EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52010AG0002

Rådets ståndpunkt (EU) nr 2/2010 vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik Antagen av rådet den 22 februari 2010 Text av betydelse för EES

EUT C 114E, 4.5.2010, p. 1–16 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

4.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 114/1


RÅDETS STÅNDPUNKT (EU) nr 2/2010 VID FÖRSTA BEHANDLINGEN

inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik

Antagen av rådet den 22 februari 2010

(Text av betydelse för EES)

2010/C 114 E/01

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

I Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling utgör upprättandet av en inre marknad för järnvägstrafik, särskilt när det gäller godstransporter, en viktig faktor för att nå målet om hållbar rörlighet.

(2)

Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur (5) har utgjort viktiga etapper i skapandet av den inre marknaden för järnvägstrafik.

(3)

För att kunna konkurrera med övriga transportsätt måste internationella och nationella godstransporttjänster, som konkurrensutsattes den 1 januari 2007, få tillgång till en järnvägsinfrastruktur som är av god kvalitet och finansierad i tillräcklig utsträckning, dvs. en infrastruktur som gör det möjligt att tillhandahålla godstransporttjänster under goda villkor vad avser kommersiell hastighet, frakttid och tillförlitlighet, dvs. som tillhandahåller tjänster som verkligen motsvarar innehållet i de avtal som ingåtts med järnvägsföretagen.

(4)

Öppnandet av marknaden för godtransporter på järnväg har gjort det möjligt för nya operatörer att få tillgång till järnvägsnätet. För att optimera utnyttjandet av nätet och säkerställa dess tillförlitlighet är det lämpligt att införa ytterligare förfaranden för att förstärka samarbetet mellan infrastrukturförvaltarna avseende tilldelningen av internationella tåglägen för godståg.

(5)

Rådet enades vid sitt möte den 7 och 8 april 2008 om behovet av att främja ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen och, vid behov, att förbättra järnvägens infrastrukturkapacitet genom åtgärder på europeisk och nationell nivå, särskilt via lagstiftning.

(6)

Mot den bakgrunden skulle inrättandet av internationella järnvägskorridorer för ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik, där godståg kan framföras under goda förhållanden och lätt passera från ett nationellt järnvägsnät till ett annat, bidra till att förbättra villkoren för utnyttjande av infrastrukturen.

(7)

Tidigare initiativ på järnvägsinfrastrukturens område visar att den bästa metoden för att skapa internationella järnvägskorridorer för ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik, är att inrätta internationella korridorer som svarar mot de särskilda behoven hos ett eller flera tydligt identifierade segment av marknaden för godstransporter.

(8)

Denna förordning bör inte påverka de rättigheter och skyldigheter som tillkommer infrastrukturförvaltarna enligt direktiven 91/440/EEG och 2001/14/EG och, i förekommande fall, de tilldelningsorgan som avses i artikel 14.2 i direktiv 2001/14/EG. Dessa rättsakter förblir i kraft, även när det gäller bestämmelser som berör godskorridorer, särskilt när det gäller infrastrukturförvaltarnas rätt att avslå eller godkänna ansökningar om kapacitet från andra juridiska personer än järnvägsföretag.

(9)

Inrättandet av de internationella järnvägskorridorerna för ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik bör ske på ett sätt som överensstämmer med det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och/eller korridorerna för europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS). För det ändamålet krävs en samordnad utveckling av näten, och framför allt i fråga om integrering av de internationella korridorerna för godstrafik med de befintliga TEN-T-korridorerna och ERTMS-korridorerna. Dessutom bör harmoniserade bestämmelser för de godskorridorerna införas på unionsnivå. Vid behov bör inrättandet av de korridorerna få ekonomiskt stöd via TEN-T-, forsknings- och Marco Polo-programmen och från unionens andra handlingsprogram och fonder, t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Sammanhållningsfonden.

(10)

Inom ramen för en godskorridor bör god samordning mellan berörda medlemsstater och infrastrukturförvaltare säkerställas, tillräcklig prioritet ges åt järnvägsgodstrafiken, effektiva och tillräckliga förbindelser inrättas med andra transportsätt samt gynnsamma förutsättningar skapas för att utveckla konkurrensen mellan leverantörer av godstransporttjänster.

(11)

Utöver inrättandet av godskorridorer i enlighet med artikel 3 bör inrättandet av ytterligare godskorridorer granskas och godkännas på unionsnivå, i enlighet med öppna och tydligt definierade kriterier och förfaranden som ger medlemsstaterna och infrastrukturförvaltarna tillräckligt handlingsutrymme vad avser beslutsfattande och förvaltning för att kunna beakta befintliga initiativ för särskilda korridorer, t.ex. ERTMS-, RailNetEurope (RNE) och TEN-T, och för att kunna vidta åtgärder som är anpassade till deras särskilda behov.

(12)

För att stimulera samordningen mellan medlemsstater och infrastrukturförvaltare bör en lämplig förvaltningsstruktur införas för varje godskorridor, med beaktande av behovet av att undvika överlappning med redan befintliga förvaltningsstrukturer.

(13)

För att svara mot marknadens behov bör metoderna för inrättandet av en godskorridor läggas fram i en genomförandeplan, som bör innehålla identifiering av och en tidsplan för åtgärder som kan bidra till att förbättra järnvägsgodstrafikens prestanda. För att dessutom säkerställa att planerade eller genomförda åtgärder för inrättandet av en godskorridor svarar mot behoven eller förväntningarna hos godskorridorens samtliga användare, måste de sökande som förväntas använda godskorridoren rådfrågas regelbundet enligt de förfaranden som styrelsen fastställt.

(14)

Utveckling av intermodala godsterminaler bör också anses vara nödvändig för att stödja inrättandet av godskorridorer i unionen.

(15)

För att garantera konsekvens och kontinuitet hos den infrastrukturkapacitet som är tillgänglig i godskorridoren, bör investeringar i korridoren samordnas mellan berörda medlemsstater och infrastrukturförvaltare och planeras utifrån en modell som svarar mot godskorridorens behov. Tidsplanen för genomförandet av investeringen bör offentliggöras för att säkerställa att sökande som kan komma att bedriva trafik i korridoren är välinformerade. Investeringarna bör omfatta projekt som rör utveckling av driftskompatibla system och en ökning av tågens kapacitet.

(16)

Av samma skäl bör alla arbeten på infrastruktur och dess utrustning som skulle kunna begränsa godskorridorens tillgängliga kapacitet också samordnas på den nivå som rör godskorridoren och dessa uppgifter bör hållas aktuella och offentliggöras regelbundet.

(17)

För varje godskorridor bör en enda kontaktpunkt utses eller inrättas för att underlätta ansökningar om infrastrukturkapacitet för internationella godstransporttjänster. Man bör för det ändamålet använda sig av befintliga initiativ, i synnerhet sådana som har startats av RNE, ett organ som fungerar som samordningsinstrument för infrastrukturförvaltarna och tillhandahåller ett flertal tjänster till internationella godsoperatörer.

(18)

Förvaltningen av godskorridorerna bör också omfatta förfaranden för tilldelning av infrastrukturkapacitet för internationella godståg som trafikerar sådana korridorer. De förfarandena bör beakta kapacitetsbehovet för andra transporttyper, inbegripet passagerartransporter.

(19)

För att säkerställa bättre utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen måste driften av denna infrastruktur och av terminalerna i godskorridoren samordnas.

(20)

Prioriteringsregler kan även betyda prioriteringsmål, beroende på situationen i respektive medlemsstat.

(21)

Godståg som trafikerar godskorridoren bör i möjligaste mån beredas tillfälle att framföras punktligt i händelse av trafikstörningar, med beaktande av alla transporttypers behov.

(22)

För att objektivt utvärdera nyttan med de åtgärder som syftar till att inrätta godskorridoren, bör prestandan hos godstransporterna i godskorridoren övervakas och kvalitetsrapporter offentliggöras regelbundet. Utvärderingen av prestandan bör inbegripa resultatet av undersökningen av tillfredsställelsen hos godskorridorens användare.

(23)

För att säkerställa icke-diskriminerande tillträde till internationella järnvägstjänster, är det nödvändigt att få till stånd god samordning mellan regleringsorganen för de olika järnvägsnäten i godskorridoren.

(24)

För att underlätta tillgången till information om utnyttjandet av hela den huvudsakliga infrastrukturen i godskorridoren och garantera icke-diskriminerande tillträde till den korridoren, bör styrelsen upprätta, regelbundet uppdatera och offentliggöra ett dokument som innehåller all denna information.

(25)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen inrättandet av ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik bestående av godskorridorer, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(26)

Rättvisa regler som grundar sig på samarbete mellan infrastrukturförvaltare, som måste erbjuda godsoperatörer tjänster av hög kvalitet inom ramen för en internationell järnvägskorridor, bör införas rörande samordning av investeringar, förvaltning av kapacitet och trafikstyrning.

(27)

Eftersom internationella tåg behöver färdas längs sträckor som kombinerar flera korridorer enligt definitionen i denna förordning, kan infrastrukturförvaltarna för flera korridorer också samordna sin verksamhet för att se till att de berörda korridorerna har tillräcklig kapacitet, att trafiken flyter och att prioriteringsreglerna tillämpas konsekvent på de olika trafiktyperna vid eventuella störningar.

(28)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6).

(29)

Kommissionen bör dessutom ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller anpassningen av bilaga II. Det är av särskild betydelse att kommissionen hör experter under det förberedande arbetet, i enlighet med de åtaganden som gjorts i kommissionens meddelande av den 9 december 2009 om genomförandet av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNT

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs regler för upprättande och organisation av internationella järnvägskorridorer för ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik. Regler fastställs för val, organisation och förvaltning av godskorridorer.

2.   Denna förordning ska tillämpas på förvaltning och utnyttjande av järnvägsinfrastruktur i godskorridorer.

Artikel 2

Definitioner

1.   I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i direktiv 2001/14/EG gälla.

2.   Utöver de definitioner som avses i punkt 1 ska följande gälla:

a)   godskorridor: samtliga utsedda järnvägslinjer i medlemsstaterna och i tillämpliga fall europeiska tredjeländer, vilka förbinder terminaler längs godskorridorens huvudlinje, inbegripet järnvägsinfrastruktur och tillhörande utrustning, rangerbangårdar och tågbildningsanläggningar samt vid behov alternativa linjer.

b)   genomförandeplan: dokument som presenterar de medel och den strategi som berörda parter planerar att genomföra för att under en fastställd tidsperiod utveckla de åtgärder som är nödvändiga och tillräckliga för att upprätta godskorridoren.

c)   terminal: anläggning i en godskorridor som särskilt iordningställts för att medge lastning och/eller lossning av gods till och från godståg och samordning av godstransporttjänster med transporter på väg, till sjöss, på inre vattenvägar eller i luften, eller tågbildning eller ändring av godstågs sammansättning, samt vid behov genomförande av gränsförfaranden vid gränserna till europeiska tredjeländer.

KAPITEL II

UTSEENDE OCH FÖRVALTNING AV DE INTERNATIONELLA JÄRNVÄGSKORRIDORERNA FÖR KONKURRENSKRAFTIG GODSTRAFIK

Artikel 3

Utseende av de första godskorridorerna

1.   De medlemsstater som avses i bilaga I ska senast den … (7) upprätta godskorridorerna längs de huvudlinjer som anges i den bilagan. De berörda medlemsstaterna ska informera kommissionen om upprättandet av godskorridorerna.

2.   Med avvikelse från punkt 1 ska godskorridorerna längs de huvudlinjer som anges i punkterna 3, 5 och 8 i bilaga I upprättas senast den … (8).

Artikel 4

Urval av ytterligare godskorridorer

1.   Varje medlemsstat med en järnvägsgräns mot en annan medlemsstat ska delta i upprättandet av minst en godskorridor, om inte denna skyldighet redan har uppfyllts enligt artikel 3.

2.   Utan hinder av punkt 1 ska medlemsstaterna, på begäran av en medlemsstat, delta i upprättandet av en godskorridor enligt den punkten eller förlängningen av en befintlig korridor för att göra det möjligt för en angränsande medlemsstat att uppfylla sina skyldigheter enligt den punkten.

3.   Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 7 i direktiv 91/440/EEG, ska en medlemsstat som anser att upprättandet av en godskorridor inte skulle vara av intresse för de sökande som sannolikt kommer att använda godskorridoren, eller inte skulle leda till betydande samhällsekonomiska vinster eller skulle innebära en orimlig börda inte vara skyldig att delta i enlighet med punkterna 1 och 2 i den här artikeln, efter ett beslut av kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 19.2.

4.   En medlemsstat ska inte vara skyldig att delta i enlighet med punkterna 1 och 2, om den har ett järnvägsnät med en annan spårvidd än huvudjärnvägsnätet i unionen.

5.   För att uppfylla skyldigheterna enligt punkterna 1 och 2 ska de berörda medlemsstaterna gemensamt föreslå för kommissionen att det upprättas godskorridorer efter samråd med de berörda infrastrukturförvaltarna och sökandena senast den … (9), med beaktande av kriterierna i bilaga II.

6.   Kommissionen ska granska förslagen till upprättande av den eller de godskorridorer som avses i punkt 5 och i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.3 anta ett beslut om ett sådant förslags överensstämmelse med denna artikel senast nio månader efter inlämnandet av förslaget.

7.   De berörda medlemsstaterna ska upprätta godskorridoren senast tre år efter det kommissionsbeslut som avses i punkt 6.

8.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget vad gäller anpassningen av bilaga II. Vid utarbetandet av de delegerade akter som avses i detta stycke ska kommissionen iaktta bestämmelserna i direktiv 2001/14/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (omarbetning) (10) och särskilt beakta utbyggnadsplanen för de driftskompatibla systemen, järnvägssystemens utveckling och TEN-T och särskilt tillämpningen av ERTMS, utveckling på marknaden för godstransporter, däribland samverkan med andra transportsätt.

För de delegerade akter som avses i detta stycke ska det förfarande som föreskrivs i artiklarna 20, 21 och 22 tillämpas.

Artikel 5

Ändring av godskorridorerna

1.   De godskorridorer som avses i artiklarna 3 och 4 får ändras på grundval av ett gemensamt förslag från de berörda medlemsstaterna till kommissionen efter samråd med de berörda infrastrukturförvaltarna och sökandena.

2.   Kommissionen ska i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.3 anta ett beslut om förslaget med beaktande av de kriterier som anges i bilaga II.

Artikel 6

Medling

Om två eller flera berörda medlemsstater inte kan komma överens om upprättandet eller ändringen av en godskorridor som berör den järnvägsinfrastruktur som finns inom deras territorium, ska kommissionen på begäran av en av de berörda medlemsstaterna samråda med den kommitté som avses i artikel 19 angående detta. Kommissionens yttrande ska meddelas de berörda medlemsstaterna. De berörda medlemsstaterna ska beakta detta yttrande för att finna en lösning och fatta ett beslut i samförstånd.

Artikel 7

Förvaltning av godskorridorer

1.   För varje godskorridor ska de berörda medlemsstaterna inrätta en direktion med ansvar för fastställande av godskorridorens allmänna syften, övervakning samt vidtagande av de åtgärder som uttryckligen anges i artiklarna 8, 10 och 23. Direktionen ska bestå av företrädare för de berörda medlemsstaternas myndigheter.

2.   För varje godskorridor ska de berörda infrastrukturförvaltarna och i förekommande fall de berörda tilldelningsorgan som avses i artikel 14.2 i direktiv 2001/14/EG inrätta en styrelse, som ska ansvara för vidtagandet av de åtgärder som uttryckligen anges i punkt 6 i den här artikeln och i artiklarna 8, 10, 12.1, 13.2, 13.5, 13.6, 15.1, 16, 17.2 och 17.3 i denna förordning. Styrelsen ska bestå av företrädare för infrastrukturförvaltarna.

3.   Direktionen ska fatta sina beslut i samförstånd mellan företrädarna för myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

4.   Styrelsen ska fatta sina beslut, inklusive beslut om sin rättsliga status, resurser och personal, i samförstånd mellan de berörda infrastrukturförvaltarna.

5.   Direktionens och styrelsens ansvarsområden ska inte påverka infrastrukturförvaltarnas oberoende enligt artikel 4.2 i direktiv 91/440/EEG.

6.   Styrelsen ska inrätta en rådgivande grupp bestående av förvaltare och ägare av terminalerna i godskorridoren. Denna rådgivande grupp kan avge ett yttrande om alla förslag från styrelsen med direkta konsekvenser för investeringarna och för förvaltningen av terminaler. Den rådgivande gruppen kan även avge yttranden på eget initiativ. Styrelsen ska ta hänsyn till alla sådana yttranden.

Artikel 8

Åtgärder för genomförandeplanen för godskorridoren

1.   Styrelsen ska utarbeta en genomförandeplan och lägga fram den för direktionen för godkännande. Denna plan ska innefatta

a)

en beskrivning av godskorridorens egenskaper, inklusive flaskhalsar, och programmet med de åtgärder som krävs för att inrätta godskorridoren,

b)

de väsentliga delarna av den transport- och trafikundersökning som avses i punkt 3,

c)

målen för godskorridorerna, särskilt godskorridorens prestanda uttryckt i tjänstekvalitet och godskorridorens kapacitet i enlighet med bestämmelserna i artikel 17,

d)

den investeringsplan som avses i artikel 10, och

e)

åtgärderna för att tillämpa bestämmelserna i artiklarna 11–17.

2.   Styrelsen ska regelbundet se över genomförandeplanen med beaktande av hur genomförandet framskrider, marknaden för godstransport i godskorridoren och den prestanda som uppmätts i enlighet med de mål som avses i punkt 1 c.

3.   Styrelsen ska regelbundet genomföra en transport- och trafikundersökning avseende konstaterade och förväntade förändringar av trafiken i godskorridoren, omfattande olika typer av trafik, med beaktande av både godstransport och persontransport.

4.   Genomförandeplanen ska beakta utvecklingen av terminalerna, så att behoven för de godstransporter som äger rum i godskorridoren tillgodoses.

Artikel 9

Samråd med sökande

Styrelsen ska införa samrådsmekanismer i syfte att nå ett verkligt deltagande av de sökande som sannolikt kommer att använda godskorridoren. I synnerhet ska den sörja för att samråd sker med den sökande innan den genomförandeplan som avses i artikel 8 läggs fram för direktionen.

KAPITEL III

INVESTERINGAR I GODSKORRIDOREN

Artikel 10

Planering av investeringar

1.   Styrelsen ska utarbeta och regelbundet se över en investeringsplan och lägga fram den för direktionen för godkännande. Denna plan ska innefatta följande:

a)

En förteckning över planerade projekt för utbyggnad, modernisering eller omstrukturering av järnvägsinfrastruktur och tillhörande utrustning i godskorridoren samt relevanta finansiella behov och finansieringskällor.

b)

En utbyggnadsplan för de driftskompatibla system i godskorridoren som uppfyller de väsentliga krav och de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som gäller för nätet enligt definitionerna i direktiv 2008/57/EG. Denna utbyggnadsplan ska grundas på en kostnadsnyttoanalys av användningen av driftskompatibla system.

c)

En plan för förvaltningen av kapaciteten för de godståg som kan trafikera godskorridoren. Denna plan får bygga på ökning av tillåten tåglängd, lastprofil och axellast för tåg som trafikerar godskorridoren.

d)

I tillämpliga fall, en hänvisning till unionens bidrag enligt unionens finansieringsprogram.

2.   Tillämpningen av denna artikel ska inte påverka medlemsstaternas behörighet när det gäller planering och finansiering av järnvägsinfrastruktur.

Artikel 11

Samordning av arbeten

De berörda infrastrukturförvaltarna ska på lämpligt sätt och inom lämplig tidsfrist samordna och offentliggöra sin tidsplan för genomförande av alla de arbeten på infrastrukturen och dess utrustning som skulle begränsa tillgänglig kapacitet i godskorridoren.

KAPITEL IV

FÖRVALTNING AV GODSKORRIDOREN

Artikel 12

En enda kontaktpunkt för ansökningar om infrastrukturkapacitet

1.   Styrelsen för en godskorridor ska utse eller inrätta ett gemensamt organ och/eller ett informationssystem genom samarbete mellan infrastrukturförvaltarna, vilket ska erbjuda sökande möjlighet att på ett enda ställe och genom en enda åtgärd begära infrastrukturkapacitet för godståg som passerar åtminstone en gräns i godskorridoren (”den enda kontaktpunkten”).

2.   Den enda kontaktpunkten ska också tillhandahålla grundläggande information om tilldelningen av infrastrukturkapacitet, inbegripet den information som avses i artikel 16.

3.   Den enda kontaktpunkten ska utan dröjsmål vidarebefordra varje ansökan om infrastrukturkapacitet till de behöriga infrastrukturförvaltarna och, i förekommande fall, de tilldelningsorgan som avses i artikel 14.2 i direktiv 2001/14/EG, vilka ska fatta beslut om ansökan i enlighet med artikel 13 och kapitel III i det direktivet.

4.   Den enda kontaktpunktens verksamhet ska utföras på öppna och icke-diskriminerande villkor. Verksamheten ska vara underkastad kontroll av regleringsorgan, i enlighet med artikel 18.

Artikel 13

Tilldelning av kapacitet för godståg

1.   Medlemsstaterna ska samarbeta för att fastställa ramen för tilldelning av infrastrukturkapacitet i godskorridoren i överensstämmelse med deras behörighet enligt artikel 14.1 i direktiv 2001/14/EG.

2.   Styrelsen ska utvärdera behovet av kapacitet som ska tilldelas godståg som trafikerar godskorridoren, med beaktande av den transport- och trafikundersökning som avses i artikel 8.3 i denna förordning, ansökningarna om infrastrukturkapacitet som avser tidigare och nuvarande tågplaner och ramavtalen.

3.   På grundval av den utvärdering som avses i punkt 2 i den här artikeln ska infrastrukturförvaltarna för godskorridoren gemensamt fastställa och organisera internationella på förhand iordningställda tåglägen för godståg i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15 i direktiv 2001/14/EG, varvid hänsyn ska tas till behovet av kapacitet för andra typer av transport, inbegripet persontransport. Dessa på förhand iordningställda lägen ska offentliggöras senast tre månader före sista datum för mottagande av ansökningar om kapacitet enligt bilaga III till direktiv 2001/14/EG. Infrastrukturförvaltare för flera godskorridorer kan vid behov samordna internationella på förhand iordningställda tåglägen som erbjuder kapacitet i de berörda godskorridorerna.

4.   Godskorridorens infrastrukturförvaltare ska i första hand tilldela godståg som passerar minst en gräns dessa på förhand iordningställda tåglägen.

5.   Infrastrukturförvaltarna ska, om det är motiverat av marknadens krav och den utvärdering som avses i punkt 2 i denna artikel, gemensamt fastställa reservkapaciteten för internationella godståg som trafikerar godskorridorerna, varvid hänsyn ska tas till behovet av kapacitet för andra typer av transport, inbegripet persontransport, och hålla denna reserv tillgänglig i sina slutligt fastställda tågplaner, så att de snabbt och korrekt kan besvara de ad hoc-ansökningar om kapacitet som avses i artikel 23 i direktiv 2001/14/EG. Denna kapacitet ska reserveras fram till en viss tidsfrist före den i tågplanen utsatta tiden enligt styrelsens beslut. Denna tidsfrist får inte överskrida 90 dagar.

Reservkapaciteten ska fastställas på grundval den utvärdering som anges i punkt 2. Denna reservkapacitet ska enbart göras tillgänglig om det finns ett verkligt marknadsbehov.

6.   Styrelsen ska främja samordning av prioriteringsregler avseende tilldelningen av kapacitet i godskorridoren.

7.   Med undantag för force majeure kan ett tågläge som tilldelats en godstransport enligt denna artikel inte återkallas senare än en månad före utsatt tid i tågplanen, om inte den berörda sökanden samtycker till återkallandet. I sådana fall ska den berörda infrastrukturförvaltaren göra sitt bästa för att erbjuda sökanden ett tågläge av motsvarande kvalitet och tillförlitlighet, vilket sökanden har rätt att godta eller avvisa. Denna bestämmelse ska inte påverka sökandens eventuella rättigheter enligt ett avtal som avses i artikel 19.1 i direktiv 2001/14/EG.

8.   Godskorridorens infrastrukturförvaltare och den rådgivande grupp som avses i artikel 7.6 ska inrätta förfaranden för att säkerställa en optimal samordning av tilldelningen av kapacitet mellan infrastrukturförvaltare, både för de ansökningar som avses i artikel 12.1 och för de ansökningar som mottagits av de berörda infrastrukturförvaltarna. Härvid ska hänsyn även tas till tillträdet till terminaler.

9.   I punkterna 4 och 8 i den här artikeln ska hänvisningar till infrastrukturförvaltare i förekommande fall inbegripa de tilldelningsorgan som avses i artikel 14.2 i direktiv 2001/14/EG.

Artikel 14

Trafikstyrning

1.   Godskorridorens infrastrukturförvaltare ska inrätta förfaranden för samordning av trafikstyrningen i godskorridoren och kan inrätta förfaranden för samordning av trafikstyrningen i flera godskorridorer.

2.   Godskorridorens infrastrukturförvaltare och den rådgivande grupp som avses i artikel 7.6 ska inrätta förfaranden för att säkerställa en optimal samordning mellan driften av järnvägsinfrastrukturen och terminalerna.

Artikel 15

Trafikstyrning vid störningar

1.   Styrelsen ska anta gemensamma mål för punktlighet och/eller riktlinjer för trafikstyrning vid störning av tågtrafiken i godskorridoren.

2.   Varje berörd infrastrukturförvaltare ska utarbeta regler för prioritering mellan olika typer av trafik i den del av godskorridorerna som infrastrukturförvaltaren i fråga är ansvarig för i enlighet med de gemensamma mål och/eller riktlinjer som avses i punkt 1 i denna artikel. De prioriteringsreglerna ska offentliggöras i den beskrivning av järnvägsnätet som avses i artikel 3 i direktiv 2001/14/EG.

3.   Principerna för fastställande av prioriteringsreglerna ska minst föreskriva att det tågläge som avses i artikel 13.3 och 13.5 vilket tilldelas godståg som följer den utsatta tiden enligt tågplanen i möjligaste mån inte ska ändras. Principerna för fastställande av prioriteringsreglerna ska syfta till att minimera den övergripande återhämtningstiden för nätet med beaktande av behoven för alla typer av transport. I detta syfte kan infrastrukturförvaltarna samordna styrningen av olika typer av trafik i flera godskorridorer.

Artikel 16

Information om villkoren för utnyttjande av godskorridoren

Styrelsen ska upprätta, regelbundet uppdatera och offentliggöra ett dokument med följande innehåll:

a)

Alla uppgifter rörande godskorridoren i de beskrivningar av de nationella järnvägsnäten som upprättats i enlighet med förfarandet i artikel 3 i direktiv 2001/14/EG.

b)

En förteckning över terminalerna med angivande av egenskaper, i synnerhet all information rörande villkor och metoder för tillträde till terminalerna.

c)

Information om de förfaranden som avses i artiklarna 13.8 och 14.2.

d)

Genomförandeplanen.

Artikel 17

Tjänstekvalitet i godskorridoren

1.   Godskorridorens infrastrukturförvaltare ska främja kompatibilitet mellan de kvalitetskrav på utförande som avses i artikel 11 i direktiv 2001/14/EG.

2.   Styrelsen ska övervaka kvaliteten hos godstransporterna i godskorridoren och offentliggöra resultaten av övervakningen en gång per år.

3.   Styrelsen ska organisera en undersökning av tillfredsställelsen hos godskorridorens användare och offentliggöra resultatet en gång per år.

Artikel 18

Regleringsorgan

1.   De regleringsorgan som avses i artikel 30 i direktiv 2001/14/EG ska samarbeta för att övervaka konkurrensen i godskorridoren. I synnerhet ska de säkerställa icke-diskriminerande tillträde till korridoren och utgöra de organ för överklagande som avses i artikel 30.2 i det direktivet. De ska utbyta nödvändig information som erhållits från infrastrukturförvaltarna och andra relevanta parter.

2.   Om en sökande lämnar klagomål till ett regleringsorgan rörande internationella godstransporttjänster eller om det berörda regleringsorganet genomför en undersökning på eget initiativ, ska detta regleringsorgan samråda med regleringsorganen i alla andra medlemsstater genom vilka det berörda internationella tågläget för godståg passerar och begära all nödvändig information av dem innan det fattar sitt beslut.

3.   De regleringsorgan med vilka samråd sker enligt punkt 2 ska lämna all information som de själva har rätt att begära enligt nationell lagstiftning till det berörda regleringsorganet. Denna information får endast användas vid behandlingen av det klagomål eller den undersökning som avses i punkt 2.

4.   Det regleringsorgan som har mottagit klagomålet eller på eget initiativ har inlett en undersökning ska överlämna relevant information till det ansvariga regleringsorganet, så att detta kan vidta åtgärder gentemot berörda parter.

5.   Alla berörda företrädare för infrastrukturförvaltare enligt artikel 15.1 i direktiv 2001/14/EG ska utan dröjsmål sörja för tillhandahållande av all den information som är nödvändig för behandlingen av det klagomål eller den undersökning som avses i punkt 2 i den här artikeln vilken begärs av regleringsorganet i den medlemsstat där den berörda företrädaren befinner sig. Detta regleringsorgan ska ha rätt att överföra sådan information om det berörda internationella tågläget till de regleringsorgan som nämns i punkt 2 i den här artikeln.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av den kommitté som avses i artikel 11a i direktiv 91/440/EEG.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tidsfrist som fastställs i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

Artikel 20

Utövande av delegering

1.   Befogenheten att anta de delegerade akter som avses i artikel 4.8 ska ges till kommissionen för en period på fem år från det att denna förordning har trätt i kraft. Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fem år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas med perioder av samma längd, om den inte återkallas av Europaparlamentet eller rådet i enlighet med artikel 21.

2.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

3.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 21 och 22.

Artikel 21

Återkallande av delegering

1.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20 får återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2.   Den institution som har inlett ett internt förfarande för att besluta huruvida en delegering av befogenhet ska återkallas ska underrätta den andra institutionen och kommissionen senast en månad innan det slutliga beslutet fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas och skälen för detta.

3.   Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart, eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 22

Invändning mot delegerade akter

1.   Europaparlamentet eller rådet får invända mot den delegerade akten inom en period på tre månader från delgivningsdagen.

2.   Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av denna period har invänt mot den delegerade akten eller om både Europaparlamentet och rådet före detta datum har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända, ska den delegerade akten träda i kraft den dag som anges i den.

3.   Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot den delegerade akten ska den inte träda i kraft. Den institution som invänder mot den delegerade akten ska ange skälen för detta.

Artikel 23

Uppföljning av genomförandet

Den direktion som avses i artikel 7.1 ska vartannat år från och med tidpunkten för upprättandet av en godskorridor för kommissionen lägga fram resultaten av genomförandeplanen för den korridoren. Kommissionen ska analysera resultaten och informera den kommitté som avses i artikel 19 om sin analys.

Artikel 24

Rapport

Kommissionen ska regelbundet granska tillämpningen av denna förordning. Den ska inlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, för första gången senast den … (11) och därefter vart tredje år.

Artikel 25

Övergångsbestämmelser

Denna förordning ska inte gälla Republiken Cypern och Malta, så länge som inget järnvägssystem finns på deras territorium.

Artikel 26

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 27

Offentliggörande

Denna förordning ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i …

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)  EGT C 317, 23.12.2009, s. 94.

(2)  EGT C 79, 27.3.2010, s. 45.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 23 april 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets ståndpunkt av den … (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den … (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4)  EGT L 237, 24.8.1991, s. 25.

(5)  EGT L 75, 15.3.2001, s. 29.

(6)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7)  Tre år efter denna förordnings ikraftträdande.

(8)  Fem år efter denna förordnings ikraftträdande.

(9)  Två år efter denna förordnings ikraftträdande.

(10)  EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.

(11)  Fem år efter ikraftträdandet av denna förordning.


BILAGA I

Förteckning över godskorridorernas huvudlinjer

 

Medlemsstater

Huvudlinjer (1)

1.

BE, NL, DE, IT

ZeebruggeAntwerpen/Rotterdam–Duisburg–[Basel]–Milano–Genua

2.

NL, BE, LU, FR

Rotterdam–Antwerpen–Luxemburg–Metz–Dijon–Lyon/[Basel]

3.

SE, DK, DE, AT, IT

Stockholm–Malmö–Köpenhamn–Hamburg–Innsbruck–Verona–Palermo

4.

PT, ES, FR

Sines–Lissabon/Leixões

SinesElvas/Algeciras

–Madrid–San Sebastián–Bordeaux–Paris–Metz

5.

PL, CZ, SK, AT, IT, SI

GdyniaKatowiceOstrava/ZilinaWienTrieste/Koper

6.

ES, FR, IT, SI, HU

AlmeríaValencia/MadridZaragoza/BarcelonaMarseilleLyonTurinUdineTrieste/Koper–Ljubljana–Budapest–Zahony (gränsen mellan Ungern och Ukraina)

7.

CZ, AT, SK, HU, RO, BG, EL

PragWien/BratislavaBudapest

–BukarestConstanta

–VidinSofiaThessalonikiAten

8.

DE, NL, BE, PL, LT

Bremerhaven/Rotterdam/Antwerpen–Aachen/Berlin–Warszawa–Terespol (gränsen mellan Polen och Vitryssland)/Kaunas

9.

CZ, SK

PragueHorni LidečŽilina-Košice-Čierna nad Tisou (gränsen mellan Slovakien och Ukraina)


(1)  Med ”/” avses alternativa linjer.


BILAGA II

Kriterier som ska beaktas i enlighet med artiklarna 4 och 5

a)

Godskorridorens förenlighet med TEN-T, ERTMS-korridorerna och/eller de korridorer som fastställs av RNE.

b)

Integrering av TEN-T:s prioriterade projekt (1) i godskorridoren.

c)

Det förhållandet att godskorridoren passerar minst tre medlemsstaters territorium, eller två medlemsstaters territorium om avståndet mellan de terminaler som betjänas av godskorridoren är längre än 500 km.

d)

Sökandenas intresse av godskorridoren.

e)

Jämvikten mellan den samhällsekonomiska kostnad och nytta som upprättandet av godskorridoren medför.

f)

Förenligheten mellan alla godskorridorer som föreslås av medlemsstaterna för att inrätta ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstransport.

g)

Förekomsten av goda transportförbindelser med andra transportsätt, särskilt tack vare ett adekvat nät av terminaler, även i kusthamnar och inlandshamnar.

h)

Om lämpligt, bättre transportförbindelser mellan medlemsstater och angränsande tredjeländer.


(1)  Se bilaga III till Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (EGT L 228, 9.9.1996, s. 1).


RÅDETS MOTIVERING

I.   INLEDNING

Den 15 december 2008 lade kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik.

Den 23 april 2009 röstade Europaparlamentet igenom sitt yttrande vid första behandlingen.

Den 11 juni 2009 nådde rådet en politisk överenskommelse om förslaget till förordning.

Den 22 februari 2010 antog rådet vid första behandlingen sin ståndpunkt i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarande som fastställs i artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Rådet tog i sitt arbete hänsyn till yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (1) samt Regionkommittén (2).

II.   ANALYS AV RÅDETS STÅNDPUNKT VID FÖRSTA BEHANDLINGEN

1.   Allmänt

Den 15 december 2008 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik. Syftet med den föreslagna förordningen var att upprätta ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik bestående av internationella korridorer, vilket ska ge operatörerna en effektiv och högkvalitativ infrastruktur för godstransporter. Järnvägsoperatörerna skulle därmed kunna erbjuda effektiva och högkvalitativa tjänster och öka sin konkurrenskraft på marknaden för godstransporter. I förslaget fastställs därför bestämmelser om upprättande och ändring av godskorridorer, organisation och förvaltning av dessa och åtgärder för genomförande av godskorridorer, planering av investeringar samt förvaltning av kapacitet och trafikstyrning.

Rådets ståndpunkt vid första behandlingen skapar en sammanhängande ram för upprättandet av ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik. I denna föreskrivs ett enklare förfarande, på grundval av en förteckning över korridorernas huvudlinjer, för upprättandet av de första godskorridorerna. Den första förteckningen bör fyllas i av de medlemsstater som inte omnämns i bilaga I till förordningen, vilka kommer att upprätta godkorridorer i ett senare skede. Enligt rådets förhållningssätt finns det dessutom möjlighet till undantag. Det innebär också ett mer välstrukturerat system för förvaltning av godskorridorer. Rådet har också enats om att inrätta ett mer flexibelt system för ansökningar om tåglägen för godståg på grundval av ett förstärkt samarbete mellan infrastruktursförvaltarna.

2.   De viktigaste frågorna

i)   Urval av godskorridorer

Kommissionen föreslog att det skulle finnas ett förfarande enligt vilket varje medlemsstat skulle vara skyldig att upprätta minst en korridor med en eller flera andra berörda medlemsstater. Dessutom skulle några medlemsstater vara skyldiga att upprätta minst två eller tre korridorer på grundval av den årliga volymen godstransporter på järnväg, uttryckt i tonkilometer, i dessa medlemsstater.

Rådet valde en annan lösning, nämligen att man inom en viss tidsfrist upprättar de första godskorridorerna utifrån en förteckning över korridorernas huvudlinjer enligt bilaga I till förordningen, samt inför en skyldighet för de medlemsstater som inte omnämns i den förteckningen att delta i upprättandet av minst en godskorridor. Medlemsstaterna ska också delta i upprättandet av en korridor eller i förlängningen av en befintlig korridor, för att garantera att en angränsande medlemsstat kan fullgöra skyldigheten att upprätta åtminstone en godskorridor.

Ovannämnda lösning omfattar två möjliga undantag från skyldigheten att delta i upprättandet av en godskorridor. Ett första undantag kan berättigas under vissa förutsättningar, t.ex. brist på intresse bland de sökande som förväntas använda korridoren, avsaknad av samhällsekonomiska vinster, eller att upprättandet av korridoren skulle utgöra en orimlig börda. Undantaget är avhängigt av ett beslut av kommissionen i enlighet med kommittéförfarandet. Det andra undantaget kan vara tillämpligt på en medlemsstat som har ett järnvägsnät med en annan spårvidd än huvudjärnvägsnätet i unionen.

Europaparlamentet gjorde följande ändringar i kommissionens förslag:

Godskorridorerna bör förbinda åtminstone två medlemsstater och vara förenliga med det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) eller korridorerna för det europeiska järnvägssignalsystemet (ERTMS). Vid behov kan vissa avsnitt med hög eller potentiellt hög godstrafikvolym som inte ingår i TEN-T ingå i godskorridoren.

Upprättande eller ändring av en godskorridor ska beslutas av berörda medlemsstater, efter det att de har meddelat kommissionen sina avsikter tillsammans med ett förslag som har utarbetats tillsammans med berörda infrastrukturförvaltare med beaktande av initiativ och åsikter från järnvägsföretag som använder eller är intresserade av att använda korridoren. Berörda järnvägsföretag får delta i processen, om de berörs av betydande investeringar.

Kriterierna för upprättandet av godskorridorer bör fastställas på ett sätt som anpassats till medlemsstaternas och infrastrukturförvaltarnas särskilda behov och som ger dem tillräckligt handlingsutrymme vad avser beslutsfattande och förvaltning.

Senast tre år efter ikraftträdandet av denna förordning ska varje medlemsstat på sitt territorium ta emot åtminstone en godskorridor.

Kommissionen ska ta del av förslagen till upprättande av godskorridorer och granska deras förenlighet med bedömningskriterierna i bilagan till förordningen.

ii)   Förvaltning av godskorridorer

Enligt kommissionens förslag ska berörda infrastrukturförvaltare för varje godskorridor inrätta ett styrande organ som ska ansvara för att fastställa genomförandeplanen för godskorridoren och leda arbetet med att sammanställa och uppdatera densamma. Dessutom ska en arbetsgrupp bildas, sammansatt av förvaltare och ägare till de strategiska terminalerna för godskorridoren. Gruppen kan avge ett yttrande om alla förslag från det styrande organet som får direkta konsekvenser för de strategiska terminalernas investeringar och förvaltning. Det styrande organet får inte fatta beslut i strid med detta yttrande.

Rådet ändrade kommissionens förslag och beslutade att de berörda medlemsstaterna för varje godskorridor ska inrätta en direktion med ansvar för fastställande av godskorridorens allmänna syften, övervakning samt vidtagande av åtgärder för genomförandet och planeringen av investeringar. Direktionen ska bestå av företrädare för de berörda medlemsstaternas myndigheter.

Dessutom ska berörda infrastrukturförvaltare för varje godskorridor inrätta en styrelse som ska ansvara för vidtagandet av angivna åtgärder för genomförande, planering av investeringar, infrastrukturskapacitet och tjänstekvalitet. Styrelsen ska bestå av företrädare för infrastrukturförvaltarna.

Styrelsen ska också inrätta en rådgivande grupp bestående av förvaltare och ägare av terminalerna i godskorridoren. Denna rådgivande grupp kan avge ett yttrande om alla förslag från styrelsen med direkta konsekvenser för investeringarna och för förvaltningen av terminaler. Gruppen kan även avge yttranden på eget initiativ. Styrelsen ska ta hänsyn till alla sådana yttranden.

Europaparlamentet följde i stort sett kommissionens förslag. När det gäller bestämmelsen om inrättandet av ett styrande organ för varje godskorridor föreslog det emellertid att de berörda järnvägsföretagen eller deras sammanslutningar som regelbundet använder korridoren ska ha en rådgivande roll i detta organ.

Europaparlamentet föreslog också att de berörda medlemsstaterna ska få inrätta en styrelse som ska ansvara för godkännandet av det styrande organets genomförandeplan för korridoren och övervaka genomförandet av den.

Vid inrättandet av en arbetsgrupp, sammansatt av förvaltare och ägare till de strategiska terminalerna för godskorridoren, såsom kommissionen föreslagit, bör slutligen även företrädare för kust- och inlandshamnar inkluderas.

iii)   Strategiska terminaler och prioriterade godstransporter

Enligt kommissionens förslag skulle det styrande organet anta en strategi för utvecklingen av strategiska terminaler för att dessa skulle kunna möta godstrafikens behov i godskorridoren.

Dessutom föreslog kommissionen att det styrande organet skulle fastställa kategorier för olika typer av varutrafik som skulle gälla inom hela godskorridoren. Åtminstone en av dessa kategorier, kallad prioriterade godstransporter, skulle omfatta varor som är känsliga för lång leveranstid och för vilka transporttiden därför bör kortas och punktlighet garanteras.

I sin ståndpunkt vid första behandlingen strök rådet de artiklar som kommissionen hade föreslagit på detta område. I fråga om strategiska terminaler ansåg rådet att frågan ska avgöras av marknaden. När det gäller prioriterade godstransporter var man överens om att dessa kan vara diskriminerande, särskilt när det gäller passagerartåg.

Europaparlamentet följde i stort sett kommissionens förslag. I fråga om strategiska terminaler föreslog parlamentet dock att det läggs till en hänvisning till en integrerad strategi, inklusive intermodala knutpunkter längs godskorridorerna. Strategin skulle omfatta samarbete med regionala, lokala och nationella myndigheter, anskaffning av mark för att bygga ut järnvägsgodsterminaler och bättre tillgång till medel för att främja sådan utbyggnad. Dessutom skulle det styrande organet se till att det byggs ett tillräckligt antal terminaler på strategiska ställen med utgångspunkt från den förväntade trafikvolymen.

När det gäller artikeln om prioriterade godstransporter beslutade Europaparlamentet att ändra titeln till ”Kategorier för olika typer av tåglägen i godskorridorerna”, att anpassa artikeltexten i enlighet med detta och att hänvisa till periodiska uppdateringar av kategorier för olika typer av tåglägen som ska gälla inom hela godskorridoren. Åtminstone en av dessa kategorier (nedan kallad snabba godstransporter) skulle omfatta ett tågläge med kort transporttid och garanterad punktlighet. Dessutom skulle kriterierna för fastställande av standardkategorierna för olika typer av varutrafik antas av det styrande organet efter samråd med de sökande som kan komma att använda godskorridoren.

iv)   En enda kontaktpunkt för ansökningar om internationella tåglägen

Kommissionen föreslog att det styrande organet skulle inrätta en enda kontaktpunkt för ansökningar om tåglägen för godståg som passerar minst en nationsgräns i godskorridoren och att alla ansökningar avseende dessa tåglägen skulle lämnas till denna enda kontaktpunkt.

Rådet godtog inte det obligatoriska förfarande som kommissionen föreslagit utan beslutade i stället att styrelsen för en godskorridor ska utse eller inrätta ett gemensamt organ och/eller ett informationssystem genom samarbete mellan infrastrukturförvaltarna, vilket ska erbjuda sökande möjlighet att på ett enda ställe och genom en enda åtgärd begära infrastrukturkapacitet för godståg som passerar åtminstone en gräns i godskorridoren.

Europaparlamentet följde i stort sett kommissionens förslag. Det beslutade dock att föreslå att enskilda infrastrukturförvaltare för en godskorridor ska kunna utses att fungera som kundtjänst vid den enda kontaktpunkten för sökande som ansöker om tågläge.

v)   Godkända sökande

Enligt kommissionens förslag har andra sökande än järnvägsföretag och deras internationella sammanslutningar möjlighet att ansöka om tåglägen för varutransporter när dessa berör ett eller flera avsnitt av godskorridoren.

Rådet strök den artikel om godkända sökande som kommissionen hade föreslagit. Rådet godtar enbart möjligheten för andra sökande än järnvägsföretag och deras internationella sammanslutningar att ansöka om tåglägen för vissa avsnitt av dessa tåglägen, om dessa tåglägen finns i medlemsstater där den nationella lagstiftningen accepterar sådana ansökningar.

Europaparlamentet följde kommissionens förslag, med en smärre ändring av texten.

vi)   Trafikstyrning vid störningar

Kommissionen föreslog att godskorridorens infrastrukturförvaltare skulle fastställa och offentliggöra prioriteringsregler för olika trafiktyper i händelse av trafikstörningar i godskorridoren. I dessa prioriteringsregler skulle det åtminstone föreskrivas att ett tågläge som tilldelats ett tåg med prioriterade godstransporter som uppfyller de ursprungliga kraven för detta tågläge inte kan överföras till ett annat tåg eller ändras om inte den ursprungliga innehavaren av tågläget samtycker till att det överförs till ett annat tåg eller ändras.

Rådet ändrade kommissionens förslag och beslutade att styrelsen ska anta gemensamma mål för punktlighet och/eller riktlinjer för trafikstyrning vid störning av tågtrafiken i godskorridoren. Utifrån dessa mål och/eller riktlinjer ska varje berörd infrastrukturförvaltare därefter utarbeta regler för prioritering mellan olika typer av trafik i godskorridoren. Principerna för fastställande av prioriteringsreglerna ska syfta till att minimera den övergripande återhämtningstiden för nätet med beaktande av behoven för alla typer av transport.

Europaparlamentet följde i stort sett kommissionens förslag, men gick med på att godskorridorens infrastrukturförvaltare fastställer och offentliggör prioriteringsregler för olika tåglägen, i synnerhet för tåglägen som tilldelats försenade tåg, i händelse av trafikstörningar i alla avsnitt av järnvägsnätet. Detta ska ske på förslag av godskorridorens styrande organ och med respekt för de principer och planer som avses i artikeln.

vii)   Undantag

Kommissionen föreslog att en medlemsstat i tillämpliga fall skulle få avvika från denna förordning genom att inge en motiverad ansökan om undantag till kommissionen. Kommissionen skulle fatta beslut om denna ansökan i enlighet med ett fastställt samrådsförfarande, med beaktande av geografiska förhållanden samt av järnvägsgodstransporternas utveckling i den medlemsstat som har ingivit ansökan om undantag.

Rådet strök kommissionens förslag till denna bestämmelse. I stället enades det om en artikel om övergångsbestämmelser, där det slås fast att Republiken Cypern och Republiken Malta inte ska behöva tillämpa denna förordning så länge som inget järnvägssystem finns på deras territorium.

Europaparlamentet följde kommissionens förslag.

3.   Andra ändringar som antagits av Europarlamentet

Ytterligare ändringsförslag, som inte togs med i rådets ståndpunkt vid första behandlingen, rör särskilt

en hänvisning till järnvägsgodstrafikens optimering och tillförlitlighet,

forskningsprogram, Marco Poloprogrammet samt unionens politikområden och fonder, såsom Sammanhållningsfonden,

inrättande av effektiva och tillräckliga förbindelser med andra transportsätt, i syfte att utveckla ett effektivt och integrerat godstransportnät,

förfarandet för fastställande av prestandaindikatorer,

ändringar av definitionerna i artikel 2,

en anpassning av genomförandeplanen,

införandet av en hänvisning till eventuella flaskhalsar,

ett program för förbättring av godskorridorerna,

en marknadsundersökning som regelbundet ska uppdateras,

program för verksamhetsstyrning genom kvalitetskrav på utförande,

sökande som avser att använda godskorridoren,

strategin för investeringsplaner,

investeringsplaner,

reservkapacitet,

en avgift för användningen av tåglägen som tilldelats men inte används,

prioriteringsregler,

samordningen av olika typer av verksamhetsstyrning genom kvalitetskrav på utförande,

information som ska lämnas av infrastrukturförvaltare och andra tredje parter som deltar i internationell kapacitetstilldelning till regleringsorganen.

III.   SLUTSATS

Rådet har vid fastställandet av sin ståndpunkt vid första behandlingen i full utsträckning beaktat kommissionens förslag och Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen. När det gäller de ändringar som Europaparlamentet föreslagit noterar rådet att ett antal ändringar – i princip, delvis eller i sin helhet – redan har införts i rådets ståndpunkt vid första behandlingen.


(1)  Yttrandet avgivet den 15 juli 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  (ännu ej offentliggjort i EUT).


Top