21.10.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 285/35

A.

Vid konferensen i Barcelona 1995 lanserades ett mycket ambitiöst projekt som gick ut på att skapa nya och närmare politiska, ekonomiska, sociala och kulturella band mellan länderna norr och söder om Medelhavet. Detta projekt är emellertid långt ifrån färdigt.

B.

Medelhavsunionen, som är tänkt att blåsa nytt liv i integrationsprocessen mellan Europa och Medelhavsområdet med hjälp av konkreta och synliga projekt, har ännu inte slutförts. Det fanns inga Euromedmöten inplanerade mellan januari och juli 2009 på grund av konflikten i Gazaremsan.

C.

Det möte med Euromeds utrikesministrar som skulle ha hållits i Istanbul den 24–25 november 2009 har fått skjutas upp på grund av att arabstaterna bojkottade det i protest mot Israels hållning i fredsprocessen i Mellanöstern.

D.

EU har undertecknat associeringsavtal med alla sina partnerländer söder om Medelhavet, med undantag av Syrien och Libyen. Förhandlingarna om ett associeringsavtal med Syrien har visserligen slutförts, men Syrien har senarelagt undertecknandet av det, och kommissionen har inlett förhandlingar med Libyen.

E.

Varje sådan process innehåller ett bilateralt inslag till följd av de särskilda kulturella, sociala, ekonomiska och politiska skillnaderna mellan de inblandade länderna och detta inslag bör ledas och stödjas av en mer global vision och plan för förbindelserna mellan de olika parterna och därför åtföljas av ett regionalt angreppssätt.

F.

De ekonomiska, sociala och demografiska skillnaderna mellan länderna norr respektive söder om Medelhavet fortsätter att vara iögonfallande stora. Dessa skillnader befäster en välståndsklyfta som ligger till grund för regionens instabilitet, migrationstryck och miljöbelastning. Det råder dessutom avsevärda utvecklingsskillnader mellan Medelhavsländerna. Över 30 procent av invånarna i länderna runt södra och östra Medelhavet har mindre än två US-dollar per dag att leva på.

G.

Länderna runt södra och östra Medelhavet har ekonomier som är kraftigt beroende av utrikeshandel. Ungefär 50 procent av deras handelsflöden går till EU men de motsvarar endast åtta procent av EU:s utrikeshandel, och EU uppvisar ett handelsöverskott med dessa ekonomier. De här länderna har en ytterst ensidig exportstruktur och de är fortfarande specialiserade på sektorer som inte har mycket att erbjuda i fråga om tillväxt.

H.

De huvudsakliga utländska investeringarna i regionen kommer från EU, men jämfört med andra regioner i världen är de utländska direktinvesteringarna i denna region fortfarande mycket låga, och länderna uppvisar mycket varierande förmåga att locka till sig utländska direktinvesteringar.

I.

Den inbördes regionala integrationen mellan länderna i söder är långtifrån fullbordad, och handeln mellan dessa länder är underutvecklad och svarar för endast sex procent av den totala handeln hos länderna runt södra och östra Medelhavet.

J.

Denna situation skulle kunna få mycket skadliga konsekvenser för integrationsprocessen i Euromed-området, och särskilt för livsmedelssäkerheten och självförsörjningen av livsmedel i länderna runt södra och östra Medelhavet, eftersom situationen förvärrar effekterna av den polariserade handeln – exempelvis beroendet av exporten av ett fåtal exportvaror, huvudsakligen jordbruksprodukter, till EU samtidigt som behovet av att importera baslivsmedel ökar – vilket varken gynnar länderna runt södra och östra Medelhavet eller deras företag.

K.

För att kunna uppnå ett mer givande inbördes samarbete i länderna runt södra och östra Medelhavet måste de undanröja de politiska och ekonomiska hinder som i dag står i vägen för integrationsprocessen i hela regionen.

L.

Företag på båda sidor av Medelhavet som tillverkar textilier, kläder och skor tappar stora marknadsandelar på grund av en globaliserad marknad och stark konkurrens från Asien.

M.

För att frihandelsområdet ska få någon verklig positiv effekt bör det leda till att länderna runt södra och östra Medelhavet blir bättre integrerade i den internationella handeln, får en mer mångsidig ekonomi och en rättvis andel av vinsterna med en sådan, i syfte att nå det huvudsakliga målet med det ekonomiska och handelsmässiga partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet, nämligen att klyftan i fråga om utveckling mellan norra och södra Medelhavsområdet minskas.

N.

Den ekonomiska och finansiella krisen har försvårat de politiska, ekonomiska och sociala utmaningar som partnerländerna redan står inför, särskilt vad gäller arbetslösheten. Det ligger i både dessa länders och EU:s intresse att få bukt med arbetslösheten i regionen och ge dess invånare, särskilt kvinnor, ungdomar och landsbygdsbor, anständiga framtidsutsikter.

1.

Europaparlamentet medger att det har skett vissa förbättringar, men beklagar att de huvudsakliga målen med partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet ännu inte har uppnåtts. För att vi ska nå framgång med detta arbete, och framför allt med frihandelsområdet, som kan bidra till fred, välstånd och säkerhet i hela regionen, krävs en uthållig och samlad arbetsinsats från alla parter och en ökad medverkan från det civila samhällets sida samt från människor på båda sidor om Medelhavet.

2.

Europaparlamentet påpekar att ett flertal svårigheter, inte bara av ekonomisk, utan också av politisk natur, såsom Mellanösternkonflikten, har haft en avsevärd negativ inverkan på hur denna process och särskilt frihandelsområdet har framskridit och utvecklats. Parlamentet beklagar att samma politiska orsaker ledde till att Euromeds utrikesministermöte, som skulle ha hållits i Istanbul den 24–25 november 2009, sköts upp och att det inte görs några framsteg med Medelhavsunionen.

3.

Fastställandet i Medelhavsunionen av viktiga projekt inom strategiska sektorer, såsom byggande av ny infrastruktur, samarbete mellan små och medelstora företag, kommunikationer och utnyttjande av förnybara energikällor kommer att bidra till utvecklingen och underlätta för handel och investeringar inom EU-Medelhavsområdet. Parlamentet uppmuntrar till att möten fortsätter att hållas inom ramen för Medelhavsunionen och att man inrättar ett ständigt sekretariat i Barcelona.

4.

Europarlamentet anser att de nuvarande hindren är ett tecken på att ett fördjupande av de ekonomiska relationerna måste gå hand i hand med ett fördjupande av de politiska relationerna. Parlamentet anser att det enda sättet att åstadkomma en verklig regional och ekonomisk integration består i att man gör konkreta framsteg både när det gäller att lösa aktuella konflikter, och på demokratins och de mänskliga rättigheternas område.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, EU:s medlemsstater och länderna söder och öster om Medelhavet att beakta effekterna av finans-, ekonomi- och miljökrisen genom att i högre grad låta sociala och miljörelaterade överväganden ingå i det ekonomiska och handelsmässiga partnerskapet. Parlamentet uppmanar regeringarna i länderna runt södra och östra Medelhavet att genomföra en konsekvent och effektiv politik för sysselsättning och social trygghet i syfte att mildra krisens skadeverkningar.

6.

Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att frihandelsområdets mål inte kan mätas enbart i form av ekonomisk tillväxt, utan också och framför allt, i fråga om skapande av arbetstillfällen. Parlamentet påpekar att arbetslösheten bland ungdomar och kvinnor är det mest akuta samhällsproblemet i Medelhavsländerna.

7.

Europaparlamentet framhåller hur viktig den regionala integrationen är i länderna runt södra och östra Medelhavet och hur nödvändigt det är att deras inbördes handelsutbyte intensifieras. Parlamentet beklagar att samarbetet mellan länderna i söder fortfarande är underutvecklat.

8.

Europaparlamentet uppmuntrar med kraft länderna runt södra och östra Medelhavet att utveckla sin inbördes handel, såsom i det ekonomiska Agadiravtalet som undertecknats av Egypten, Jordanien, Marocko och Tunisien. Parlamentet anser att en sådan åtgärd är nödvändig för att få till stånd den regionala integrationen. Europaparlamentet uppmanar de andra länderna i regionen att ansluta sig till avtalet, i syfte att ytterligare utveckla de integrationsinitiativ som länderna runt södra och östra Medelhavet är engagerade i och dra fördel av de synergieffekter som följer av ett stärkande av Europa–Medelhavsavtalen om associering mellan EU och länderna runt södra och östra Medelhavet. Parlamentet understryker att EU:s institutioner måste bifalla förfrågningar om tekniskt och ekonomiskt stöd för att främja en sådan inbördes ekonomisk integration.

9.

Europaparlamentet anser att systemet med ursprungskumulation bör stärkas eftersom det är en användbar tullmekanism för att åter få i gång handeln i området, och att ursprungsreglerna bör uppdateras och förenklas med hänsyn till Euromedpartnernas intressen. Parlamentet uppmanar Euromed-handelsministrarna att stödja den regionala konventionen om systemet för ursprungsregler för hela EU–Medelhavsområdet som banar väg för en förenkling av ursprungsreglerna, samt vidta ytterligare åtgärder för att genomföra systemet med ursprungskumulation i hela EU–Medelhavsområdet.

10.

Europaparlamentet konstaterar att Euromed-handelsministrarna kommer att diskutera hur de nuvarande svagheterna i handelsförbindelserna och de ekonomiska förbindelserna i EU-Medelhavsområdet kan åtgärdas. De kommer också att diskutera en ny färdplan för handeln i EU–Medelhavsområdet och en ny mekanism för underlättande av handel och investeringar i regionen. Europaparlamentet välkomnar alla gemensamma initiativ att genomföra en översyn av de nuvarande associeringsavtalen mot bakgrund av nya ekonomiska krav och utmaningar.

11.

Europaparlamentet betonar att diskussionerna måste föras i en anda av ömsesidigt förtroende och ömsesidig respekt mellan partnerna för att länderna runt södra och östra Medelhavet ska garanteras rätten att själva bestämma hur snabbt de vill öppna sin handel samt ha kontroll över sina nationella strategier för ekonomisk och social utveckling. Parlamentet erinrar om att förhandlingarna om frihandelsavtalet bör läggas upp på ett samordnat och successivt sätt, och att de måste föras inom ramen för ett rationellt och förutsägbart partnerskap som återspeglar den samhällsekonomiska verkligheten i länderna runt södra och östra Medelhavet.

12.

Europaparlamentet betonar att all ytterligare liberalisering inom jordbruk och fiske bör ske med hänsyn till skydd av känsliga varor, samtidigt som en systematisk bedömning görs av liberaliseringens sociala och miljömässiga effekter samt av växtskyddsstandarderna. Europaparlamentet uppmanar Euromeds handelsministrar att se till att denna process sker gradvis, och att hänsyn tas till den tid som behövs för att genomföra skäliga skattereformer för att kompensera för de minskade tullintäkterna. Parlamentet uppmanar partnerländerna i EU–Medelhavsområdet att behandla frågan om en integrerad jordbrukspolitik för EU-Medelhavsområdet, byggd på principen att de olika länkarna i leveranskedjan ska komplettera varandra och på en fungerande vattenpolitik, samt med tyngdpunkten på att självförsörjning av livsmedel prioriteras framför kommersiella överväganden.

13.

Europaparlamentet anser att tjänstesektorn är av väsentlig betydelse för utvecklingen av länderna runt södra och östra Medelhavet. Parlamentet anser att all liberalisering av tjänstesektorn bör ske på grundval av överenskommelser med dessa länder, där de ges rätt att successivt inleda och ha kontroll över arbetet med att öppna känsliga och utsatta sektorer av sitt näringsliv. Parlamentet anser att det måste göras åtskillnad mellan kommersiella tjänster och allmännyttiga tjänster.

14.

Europaparlamentet önskar att tidsplanen för liberaliseringen inom industrisektorn justeras utgående från de ekonomiska och sociala förhållandena i vart och ett av länderna, inbegripet arbetslöshetsnivån och liberaliseringens inverkan på miljön. Parlamentet betonar att det ekonomiska och handelsmässiga partnerskapet bör främja en ökad diversifiering i tillverkningen av industrivaror och ett högre mervärde. Parlamentet uppmanar länderna runt södra och östra Medelhavet att införa en regionalpolitik där hänsyn tas till mikroföretag samt till små och medelstora företag.

15.

Europaparlamentet konstaterar att textilproducenterna i EU–Medelhavsområdet står inför stora svårigheter till följd av den ökande globala konkurrensen, ochparlamentet uppmärksammar behovet av att stärka partnerskapet mellan norr och söder för att kunna bibehålla en konkurrenskraftig produktion av och handel med textilier och kläder i EU-Medelhavsområdet, och att i södra och östra Medelhavsområdet främja verksamheter med högre mervärde som bygger på kreativitet och innovation och inte enbart på outsourcing.

16.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att investeringar i Medelhavsområdet görs säkrare med hjälp av ett system som samordnar strategier för små och medelstora företag och omfattar flera områden: skyddsåtgärder, finansiering, information och kontaktnätsbyggande för små och medelstora företag.

17.

Europaparlamentet anser att det nya förslaget om att inrätta en investeringsfrämjande mekanism för EU–Medelhavsområdet utgör ett viktigt steg mot ett enda nätverk för insamling och spridande av information, vilket skulle möjliggöra för ekonomiska aktörer att få en övergripande bild av handels- och investeringsvillkoren i regionen. Denna mekanism bör fungera som ett komplement till nuvarande nätverk.

18.

Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att inrätta en investerings- och utvecklingsbank för EU–Medelhavsområdet som kan skaffa fram givare från båda sidor av Medelhavet och dra till sig de utländska direktinvesteringar som EU–Medelhavsområdet saknar.

19.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Inframedfonden som presenterades inom ramen för Medelhavsunionen som en fond för långsiktiga investeringar för finansiering av infrastrukturprojekt.

20.

Europaparlamentet anser att Medelhavsunionen bör intensifiera nuvarande samarbetsformer under Euromed i syfte att ge alla partnerländer möjlighet att delta i EU:s program och de strategier som hör samman med dessa på grundval av gemensamt överenskomna prioriteringar och målsättningar. Det är viktigt att utvidga gemenskapsprogrammens tillämpningsområde så att partnerländer kan delta, särskilt på områdena gränsöverskridande samarbete (Interreg) utbildning, forskning och yrkesutbildning (studentutbyten osv.).

21.

Europaparlamentet uppmuntrar till att sol- och vindenergi används i Medelhavsregionen, och ser positivt på den senaste tidens initiativ såsom ”Plan Solaire” och de första planerna för industriinitiativet Desertec när det gäller att utveckla Mellanösterns och Nordafrikas omfattande resurser av solenergi, men beklagar att insatserna fortfarande sker på en alltför nationell nivå. Parlamentet betonar att EU:s insatser i Desertec-projektet måste vara samstämmiga och bidra aktivt till den endogena utvecklingen i länderna i Nordafrika och Mellanöstern, och uppmanar kommissionen att aktivt samordna EU:s insatser.

22.

Europaparlamentet noterar med oro slutsatserna i konsekvensbedömningen när det gäller hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt följa rekommendationerna från denna bedömning med avseende på de sociala och miljömässiga dimensionerna av liberaliseringsprocessen i syfte att ta social sammanhållning och en hållbar utveckling i beaktande. Parlamentet understryker dessutom att dessa effekter kan variera kraftigt mellan olika sektorer och länder. Om vi ska kunna göra verkliga framsteg på det sociala området måste vi i vårt ekonomiska och handelsmässiga partnerskap främja arbete under anständiga villkor och uppförandekoder som förhandlats med multinationella företag och som inbegriper målsättningen att erbjuda arbete under anständiga villkor.

23.

Europaparlamentet anser att frihandelsområdet bör kompletteras med ett successivt införande, på vissa villkor, av fri rörlighet för arbetstagare, samtidigt som man beaktar situationen på arbetsmarknaden i EU och det internationella samfundets syn på sambandet mellan migration och utveckling. Parlamentet anser att man snarast måste fastställa juridiska och administrativa förfaranden som kan underlätta utfärdandet av viseringar, framför allt för intressenter inom partnerskapet Europa–Medelhavsområdet, studerande, universitetspersonal och aktörer inom närings- och samhällsliv. Parlamentet understryker att det är viktigt och nödvändigt att minska kostnaderna för överföring av pengar från migrerande arbetstagare så att pengarna i högsta möjliga grad kommer den lokala ekonomin till godo.

24.

Europaparlamentet efterlyser fullständig information från kommissionen om hur förfarandet för associeringsavtalet med Syrien framskrider. Syrien senarelade nyligen undertecknandet av detta avtal. Det finns viss oro för att återuppta förhandlingarna med Libyen om ett associeringsavtal och, mer allmänt, för att införliva landet i Barcelonaprocessen/Medelhavsunionen. Kommissionen uppmanas att fullt ut informera, involvera och samråda med parlamentet under alla etapper i dessa förhandlingar.

25.

Europaparlamentet konstaterar också att ett flertal Medelhavsländer har uttryckt ett intresse för att fördjupa och/eller utvidga sina handelsavtal med EU, och ber därför kommissionen, mot bakgrund av de nya befogenheter som Lissabonfördraget ger parlamentet på handelsområdet, att ta hänsyn till en tidigare resolution från parlamentet i samband med förhandlingarna om dessa nya avtal.

26.

Europaparlamentet betonar att bilaterala tillvägagångssätt inte bör tillämpas på bekostnad av ett multilateralt regionalt tillvägagångssätt. Parlamentet anser att kommissionen måste hålla fast vid principen om regionala förhandlingar, även om kommissionen förespråkar ett närmare samarbete med de mest avancerade partnerländerna och visar vederbörlig hänsyn till deras specifika politiska, kulturella och sociala egenskaper.

27.

Med tanke på situationen i Palestina betonar parlamentet att särskilda åtgärder bör vidtas för att stödja befolkningen så att detta område kan integreras i handelsflödet i Medelhavsområdet. Parlamentet anser i detta sammanhang att man bör komma fram till en lösning på frågan om intygande av ursprung och därmed även den förmånsbehandling enligt associeringsavtalet EG–Israel som tillämpas på produkter som kommer från Gazaremsan och Västbanken.

28.

Europaparlamentet anser att man med hjälp av en balanserad färdplan som bygger på ett globalt samförstånd och, bland annat, en positiv social och miljömässig konsekvensbedömning, skulle kunna blåsa nytt liv i det ekonomiska och handelsmässiga samarbetet inom de närmaste åren, och uppmanar därför Euromed-handelsministrarna att godkänna denna färdplan vid sitt ministermöte i december 2009. Parlamentet uppmanar Euromeds högre tjänstemän för handel att under kommande år följa genomförandet av färdplanen och vid behov föreslå anpassningar, samt ber om att bli underrättat om sådana åtgärder.

29.

Europaparlamentet betonar att integrationen mellan EU och Medelhavsområdet än en gång måste bli en politisk prioritering för EU.

30.

Europaparlamentet betonar den roll som den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet har som det demokratiska organ som sammanför parlamentsledamöter från båda sidor av Medelhavet kring Barcelonaprocessens tre pelare. Parlamentet uppmanar avslutningsvis den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet, kommissionen och rådet att i större utsträckning samarbeta i ekonomiska frågor.

31.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, stats- och regeringscheferna samt parlamenten i medlemsstaterna och i länderna runt södra och östra Medelhavet samt till den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet.