52009DC0552

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 22.10.2009

KOM(2009) 552 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA FORSKNINGSRÅDET – VÄGEN TILL SPETSFORSKNING I VÄRLDSKLASS

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA FORSKNINGSRÅDET – VÄGEN TILL SPETSFORSKNING I VÄRLDSKLASS

INLEDNING

Europeiska forskningsrådet utgör en ambitiös ny del av EU:s forskningspolitik. Det inrättades genom Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning[1], och tjänar till genomförande av det särskilda programmet ”Ideér” som har tilldelats en betydande budget (7,51 miljarder euro för perioden 2007–2013). Europeiska forskningsrådet består av ett oberoende vetenskapligt råd med 22 framstående forskare som till sin hjälp har en särskild genomförandestruktur i form av kommissionens genomförandeorgan[2].

Inrättandet av Europeiska forskningsrådet var banbrytande för Europeiska unionen[3]. Europeiska forskningsrådet är en helt ny enhet som på europeisk nivå har till uppdrag att finansiera forskardriven spetsforskning i världsklass i syfte att få den europeiska forskningens kvalitet i topp. Forskningsrådet skapar därigenom nya ramar för forskningsverksamhet på gemenskapsnivå. För första gången drivs ett av gemenskapens forskningsprogram på grundval av öppen europeisk konkurrens mellan enskilda forskningsgrupper, oberoende vetenskaplig styrning och autonomt genomförande via ett genomförandeorgan. Europeiska forskningsrådet har redan blivit ett mycket synligt och inflytelserikt inslag inom europeiska forskningsområdet.

Två och ett halvt år efter det sjunde ramprogrammets start och genomförandet av programmet Idéer är det lämpligt att göra en lägesbedömning.

- Fyra årliga Idéer-arbetsprogram har antagits och fyra ansökningsomgångar har genomförts sedan den formella starten 2007. Detta har gett betydande erfarenhet av att genomföra programmet Idéer med sina speciella driftsvillkor, däribland det oberoende vetenskapliga rådet, expertgranskarna och metoderna för beviljande av stöd till spetsforskning.

- Efter en intensiv planerings- och utvecklingsperiod och efter kommissions beslut i december 2007 om att inrätta ett genomförandeorgan[4], förklarades Europeiska forskningsrådets genomförandestruktur i form av ett särskilt genomförandeorgan den 15 juli 2009 som administrativt oberoende av kommissionen.

- Den oberoende översyn av Europeiska forskningsrådets strukturer och mekanismer som ska ske enligt sjunde ramprogrammet och dess särskilda program Idéer har nu slutförts och den innehåller detaljerade slutsatser och rekommendationer för det fortsatta arbetet.

I likhet med andra nydanande strukturer, som de gemensamma teknikinitiativen, Europeiska institutet för innovation och teknik och de europeiska konsortierna för en forskningsinfrastruktur, erbjuder Europeiska forskningsrådet en ny modell för genomförande av gemenskapens strategier för forskning och teknisk utveckling. De första erfarenheterna visar att det finns vissa hinder för att de ska kunna utvecklas fullt ut, vilket är helt naturligt när man skapar nya strukturer. En del av de problem som kommit i dagern har lösts eller behandlas pragmatiskt inom ramen för gällande lagstiftning, medan andra kan komma att behöva mer djupgående förändringar.

Det är tydligt att det som står på spel inte bara berör Europeiska forskningsrådet självt. Detta meddelande, som bygger på de erfarenheter som kommissionen hittills gjort i samband med genomförandet av programmet Idéer och på resultatet från den oberoende översynen, måste därför ses i ett större sammanhang av mer omfattande överväganden avseende utvecklingen av gemenskapens politik och program på området forskning och teknisk utveckling och innovation. Kommissionens har framförallt två uppdrag, nämligen att upprätthålla ett enhetligt tillvägagångssätt med insyn och samtidigt säkerställa att initiativen har tillgång till de medel och verktyg som krävs för att uppnå sina speciella mål inom dessa politikområden. Europas övergripande utmaning är tydlig – att främja forskning och innovation för ett hållbart kunskapsbaserat samhälle.

När det gäller Europeiska forskningsrådet är kommissionens inledande målsättning och inriktning oförändrad: organisationen av forskningsmedel för spetsforskning i världsklass ska utvecklas fullt ut så att vi kan bygga ut och skörda frukterna av den europeiska vetenskapliga kvaliteten. Forskarsamhället ska fastställa dagordning för spetsforskningen. Starten och de inledande åren har varit erkänt goda. Nu vill kommissionen dra nytta av erfarenheterna från Europeiska forskningsrådets första tid. I meddelandet finns därför en rad konkreta åtgärder som kommissionen kan genomföra på kort sikt. Kommissionen tar också upp utmaningar på medellång sikt, vilka bör tas upp tillsammans med andra institutioner då det bör övervägas hur gemenskapens instrument och gemenskapens ram för administrativ och finansiell kontroll på bästa sätt kan användas för att främja nya källor till hållbar tillväxt. Detta bör säkra Europeiska forskningsrådets framtid som ett av de viktigaste inslagen inom europeiska forskningsområdet, och följande två förhållanden bör framhävas: i) att Europeiska forskningsrådet agerar på gemenskapsnivå och ii) att spetsforskning är viktig för Europa.

Översynen av Europeiska forskningsrådet: Mot en spetsforskningsorganisation i världsklass

I överensstämmelse med det särskilda programmet Idéer och för att så snart som möjligt enas om en stabil struktur för Europeiska forskningsrådet, införde kommissionen på ett relativt tidigt stadium efter att Europeiska forskningsrådets verksamhet inletts den oberoende översynen av Europeiska forskningsrådets strukturer och mekanismer[5]. Översynens syften var följande:

- Analysera Europeiska forskningsrådets strukturer och mekanismer enligt kriterier som vetenskaplig excellens, autonomi, effektivitet och insyn, och med det vetenskapliga rådets fulla medverkan.

- Undersöka förfarandet och kriterierna för urvalet av ledamöter i det vetenskapliga rådet.

- Undersöka fördelar och nackdelar med en struktur som grundas på ett genomförandeorgan och en struktur som grundas på artikel 171 i fördraget.

Panelen bestående av sex framstående forskare och ledd av professor Vaira Vike-Freiberga överlämnade sin rapport till kommissionen den 23 juli 2009[6]. Kommissionen framför sin uppskattning till medlemmarna av översynspanelen för den energi och omsorgsfullhet de visat i genomförandet av detta krävande uppdrag.

Panelens analys baserades på betydande information från berörda parter inom forskarsamhället, inbegripet en ingående utfrågning av Europeiska forskningsrådets vetenskapliga råd, en omfattande enkätundersökning riktad till sökande och expertgranskare, och rapporter om praktisk erfarenhet samt juridisk och budgetmässig rådgivning från kommissionen.

I översynen bekräftas att Europeiska forskningsrådets två första verksamhetsår generellt sett har varit mycket framgångsrika. Dess vetenskapliga strategi, utformning av dess stödprogram och kvaliteten på dess expertgranskning har fått vida erkännanden av forskningssamfundet, vilket framgår av resultaten av den enkätundersökning som gjordes för översynen.

Utifrån ett operationellt perspektiv har Europeiska forskningsrådet helt från början lyckats att utforma och ta i bruk nydanande genomförandesystem för programmet Idéer, snabbt finna personal och resurser och inrätta en självständig driftsstruktur i form av ett genomförandeorgan samtidigt som man bearbetar ansökningar från ett aldrig förut skådat och helt oväntat stort antal sökanden.

Efter att ha undersökt möjligheterna och riskerna med de två strukturtyperna har det i översynen klarlagts att även om modellen med ett genomförandeorgan i sin nuvarande form har sina begränsningar så innebär de svårigheter och risker som är förknippade med att gå över till en ny struktur som grundas på artikel 171 i fördraget, i vilken det ges utrymme för ett politiskt inflytande på Europeiska forskningsrådets vetenskapliga oberoende, att det inte är motiverat att ändra strukturen. Detta bör i alla fall inte ske förrän alla möjligheter utforskats när det gäller att utveckla och finjustera genomförandeorganet så att det kan uppfylla Europeiska forskningsrådets mål. Panelen rekommenderar ytterligare en oberoende översyn om två år.

I översynen påpekas det dock att om Europeiska forskningsrådet ska kunna slå vakt om sina hittills rönta framgångar och bli en verklig spetsforskningsorganisation i världsklass – en europeisk ledare när det gäller att främja den banbrytande forskning och teknik som krävs för att upprätthålla kreativiteten i de europeiska ekonomierna och samhällena – måste det akuta behovet av att ytterligare finjustera forskningsrådets struktur och drift åtgärdas. För att framgångarna ska bli hållbara i längden kräver Europeiska forskningsrådet en hängiven och kunnig ledning, en omgående förening av målen för all verksamhet på alla nivåer och en kultur som speglas av flexibilitet och förtroende som får banbrytande forskning att frodas. Dessa är de avgörande principer som genomsyrar de åtgärder på kort och medellång sikt som beskrivs nedan. Alla föreslagna åtgärder i detta meddelande kommer att genomföras inom budgetramen för det pågående sjunde ramprogrammet för forskning och inga ytterligare budgetkonsekvenser förväntas.

Europeiska forskningsrådets utveckling till en erfaren organisation för finansiering av forskning i världsklass

När Europeiska forskningsrådets genomförandeorgan nu är oberoende och översynen avslutad har kommissionen ambitiösa mål för denna andra fas av forskningsrådets utveckling. Medan det vetenskapliga rådet fastställer programmets vetenskapliga strategi och genomförandeorganet verkställer budgeten garanterar kommissionen Europeiska forskningsrådets oberoende och innehar den det politiska och ekonomiska ansvaret, vilket även omfattar ansvarsskyldigheten när det gäller genomförandet av det särskilda programmet Idéer.

Kommissionen avser därför att genomföra följande tvådelade strategi för att dels lösa de klassiska barnsjukdomarna hos en ny organisation, dels ta itu med de underliggande orsakerna till den administrativa ineffektivitet och de strukturbrister som fastställts under Europeiska forskningsrådets första driftsperiod:

i) Vidta omedelbara åtgärder på kort sikt för att genomföra de rekommendationer som ges inom ramen för översynen och de övriga tekniska förbättringar som krävs när det gäller Europeiska forskningsrådets driftsmetoder och som kan göras av kommissionen eller genomförandeorganet inom ramen för den egna kompetensen.

ii) Lösa de problem som rör gällande regler och bestämmelser på medellång sikt genom att förslag lämnas till rådet och Europaparlamentet om ändringar av de finansiella och administrativa reglerna för att få dem mer förenliga med spetsforskningens behov.

Europeiska forskningsrådet måste vara en ”lärande organisation” vilket kan utläsas från följande ordalydelse i det särskilda programmet Idéer: ”…Genomförandet och förvaltningen av verksamheten kommer att kontinuerligt ses över och utvärderas för att bedöma resultaten och anpassa och förbättra förfarandena på grundval av erfarenheterna.”

i) Omedelbara åtgärder på kort sikt

Följande åtgärder med vägledande tidsfrister för genomförandet av dem hör till kommissionens och/eller genomförandeorganets befogenhetsområde. För att klargöra och stärka den rättsliga grunden ska åtgärderna återspeglas av ändringar av kommissionens beslut om inrättande av Europeiska forskningsrådet[7], inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet[8] eller delegeringsbeslut[9].

En enhetlig vetenskaplig och administrativ styrning

Medlemmarna i översynspanelen erkände att kommissionen, i enhetlighet det särskilda programmet Idéer effektivt har upprätthållit Europeiska forskningsrådets oberoende och integritet och att den helt har respekterat det vetenskapliga rådets oberoende vid fastställandet av Europeiska forskningsrådets vetenskapliga strategi. I översynen fastställs emellertid att den nuvarande strukturen för Europeiska forskningsrådet som omfattar en åtskillnad av vetenskapliga och finansiella/administrativa ansvarsområden medför onödig komplexitet och frustration. Översynspanelen lämnar rekommendationer för avhjälpande åtgärder, som bl.a. inbegriper att de båda tjänsterna direktör för genomförandeorganet och generalsekreterare för Europeiska forskningsrådet slås samman till en tjänst, under förutsättning att en framstående forskare med en gedigen administrativ erfarenhet kan sållas fram. Övriga rekommendationer är att direktören bör rapportera direkt och regelbundet till kommissionsledamoten med ansvar för forskning och att styrelsen för genomförandeorganet bör anpassas så att det inbegriper två ledamöter från det vetenskapliga rådet och en extern framstående forskare.

Kommissionen avser att inom rådande finansiella och rättsliga ramar genomföra följande åtgärder, som syftar till att öka samstämmigheten mellen den vetenskapliga och administrativa sidan av styrningen och förenkla och rationalisera strukturen:

a. Direktörstjänsten för genomförandeorganet får en ny profil (framstående forskare med en gedigen administrativ erfarenhet). Det vetenskapliga rådet kommer att involveras i det därpåföljande urvalsförfarandet i enlighet med rätts- och förvaltningsförekrifterna för Europeiska forskningsrådet och riktlinjerna för utnämnande av direktörer till genomförandeorgan[10]. Tidsfrist: Andra kvartalet 2010.

b. Efter det att en direktör med nämnda profil har utnämnts och efter förhandsgodkännande av det vetenskapliga rådet förutsätts det att tjänsten som generalsekreterare för Europeiska forskningsrådet kommer att dras in, med beaktande av mandatperioden för den sittande generalsekreteraren. Tidsfrist: Andra kvartalet 2011.

c. Sammansättningen av styrelsen för Europeiska forskningsrådets genomförandeorgan[11] och dess driftsvillkor bör tas upp för övervägande på nytt. Det ska dock säkerställas att kommissionen alltid kan utföra sitt uppdrag när det gäller kontroll och övervakning av Europeiska forskningsrådets genomförandeorgan genom att den bibehåller en majoritet av rösterna. Tidsfrist: Första kvartalet 2010.

d. Det ska utarbetas och genomföras en sammanhängande och integrerad kommunikationsstrategi, bl.a. en gemensam webbplats där externa intressenter kan ges en enda tydlig och heltäckande bild av Europeiska forskningsrådets strategi och drift där både genomförandeorganets och det vetenskapliga rådets verksamheten återspeglas. Denna förbättrade kommunikationsstrategi kommer också att bidra till att stärka insynen i Europeiska forskningsrådets verksamhet och minska risken för intressekonflikter. Tidsfrist: Första kvartalet 2010.

Det vetenskapliga rådet och direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet kommer vid behov att inbjudas till ett möte kommissionsledamoten med ansvar för forskning för att diskutera de framsteg som gjorts när det gäller uppfyllandet av målen för Europeiska forskningsrådet.

Förbättrad administration

Det står klart att kvaliteten på Europeiska forskningsrådets stödprogram – och i ett vidare perspektiv forskningsrådets goda rykte – är direkt avhängig expertgranskarnas (panelledamöter och sakkunniga) kvalitet och kapacitet. Enligt översynen måste de administrativa förfarandena för att utse och avlöna sakkunniga och panelledamöter med hög kompetensnivå göras så användarvänliga som möjligt, om man vill vara säker på att ha ständig tillgång denna typ av expertis.

Därför kommer genomförandorganet för Europeiska forskningsrådet enligt överenskommelse med kommissionen och med stöd av gällande lagstiftning att göra följande inom ramen för en progressiv strategi:

a. Börja utarbeta och införa förenklade och mer funktionella ”forskningsrådsanpassade” förfaranden för att utse och avlöna expertgranskare (panelledamöter och sakkunniga) samt för att handlägga stöden. Tidsram: Fjärde kvartalet 2009

b. Pröva och, vid framgång, fullt ut börja tillämpa enklare autentiseringsförfaranden för experter som använder webbplatser och andra fack- och kontaktuppgifter, i överensstämmelse med bästa vetenskapliga praxis. Tidsram: Fjärde kvartalet 2009

c. Kontinuerligt förbättra (och införa) effektiviserade förfaranden för utnämning av experter. Utnämningsperioden bör täcka hela sjunde ramprogrammets löptid och inte bara enskilda år. Tidsram: Andra kvartalet 2010

Konsolidering av verksamhet på alla nivåer

Europeiska forskningsrådets verksamhet kräver en hög nivå av professionalism på alla nivåer: vid utnämning av vetenskapliga rådets medlemmar och expertgranskare såväl som i anknuten ledningsverksamhet – t.ex. med hänsyn till bestämmelserna om intressekonflikt, vilka bör gälla både vid urval av projekt och i de nationella experternas arbete. Genomförandet bör vara rigoröst men flexibelt.

Översynen stöder de fastställda kriterierna och urvalsmetoden vid utnämning av vetenskapliga rådets medlemmar, samt förespråkar att en ständig valberedning inrättas för detta syfte. Den förespråkar även större insyn och öppenhet, t.ex. vid utnämningen av vetenskapliga rådets medlemmar och av granskningsexperter, samt när det gäller strategidiskussionerna i vetenskapliga rådet.

Kommissionen och genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet kommer att vidta följande åtgärder för att säkerställa en hög nivå av professionalism och öppenhet, samtidigt som Europeiska forskningsrådets arbete garanteras oberoende och hög kvalitet:

a. Relationerna och formerna för samarbete mellan genomförandorganet för Europeiska forskningsrådet och vetenskapliga rådet när det gäller deras medverkan i Europeiska forskningsrådets verksamhet måste klargöras, och om nödvändigt bör beslutet om inrättandet av Europeiska forskningsrådet ses över. Tidsram: Andra kvartalet 2010

b. En ständig och oberoende valberedning måste inrättas i enlighet med rekommendationerna från valberedningen för Europeiska forskningsrådets vetenskapliga råd 2009[12], i syfte att garantera en successiv förnyelse av vetenskapliga rådet. Valberedningen kommer att arbeta i samråd med vetenskapliga rådet på grundval av de kriterier och metoder som redan fastställts och godkänts av panelen. Tidsram: Första kvartalet 2010

c. Vetenskapliga rådet uppmuntras att överväga inrättandet av en underkommitté med uppgift att utvidga sökandet efter experter till expertgranskningen. Tidsram: Första kvartalet 2010

d. Det kommer att göras en granskning av möjligheterna att utbetala ett honorar för närvaro vid vetenskapliga rådets plenarmöten[13] (särskilt till ordförande och vice ordförande) som ett erkännande av medlemmarnas personliga engagemang. Vidare bör ordningen för lokalt stöd till vetenskapliga rådets ordförande och vice ordförande fortsätta, med hjälp av sjunde ramprogrammets instrument för samordnings- och stödåtgärder. Tidsram: Andra kvartalet 2010

e. Arbete kommer att bedrivas tillsammans med vetenskapliga rådet för att göra Europeiska forskningsrådets verksamhet mer öppen för externa intressenter, bland annat genom offentliggörande av relevanta uppförandekoder och bestämmelser rörande intressekonflikt, samt av protokollen från vetenskapliga rådets möten. Tidsram: Fjärde kvartalet 2009

f. I samarbete med vetenskapliga rådet och under genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådets överinsyn kommer det att inrättas en kommitté som ska ge vägledning vid intressekonflikt, bedrägeri och i etiska frågor i enlighet med gällande lagstiftning och goda rutiner, i syfte att garantera att Europeiska forskningsrådets verksamhet är oantastlig vad avser kvalitet och rättvisa, särskilt under expertutvärderingen. Tidsram: Andra kvartalet 2010

ii) Åtgärder på medellång sikt

Det praktiska genomförandet av programmet Idéer har väckt en rad frågor från forskarnas och deras värdorganisationers sida, vilket visar att administrativ effektivitet är särskilt viktig vid genomförandet av spetsforskningsprojekt.

Vidare anser Europeiska forskningsrådets granskningspanel att driftseffektivitet inte kan skiljas från vetenskaplig förvaltning på ett så tydligt sätt som i den nuvarande förvaltningsmodellen. Den administrativa effektiviteten måste visserligen förbättras, men översynen visar även att Europeiska forskningsrådets problem i många hänseenden är relaterade till gemenskapssystemets tunga regelverk och dess ”kontrollkultur”. I översynen föreslås en övergång till ett system baserat på fasta belopp i stället för avtalsbaserat stöd, och att den filosofi som styr budgetförordningen och tillhörande kontrollprocesser bör tänkas om så att vi får tillbaka en strategi som bygger på förtroende kombinerat med kraftiga sanktioner vid överträdelse.

En rad frågor kan sannolikt inte lösas inom den nuvarande ramen och kräver långsiktigare åtgärder eller förändringar. Den förestående översynen (vart tredje år) av budgetförordningen innebär ett lägligt tillfälle att granska dessa frågor. Förordningen har ett brett tillämpningsområde och täcker inte enbart finansiella transaktioner som sådana utan är också den ram inom vilken genomförandeorganen verkar. När det gäller forskningspolicyn kommer det att vara viktigt att fastställa exakt hur och inom vilken räckvidd det är bäst att göra specifika anpassningar för att dessa på bästa sätt ska gagna forskning, teknisk utveckling och innovation, särskilt spetsforskning, och så att höga kreativitetsnivåer kan stödjas utan att det skapas en onödig finansiell risk. Det är viktigt att genom budgetförordningen finna en lämplig jämvikt mellan risker – som är oundvikliga när det gäller spetsforskning – och skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen.

Kommissionen kommer att utnyttja den förestående översynen av budgetförordningen till att utvärdera situationen, se vilka lärdomar som dragits och formulera möjliga åtgärder för att komma tillrätta med de särskilda administrativa och finansiella tillkortakommandena när det gäller forskning, teknisk utveckling och innovation i allmänhet och spetsforskning i synnerhet. Med det allmänna målet att förenkla och skapa bättre styrelseformer i minnet, bör det mer specifika målet vara att bygga upp en strategi för finansiell forskningsförvaltning som betonar spetsforskningsstödets funktion som en investering i högkompetenta forskare, en strategi som betraktas som god praxis inom alla framgångsrika forskningssystem i världen.

Dessa frågor bör ses mot bakgrund av bredare överväganden om hur gemenskapens finansiella och administrativa ramar i framtiden ska kunna användas på bästa sätt för att tjäna de policystrategier som ska främja nya källor till en hållbar tillväxt.

Slutsatser och nästa steg

Efter en framgångsrik pionjärfas går Europeiska forskningsrådet nu med tillförsikt in i sin andra utvecklingsfas. Mot bakgrund av de första resultaten kan Europeiska forskningsrådet nu bli en viktig och stabil del av det europeiska forskningslandskapet, men för att det ska nå sin fulla potential måste det också få stöd från övriga institutioner och intressenter.

Genom att pröva nya vägar för den forskning som ska bedrivas i gemenskapen stimulerar Europeiska forskningsrådet en mer vidsträckt process för lärande och anpassning, och blir på så sätt en verklig katalysator för förändring inom det europeiska forskningsområdet.

Vare sig detta rör förvaltningen av gränssnittet mellan vetenskapliga rådet och genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet, förfarandena för expertgranskning inom spetsforskningen eller nya typer av interaktion mellan nationell finansieringsverksamhet och gemenskapens finansiering, så involverar denna lärandeprocess intressenter från hela forskarsamfundet. Även i nästa fas är dessa intressenters medverkan och fulla stöd avgörande för om kommissionens strategier och åtgärder ska kunna leda till att målen uppnås.

I detta meddelande presenteras en rad åtgärder som siktar till att genomföra EU:s ambitioner för Europeiska forskningsrådet. De tar vederbörlig hänsyn till rekommendationerna från granskningspanelen och omfattar även kommissionens egen bedömning av gjorda erfarenheter.

Kommissionen och genomförandorganet för Europeiska forskningsrådet kommer omedelbart att inleda arbetet med att på sina respektive kompetensområden och mot bakgrund av gällande lagstiftning förbättra ledningsrutinerna och öka den administrativa flexibiliteten inom Europeiska forskningsrådet. Kommissionen kommer också att arbeta aktivt med andra intressenter, t.ex. vetenskapliga rådet, för att få deras fortsatta stöd på vägen framåt och för att parallellt förbättra och öka professionalismen inom den verksamhet som de själva ansvarar för.

Kommissionen kommer också inom kort att inom ramen för översynen av budgetförordningen inleda en bredare och mer grundläggande diskussion med Europaparlamentet och rådet om den rättsliga ramen för forskning och teknisk utveckling. Målet är att säkerställa en lämplig jämvikt mellan de inneboende finansiella riskerna med forskningsverksamhet och ett effektivt utnyttjande av EU-medlen samt att skapa lämpliga strukturer och mekanismer för extern forskningsförvaltning. Det övergripande målet är att se till att gemenskapens finansiella och administrativa ramar används på bästa sätt inom de policystrategier som ska främja nya källor till hållbar tillväxt.

[1] EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

[2] Europeiska forskningsrådets genomförandeorgan leds av en direktör och en styrelse som båda utses av kommissionen.

[3] EUT L 57, 24.2.2007, s. 14.

[4] 2008/37/EG: EUT L 9, 12.1.2008, s. 15.

[5] KOM(2008) 526 slutlig.

[6] Rapporten och mer information om det material och den metod som användes finns att tillgå på Europeiska forskningsrådets webbplats: http://erc.europa.eu/index.cfm?fuseaction=page.display&topicID=158

[7] 2007/134/EG: EUT L 57, 24.2.2007, s. 14.

[8] 2008/37/EG: EUT L 9, 12.1.2008, s. 15.

[9] K(2008)5694 slutlig (ej offentliggjord).

[10] SEK(2009) 27.

[11] K(2008)5132 slutlig (ej offentliggjord). Styrelsen för Europeiska forskningsrådets genomförandeorgan består för närvarande av tre tjänstemän vid kommissionen och två forskare med generalsekreteraren för Europeiska forskningsrådet som observatör.

[12] Valberedningen för Europeiska forskningsrådets vetenskapliga råd ( ERC Scientific Council Identification Committee ), slutlig rapport, 19 januari 2009, http://erc.europa.eu/pdf/ERC_Id_Final_Report_2009-01-19.pdf

[13] I enlighet med bestämmelserna för Europeiska institutet för innovation och teknik, förordning EG/294/2008, EUT L 97, 9.4.2008, s. 1.