52009DC0314

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 30.6.2009

KOM(2009) 314 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om tillämpningen av de avtal som slutits inom ramen för förfarandet enligt artikel XXVIII i GATT-avtalet när det gäller rissektorn

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om tillämpningen av de avtal som slutits inom ramen för förfarandet enligt artikel XXVIII i GATT-avtalet när det gäller rissektorn

Inledning

Efter reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för ris 2003 meddelade kommissionen WTO att Europeiska gemenskapen hade för avsikt att ändra medgivandena för import av råris (HS-nummer 1006 20) och delvis slipat ris och helt slipat ris (HS-nummer 1006 30), som ingår i EG:s bindningslista CXL som bifogas GATT 1994.

Genom reformen sänktes interventionspriset med 50 procent. Om man hade fortsatt att tillämpa det då gällande importsystemet[1] skulle detta ha inneburit ett mycket varierande gränsskydd, där man till och med skulle kunna nå nolltull. Eftersom det medförde alltför stor osäkerhet för rissektorn beslutade gemenskapen att upplösa systemet och inleda förhandlingar i syfte att ersätta det med ett lämpligare system, som skulle gälla alla EU:s handelspartner[2].

Följaktligen genomfördes förhandlingar enligt artikel XXVIII i GATT-avtalet med de fyra länder som står för den största delen av risimporten till EU, dvs.

- Indien och Pakistan, som båda har ett väsentligt leverantörsintresse för råris av basmatisorter,

- Förenta staterna, som har ett huvudleverantörsintresse för råris och ett väsentligt leverantörsintresse för slipat ris, och

- Thailand, som har ett huvudleverantörsintresse för slipat ris och ett väsentligt leverantörsintresse för råris.

När avtalet med Thailand undertecknades åtog sig kommissionen att överlämna en rapport till rådet om hur de avtal som ingåtts fungerat, så snart uppgifterna för de första regleringsåren fanns tillgängliga. Syftet med detta var att göra det möjligt att utvärdera effekterna av importflödena av olika typer av ris till gemenskapens marknad, både när det gäller gemenskapens produktion och förädlade kvantiteter[3].

I rapporten granskas även importen av slipat ris i småpaket. Vissa medlemsstater har uttryckt oro över följderna för EU:s rissektor av en eventuellt större ökning av denna typ av import efter det att avtalen trätt i kraft. Kommissionen åtog sig att inleda samråd med exportländer vars import till EU ökade med mer än 25 procent under ett visst regleringsår.

Avtalen

Översikt

Avtalen med Indien och Pakistan godkändes av rådet den 11 augusti 2004[4]. I avtalen fastställdes att råris av basmatisorter får importeras till EU till nolltullsats från och med den 1 september 2004.

Avtalet med Förenta staterna godkändes av rådet den 21 juni 2005[5] och gällde retroaktivt från och med den 1 mars 2005, dvs. halvvägs genom regleringsåret. I avtalet fastställs en beräkningsmetod för de importtullar som tillämpas på råris för mest gynnade nationer (MGN).

Avtalet med Thailand slutligen, som godkändes av rådet den 20 december 2005[6], rör huvudsakligen beräkningsmetoden för de mest gynnade nationernas importtullar för slipat ris och delvis slipat ris . Avtalet gällde också retroaktivt från och med den 1 september 2005.

Även om förhandlingarna om artikel XXVIII inte avslutades i och med avtalet med Förenta staterna kommer det avtalet också att granskas i den här rapporten eftersom det ingicks inom samma ram som de andra avtalen.

I följande tabell anges de nu gällande tullsatserna för risimport efter ikraftträdandet av respektive avtal.

Tabell 1: Bundna och tillämpade tullsatser för ris

Typ av ris | Bunden tullsats (euro/ton) | Tillämpad tullsats (euro/ton) |

Paddyris (berörs inte av avtalen) | 211 | 211 |

Råris, varav basmatiris | 65 – | 30 – 42,5 – 65 0 |

Helt slipat ris och delvis slipat ris | 175 | 145 – 175 |

Brutet ris | 128 | 65 |

Basmatiråris – avtal med Indien och Pakistan

I avtalen med Indien och Pakistan fastställdes följande villkor för tull- och kvotfri import av basmatiråris:

- Nio särskilda sorter omfattas (4 pakistanska sorter och 8 indiska sorter, varav 3 sorter är gemensamma för båda länderna).

- Importerat basmatiris måste åtföljas av ett äkthetsintyg som utfärdats av de berörda indiska eller pakistanska myndigheterna.

Råris – avtal med Förenta staterna

I avtalet med Förenta staterna fastställs en årlig referensnivå på 431 678 ton för import av råris som inte är av basmatisorter. Detta var resultatet av följande beräkning, som grundades på genomsnittliga uppgifter för 1999–2002:

- Import av råris till EU-25 från alla ursprungsländer,

- minus import av basmatiris till EU-25,

- ökat med 10 procent,

- plus export av slipat ris under aktiv förädling från EU-15 till de tio medlemsstater som anslöt sig till EU 2004.

De årliga ökningarna av denna referensnivå fastställdes till 6 000 ton för vart och ett av regleringsåren 2005/2006, 2006/2007 och 2007/2008. Det anges i avtalet att parterna ska nå ett avtal senast den 31 augusti 2008 för efterföljande år. Samråd pågår emellertid fortfarande mellan gemenskapen och Förenta staterna.

Enligt villkoren i avtalet ska EG, om importen av råris ligger mer än 15 procent under referensnivån ett givet regleringsår, tillämpa en tullsats på 30 euro/ton för den följande sexmånadersperioden. Om importen ligger mer än 15 procent över referensnivån fastställs tullen för den följande perioden till 65 euro/ton. Om importen ligger inom intervallet - 15 procent till + 15 procent kommer tullen för följande period att uppgå till 42,5 euro/ton.

Kommissionen undersöker två gånger per år om det krävs en ändring av importtullen för råris och fastställer vid behov en ny tull från och med september och mars. Beräkningen görs halvvägs igenom regleringsåret och grundas på importerade kvantiteter under de första sex månaderna av regleringsåret och halva den årliga referensnivån.

Syftet med avtalet är att höja importtullen när importen ökar och vice versa för att skydda EU:s rissektor på lämpligt sätt, samtidigt som man öppnar marknaden för tredjeländer.

I beräkningen av de importerade kvantiteterna beaktas importen till EU av allt råris som inte är av basmatisorter från alla ursprungsländer, vare sig de är förmånsländer eller inte. Uppgifterna grundas på antalet importlicenser som utfärdats under den berörda perioden.

Delvis slipat ris och helt slipat ris – avtal med Thailand

Det avtal om delvis slipat ris och helt slipat ris som ingicks med Thailand innehåller ett liknande, men enklare, system än för råris. Den årliga referensimportnivån fastställs till 337 168 ton, vilket motsvarar den genomsnittliga importen av helt slipat ris och delvis slipat ris till EU-25 från alla ursprungsländer 2001/2002 till 2003/2004, ökat med 10 procent. Inga årliga ökningar av denna referensnivå fastställs i avtalet.

Enligt villkoren i avtalet tillämpas normalt en tull på 145 euro/ton. Om importen av helt slipat ris och delvis slipat ris ligger mer än 15 procent över den årliga referensnivån ett givet regleringsår tillämpar EG emellertid en tullsats på 175 euro/ton under den följande sexmånadersperioden. Annars förblir tullen för den efterföljande perioden 145 euro/ton.

Liksom för råris upprepas denna beräkning halvvägs igenom regleringsåret, baserad på importerade kvantiteter under de första sex månaderna av regleringsåret och 47 procent av den årliga referensnivån (158 469 ton). I beräkningen av de importerade kvantiteterna beaktas importen till EU från alla ursprungsländer, vare sig de är förmånsländer eller inte. Den resulterande tullen är en MGN-tull och tillämpas på all import av helt slipat ris och delvis slipat ris från alla ursprungsländer, förutom import enligt förmånsavtal eller importkvoter.

I avtalet med Thailand fastställdes dessutom en tullkvot på 13 500 ton för helt slipat ris och delvis slipat ris till nolltull.

Brutet ris – avtal med Thailand

I avtalet med Thailand fastställs även en tillämpad importtull för brutet ris, som uppgår till 65 euro/ton sedan september 2005 (en minskning från 128 euro/ton för det föregående året). Dessutom höjdes den tidigare tullkvoten på 80 000 ton till 100 000 ton.

EFFEKT PÅ EU-MARKNADEN

Uppgifter

För att utvärdera effekten av avtalen undersöks i rapporten avtalens genomförande från 2004/2005 till 2007/2008, som är det senaste kompletta regleringsår som det finns tillgängliga uppgifter för.

Uppgifterna om importvolymer i rapporten har hämtats från följande två kompletterande källor:

- Databasen över importlicenser, som gör det möjligt att skilja mellan förmånsimport och icke-förmånsimport.

- Databasen Comtext, som anger faktiska importkvantiteter enligt medlemsstaternas uppgifter till Eurostat. I Comtext görs det åtskillnad mellan import per ursprungsland, men ingen åtskillnad görs mellan förmåns- och icke-förmånsimport.

För uppgifter för balansräkningen och för att analysera marknadstendenser används data från Eurostat och andra uppgifter som lämnats av medlemsstaterna.

Uppgifter om importen av slipat ris i små förpackningar har hämtats från det övervakningssystem som kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar driver och som inrättades i februari 2006. Uppgifter finns därför endast tillgängliga för två kompletta regleringsår, 2006/2007 och 2007/2008, och avser faktiskt importerade kvantiteter.

Importflöden på grundval av utfärdade licenser

Basmatiråris

Importen av basmatiris låg stilla på 270 000 ton mellan 2004/2005 och 2005/2006, för att sedan öka till 324 000 ton 2006/2007 och till 368 000 ton ett år senare.

Det fjärde regleringsåret av tillämpningen av avtalet om basmatiris hade importen följaktligen ökat med cirka 100 000 ton (+ 36 procent).

Tabell 2: Import av basmatiråris – utfärdade licenser (i ton)

Regleringsår | Indien | Pakistan | Totalt |

2004/2005 | 203 896 | 66 933 | 270 829 |

2005/2006 | 217 630 | 53 196 | 270 826 |

2006/2007 | 285 037 | 38 567 | 323 604 |

2007/2008 | 269 087 | 99 073 | 368 160 |

Råris

Sedan avtalet trädde i kraft har kvantiteten av annat råris än basmatiris för vilket licenser har utfärdats ökat från 398 121 ton 2004/2005 till 550 741 ton 2007/2008. En betydande del av denna ökning på 37 procent (148 778 ton) beror på utvidgningen när Bulgarien och Rumänien anslöt sig. Tillsammans importerade dessa länder 78 985 ton skalat ris 2004/2005, innan de anslöt sig till EU.

Nettoökningen av EU:s import mellan 2004/2005 och 2007/2008 var följaktligen inte mer än 70 000 ton.

Den halvårsvisa justeringen av importtullen (i september och mars) påverkade antalet ansökningar om importlicenser från handlare olika vid olika tidpunkter på året. Om en tullökning till exempel väntades efter mars ökade antalet ansökningar i februari, för att utnyttja den lägre tullsatsen, och vice versa.

Till följd av detta utfärdades under den första hälften av regleringsåren 2005/2006 och 2006/2007, när tullen var låg, i genomsnitt licenser för 67 procent av de årliga kvantiteterna. Även om importen låg nära eller över den halvårsvisa referensnivån under den första halvan av varje regleringsår, låg importen för hela regleringsåret under referensnivån 2004/2005 och 2005/2006[7].

Några av världens största risexportörer införde exportbegränsningar i slutet av 2007, vilket också har påverkat tidpunkten för importen, eftersom EU-handlarna har försökt undvika eventuella störningar i lagren.

Under regleringsåren 2004/2005 och 2005/2006 kom omkring en fjärdedel av EU:s import av råris av andra sorter än basmati från Förenta staterna. Importen minskade abrupt efter det att LL Rice 601, en genetiskt modifierad sort som inte är godkänd i EU[8], upptäcktes i sändningar av amerikanskt ris i augusti 2006.

EU-importörerna har därefter gått över till andra ursprungsländer, såsom Thailand och Uruguay (22 procent respektive 13 procent av totalsiffran för 2007/2008).

Tabell 3: Import av råris – utfärdade licenser (i ton)

Regleringsår | 1:a halvåret | 2:a halvåret | Totalt |

2004/2005 | 212 335 | 185 787 | 398 121 |

2005/2006 | 288 203 | 128 679 | 416 882 |

2006/2007 | 352 615 | 171 533 | 524 149 |

2007/2008 | 307 448 | 243 293 | 550 741 |

Delvis slipat ris och slipat ris

Importen av delvis slipat ris och slipat ris ökade gradvis fram till 2007/2008, då det skedde en plötslig ökning på 50 procent (+ 150 000 ton) jämfört med det föregående året. Till följd av detta höjdes i mars 2008 tullen till 175 euro/ton från 145 euro/ton, där nivån legat sedan avtalet trädde i kraft i september 2005[9].

Tabell 4: Import av slipat ris och delvis slipat ris – utfärdade licenser (i ton)

Regleringsår | 1:a halvåret | 2:a halvåret | Totalt |

2004/2005 | 94 228 | 99 909 | 194 137 |

2005/2006 | 123 923 | 122 081 | 246 005 |

2006/2007 | 140 766 | 142 891 | 283 657 |

2007/2008 | 203 597 | 227 842 | 431 438 |

Brutet ris

Importen av brutet ris ökade från 185 000 ton regleringsåret 2005/2006 till en stabil nivå på 240 000 ton under 2006/2007 och 2007/2008[10]. Till följd av den höga kvaliteten hos EU-producerat ris finns det ett stort underskott på brutet ris på EU-marknaden. Dessutom sker en betydande andel av importen av brutet ris (över 55 procent i genomsnitt) till reducerad tull eller nolltull enligt förmånsavtal och tullkvoter.

Tabell 5: Import av brutet ris – utfärdade licenser (i ton)

Regleringsår | Totalt |

2004/2005 | 123 191 |

2005/2006 | 185 701 |

2006/2007 | 240 365 |

2007/2008 | 236 320 |

Import i småpaket

Importen av slipat ris och delvis slipat ris i småpaket minskade med 7 procent, från 35 812 ton till 33 275 ton, mellan 2006/2007 och 2007/2008.

Om man räknar bort importkvantiteter på mindre än 500 ton per år var det endast importen i småpaket från Pakistan som ökade med mer än 25 procent. Från 2006/2007 till 2007/2008 ökade denna import med 62 procent, från 3 915 ton till 6 326 ton. Detta är i linje med ökningen på 58 procent av den sammanlagda importen av slipat ris och delvis slipat ris från Pakistan under samma period: 26 235 ton 2006/2007 till 41 378 ton 2007/2008.

EU:s rismarknad

Produktion

Från 2004/2005 till 2007/2008 låg EU:s risodlingsområden på relativt stabila nivåer på mellan 413 000 hektar och 428 000 hektar. En viss tendens till en övergång från indicaris till japonicaris kunde konstateras, vilket berodde på en kombination av strukturella och kortsiktiga överväganden. Indicaområdena minskade tillfälligt när vissa av dem drabbades allvarligt av ogynnsamma väderförhållanden[11].

Under regleringsåret 2004/2005 nådde produktionen inom EU-25 rekordmängden 1,68 miljoner ton, i ekvivalenter slipat ris, för att sedan minska till 1,54 miljoner ton under 2005/2006 och 1,59 miljoner ton under 2006/2007. För EU-27 nådde produktionen 1,68 miljoner ton under regleringsåret 2007/2008.

Under perioden 2004/2005 till 2007/2008 minskade EU:s produktion av indicaris med 178 000 ton, i ekvivalenter slipat ris. Denna brist i EU:s försörjning kompenserades av import av indicaris. Under samma period ökade produktionen av japonicaris med liknande kvantiteter, vilket delvis berodde på de två nya medlemsstaternas bidrag.

Interventionslagren av paddyris, som uppgick till 600 000 ton i början av regleringsåret 2004/2005, hade tömts fullständigt till 2007/2008.

Konsumtion

Före den senaste utvidgningen konsumerade man i EU-25 mellan 2,3 och 2,4 miljoner ton ris (i ekvivalenter slipat ris) per år. Bulgariens och Rumäniens anslutning medförde en ökning på 100 000–120 000 ton. Konsumtionen i EU-27 uppgår nu till cirka 2,5 miljoner ton per år i genomsnitt.

Förädlade kvantiteter

De kvantiteter ris som förädlas av EU-industrin kan beräknas som summan av EU:s produktion av paddyris och nettohandeln med paddyris och råris, anpassat till lagrens utveckling, allt uttryckt i ekvivalenter slipat ris.

De förädlade kvantiteterna har hållit sig inom storleksordningen 2,22 till 2,34 miljoner ton och är till största delen beroende av ris producerat inom EU.

Detta tyder på att industrin har bevarat produktionsnivåerna och inte har påverkats negativt av de olika MGN- och förmånshandelsavtalen. Den betydande ökningen av importen av slipat ris och delvis slipat ris under regleringsåret 2007/2008 verkar inte heller ha haft någon negativ inverkan på industrin.

Marknadspriser

Världsmarknadspriser

Priset på thairis 100 procent B, som betraktas som ett riktmärke för världsmarknadspriset på indicaris, har varierat från 250 US-dollar/ton till 350 US-dollar/ton sedan 2004, men i november 2007 noterades en uppåtgående trend som nådde en topp på 1 050 US-dollar/ton i maj 2008.

Det ska noteras att endast omkring 6–8 procent av världens risproduktion är föremål för internationell handel. Av detta skäl överreagerar världsmarknadspriserna även på små förändringar i marknadsbalansen och politiska beslut. Dessutom var de ständigt stigande priserna på andra basvaror och en ökad efterfrågan till följd av att vissa asiatiska länder bestämde sig för att öka sina rislager i kombination med de restriktiva exportåtgärder som vidtagits av några av de större exportörerna (Vietnam, Indien m.fl.) i syfte att undvika inflation i livsmedelspriserna tillräckligt för att utlösa en priseskalering. Efter att ha nått en topp i maj 2008 minskade priset på thairis 100 procent B gradvis, men det har inte fallit mycket under 500 US-dollar/ton. För andra ursprungsländer, som Vietnam, är priserna tillbaka på de nivåer som rådde före prisökningen.

Japonicaris ökade på liknande sätt under samma period. På grund av att några av de viktiga aktörerna har varit borta från marknaden (exportförbud i Egypten, torka i Australien) har noteringarna för kaliforniskt japonicaris legat kvar på mycket höga nivåer, omkring 1 150 US-dollar/ton.

EU-priser

Sedan reformen 2003 har priserna på paddyris i EU legat långt över interventionspriset (som fastställts till 150 euro/ton), och har globalt sett följt en uppåtgående trend. Under regleringsåret 2004/2005 låg priserna på relativt stabila nivåer, från 160 euro/ton till 240 euro/ton, beroende på ursprung och typ av ris. Under de senare åren har emellertid vissa dramatiska ökningar noterats.

År 2006 ökade de genomsnittliga priserna för italienskt japonicaris till 293 euro/ton, vilket huvudsakligen berodde på en kombination av minskad produktion av japonicaris och ökad efterfrågan inom EU efter 2004 års utvidgning. Även det italienska indicariset ökade till 235 euro/ton, medan de spanska priserna i stort sett låg kvar på samma nivåer som föregående år.

År 2007, när de italienska priserna varierade avsevärt, steg de spanska priserna under hela året, särskilt för indicaris, vars pris ökade till 240 euro/ton, vilket främst berodde på ogynnsamma förhållanden i Andalusien, som är en stor indicarisproducent.

Den största prisökningen för paddyris i EU skedde emellertid 2008, inom ramen för de rekordhöga världsmarknadspriserna på ris. I maj 2008 nådde det italienska indica- och japonicariset 480 euro/ton, dvs. över tre gånger interventionspriset[12].

I andra producerande medlemsstater (Grekland, Frankrike och Portugal) har priserna på paddyris konsekvent legat långt över interventionspriset sedan regleringsåret 2004/2005, även om priserna inte nådde de höjderna. Inga kvantiteter har köpts av interventionsorganen sedan 2004.

EU:s risförsörjning

Generellt sett har EU:s risproduktion förblivit stabil sedan regleringsåret 2004/2005, men importen har ökat relativt sett. Ökningen av importen av slipat ris och delvis slipat ris är större (från 177 000 ton 2004/2005 till 394 000 ton 2007/2008) än för obehandlat ris (från 537 000 ton till 683 000 ton under samma period).

Den sammanlagda importen av ris, uttryckt i ekvivalenter slipat ris, ökade från 715 000 ton 2004/2005 till 1 077 000 ton 2007/2008. Detta berodde delvis på Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU.

Tabell 6: Uppdelning av risförsörjningen inom EU-27 (i 000 ton ekvivalenter slipat ris)

[pic]

(1) Import av slipat ris och delvis slipat ris(2) Import av paddyris och råris(3) EU:s produktion

Avslutande kommentarer

Generellt sett har de avtal som ingåtts fyllt sitt syfte med tanke på att skyddet av EU-marknaden har ökat när importen har ökat och vice versa.

Sedan 2004 har variationerna i EU:s risproduktion berott på klimatförhållanden och producenternas val snarare än på importflöden. Importen har ökat för att tillgodose den ökade konsumtionen inom EU.

De kvantiteter som förädlas av EU:s risindustri har förblivit stabila. Under den granskade perioden har avtalen inte lett till några negativa effekter på EU:s risbearbetningsindustri.

Under 2008 nådde emellertid världsmarknadspriserna på ris – tillsammans med priserna på andra sädesslag – högre toppar än någonsin, vilket avspeglades i priserna på EU:s inre marknad.

[1] Not 7 i EG:s system.

[2] Förutom import som omfattas av förmånssystem, t.ex. EBA (Allt utom vapen), eller importkvoter, t.ex. Egypten.

[3] För närmare information om EU:s rissektor, sehttp://ec.europa.eu/agriculture/markets/rice/index_en.htm

[4] Rådets beslut 2004/617/EG och 2004/618/EG (EUT L 279, 28.8.2004, s. 17 och 23).

[5] Rådets beslut 2005/476/EG (EUT L 170, 1.7.2005, s. 67).

[6] Rådets beslut 2005/953/EG (EUT L 346 of 29.12.2005, s. 24).

[7] Situationen är annorlunda under regleringsåret 2008/2009: importen under det första halvåret (september 2008–februari 2009) var så mycket lägre än under den föregående perioden att tullen sänktes till 42,5 euro/miljoner ton från mars 2009. Högre slutlager för EU för regleringsåret 2007/2008 ledde till att importflödet saktade av, vilket även kan ha påverkats av den finansiella krisen.

[8] I kommissionens beslut 2006/578/EG och 2006/601/EG uppmanas medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de produkter som innehåller den genetiskt modifierade rissorten LL RICE 601 inte släpps ut på EU:s marknad.

[9] Under regleringsåret 2008/2009 minskade risimporten allmänt och tullen för slipat ris fastställdes återigen till den lägre nivån på 145 euro/ton från och med mars 2009.

[10] Under regleringsåret 2008/2009 har importen hittills legat 33 procent över siffrorna från föregående år.

[11] Under regleringsåret 2008/2009 ökade indica-områdena med 20 procent.

[12] Sedan inledningen av regleringsåret 2008/2009 har alla priser på paddyris i Italien och Spanien legat stadigt över 300 euro/ton, och har i vissa fall överstigit 500 euro/ton.