillsynsuppgifter till behöriga myndigheter, exempelvis när en tillsynsuppgift kräver kunskap och kännedom om lokala förhållanden, vilket är lättare att tillgå på nationell nivå. Till uppgifter som kan delegeras hör genomförande av särskilda utredningar och kontroller på plats, granskningar av registreringsansökningar men även löpande tillsynsuppgifter. Det bör i riktlinjer anges hur delegeringen ska utformas i detalj, inklusive förfarandena samt ersättningen till de nationella behöriga myndigheterna.

(14) Det bör säkerställas att behöriga myndigheter kan begära att värdepappers- och marknadsmyndigheten bedömer om villkoren uppfyllts för att återkalla ett kreditvärderingsinstituts registrering. De bör också kunna begära att värdepappers- och marknadsmyndigheten upphäver användningen av kreditbetyg, om ett kreditvärderingsinstitut anses bryta mot förordningen på ett allvarligt och varaktigt sätt. Värdepappers- och marknadsmyndigheten bör bedöma begäran och vidta adekvata åtgärder.

(15) Myndigheten bör kunna föreslå kommissionen att besluta om att vite ska betalas. Syftet med sådana viten är att en överträdelse som värdepappers- och marknadsmyndigheten konstaterat fås att upphöra, att fullständig och korrekt information som myndigheten begärt ska lämnas in och att kreditvärderingsinstitut och andra personer underkastar sig en utredning. I avskräckande syfte och för att få kreditvärderingsinstitut att följa förordningen bör dessutom kommissionen på begäran av värdepappers- och marknadsmyndigheten kunna ålägga böter, om det avsiktligt eller genom försummelse har brutits mot vissa bestämmelser i förordningen. Böterna bör vara avskräckande och proportionella mot överträdelsens natur och allvar, dess varaktighet samt det berörda kreditvärderingsinstitutets ekonomiska styrka. Närmare kriterier för fastställandet av bötesbelopp och bötesförfarandet bör kommissionen ange i en delegerad akt. Medlemsstaterna bör bara ha fortsatt behörighet att fastställa och tillämpa sanktionsreglerna mot finansföretags överträdelser av sin skyldighet att i rättsligt reglerade sammanhang bara använda kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut som registrerats i enlighet med förordningen.

(16) Vid kreditvärderingsinstituts överträdelser bör värdepappers- och marknadsmyndigheten ha befogenhet att vidta en rad tillsynsåtgärder. Bland annat bör den kunna begära att kreditvärderingsinstitut upphör med en överträdelse, att upphäva användningen av kreditbetyg, att tillfälligt förbjuda ett kreditvärderingsinstitut att utfärda kreditbetyg och som en sista utväg återkalla registreringen när kreditvärderingsinstitutet fortsätter att allvarligt bryta mot förordningens bestämmelser. Tillsynsåtgärderna bör tillämpas av värdepappers- och marknadsmyndigheten, med beaktande av överträdelsens natur och allvar samt proportionalitetsprincipen. Sanktioner, viten och tillsynsåtgärder är kompletterande delar av ett effektivt tillämpningssystem.

(17) Rättslig säkerhet gör det motiverat att fastställa klara övergångsregler för hur nationella behöriga myndigheter ska lämna akter och arbetsdokument till värdepappers- och marknadsmyndigheten.

(18) Kommissionen bör få befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, när hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna motiverar ändring och ytterligare specificering av bedömningskriterierna för om tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar är likvärdiga, när en förordning om böter antas och bilagorna ändras.

(19) Tillämpligt på medlemsstaternas behandling av personuppgifter i enlighet med denna förordning är Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Detta gäller också de aktörer som omfattas av förordningen.

(20) Skyddet för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001/EG av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[13]. Denna är fullt tillämplig på unionens organs och byråers behandling av personuppgifter enligt den här förordningen.

(21) Den föreslagna åtgärden syftar till att skapa ett effektivt och ändamålsenligt tillsynssystem för kreditvärderingsinstitut genom att låta en enda tillsynsmyndighet övervaka kreditvärderingsverksamheten inom unionen, vilket ger kreditvärderingsinstituten en enda kontaktpunkt och tryggar en konsekvent tillämpning av reglerna. Eftersom dessa mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, med beaktande av att den kreditvärderingsverksamhet som ska övervakas har alleuropeisk struktur och verkan, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(22) Värdepappers- och marknadsmyndighetens tillsyn av kreditvärderingsinstitut bör inledas först när myndigheten har inrättats. Därför bör tillämpadet av förordningen uppskjutas tills förordning ../… om inrättande av värdepappers- och marknadsmyndigheten har trätt i kraft.

(23) Förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Ändringar av förordning (EG) nr 1060/2009

Förordning (EG) nr 1060/2009 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”Kreditinstitut enligt definitionen i direktiv 2006/48/EG, värdepappersföretag enligt definitionen i direktiv 2004/39/EG, försäkringsföretag som omfattas av rådets direktiv 73/239/EEG[14], livförsäkringsföretag enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG[15], återförsäkringsföretag enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG[16], företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i direktiv 2009/65/EG, tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i direktiv 2003/41/EG och alternativa investeringsfonder enligt definitionen i direktiv 2010/…/EG får i rättsligt reglerade sammanhang endast använda kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut som är etablerade inom unionen och registrerade i enlighet med denna förordning.”

b) Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i) Led b, c och d ska ersättas med följande:

”b) Kreditvärderingsinstitutet har kontrollerat och kan fortlöpande visa för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad värdepappers- och marknadsmyndigheten ) att den kreditvärderingsverksamhet som utförs av kreditvärderingsinstitutet i tredjeland och som leder till utfärdande av de kreditbetyg som ska godkännas uppfyller krav som är minst lika stränga som de krav som anges i artiklarna 6–12.

c) Värdepappers- och marknadsmyndighetens förmåga är inte begränsad när det gäller att bedöma och övervaka om kreditvärderingsinstitutet etablerat i tredjeland följer de krav som anges i led b.

d) Kreditvärderingsinstitutet ska på begäran göra all information tillgänglig för värdepappers- och marknadsmyndigheten som denna behöver för att regelbundet övervaka efterlevnaden av kraven i denna förordning.”

ii) Led h ska ersättas med följande:

”h) Det finns lämpliga samarbetsarrangemang mellan värdepappers- och marknadsmyndigheten och den relevanta behöriga myndigheten för kreditvärderingsinstitutet etablerat i tredjeland. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska se till att sådana samarbetsarrangemang minst fastställer

i) en mekanism för informationsutbyte mellan värdepappers- marknadsmyndigheten och den relevanta behöriga myndigheten för kreditvärderingsinstitutet etablerat i tredjeland, och

ii) förfaranden för samordning av tillsynsverksamheten för att göra det möjligt för värdepappers- och marknadsmyndigheten att fortlöpande övervaka den kreditvärderingsverksamhet som leder till utfärdandet av godkänt kreditbetyg.”

2. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1 får ansöka om certifiering. Ansökan ska lämnas in till värdepappers- och marknadsmyndigheten, i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i artikel 15.”

b) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska granska och besluta om ansökan om certifiering, i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 16. Beslutet om certifiering ska baseras på de kriterier som anges i punkt 1 a–d i denna artikel.”

c) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1 får även ansöka separat om att undantas

a) från fall till fall från skyldigheten att uppfylla några eller samtliga krav i avdelning A i bilaga I och artikel 7.4, om det kan visa att kraven inte är proportionella, mot bakgrund av institutets verksamhets art, storlek och komplexitet, och arten och omfattningen av dess utfärdande av kreditbetyg,

b) från kravet på fysisk närvaro inom unionen, när ett sådant krav skulle vara alltför betungande och oproportionerligt mot bakgrund av verksamhetens art, storlek och komplexitet, och arten och omfattningen av dess utfärdande av kreditbetyg.

En ansökan om sådana undantag ska kreditvärderingsinstitutet lämna in tillsammans med ansökan om certifiering. Vid bedömningen av ansökan ska värdepappers- och marknadsmyndigheten ta hänsyn till storleken av det ansökande kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1, med beaktande av dess verksamhets art, omfattning och komplexitet, och arten och omfattningen av dess utfärdande av kreditbetyg, såväl som inverkan av kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitutet på finansmarknadernas finansiella stabilitet eller integritet i en eller flera medlemsstater. På grundval av dessa överväganden får värdepappers- och marknadsmyndigheten bevilja det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1 ett sådant undantag.”

d) Punkt 5 ska utgå.

e) I punkt 6 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska närmare ange eller ändra kriterierna som avses i andra stycket leden a–c för att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna. Dessa åtgärder ska antas genom delegerade akter enligt artikel 38a och ska omfattas av villkoren i artiklarna 38b och 38c.”

f) Punkterna 7 och 8 ska ersättas med följande:

”7. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska upprätta samarbetsavtal med de berörda behöriga myndigheter i tredjeländer vars rättsliga och tillsynsmässiga ramar har bedömts vara likvärdiga med denna förordning i enlighet med punkt 6. I sådana arrangemang ska minst anges

a) mekanismen för informationsutbyte mellan värdepappers- och marknadsmyndigheten och de berörda behöriga myndigheterna, och

b) förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet.

8. Artiklarna 20 och 24 ska i tillämpliga delar gälla certifierade kreditvärderingsinstitut och kreditbetyg som dessa utfärdat.”

3. Artikel 6.3 ska ändras på följande sätt:

a) Första meningen i första stycket ska ersättas med följande:

”På begäran av ett kreditvärderingsinstitut får värdepappers- och marknadsmyndigheten undanta ett kreditvärderingsinstitut från skyldigheten att uppfylla kraven i avsnitt A punkterna 2, 5 och 6 i bilaga I samt artikel 7.4, om kreditvärderingsinstitutet kan visa att kraven inte är proportionerliga med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och komplexitet, och till arten och omfattningen av utfärdandet av kreditbetyg och att”

b) Andra stycket ska ersättas med följande:

”När det gäller en grupp av kreditvärderingsinstitut ska värdepappers- och marknadsmyndigheten säkerställa att minst ett av kreditvärderingsinstituten i gruppen inte är undantaget från att uppfylla kraven i avsnitt A punkterna 2, 5 och 6 i bilaga I samt artikel 7.4.”

4. Följande artiklar ska införas som artiklarna 8a och 8b:

”Artikel 8a Information om strukturerade finansiella instrument

1. Den emittent som utfärdat ett strukturerat finansiellt instrument, eller en anknuten tredje part, ska till det kreditvärderingsinstitut emittenten väljer på en lösenordsskyddad webbplats som denne ska ha lämna all information som institutet behöver för att inledningsvis kunna fastställa eller kontrollera ett kreditbetyg för ett strukturerat finansiellt instrument, med den metod som anges i artikel 8.1.

2. Om andra kreditvärderingsinstitut som är registrerade eller certifierade i enlighet med denna förordning begär tillgång till information enligt punkt 1, ska de utan dröjsmål beviljas sådan tillgång om de uppfyller följande villkor:

a) De har system och en organisationsstruktur som tryggar att informationen hålls konfidentiell.

b) De tillhandahåller årligen kreditbetyg för minst 10 % av de strukturerade finansiella instrument för vilka de begär tillgång till information enligt punkt 1.

3. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel, ska kommissionen i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 38.2 anta närmare bestämmelser som särskilt specificerar villkoren för tillgången till och kraven på webbplatsen, för att säkerställa korrekta och konfidentiella uppgifter och skydd av personuppgifter i enlighet med direktiv 95/46/EG.

Artikel 8bTillgång till kreditvärderingsuppgifter

1. Ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat i unionen ska ha en lösenordsskyddad webbplats med följande innehåll:

a) En förteckning över de strukturerade finansiella instrument för vilka det håller på att utfärda ett kreditbetyg, med uppgifter om typen av strukturerade finansiella instrument, emittentens namn och det datum kreditvärderingen påbörjades.

b) En länk till den lösenordsskyddade webbplats där det strukturerade finansiella instrumentets emittent eller anknuten tredje part tillhandahåller de uppgifter som krävs enligt artikel 8a.1, så snart kreditvärderingsinstitutet har tillgång till denna länk.

2. Tillgång till den lösenordsskyddade webbplats som avses i punkt 1 ska kreditvärderingsinstitut utan dröjsmål bereda alla kreditvärderingsinstitut som är registrerade eller certifierade i enlighet med förordningen, förutsatt att det kreditvärderingsinstitut som söker denna tillgång uppfyller villkoren i artikel 8a.2.”

5. Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9Utkontraktering

Utkontraktering av viktiga operativa funktioner får inte ske på så sätt att det väsentligt försämrar kvaliteten på kreditvärderingsinstitutets interna kontroll och värdepappers- och marknadsmyndighetens möjligheter att övervaka att kreditvärderingsinstitutet fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning.”

6. Artikel 10.6 ska ersättas med följande:

”6. Ett kreditvärderingsinstitut får inte använda värdepappers- och marknadsmyndighetens namn eller någon annan behörig myndighets namn på ett sätt som anger eller antyder att myndigheten skulle stödja eller godkänna kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg eller kreditvärderingsverksamhet.”

7. I artikel 11 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2. I ett centralt arkiv som ska upprättas av värdepappers- och marknadsmyndigheten ska kreditvärderingsinstituten tillhandahålla information om sina historiska resultat, inbegripet hur ofta kreditbetygen ändrats och tidigare utfärdade kreditbetyg och ändringar av dessa. Kreditvärderingsinstituten ska lämna information till detta arkiv i en standardiserad form som föreskrivs av värdepappers- och marknadsmyndigheten. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska göra denna information tillgänglig för allmänheten och offentliggöra sammanfattande information om de huvudsakliga utvecklingstendenser som observerats på årlig basis.

3. ”Till värdepappers- och marknadsmyndigheten ska varje kreditvärderingsinstitut årligen tillhandahålla information om de förhållanden som anges i avsnitt E del II punkt 2 i bilaga I.”

8. Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Registreringen ska få verkan inom hela unionen, så snart det registreringsbeslut har fått verkan som har utfärdats av värdepappers- och marknadsmyndigheten och som avses i artikel 16.3 eller artikel 17.3.”

b) I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kreditvärderingsinstitutet ska utan onödigt dröjsmål underrätta värdepappers- och marknadsmyndigheten om varje materiell ändring av villkoren för den ursprungliga registreringen, inklusive varje etablering eller avveckling av en filial inom unionen.”

c) Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 16 eller 17, ska värdepappers- och marknadsmyndigheten registrera kreditvärderingsinstitutet om den efter bedömningen av ansökan finner att kreditvärderingsinstitutet uppfyller de villkor för utfärdande av kreditbetyg som anges i denna förordning, med beaktande av artiklarna 4 och 6.

5. Värdepappers- och marknadsmyndigheten får inte införa några ytterligare krav på registrering än de som föreskrivs i denna förordning.”

9. Artiklarna 15–20 ska ersättas med följande:

”Artikel 15Registreringsansökan

1. Kreditvärderingsinstitut ska lämna en registreringsansökan till värdepappers- och marknadsmyndigheten. Ansökan ska innehålla uppgifter om de förhållanden som anges i bilaga II.

2. Om en grupp av kreditvärderingsinstitut ansöker om registrering, ska instituten i gruppen inom sig utse ett institut som ska lämna alla ansökningar till värdepappers- och marknadsmyndigheten på gruppens vägnar. Det utsedda kreditvärderingsinstitutet ska för samtliga institut inom gruppen lämna in uppgifter om de förhållanden som anges i bilaga II.

3. Kreditvärderingsinstitut ska lämna in sin ansökan på något av de officiella språken i unionen.

4. Inom tio arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska värdepappers- och marknadsmyndigheten bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig, ska värdepappers- och marknadsmyndigheten ange en tidsfrist inom vilken kreditvärderingsinstitutet ska lämna ytterligare information.

När värdepappers- och marknadsmyndigheten har försäkrat sig om att ansökan är fullständig, ska den anmäla detta till kreditvärderingsinstitutet.

Artikel 16Värdepappers- och marknadsmyndighetens granskning av ett kreditvärderingsinstituts registreringsansökan

1. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska inom 30 arbetsdagar efter den anmälan som avses i artikel 15.4 andra stycket granska registreringsansökan, med avseende på om kreditvärderingsinstitutet uppfyller villkoren i denna förordning.

2. Värdepappers- och marknadsmyndigheten får förlänga granskningsperioden med femton arbetsdagar, särskilt om kreditvärderingsinstitutet planerar något av följande:

a) Att godkänna kreditbetyg som avses i artikel 4.3.

b) Att använda sig av utkontrakterade tjänster.

c) Undantag från krav på efterlevnad i enlighet med artikel 6.3.

3. Inom 40 arbetsdagar efter den anmälan som avses i artikel 15.4 andra stycket, och inom 55 arbetsdagar när punkt 2 är tillämplig, ska värdepappers- och marknadsmyndigheten anta ett fullständigt motiverat beslut om registrering eller avslag.

4. Värdepappers- och marknadsmyndighetens beslut enligt punkt 3 ska få verkan fem arbetsdagar efter att beslutet fattats.

Artikel 17Värdepappers- och marknadsmyndighetens granskning av en registreringsansökan från en grupp av kreditvärderingsinstitut

1. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska inom 40 arbetsdagar efter den anmälan som avses i artikel 15.4 andra stycket granska registreringsansökan, med avseende på om kreditvärderingsinstitutet uppfyller villkoren i denna förordning.

2. Värdepappers- och marknadsmyndigheten får förlänga granskningsperioden med femton arbetsdagar, särskilt om ett institutet i gruppen av kreditvärderingsinstitut planerar något av följande:

a) Att godkänna kreditbetyg som avses i artikel 4.3.

b) Att använda sig av utkontrakterade tjänster.

c) Undantag från krav på efterlevnad i enlighet med artikel 6.3.

3. Inom 50 arbetsdagar efter den anmälan som avses i artikel 15.4 andra stycket, och inom 65 arbetsdagar när punkt 2 är tillämplig, ska värdepappers- och marknadsmyndigheten anta ett fullständigt motiverat beslut om registrering eller avslag.

4. Värdepappers- och marknadsmyndighetens beslut enligt punkt 3 ska få verkan fem arbetsdagar efter att beslutet fattats.

Artikel 18Meddelande om beslut om registrering, avslag på registreringsansökan eller återkallande av registrering av kreditvärderingsinstitut

1. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska underrätta det berörda kreditvärderingsinstitutet inom fem arbetsdagar efter antagandet av ett beslut enligt artiklarna 16, 17 eller 20. Om värdepappers- och marknadsmyndigheten vägrar att registrera kreditvärderingsinstitutet eller återkallar dess registrering, ska den i beslutet lämna en fullständig motivering till detta.

2. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska underrätta kommissionen och de berörda myndigheterna om alla beslut enligt artiklarna 16, 17 eller 20.

3. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över kreditvärderingsinstitut som registrerats i enlighet med denna förordning. Denna förteckning ska uppdateras inom 5 arbetsdagar efter antagandet av ett beslut enligt artiklarna 16, 17 eller 20.

Artikel 19Registrerings- och tillsynsavgifter

1. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska ta ut avgifter av kreditvärderingsinstituten som helt ska täcka dess utgifter för registreringen och tillsynen av kreditvärderingsinstitut i enlighet med förordningen och förordningen om avgifter enligt punkt 2.

2. En förordning om avgifter ska antas av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 38a. I den förordningen ska särskilt typer av avgifter fastställas och i vilka fall avgifter ska betalas, avgiftsbeloppens storlek och hur de ska tas ut. Avgift som tas ut av ett kreditvärderingsinstitut ska stå i proportion till dess storlek och ekonomiska styrka.

Artikel 20Återkallande av registrering

1. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska återkalla ett kreditvärderingsinstituts registrering, om detta

a) uttryckligen säger upp registreringen eller inte har utfärdat några kreditbetyg under de senaste sex månaderna,

b) har beviljats registrering efter att ha lämnat falska uppgifter eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder,

c) inte längre uppfyller de villkor som gällde för registreringen, eller

d) allvarligt eller upprepade gånger har överträtt bestämmelserna i denna förordning om villkoren för kreditvärderingsinstitutens verksamhet.

2. I en medlemsstat där kreditbetyg utfärdade av det berörda kreditvärderingsinstitutet används, får den behöriga myndighet som anser att något av villkoren i punkt 1 har uppfyllts begära att värdepappers- och marknadsmyndigheten ska granska om villkoren för återkallande av registrering är uppfyllda. Om värdepappers- och marknadsmyndigheten beslutar att inte återkalla kreditvärderingsinstitutets registrering, ska den lämna en fullständig motivering.

3. Beslutet om återkallande av registreringen ska få verkan omedelbart inom hela unionen, med förbehåll för den övergångsperiod för användningen av kreditbetyg som avses i artikel 24.2.”

10. Rubriken till kapitel II i avdelning III ska ersättas med ”Värdepappers- och marknadsmyndighetens tillsyn”.

11. Artikel 21 ska ersättas med följande:

”Artikel 21Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25a, ska värdepappers- och marknadsmyndigheten se till att bestämmelserna i denna förordning följs.

2. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska utfärda och uppdatera riktlinjer för följande:

a) Tillämpningen av systemet för godkännande enligt artikel 4.3.

b) Bedömningen av huruvida kreditvärderingsmetoderna uppfyller kraven i artikel 8.3.

c) Samarbetet mellan värdepappers- och marknadsmyndigheten och de behöriga myndigheterna för genomförandet av denna förordning, inklusive förfaranden för och detaljer om delegeringen av uppgifter.

3. Senast [nio månader efter att denna förordning har trätt i kraft] ska värdepappers- och marknadsmyndigheten föreslå kommissionen att godkänna utkast till tekniska standarder för följande, i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr …/… [värdepappers- och marknadsmyndigheten]:

a) Registreringsförfarandet, inklusive de uppgifter som anges i bilaga II.

b) Information som kreditvärderingsinstitutet ska tillhandahålla för ansökan om certifiering och för den bedömning av dess systemvikt för finansmarknadernas finansiella stabilitet eller integritet som avses i artikel 5.

c) Presentationen av den information, inklusive struktur, format, metod och rapporteringsperiod, som kreditvärderingsinstituten ska offentliggöra enligt artikel 11.2 och avsnitt E del II punkt 1 i bilaga I.

4. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska årligen och första gången den 1 januari 2012 offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning. Rapporten ska särskilt innehålla en bedömning av hur bilaga I har genomförts av de kreditvärderingsinstitut som registrerats enligt denna förordning.

5. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska samarbeta med Europeiska bankmyndigheten, som inrättats genom förordning (EG) nr …/…[17], och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, som inrättats genom förordning (EG) nr …/…[18], och ska samråda med dessa myndigheter innan den utfärdar riktlinjer och lägger fram utkast till tekniska standarder enligt punkterna 2 och 3.”

12. Artikel 23 ska ersättas med följande:

”Artikel 23Ingen påverkan på kreditbetygs innehåll

När de fullgör sina uppgifter enligt denna förordning, får varken värdepappers- och marknadsmyndigheten eller andra offentliga myndigheter i medlemsstaterna utöva påverkan på innehållet i kreditbetygen eller kreditvärderingsmetoderna.”

13. Följande artiklar 23a, 23b och 23c ska införas:

”Artikel 23aBegäran om upplysningar

1. Kreditvärderingsinstitut, personer som medverkar i kreditvärderingsverksamhet, kreditvärderade enheter och anknutna tredje parter, de tredje parter på vilka kreditvärderingsinstituten lägger ut vissa uppgifter eller viss verksamhet och andra personer som på annat sätt har samband med eller är knutna till kreditvärderingsinstitut eller kreditvärderingsverksamhet får av värdepappers- och marknadsmyndigheten åläggas att lämna alla upplysningar som krävs för att myndigheten ska fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

2. När den begär upplysningar enligt punkt 1, ska värdepappers- och marknadsmyndigheten hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran och ange syftet med begäran, specificera vilka upplysningar som begärs och ange när de senast ska lämnas in Myndigheten ska även ange påföljderna enligt artikel 36b, om tillhandahållna upplysningar är ofullständiga eller om svaren på ställda frågor är oriktiga eller vilseledande.

3. De personer som anges i punkt 1 eller deras företrädare och, när det gäller juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar ska lämna begärda upplysningar på de personers vägnar som anges i punkt 1. Företrädarna ska ha det fulla ansvaret, när lämnade upplysningar är ofullständiga, oriktiga eller vilseledande.

Artikel 23b Allmänna utredningar

1. Värdepappers- och marknadsmyndigheten får göra alla nödvändiga utredningar om personer som anges i artikel 23a.1. I detta syfte ska tjänstemän och andra personer som värdepappers- och marknadsmyndigheten bemyndigat ha befogenhet att

a) granska handlingar, uppgifter, rutiner och annat material som kan vara av betydelse för utförandet av myndighetens uppgifter,

b) helt eller delvis kopiera sådana handlingar, uppgifter, rutiner och annat material,

c) begära muntliga förklaringar,

d) kalla och höra personer,

e) begära register över tele- och datatrafik,

f) intervjua personer för att samla information om föremålet för en utredning.

2. De personer som avses i artikel 23a.1 ska underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av värdepappers- och marknadsmyndigheten. De personer som har bemyndigats att genomföra utredningar enligt punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisade av en skriftlig fullmakt, där utredningens föremål och syfte ska anges. I bemyndigandet ska även anges påföljderna enligt artikel 36b, i det fall handlingar, uppgifter, rutiner och annat material inte lämnas in eller är ofullständiga eller om svaren på ställda frågor är oriktiga eller vilseledande.

3. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska i god tid före utredningen underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän på den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska, på värdepappers- och marknadsmyndighetens begäran, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen.

Artikel 23cKontroller på plats

1. För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får värdepappers- och marknadsmyndigheten genomföra alla nödvändiga kontroller på plats, med eller utan föranmälan till de personer på platsen som avses i artikel 23a.1.

2. Tjänstemän och andra personer som värdepappers- och marknadsmyndigheten bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företagsfastigheter som tillhör de personer som är föremål för utredningsbeslutet som myndigheten fattat och ska ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 23b.1. De ska även ha befogenhet att försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

3. Tjänstemän och andra personer som värdepappers- och marknadsmyndigheten bemyndigat ska utöva sina befogenheter mot uppvisade av en skriftlig fullmakt, där kontrollens föremål och syfte ska anges liksom de viten som föreskrivs i artikel 36b, om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska i god tid anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den ska genomföras.

4. De personer som avses i artikel 23a.1 ska underkasta sig kontroller som värdepappers- och marknadsmyndigheten beslutat om. I beslutet ska kontrollens föremål och syfte anges, liksom tidpunkten när den ska inledas och de viten som föreskrivs i artikel 36b. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska fatta sådana beslut efter samråd med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras.

5. På begäran av värdepappers- och marknadsmyndigheten ska de tjänstemän och andra personer som denna myndighet bemyndigat aktivt bistås av tjänstemän som är anställda vid, bemyndigade eller utsedda av den behöriga myndigheten i medlemsstaten där kontrollen ska genomföras. De ska för detta ändamål ha de befogenheter som anges i punkt 2.

6. Värdepappers- och marknadsmyndigheten får också begära att medlemsstaternas behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda kontrolluppdrag och kontroller på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 23b.1. För detta syfte ska behöriga myndigheter ha samma befogenheter som värdepappers- och marknadsmyndigheten och som föreskrivs i denna artikel och artikel 23b.1.

7. Om de tjänstemän och andra medföljande personer som värdepappers- och marknadsmyndigheten bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och vid behov begära handräckning av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet, för att de ska kunna genomföra sin kontroll på plats.

8. Om det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt nationella bestämmelser kräver tillstånd av en rättslig myndighet, ska ett sådant tillstånd begäras, även på förhand.

9. Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 8 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera att värdepappers- och marknadsmyndighetens beslut är fattat i vederbörlig ordning och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för kontrollen. Vid sin kontroll av huruvida åtgärderna är proportionerliga, får den nationella rättsliga myndigheten begära närmare förklaringar av värdepappers- och marknadsmyndigheten, särskilt om varför myndigheten misstänker en överträdelse av förordningen samt om kontrollens allvar och den berörda personens inblandning. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ifrågasätta kontrollens nödvändighet i sig eller begära att få tillgång till uppgifter i värdepappers- och marknadsmyndighetens akt. Prövning av lagenligheten hos värdepappers- och marknadsmyndighetens beslut är förbehållen domstolen, i enlighet med det förfarande som anges i förordning (EG) nr XX/2010 [Värdepappers- och marknadsmyndigheten]”.

14. Artiklarna 24 och 25 ska ersättas med följande:

”Artikel 24Värdepappers- och marknadsmyndighetens tillsynsåtgärder

1. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska fatta ett eller flera av följande beslut, vid en överträdelse enligt bilaga III som begåtts av ett registrerat kreditvärderingsinstitut:

a) Återkalla registrering av det kreditvärderingsinstitutet, i enlighet med artikel 20.

b) Med verkan i hela unionen tillfälligt förbjuda det kreditvärderingsinstitutet att utfärda kreditbetyg, tills överträdelsen har upphört.

c) I rättsligt reglerade sammanhang och med verkan i hela unionen upphäva användningen av kreditbetyg som utfärdats av det kreditvärderingsinstitutet.

d) Kräva att kreditvärderingsinstitutet upphör med överträdelsen.

e) Begära att emittent av strukturerade finansiella instrument eller anknuten tredje part ger kreditvärderingsinstitut tillgång till den webbplats vederbörande har, i enlighet med artikel 8a.1.

f) Utfärda offentliga underrättelser.

2. När värdepappers- och marknadsmyndigheten fattar beslut enligt punkt 1 b–f, ska den beakta överträdelsens natur och allvar, inklusive följande:

i) Överträdelsens varaktighet och frekvens.

ii) Om överträdelsen har visat på allvarliga brister eller systembrister i kreditvärderingsinstitutets förfaranden, ledningssystem eller interna kontroller.

iii) Om överträdelsen har underlättat, lett till eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

iv) Om investerare utsatts för förluster eller förlustrisker.

Dessutom får värdepappers- och marknadsmyndigheten överlämna ärenden till behöriga nationella myndigheter för lagföring.

3. Efter att beslut enligt punkterna 1 a och 1 c fattats, ska kreditbetyg få fortsätta användas i rättsligt reglerade sammanhang, under en tidsperiod som inte överstiger

a) tio arbetsdagar om det finns kreditbetyg för samma finansiella instrument eller enhet som utfärdats av andra kreditvärderingsinstitut som är registrerade i enlighet med denna förordning, eller

b) tre månader om det inte finns några kreditbetyg för samma finansiella instrument eller enhet som utfärdats av andra kreditvärderingsinstitut som är registrerade i enlighet med denna förordning.

I undantagsfall får värdepappers- och marknadsmyndigheten med tre månader förlänga den period som föreskrivs i led b första stycket, om det finns risk för marknadsstörningar eller finansiell instabilitet.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20, ska värdepappers- och marknadsmyndigheten utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna och kommissionen om alla beslut som fattats i enlighet med punkt 1 och ska offentliggöra dem på sin webbplats inom fem arbetsdagar från beslutsdatum.”

Artikel 25Hörande av berörda personer

1. Innan beslut enligt artikel 24.1 fattas, ska värdepappers- och marknadsmyndigheten ge personerna som är föremål för förfarandena möjlighet att höras om de frågor där myndigheten har invändningar. Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska endast grunda sina beslut på invändningar som de berörda parterna har getts möjlighet att yttra sig om.

Skyldigheten enligt första stycket är inte tillämplig, om skyndsamma åtgärder krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider väsentlig skada, i vilket fall värdepappers- och marknadsmyndigheten får fatta interimistiska beslut. I sådana fall ska värdepappers- och marknadsmyndigheten ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter att den har fattat sitt beslut.

2. Berörda parters rätt till försvar ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt att få tillgång till värdepappers- och marknadsmyndigheten handlingar i ärendet, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till akten ska inte omfatta förtrolig information och värdepappers- och marknadsmyndighetens interna handlingar.”

15. Rubriken till kapitel III i avdelning III ska ersättas med följande: ”Samarbete mellan värdepappers- och marknadsmyndigheten och behöriga myndigheter”.

16. Följande artikel ska införas som artikel 25a:

”Artikel 25aBehöriga myndigheter med ansvar för övervakningen och genomförandet av artikel 4.1(användningen av kreditbetyg)

1. De behöriga myndigheterna ska ansvara för övervakningen och genomförandet av artikel 4.1.

2. För att kunna fastställa brott mot artikel 4.1 ska de berörda myndigheterna, i enlighet med nationell rätt, ha alla tillsyns- och utredningsbefogenheter som de behöver för att fullgöra sina uppgifter. De ska utöva dessa befogenheter

a) direkt,

b) i samarbete med andra myndigheter, inklusive värdepappers- och marknadsmyndigheten, eller

c) genom hänvändelse till de behöriga rättsliga myndigheterna.

3. För att kunna fastställa brott mot artikel 4.1 ska de behöriga myndigheterna, i enlighet med nationell rätt, ha befogenhet att vid utövandet av sina tillsynsbefogenheter

a) få tillgång till varje slag av handling och infordra kopior av eller själva kopiera dem,

b) begära upplysningar från personer och vid behov kalla och höra personer för att inhämta upplysningar,

c) med eller utan föranmälan genomföra kontroller på plats, och

d) begära in uppgifter över tele- och datatrafik.”

17. Artiklarna 26 och 27 ska ersättas med följande:

”Artikel 26Skyldighet att samarbeta

Värdepappers- och marknadsmyndigheten och de behöriga myndigheterna ska samarbeta, när så krävs för tillämpningen av denna förordning

Artikel 27Utbyte av information

1. De behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse värdepappers- och marknadsmyndigheten och varandra med de upplysningar som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

2. Värdepappers- och marknadsmyndigheten får till de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av de företag som avses i artikel 4.1, till centralbankerna, Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, i deras egenskap av monetära myndigheter, europeiska systemrisknämnden och, där så är lämpligt, till andra offentliga myndigheter med ansvar för att övervaka betalnings- och avvecklingssystem överlämna konfidentiell information som ska användas för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Dessa myndigheter eller organ ska inte heller hindras från att till värdepappers- och marknadsmyndigheten lämna uppgifter den kan behöva för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.”

18. Artiklarna 28 och 29 ska utgå.

19. Artiklarna 30, 31 och 32 ska ersättas med följande:

”Artikel 30Värdepappers- och marknadsmyndighetens delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

Värdepappers- och marknadsmyndigheten får delegera särskilda tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat. I sådana tillsynsuppgifter får särskilt ingå begäran om uppgifter enligt artikel 23a, utredningar och kontroller på plats enligt artikel 23c.6.

En sådan delegering ska inte påverka värdepappers- och marknadsmyndighetens ansvar.

Artikel 31Behöriga myndigheters anmälningar och begäran om upphävande

1. Om en behörig myndighet förvissas om att överträdelser av denna förordning begås eller har begåtts på dess territorium eller i annan medlemsstat, ska den så specifikt som möjligt anmäla detta till värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Värdepappers- och marknadsmyndigheten ska vidta lämpliga åtgärder. Den ska underrätta den anmälande behöriga myndigheten om resultatet och i möjligaste mån också om viktiga händelser under ärendets gång.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av anmälningsplikten enligt punkt 1, får den anmälande behöriga myndigheten om den anser att ett registrerat kreditvärderingsinstitut, vars kreditbetyg används på dess territorium, bryter mot bestämmelserna i denna förordning och att överträdelserna är så allvarliga och varaktiga att de väsentligen påverkar skyddet av investerarna eller det finansiella systemets stabilitet i den medlemsstaten, begära att värdepappers- och marknadsmyndigheten beslutar om att avstänga de personer som avses i artikel 4.1 från att använda det berörda kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg i rättsligt reglerade sammanhang. Den anmälande behöriga myndigheten ska till värdepappers- och marknadsmyndigheten lämna en fullständig motivering till sin begäran.

Om värdepappers- och marknadsmyndigheten anser att begäran inte är motiverad, ska den meddela den anmälande behöriga myndigheten. Om värdepappers- och marknadsmyndigheten anser att begäran är motiverad, ska den vidta lämpliga mått och steg för att åtgärda frågan.

Artikel 32Tystnadsplikt

1. Tystnadsplikt ska gälla alla personer som arbetar eller har arbetat för värdepappers- och marknadsmyndigheten, för de behöriga myndigheterna eller för personer till vilken värdepappers- och marknadsmyndigheten har delegerat uppgifter, inklusive av myndigheten anlitade revisorer och sakkunniga. Information som omfattas av tystnadsplikt får inte lämnas ut till annan person eller myndighet, utom när så krävs i samband med rättsliga åtgärder.

2. All information som utbyts mellan värdepappers- och marknadsmyndigheten, behöriga myndigheter och andra myndigheter och organ som anges i artikel 27.2 ska anses omfattas av tystnadsplikt, utom då värdepappers- och marknadsmyndigheten, den berörda behöriga myndigheten eller annan berörd myndighet och organ när informationen lämnas anger att informationen får lämnas ut eller då så krävs för rättsliga åtgärder.”

20. Artikel 33 ska utgå.

21. Artiklarna 34 och 35 ska ersättas med följande:

”Artikel 34Avtal om informationsutbyte

Värdepappers- och marknadsmyndigheten får endast ingå samarbetsavtal om utbyte av information med behöriga myndigheter i tredjeland, om den utlämnade informationen omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst motsvarar de som föreskrivs i artikel 32.

Sådant informationsutbyte ska vara avsett för dessa behöriga myndigheter för fullgörandet av deras uppgifter.

I fråga om överföring av personuppgifter till tredje land ska värdepappers- och marknadsmyndigheten tillämpa förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 35Utlämnande av information från tredjeländer

Värdepappers- och marknadsmyndigheten får endast lämna ut information som den mottagit från behöriga myndigheter i tredjeländer, om den har fått uttryckligt medgivande om detta av den behöriga myndighet som överlämnade informationen och, i tillämpliga fall, om informationen endast lämnas ut för de syften om vilka den behöriga myndigheten gav sitt medgivande, eller när sådant utlämnande krävs för rättsliga åtgärder.”

22. Rubriken på kapitel I i avdelning IV ska ersättas med följande:

”Sanktioner, böter, vite, kommittéförfarande, delegering och rapporter”.

23. I artikel 36 ska första stycket ändras på följande sätt:

”1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i artikel 4.1 i denna förordning och vidta alla erforderliga åtgärder för att se till att de tillämpas. De ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.”

24. Följande artiklar ska införas som artikel 36a–36e:

”Artikel 36a Böter

1. Om ett kreditvärderingsinstitut avsiktligt eller genom försummelse begått en av de överträdelser som förtecknas i bilaga III, får kommissionen på värdepappers- och marknadsmyndighetens begäran besluta att det ska åläggas böter.

2. Böterna enligt punkt 1 bör vara avskräckande och proportionella mot överträdelsens natur och allvar, dess varaktighet samt det berörda kreditvärderingsinstitutets ekonomiska styrka. Bötesbeloppet får inte överskrida 20 % av kreditvärderingsinstitutets årsinkomst eller omsättning under föregående verksamhetsår.

3. Om kreditvärderingsinstitutet direkt eller indirekt har vunnit mätbara fördelar genom överträdelsen, ska bötesbeloppet trots punkt 2 minst motsvara dessa fördelar.

4. Kommissionen ska genom delegerade akter enligt artikel 38a anta närmare bestämmelser om tillämpningen av denna artikel, där särskilt följande ska anges:

a) Närmare kriterier för fastställandet av bötesbeloppet.

b) Förfarandena för utredningar, därmed sammanhängande åtgärder och rapportering samt beslutsförfaranden, inklusive bestämmelser om rätt till försvar, tillgång till handlingar, rättsliga ombud, konfidentialitet och tidsfrister samt beräkning och indrivning av böter.

Artikel 36b

Viten

1. Kommissionen får på värdepappers- och marknadsmyndighetens begäran besluta att de personer som anges i artikel 23a.1 ska åläggas viten, för att tvinga dem att

a) upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut enligt artikel 24.1 d,

b) lämna fullständig och korrekt information som kommissionen begärt i enlighet med artikel 23a,

c) underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat nödvändigt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom beslut enligt artikel 23b,

d) underkasta sig en kontroll på plats som kommissionen har beslutat om enligt artikel 23c.

2. Fastställt vite ska vara effektivt och proportionellt. Vite ska betalas per förseningsdag. Det får inte överskrida 5 % av den genomsnittliga dagsomsättningen under föregående verksamhetsår och ska beräknas från det datum som föreskrivs i beslutet.

Artikel 36cHörande av berörda personer

1. Innan beslut fattas om böter eller vite enligt artiklarna 36a och 36b, ska kommissionen ge de personer som är föremål för förfarandena möjlighet att höras om de frågor där den har invändningar. Kommissionen ska endast grunda sina beslut på invändningar som de berörda parterna har fått tillfälle att yttra sig om.

2. Berörda parters rätt till försvar ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt att få tillgång till kommissionens akt, med förbehåll för företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till akten ska inte omfatta konfidentiella uppgifter och kommissionens interna handlingar.”

Artikel 36dGemensamma bestämmelser om böter och viten

1. Kommissionen ska offentliggöra alla böter och viten som beslutats i enlighet med artiklarna 36a och 36b.

2. Böter och viten som beslutats i enlighet med artiklarna 36a och 36b är av administrativ karaktär.

Artikel 36eDomstolens prövning

Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka kommissionen har fastställt böter eller viten. Domstolen får undanröja, sänka eller höja böter eller viten som har beslutats.”

25. Artiklarna 37 och 38 ska ersättas med följande:

”Artikel 37Ändringar av bilagorna

Kommissionen får ändra bilagorna genom delegerade akter enligt artikel 38a och på de villkor som fastställs i artiklarna 38b och 38c, för att ta hänsyn till utvecklingen – även internationellt – på finansmarknaderna och särskilt när det gäller nya finansiella instrument.

Artikel 38Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén som inrättades genom kommissionens beslut 2001/528/EG[19].

2 Vid hänvisning till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Den period som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.”

26. Följande artiklar 38a, 38b och 38c ska införas:

”Artikel 38aUtövande av delegering

1. Rätten att anta de akter som nämns i artiklarna 5.6 tredje stycket, 19.2, 36a.4 och 37 ska tills vidare delegeras till kommissionen.

2. När kommissionen antagit en delegerad akt, ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

3. Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i artiklarna 38b och 38c.

Artikel 38bÅterkallande av delegering

1. Delegeringen av de befogenheter som avses i artiklarna 5.6 tredje stycket, 19.2, 36a.4 och 37 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2. Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta om återkallande av delegering ska underrätta medlagstiftaren och kommissionen senast en månad innan ett slutligt beslut fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som återkallas och skälen därtill.

3. Beslutet om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet ska få omedelbar verkan, eller vid ett senare angivet datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 38cInvändning mot delegerade akter

1. Europaparlamentet och rådet får göra invändning mot en delegerad akt inom två månader från den dag akten överlämnats till dem. På Europaparlamentets eller rådets initiativ får fristen förlängas med en månad.

2. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid fristens utgång invänt mot den delegerade akten, ska den delegerade akten träda i kraft den dag som där anges.

Den delegerade akten kan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra invändningar.

3. Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt, får den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot en delegerad akt, ska ange skälen därtill.”

27. Artikel 39 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska utgå.

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Senast den 1 juli 2011 ska kommissionen, mot bakgrund av utvecklingen på reglerings- och tillsynsområdet för kreditvärderingsinstitut i tredjeländer, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om följderna av denna utveckling och av de övergångsbestämmelser som avses i artikel 40 för finansmarknadernas stabilitet inom unionen.”

28. I artikel 40 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Befintliga kreditvärderingsinstitut får fortsätta att utfärda kreditbetyg som får användas i rättsligt reglerade sammanhang av finansinstitut som anges i artikel 4.1, såvida inte registreringen avslås. Om registreringen avslås, ska artikel 24.2 och 24.3 tillämpas.”

29. Följande artikel ska införas som artikel 40a:

”Artikel 40aÖvergångsbestämmelser om värdepappers- och marknadsmyndigheten

1. Alla de befogenheter och uppgifter som rör övervakning och tillämpning på området kreditvärderingsinstitut och som tilldelats de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, oberoende av om de är behöriga myndigheter i hemmedlemsstaten eller inte, samt dessas inrättade kollegier ska upphöra den … [ en månad efter denna förordnings ikraftträdande ].

2. Alla akter och arbetsdokument som rör övervakning och tillämpning på området kreditvärderingsinstitut, inbegripet pågående utredningar och tillämpningsåtgärder, ska övertas av värdepappers- och marknadsmyndigheten den … [ en månad efter denna förordnings ikraftträdande ].

3. De behöriga myndigheter och kollegier som avses i punkt 1 ska se till att alla befintliga handlingar och arbetsdokument tillställs värdepappers- och marknadsmyndigheten [ en månad efter denna förordnings ikraftträdande ]. Dessa behöriga myndigheter och kollegier ska även bistå värdepappers- och marknadsmyndigheten med all nödvändig hjälp och rådgivning, så att övervakning och tillämpning på området kreditvärderingsinstitut smidigt och effektivt kan överflyttas och övergå till denna myndighet.

4. Rättsligt sett ska värdepappers- och marknadsmyndigheten träda istället för de behöriga myndigheter och kollegier som avses i punkt 1 i sådana administrativa eller rättsliga förfaranden som följer av övervakning och tillämpning enligt denna förordning före den … [ en månad efter denna förordnings ikraftträdande ].

5. Om domstolsprövning av ett beslut, fattat av en behörig myndighet som avses i punkt 1, fortfarande pågår den … [ en månad efter denna förordnings ikraftträdande ], ska ärendet hänskjutas till tribunalen, såvida inte domstolen som prövar beslutet i medlemsstaten ska meddela avgörande inom två månader efter den … [ en månad efter denna förordnings ikraftträdande ].”

30. Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

31. Bilaga II i denna förordning ska läggas till som bilaga IÍI.

Artikel 2Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater från och med den dag förordning (EG) nr…/… [Värdepappers- och marknadsmyndigheten] träder i kraft.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlaments vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

Bilaga I

Bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009 ska ändras på följande sätt:

1. I avsnitt A ska det sista stycket i punkt 2 ersättas med följande:

”Yttranden från de oberoende ledamöterna i styrelsen i de frågor som avses i leden a–d ska regelbundet läggas fram för styrelsen och på begäran göras tillgängliga för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA).”

2. I avsnitt B ska det första stycket i punkt 8 ersättas med följande:

”Dokumentation och verifieringskedjor som avses i punkt 7 ska förvaras i det registrerade kreditvärderingsinstitutets lokaler under minst fem år och på begäran göras tillgängliga för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.”

Bilaga II

Följande bilaga III ska läggas till förordning (EG) nr 1060/2009:

”BILAGA III

SANKTIONER

Överträdelser

I. Överträdelser som gäller intressekonflikter, organisatoriska eller operativa krav

a) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt B punkt 2 i bilaga I genom att utfärda ett kreditbetyg, eller när det gäller ett befintligt kreditbetyg, om det inte omedelbart offentliggör att detta kreditbetyg eventuellt kan påverkas i de situationer som avses i punkt 3 a–d.

b) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt B punkt 4 första stycket i bilaga I, om det tillhandahåller konsult- eller rådgivningstjänster.

c) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt B punkt 4 tredje stycket i bilaga I, om det inte säkerställer att tillhandahållandet av verksamhetsanknutna tjänster inte medför intressekonflikter med dess kreditvärderingsverksamhet.

d) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 4.3, om det godkänner ett kreditbetyg som utfärdats i tredjeland, utan att de villkor som anges i artikel 4.3 a–h är uppfyllda.

e) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt A punkt 2 tredje stycket i bilaga I, om det inte utser det antal oberoende ledamöter av styrelsen som krävs.

f) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt A punkt 2 fjärde stycket första eller andra meningen i bilaga I, om det inrättar ett ersättningssystem för oberoende ledamöter som är kopplat till kreditvärderingsinstitutets affärsresultat eller fastställer längre förordnanden än fem år.

g) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt A punkt 6 i bilaga I, om det inte säkerställer att villkoren uppfylls för att funktionen för regelefterlevnad ska kunna fullgöra sina uppgifter korrekt och på ett oberoende sätt enligt avsnitt A punkt 6 a–d i bilaga I.

h) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.2, om det inte ser till att de personer som avses i den artikeln kan inleda eller delta i förhandlingar om avgifter eller betalningar.

i) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 3 jämförd med avsnitt C punkt 1 i bilaga I, om det underlåter att se till att en berörd person inte köper eller säljer eller inleder någon annan transaktion med något finansiellt instrument.

j) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3 jämförd med avsnitt C punkt 2 i bilaga I, om det underlåter att se till att en berörd person inte deltar i eller på annat sätt påverkar fastställandet av ett kreditbetyg.

k) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3 jämförd med avsnitt C punkterna 3 b, 3 c och 3 d i bilaga I, om det underlåter att se till att en berörd person inte utlämnar, använder eller vidarebefordrar förtrolig information.

l) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3 jämförd med avsnitt C punkt 4 i bilaga I, om det underlåter att se till att en berörd person inte begär eller tar emot pengar, gåvor eller förmåner.

m) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3 jämförd med avsnitt C punkt 7 i bilaga I, om det underlåter att se till att en berörd person inte tillträder någon tjänst i den centrala ledningen.

n) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4 jämförd med avsnitt C punkt 8 a i bilaga I, om det underlåter att se till att ledande kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det gäller samma kreditvärderade enhet eller dess anknutna tredje parter under längre tid än fyra år.

o) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4 jämförd med avsnitt C punkt 8 b i bilaga I, om det underlåter att se till att kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det gäller samma kreditvärderade enhet eller dess anknutna tredje parter under längre tid än fem år.

p) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4 jämförd med avsnitt C punkt 8 c i bilaga I, om det underlåter att se till att personer som godkänner kreditbetygen inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det gäller samma kreditvärderade enhet eller dess anknutna tredje parter under längre tid än sju år.

q) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4 jämförd med avsnitt C punkt 8 andra stycket i bilaga I, om det underlåter att se till att en berörd person inte deltar i kreditvärderingsverksamhet inom två år efter att de ovannämnda perioderna löpt ut.

r) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.5, om det inför prestationer och ersättningsnivåer som är beroende av de intäkter som kreditvärderingsinstitutet får från kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter.

s) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5, om det inte bevakar sina kreditbetyg eller inte ser över dem eller sina värderingsmetoder fortlöpande och minst en gång om året.

t) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 b, om det inte eller inte i tid ser över de berörda kreditbetygen när det ändrar de metoder, modeller eller grundläggande antaganden som används.

u) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 c, om det inte omprövar ett kreditbetyg om den samlade effekten av ändrade metoder, modeller eller grundläggande antaganden påverkar detta kreditbetyg.

v) Ett kreditvärderingsinstitut som begär tillgång till den webbplats som en emittent av ett strukturerat finansiellt instrument eller en anknuten tredje part har bryter mot artikel 8a.2 a, om dessa inte har infört de system och den organisationsstruktur som krävs för att säkerställa att den information som inhämtas på detta sätt hålls konfidentiell.

w) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8a.2 b, om det underlåter att utfärda kreditbetyg en gång om året för minst 10 % av de strukturerade finansiella instrument för vilka det har begärt tillgång till den information på webbplatsen som lämnas av emittenten eller en anknuten tredje part.

x) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2 jämförd med avsnitt D del I punkt 4 andra stycket i bilaga I, om det utfärdar ett kreditbetyg eller inte återkallar ett befintligt kreditbetyg.

II. Överträdelser i samband med hinder för tillsynsverksamheten

a) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt B punkt 7 a–h i bilaga I, om det inte ser till att det finns tillfredsställande dokumentation eller verifieringskedjor enligt dessa bestämmelser.

b) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt B punkt 8 första stycket i bilaga I, om det inte förvarar dokumentation och verifieringskedjor under minst fem år eller om det inte gör dem tillgängliga för de behöriga myndigheterna.

c) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt B punkt 9 i bilaga I, om det inte bevarar dokumentationen under den tid som relationen med den enheten eller dess anknutna tredje parter varar.

d) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11.2, om det inte gör den information som krävs tillgänglig eller inte lämnar denna information i den form som krävs.

e) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11.3 jämförd med avsnitt E del II punkt 2 i bilaga I, om det inte tillhandahåller de förteckningar som krävs.

f) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 14.3 andra stycket, om det inte eller inte utan dröjsmål underrättar Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om varje materiell ändring av villkoren för den ursprungliga registreringen.

III. Överträdelser i samband med bestämmelserna om offentliggörande

a) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt B punkt 2 i bilaga I, om det inte offentliggör namnen på de kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter från vilka det erhåller mer än 5 % av sin årsinkomst.

b) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2 jämförd med avsnitt B punkt 4 tredje stycket i bilaga I, om det i den slutgiltiga kreditvärderingsrapporten inte redovisar de verksamhetsanknutna tjänster som tillhandahållits den kreditvärderade enheten eller anknutna tredje parten.

c) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.1, om det inte offentliggör de metoder, modeller och grundläggande antaganden som det använder i sin kreditvärderingsverksamhet.

d) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 a, om det inte omedelbart upplyser om i vilken utsträckning kreditbetygen sannolikt påverkas, när metoder, modeller eller grundläggande antaganden ändras.

e) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8b.1, om det inte omedelbart på den lösenordsskyddade webbplatsen offentliggör den information som krävs i enlighet med artikel 8b.1a–b.

f) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8b.2, om det inte beviljar de registrerade eller certifierade kreditvärderingsinstitut tillgång till webbplatsen som uppfyller villkoren i artikel 8a.2.

g) En emittent av ett strukturerat finansiellt instrument eller anknuten tredje part bryter mot artikel 8a.2, om de inte ger kreditvärderingsinstitut som uppfyller villkoren i artikel 8a.2 tillgång till den lösenordsskyddade webbplats som de har.

h) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8a.2, om det kräver att en emittent eller anknuten tredje part ska följa regler i syfte att förhindra att kreditvärderingsinstitut som uppfyller villkoren i artikel 8a.2 får tillgång till webbplatsen när det begär detta.

i) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2 jämförd med avsnitt D del I punkt 1, punkt 2 a–e, punkt 4 första stycket eller punkt 5 eller del II punkterna 1, 2, 3 eller 4 i bilaga I, om det inte lämnar den information som krävs enligt dessa bestämmelser när det utfärdar ett kreditbetyg.

j) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2 jämförd med avsnitt D del I punkt 3 i bilaga I, om det inte underrättar den kreditvärderade enheten senast tolv timmar före offentliggörandet av kreditbetyget.

k) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.3, om det inte ser till att en ytterligare symbol används för att skilja kreditbetyg för strukturerade finansiella instrument från andra kreditbetyg.

l) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.4, om det inte informerar om sin policy och sina förfaranden när det gäller kreditbetyg som det utfärdar på eget initiativ.

m) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.5, om det inte lämnar den information som krävs enligt denna artikel eller om det inte anger vilka kreditbetyg som utfärdas på institutets eget initiativ.

n) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11.1, om det inte ger offentlig information om de förhållanden som anges i avsnitt E del I i bilaga I eller inte uppdaterar den.

o) Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 12, om det inte eller inte i tid offentliggör en rapport om institutets interna organisation, som ska innehålla de upplysningar som anges i avsnitt E del III i bilaga I.”

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

ska användas för alla förslag eller initiativ som läggs fram för den lagstiftande myndigheten

(Artikel 28 i budgetförordningen och artikel 22 i tillämpningsbestämmelserna)

1. RAM FÖR FÖRSLAGET/INITIATIVET

1.1. Förslagets/initiativets benämning

1.2. Politikområde(n) som berörs i den verksamhetsbaserade förvaltningen/budgeteringen

1.3. Förslagets/initiativets karaktär

1.4. Mål

1.5. Grunder för förslaget/initiativet

1.6. Tid under vilken förslaget/initiativet kommer att pågå och påverka budgeten

1.7. Planerad(e) förvaltningsmetod(er)

2. FÖRVALTNINGSMETODER

2.1. Övervaknings- och rapporteringsbestämmelser

2.2. Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3. Åtgärder för att förhindra bedrägeri och oegentligheter

3. BERÄKNAD FINANSIELL PÅVERKAN AV FÖRSLAGET/INITIATIVET

3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2. Beräknad påverkan på utgifter

3.2.1 Sammanfattning av beräknad påverkan på utgifter

3.2.2 Beräknad påverkan på operativa anslag

3.2.3 Beräknad påverkan på anslag av administrativ karaktär

3.2.4 Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5 Tredje parters deltagande i finansieringen

3.3. Beräknad påverkan på inkomster

I. RAM FÖR FÖRSLAGET/INITIATIVET

1.1. Förslagets/initiativets benämning

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr xxx om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut

1.2. Politikområde(n) som berörs i den verksamhetsbaserade förvaltningen/budgeteringen[20]

Inre marknaden – Finansmarknader

1.3. Förslagets/initiativets karaktär

( Förslaget/initiativet rör en ny åtgärd

( Förslaget/initiativet rör en ny åtgärd efter ett pilotprojekt/en förberedande åtgärd [21]

( T Förslaget/initiativet rör en utvidgning av en befintlig åtgärd

( T Förslaget/initiativet rör en åtgärd som omriktas mot en ny åtgärd

1.4. Mål

1.4.1 Förslaget/initiativet inriktas på kommissionens fleråriga strategiska mål

Anförtro värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) tillsynsbefogenheter i syfte att se till att tillsynen över värdepappersinstitut i EU blir mer effektiv och ändamålsenlig.

Genom denna effektivare tillsynsram blir det möjligt att bättre garantera kreditvärderingsinstitutens efterlevnad av de väsentliga kraven i förordningen om kreditvärderingsinstitut, och därmed bidra till kommissionens allmänna strategiska mål på området för finansiella tjänster, dvs. att garantera finansmarknadernas stabilitet, öka skyddet för investerare och öka insynen på finansmarknaderna.

1.4.2 Särskilda mål och politikområde(n) som berörs i den verksamhetsbaserade förvaltningen/budgeteringen

Särskilda mål

Följande mål har fastställts för den föreslagna åtgärden:

1. Säkra en effektiv tillsyn över kreditvärderingsinstitut i EU.

2. Rationalisera strukturen för tillsynen över kreditvärderingsinstitut.

3. Garantera rättslig säkerhet för kreditvärderingsinstitut och investerare.

Med utgångspunkt i dessa mål har följande operativa mål fastställts:

1. Inrätta en gemensam kontaktpunkt för kreditvärderingsinstitut samt tydliga befogenheter.

2. Garantera effektivitetsvinster i registrerings- och tillsynsprocessen.

3. Garantera en konsekvent tillämpning av de väsentliga bestämmelserna i förordningen om kreditvärderingsinstitut.

4. Garantera en bättre anpassning av incitamenten till tillsynsmyndigheterna när det gäller att hantera de berörda kreditvärderingsinstitutens EU-omfattande verksamhet.

Verksamhet(er) som berörs i den verksamhetsbaserade förvaltningen/budgeteringen

1.4.3 Förväntade resultat och påverkan

Ange den påverkan som förslaget/initiativet bör ha på de berörda mottagarna/grupperna.

1. En effektivare tillsyn över kreditvärderingsinstitut i EU kommer att öka kvaliteten på och insynen i kreditvärderingsverksamheten, vilket gynnar investerare och den finansiella stabiliteten.

2. En gemensam kontaktpunkt och tydliga befogenheter leder till minskade bördor för de enheter som omfattas av tillsynen och för de nationella tillsynsmyndigheterna.

3. En konsekvent tillämpning av väsentliga bestämmelser i förordningen om kreditvärderingsinstitut kommer att bidra till att förbättra den rättsliga säkerheten i kreditvärderingsindustrin och förbättra kvaliteten på och insynen i kreditvärderingsverksamheten.

4. Effektivitetsvinster i registrerings- och tillsynsprocessen. Detta kommer att minska bördan för de enheter som omfattas av tillsynen, och sist men inte minst, även för skattebetalarna i EU.

1.4.4. Indikatorer för resultat och påverkan

Ange indikatorerna för övervakningen av genomförandet av förslaget/initiativet.

1. Förväntade resultat: Effektivare tillsyn över kreditvärderingsinstitut i EU

- Antal överträdelser av förordningen om kreditvärderingsinstitut.

- Antal sanktioner och viten till följd av överträdelser.

- Antal inspektioner på plats.

- Antal tillsynsåtgärder.

2. Förväntat resultat: Inrätta en gemensam kontaktpunkt för de kreditvärderingsinstitut som omfattas av tillsynen och fastställa tydliga befogenheter

Indikatorer:

• Antal tillsynsmyndigheter som deltar i registrerings-/tillsynsprocessen.

• Antal befogenhetskonflikter mellan de myndigheter som deltar i tillsynen över kreditvärderingsinstitut.

3. Förväntat resultat: Konsekvent tillämpning av väsentliga bestämmelser i förordningen om kreditvärderingsinstitut

Indikatorer:

• Antal överträdelser av förordningen om kreditvärderingsinstitut.

• Antal klagomål som kommissionen mottagit från kreditvärderingsinstitut/användare av kreditbetyg.

• Antal överklaganden från kreditvärderingsinstitut till ESMA/rättsliga instanser.

4. Förväntat resultat: Effektivitetsvinster i registrerings- och tillsynsprocessen

Indikator:

• Den tid som krävs för registrering (från inlämnande av ansökan till utfärdande av registreringsbeslut).

• Den tid det tar att vidta tillsynsåtgärder (från upptäckt av en överträdelse av en bestämmelse till dess tillsynsåtgärder vidtas).

• Antal anställda som arbetar med tillsyn över kreditvärderingsinstitut.

1.5. Grunder för förslaget/initiativet

1.5.1 Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

På kort sikt ska ESMA anförtros befogenheten att registrera och utöva tillsyn över kreditvärderingsinstitut. Detta kommer att skapa effektivitetsvinster, göra tillsynen mer effektiv och bidra till en konsekvent tillämpning av förordningen om kreditvärderingsinstitut. På lång sikt kommer åtgärden att leda till en bättre efterlevnad från kreditvärderingsinstitutens sida av reglerna i förordningen, vilket i sin tur leder till förbättrad kvalitet på och insyn i kreditvärderingsverksamheten.

ESMA kommer att anförtros tillsynen över kreditvärderingsinstitut under en obegränsad period.

1.5.2 Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Även om den tillsynsram som för närvarande föreskrivs i förordningen om kreditvärderingsinstitut inte har inrättats ännu är det redan möjligt att identifiera vissa brister, vilket visar att det finns ett behov av att EU deltar i tillsynen över kreditvärderingsinstituten. Nedan anges dessa brister och deras viktigaste följder för kreditvärderingsinstituten och tillsynsmyndigheterna (se avsnitt 3 i den konsekvensanalys som åtföljer detta förslag):

• Ett flertal tillsynsmyndigheter deltar i tillsynen och det finns därför en risk för befogenhetskonflikter.

• Det finns en risk för olika och inkonsekvent tillämpning av förordningen om kreditvärderingsinstitut i enskilda åtgärder som vidtas av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

• Registrerings- och tillsynsprocessen är betungande och tidskrävande.

• Det finns en risk för felriktade incitament och ett bristande EU-perspektiv hos de nationella tillsynsmyndigheterna.

Såsom framgår av konsekvensanalysen kommer dessa problem att kunna rättas till eller minskas betydligt om ESMA anförtros tillsynen över kreditvärderingsinstitut.

1.5.3 Lärdomar som dragits av tidigare erfarenheter

Det är första gången som en tillsynsmyndighet på EU-nivå beviljas direkta tillsynsbefogenheter.

1.5.4 Förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Detta förslag är förenligt med förslaget till förordning om inrättande av en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet KOM(2009) 503 av den 23 september 2009.

1.6. Tid under vilken förslaget/initiativet kommer att pågå och påverka budgeten

( Obestämd .

1. 7. Planerad(e) förvaltningsmetod(er) [22]

( Centraliserad förvaltning direkt av kommissionen

( Centraliserad förvaltning indirekt genom delegering av genomförandeuppgifter till

( genomförandeorgan

( organ som inrättats av unionen[23]

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder i enlighet med avdelning V i EU-fördraget och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

( Delad förvaltning tillsammans med medlemsstaterna

( Decentraliserad förvaltning tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning tillsammans med internationella organisationer (ännu ej fastställt)

Om fler än ett förvaltningssätt anges: lämna närmare uppgifter i avsnittet för kommentarer.

Kommentarer

2. FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER

2.1. Övervaknings- och rapporteringsbestämmelser

Ange förekomst och villkor.

I enlighet med artikel 66 i förslaget om förordning om inrättande av en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet ska en utvärdering av erfarenheterna av myndighetens arbete genomföras inom tre år från det att myndigheten inleder sin verksamhet. Utvärderingen ska innehålla en analys av myndighetens direkta tillsynsbefogenheter över kreditvärderingsinstitut. I detta syfte ska kommissionen lägga fram en allmän rapport som ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

2.2. Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1 Identifierad(e) risk(er)

En konsekvensanalys av detta förslag om ändring av förordningen om kreditvärderingsinstitut har genomförts. I konsekvensanalysen identifieras kostnader för och fördelar med de olika politiska alternativen för att rätta till de problem som har påvisats.

Risken med att finansiera myndighetens åtgärder genom avgifter från kreditvärderingsindustrin under det första året av myndighetens verksamhet (2011) har undanröjts genom att medel tillhandahålls från unionens budget/medlemsstaterna i enlighet med förordningen om en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet (andel: 40/60).

2.2.2 Planerad(e) kontrollmetod(er)

De förvaltnings- och kontrollsystem som anges i förordningen om en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet kommer även att gälla för tillsynen över kreditvärderingsinstitut.

Kommissionen kommer att fatta beslut om den slutliga uppsättningen indikatorer för att utvärdera resultatet av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens arbete på området för kreditvärderingsinstitut när det är dags att genomföra den första utvärderingen. För den slutliga utvärderingen kommer de kvantitativa indikatorerna att väga lika tungt som de kvalitativa bevis som insamlas under samråden. Denna utvärdering ska upprepas vart tredje år.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter

Ange befintliga eller planerade förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder.

För att bekämpa bedrägeri, korruption och alla andra olagliga verksamheter ska bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som genomförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) gälla för ESMA utan begränsningar.

Myndigheten ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), och ska omedelbart anta lämpliga bestämmelser för all personal vid myndigheten.

I finansieringsbeslut och överenskommelser om de genomförandeinstrument som följer av dessa beslut ska det uttryckligen anges att revisionsrätten och OLAF vid behov får genomföra kontroller på plats av mottagare av medel som utbetalas av myndigheten, samt av personal som ansvarar för att fördela dessa medel.

3. BERÄKNAD FINANSIELL PÅVERKAN AV FÖRSLAGET/INITIATIVET

3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

- Befintliga budgetrubriker i den årliga budgetents utgiftsdel

Ska anges i ordningsföljden rubriker och budgetposter i den fleråriga budgetramen.

Rubrik i den fleråriga budgetramen | Budgetrubrik | Typ av utgift | Bidrag |

Antal 1A…… Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning | DA/IDA ([24]) | Från Efta-länder[25] | Från kandidatländer[26] | Från tredjeländer | I den mening som avses i artikel 18.1aa i budgetförordningen |

12.0404.01. ESMA: Stöd enligt avdelning 1 och 2 (Personalutgifter och administrativa utgifter) | Diff. | JA | NEJ | NEJ | NEJ |

12.0404.02 ESMA: Stöd enligt avdelning 3 (driftsutgifter) | Diff. | JA | NEJ | NEJ | NEJ |

3.2. Beräknad påverkan på utgifter

3.2.1 Sammanfattning av beräknad påverkan på utgifter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen: | 1A | Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning |

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.2 Beräknade krav på personalresurser

Förslaget/initiativet kräver användning av personalresurser enligt redogörelsen nedan:

Uppskattningen ska uttryckas i hela belopp (eller högst avrundat till en decimal)

År 2011 | År 2012 | År 2013 |

( Tjänster enligt inrättandeplanen (tjänstemän och tillfälligt anställda) |

3.2.4 Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

( Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

( Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Ny åtgärd av kommissionen

( Förslaget/initiativet kräver tillämpning av flexibilitetsinstrumentet eller revidering av den fleråriga budgetramen.

3.2.5 Tredje parters deltagande i finansieringen

Förslaget/initiativet omfattar samfinansiering, som beräknas nedan:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2011 | År 2012 | År 2013 | Totalt |

Ange samfinansierande organ | 60 % av medlemsstaternas sammanlagda behov, via EU:s nationella tillsynsmyndigheter (föreslagen standardfinansieringsmekanism för ESMA) | Ingen samfinansiering. Tillsynen av kreditvärderingsinstitut finansieras helt via avgifter |

TOTALT samfinansierade anslag | 1,501 | 0 | 0 | 1,501 |

3.3. Beräknad påverkan på inkomster

( Förslaget har finansiell påverkan på inkomsterna. Enligt förslaget får kommissionen ålägga kreditvärderingsinstitut böter och viten (se artikel 36, 36a). Det är svårt att förutsäga beloppen för de böter och viten som kommissionen kan komma att besluta att kreditvärderingsinstituten ska betala eftersom dessa bland annat beror på i vilken utsträckning kreditvärderingsinstituten efterlever förordningen i framtiden.

BILAGA till finansieringsöversikten till förslaget till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut

Använd metod och huvudsakliga antaganden

Kostnaden för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens direkta tillsyn över kreditvärderingsinstitut har beräknats för tre kostnadskategorier: personalkostnader, infrastrukturkostnader och driftskostnader, i linje med klassificeringen i det allmänna förslaget till budget för ESMA (se den finansieringsöversikt för rättsakt som åtföljer förslaget till förordning om inrättande av en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet av den 23 september 2009 – KOM(2009) 503).

Enligt de nuvarande uppskattningarna från CESR-sekretariatet och kommissionens egna uppskattningar kommer tillsynen över kreditvärderingsinstitut att kräva 12 nya tjänster (6 tillfälligt anställda och 6 utlånade nationella exporter), förutom de 3 anställda som för närvarande arbetar med kreditvärderingsinstitut vid CESR och som omfattas av det budgetförslag för ESMA som redan anges i förslaget till förordning om myndigheten.

Det ökade personalbehovet avspeglar de nya arbetsuppgifterna med direkt tillsyn över kreditvärderingsinstitut som myndigheten kommer att genomföra förutom dess tidigare ansvarsuppgifter på området för kreditvärderingsinstitut (t.ex. att bistå kommissionen med råd, utarbeta riktlinjer och bindande tekniska standarder, underlätta samarbetet mellan nationella behöriga myndigheter, medling).

Dessa nya arbetsuppgifter anges i förslaget till förordning och beskrivs närmare i motiveringen (4.3.3. och 4.3.4.). De omfattar, men är inte begränsade till, registrering av kreditvärderingsinstitut som är etablerade i unionen, certifiering av mindre kreditvärderingsinstitut som är etablerade i tredjeländer, daglig tillsyn över registrerade kreditvärderingsinstitut, vilket kräver regelbundna kontakter med ledning/personal vid de enheter som omfattas av tillsynen, samarbete med tillsynsmyndigheter i tredjeländer när det gäller kreditvärderingsinstitut i dessa länder, besvarande av frågor, klagomål eller begäran från nationella behöriga myndigheter, kreditvärderingsinstitut eller investerare, övervakning av kreditvärderingsinstitutens efterlevnad av de krav som anges i förordningen om kreditvärderingsinstitut, begäran om upplysningar från kreditvärderingsinstitut eller personer som arbetar med kreditvärdering, utförande av inspektioner på plats samt granskning av dokumentation och genomförande av utfrågningar av personer om påstådda överträdelser av förordningen. ESMA kommer också att ha befogenhet att upphäva en registrering och vidta de andra tillsynsåtgärder som anges i artikel 24 i förordningen, samt begära att kommissionen ska ålägga kreditvärderingsinstitut som bryter mot förordningen böter och viten. Myndigheten kommer likaså att ha befogenhet att tillhandahålla bevis för en överträdelse och föreslå bötes- eller vitesbeloppet.

Enligt den information som kommissionen har tillgång till kommer cirka 50 kreditvärderingsinstitut att ansöka om registrering, och när de väl har registrerats kommer de att omfattas av myndighetens tillsyn. Med tanke på det antal kreditvärderingsinstitut som kommer att omfattas av tillsynen och på antalet, typen och komplexiteten i de uppgifter som ESMA ska fullgöra och vissa allmänna indikationer på hur många anställda som nationella behöriga myndigheter beräknar att det krävs för registrering och tillsyn enligt den nuvarande ramen, är 12 ytterligare tjänster för CESR ett lämpligt antal.

En detaljerad uppdelning av det beräknade antalet anställda per olika kategorier presenteras i tabell 3.

Följderna av att ESMA etableras i Paris har också beaktats genom tillämpning av relevanta korrigeringskoefficienter som avspeglar levnadskostnaderna i Paris.

Utvärderingen av personalkostnaderna under kommande år beror bland mycket annat på antalet enheter som kommer att omfattas av tillsynen, men ur dagens perspektiv räknar kommissionen inte med några betydande förändringar.

Siffrorna i avdelning 2 för infrastrukturkostnader har grundats på uppgifter från CESR och en uppskattning från kommissionen. CESR lämnade uppskattningar av sina kostnader i denna kategori, som grundas på en extrapolering av de verkliga kostnader som är kopplade till driften av kontor och administration vid deras nuvarande lokaler. Med tanke på att Paris är en av de dyraste verksamhetsplatserna i Europa överskrider de beräknade kostnaderna naturligtvis genomsnittet för EU:s tillsynsmyndigheter. Kostnaderna för översättningar av registreringar och andra beslut kommer att bli betydande, eftersom EU:s språkordning kommer att gälla fullt ut för ESMA.

Nya driftskostnader som är kopplade till den direkta tillsynen av kreditvärderingsinstitut avser insamling av information. Detta omfattar drift av två nya databaser för direkt tillsyn över kreditvärderingsinstitut. Dessutom har den nya myndigheten befogenhet att genomföra inspektioner på plats, vilket kräver nya resurser.

De metoder som har använts för att beräkna myndighetens budget presenteras i tabell 2.

I enlighet med artikel 48.1c i förordningen om inrättande av en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet kan myndighetens intäkter även bestå av eventuella avgifter som ska betalas till myndigheten i de fall som anges i den berörda lagstiftningen. I enlighet med artikel 19 i förslaget ska myndighetens utgifter som krävs för registrering av och tillsyn över kreditvärderingsinstitut fullständigt täckas av avgifter som tas ut av kreditvärderingsinstituten. Typerna av avgifter, avgiftsbelagda ärenden och avgifternas belopp ska i enlighet med artikel 19.2 fastställas genom en delegerad akt från kommissionen som ska antas under 2011 och beräknas träda i kraft i början av 2012. Under övergångsåret 2011 ska resurser för den direkta tillsynen över kreditvärderingsinstitut tillhandahållas av medlemsstaterna och genom bidrag från unionens budget enligt den andel som fastställs i förslaget till förordning om en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet (unionen ska bidra med 40 % och medlemsstaterna med 60 %). Kreditvärderingsindustrin ska betala tillbaka kostnaderna för tillsynen över kreditvärderingsinstitut under 2011 när den delegerade akten har trätt i kraft.

Tabell 1: Uppskattad budget för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten när det gäller den direkta tillsynen över kreditvärderingsinstitut

I tusen euro

2011 | 2012 | 2013 |

Rubrik 1 – Personalkostnader | 1574,8 | 1574,8 | 1574,8 |

Högre tjänstemän/expert-personal: |

Tillfälligt anställda | 847,8 | 847,8 | 847,8 |

Utlånade nationella experter | 507 | 507 | 507 |

Administrativ personal och annan stödpersonal: |

Personalförmåner | 203,2 | 203,2 | 203,2 |

Utbildning av personal: allmänt | 7,2 | 7,2 | 7,2 |

Utgifter i samband med personalrekrytering | 9,6 | 9,6 | 9,6 |

Rubrik 2 – Utgifter för byggnader, utrustning och administration | 628 | 628 | 628 |

Fastighetshyra och därtill hörande kostnader | 216 | 216 | 216 |

Informations- och kommunikationsteknik | 72 | 72 | 72 |

Lös egendom och tillhörande kostnader | 12 | 12 | 12 |

Löpande administrativa utgifter | 12 | 12 | 12 |

Porto/telekommunikation | 36 | 36 | 36 |

Rese- och sammanträdesutgifter | 180 | 180 | 180 |

Översättningar | 100 | 100 | 100 |

Rubrik 3 – Driftskostnader | 300 | 300 | 300 |

Insamling av uppgifter: utveckling | 150 | 150 | 150 |

Inspektioner på plats | 150 | 150 | 150 |

TOTALT | 2502,8 | 2502,8 | 2502,8 |

Varav unionsbidrag | 1001,12 | 0 | 0 |

Varav bidrag från medlemsstater (nationella tillsynsmyndigheter eller finansministerier) | 1501,68 | 0 | 0 |

Avgifter och uppbörd från kreditvärderingsindustrin | 0 | 2502,8 | 2502,8 |

Källa: Kommissionen och CESR, uppskattningar och beräkningar.

Tabell 2: Beräknade budget för ESMA när det gäller direkt tillsyn av kreditvärderingsinstitut under det första verksamhetsåret (2011), inkl. antaganden för beräkningar

I tusen euro

Rubrik 1 – Personalkostnader | 1574,8 |

Personal totalt: | 12 | Genomsnittlig årlig kostnad per person (baserat på riktlinjer från GD BUDG samt yttranden från de tre nivå 3-kommittéerna) |

Korrigerings-koefficient (kostnad för anpassning av levnadskostnader) | Paris | 1,158 |

Tillfälligt anställda | 6 | 141,3 (122x1,158) | 847,8 |

Utlånade nationella experter | 6 | 84,5 (73x1,158) | 507 |

Personalförmåner | 15 % av de totala personalkostnaderna | 203,2 |

Utbildning av personal: allmänt | Genomsnittligt belopp per person (KOM-data) | 0,6 | 7,2 |

Utgifter i samband med personalrekrytering | Intervju med 3 kandidater per post i genomsnitt | 0,8 | 9,6 |

Rubrik 2 – Utgifter för byggnader, utrustning och administration | 628 |

Fastighetshyra och därtill hörande kostnader | Data och uppskattningar från CESR | 18 | 216 |

Informations- och kommunikationsteknik | Data och uppskattningar från CESR | 6 | 72 |

Lös egendom och tillhörande kostnader | Data och uppskattningar från CESR | 1 | 12 |

Löpande administrativa utgifter | Data och uppskattningar från CESR | 1 | 12 |

Porto/telekommunikation | Data och uppskattningar från CESR | 3 | 36 |

Rese- och sammanträdesutgifter | Data och uppskattningar från CESR | 15 | 180 |

Översättningar | Data och uppskattningar från CESR | 100 |

Rubrik 3 – Driftskostnader | 300 |

Insamling av uppgifter | Inrättande och anpassning av IT-system (nytt system och en databas för direkt tillsyn över kreditvärderingsinstitut) | 150 |

Inspektioner på plats | Uppskattningar från CESR | 150 |

TOTALT | 2502,8 |

Källa: Kommissionen och uppskattningar och beräkningar från CESR.

Tabell 3: Tjänsteförteckning (preliminär)

Tjänstegrupp och grad |

2011 | 2012 | 2013 |

AD 16 |

AD 15 |

AD 14 |

AD 13 |

AD 12 |

AD 11 | 1 | 1 | 1 |

AD 10 | 1 | 1 | 1 |

AD 9 | 2 | 2 | 2 |

AD 8 | 1 | 1 | 1 |

AD 7 | 1 | 1 | 1 |

AD 6 |

AD 5 |

AD totalt | 6 | 6 | 6 |

Källa: kommissionen[pic][pic][pic][pic][pic][pic]

[1] Kommissionens meddelande ”Främja återhämtning i Europa” av den 4 mars 2009 – KOM(2009) 114 slutlig.

[2] Dessa är europeiska banktillsynskommittén (CEBS), kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner (CEIOPS) och europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR).

[3] Kommissionens meddelande ”Den finansiella tillsynen i Europa” av den 27 maj 2009 – KOM(2009) 252 slutlig.

[4] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut [EUT L 302, 16.9.2009, s. 1].

[5] Europeiska rådet den 18–19 juni 2000, ordförandeskapets slutsatser punkt 20.

[6] Artikel 4.3 i förordningen om kreditvärderingsinstitut.

[7] Artikel 5 i förordningen om kreditvärderingsinstitut.

[8] EUT C […], […], s. […].

[9] EUT C […], […], s. […].

[10] EUT C […], […], s. […].

[11] KOM(2009) 114 slutlig.

[12] KOM(2009) 252 slutlig.

[13] EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[14] EGT L 228, 16.8.1973, s. 3.

[15] EGT L 345, 19.12.2002, s. 1.

[16] EUT L 323, 9.12.2005, s. 1.

[17] EUT L 25, 29.1.2009, s. 23.

[18] EUT L 25, 29.1.2009, s. 28.

[19] EGT L 191, 13.7.2001, s. 45.

[20] ABM: Verksamhetsbaserad förvaltning – ABB: Verksamhetsbaserad budgetering.

[21] I enlighet med artikel 49.6 a eller b i budgetförordningen.

[22] Närmare uppgifter om förvaltningssätt och hänvisningar till budgetförordningen finns på BudgWeb-webbplatsen: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[23] I enlighet med artikel 185 i budgetförordningen.

[24] DA = Differentierade anslag / DNA = Icke-differentierade anslag.

[25] Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[26] Kandidatländer, och i tillämpliga fall, eventuella kandidatländer från västra Balkan.

[27] Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter för stöd för genomförandet av EU-program och/eller åtgärder (före detta ”B/A”-poster, indirekt forskning, direkt forskning.