52010DC0334

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 25.6.2010

KOM(2010)334 slutlig

SJUNDE ÅRLIGA RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET

ÖVERSIKT ÖVER TREDJELÄNDERS HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER MOT EUROPEISKA UNIONEN (STATISTIKEN GÄLLER FRAM TILL OCH MED DEN 31 DECEMBER 2009 MEDAN FALLREDOGÖRELSE OCH TEXT UPPDATERATS TILL MARS 2010)

SEK(2010)772

SJUNDE ÅRLIGA RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET

ÖVERSIKT ÖVER TREDJELÄNDERS HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER MOT EUROPEISKA UNIONEN (STATISTIKEN GÄLLER FRAM TILL OCH MED DEN 31 DECEMBER 2009 MEDAN FALLREDOGÖRELSE OCH TEXT UPPDATERATS TILL MARS 2010)

Sammanfattning

Trots de internationella åtagandena om att inte införa skyddsåtgärder i detta klimat av global ekonomisk kris inleddes ett mycket stort antal undersökningar och handelspolitiska skyddsåtgärder under 2009. De kriterier som tillämpades för ett antal åtgärder mot EU-exportörer lämnade tyvärr övrigt att önska. Detta år var särskilt anmärkningsvärt när det gäller kriterierna för inledandet av undersökningar. Dessutom är den ständigt ökande användningen av skyddsinstrument oroande. Kommissionens övervakning har i detta sammanhang varit mycket viktig. Kommissionen ingrep ofta för att stödja EU-exportörer och se till att deras tillgång till utländska marknader inte otillbörligt begränsades genom oberättigade åtgärder. Detta har ofta lett till positiva resultat men tyvärr kunde inte alla problem lösas. Kommissionen kommer att fortsätta verka för en klok och disciplinerad användning av handelspolitiska skyddsinstrument, för att främja fri och rättvis handel i hela världen.

INLEDNING

I förra årets rapport uppmärksammades de första tecknen på den globala krisen och dess effekt på handelspolitiska skyddsåtgärder. Under 2008 inleddes ett anmärkningsvärt stort antal nya undersökningar, särskilt under årets två sista månader. Trots åtagandet från G20 att undvika handelsbegränsande åtgärder, visar denna rapport att den tendens som inleddes 2008 har fortsatt under 2009. Det antal nya undersökningar som inleddes och det antal åtgärder som infördes 2009 innebar en avsevärd ökning.

Så länge som handelspolitiska skyddsinstrument används helt i enlighet med WTO:s bestämmelser kan de inte ses som ett protektionistiskt instrument. Deras syfte är snarast att åtgärda mycket specifika situationer i enlighet med stränga regler. Men de tendenser och problem som identifieras i denna rapport verkar tyvärr antyda att dessa regler under 2009 ibland tillämpades på ett tvivelaktigt sätt. Den otillbörliga användningen av instrumenten och de alltför ofta låga kvalitetskriterier som tillämpades vid handelspolitiska skyddsundersökningar, vilket kommissionen gång på gång har beklagat, har varit mer framträdande än någonsin.

Kommissionens fortsatta insatser för att övervaka tredjeländers handelspolitiska skyddsåtgärder har i detta sammanhang intensifierats ytterligare. Kommissionen stödde många industrier i enskilda undersökningar och ingrep också ofta på en mer allmän nivå för att undvika avsteg från de gällande reglerna. Det spanska ordförandeskapet har vidare identifierat marknadstillgången som en prioritering, vilket har gjort kommissionens åtgärder än mer framträdande på detta område.

I denna rapport beskrivs övergripande tendenser, de problem som har identifierats och de resultat som har uppnåtts. Det ges också en detaljerad analys av tendenser och specifika fall för de viktigaste användarna av instrumentet.

ÖVERGRIPANDE TENDENSER

De handelspolitiska skyddsåtgärderna under 2009 från tredjeländers sida var mycket intensiva, särskilt i fråga om nya undersökningar som inleddes. Den ökande tendens som observerats sedan slutet av 2008 har faktiskt fortsatt. Inte mindre än 45 nya undersökningar inleddes under 2009, vilket är en kraftig ökning jämfört med de 33 nya undersökningar som inleddes 2008 (varav nästan hälften under det sista kvartalet), och särskilt jämfört med de 19 nya undersökningarna under 2007.

Nu mer än någonsin är skyddsåtgärder det oftast använda instrumentet för nya undersökningar. Bland de 31 nya skyddsundersökningar som inleddes gäller mer än två av tre nya fall detta instrument. Till sin karaktär berör skyddsåtgärderna alla och EU exporterar inte alltid den produkt som undersöks, men denna tendens ger ändå anledning till allvarlig oro. Indien har varit den största användaren, med nio nya undersökningar under 2009, men det bör också noteras att Turkiet har förlängt fyra skyddsåtgärder utöver deras ursprungliga tillämpningstid på tre år.

Den totala ökningen av nya undersökningar sedan slutet av 2008 har naturligtvis lett till att ett högre antal åtgärder infördes under 2009. 33 nya åtgärder infördes, jämfört med 18 under 2008. Även här var Indien den viktigaste aktören (sju åtgärder infördes) och följdes av Kina (fyra åtgärder) samt Israel och Ukraina (tre åtgärder var). Nästan hälften av dessa åtgärder av skyddsåtgärder, närmare bestämt 15 av 33 åtgärder under 2009 (jämfört med 6 av 18 åtgärder 2008).

Trots denna tendens ökade det totala antalet pågående åtgärder bara i viss mån. I slutet av 2009 var 136 handelspolitiska skyddsåtgärder i kraft, vilket bara är tre stycken fler än i slutet av 2008. Detta beror på att ett icke försumbart antal åtgärder upphörde eller avslutades under 2009.

Anti-dumpning är fortsatt det instrument som har flest pågående åtgärder (93 åtgärder jämfört med 91 under 2008), följt av skyddsåtgärder (37 åtgärder jämfört med 32 under 2008) och antisubventionsåtgärder (6 åtgärder jämfört med 10 under 2008).

Den viktigaste användaren av instrument mot EU är fortfarande USA med 23 pågående åtgärder, även om det 2009 inte gjordes något vad gäller nya åtgärder eller undersökningar. Indien är det land som använder näst flest åtgärder, med 15 pågående åtgärder. Indien var mycket aktivt under 2009, såsom förklarats ovan. Kina har nu nästan kommit upp till Indiens nivå och är tillsammans med Turkiet på tredje plats med tolv åtgärder i kraft mot EU under 2009. Andra viktiga användare av åtgärder är Brasilien med elva åtgärder i kraft, följt av Ukraina med nio stycken.

PÅGÅENDE PROBLEM

Kommissionens insatser har ofta lett till förbättringar i enskilda fall, eller till att de har avslutats utan några åtgärder. De problem som beskrivits i tidigare rapporter finns dock fortfarande. På grund av den press som skapats av den svåra ekonomiska situationen verkar vissa problem ha förvärrats ytterligare under 2009. Detta är särskilt fallet med de (låga) kvalitetskriterierna för inledandet av undersökningar och den ständigt ökande tillämpningen av skyddsinstrument. Den bristande öppenheten är också fortsatt en viktig fråga. I de värsta fallen har vi till och med träffat på en kombination av dessa tre problem.

Låga kvalitetskriterier för inledandet

Många industrier i världen har drabbats och drabbas fortfarande av den svåra ekonomiska situation som rådet sedan slutet av förra året. I detta sammanhang kan operatörer frestas att söka efter skydd mot utländsk konkurrens, till exempel skyddsåtgärder. Därför måste nationella myndigheter vara särskilt försiktiga när de mottar ansökningar om att införa handelspolitiska skyddsåtgärder. Undersökningar bör bara inledas när det vinns verkliga belägg för att de rättsliga villkor som krävs för inledandet är uppfyllda.

Även om påtryckningarna för att inleda undersökningar kan vara mycket starka bör enbart tekniska skäl utgöra en grund för att inleda åtgärder. Under 2009 var detta tyvärr inte alltid fallet. Det ledde till en ökning av nya åtgärder som inleddes på över 80 % jämfört med 2008 – 33 nya undersökningar inleddes 2009 jämfört med 18 under 2008. För det flesta av dessa inledda undersökningar baserades bevisningen om skada bara på ett fåtal negativa finansiella indikatorer som omfattade en mycket kort period (ofta bara ett kvartal). Analyserna av orsakssamband var också bristfälliga eftersom företag försökte hänföra finanskrisens negativa effekter till dumpad, subventionerad eller ökad import, och på så sätt på ett bekvämt sätt bortse från andra orsaker än importen som försämrade deras situation.

Även om dessa undersökningar inte ledde och kanske inte alltid leder till åtgärder, har redan själva inledandet en störande effekt på handelsflödena eftersom det skapar en osäkerhet i affärsmiljön. Att samarbeta i en undersökning medför vidare en avsevärd investering av mänskliga och finansiella resurser för de berörda ekonomiska operatörerna. Inledanden av undersökningar som inte uppfyller WTO:s kriterier bör därför alltid undvikas eftersom de är olagliga och, särskilt inom den aktuella ramen, eftersom de innebär ytterligare och onödiga påfrestningar för företag som redan är drabbade av den aktuella ekonomiska krisen.

Utöver de frågor som identifierats ovan har en ny tendens uppstått under 2009. Efter att Europeiska kommissionen infört antidumpningsåtgärder, har man vid flera tillfällen funnit att undersökningar beträffande liknande produkter har inletts av det land som omfattades av dessa åtgärder. Medan det är för tidigt att hävda att detta är en rådande tendens är det svårt att tro på ett rent sammanträffande. Kommissionen övervakar noga denna fråga.

Överdriven användning av skyddsåtgärder

Användningen av skyddsinstrument praktiskt taget exploderade under 2009 efter att redan ha ökat kraftigt under 2008. 31 nya skyddsundersökningar inleddes och 15 nya åtgärder infördes 2009. Detta utgör mer än två tredjedelar av alla nya undersökningar som inletts och nästan hälften av alla nya åtgärder.

Man bör komma ihåg att skyddsåtgärder är det mest restriktiva handelspolitiska skyddsinstrumentet eftersom dessa gäller rättvist handlad (dvs. varken dumpad eller subventionerad) import från alla ursprungsländer, och även import som inte skadar de inhemska producenterna. Sålunda innebär de ett unilateralt och tillfälligt borttagande av de tullmedgivanden som har beviljats i de olika rundorna i Gatt/WTO-förhandlingarna. Därför har panelerna och överprövningsorganet alltid tolkat WTO-reglerna om skyddsåtgärder på ett mycket strängt sätt. Det är tveksamt om alla dessa åtgärder som införts under 2009 verkligen följer de stränga rättsliga normer som krävs. Än viktigare, även om i slutändan inga åtgärder införs, mot bakgrund av de mycket låga kvalitetskriterierna för inledandet, kommer handelsflödena ändå att ha störts under undersökningen. Dessutom, under 2009 har vissa länder (t.ex. Turkiet och Ryssland) för första gången förlängt skyddsåtgärderna bortom deras ursprungliga tillämpningsperiod på tre år. Detta är också betänkligt eftersom importen i vissa av dessa fall på grund av åtgärderna nästan helt hade försvunnit och den inhemska industrin hade återhämtat sig. I andra fall var den inhemska industrin fortfarande i en svag situation, antingen till följd av den ekonomiska krisen eller eftersom åtgärderna var ineffektiva. I samtliga dessa situationer borde åtgärderna ha tagits bort.

Europeiska kommissionen har ingripit i många fall för att visa på oförenligheten med WTO-regelverket. Såsom kommer att förklaras nedan kunde man i vissa fall undvika åtgärder, medan åtminstone den europeiska exporten kunde undantas i andra fall. Detta är dock långt ifrån tillfredsställande eftersom skyddsåtgärder blev det oftast använda instrumentet under 2009.

Förfarandeaspekter

Den bristande öppenheten i de handelspolitiska skyddsundersökningarna är ett återkommande problem och har skadliga effekter eftersom den berövar berörda parter deras legitima rätt till försvar.

De vanligaste problemen förekommer i samband med frågor om konfidentialitet. Medan det är uppenbart att information som parter lämnat på konfidentiell grund inte ska spridas, har alla berörda parter rätt att få tillräcklig information för att kunna förstå huvudinnehållet i de uppgifter som lämnats konfidentiellt. Emellertid, ofta utelämnas alla siffror i offentliga versioner av ansökningar som ingetts av industrin och/eller offentliga meddelanden om preliminära eller slutliga avgörande, utan att någon sammanfattning av denna information ges. Dessutom är det ofta onödigt att uppgifter såsom aggregerade siffror som gäller mer än tre företag betraktas som konfidentiella, eftersom deras spridning inte skulle ha någon negativ effekt på den part som tillhandahåller informationen.

Andra brister i förfarandet gör de handelspolitiska skyddsundersökningarna onödigt betungande. Detta gäller särskilt då överdrivna krav ställs på information såsom vid stickprov där exportörer uppmanas att tillhandahålla utförlig information utöver vad som behövs för valet av ett stickprov. I andra fall har man begärt fullständig information (inklusive försäljning, kostnader, försäljning i tredjeland, etc.) för en alltför lång undersökningsperiod, på två år eller längre. Ibland uppmanas exportörer att tillhandahålla mycket utförlig information som betraktas som en affärshemlighet och som inte är nödvändig för att fastställa om dumpning förekommit, t.ex. specifika utgiftsposter i produktionsprocessen. Dessa överdrivna förfrågningar kan avskräcka företag från att samarbeta, vilket oundvikligen har negativa konsekvenser, vanligtvis i form av högre tullar.

Kommissionen försökte avhjälpa denna typ av situation genom direkt kontakt med de undersökande myndigheterna och genom att ge stöd till parterna i fråga. Även om sådana insatser i många fall var framgångsrika var detta dessvärre inte alltid fallet. Kommissionen kommer därför att fortsätta att ta upp dessa frågor inom ramen för bilaterala kontakter och i de relevanta WTO-kommittéerna i Genève, för att se till att WTO-lagstiftningen och höga kvalitetskriterier tillämpas av alla som använder sig av instrumenten.

HUVUDSAKLIGA LANDVINNINGAR

Kommissionens roll i förhållande till tredjeländer går långt utöver att enbart övervaka undersökningar. Faktum är att kommissionen tillhandahåller råd och stöd till europeiska exportörer som har betänkligheter och tar direkt kontakt med tredjeländers myndigheter i fallspecifika och systemrelaterade frågor. Dessa insatser syftar till att stödja företagen i fråga, men också till att allmänt förbättra disciplinen bland handelspartner när handelspolitiska skyddsinstrument tillämpas. I detta sammanhang fortsätter kommissionen också att anordna specialiserade seminarier om handelsskydd för att sprida bästa praxis inom hela handelsgemenskapen.

Även om landvinningar inom dessa områden inte alltid är lätta att mäta ledde kommissionens ihärdighet till goda resultat, och i flera fall var resultatet mer fördelaktigt för företagen än det skulle ha varit utan kommissionens ingripande, särskilt i följande fall:

Indien: avslutande av sju skyddsundersökningar

Indien inledde nio skyddspolitiska undersökningar under 2009. Det är omkring en tredjedel av alla skyddsundersökningar som inleddes detta år, och ett extraordinärt högt antal även när det jämförs med de tio skyddsundersökningar som Indien inlett under de senaste tio åren. Sju av dessa fall gällde produkter som exporterades från EU till ett uppskattat värde av hela 500 miljoner euro/år, och som omfattade sektorer såsom stål, papper och kemikalier. Alla dessa ärenden inleddes på mycket svag grund. I samarbete med exportörerna motsatte sig kommissionen bestämt förfarandena och ingrep på olika nivåer. Dessa ingripanden hade positiva resultat och trots rekommendationen från de indiska myndigheterna om att införa preliminära åtgärder avslutades alla undersökningar som direkt gällde EU:s export utan att några åtgärder infördes. Men måste man betänka att handeln påverkades negativt under nästan ett år på grund av pågående undersökningar som inte borde ha inletts över huvud taget.

Nya Zeeland: avslutande av översyn vid giltighetstidens utgång beträffande utjämningsåtgärder för konserverade persikor

Detta fall är viktigt eftersom det gäller det nya program som infördes som en del av reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, vilket anses vara fullt förenlig med WTO-normer och därför inte bör bli föremål för några utjämningsåtgärder. Inom ramen för den översyn vid giltighetstidens utgång som inleddes 2008 har Nya Zeeland godtagit de argument som lades fram av kommissionen, som visade att det nya systemet inte har några snedvridande effekter på handeln och därför inte är utjämningsbart. Detta ledde till att de tullar som tillämpades under över tio år upphörde.

Kroatien: avslutande av skyddsåtgärden för ost och osttillsatser

Kroatien införde preliminära åtgärder för dessa produkter i juni 2009, på mycket svaga förfaranderelaterade grunder och med bristande öppenhet (inga uppgifter offentliggjordes som visade att de rättsliga villkoren uppfylldes för att införa åtgärder). Den årliga EU-export som från början stod på spel uppgick till omkring 80 miljoner euro. Med tanke på den stora ekonomiska effekten och de allvarliga bristerna i ärendet, vidtog kommissionen kraftiga åtgärder på teknisk och politisk nivå. Till följd av detta minskades produktomfånget avsevärt. De typer av ost som uteslöts utgjorde 80 % av EU:s export och de motsvarande åtgärderna upphävdes och gottgjordes. För de kvarvarande produkterna infördes åtgärder för enbart 6 månader vilka upphörde i januari 2010.

Israel: inget införande av skyddsåtgärder

Israel blev en viktig användare av handelspolitiska skyddsinstrument under 2009. Bland annat inleddes en skyddsundersökning mot import av stålprodukter . Fallet inleddes på svaga grunder och preliminära åtgärder infördes trots att importen minskade under 2009 och de genomsnittliga importpriserna ökade. Efter olika ingripanden, bland annat från kommissionens sida, upphävdes åtgärderna och tullarna återbetalades. Kommissionen fortsätter inte desto mindre att övervaka ärendet eftersom undersökningen dessvärre ännu inte har avslutats. Det är emellertid svårt att se hur Israel ändå skulle kunna berättiga införandet av en eventuell åtgärd.

Ryssland: avslutande av anti-dumpningsundersökningen beträffande plattvalsat polymerbelagt stål och tillfällig icke-tillämpning av säkerhetsåtgärder för skördetröskor för skörd av spannmål

Antidumpningsundersökningen mot import av plattvalsat polymerbelagt stål från Belgien och Finland slutfördes i september 2009. Kommissionen hade ingripit för att belysa de svagheter som identifierats i detta fall, som gällde öppenheten och det faktum att det inte förelåg någon skada. De undersökande myndigheterna föreslog senare, i november 2009, att man inte skulle införa några åtgärder eftersom någon skada inte konstaterades.

Kommissionen och EU:s industri har också varit mycket aktiva i fråga om skyddsåtgärder när det gäller skördetröskor för spannmål, med tanke på dess stora ekonomiska intresse (110 miljoner euro under 2007). Villkoren för att införa skyddsåtgärder uppfylldes inte och Ryssland har därför beslutat att inte tillämpa skyddsåtgärder. Dessvärre höjdes i stället importtullarna, vilket är svårare att ifrågasätta rättsligt. Möjligheten att Ryssland inför skyddsåtgärder vid en senare tidpunkt kan inte uteslutas, dvs. om tullavgifterna revideras nedåt. Kommissionen är därför fortsatt vaksam i denna fråga.

Marocko: utvidgning av EU:s kvot för skyddsåtgärderna för keramiska plattor

Under 2009 inledde Marocko en undersökning för att utforska behovet av att förlänga de skyddsåtgärder som införts 2006. Tillsammans med industrin ingrep kommissionen aktivt i detta fall. Även om en förlängning av åtgärderna inte kunde undvikas, har den kvot som tilldelades EU-exportörer avsevärt liberaliserats jämfört med de ursprungliga åtgärderna, och villkoren för att få importtillstånd har förbättrats. Till följd av detta har EU-exportörerna åter tillgång till den marockanska marknaden.

Avslutande av undersökningar eller avsaknad av åtgärder i olika fall

I fallet med pumpar för extraktion av bensin som inleddes av Argentina i maj 2008 mot import från Rumänien, ledde de fortsatta ingripandena från kommissionens och industrins sida till att de åtaganden som erbjöds av den rumänska exportören godtogs. Kommissionen stödde också aktivt EU:s industri i en skyddsundersökning som inleddes av Ukraina beträffande flytande klorin och en anti-dumpningsundersökning som inleddes av Turkiet beträffande textilprodukter . Båda undersökningarna avslutades utan åtgärder 2009.

Nya medlemsstaters marknadsekonomiska status

I juni 2009, efter en lång och svår kamp och många ingripanden från medlemsstaternas och kommissionens sida, beviljades slutligen också Bulgarien och Rumänien marknadsekonomisk status av Brasilien.

4.9 Förenta staterna: nedsättning till noll

EU ifrågasatte nedsättningen till noll i två av WTO:s tvistlösningsförfaranden, DS 294 och DS 350. Panelen beslutade till förmån för EU i båda fallen, men Förenta staterna följde inte panelens beslut inom en rimlig tidsram. Därför bad EU om att ett förfarande för överenskommelse skulle inledas i det första fallet (DS 294) och fick bekräftelse på vissa anspråk och överklagade vissa aspekter av panelens kompletterande slutsatser. I det slutgiltiga avgörandet fastställdes det att Förenta staterna omedelbart måste upphöra med dessa otillbörliga metoder. Eftersom Förenta staterna ännu inte har rättat sig efter detta har EU infört sanktioner. För närvarande beslutar en medlare om nivån på dessa sanktioner.

I det andra ärendet med nedsättning till noll (DS350) bekräftade överprövningsorganet de huvudsakliga förhållanden som EU överklagat, förkastade alla Förenta staternas överklagandeskäl och bekräftade panelens slutsats att Förenta staterna agerade i strid mot sina WTO-åtaganden genom att tillämpa nedsättning till noll i sina regelbundna översyner. EU överväger nu ytterligare steg även i detta fall, för att Förenta staterna ska rätta sig efter det slutgiltiga avgörandet.

SLUTSATS

Såsom förutsades i förra årets rapport har tredjeländers handelspolitiska skyddsåtgärder varit mycket intensiva under 2009. Den ökande trenden i antalet nya undersökningar som startade i slutet av 2008 har fortsatt under 2009, och betydligt fler åtgärder har införts jämfört med föregående år. Den relativt begränsade ökningen av antalet åtgärder i kraft i slutet av året speglar därför inte helt den verkliga situationen. I själva verket har det höga antalet nya åtgärder delvis kompenserats av att flera åtgärder upphört under 2009. Dessutom har vissa undersökningar antingen ännu inte slutförts eller har slutförts utan att åtgärder införts. Men, såsom förklarats ovan, även om en undersökning avslutas utan åtgärder störs ändå handelsflödena medan undersökningen pågår, eftersom dess resultat är ovisst. Vidare, eftersom de bevis som krävs för att inleda ett förfarande saknades, borde undersökningarna i många fall inte ha inletts över huvud taget.

Den totala ökningen av denna verksamhet är bekymmersam i sig, och vissa aspekter är särskilt oroväckande. Särskilt är de låga kvalitetskriterierna för inledandet och den omfattande användningen av skyddsinstrumentet fortsatt problematiskt. Det förefaller som om den ekonomiska situationen sedan slutet av 2008 har lett till en synnerligen vid tolkning av WTO-reglerna. Därför har kommissionen trappat upp sina ansträngningar för att där det är möjligt förhindra eventuella avvikelser från dessa regler.

I detta sammanhang har kommissionen ingripit i många fall och den har haft många kontakter med olika industrier. Ofta har dessa insatser varit framgångsrika och undersökningarna har slutförts antingen utan åtgärder eller med åtgärder som inte har skadat EU:s export i alltför hög grad. Detta visar den särskilda betydelsen av kommissionens övervakning i dessa ekonomiskt svåra tider. Att säkra ett legitimt marknadstillträde för EU:s producenter är extra viktigt i tider av kris.

Det finns utan tvekan ett behov av att upprätthålla och även stärka kommissionens insatser. Kommissionen försöker ständigt förbättra sina åtgärder och den viktigaste utmaningen under de kommande åren, förutom att bistå EU-exportörerna i pågående undersökningar, är att försöka föregripa oberättigade nya undersökningar och undvika att de inleds. Ökade utbyten med andra utredande myndigheter för att förbättra kvalitetskriterierna, öppenheten och förutsägbarheten skulle kunna bidra till att detta mål uppnås.