52009DC0617

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 30.10.2009

KOM(2009)617 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

TJUGONDE ÅRSRAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AVSTRUKTURFONDERNA (2008) [SEK(2009) 1495]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Analys av genomförandet 4

3. Överensstämmelse och samordning 8

4. Utvärderingar 10

5. Kontroller 10

6. Kommittéer som biträder kommissionen 12

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

TJUGONDE ÅRSRAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AVSTRUKTURFONDERNA (2008)

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Den omfattar verksamhet under 2008 med anknytning till stöd från strukturfonderna inom programperioden 2000–2006.

Närmare uppgifter finns i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar (se bilaga).

1. Inledning

År 2008 var det nionde för året för genomförande av program och projekt under strukturfonderna för programperioden 2000–2006. Sammanlagt förvaltades 718 program[1] under 2008.

Vid sidan av genomförandet av program och projekt under strukturfonderna 2000–2006 och förberedelserna inför avslutandet av dessa arbetade kommissionen intensivt under 2008 med planering och programplanering för 434 program, varav 317 inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och 117 inom Europeiska socialfonden (ESF)[2], för perioden 2007–2013.

Ansträngningarna att förbättra kvaliteten på de program och projekt som samfinansieras av strukturfonderna fortsatte, och i målet ingår också en tillförlitlig ekonomisk förvaltning av programmen. Partnerskapsmodellen, bättre ekonomisk förvaltning, kontroll och utvärdering ledde till mycket hög kvalitet och bidrog också till att främja en god förvaltning av de samfinansierade programmen och projekten.

Efterhandsutvärderingen av mål 1- och mål 2-program 2000–2006 beräknas vara färdig i slutet av 2009. Efterhandsutvärderingen av ESF:s program planeras bli färdig i början av 2010. Dessutom inleddes efterhandsutvärderingarna av gemenskapsinitiativen Urban och Interreg under 2008. Efterhandsutvärderingen av gemenskapsinitiativet Equal inleddes i början av 2009. När det gäller Fonden för fiskets utveckling (FFU) inleddes i slutet av 2008 ett förfarande för att lägga ut efterhandsutvärderingarna på entreprenad.

Utbyte av erfarenheter främjades, bl.a. genom interregionala och urbana nätverk samt genom konferensen ”Regioner för ekonomisk förändring” i februari 2008, där RegioStars-priset för innovativa föregångsprojekt delades ut för första gången.

”Open days – Europeiska veckan för regioner och städer”, det största evenemanget någonsin i samband med sammanhållningspolitiken, anordnades tillsammans med Regionkommittén och 216 regioner och städer i EU på temat ”Regioner och städer i en värld full av utmaningar”.

Både det slovenska och det franska ordförandeskapet erkände hur viktig ESF är genom att anordna konferenser på hög nivå, i Maribor i juni 2008 och i Le Havre i september 2008.

2. Analys av genomförandet

2.1. Budgetgenomförande

2.1.1. Europeiska regionala utvecklingsfonden

När det gäller budgetgenomförandet var 2008 ett bra år, trots det försämrade ekonomiska klimatet. Den sammanlagda utnyttjandegraden för Erufs betalningsbemyndiganden uppgick till 99,9 % (samma resultat som för 2007 och 2006), och 15,1 miljarder betalades ut till medlemsstaterna för regionala program och projekt. Genomförandet av betalningsbemyndigandena var högre än man räknat med från början för samtliga mål: 11,5 miljarder euro betalades för mål 1, 2,4 miljarder euro för mål 2, 1 miljard euro för Interreg III och 0,2 miljarder euro för övriga program (Urban, innovativa åtgärder, Peace).

Genomförandet under 2008 för programperioden 2000–2006 överskred de ursprungliga prognoserna (15,1 miljarder euro betalades ut i stället för budgeterade 9,2 miljarder euro). I slutet av 2008 uppgick utestående åtaganden från tidigare år till 12,6 miljarder euro, jämfört med 27,7 miljarder euro vid slutet av 2007. Detta utgör 9,7 % av de sammanlagda åtagandena för 2000–2006 och motsvarar 7 månaders åtaganden räknat på de i genomsnitt 20 miljarder euro som anslås varje år.

Under 2008 gällde inte den så kallade n+2-regeln för 2006 års åtaganden. Den summa som återtas enligt n+2-regeln för perioden 2000–2006 kommer i stället att fastställas i samband med avslutandet av de operativa programmen.

För hela perioden hade 118 miljarder euro betalats ut till medlemsstaterna vid utgången av 2008. Detta innebär att anslagsutnyttjandet för alla medlemsstaterna uppgick till 91 % av det sammanlagda anslaget på 129,4 miljarder euro.

Mot bakgrund av finanskrisen och i samband med det återhämtningspaket som kommissionen föreslagit förlängdes programmen med sex (eller tolv) månader för de medlemsstater som så önskade. Av de 379 programmen för perioden 2000–2006 valde 281 (74 %), motsvarande 90 % av anslagen från Eruf, att förlänga perioden för stödberättigande.

2.1.2. Europeiska socialfonden

I fråga om budgetgenomförande var 2008 ett tillfredsställande år för ESF, trots de exceptionella omständigheterna med den ekonomiska och finansiella krisen.

För programperioden 2000–2006 uppgick förbrukningen av betalningsbemyndiganden under 2008 till 6,394 miljarder euro, vilket motsvarar 98 % av de årliga betalningsbemyndigandena. Förbrukningen per mål under 2008 varierade från 90,91 % av de årliga betalningsbemyndigandena för mål 2 till 100 % för mål 1.

De utestående betalningarna av åtaganden uppgick i slutet av 2008 till sammanlagt 6,4 miljarder euro (jämfört med 12,9 miljarder euro 2007). Detta utgör 9,3 % av de sammanlagda åtagandena för perioden 2000–2006.

Under 2008 gällde inte den så kallade n+2-regeln. Den summa som återtas enligt n+2-regeln för 2000–2006 kommer att fastställas i samband med avslutandet av de operativa programmen.

För hela perioden hade 62,2 miljarder euro (90,7 % av det sammanlagda anslaget) betalats ut till medlemsstaterna vid utgången av 2008.

I enlighet med regelverket kunde betalningar för 2000–2006 fortsätta fram till slutet av 2008. Mot bakgrund av finanskrisen och i samband med det återhämtningspaket som kommissionen föreslagit förlängdes dock programmen med sex (eller tolv) månader för de medlemsstater som så önskade. Av de 91 program där GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter är huvudansvarigt valde 68 program (75 %) att förlänga perioden för stödberättigande.

2.1.3. Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

Under 2008 betalades sammanlagt 2,0 miljarder euro ut av utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ). Den finansiella utnyttjandegraden för EUGFJ:s betalningsbemyndiganden för landsbygdsutvecklingsprogram för 2000–2006 uppgick till 97,2 % (då alla gemenskapsmedel i EUGFJ:s budgetposter räknas med, inklusive ett belopp på 0,19 miljarder euro som vid slutet av 2008 fördes över från andra budgetposter som inte hade med strukturfonderna att göra). Om utnyttjandegraden beräknas utifrån den ursprungliga budgeten för betalningsbemyndiganden skulle den uppgå till 100 %.

Under 2008 gjordes inga åtaganden för landsbygdsutvecklingsprogram för 2000–2006, förutom ett belopp på 0,14 miljoner euro för ett program.

I slutet av 2008 uppgick utestående åtaganden från tidigare år till 1,8 miljard euro, jämfört med 3,9 miljarder euro 2007.

Som nämns ovan var 2006 sista året i programplaneringsperioden och därför tillämpades inte n+2-regeln för återtagande 2008. De belopp som omfattas av sådana återtaganden kommer att beräknas vid avslutandet i enlighet med kommissionens riktlinjer för avslutande av program 2000–2006.

2.1.4. Fonden för fiskets utveckling

Budgetgenomförandet var mycket tillfredsställande 2008. Den sammanlagda utnyttjandegraden för betalningar var 97,8 %, och 320 miljoner euro betalades ut till medlemsstaterna. Vad gäller genomförandet av betalningsbemyndigandena betalades 195,7 miljoner euro ut inom mål 1 och 124,3 miljoner utanför mål 1. Genomförandet under 2008 för programperioden 2000–2006 var 320 miljoner euro, medan den ursprungliga prognosen var 269 miljoner euro.

De utestående åtagandena för FFU uppgick i slutet av 2008 till 449,3 miljoner euro (jämfört med 812,5 miljoner euro 2007). Detta utgör 11,3 % av de sammanlagda åtagandena för 2000–2006.

För hela perioden hade 3 515,2 miljoner euro betalats ut till medlemsstaterna vid utgången av 2008. Detta innebär att anslagsutnyttjandet för alla medlemsstater uppgick till 89,3 % av det sammanlagda anslaget på 3 935,8 miljoner euro.

2.2. Programgenomförande

2.2.1. Mål 1

Mål 1-programmen var inriktade på grundläggande infrastrukturprojekt (41,4 %), och mer än hälften av alla investeringar i denna kategori avsåg transportinfrastruktur (51,9 %). En tredjedel (33,3%) av mål 1-medlen investerades i produktiv miljö, med fortsatt tonvikt på stöd till små och medelstora företag samt hantverk (28,3 %). Av medlen i mål 1-regionerna gick 23,2 % till projekt för mänskliga resurser. De viktigaste insatsområdena var, i nästan lika hög utsträckning, arbetsmarknadspolitiska åtgärder (31,3 %) och utbildning samt yrkesutbildning (30,9 %).

2.2.2. Mål 2

I mål 2-regionerna låg programmens huvudfokus fortfarande på produktiv miljö, och drygt hälften av anslagen gick till denna kategori (55,5 %). Inom området dominerade stöd till små och medelstora företag samt hantverk (55,8 %). Det insatsområdet som fick näst mest stöd var grundläggande infrastruktur, med 29,7 % av alla mål 2-medel. Till skillnad från mål 1-programmen var de områden som fick mest stöd planering och rehabilitering av industriområden (45,4 %). I fråga om mänskliga resurser (10,2 % av investeringarna i mål 2-regionerna) var de viktigaste områdena arbetskraftens flexibilitet, företagsamhet, innovation samt informations- och kommunikationsteknik (30,5 %).

2.2.3. Mål 3

Genomförandet av ESF-program 2008 var fortfarande inriktat på den europeiska sysselsättningsstrategin, och särskilt på åtgärder för att förbättra anställbarheten på arbetsmarknaden (31,3 %), livslångt lärande (åtgärder för att utveckla allmän och yrkesinriktad utbildning stod för 22,3 % av utgifterna), social sammanhållning (20,7 %) och lika möjligheter (6,4 %). En markant skillnad kvarstod i det konkreta genomförandet av program, mätt i finansiellt genomförande, mellan EU-15, där genomförandet av sedan länge etablerade program fortsatte, och EU-10, där vissa medlemsstater hade betydande svårigheter att komma i gång med vissa projekt och åtgärder.

2.2.4. Fiske utanför mål 1

Utgifter för FFU-program utanför mål 1 gällde främst bearbetning och saluföring (25,2 %). Den näst viktigaste åtgärden var åtgärder som genomförs av branschmedlemmar (15,4 %), följt av vattenbruk (12,4 %). Utgifter för skrotning utgjorde 11 % 2008.

2.2.5. Gemenskapsinitiativ

2.2.5.1. Interreg

Vid utgången av 2008 hade de 81 Interreg III-/grannskapsprogrammen valt ut omkring 15 000 projekt och nätverk inriktade på att minska effekterna av nationsgränser, språkhinder och kulturella skillnader samt att utveckla gränsområden, stödja strategisk utveckling och territoriell integration över större områden i EU och åstadkomma bättre integration med EU:s grannländer. Effektiviteten i politik och instrument för regional utveckling främjades också genom utbyte av god praxis och erfarenhet.

Under 2008 gjorde genomförandet av de 81 Interreg III-/grannskapsprogrammen fortsatt goda framsteg med en utnyttjandegrad för betalningarna på 85 %. Eftersom programmen och projekten inom samarbetet var mer specifika och krävande kunde återtaganden på grund av n+2-regeln inte undvikas för vissa program. Dessa återtaganden omfattade sammanlagt 3,74 miljoner euro.

2.2.5.2. Equal

Programmen inom gemenskapsinitiativet Equal avslutades administrativt i de flesta medlemsstaterna. Bara några få länder begärde en förlängning av stödberättigandeperioden in på 2009 för att uppnå ett högre anslagsutnyttjande och fortsätta sina integreringsåtgärder.

De flesta medlemsstaterna inriktade sina åtgärder inom Equal på att konsolidera, dokumentera och sammanställa projektresultat, på spridningsåtgärder som t.ex. slutkonferenser om erfarenheterna samt på att integrera Equals regelverk och arbetsmetoder i de operativa programmen inom ESF 2007–2013, t.ex. genom att föra över personal, behålla nationella tematiska nätverk, finansiera gränsöverskridande innovativa projekt och genom att åta sig att aktivt delta i nätverk för lärande för förvaltarna av ESF-medel.

2.2.5.3. Urban

Under 2008 fortsatte arbetet med förvaltningen av de 71 operativa programmen för genomförande av gemenskapsinitiativet Urban, genom årsrapporter, övervakningskommittéer och årliga möten. Arbetet med förvaltningen av Urbact I fortsatte också, med övervakningskommittéer, rapporteringsförfaranden och en noggrann uppföljning av de två Fast Track-pilotnätverken. Urbact II är ett av de viktigaste instrumenten i initiativet Regioner för ekonomisk förändring, och syftet är att goda exempel och innovativa koncept ska kunna genomföras snabbare.

2.2.5.4. Leader+

Gemenskapsinitiativet Leader+ består av tre åtgärder: genomförande av lokala utvecklingsstrategier genom offentlig-privata partnerskap, samarbete mellan landsbygdsområden och nätverkssamarbete. För programperioden 2000–2006 hade 73 Leader+-program godkänts för EU-15. Nya medlemsstater gavs möjlighet att integrera åtgärder av Leader+-typ i sina mål 1-program inom EUGFJ.

De flesta av de nationella nätverken inom Leader+ avslutade sin verksamhet 2008. Verksamheten vid programperiodens slut gick huvudsakligen ut på spridning och överföring av kunskap. Observationsorganet för Leader+ gav under 2008 ut en andra och en tredje publikation med sammanlagt 50 exempel på god praxis.

2.2.6. Innovativa åtgärder

2.2.6.1. Europeiska regionala utvecklingsfonden

GD Regionalpolitik förvaltade dessutom 181 regionala program för innovativa åtgärder (den 31 december 2008 hade 124 av dem avslutats, varav 39 under 2008), som bidrar till att främja strategisk innovation i regionerna genom försök med innovativa metoder och praxis för att förbättra innovationsnivån och kvaliteten på EU-stödet på tre områden: kunskap och teknisk innovation, informationssamhället och hållbar utveckling.

2.2.6.2. Europeiska socialfonden

Under 2008 avslutades de kvarvarande innovativa åtgärderna för 2004 samt ett stort antal av projekten för 2005 och 2006. GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter förvaltade de återstående projekt som valts ut 2005 och 2006, samt två projekt för spridning. Generaldirektoratet anordnade också ett seminarium för ledarna för 2006 års projekt och startade tillsammans med GD Regionalpolitik ett fortsättningsnätverk för tidigare ledare för innovativa projekt, framför allt i Tyskland.

3. Överensstämmelse och samordning

3.1. Överensstämmelse med gemenskapens politik på andra områden

3.1.1. Konkurrens

Inga större förändringar inom politiken för statligt stöd finns att rapportera för 2008.

3.1.2. Inre marknaden

Medlemsstaterna är skyldiga att kontrollera att verksamhet som samfinansieras av strukturfonderna följer direktiven om offentlig upphandling. Om kommissionen får kännedom om överträdelser av EG-lagstiftningen eller om revisioner visar att så har skett vidtas erforderliga åtgärder. Ett nytt regelverk för offentlig upphandling och upphandling av bygg- och anläggningskoncessioner infördes för att skapa större rättssäkerhet för såväl den privata som den offentliga sektorn.

3.1.3. Miljö

När det gäller de pågående programmen låg tyngdpunkten fortfarande på att främja överensstämmelse med gemenskapens regelverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, vattenförsörjning, avfallshantering och biologisk mångfald. Andra viktiga insatsområden var miljöinnovation och återställande av förorenad mark. Främjandet av hållbar utveckling fortsatte genom investeringar i miljövänlig transport och energi och genom att man aktivt säkerställer att projekten uppfyller kraven i miljölagstiftningen.

3.1.4. Transport

Sammanhållningsprogrammen är fortfarande den främsta källan till gemenskapsstöd för förverkligande av EU:s prioriteringar på transportområdet i enlighet med vitboken Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden och halvtidsöversynen av den, som offentliggjordes 2006. Anslagen har således används både till TEN-T-projekt och till projekt för att stödja intermodalitet, energieffektiva transporter, intelligenta transportsystem och rörlighet för stadstrafik.

3.1.5. Jämställdhet

Kommissionen arbetade med genomförandet av En färdplan för jämställdhet , som visar kommissionens engagemang i denna fråga. Jämställdhet och integrering av ett jämställdhetsperspektiv är där övergripande teman, som står i samband med alla program för programplaneringsperioden 2007–2013. Vid ett möte med högnivågruppen för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i strukturfonderna i juni 2007 betonades vikten av att jämställdhetsorgan medverkar vid programmens utarbetande och genomförande.

3.2. Samordning av instrumenten

3.2.1. Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden

Under programperioden 2000–2006 fick alla 25 medlemsstater stöd från strukturfonderna, medan 13 medlemsstater även fick stöd från Sammanhållningsfonden, som ger stöd till de mindre välbärgade länderna. Strukturfonderna har samordnats noggrant inbördes och gentemot Sammanhållningsfonden (särskilt Eruf) för att förhindra att projekt får stöd från flera håll.

3.2.2. Strukturfonderna och Europeiska investeringsbanken/Europeiska investeringsfonden

Kommissionen och Europeiska investeringsbanken/Europeiska investeringsfonden förstärkte sitt samarbete genom att starta Jaspers, Jeremie och Jessica. Syftet med dessa initiativ är att bistå vid genomförande av enskilda projekt under programplaneringsperioden 2007–2013.

År 2008 var det första hela verksamhetsåret för Jaspers (gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna). Vid slutet av året pågick 280 uppdrag inom Jaspers, och 82 uppdrag hade avslutats under 2008 jämfört med 22 under 2007.

Det nya initiativet Jeremie (gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag) för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag i regionerna hade ett framgångsrikt första år 2008 och utnyttjades av regioner och förvaltningsmyndigheter samt inom företags- och banksektorerna.

Initiativet Jessica (gemensamt europeiskt stöd till hållbara investeringar i stadsområden), med inriktning på hållbar utveckling, tillväxt och sysselsättning i Europas stadsområden, innebär ett nytt synsätt när det gäller hur stöd från strukturfonderna beviljas, genom att man uppmuntrar återanvändbara stödformer och försöker komma bort från ett rent bidragsberoende.

4. Utvärderingar

Under 2008 fortsatte kommissionen att göra utvärderingar till stöd för beslutsfattandet inom sammanhållningspolitiken.

En analys genomfördes av innovationsprojekt som samfinansierats av Eruf. Den var särskilt inriktad på framgångsfaktorer och gemensamma hinder och begränsningar. Analysen ger en djupare förståelse av de mekanismer som stöder innovation, med utgångspunkt i exempel från projekt i olika regioner som samfinansierats av Eruf. Arbete pågår också med att utforma och testa praktiska metoder och redskap för projektanalys.

Kommissionen fortsatte med efterhandsutvärderingen av mål 1 och 2 för perioden 2000–2006, sammanlagt tolv sammankopplade, etappindelade ”arbetspaket” för att undersöka olika aspekter av sammanhållningspolitikens effektivitet och ändamålsenlighet. När det gäller efterhandsutvärderingen av ESF:s program 2000–2006 avslutades under 2008 en förberedande undersökning för att analysera tillgängliga uppgifters relevans och tillförlitlighet. Utifrån denna undersökning inleddes i slutet av 2008 den huvudsakliga efterhandsutvärderingen och två tematiska efterhandsutvärderingar.

När det gäller FFU inleddes i slutet av 2008 ett förfarande för att lägga ut efterhandsutvärderingarna på entreprenad.

Dessutom inleddes efterhandsutvärderingarna av gemenskapsinitiativen Urban och Interreg under 2008. Efterhandsutvärderingen av gemenskapsinitiativet Equal inleddes i början av 2009.

En annan viktig uppgift för kommissionen är att ge medlemsstaterna metodriktlinjer och organisera utbyte av erfarenheter av utvärderingar. Ett led i detta arbete är uppdateringen av Evalsad, ett interaktivt webbverktyg för utvärderingar på området socioekonomisk utveckling.

5. Kontroller

5.1. Europeiska regionala utvecklingsfonden

För programperioden 1994–1999 utfördes avslutande revisioner av ett urval bestående av 57 program (däribland ett Interregprogram och två mål 2-program 1994–1996) som omfattade alla medlemsstater i EU-15. Vid slutet av 2008 hade 40 av de 55 förfarandena avslutats och finansiell korrigering gjorts för ca 258 miljoner euro. För de resterande 17 ärendena kommer beslut att fattas under 2009.

För de program som antogs 2000–2006 har sammanlagt 207 revisionsbesök genomförts (utöver Interreg), varvid viktiga aspekter av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem granskats. Av dessa besök genomfördes 22 under 2008. Dessutom genomfördes 21 besök för översyn av avvecklingsorgan med anknytning till Eruf, i syfte att kontrollera medlemsstaternas förberedelser inför avslutandet och för att identifiera och minska riskerna i samband med avslutandet. Vad gäller Interreg genomfördes en intensiv revisionsplan, efter de reservationer som gjordes i årsrapporten för 2007 för 51 Interreg III-program. Den innebar att antalet reviderade program ökade från åtta vid slutet av 2007 till 23 vid slutet av 2008, vilket innebär att 54,1 % av programmens budget omfattas.

5.2. Europeiska socialfonden

För perioden 1994–1999 slutfördes de avslutande revisionerna med en revision av tre projekt i Tyskland (Brandenburg) och en revision av slutdeklarationerna i Belgien (Flandern). Det innebar att målen för de avslutande revisionerna 1994–1999, dvs. en täckning av alla medlemsstater och ett rimligt antal program, kunde uppnås.

För 2000–2006 genomfördes 113 revisionsbesök som innefattade a) revision av helt eller delvis oreviderade operativa program som identifierats vid 2007 års riskanalys, b) uppföljningsbesök avseende genomförandet av de åtgärdsplaner som man kommit överens om inom förfarandena för inställda betalningar eller som ett resultat av revisioner som gjorts av revisionsrätten, och c) revision av ett urval åtgärder. Dessutom genomfördes under 2008 fem besök för att förbereda avslutandet av 2000–2006, 76 revisioner av substansgranskning av verksamhet (stickprovskontroller inklusive skrivbordsundersökningar och besök på platsen) samt 18 uppföljande besök.

5.3. Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

Programmet för efterhandsrevisioner för perioden 1994–1999 slutfördes redan 2006. Ett antal förfaranden för finansiell korrigering pågår. Under året antog kommissionen tre beslut om finansiell korrigering inom 15 program.

Under 2008 reviderades 26 program för 2000–2006 (EU-25), omfattande 45,3 % av de planerade utgifterna. Sedan 2000 har revision utförts av sammanlagt 92 av de 152 program som godkänts för EUGFJ:s utvecklingssektion. De reviderade programmen omfattar 94,3 % av det planerade bidraget från EUGFJ och 60,6 % av antalet program. Under året antog kommissionen tre beslut om finansiell korrigering inom tre program, med återtaganden om sammanlagt 18,8 miljoner euro.

5.4. Fonden för fiskets utveckling

För perioden 1994–1999 var läget vid slutet av 2008 det att 50 av 52 program avslutats och två höll på att avslutas genom beslut om finansiell korrigering (som antogs i början av 2009). Andelen program som avslutats eller håller på att avslutas var 94,2 %.

För perioden 2000–2006 gäller att de åtta revisioner som gjordes för FFU under 2008 av nio operativa program var inriktade på kontroll och uppföljning av förvaltnings- och kontrollsystemen, för att se att de fungerar effektivt, samt förberedelserna inför avslutandet av programmen. GD Havsfrågor och fiske genomförde sammanlagt 44 revisionsbesök, som täckte samtliga 18 program som får stöd från en enda fond och 14 program som får stöd från flera fonder, omfattande sammanlagt 286,94 miljoner euro (6,92 % av den ursprungliga budgeten för 2000–2006). Sammanlagt har de revisioner som genomförts av GD Havsfrågor och fiske rört program som står för 94 % av FFU:s ursprungliga bidrag för 2000–2006. De finansiella korrigeringarna under 2008 omfattade 1,65 miljoner euro i återtaganden.

Lärdomar från kontrollerna

Risken kvarstår att vissa av förvaltnings- och kontrollsystemen för strukturfondsprogrammen påverkas av väsentliga brister i några medlemsstater. I de fall det fortfarande finns svaga punkter i system vidtar kommissionen olika åtgärder: den håller på att avsluta uppföljningen av åtgärdsplaner och den har inlett förfaranden för inställda betalningar eller finansiella korrigeringar, som kommer att avslutat under 2009.

5.5. Olaf

Under 2008 gjorde OLAF 41 besök i medlemsstaterna rörande åtgärder som samfinansieras av strukturfonderna. 23 av dessa besök gällde kontroller på platsen[3] (31 kontroller på platsen av ekonomiska aktörer utfördes) och 18 gjordes för att samla information eller bistå nationella förvaltningar eller rättsliga myndigheter.

Under 2008 anmälde medlemsstaterna, i enlighet med förordning (EG) nr 1681/94[4] och förordning (EG) nr 1828/2006[5], 3 869 fall av oriktigheter[6] till kommissionen. Fallen omfattade sammanlagt 528 647 682 euro och berörde samfinansierade åtgärder under programperioderna 1994–1999, 2000–2006 och 2007–2013. Av anmälningar gällde 62 programperioden 1994–1999, med en ekonomisk effekt på omkring 11 miljoner euro. Medlemsstaterna underrättade kommissionen om att administrativa och/eller rättsliga förfaranden på nationell nivå hade slutförts för ett antal fall, och att ett belopp på 109 811 425 euro hade återvunnits.

6. Kommittéer som biträder kommissionen

6.1. Samordningskommittén för fonderna

De viktigaste frågorna som diskuterades i samordningskommittén för fonderna under 2008 var finansieringen av programmet för användning av operativt och icke-operativt tekniskt stöd, avslutandet av Interreg III-program 2000–2006, finansieringslösningar, större projekt, inkomstgenererande projekt, stödberättigande för åtgärder för energisparande och förnybar energi samt god praxis i fråga om medlemsstaternas förvaltningskontroller.

6.2. Kommittén för Europeiska socialfonden

Under 2008 diskuterade ESF-kommittén (i enlighet med artikel 147 i EG-fördraget) Lissabonpaketet och den förnyade socialpolitiska agendan, och den antog ett yttrande om översynen av EU:s budget med särskilt fokus på målet att uppnå full sysselsättning, kvalitet i arbetet och social sammanhållning och på utvecklingen av den europeiska arbetsmarknaden och kompetensutveckling. ESF-kommittén rådfrågades också om grönboken om territoriell sammanhållning och om kommissionens förslag för att maximera strukturfondernas och särskilt ESF:s bidrag till att hantera krisen inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. ESF:s tekniska arbetsgrupp fortsatte sitt program för ömsesidigt lärande om användningen av offentlig upphandling för ESF:s verksamhet, arbetet med att avsluta programmen 2000–2006 och exempel på ESF:s program för kompetensutveckling.

6.3. Kommittén för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling

Kommittén för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling sammanträdde sju gånger under 2008 och lämnade positiva yttranden om tre ändringar av Sapard-programmen för landsbygdsutveckling för Bulgarien (två ändringar) och Kroatien i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 1268/1999.

6.4. Kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur

Under 2008 rådfrågades kommittén i en rad frågor, bl.a. det europeiska öppenhetsinitiativet och riktlinjerna för fastställande av finansiella korrigeringar av utgifter som samfinansierats av strukturfonderna eller Sammanhållningsfonden vid bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling.

[1] 226 program inom mål 1 och mål 2, 47 inom mål 3, 12 inom FFU (utanför mål 1), 81 inom Interreg, 71 inom Urban, 27 inom Equal, 73 inom Leader+ och 181 program för innovativa åtgärder.

[2] Se meddelandet om resultaten av förhandlingarna om strategierna och programmen för perioden 2007–2013.

[3] Förordning (EG) nr 2185/96, EGT L 292, 15.10.1996, s. 2.

[4] EGT L 178, 12.7.1994, s. 43.

[5] EUT L 371, 27.12.2006, s. 1.

[6] 2007 anmäldes 3 671 fall, omfattande sammanlagt 694 362 858 euro.