52009PC0293

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 24.6.2009

KOM (2009) 293 slutlig

2009/0089 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa

{KOM(2009) 292 slutlig}{KOM(2009) 294 slutlig}

MOTIVERING

Bakgrund

Motivering av och målsättning med förslaget

Syftet med detta förslag till förordning är att inrätta en byrå med ansvar för den operativa förvaltningen av stora informationstekniksystem (it-system) inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Byrån kommer att ansvara för den långsiktiga operativa förvaltningen av den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), Schengens informationssystem (VIS) och Eurodac. Avsikten är också att införa en ram för byråns utveckling och operativa förvaltning av andra stora it-system med tillämpning av avdelning IV i EG-fördraget och eventuellt även andra stora it-system på området med frihet, säkerhet och rättvisa. En sådan integrering av ytterligare system kommer dock att kräva ett särskilt mandat från lagstiftaren.

Lagstiftningspaketet omfattar två förslag, nämligen detta förslag till förordning samt ett förslag till rådsbeslut varigenom den byrå som inrättas genom förordningen åläggs en rad uppgifter rörande den operativa förvaltningen av SIS II och VIS med tillämpning av avdelning VI i EU-fördraget. Den föreslagna förordningen omfattar den del av tillämpningsområdet för SIS II, VIS och Eurodac som hör till den första pelaren. Det förslagna beslutet omfattar den del av tillämpningsområdet för SIS II och VIS som hör till den tredje pelaren.

Kommissionen har genomfört en konsekvensbedömning[1] för att finna den bästa lösningen för den långsiktiga förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac. I de gemensamma uttalanden som åtföljde rättsakterna om SIS II och VIS[2] uppmanade rådet och Europaparlamentet kommissionen att, utifrån en ingående konsekvensbedömning rörande finansiella, operationella och organisatoriska aspekter, lägga fram de lagförslag som krävs för att överföra den långsiktiga operativa förvaltningen av SIS II och VIS till en byrå. En analys av de olika alternativen ledde till slutsatsen att en nyinrättad byrå skulle ha bäst förutsättningar att fungera som ”förvaltningsmyndighet” för dessa system på längre sikt.

Byråns huvuduppgift kommer att vara att sköta den operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac genom att hålla systemen i drift dygnet runt sju dagar i veckan och därigenom säkerställa ett fortlöpande och oavbrutet utbyte av uppgifter. Utöver dessa operativa uppgifter kommer byrån även att åläggas motsvarande ansvar för antagande av säkerhetsåtgärder, rapportering, offentliggörande, tillsyn, information, anordnande av särskild VIS- och SIS II-relaterad fortbildning, genomförande av pilotprojekt på särskild och preciserad begäran av kommissionen samt uppföljning av forskning. En gemensam byrå för de olika systemen kommer att göra det möjligt att utnyttja synergier och dela på anläggningar och personal. Byråns ledningsstruktur återspeglar den befintliga variabla geometri som gäller för en heterogen grupp av deltagande länder (EU-medlemsstater med olika grader av deltagande i informationssystemen samt associerade länder).

Förslaget påverkar inte budgetramen för 2007–2013. Den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag grundar sig i huvudsak på beräkningar och sifferuppgifter från den konsekvensbedömning som genomfördes 2007. Finansieringsöversikten utgår från antagandet att föreliggande förslag kommer att antas 2010, så att byrån kan inrättas formellt 2011 och 2012 bli en fullt fungerande byrå som kan överta alla uppgifter som rör den operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac och andra stora it-system. I de gemensamma uttalanden som åtföljde rättsakterna om SIS II och VIS åtog sig Europaparlamentet och rådet att behandla förslagen om den långsiktiga operativa förvaltningen av SIS II och VIS så snabbt som möjligt och att anta dem i tid, så att byrån kan vara i full drift inom en period på fem år från ikraftträdandet av rättsakterna om SIS II och VIS.

Slutligen är det viktigt att rådet beaktar betydelsen av byråns placering.

Allmän bakgrund

I artikel 61 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (nedan kallat EG-fördraget ) föreskrivs att rådet ska besluta om åtgärder som syftar till att säkerställa den fria rörligheten för personer i enlighet med artikel 14 i EG-fördraget, och i samband därmed besluta om direkt relaterade stödåtgärder avseende kontroller vid de yttre gränserna, asyl och invandring samt om åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet.

Schengens informationssystem upprättades på grundval av Schengenkonventionen[3] för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, inklusive nationell säkerhet. Den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 och rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[4]. Dess syfte är att inom Europeiska unionens område med frihet, säkerhet och rättvisa bidra till en hög säkerhetsnivå, vilket inbegriper att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och skydda medlemsstaternas inre säkerhet, samt att med hjälp av uppgifter som kommuniceras via detta system tillämpa bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen i EG-fördraget avseende rörlighet för personer i de territorierna.

Informationssystemet för viseringar inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen)[5]. VIS kommer att göra det möjligt för konsulat och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna att utbyta viseringsuppgifter i syfte att förenkla viseringsförfarandena, förebygga viseringsshopping, bidra till kampen mot bedrägerier, underlätta kontrollerna vid gränsövergångar vid de yttre gränserna och inom medlemsstaternas territorium, bistå vid identifieringen av tredjelandsmedborgare, underlätta tillämpningen av Dublinkonventionen och bidra till att förebygga hot mot någon av medlemsstaternas inre säkerhet.

I rättsakterna om inrättande och förvaltning av SIS II och VIS anges att de centrala systemen och back-up-systemen till dessa ska vara finnas i Strasbourg i Frankrike (CS-VIS och det centrala VIS) respektive i Sankt Johann im Pongau i Österrike (back-up-systemen till CS-SIS och det centrala VIS).

Eurodac, som är ett it-system på EU-nivå, inrättades för att underlätta tillämpningen av Dublinkonventionen[6]. Syftet med denna konvention var att skapa en mekanism för fastställande av ansvaret för prövningen av asylansökningar som givits in i någon av EU:s medlemsstater. Konventionen ersattes av ett gemenskapsinstrument, nämligen rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (Dublinförordningen)[7].

De rättsliga ramarna för SIS II, VIS och Eurodac karaktäriseras av en variabel geometri. Å ena sidan deltar Irland och Förenade kungariket i Eurodac, samtidigt som de endast delvis är involverade i SIS II och inte deltar alls i VIS, medan Danmark är involverat i alla tre systemen på en annan rättslig grund. Å andra sidan finns det ett antal länder som inte är med i EU, nämligen Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein, som är eller kommer att bli associerade med genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och därför deltar både i SIS II och i VIS.

Gällande bestämmelser på området för förslaget

På grund av SIS II-systemets pelaröverskridande inslag, utgörs den rättsliga ramen för SIS II både av förordningar och beslut under den första pelaren och av beslut under den tredje pelaren:

- Rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[8].

- Rådets beslut 2001/886/RIF av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[9].

- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[10].

- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon[11].

- Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[12].

- Kommissionens beslut 2007/170/EG och 2007/171/EG av den 16 mars 2007 om fastställande av nätkrav för Schengens informationssystem II[13].

- Rådets förordning (EG) nr 189/2008 av den 18 februari 2008 om testerna rörande andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[14].

- Rådets beslut nr 2008/173/EG av den 18 februari 2008 om testerna rörande andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[15].

- Kommissionens beslut 2008/333/EG och 334/2008/RIF av den 4 mars 2008 om antagande av Sirenehandboken och andra genomförandeåtgärder avseende andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[16].

- Rådets förordning (EG) nr 1104/2008 av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[17].

- Rådets beslut 2008/839/RIF av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[18].

Till skillnad från SIS II inrättades VIS på grundval av den första pelaren. En av VIS-rättsakterna har dock antagits på grundval av den tredje pelaren för att göra det möjligt för behöriga brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till systemet för sökningar beträffande vissa typer av brott. Följande rättsakter är av relevans för VIS:

- Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS)[19] är den rättsliga grunden för införandet av de anslag som behövs för utvecklingen av VIS i Europeiska unionens allmänna budget.

- Kommissionens beslut 2006/752/EG av den 3 november 2006 om lokaliseringen av Informationssystemet för viseringar under utvecklingsfasen[20].

- Kommissionens beslut 2006/648/EG av den 22 september om fastställande av tekniska specifikationer för standarder för biometriska kännetecken i samband med utvecklingen av Informationssystemet för viseringar[21].

- Kommissionens beslut 2008/602/EG av den 17 juni 2008 om fastställande av fysisk arkitektur och krav för de nationella gränssnitten och för kommunikationsinfrastrukturen mellan det centrala VIS och de nationella gränssnitten under utvecklingsfasen[22].

- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen)[23].

- Rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott[24].

Eurodac inrättades på grundval av den första pelaren:

- Rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen[25].

- Rådets förordning (EG) nr 407/2002 av den 28 februari 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2725/2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen[26].

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Förslaget är förenligt med Europeiska unionens befintliga politik och mål, särskilt målet att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Samråd med berörda parter och konsekvensbedömning

Expertbistånd och hörande av berörda parter

Konsekvensbedömningsrapporten grundar sig på en förberedande undersökning som utförts av en extern uppdragstagare[27]. Som ett led i undersökningen genomfördes tjugosju intervjuer med företrädare för Europeiska unionens medlemsstater, Norge, Europaparlamentet, kommissionen, Europeiska datatillsynsmannen, den gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen, Europeiska miljöbyrån, Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), Europol, C.SIS-stället i Strasbourg, som ansvarar för den operativa förvaltningen av SIS 1+, samt sakkunniga från näringslivet. Dessutom inrättades en avdelningsöverskridande styrgrupp, bestående av företrädare för de berörda generaldirektoraten inom kommissionen, för att stödja arbetet med konsekvensbedömningen.

Konsekvensbedömning

Efter en inledande genomgång valde man ut fem möjliga lösningar för den långsiktiga förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac. Dessa alternativ blev föremål för ytterligare analys.

- Alternativ 1 – utgångsläget: Den lösning för den operativa förvaltningen av SIS II och VIS som fastställts för övergångsperioden (som innebär att kommissionen överlåter de operativa förvaltningsuppgifterna på medlemsstaternas myndigheter) blir permanent. För närvarande förvaltas Eurodac av kommissionen, och även denna lösning skulle bibehållas.

- Alternativ 2 – en modifierad version (utgångsläget+) av det nuvarande läget; innebär att kommissionen överlåter de operativa förvaltningsuppgifterna i samband med SIS II, VIS och Eurodac till medlemsstaternas myndigheter.

- Alternativ 3 – en nyinrättad byrå övertar ansvaret för den långsiktiga operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac.

- Alternativ 4 – förvaltningen av de tre systemen övertas av Frontex, vilket skulle kräva ändringar av både grundrättsakten och byråns förvaltningsstruktur.

- Alternativ 5 – Europol förvaltar SIS II medan kommissionen förvaltar VIS och Eurodac. Denna lösning övervägdes medan förhandlingarna om omvandlingen av den nuvarande Europolkonventionen till en gemenskapsrättsakt fortfarande pågick.

En jämförande analys visade att alternativet med en nyinrättad byrå, som syftar till att skapa en gemensam operativ förvaltningsstruktur för SIS II, VIS och Eurodac, skulle vara den bästa lösningen.

Rättsliga aspekter

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Syftet med förslaget är att inrätta en byrå med ansvar för den operativa förvaltningen av SIS II, VIS, Eurodac och andra stora it-system med tillämpning av avdelning IV i EG-fördraget och eventuellt även för andra it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa på grundval av en relevant rättsakt.

Åtgärden att anförtro den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa åt en byrå påverkar inte de särskilda regler om syfte, rätt till åtkomst, säkerhetsåtgärder och dataskyddskrav som gäller för dessa system.

Byrån ska inrättas i form av ett gemenskapsorgan med ställning som juridisk person. De första uppgifter som åläggs byrån är av operativ natur och syftar till att säkerställa den samlade förvaltningen och driften av informationssystemen. Byrån skulle således bli ett kompetenscenter med specialiserad driftspersonal. En specialiserad organisation skulle också ge störst effektivitet och flexibilitet, även när det gäller utvecklingen och den operativa förvaltningen av andra system som kan komma att införas inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Byrån ska ansvara för alla de uppgifter rörande kommunikationsinfrastruktur som anges i artikel 15.2 i SIS II-förordningen och SIS II-beslutet, och i artikel 4.2 i förordning (EG) XX/2009 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EG) nr […/…][28]. Byrån ska också bidra till utbildningen av VIS- och SIS II-experter, vilket inkluderar fortbildning för personal som medverkar i utbytet av kompletterande uppgifter, följa upp forskning samt genomföra pilotprojekt på särskild och preciserad begäran av kommissionen.

Dessutom kunde byrån i förekommande fall få ansvaret för att utveckla och förvalta nya stora informationssystem inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Detta skulle kräva rättsakter om inrättande av sådana nya system, så att byrån kan förses med nödvändiga befogenheter.

Byråns viktigaste ledningsorgan är styrelsen, där medlemsstaterna och kommissionen ska vara företrädda på lämpligt sätt. Medlemsstaterna bör vara representerade på ett sätt som återspeglar varje medlemsstats rättigheter och skyldigheter enligt fördragen. Länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna ska också delta i byråns arbete.

Rättslig grund

Detta förslag till förordning har samma rättsliga grund som SIS II-förordningen (förordning (EG) nr 1986/2006), VIS-förordningen (förordning (EG) nr 767/2008) och Eurodac-förordningen (förordning (EG) nr 2725/2000) och vilar således på artiklarna 62.2 a, 62.2 b ii, 63.1 a, 63.3 b och 66 i EG-fördraget.

Av artikel 66 i EG-fördraget följer att lämpliga åtgärder ska vidtas för att uppmuntra och stärka samarbetet mellan de relevanta enheterna i medlemsstaternas förvaltningar samt mellan dessa enheter och kommissionen inom viserings-, asyl- och invandringsområdena samt inom andra områden med kopplingar till den fria rörligheten för personer. Detta är en lämplig rättslig grund, eftersom byrån ska ha till uppgift att främja kommunikationen och samarbetet mellan de relevanta enheterna i medlemsstaternas förvaltningar inom de områden som anges ovan.

De operativa förvaltningsuppgifter som överlåts på byrån ska stödja de politiska målsättningar som ligger till grund för SIS II- och VIS-förordningarna. I enlighet med artikel 62.2 a och artikel 63.3 b i EG-fördraget, som utgör en lämplig rättslig grund för SIS II-förordningen, ska byråns verksamhet tekniskt sett omfatta frågor om personkontroll vid de yttre gränserna och åtgärder med avseende på olaglig invandring och olaglig vistelse. När det gäller frågor rörande VIS ska byråns verksamhet tekniskt sett stödja förfarandena för utfärdande av viseringar i medlemsstaterna. Rättslig grund för detta är artikel 62.2 b ii i EG-fördraget.

När det gäller frågor rörande Eurodac ska de operativa förvaltningsuppgifter som överlåts på byrån tekniskt sett stödja förfarandet för att fastställa vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en tredjelandsmedborgare har gett in i någon medlemsstat (artikel 63.1 a i EG-fördraget).

Enligt artikel 67 i EG-fördraget, jämförd med artikel 1 i rådets beslut 2004/927/EG om att låta delar av de områden som omfattas av avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen regleras av förfarandet i artikel 251 i det fördraget[29], ska åtgärder som avses i artiklarna 62.2 a, 62.2 b ii, 63.1 a och 63.3 b i EG-fördraget antas enligt medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i EG-fördraget. Eftersom beslut enligt artikel 66 i EG-fördraget ska fattas med kvalificerad majoritet[30] är de rättsliga grunderna förenliga och kan kombineras. Därför är medbeslutandeförfarandet tillämpligt för antagandet av förordningen som helhet.

Variabel geometri

Eftersom den rättsliga grunden för detta förslag till förordning finns i avdelning IV i EG-fördraget, påverkas det av den variabla geometri som följer av protokollen om Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks ställning. Förslaget till förordning grundar sig på Schengenregelverket och bestämmelserna om Eurodac-relaterade åtgärder. Därför måste följande verkningar med avseende på de olika protokollen och associeringsavtalen beaktas.

Danmark:

Enligt det protokoll om Danmarks ställning som fogats till EU- och EG-fördragen ska Danmark inte delta i rådets beslut om åtgärder enligt avdelning IV i EG-fördraget, med undantag för ”åtgärder för att bestämma de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att ha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser eller […] åtgärder som avser en enhetlig utformning av viseringar”. Detta förslag bygger på Schengenregelverket, och artikel 5 i protokollet är tillämplig. I enlighet med artikel 5 i ovan nämnda protokoll beslutade Danmark att genomföra förordning (EG) nr 1987/2006 och förordning (EG) nr 767/2008 i nationell rätt.

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som är fogat till fördragen deltar inte Danmark i antagandet av denna förordning när det gäller de delar som berör Eurodac och är därför inte bundet av den och omfattas inte av dess tillämpning såvitt gäller de bestämmelserna. Danmark deltar emellertid i den befintliga Eurodac-förordningen, i enlighet med ett internationellt avtal[31] som landet ingick med EG 2006.

Förenade kungariket och Irland:

Förslagen innebär en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, i vilket Förenade kungariket och Irland inte deltar enligt rådets beslut (EG) nr 365/2000 av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket och rådets beslut (EG) nr 192/2002 av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket. Förenade kungariket och Irland deltar således inte i antagandet av denna förordning och är därför inte bundna av den och omfattas inte av dess tillämpning.

Förordning (EG) nr 2725/2000 (Eurodac-förordningen) är bindande för Förenade kungariket och Irland, sedan de meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av förordningen i enlighet med protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning som fogats till fördragen. Dessa medlemsstaters ställning med avseende på Eurodac-förordningen påverkar inte deras eventuella deltagande i den här förordningen.

Norge och Island:

När det gäller Norge och Island utgör detta förslag en sådan utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[32].

Parallellt med en rad tredjeländers associering till Schengenregelverket har gemenskapen ingått, eller är i färd med att ingå, flera avtal som associerar dessa länder också till de Eurodac-relaterade åtgärderna. Avtalet om associering av Island och Norge ingicks 2001[33].

Schweiz:

När det gäller Schweiz utgör detta förslag en sådan utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[34].

När det gäller åtgärder rörande Eurodac ingicks associeringsavtalet med Schweiz den 28 februari 2008 och börjar att gälla den 12 december 2008[35].

Liechtenstein:

För Liechtenstein utgör detta förslag en sådan utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket som avses i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, på det område som avses i artikel 1 A, B och G i rådets beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG[36].

När det gäller åtgärder rörande Eurodac undertecknades associeringsavtalet med Liechtenstein den 28 februari 2008. Det kommer att ingås vid en senare tidpunkt[37].

Gemensamma bestämmelser för de länder som associerats till åtgärderna rörande Eurodac:

I enlighet med de tre ovannämnda avtalen ska de associerade länderna godta de Eurodac-relaterade åtgärderna och utvecklingen av dessa undantagslöst. De deltar inte i antagandet av rättsakter som ändrar eller bygger på åtgärderna rörande Eurodac (inklusive detta förslag), men ska efter det att en sådan rättsakt godkänts av rådet och Europaparlamentet meddela kommissionen huruvida de godtar dess innehåll. Om Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein inte skulle godta en sådan rättsakt, ska det berörda avtalet upphöra att gälla, om inte den gemensamma kommitté som inrättas genom avtalet fattar annat beslut.

För att skapa rättigheter och skyldigheter mellan Danmark – som i enlighet med vad som förklarats ovan har associerats till de Eurodac-relaterade åtgärderna via ett internationellt avtal – och de ovannämnda associerade länderna, har ytterligare två instrument ingåtts mellan gemenskapen och de associerade länderna[38].

Subsidiaritetsprincipen

Förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen, eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen att överlåta den operativa förvaltningen av det centrala SIS II, det centrala VIS, de nationella gränssnitten, Eurodac och vissa aspekter av dessa systems infrastruktur till en byrå, inte kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand.

Proportionalitetsprincipen

Byrån, som finansieras genom EU-budgeten, skulle bemyndigas att förvalta endast de centrala delarna av SIS II, de centrala delarna av VIS, de nationella gränssnitten, den centrala delen av Eurodac samt vissa inslag i kommunikationsinfrastrukturen. Ansvaret skulle inte omfatta de uppgifter som registreras i systemen. Medlemsstaterna ansvarar för sina nationella system. Byråns befogenheter hålls således på det minimum som krävs för att på ett effektivt, säkert och fortlöpande sätt stödja utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna. Inrättandet av en särskild byrå för dessa uppgifter anses som en proportionell åtgärd med hänsyn till användarnas legitima intressen och de höga krav som måste ställas på systemens säkerhet, tillgänglighet och kapacitet.

Val av regleringsform

En Europaparlamentets och rådets förordning som grundar sig på artiklarna 62.2 a, 62.2 b ii, 63.1 a, 63.3 b och 66 i EG-fördraget är den lämpligaste regleringsformen för inrättande av en byrå i enlighet med avdelning IV i EG-fördraget.

Budgetkonsekvenser

Byrån kommer att finansieras via Europeiska unionens allmänna budget. De anslag som behövs för att täcka kostnaderna för byråns verksamhet finns upptagna i budgetplanen för 2011–2013, under budgetrubrikerna 18 02 04 ”Schengens informationssystem (SIS II)”, 18 02 05 ”Informationssystemet för viseringar (VIS)” och 18 03 11 ”Eurodac”. Finansieringsöversikten som bifogas detta förslag är gemensam med det förslag till rådsbeslut varigenom den byrå som inrättas genom förordning XX åläggs en rad uppgifter rörande den operativa förvaltningen av SIS II och VIS med tillämpning av avdelning VI i EU-fördraget.

Övriga upplysningar

Förenklingar

Förslaget innebär en förenkling av lagstiftningen genom att det skapas en enda operativ förvaltningsstruktur för flera it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Utvärdering

Artikel 27 i den föreslagna förordningen innehåller en utvärderingsklausul.

2009/0089 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 62.2 a, 62.2 b ii, 63.1 a, 63.3 b och 66,

med beaktande av kommissionens förslag[39],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[40], och

av följande skäl:

1. Den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[41], och rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[42]. Enligt förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF ska kommissionen under en övergångsperiod ansvara för den operativa förvaltningen av det centrala SIS II. Efter denna övergångsperiod ska en förvaltningsmyndighet överta ansvaret för den operativa förvaltningen av det centrala SIS II och vissa delar av informationsinfrastrukturen.

2. Informationssystemet för viseringar (VIS) inrättades genom rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS)[43]. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen)[44] ska kommissionen under en övergångsperiod ansvara för den operativa förvaltningen av det centrala VIS. Efter denna övergångsperiod ska en förvaltningsmyndighet överta den operativa förvaltningen av det centrala VIS, de nationella gränssnitten och vissa aspekter av infrastrukturen för kommunikation.

3. Eurodac inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen[45]. Enligt förordning (EG) nr XX/2009 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EG) nr […/…] ska kommissionen under en övergångsperiod ansvara för den operativa förvaltningen av Eurodac. Efter denna övergångsperiod ska en förvaltningsmyndighet överta den operativa förvaltningen av det centrala systemet och vissa aspekter av infrastrukturen för kommunikation.

4. För att säkerställa den operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac efter övergångsperioden och eventuellt även av andra informationstekniksystem (it-system) inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, är det nödvändigt att inrätta en förvaltningsmyndighet.

5. För att skapa synergier är det nödvändigt att samla den operativa förvaltningen av dessa system i en enda enhet, och på så sätt skapa förutsättningar för att utnyttja stordriftsfördelar, uppnå en kritisk massa och garantera högsta möjliga utnyttjandegrad av kapital och personalresurser.

6. Eftersom förvaltningsmyndigheten bör vara självbestämmande i rättsligt, administrativt och finansiellt hänseende, bör den inrättas i form av en gemenskapsbyrå med ställning som juridisk person.

7. Följaktligen bör förvaltningsmyndighetens uppgifter enligt förordning (EG) nr 1987/2006, förordning (EG) nr 767/2008 och förordning nr XX/2009 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EG) nr […/…] utövas av byrån. Dessa uppgifter inbegriper fortsatt teknisk utveckling.

8. Dessutom bör byrån ha till uppgift att organisera särskild VIS- och SIS II-relaterad fortbildning.

9. Denna förordning bör kompletteras av en särskild rättsakt som antas enligt avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen och varigenom uppgifter rörande den operativa förvaltningen av SIS II och VIS med tillämpning av avdelning VI i EU-fördraget överförs till byrån.

10. Vidare bör byrån, på grundval av en relevant rättsakt, även ansvara för förberedelsen, utvecklingen och förvaltningen av ytterligare stora it-system med tillämpning av avdelning IV i EG-fördraget. Den kunde eventuellt göras ansvarig för förberedelsen, utvecklingen och förvaltningen av andra it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, på grundval av EG-fördraget eller avdelning VI i EU-fördraget. Dessutom bör byrån ha ansvaret för uppföljningen av forskning på området och, på kommissionens särskilda och preciserade begäran, för genomförandet av pilotprojekt avseende stora it-system med tillämpning av avdelning IV i EG-fördraget.

11. Det förhållandet att den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa anförtros åt en byrå bör inte påverka de särskilda regler som dessa system omfattas av. I synnerhet de särskilda regler om syfte, rätt till åtkomst, säkerhetsåtgärder och andra dataskyddskrav som gäller för vart och ett av de system med avseende på vilka byrån har anförtrotts den operativa förvaltningen, är tillämpliga fullt ut.

12. För att effektivt kunna kontrollera hur byrån fungerar bör medlemsstaterna och kommissionen vara företrädda i byråns styrelse. Styrelsen bör ges nödvändiga befogenheter för att anta det årliga arbetsprogrammet, utföra sina arbetsuppgifter rörande byråns budget, anta de finansiella bestämmelser som ska gälla för byrån, utse den verkställande direktören och fastställa förfarandena för den verkställande direktörens beslut om byråns operativa uppgifter.

13. För att garantera byråns fulla oavhängighet och oberoende bör den ges en egen budget, som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget. Gemenskapens budgetförfarande bör gälla för gemenskapens bidrag och för alla andra anslag från Europeiska unionens allmänna budget. Revisionen av räkenskaperna bör göras av revisionsrätten.

14. Byrån bör samarbeta med Europeiska unionens övriga byråer, särskilt med sådana som inrättats inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, inom ramen för deras respektive behörighetsområden.

15. Byrån bör, i samband med att den säkerställer den operativa förvaltningen av it-system, följa europeiska och internationella standarder och mycket högt ställda yrkeskrav.

16. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[46] gäller också för byråns hantering av personuppgifter. I denna förordning föreskrivs bland annat att den europeiska datatillsynsmannen ska ha rätt att från byrån erhålla alla uppgifter som denne behöver för sina undersökningar.

17. För att byrån ska kunna fungera så öppet som möjligt bör den omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar[47].

18. På liknande sätt bör Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[48] tillämpas när det gäller byrån, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[49].

19. För att garantera öppna och transparenta anställningsvillkor, och likabehandling av personal, bör tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (tjänsteföreskrifterna), inklusive bestämmelserna om sekretessplikt, gälla för byråns anställda och direktör.

20. Byrån är ett organ som inrättas av Europeiska gemenskaperna enligt artikel 185.1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[50], och finansiella bestämmelser bör antas i enlighet med detta.

21. Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[51] bör tillämpas på byrån.

22. Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att inrätta en byrå på EU-nivå, med ansvar för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

23. Denna rättsakt respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

24. Såvitt denna förordning rör SIS II och VIS deltar Danmark i enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning, inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, bör Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter antagandet av denna förordning besluta om huruvida landet ska genomföra förordningen i sin nationella lagstiftning. I enlighet med artikel 5 i ovan nämnda protokoll beslutade Danmark att genomföra förordning (EG) nr 1987/2006 och förordning (EG) nr 767/2008 i nationell rätt. Danmark har genomfört rådets förordning (EG) nr 2725/2000 i nationell rätt, på grundval av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i Danmark eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, och om Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen[52].

25. I den utsträckning den är tillämplig på SIS II och VIS innebär denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[53]. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som varken är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket i den utsträckning som bestämmelserna i förordningen rör SIS II och VIS och innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket. I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Förenade kungariket inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket i den utsträckning som bestämmelserna i förordningen rör SIS II och VIS och inte innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket.

26. I den utsträckning den är tillämplig på SIS II och VIS innebär denna förordning en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[54]. Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som varken är bindande för eller tillämplig i Irland i den utsträckning som bestämmelserna i förordningen rör SIS II och VIS och innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket. I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland i den utsträckning som bestämmelserna i förordningen rör SIS II och VIS och inte innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket.

27. När det gäller Island och Norge innebär denna förordning, i den utsträckning den är tillämplig på SIS II och VIS, en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[55], närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 rörande vissa tillämpningsföreskrifter för det ovan nämnda avtalet[56]. I den utsträckning den är tillämplig på Eurodac innebär denna förordning en ny åtgärd i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge. Följaktligen bör Republiken Islands och Konungariket Norges delegationer, förutsatt att dessa länder beslutar att förordningen ska införlivas med deras rättsordning, delta i byråns styrelse, om än med begränsad rösträtt. För att det ska fastställas närmare föreskrifter så att Republiken Island och Konungariket Norge ska kunna delta fullt ut i byråns verksamhet bör ytterligare en överenskommelse ingås mellan gemenskapen och dessa stater.

28. När det gäller Schweiz innebär denna förordning, i den utsträckning den är tillämplig på SIS II och VIS, en utveckling i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[57], av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG om ingående av det avtalet på Europeiska gemenskapens vägnar. I den utsträckning den är tillämplig på Eurodac innebär denna förordning en ny åtgärd i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz. Följaktligen bör Schweiziska edsförbundets delegation, förutsatt att Schweiz beslutar att förordningen ska införlivas med dess rättsordning, delta i byråns styrelse, om än utan rösträtt. Ett avtal bör ingås mellan gemenskapen och Schweiziska edsförbundet, i syfte att fastställa närmare bestämmelser om Schweiziska edsförbundets deltagande i byråns verksamhet.

29. När det gäller Liechtenstein innebär denna förordning, i den utsträckning den är tillämplig på SIS II och VIS, en sådan utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket som avses i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i rådets beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG[58]. I den utsträckning den är tillämplig på Eurodac innebär denna förordning en ny åtgärd i den mening som avses i protokollet mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz[59]. Följaktligen bör Furstendömet Liechtensteins delegation delta i byråns styrelse, om än utan rösträtt. Ett avtal bör ingås mellan gemenskapen och Furstendömet Liechtenstein, i syfte att fastställa närmare bestämmelser om Furstendömet Liechtensteins deltagande i byråns verksamhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE

Artikel 1

Inrättande av byrån

Härmed inrättas en byrå för den operativa förvaltningen av den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac samt för utvecklingen och förvaltningen av andra storskaliga informationssystem (nedan kallade it-system), med tillämpning av avdelning IV i EG-fördraget.

KAPITEL II

UPPGIFTER

Artikel 2

Uppgifter i samband med SIS II

Byrån ska utföra de uppgifter som ålades förvaltningsmyndigheten genom förordning (EG) 1987/2006, organisera gemensam fortbildning för personal som medverkar i utbytet av kompletterande uppgifter i enlighet med Sirenehandboken och bidra till utbildningen av SIS II-experter i enlighet med rådets förordning (EG) XXX om inrättande av en utvärderingsmekanism för att övervaka att Schengenregelverket tillämpas korrekt[60].

Artikel 3

Uppgifter i samband med VIS

Byrån ska utföra de uppgifter som ålades förvaltningsmyndigheten genom förordning (EG) nr 767/2008, samt uppgifter rörande fortbildning i användningen av VIS.

Artikel 4

Uppgifter i samband med Eurodac

Byrån ska utföra de uppgifter som ålades förvaltningsmyndigheten genom förordning (EG) XX/2009 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EG) nr […/…].

Artikel 5

Uppföljning av forskning

1. Byrån ska övervaka utvecklingen inom forskning av relevans för förvaltningen av SIS II, VIS, Eurodac och andra stora it-system med tillämpning av avdelning IV i EG-fördraget.

2. Byrån ska hålla kommissionen underrättad om den utveckling som avses i punkt 1.

Artikel 6

Pilotprojekt

30. På särskild och preciserad begäran av kommissionen ska byrån genomföra pilotprojekt för utveckling eller operativ förvaltning av stora it-system med tillämpning av avdelning IV i EG-fördraget.

31. På särskild och preciserad begäran av kommissionen får byrån dessutom göras ansvarig för att genomföra pilotprojekt avseende andra stora informationssystem inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

32. Budgetanslag till pilotprojekt som begärts av kommissionen får tas upp i budgeten för högst två på varandra följande budgetår.

KAPITEL III

UPPBYGGNAD OCH ORGANISATION

Artikel 7

Rättslig ställning

1. Byrån ska vara ett gemenskapsorgan med ställning som juridisk person.

2. Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest omfattande rättskapacitet som en juridisk person kan ha enligt nationell lagstiftning. Den ska särskilt ha rätt att förvärva eller avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Den ska även ha befogenhet att ingå ett avtal om säte med värdmedlemsstaten.

3. Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

33. Byrån ska ha sitt säte i [...]

Artikel 8

Struktur

Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

34. en styrelse,

35. en verkställande direktör, och

36. rådgivande grupper.

Artikel 9

Styrelsens befogenheter

1. För att byrån ska kunna fullgöra sina uppgifter ska styrelsen särskilt ha till uppgift att

37. utse och, i förekommande fall, entlediga den verkställande direktören i enlighet med artikel 15,

38. granska den verkställande direktören i disciplinärenden,

39. fastställa byråns organisationsstruktur efter samråd med kommissionen,

40. fastställa byråns arbetsordning efter samråd med kommissionen,

41. fastställa bestämmelser om byråns språkanvändning i enlighet med artikel 22 i denna förordning,

42. godkänna det avtal om säte som den verkställande direktören ska underteckna med värdmedlemsstaten på initiativ av den verkställande direktören,

43. enligt överenskommelse med kommissionen vidta de nödvändiga genomförandeåtgärder som avses i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna,

44. anta den fleråriga personalpolitiska planen och senast den 31 mars varje år översända denna plan till kommissionen och budgetmyndigheten,

45. före den 30 september varje år, efter att ha mottagit kommissionens yttrande, anta byråns årliga arbetsprogram för det kommande året med två tredjedels majoritet av sina röstberättigade ledamöter och i enlighet med gemenskapens årliga budgetförfarande och gemenskapens lagstiftningsprogram på de områden som omfattas av avdelning IV i EG-fördraget, samt se till att det antagna arbetsprogrammet översänds till Europaparlamentet, rådet och kommissionen och att det offentliggörs,

46. före den 31 mars varje år anta byråns årliga verksamhetsrapport för föregående år och senast den 15 juni översända den till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och revisionsrätten; den årliga verksamhetsrapporten ska offentliggöras,

47. utföra sina arbetsuppgifter avseende byråns budget enligt artiklarna 28, 29.6 och 30 i denna förordning,

48. anta de finansiella bestämmelserna för byrån i enlighet med artikel 30 i denna förordning,

49. utse en medlem av byråns personal till räkenskapsförare, som ska vara funktionellt oberoende vid utförandet av sina arbetsuppgifter,

50. anta nödvändiga säkerhetsåtgärder, inklusive en säkerhetsplan,

51. utse en medlem av byråns personal till uppgiftsskyddsombud i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001,

52. inom sex månader från antagandet av denna förordning anta de praktiska arrangemangen för genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001,

53. anta rapporterna om den tekniska funktionen hos SIS II enligt artikel 50.4 i förordning (EG) 1987/2006 respektive artikel 66.4 i beslut 2007/533/RIF, hos VIS enligt artikel 50.3 i förordning (EG) nr 767/2008 respektive artikel 17.3 i beslut 2008/633/RIF, och hos Eurodac enligt artikel [28] i förordning (EG) XX/2009 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EG) nr […/…],

54. yttra sig om den europeiska datatillsynsmannens granskningsrapport enligt artikel 45 i förordning (EG) 1987/2006 och artikel 42.2 i förordning (EG) nr 767/2008 och besluta hur granskningen ska följas upp,

55. offentliggöra statistik rörande SIS II i enlighet med artikel 50.3 i förordning (EG) nr 1987/2006 respektive artikel 66.3 i beslut 200/533/RIF,

56. säkerställa årligt offentliggörande av förteckningen över de myndigheter som är behöriga att direkt hämta uppgifter ur SIS II enligt artikel 31.8 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 46.8 i beslut 2007/533/RIF, och av den förteckning över N.SIS II-kontor respektive Sirenekontor som avses i artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 7.3 i beslut 2007/533/RIF,

57. fullgöra alla andra uppgifter som anförtros byrån enligt denna förordning.

2. Styrelsen får ge råd till den verkställande direktören i alla frågor som strikt hänför sig till utvecklingen av den operativa förvaltningen av it-systemen.

Artikel 10

Styrelsens sammansättning

1. Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för kommissionen.

2. Varje medlemsstat ska utse en ledamot av styrelsen och en suppleant. Kommissionen ska utse två ledamöter och deras suppleanter. Suppleanterna ska företräda ledamöterna i deras frånvaro. Dessa ska vara ledamöter med rösträtt.

3. Styrelsens ledamöter ska utses på grundval av i vilken mån de har relevant erfarenhet och sakkunskap på hög nivå när det gäller stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa.

4. Ledamöterna ska utses för fyra år. Mandatperioden kan förlängas en gång. Vid mandatperiodens utgång eller om de avgår ska ledamöterna sitta kvar tills deras mandat har förnyats eller tills de har ersatts.

5. Länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder ska delta i byråns arbete. De ska vardera utse en företrädare och en suppleant i styrelsen bland de ledamöter som saknar rösträtt.

Artikel 11

Styrelsens ordförandeskap

1. Styrelsen ska välja en ordförande bland ledamöterna.

2. Styrelseordförandens mandatperiod ska vara fyra år och får förnyas en gång. Ordförandens mandatperiod ska löpa ut tidigare om vederbörandes medlemskap i styrelsen upphör.

3. Ordföranden får endast utses bland de ledamöter som utsetts av medlemsstater som deltar fullt ut i antagandet av de rättsakter som reglerar samtliga system som förvaltas av byrån.

Artikel 12

Styrelsens sammanträden

1. Styrelsen ska kallas till möte på initiativ av dess ordförande eller på begäran av åtminstone en tredjedel av dess ledamöter eller kommissionen. Styrelsen ska hålla minst två ordinarie sammanträden per år.

2. Byråns verkställande direktör ska delta i överläggningarna.

3. Styrelsens ledamöter får bistås av sakkunniga i de rådgivande grupperna.

4. Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer vid sammanträdena.

58. Byrån ska tillhandahålla styrelsens sekretariat.

Artikel 13

Omröstning

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 i denna artikel eller artikel 9.1 i, ska styrelsens beslut fattas med enkel majoritet av dess medlemmar med rösträtt.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 i denna artikel, ska varje ledamot i styrelsen ha en röst.

3. Varje ledamot som utsetts av en medlemsstat som deltar i antagandet av en rättsakt rörande ett it-system som förvaltas av byrån, får rösta om frågor som rör it-systemet i fråga.

4. Om ledamöterna är oeniga om huruvida ett visst it-system berörs av en omröstning kan ledamöterna med två tredjedels majoritet fatta beslut om att det inte berörs.

5. Den verkställande direktören får inte rösta.

59. Röstningsförfarandena ska fastställas mer i detalj i byråns arbetsordning, särskilt villkoren för hur en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutförhet när så är lämpligt.

Artikel 14

Den verkställande direktörens uppgifter och befogenheter

1. Byrån ska ledas och företrädas av den verkställande direktören.

2. Den verkställande direktören ska utföra sina uppgifter i oavhängighet. Utan att det påverkar kommissionens eller styrelsens befogenheter får den verkställande direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något organ.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 ska den verkställande direktören ha det fulla ansvaret för de arbetsuppgifter som anförtros byrån och undergå det årliga förfarande varvid Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten.

4. Europaparlamentet och rådet får uppmana byråns verkställande direktör att rapportera om utförandet av sina arbetsuppgifter.

5. Den verkställande direktören ska särskilt

60. ansvara för myndighetens dagliga förvaltning,

61. vidta nödvändiga åtgärder för att se till att byrån fungerar i enlighet med denna förordning,

62. förbereda och genomföra förfaranden, beslut, strategier, program och verksamheter som antas av styrelsen inom ramen för denna förordning, dess genomförandebestämmelser och annan tillämplig lagstiftning,

63. fastställa och genomföra ett effektivt system för regelbunden övervakning och utvärdering av it-systemen, inbegripet statistik, och byrån,

64. delta utan rösträtt i styrelsens sammanträden,

65. utöva de befogenheter i förhållande till byråns personal som fastställs i artikel 17.2 och sköta personalfrågor,

66. utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna fastställa sekretesskrav som överensstämmer med artikel 17 i förordning (EG) nr 1987/2006, artikel 17 i beslut 2007/533/RIF respektive artikel 26.9 i förordning (EG) nr 767/2008, och av artikel [4.6] i förordning (EG) XX/2009 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EG) nr […/…],

67. förhandla om ett avtal om säte med värdmedlemsstaten och, efter det att avtalet godkänts av styrelsen, underteckna detta.

6. Den verkställande direktören ska till styrelsen överlämna följande utkast för antagande:

68. Byråns årliga arbetsprogram och årliga verksamhetsrapport, efter att först ha hört arbetsgrupperna.

69. De finansiella bestämmelser som ska tillämpas avseende byrån.

70. Utkast till budget för nästkommande år.

71. Den fleråriga personalpolitiska planen.

72. Direktiv för den utvärdering som avses i artikel 27.

73. De praktiska arrangemangen för genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001.

74. Nödvändiga säkerhetsåtgärder, inklusive en säkerhetsplan.

75. Rapporter om hur vart och ett av it-systemen fungerar tekniskt, på det sätt som avses i artikel 9.1 q i denna förordning, på grundval av resultaten av övervakningen och utvärderingen.

76. Årligt offentliggörande av förteckningen över de myndigheter som är behöriga att direkt hämta uppgifter ur SIS II, inklusive den förteckning över N.SIS II-kontor och Sirenekontor som avses i artikel 9.1 t i denna förordning.

77. Den verkställande direktören ska fullgöra varje annan uppgift som anförtros honom eller henne enligt denna förordning.

Artikel 15

Utnämning av verkställande direktör

1. Byråns verkställande direktör ska utses av styrelsen för en period på fem år från en kandidatlista som föreslås av kommissionen.

2. Den sökande som styrelsen valt ut kan före utnämningen bli ombedd att avlägga en försäkran inför behöriga utskott i Europaparlamentet och att besvara frågor från utskottsledamöterna.

3. Under de nio månaderna före femårsperiodens utgång ska kommissionen göra en utvärdering. I utvärderingen ska kommissionen särskilt bedöma

78. resultaten under den första mandatperioden och hur dessa uppnåtts, och

79. byråns uppgifter och behov under de närmaste åren.

4. Styrelsen får på förslag av kommissionen, med beaktande av utvärderingsrapporten och endast i de fall det kan motiveras på grund av byråns uppgifter och behov, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst tre år.

5. Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Inom en månad före förlängningen av mandatperioden kan den verkställande direktören bli ombedd att avlägga en försäkran inför behöriga utskott i Europaparlamentet och att besvara frågor från utskottsledamöterna.

6. Den verkställande direktören är ansvarig för sin verksamhet inför styrelsen.

7. Den verkställande direktören kan befrias från sitt uppdrag av styrelsen.

Artikel 16

Rådgivande grupper

1. Följande rådgivande grupper ska bistå styrelsen med nödvändig sakkunskap om respektive it-system, särskilt i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet och den årliga verksamhetsrapporten:

80. Den rådgivande gruppen för SIS II.

81. Den rådgivande gruppen för VIS.

82. Den rådgivande gruppen för Eurodac.

83. Andra rådgivande grupper som är knutna till ett stort it-system som utvecklas eller förvaltas av byrån.

2. Varje medlemsstat, varje land som är associerat till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna samt kommissionen ska utse en ledamot till var och en av de rådgivande grupperna för en treårsperiod, som kan förnyas.

3. Styrelseledamöterna ska inte vara ledamöter i de rådgivande grupperna. Byråns verkställande direktör eller hans eller hennes företrädare ska ha rätt att närvara som observatörer vid alla möten som hålls av de rådgivande grupperna.

4. Förfarandena för de rådgivande gruppernas arbete och samarbete ska fastställas i byråns arbetsordning.

5. Vid utarbetandet av ett yttrande ska varje rådgivande grupp göra sitt bästa för att uppnå enighet. Om en sådan enighet inte kan uppnås ska yttrandet utgöras av majoritetens ståndpunkt, inklusive deras motiveringar. Även minoritetens ståndpunkt(er) med motiveringar ska föras till protokollet. Artikel 13.3 ska tillämpas i enlighet därmed. Ledamöter som företräder länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna ska ha rätt att avge yttranden som inte tas i beaktande vid rösträkningen.

6. Varje medlemsstat, varje land som är associerat till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna samt kommissionen ska underlätta de rådgivande gruppernas arbete.

7. När det gäller ordförandeskapet ska bestämmelserna i artikel 11 gälla på motsvarande sätt.

KAPITEL IV

VERKSAMHET

Artikel 17

Personal

1. Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och bestämmelser som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapernas institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för byråns personal, inklusive den verkställande direktören.

2. Byrån ska gentemot sin egen personal ha de befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna tillkommer tillsättningsmyndigheten och de befogenheter som enligt anställningsvillkoren för övriga anställda tillkommer den myndighet som bemyndigats att ingå avtal.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna ska byrån tillämpa lämpliga regler avseende tystnadsplikt eller motsvarande sekretesskrav.

4. Styrelsen ska, enligt överenskommelse med kommissionen, anta de nödvändiga genomförandeåtgärder som avses i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

Artikel 18

Allmänintresse

Styrelseledamöterna, den verkställande direktören och de rådgivande gruppernas medlemmar ska förbinda sig att handla i allmänhetens intresse. För detta ändamål ska de varje år ge in en skriftlig åtagandeförklaring.

Artikel 19

Överenskommelse om säte

De nödvändiga arrangemangen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den staten samt de särskilda regler som i den staten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i en överenskommelse om säte mellan byrån och värdmedlemsstaten. Byråns värdmedlemsstat bör tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att byrån ska kunna fungera på ett ändsmålsenligt sätt, vilket inkluderar europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

Artikel 20

Privilegier och immunitet

Byrån ska omfattas av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier.

Artikel 21

Skadeståndsansvar

1. Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lag som är tillämplig på avtalet i fråga.

2. Europeiska gemenskapernas domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt skiljedomsklausul i ett avtal som byrån ingått.

3. När det gäller utomobligatoriskt ansvar ska byrån i enlighet med de gemensamma allmänna principerna i medlemsstaternas lagstiftning ersätta skador som orsakats av dess avdelningar eller personal när de genomför sina arbetsuppgifter.

4. Europeiska gemenskapernas domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för skador enligt punkt 3.

5. De anställdas personliga skadeståndsansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.

Artikel 22

Språk

1. Byrån ska omfattas av bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen[61].

2. Utan att det påverkar beslut som fattats i enlighet med artikel 290 i EG-fördraget ska det årliga arbetsprogram och den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 9.1 i respektive 9.1 j vara utformade på gemenskapens samtliga officiella språk.

3. De översättningar som krävs för byråns verksamhet ska tillhandahållas av översättningscentrumet för Europeiska unionens organ.

4. De praktiska arrangemangen för genomförandet av språkordningen ska fastställas av styrelsen.

Artikel 23

Tillgång till handlingar

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar[62] ska tillämpas på handlingar som innehas av byrån.

2. Styrelsen ska, inom sex månader från det att denna förordning börjat gälla, anta de praktiska arrangemangen för genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001.

3. De beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan utgöra grund för ett klagomål till ombudsmannen eller en talan inför Europeiska gemenskapernas domstol enligt artiklarna 195 och 230 i EG-fördraget.

Artikel 24

Information och kommunikation

1. Byrån får på eget initiativ informera på de områden som ingår i dess uppdrag. Den ska särskilt se till att allmänheten och alla berörda parter, förutom genom offentliggörande enligt artikel 9.1 i, j, s, och t samt artikel 27.3 och artikel 29.8, snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättbegriplig information om dess arbete.

2. Styrelsen ska fastställa de praktiska arrangemangen för tillämpningen av punkt 1.

Artikel 25

Uppgiftsskydd

1. Den information som byrån behandlat i enlighet med denna förordning ska omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[63].

2. Styrelsen ska fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EG) nr 45/2001, även bestämmelser som rör byråns uppgiftsskyddsombud.

Artikel 26

Säkerhetsbestämmelser om skydd av sekretessbelagda uppgifter och uppgifter som inte är sekretessbelagda men av känslig

natur

1. Byrån ska tillämpa de säkerhetsprinciper som anges i kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna[64]. Det omfattar bland annat bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sekretessbelagd information.

2. Byrån ska också tillämpa de säkerhetsprinciper för behandling av icke sekretessbelagd men känslig information som antagits och genomförts av Europeiska kommissionen.

Artikel 27

Utvärdering

1. Styrelsen ska beställa en oberoende extern utvärdering av denna förordnings tillämpning senast tre år efter det att byrån inlett sin verksamhet och vart femte år därefter, på grundval av de direktiv som styrelsen utfärdat efter samråd med kommissionen.

2. I utvärderingen ska byråns och dess arbetsmetoders användbarhet, relevans och effektivitet bedömas. Synpunkter från berörda parter på europeisk och nationell nivå ska beaktas vid utvärderingen.

3. Styrelsen ska ta emot utvärderingen och utfärda rekommendationer om ändring av denna förordning, byrån och dess arbetsmetoder, samt lägga fram dessa för kommissionen, som ska översända dem tillsammans med sitt eget yttrande och lämpliga förslag till rådet och Europaparlamentet. En åtgärdsplan med tidsschema ska bifogas vid behov. Både utvärderingen och rekommendationerna ska offentliggöras.

KAPITEL V

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 28

Budget

1. Byråns intäkter ska, utan att det påverkar andra typer av inkomster, bestå av följande:

84. Ett bidrag från gemenskapen som tas upp i Europeiska unionens allmänna budget (avsnitt Kommissionen).

85. Ett bidrag från de tredjeländer som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna.

86. Eventuella finansiella bidrag från medlemsstaterna.

2. Byråns utgifter ska bland annat omfatta löner till personalen, kostnader för administration, infrastruktur och drift samt utgifter som föranleds av avtal som ingåtts av byrån. Varje år ska den verkställande direktören göra ett utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter för påföljande budgetår och överlämna detta till styrelsen tillsammans med tjänsteförteckningen.

3. Byråns inkomster och utgifter ska vara i balans.

4. Styrelsen ska, på grundval av ett utkast utarbetat av den verkställande direktören, upprätta ett utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter för nästkommande budgetår.

5. Styrelsen ska senast den 10 februari varje år översända utkastet till beräkning av byråns inkomster och utgifter och de allmänna riktlinjer som ligger till grund för den beräkningen till kommissionen och de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder; den slutliga inkomst- och utgiftsberäkningen ska översändas senast den 31 mars varje år.

6. Senast den 31 mars varje år ska styrelsen till kommissionen och budgetmyndigheten översända

87. utkastet till sitt arbetsprogram,

88. sin uppdaterade fleråriga personalpolitiska plan, upprättad i enlighet med de riktlinjer som fastställts av kommissionen,

89. information om antalet fast anställda tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda enligt tjänsteföreskrifterna för år N-1 och N samt en uppskattning för år N+1,

90. uppgifter om in natura-bidrag från värdmedlemsstaten till byrån,

91. en uppskattning av saldot för resultaträkningen för år N-1.

7. Kommissionen ska översända beräkningen till Europaparlamentet och rådet ( budgetmyndigheten ), tillsammans med det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

92. På grundval av beräkningen ska kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget, som den ska förelägga budgetmyndigheten i enlighet med artikel 272 i EG-fördraget, ta upp de medel som den beräknar som nödvändiga med avseende på tjänsteförteckningen och det bidragsbelopp som ska belasta den allmänna budgeten.

93. Budgetmyndigheten ska bevilja de anslag som utgör bidrag till byrån. Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning.

94. Byråns budget ska antas av styrelsen. Budgeten ska bli slutgiltig efter det slutgiltiga antagandet av Europeiska unionens allmänna budget. Vid behov ska den justeras i enlighet härmed.

95. Alla eventuella ändringar av budgeten, inklusive tjänsteförteckningen, ska ske enligt samma förfarande.

96. Styrelsen ska snarast möjligt underrätta budgetmyndigheten om den har för avsikt att genomföra ett projekt som kan få betydande inverkan på finansieringen av byråns budget, särskilt projekt som rör fastigheter, till exempel hyra eller förvärv av byggnader. Den ska informera kommissionen om detta och de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna. Om en av budgetmyndighetens båda parter avser att avge ett yttrande ska den inom två veckor efter mottagandet av informationen om ett fastighetsprojekt meddela styrelsen sin avsikt att avge ett sådant yttrande. Om inget yttrande inkommer, får byrån fullfölja den planerade åtgärden.

Artikel 29

Budgetgenomförandet

1. Byråns budget ska genomföras av dess verkställande direktör.

2. Den verkställande direktören ska varje år översända all information som är av betydelse för resultatet av utvärderingsförfarandena till budgetmyndigheten.

3. Senast den 1 mars efter budgetårets utgång ska byråns räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med de preliminära räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära redovisningar i enlighet med artikel 128 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[65].

4. Senast den 31 mars efter budgetårets utgång ska byråns räkenskapsförare även översända rapporten om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen till Europaparlamentet och rådet.

5. Efter det att revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära räkenskaper enligt bestämmelserna i artikel 129 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 inkommit, ska den verkställande direktören upprätta byråns slutliga räkenskaper och överlämna dem till styrelsen för yttrande.

6. Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper.

7. Senast den 1 juli påföljande år ska den verkställande direktören överlämna de slutliga räkenskaperna tillsammans med styrelsens yttrande till kommissionens räkenskapsförare, revisionsrätten, Europaparlamentet och rådet samt till de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna.

8. De slutliga räkenskaperna ska offentliggöras.

9. Senast den 30 september ska den verkställande direktören till revisionsrätten översända ett svar på dess synpunkter. Direktören ska också skicka detta svar till styrelsen.

10. Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran, i enlighet med artikel 146.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, för parlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för att utföra arbetet med beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret.

11. Europaparlamentet ska före den 15 maj år n+ 2, på rekommendation av rådet som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja byråns verkställande direktör ansvarsfrihet för budgetens genomförande under budgetår n.

Artikel 30

Finansiella bestämmelser

Styrelsen ska anta byråns finansiella bestämmelser efter samråd med kommissionen. Styrelsen får avvika från kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002[66] endast om byråns särskilda förvaltningsbehov kräver detta och efter det att kommissionen givit sitt godkännande.

Artikel 31

Bedrägeribekämpning

1. För bekämpning av bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar ska bestämmelserna i förordning (EG) nr 1073/1999[67] gälla.

2. Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och i anslutning till detta utan dröjsmål utfärda föreskrifter som gäller för alla anställda vid byrån.

3. I beslut om finansiering samt i avtal om och instrument för genomförande vilka införts till följd av dessa beslut ska uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och OLAF vid behov får utföra kontroller på platsen hos dem som mottagit anslag från byrån samt hos de tjänstemän som fördelat dessa anslag.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Förberedande åtgärder

1. Kommissionen ska ansvara för bildandet av byrån och dess inledande verksamhet till dess den har operativ förmåga att genomföra sin egen budget.

2. Innan den verkställande direktören inleder sin tjänstgöring efter att ha utnämnts av styrelsen i enlighet med artikel 16 i denna förordning kommissionen interimistiskt utse ett begränsat antal tjänstemän, varav en ska fullgöra den verkställande direktörens åligganden.

3. Den interimistiske verkställande direktören får godkänna alla betalningar som omfattas av de anslag som anges i byråns budget, när den godkänts av styrelsen, och får ingå avtal, bland annat anställningsavtal när tjänsteförteckningen för byrån har antagits.

Artikel 33

Deltagande av de tredjeländer som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna

I tillämpliga bestämmelser i deras associeringsavtal ska det utarbetas arrangemang för att bland annat ange på vilket sätt och i vilken utsträckning länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna kommer att delta i byråns arbete samt de närmare reglerna för deras deltagande, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag och personal.

Artikel 34

Ikraftträdande och tillämplighet

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

2. Byrån ska inleda sin verksamhet enligt artiklarna 2–6 den 1 januari 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[ …] […]

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde/verksamhet som berörs: Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (avd.18)

Verksamhet:

Solidaritet — Yttre gränser, viseringspolitik och fri rörlighet för personer (kapitel 18.02)

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd (före detta B/A-poster) ¬– nummer och benämning

Budgetram 2007–2013 Rubrik 3 A

Kapitel 18.02: Solidaritet — Yttre gränser, viseringspolitik och fri rörlighet för personer, inrättande av en lämplig struktur för byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa:

- Det införs en artikel 18 02 XX, betitlad ”Byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa”.

- Det införs en punkt 18 02 XX XX, betitlad ”Byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa” – Bidrag enligt avdelningarna 1 och 2.

- införande av en punkt 18 02 XX XX, betitlad ”Byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa” – Bidrag enligt avdelning 3.

Valet av artiklar och punkter under kapitel 18 02 kommer att göras i samband med budgetförfarandet för 2011.

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten:

Byrån förväntas bli formellt inrättad 2011 och under 2012 bli en fullt fungerande byrå som kan överta alla uppgifter som rör den operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac och andra stora it-system. Det förberedande arbetet kommer att inledas 2010 och finansieras på grundval av den befintliga rättsliga grunden, det vill säga förordning (EG) nr 1987/2006 när det gäller SIS II[68], förordning (EG) nr 767/2008 när det gäller VIS[69] och förordning (EG) nr XX/2009 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EG) nr […/…] när det gäller Eurodac.

3.3. Budgettekniska uppgifter:

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya anslag | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökarländer | Rubrik i budgetramen |

Se punkt 3.1 | Icke-obl. utg. | Diff. anslag[70] | JA | NEJ | NEJ | 3A |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | År 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | n + 4 | n + 5 och följ-ande bud-getår | Totalt |

Driftsutgifter[71] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1. | a | 0.000 | 13.7 | 54.5 | 39.4 | 107.6 |

Betalningsbemyndiganden | b | 0.000 | 13.7 | 54.5 | 39.4 | 107.6 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[72] |

Tekniskt och administrativt stöd | 8.2.4. | c | 0.000 | 0.000 | 0.000 | 0.000 | 0.000 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 0.000 | 13.7 | 54.5 | 39.4 | 107.6 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 0.000 | 13.7 | 54.5 | 39.4 | 107.6 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[73] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-diff. anslag) | 8.2.5. | d | 1.2 | 1.5 | 0.9 | 0.6 | 4.2 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6. | e | 0.3 | 0.3 | 0.3 | 0.3 | 1.2 |

Totala beräknade utgifter för åtgärden |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 1.5 | 15.5 | 55.7 | 40.3 | 113 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 1.5 | 15.5 | 55.7 | 40.3 | 113 |

Uppgifter om samfinansiering

Utöver anslagen i gemenskapsbudgeten kommer byrån att komma i åtnjutande av samfinansiering från de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och de Eurodac-relaterade åtgärderna, i enlighet med artikel 28.1 b i denna förordning.

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering. De anslag som behövs för att täcka kostnaderna för byråns verksamhet finns upptagna i budgetplanen för 2011–2013, under budgetrubrikerna 18 02 04 ”Schengens informationssystem (SIS II)”, 18 02 05 ”Informationssystemet för viseringar (VIS)” och 18 03 11 ”Eurodac”

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetramen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[74] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetramen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

X Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [år n-1] | Situation efter åtgärden |

Personal totalt (antal) | 10 | 12 | 7 | 5 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

På kort sikt krävs flera förberedande insatser och uppbyggnadsåtgärder för att byrån ska kunna tas i full drift. Detta arbete kan inbegripa genomförbarhetsstudier på tänkbara lokaliseringsorter, förvärv av lokaler som kan härbärgera systemen, bygge eller anpassning av anläggningar, flyttning av systemen, rekrytering och utbildning av personal samt säkerställande av att byrån har den utrustning, de resurser och de förfaranden som krävs.

På lång sikt kommer byrån att innebära en effektiv förvaltningslösning för SIS II, VIS, Eurodac och andra stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Det är nödvändigt att inrätta en byrå som uppfyller följande grundkrav:

- En effektiv och säker drift och förvaltning av systemen, som garanterar en tillräcklig servicenivå för användarna av dessa system, kontinuitet och oavbruten service, datasäkerhet och integritet samt efterlevnad av bestämmelserna om uppgiftsskydd.

- En väl avpassad ledningsstruktur som uppfyller EU-institutionernas, de deltagande medlemsstaternas och andra intressenters krav. Denna struktur bör vara anpassad till att de rättsliga grunderna för systemen bygger på olika pelare.

- En sund, kontinuerlig, effektiv och ansvarig ekonomisk förvaltning av dessa it-system, som optimerar möjliga synergier och stordriftsfördelar, skapar en kritisk massa och säkerställer effektivast möjliga utnyttjande av kapital och mänskliga resurser.

- En effektiv organisation, som optimerar användningen av mänskliga resurser och produktiviteten.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Detta förslag kommer att innebära en långsiktig lösning när det gäller att förvalta SIS II, VIS, Eurodac och andra stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, att optimera synergier och att garantera stordriftsfördelar.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Syftet med detta förslag är i första hand att inrätta en byrå med ansvar för den långsiktiga operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac.

Dessutom bör byrån ges ansvar för den operativa förvaltningen av andra stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Indikatorerna ska för varje system vara statistiken över de träffar som fastställs för de olika registreringskategorierna.

5.4. Metod för genomförande (preliminärt)

X Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen

( Indirekt genom delegering till

( genomförandeorgan

X sådana av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( Delad eller decentraliserad förvaltning

( Tillsammans med medlemsstaterna

( Tillsammans med tredjeländer

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Den verkställande direktören ansvarar för att införa och genomföra en effektiv övervakning och utvärdering av byråns verksamhet. Den verkställande direktören sammanställer en årlig rapport om byråns verksamhet, där i synnerhet de uppnådda resultaten jämförs med målen i det årliga arbetsprogrammet. Efter det att samråd hållits med de rådgivande grupperna och styrelsen antagit rapporten översänds den senast den 15 juni efterföljande år till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och revisionsrätten. Den första rapporten kommer att utarbetas 2013 och offentliggöras.

Byrån ska årligen offentliggöra statistik som utvisar antalet loggningsnoteringar per kategori av registrering, antalet träffar per kategori av registrering och hur många gånger åtkomst till SIS II utnyttjades, totalt och för varje medlemsstat.

Inom två år från den dag då byrån inleder sin verksamhet och vartannat år därefter ska byrån för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om det centrala SIS II-systemets tekniska funktion och infrastrukturen för kommunikation, inklusive dess säkerhet och det bilaterala och multilaterala utbytet av tilläggsinformation mellan medlemsstater.

Inom två år från den dag då byrån inleder sin verksamhet och vartannat år därefter ska byrån rapportera till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om hur VIS har fungerat i tekniskt hänseende, inbegripet ur säkerhetssynpunkt.

När det gäller Eurodac ska byrån vartannat år lägga fram en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om hur VIS har fungerat i tekniskt hänseende, inbegripet ur säkerhetssynpunkt, samt en rapport om verksamheten i det centrala systemet.

Styrelsen ska beställa en oberoende extern utvärdering av denna förordnings tillämpning senast tre år efter det att byrån inlett sin verksamhet och vart femte år därefter. Vid utvärderingen ska det undersökas hur effektivt byrån utför sina uppgifter. I samband med utvärderingen ska det även göras en bedömning av byråns betydelse och arbetsmetoder. Synpunkter från berörda parter på europeisk och nationell nivå ska beaktas vid utvärderingen. Styrelsen ska ta emot utvärderingen och utfärda rekommendationer till kommissionen om hur förordningen, byrån och dess arbetsmetoder bör ändras. Kommissionen ska i sin tur översända dessa rekommendationer, sitt eget yttrande samt lämpliga förslag till Europaparlamentet och rådet. En åtgärdsplan med tidsschema ska bifogas vid behov. Både utvärderingen och rekommendationerna ska offentliggöras.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

Förhandsutvärderingen ingår i konsekvensbedömningen.

6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdomar som dragits av liknande åtgärder)

Inrättandet av en byrå för förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac är en ny och innovativ metod för utbyte av uppgifter. Följaktligen finns det inga jämförbara tidigare erfarenheter att dra lärdom av.

Hänsyn har dock tagits till bästa praxis från inrättandet av andra gemenskapsbyråer.

6.2.3. Bestämmelser om och tidsintervall för framtida utvärderingar

Styrelsen ska beställa en oberoende extern utvärdering av denna förordnings tillämpning senast tre år efter det att byrån inlett sin verksamhet och vart femte år därefter.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

För att det ska vara möjligt att bekämpa bedrägerier, korruption och andra lagstridiga handlingar ska bestämmelserna i förordning (EG) nr 1073/1999 gälla för byrån utan förbehåll.

Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av OLAF och utan dröjsmål utfärda lämpliga föreskrifter, som ska gälla all dess personal.

I beslut om finansiering samt i de avtal om och instrument för genomförande som ingåtts till följd av dessa beslut ska det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och OLAF vid behov ska få utföra kontroller på plats hos dem som mottagit anslag från byrån och hos de ombud som fördelat dessa anslag.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN[76]

8.1. KOSTNADER FÖR FÖRSLAGET FÖRDELADE PÅ MÅL

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till en decimal)

År 2010 | År 2011 | År 2012 | År 2013 | År n+4 | År n+5 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[82] (XX 01 01) | A*/AD | 6 | 7 | 4.5 | 3.5 |

B*, C*/AST | 4 | 5 | 2.5 | 1.5 |

Personal som finansieras[83] genom art. XX 01 02 |

Övrig personal[84] som finansieras genom art. XX 01 04/05 |

TOTALT | 10 | 12 | 7 | 5 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig

Förberedande arbete rörande överförandet av den långsiktiga operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac till byrån, samt kommissionens samordning och uppföljning av byrån.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

X Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

X Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

Behovet av personalresurser och administrativa resurser ska täckas inom ramen för de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av budgetförutsättningarna kan beviljas det generaldirektorat som ansvarar för åtgärden.

Antal tjänster vid byrån (inledningsfasen och den operativa fasen)

Nedanstående uppgifter är ungefärliga. De kommer att preciseras i ett senare skede, när byråns slutliga uppgifter och behov när det gäller mänskliga och administrativa resurser är kända.

År n | Personal som ska rekryteras efterhand |

Första halvåret 2011 | 15 |

Andra halvåret 2011 | 60 |

2012 | 40 |

2013 | 5 |

TOTALT | 120 |

Den externa rekryteringen kommer att skötas av byrån.

Byråns personal kommer att bestå av både operativ och administrativ personal, totalt 120 personer. Denna uppskattning av de nödvändiga personalresurserna grundar sig på uppdaterade siffror från konsekvensbedömningen.

Uppskattningsvis 75 personer kommer att behövas för den operativa förvaltningen av SIS II och VIS (inklusive den biometriska kapaciteten). Återstående 45 personer skulle avdelas för den operativa förvaltningen av Eurodac och alla administrativa uppgifter inom byrån. I denna siffra beaktas även byråns ansvar för bevakning av forskning, genomförande av pilotprojekt på kommissionens särskilda och preciserade begäran samt stöd till rådgivande grupper.

Beskrivning av de uppgifter som åtgärder ger upphov till (inledningsfasen och den operativa fasen)

Säkerställa den operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac; ansvara för fortbildning i frågor som rör VIS och SIS II, inklusive fortbildning när det gäller utbyte av tilläggsinformation; bevakning av forskningsverksamhet; genomförande av pilotprojekt på kommissionens särskilda och preciserade begäran.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Administrativa utgifter)

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd | e.t. | e.t. | e.t. | e.t. |

-internt | e.t. | e.t. | e.t. | e.t. |

-externt | e.t. | e.t. | e.t. | e.t. |

Totalt tekniskt och administrativt stöd |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Typ av personal | År 2010 | År 2011 | År 2012 | År 2013 | År n+4 | År n+5 följande budgetår |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (18 01 01) | 1.2 | 1.5 | 0.9 | 0.6 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc.)[86] (ange budgetrubrik) |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 1.2 | 1.5 | 0.9 | 0.6 |

Detta är kostnaden för personal som ska arbeta med att förbereda, utvärdera, kontrollera och samordna byrån inom kommissionen.

Beräkning – tjänstemän och tillfälligt anställda – genomsnittlig årlig kostnad: 122 000 euro per person

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till en decimal) |

År 2010 | År 2011 | År 2012 | r 2013 | År n+5 | År n+6 och följande budgetår | TOTALT |

18 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0.3 | 0.3 | 0.3 | 0.3 | 1.2 |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[87] |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 - Informationssystem |

2 Övriga administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera genom att ange budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0.3 | 0.3 | 0.3 | 0.3 | 1.2 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Tjänsteresor inbegriper besök i de medlemsstater som härbärgerar systemen och vid byråns huvudkontor, även deltagande i styrelsens och de rådgivande gruppernas möten.

Behovet av personalresurser och administrativa resurser ska täckas inom ramen för de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av budgetförutsättningarna kan beviljas det generaldirektorat som ansvarar för åtgärden.

[1] Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, åtföljande dokument till förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa och förslaget till rådets beslut om att överföra uppgifter som rör den operativa förvaltningen av SIS II och VIS till den byrå som inrättas genom förordning XX med tillämpning av avdelning VI i EU-fördraget, KOM(2009) XX slutlig.

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon, EUT L 381, 28.12.2006, s. 1.

Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen), EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

Rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott, EUT L 218, 13.8.2008, s. 129.

[3] Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.

[4] EUT L 381, 28.12.2006, s. 4 och EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

[5] EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

[6] EGT C 254, 19.8.1997, s. 1.

[7] EGT L 50, 25.2.2003, s. 1.

[8] EGT L 328, 13.12.2001, s. 4.

[9] EGT L 328, 13.12.2001, s. 1.

[10] EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

[11] EUT L 381, 28.12.2006, s. 1.

[12] EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

[13] EUT L 79, 20.3.2007, s. 20.

[14] EUT L 57, 1.3.2008, s. 1.

[15] EUT L 57, 1.3.2008, s. 14.

[16] EUT L 123, 8.5.2008, s. 1.

[17] EUT L 299, 8.11.2008, s. 1.

[18] EUT L 299, 8.11.2008, s. 43.

[19] EUT L 213, 15.6.2004, s. 5.

[20] EUT L 305, 4.11.2006, s. 13.

[21] EUT L 267, 27.9.2006, s. 41.

[22] EUT L 194, 23.7.2008, s. 3.

[23] EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

[24] EUT L 218, 13.8.2008, s. 129.

[25] EGT L 316, 15.12.2000, s. 1. En omarbetad version har överlämnats till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008) 825 slutlig).

[26] EGT L 62, 5.3.2002, s. 1.

[27] Utvärdering av lösningar för den långsiktiga förvaltningen av den andra generationen av Schengens informationssystem, informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac samt andra stora IT-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, slutrapport, 15 oktober 2007, RAND Europe.

[28] Kommissionens förslag har överlämnats till Europaparlamentet och rådet, KOM(2009) 825 slutlig (omarbetad version).

[29] EUT L 396, 31.12.2004, s. 45.

[30] Protokoll om artikel 67 som fogats till Nicefördraget.

[31] Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i Danmark eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, och om Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen, EUT L 66, 8.3.2006, s. 38.

[32] EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[33] Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge, EGT L 93, 3.4.2001, s. 40–47.

[34] EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

[35] Rådets beslut av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz, EUT L 53, 27.2.2008, s. 3.

[36] EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.

[37] Protokoll mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz, EUT ….

[38] Protokoll mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat, i Schweiz eller i Liechtenstein, EUT…, och Protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge, EUT L 57, 28.2.2006, s. 16.

[39] EUT […]

[40] Europaparlamentets yttrande av den xxx och rådets beslut av den xxx (ännu ej offentliggjort i EUT).

[41] EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

[42] EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

[43] EUT L 213, 15. 6. 6.2004, s. 5.

[44] EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

[45] EGT L 316, 15.12.2000, s. 1.

[46] EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[47] EGT 145, 31.5.2001, s. 43.

[48] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[49] EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

[50] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[51] EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

[52] EUT L 66, 8.3.2006, s. 38.

[53] EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

[54] EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

[55] EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[56] EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

[57] EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

[58] EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.

[59] EUT […]

[60] EUT […]

[61] EGT 17, 6.10.1958, s. 385.

[62] EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

[63] EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[64] EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

[65] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[66] EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

[67] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[68] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

[69] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen), EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

[70] Differentierade anslag.

[71] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[72] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[73] Utgifter som omfattas av andra artiklar i kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 och xx 01 05.

[74] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[75] Ytterligare kolumner ska läggas till vid behov, dvs. om åtgärden varar längre än sex år.

[76] Siffrorna grundar sig i huvudsak på konsekvensbedömningen.

[77] Kostnaderna inbegriper driftskostnader, energi, säkerhetskontroll, försäkring.

[78] Ungefärliga uppgifter som kommer att justeras.

[79] Detta anslag ska täcka driftskostnaderna, bland annat resekostnader, traktamenten och kostnader för tolkning (2 styrelsemöten och 6 möten med de rådgivande grupperna per år).

[80] Översättningsarbetet kommer i huvudsak att utföras av översättningscentrumet för Europeiska unionens organ i Luxemburg.

[81] Denna siffra inkluderar genomförbarhetsstudier och pilotprojekt som ska genomföras i enlighet med artikel 5 respektive 6 i denna förordning.

[82] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[83] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[84] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet.

[85] Hänvisning bör ges till den särskilda finansieringsöversikten för rättsakt för det/de genomförandeorgan det gäller.

[86] Hittills har inget behov av extern personal (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc.) kunnat konstateras.

[87] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.