52010DC0777

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 20.12.2010

KOM(2010) 777 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMMITTÉN

Utvärderingsrapport efter halva löptiden av programmet Media 2007

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMMITTÉN

Utvärderingsrapport efter halva löptiden av programmet Media 2007

INLEDNING

Denna rapport behandlar utvärderingen efter halva löptiden av programmet Media 2007. I enlighet med artikel 14.2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007)[1] utvärderas här resultaten samt de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av programmets genomförande.

Vidare föreskrivs i artikel 19 att övervakningen och utvärderingen av Europeiska unionens deltagande i Europeiska audiovisuella observationsorganet ska genomföras i samband med övervakningen och utvärderingen av programmet Media i enlighet med artikel 14.

I rapporten presenteras huvudresultaten efter de tre första åren av programmets genomförande samt rekommendationer till eventuella justeringar. Rapporten omfattar tiden 1 januari 2007 – 31 december 2009 och grundar sig på slutsatserna av den halvtidsutvärdering som gjordes av konsortiet Euréval – Media Consulting Group (MCG)[2].

Programme T MEDIA

Sedan Europaparlamentet och rådet antog programmet Media I år 1991 har man fört en långsiktig konsekvent politik för att ekonomiskt stödja Europas audiovisuella sektor så att den ska kunna utnyttja den europeiska marknaden. Denna politik har fortsatt med programmen Media II, Media Plus och Media Utbildning (2001–2006).

I enlighet med subsidiaritets- och komplementaritetsprinciperna ingriper EU inom för- och efterproduktion och låter de nationella myndigheterna stödja själva produktionen. Programmet stöder alltså yrkesutbildning samt utarbetandet, distributionen och marknadsföringen av verken.

Programmet Media 2007 har en budget på 755 miljoner euro för sju år (2007–2013) och följande tre övergripande mål:

- Bevara och stärka såväl Europas kulturella mångfald som dess filmarv och audiovisuella arv, säkerställa att allmänheten har tillgång till detta samt främja dialog mellan kulturer.

- Öka spridningen av europeiska audiovisuella verk inom och utanför Europeiska unionen.

- Stärka den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft på en öppen och konkurrensutsatt europeisk marknad.

Följande prioriteringar har fastställs inom de olika interventionsområdena:

- Uppmuntra kreativiteten inom den audiovisuella sektorn samt kulturvärdet i Europas filmarv och audiovisuella arv.

- Stärka strukturen inom den europeiska audiovisuella sektorn, särskilt hos de små och medelstora företagen.

- Minska obalansen mellan länder med hög audiovisuell produktionskapacitet och länder med lägre audiovisuell kapacitet eller små språkliga marknader.

- Följa och stödja marknadens utveckling vad gäller digitalteknik.

Nyheterna i Media 2007

I Media 2007 har de administrativa förfarandena allmänt förenklats och en klausul om proportionalitet har införts i de administrativa och finansiella bestämmelserna. Målet var att minska den administrativa bördan och göra den proportionell i förhållande till stödet och bidragsmottagarnas art. Dessutom har långsiktiga partnerskap ingåtts inom utbildning, marknadsföring och biografnätverk.

De flesta insatsområdena (förutom distribution i vhs- och dvd-format) har genomförts. För att anpassa sig till utvecklingen av sektorns behov har man i Media 2007 infört nya insatser som grundutbildning, utveckling av interaktiva verk, beställvideo och digital filmdistribution samt webbgemenskaper och öppna medier.

Mediaprogrammen utvärderas kontinuerligt. Efter förhandsutvärderingen 1998 och två utvärderingar efter halva löptiden gjordes slutliga utvärderingar av programmen Media Plus och Media Utbildning för tiden 2000–2006. I utvärderingarna bekräftades att programmet var relevant och slagkraftigt och fortsatta insatser rekommenderades. Dessutom gjordes år 2004 en konsekvensanalys med inslag av förhandsutvärdering inför utarbetandet av programmet Media 2007.

HALVTIDSUTVÄRDERINGEN AV MEDIA 2007

Presentation

Konsortiet Eureval – MCG valdes ut för att utvärdera programmet inom det ramavtal som binder konsortiet till kommissionen[3]. Arbetet påbörjades redan två år efter programmets start vilket innebär att endast få projekt hade kunnat slutföras och att de flesta inte hade kommit längre än till första etappen..

Utvärderingen har sålunda koncentrerats huvudsakligen till frågor som gällde genomslagskraft, effektivitet och relevans. Man utvärderar programmets förmåga att få fram resultat på grundval av resurserna, och hur dessa resultat motsvarar programmålen. I utvärderingen ser man också på hur pass relevanta programmets ursprungliga mål är i förhållande till sektorns behov och föreslår justeringar för fortsättningen av programmet.

Utvärderingsresultaten kommer också att utgöra en grund för meddelandet om programmets fortsättning som ska läggas fram före utgången av 2010 i enlighet med artikel 14.2 b i beslutet om Media 2007, samt för konsekvensanalysen som ska göras inför programmets förlängning efter 2013.

Utvärderingens mål

Det övergripande målet var att göra en extern och oberoende bedömning av resultaten och de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av programmet under 2007–2009. För detta fastställdes följande särskilda mål:

- Undersöka hur relevanta målen är i förhållande till den europeiska audiovisuella sektorns behov och det europeiska mervärdet i programmet.

- Undersöka hur effektivt genomförandet är och hur slagkraftiga resultaten är i förhållande till de övergripande målen.

- Föreslå justeringar och formulera rekommendationer för programmets fortsatta genomförande.

- Analysera utvecklingen av sektorns behov och specifikt utvärdera de insatser som införts från och med 2007.

Metod

Utvärderingen gjordes mellan september 2009 och maj 2010. Statistik och dokument kompletterades med samtal med de programansvariga inom kommissionen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur. Utvärderaren genomförde dessutom en omfattande enkät hos de organisationer som ansökt om stöd ur programmet Media, samt hos Media Desk-kontoren i alla medlemsstater. På så sätt fick man in åsikter från drygt 550 personer. Man analyserade sedan grundligt dessa uppgifter för att svara på frågorna i utvärderingen enligt ett så kallat trianguleringsförfarande som går ut på att man samkör alla insamlade uppgifter. Alla konstateranden i rapporten bygger följaktligen på flera källor, om inte annat anges.

TEKNISK, EKONOMISK OCH JURIDISK BAKGRUND

Den offentliga politiken inom filmsektorn och den audiovisuella sektorn står idag inför mycket stora uppgifter i samband med den tekniska omvandlingen och dess följder för konsumtionsmönstren, de ekonomiska modellerna och värdekedjan.

Tekniska omvandlingar

Denna omvandling beror delvis på att bredbandsuppkoppling till Internet blivit allt vanligare i Europa. Televisionen, som tidigare var ett linjärt medium, har nu blivit en icke-linjär plattform där tittarna kan välja vad de vill titta på och när (”Catch-up-tv”, IP-tv, webb-tv). Internet är också en distributionsplattform för beställvideo. Även mobiltelefoner omfattas av denna förändring och blir till distributionsplattformar för audiovisuellt innehåll.

Vad gäller format står film, som traditionellt varit kopplad till en plats (biografen), inför nya visningsmöjligheter, i och med att 35 mm-kopior successivt ersätts med digitala kopior. Programplaneringen kan bli mer flexibel och digitaliseringen kan även blåsa nytt liv i branschen, till exempel genom tredimensionella filmvisningar. Dvd med hög upplösning har nyligen kommit in på den europeiska marknaden men man vet ännu inte om den kommer att kunna ta till sig den framväxande tekniken och omvandla den till en varaktig fördel för att hålla sig kvar i marknadskedjan.

Utvecklingen av konsumtionsmönster

Publikens vanor har förändrats i takt med de tekniska innovationerna. Det audiovisuella innehållet kan lätt göras personligt, sparas och överföras. Vi lever idag i en miljö där distribution sker på ett antal plattformar som skapas genom sammankoppling av olika medier. Innehållets överförbarhet gör dessutom att den fysiska miljön förvandlas från en begränsning till en möjlighet. Verken kan lättare sättas i omlopp mellan medier och mellan geografiska områden.

Ekonomiska modeller

Ur ekonomisk synpunkt är omvandlingarna successiva och effekterna på marknaderna är ojämnt fördelade beroende på sektor och land. Förändringarna i de ekonomiska modellerna kan märkas i relationen mellan tv och film. Nationell markbunden television har sedan 30 år tillbaka varit en nödvändig partner för finansiering av europeisk film. Idag, när tv-kanalernas inkomster från reklam minskar drastiskt, stagnerar värdet av film på dessa kanaler medan filmen fortsätter att flytta till digital- och betalkanaler.

Hantering av rättigheter

De europeiska audiovisuella sektorn måste också ta ställning till hanteringen av rättigheter som måste prioriteras, eftersom nya aktörer inom produktion och distribution har kommit in på marknaden. Vad gäller hantering av rättigheter finns det ”kannibaliseringseffekter” i hela värdekedjan. Vissa observatörer anser att värdekedjan på lång sikt kommer att förenklas tills den endast är indelad i två stora segment, nämligen privatkonsumtion och offentlig konsumtion på biografer.

NÅGRA SIFFROR OM PROGRAMMET

Media 2007 har stött mer än 5 000 projekt under de tre första åren. EU:s samfinansiering av projekten utgör cirka 296 miljoner euro, vilket motsvarar 39 % av programmets budget under hela löptiden.

Mer än 3 000 organisationer har sökt stöd ur programmet Media 2007 under de tre första åren (detta kan jämföras med mindre än 2000 inom ramen för Media Plus under hela löptiden) och mer än 1 400 organisationer har valts ut. Antalet organisationer från de nya medlemsstaterna som ansökt om stöd har ökat något i Media 2007. De organisationer som valts ut i Media 2007 är producenter (56 %), distributörer (31 %) och initiativtagare (11 %). Det rör sig oftast om mycket små företag (66 % har en omsättning på mindre än 1,5 miljoner euro och 80 % har en omsättning på mindre än 4 miljoner euro). Bidragsmottagarna är spridda i hela Europa (98 regioner av 105).

De fem största länderna (Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Förenade kungariket) får nästan två tredjedelar av de avsatta beloppen, vilket står i proportion till den relativa storleken på dessa marknader i Europa. De tio övriga länderna av EU:s tidigare femton medlemsstater samt Schweiz, Norge och Island får i genomsnitt 25 % av de avsatta beloppen, men denna andel har visat en tendens att minska. Andelen för de ”nya” medlemsstaterna ligger stabilt på cirka 8 %.

UTVÄRDERINGENS SLUTSATSER

Slutsatser om hur relevant programmet är i förhållande till sektorns behov

Programmets integrerade synsätt, dess förankring i den europeiska audiovisuella miljön och strävan efter att stödja sektorns utveckling gör det möjligt för Media 2007 att på ett lämpligt sätt svara på sektorns behov.

I den stora merparten fall betraktas Media som ett komplement till befintligt nationellt stöd, då programmet stöder de inslag som inte får något eller mycket lite nationellt stöd. Det tillför dessutom ett betydande mervärde genom den starka europeiska dimensionen hos de projekt som får bidrag, vilket också gör det möjligt för dem att sikta högre.

Programmet tycks även verka som en uppmuntran till nationella åtgärder. En viss utveckling har noterats i olika länder. Till exempel är ny lagstiftning under utarbetande eller har redan trätt i kraft i Ungern, Italien, Litauen, Norge och Slovenien. Institutioner av stiftelsetyp eller nationella filminstitut som ska strukturera den nationella audiovisuella sektorn har inrättats (Kroatien, Slovakien, Malta) eller fått en större budget (Österrike, Cypern, Tjecken).

Slutsatser om programmets interna enhetlighet

Utvärderingen bekräftar att programmet allmänt är enhetligt, även om mer borde göras för att utveckla allmänhetens efterfrågan på europeiska verk. Ökningen av antalet sökande till programmets olika bidrag tyder på en god anpassning till sektorns behov. Detta åtföljs dock av en ökad selektivitet, vilket bland annat leder till att man utesluter förstagångssökande och mycket små företag[4], av ökade förvaltningskostnader och av en viss avskräckningseffekt på potentiella deltagare.

Målet att bevara och främja kulturell mångfald i europeiska verk vilar i mångt och mycket på insatser som syftar till att minska klyftan mellan små och stora länder i den europeiska audiovisuella sektorn. Därför finns det i programmet aktiva åtgärder till förmån för länder med mindre produktionskapacitet eller begränsad språklig utbredning. I den slutliga utvärderingen av programmet Media Plus påvisades att kriterierna för aktiva åtgärder, genom vilka yrkesverksamma i de största produktionsländerna uppmuntrades att samarbeta med partner i ”mindre” länder, faktiskt hade främjat en bättre integration av dessa aktörer i nätverken och av deras verk i de europeiska distributionsnäten. Detta konstaterande bekräftas och bestämmelserna för aktiva åtgärder bidrar mycket till mångfaldsmålet, särskilt på områdena tillträde till marknader, utveckling och festivaler.

Stora ansträngningar för anpassning har gjorts inom programmet för att svara på nya behov, särskilt vad gäller digitaliseringen. I de två föregående utvärderingarna hade man också konstaterat programmålens allmänna relevans men det påpekades att man inte tillräckligt hade beaktat användningen av ny teknik och övergången till digitalteknik. I och med de nya handlingslinjerna har denna begränsning försvunnit i Media 2007. Det positiva gensvaret på inbjudningarna att lämna projektförslag vittnar om att man uppfyller sektorns faktiska behov.

Vissa områden och tillvägagångssätt återstår dock för att man bättre ska kunna möta sektorns behov, som utvecklas ständigt. De nya insatserna har dock gällt begränsade områden och det vore ändamålsenligt att ha en helhetssyn på frågor som gäller värdekedjan, rättigheter och nya ekonomiska modeller som de yrkesverksamma tar initiativ till.

Slutsatser om programmets resultat under de tre första åren (slagkraftighet)

Slutsatserna i de slutliga utvärderingarna av Media Plus och Media Utbildning har i stort bekräftats vad gäller de traditionella handlingslinjerna.

”Huvudmekanismerna i Media bidrar verkningsfullt till att stärka färdigheterna (Utbildning), att utveckla verkens europeiska dimension från och med förproduktionsstadiet (Utveckling), till att göra sektorn mer konkurrenskraftig (Distribution, särskilt genom att minska riskerna och stärka bidragmottagarnas finansiella kapacitet) och till verkens spridning över gränserna (Distribution och Marknadsföring).”

Genom att ansöka till Media får man tillfälle att avsevärt förbättra utformningen av framlagda projekt (konsolidering av finansieringsplanerna, förstärkning av partnerskapen och av den internationella dimensionen). Andra viktiga fördelar är inrättandet av yrkesnätverk och den erkända ”kvalitetsmärkning” som programmet Media ger.

Stödet från Media 2007 till distribution, marknadsföring (Tillträde till marknaden och Festivaler) och utveckling är allmänt verkningsfullt och bidrar avsevärt till att skapa bättre distributionsförhållanden (automatisk distribution), till att göra europeiska verk synliga, till att skapa möjligheter för yrkesverksamma (främjande), till att förstärka nätverk för yrkesverksamma (selektiv distribution och främjande) samt till att iståndsätta bättre strukturerade och konkurrenskraftiga projekt på internationell nivå (utveckling).

Utvärderingen har dock fastställt vilka insatser som skulle kunna förbättras, nämligen:

- Stödet till interaktiva verk skulle kunna bli mer verkningsfullt om större tydlighet kunde åstadkommas på insatsområdena.

- Stödet ur Media 2007 till tv-spridning är viktigt eftersom det uppfyller ett stort behov i sektorn. Det bidrar avsevärt till att säkerställa producenternas rättigheter i vissa länder. Stödets effektivitet är dock inte helt säkerställd av olika skäl: klyftan mellan den typ av verk som får bidrag och programplaneringsbehoven hos de europeiska tv-kanalerna, ett motsägelsefyllt förhållande mellan det stora antalet spridningskanaler som krävs och förekomsten av ett minimum som garanteras av en distributör, klyftan mellan utvecklingen av marknadspriset och de investeringar som krävs av Media samt en ojämn geografisk fördelning av stödet.

Dessutom har vissa insatser endast marginell verkningskraft av skäl som ligger utanför programmet och som är kopplade till den marknad som de berör.

- Stödet i2i[5] leder till en faktisk minskning av de finansiella kostnaderna men räcker inte för att ge påtagliga effekter vad gäller tillgång till finansiering.

- Stödet till beställvideo bidrar ännu inte tillräckligt till spridningen av europeiska verk eftersom marknaden fortfarande är mycket liten.

- Vad gäller bevarandet och främjandet av kulturell mångfald och mekanismerna för aktiva åtgärder (se punkt 6.2) har programmet på grund av sin ringa omfattning inte på något betydande sätt kunnat bidra till att minska klyftan mellan ”små” och ”stora” länder vad gäller audiovisuell produktion. Om andelen organisationer från de ”nya” medlemsstaterna tenderar att öka sker detta med en konstant budget (cirka 8 %). Följaktligen minskar den genomsnittliga budgeten per organisation i dessa länder successivt.

Slutsatser om programmets förmåga att på lång sikt generera de förväntade effekterna

Genom att stödja yrkesutbildning, strukturering av projekt och sammankoppling av aktörerna i nätverk bidrar stödet ur Media till att göra den europeiska audiovisuella sektorn mer konkurrenskraftig. Genom att bygga vidare på Media Plus bidrar Media 2007 till bättre spridning av europeiska verk och till att bevara den kulturella mångfalden. Marknadsindikatorerna för spridning över gränserna av europeiska verk är uppmuntrande och av utvärderingen framgår att det är tack vare stödet ur Media som en stor del av dessa filmer visas i andra länder.

Slutsatser om kostnadseffektiviteten i programmets genomförande

Programmets budget och resurser används allmänt sätt kostnadseffektivt. Sättet att förvalta programmet har blivit avsevärt mer effektivt (förenklingar, anpassningar av tidsplanen, långsiktiga partnerskap) men den administrativa bördan kan minskas ytterligare.

BIDRAGET FRÅN DET EUROPEISKA AUDIOVISUELLA OBSERVATIONSORGANET

Målet för den utförliga utvärderingen

Sedan 1999 är Europeiska unionens medverkan i organet, med kommissionen som företrädare, formaliserat i Europaparlamentets och rådets beslut[6]. I rationaliseringssyfte, på grundval av kommissionens politik för förenklad förvaltning, skrev man in i den rättsliga grunden för Media 2007 att Europeiska unionens skulle medverka i observationsorganet enligt bestämmelserna i beslutet om inrättande av det nya programmet. Det finansiella deltagandet bekostas ur budgeten för programmet Media (257 577 euro år 2010, vilket utgör 11,5 % av bidragen från observationsorganets 37 medlemmar).

På samma villkor som medlemsländerna har kommissionen en plats i den verkställande kommittén som antar observationsorganets budget för planen och verksamhetsprogrammet.

Inom ramen för halvtidsutvärderingen av programmet Media 2007 analyserades huruvida observationsorganets arbete bidrar till programmets mål och behov samt till spridningen av ekonomisk och juridisk information rörande sektorn bland yrkesverksamma och institutioner.

Observationsorganet och målen för programmet Media 2007

Observationsorganets uppgift är dels att se till att Europas audiovisuella sektor blir synligare, dels att informera de yrkesverksamma i sektorn. Denna uppgift uppfylls genom utarbetande och tillhandahållande av information till såväl yrkesverksamma som allmänheten genom databaser (Lumière, Korda, Mavise, Iris Merlin och Persky), artiklar i juridiska frågor, information om europeiska konventioner och andra internationella fördrag och en statistisk årsbok (mot betalning) med de huvudsakliga uppgifterna om sektorn.

Vad gäller förverkligandet av programmets mål visar det sig att observationsorganets arbete inte bidrar till dem direkt. Observationsorganet har faktiskt inga skyldigheter gentemot programmet, men dessutom konstateras det att de tillgängliga uppgifterna skiljer sig åt och i vissa fall är ofullständiga, varför det är svårt att sammanställa dem och få fram de nödvändiga uppgifterna för en övervakning som motsvarar programmets specifika behov och mål. I synnerhet utvecklas årsboken något mellan olika års upplagor och är inte uppställd på exakt samma vis varje år: det varierar något vilka tabeller, uppgifter, begrepp och indikatorer som redovisas och hur. Dessutom täcker observationsorganet inte in exakt samma område som programmet. Denna relativa brist på enhetlighet kan tillsammans med bristen på specifika indikatorer för programmet utgöra hinder för användningen.

Observationsorganet är emellertid det enda organ som tillhandahåller sifferuppgifter för hela Europa, eftersom de nationella organen varken samlar in eller tillhandahåller sådana uppgifter. Man skulle kunna tänka sig direkta avtal med observationsorganet om bestämda ämnen förutom årliga och treåriga handlingsplaner, för att observationsorganet på ett bättre sätt skulle kunna bidra till programmets mål.

DE VIKTIGASTE REKOMMENDATIONERNA

Utvärderarna formulerar fem strategiska rekommendationer. Vissa av dem kan inte genomföras inom Media 2007 och kommer att beaktas i utarbetandet av den nya omgången program efter 2013, medan andra innehåller förslag till justeringar för fortsättningen av det aktuella programmet.

Fortsätta insatser för kommunikation och informationsdelning

Med en klarare kommunikation som bättre återspeglar programmets verklighet skulle de yrkesverksamma lättare kunna identifiera programmets mål och verksamhetsområde (”Programmet Media” hellre än ”Media 2007”, översyn av namnen på områdena I2i, ”interaktiva verk”). Dessutom föreslås det att potentialen för Media-Desk- och antennätverken undersöks närmare, till exempel genom en samarbetsplattform.

En optimal programförvaltning

Det finns några förslag på hur man kan förenkla och förbättra programmets förvaltningssätt, nämligen:

- Se över kommittéförfarandena (genom att ändra tröskelvärdet för det lägsta belopp från och med vilket kommittéförfarandet måste tillämpas vid tilldelningen av EU-stöd).

- Införa mer krävande deltagar- eller urvalskriterier för att begränsa det tilltagande antalet ansökningar till området Utveckling, och öka kvaliteten på de projekt som får stöd.

- Utvidga expertgruppen för att förbättra urvalsförfarandet.

Fortsätta insatserna för att minska den administrativa bördan

- Påskynda system för ansökningar via Internet som är direkt kopplade till Medias databas.

Utvidga programmets olika insatssätt

Skapa nya sätt för att ge stöd eller handledning inom programmet genom att införa möjligheter att ta reda på behoven (teamnätverk, pilotprojekt), eller skapa samförstånd (t.ex. om ett gemensamt synsätt på rättigheter).

Främja driftskompatibilitet, uppkoppling i nätverk och samarbete mellan områden samt skapa ett gemensamt referenssystem för färdigheter (för grundutbildning).

Se över genomförandet av aktiva åtgärder genom att granska landstypologin och fundera vidare på vilka målgrupper som är lämpligast.

Eventuellt göra kraftfullare insatser genom att öka efterfrågan hos konsumenterna, tv-användarna och tv-bolagen samt genom medieutbildning.

Förstärka kapaciteten när det gäller kunskaper om marknaden och analyser av programmets effekter.

Optimera bidraget från Europeiska audiovisuella observationsorganet, bland annat för att erhålla statistiska uppgifter och analyser som är anpassade för att ge bättre kunskaper om marknaden och som kan underlätta analysen av programmets genomslagskraft.

Genomföra grundliga studier om den audiovisuella sektorn för att det ska bli lättare att förutse utvecklingen.

Genomföra särskilda utvärderingar som inriktas på vissa sektorer eller handlingslinjer för att få en mer exakt bild av programresultaten.

Fortsätta anpassningen till marknaden

Tv-sändningar:

- Överväga att införa stöd till tv-distributörer och tv-bolag som arbetar med att tillvarata icke-nationella europeiska verk.

- Stödja dubbning för att komma in på de stora marknaderna utanför EU (Sydostasien, Latinamerika).

- Tillvarata projekt som är öppna för nya medier.

- Tillgång till finansiering: uppmuntra bankerna att i större utsträckning bevilja krediter till produktion, till exempel via ett garantiverktyg.

- Digitalfilm: överväga stöd till digitalisering av biograferna och till produktion av digitala masterkopior.

SLUTSATSER: KOMMISSIONENS STÄLLNING

Även om halvtidsutvärderingen av programmet Media 2007 genomfördes kort efter programstarten bekräftas det att programmet har inneburit positiva resultat för den europeiska audiovisuella sektorn. Det bekräftas att målen är relevanta och insatserna verkningsfulla, särskilt vad gäller ökad konkurrenskraft för sektorn. Dessutom bekräftas programmets mervärde i förhållande till nationella insatser.

Vidare framgår det av marknadsuppgifter att den europeiska audiovisuella sektorn fortfarande lider av samma traditionella svagheter, det vill säga en fragmenterad marknad och dålig spridning av europeiska verk utanför ursprungslandet.

Verksamheten bör därför fortsätta och vid behov anpassas till utvecklingen av behoven på marknaden. Kommissionen fortsätter med justeringarna av programmet Media 2007 för den återstående löptiden för att programmet ska bli mer effektivt och slagkraftigt, samt med att anpassa det till marknaden inom gränserna för den gällande rättsliga grunden i linje med utvärderarens rekommendationer. Andra justeringar är under utarbetande och kommer att införas under den andra halvdelen av programgenomförandet. De kommer att behandlas i ett meddelande om programmets fortsättning som kommer att presenteras inom kort.

Dessutom kommer kommissionen att ta med utvärderarens mer långsiktiga strategiska rekommendationer i utarbetandet av nästa program, som startar 2013. Den kommer att undersöka möjliga handlingslinjer i samband med den konsekvensanalys som kommer att genomföras inom ramen för förberedelserna av det programmet.

[1] EUT L 327, 24.11.2006.

[2] Utvärderingsrapporten i dess helhet finns på följande länk:http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/evalreports/index_en.htm#cultureHeader.

[3] Ramavtal INFSO/SMART 2007/0035, parti 1.

[4] Denna fotnot gäller inte den svenska versionen. (Översättarens anmärkning).

[5] Målet för stödet ”i2i audiovisuell” är att underlätta tillgången till finans- och bankstöd.

[6] Beslut 1999/784/EG av den 22 november 1999 (EGT L 307, 2.12.1999). Beslut 2239/2004/EG av den 17 november 2004 (EUT L 390, 31.12.2004).