52009DC0034

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 28.1.2009

KOM(2009) 34 slutligDel I

Genomförande av strukturreformer enligt Lissabonstrategin mot bakgrund av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa – År liga bedömningar av länderna:Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om 2009 års aktualisering av de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik och om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik

Genomförande av strukturreformer enligt Lissabonstrategin mot bakgrund av den ekonomiska åter hämtningsplanen för Europa – Årliga bedömningar av länderna:Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om 2009 års aktualisering av de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik och om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 99.2 och 128.4,

med beaktande av kommissionens rekommendation,

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den […],

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande, och

av följande skäl:

1. Rådet antog i juli 2005 en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (2005–2008)[1] och ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[2] som tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning. Medlemsstaterna uppmanades att ta de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning i beaktande i sina nationella reformprogram.

2. Vid Europeiska rådets vårmöten 2006, 2007 och 2008 fastställdes fyra prioriterade områden (FoU och innovation, företagsklimatet, sysselsättningsmöjligheter och en integrerad energi- och infrastrukturpolitik) såsom den förnyade Lissabonstrategins grundvalar. Inom dessa områden enades Europeiska rådet om ett begränsat antal specifika åtgärder som det uppmanade medlemsstaterna att genomföra inom de fastställda tidsfristerna.

3. Varje år lägger medlemsstaterna fram rapporter om genomförandet av de nationella reformprogrammen (genomföranderapporter).

4. På grundval av kommissionens analys avgavs ett antal landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna under 2007 och 2008[3].

5. Dessa rekommendationer antas i ett enda instrument för att Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning ska kunna genomföras på ett sammanhängande och integrerat sätt. Detta tillvägagångssätt återspeglar såväl den integrerade strukturen hos de nationella reformprogrammen och genomföranderapporterna, samt den enligt artikel 128.2 erforderliga överensstämmelsen mellan riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som avses i artikel 99.2.

6. Europeiska rådets lanserade vid sitt vårmöte 2008 den andra fasen av den förnyade Lissabonstrategin, som kommer att slutföras 2010. Rådet antog i maj 2008 en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (2008–2010)[4] och i juli 2008 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[5] som tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning.

7. Sedan dess har medlemsstaterna godkänt, aktualiserat eller utarbetat sina nya nationella reformprogram, som de senast i oktober 2008 lämnade till kommissionen tillsammans med en genomföranderapport. För att förbättra samordningen av reformerna och stärka den multilaterala övervakningen i rådet uppmanade Europeiska rådet vid sitt vårmöte 2008 medlemsstaterna att utarbeta politiska åtgärder för att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna, åtföljda av tidsplaner (”handlingsplaner”).

8. Mot bakgrund av den nuvarande konjunkturnedgången har kommissionen lagt fram en ekonomisk återhämtningsplan för Europa (nedan kallad återhämtningsplanen[6] ), som Europeiska rådet enades om i december 2008. Planen innehåller samordnade finanspolitiska stimulansåtgärder, inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, för att öka efterfrågan och återställa förtroendet och tar hänsyn till medlemsstaternas utgångslägen och de insatser som redan gjorts till följd av de ekonomiska problemen. Enligt återhämtningsplanen ska det finanspolitiska stimulanspaketet åtföljas av påskyndade strukturreformer på grundval av Lissabonstrategin, för att stimulera ekonomin och samtidigt öka EU:s tillväxtpotential på lång sikt, särskilt genom att främja omställningen till en utsläppssnål och kunskapsintensiv ekonomi.

9. I den återhämtningsplan som Europeiska rådet enades om uppmanades medlemsstaterna att lämna in aktualiserade stabilitets- eller konvergensprogram vilka kommissionen har bedömt med vederbörlig hänsyn till behovet av att garantera den finanspolitiska försämringens reversibilitet, förbättra det finanspolitiska beslutsfattandet och trygga de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt.

10. De landsspecifika rekommendationerna bör aktualiseras med hänsyn till principerna i återhämtningsplanen och de framsteg som gjorts med deras genomförande sedan de antogs. Dessa reformer bör genomföras snabbt. Kommissionen kommer att tillhandahålla stöd som en del av Lissabonpartnerskapet samt övervaka och regelbundet rapportera om framstegen.

11. För att Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning ska genomföras till fullo bör denna rekommendation även omfatta särskilda rekommendationer till medlemsstaterna i euroområdet.

12. Europaparlamentet har antagit en resolution om denna rekommendation,

HÄRIGENOM REKOMMEDERAS att medlemsstaterna vidtar åtgärder i enlighet med vad som anges i bilagan.

Utfärdad i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RÅDETS REKOMMENDATION 2

BELGIEN 7

BULGARIEN 9

TJECKIEN 11

DANMARK 13

TYSKLAND 15

ESTLAND 17

IRLAND 19

GREKLAND 21

SPANIEN 23

FRANKRIKE 25

ITALIEN 27

CYPERN 29

LETTLAND 31

LITAUEN 33

LUXEMBURG 35

UNGERN 36

MALTA 38

NEDERLÄNDERNA 40

ÖSTERRIKE 42

POLEN 44

PORTUGAL 46

RUMÄNIEN 48

SLOVENIEN 50

SLOVAKIEN 52

FINLAND 54

SVERIGE 56

FÖRENADE KUNGARIKET 57

MEDLEMSSTATERNA I EUROOMRÅDET 59

BELGIEN

1. BNP-tillväxten minskade avsevärt till 1,3 % under 2008. Anledningen till detta var en svagare extern efterfrågan och en dämpad inhemsk efterfrågan, vilket till stor del berodde på hög inflation och finanskrisens inverkan. Det förväntas att den ekonomiska situationen försvagas ytterligare under 2009. Inflationen under 2008 beräknas ha uppgått till runt 4,5 %, vilket nästan är en fördubbling mot 2007, och förklaras till stor del av högre inhemska energipriser. Sjunkande energipriser på världsmarknaden borde leda till lägre inflation under 2009. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas bli runt 0,9 % av BNP för 2008 och bruttoskulden under 2008 beräknas ligga kring 88 % av BNP. Överskottet i bytesbalansen minskade under 2008 och förväntas minska ytterligare under 2009.

2. Sysselsättningen ökade under 2008 och arbetslösheten minskade till 6,9 %. Prognosen för 2009 ser dock sämre ut med en ökande arbetslöshet. De sektorer som drabbats mest av krisen är bil- och stålbranscherna samt finanssektorn.

3. Till följd av finanskrisen har Belgien som ett led i en samordnad EU-strategi antagit ett antal stödåtgärder på det finansiella området i syfte att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Belgien nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången, bland annat finansiellt stöd till små och medelstora företag.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Belgien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammets är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. Dessutom bör de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 genomföras snabbt, särskilt i syfte att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Belgien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Landet har meddelat att man ska vidta åtgärder för att ytterligare minska skatten på arbete genom att höja det skattebefriade inkomstbeloppet för låg- och medelinkomsttagare, men att fler åtgärder kan komma att behövas. Det krävs ytterligare ansträngningar för att förbättra situationen på arbetsmarknaden, särskilt för äldre arbetstagare och mindre gynnade grupper, och för att säkra den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna, öka konkurrensen på gas- och elmarknaderna och förbättra FoU-resultaten.

6. Belgien är en exportinriktad ekonomi, vilket gör det särskilt viktigt att bibehålla konkurrenskraften. Därför är det av avgörande betydelse att enhetsarbetskostnaderna utvecklas i samma takt som för de viktigaste handelspartnerna. Den kostnadsmässiga konkurrenskraften försämrades dock under 2008. En förbättrad konkurrens på gas- och elmarknaderna skulle vara gynnsamt. Fortsatta investeringar i FoU och kompetens är viktigt för att påskynda produktivitetstillväxten och främja konkurrenskraften. Ett lågt arbetsmarknadsdeltagande, ökade åldersrelaterade utgifter och en stor offentlig skuld gör att de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet äventyras, vilket understryker behovet av att öka det primära överskottet och genomföra en politik som stödjer tillväxt och sysselsättning. En integrerad strategi för genomförandet av strukturreformerna skulle kunna leda till snabbare resultat i Belgien. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Belgien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Belgien rekommenderas särskilt

- att sänka skatten på arbete ytterligare, genom att minska skattekilen för låginkomsttagare, medan landet på medellång sikt bör visa ökad återhållsamhet med utgifterna för att stödja konsolideringen av de offentliga finanserna,

- att förbättra konkurrensen på gas- och elmarknaderna genom att anta ett mer konkurrensfrämjande regelverk med helt oberoende och effektiva tillsynsmyndigheter, och fortsätta ansträngningarna när det gäller operatörer för överföring och distribution,

- att, inom ramen för en integrerad flexicurity-strategi, påskynda genomförandet av samordnade policyåtgärder för att förbättra effektiviteten på arbetsmarknaden, se över arbetslöshetsförmånerna för att underlätta för arbetslösa att snabbare komma tillbaka på arbetsmarknaden, förbättra arbetsmarknadsdeltagandet (särskilt för äldre arbetstagare och människor med invandrarbakgrund), minska de regionala skillnaderna och öka deltagandet i livslångt lärande i alla regioner.

BULGARIEN

1. Tack vare en stark inhemsk efterfrågan ökade tillväxten i Bulgarien till 7 % under de första nio månaderna av 2008, vilket ledde till en BNP per capita på runt 40 % av EU-genomsnittet. Tillväxttakten beräknas avta avsevärt under 2009 då stramare lånevillkor dämpar inhemska investeringar och privat konsumtion. Inflationen nådde en ny rekordnivå på 12 % under 2008, till följd av den starka inhemska efterfrågan och kraftiga löneökningar som vida översteg produktivitetstillväxten, och förväntas ligga kvar över EU-genomsnittet. De offentliga finanserna är fortsatt starka och uppvisade ett överskott på mer än 3 % av BNP 2008, både tack vare en gynnsam sammansättning av tillväxten och en förbättrad skatteuppbörd. Den starka inhemska efterfrågan har dock förvärrat de redan stora makroekonomiska obalanserna. Underskottet i bytesbalansen är stort och uppgår till nästan 25 % av BNP. Det är inte troligt att det kommer att förbättras i någon större utsträckning med tanke på utsikterna för världsekonomin och Bulgariens allt sämre konkurrenskraft.

2. Sysselsättningen ökade med mer än 3 % under 2008, men kommer att minska under de kommande två åren. Arbetslösheten sjönk till 6 % under 2008, men förväntas öka något under 2009. Den senaste tidens försämrade företagsklimat och den minskade efterfrågan i flera sektorer, framför allt inom tillverkningsindustrin, byggnadssektorn och detaljhandeln, förmodas leda till lägre sysselsättning i dessa och närliggande ekonomiska sektorer.

3. För att ta itu med de makroekonomiska obalanserna har Bulgarien nyligen aviserat ett antal åtgärder, bland annat för att förbättra konkurrensen inom energisektorn och detaljhandeln.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Bulgarien har vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammets är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. I detta sammanhang bör Bulgarien upprätthålla en stram finanspolitisk inriktning och skyndsamt ta itu med de makroekonomiska obalanserna. Dessutom bör de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 genomföras snabbt, särskilt i syfte att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Bulgarien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram, men arbetet har gått långsamt. På senare tid har åtgärderna påskyndats efter regeringsbeslut i detta syfte. Bulgarien har fortsatt att genomföra sin försiktiga finanspolitik, även om de offentliga utgifternas effektivitet fortfarande kan förbättras. Det har vidtagits uppmuntrande åtgärder för att förbättra organisationen av och kvaliteten på utbildningen, men det krävs ytterligare modernisering för att förbättra styrningen och resultaten. Det krävs större ansträngningar för att kraftigt förbättra effektiviteten i den offentliga förvaltningen. Att den översyn av verksamheten som Världsbanken erbjudit sig att göra har försenats medför även förseningar i genomförandet av reformerna. Det kvarstår även mycket att göra när det gäller att minska onödig byråkrati och att investera betydligt mer i kompetens samt att reformera det offentliga systemet för forskning och utveckling.

6. Mot bakgrund av den globala finans- och ekonomikrisen är det allt viktigare att Bulgarien tar itu med sin makroekonomiska sårbarhet (den höga inflationen och det stora underskottet i bytesbalansen), genom att bibehålla sin strama finanspolitik och genom att påskynda strukturreformerna för att stärka konkurrenskraften. Bulgarien måste påskynda genomförandet för att kunna omvandla sin ekonomi från att främst ha varit baserad på kostnadsfördelar till en mer produktiv och kunskapsintensiv ekonomi. I det nuvarande ekonomiska och penningpolitiska läget är dessa reformer även nödvändiga för att bibehålla konkurrenskraften i landets ekonomi. Det praktiska genomförandet av de nödvändiga reformerna beror till stor del på hur snabbt Bulgarien kan förbättra effektiviteten i sin offentliga förvaltning. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Bulgarien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Bulgarien rekommenderas särskilt

- att omedelbart ytterligare stärka effektiviteten i den offentliga förvaltningen, särskilt genom att fokusera på viktiga regeringsfunktioner, däribland konkurrens-, övervaknings- och tillsynsmyndigheterna samt rättsväsendet, och att fortsätta vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa effektiva finanskontroller och en sund förvaltning av strukturfonderna,

- att bibehålla en stram finanspolitik, förbättra kvaliteten och effektiviteten i de offentliga utgifterna, hålla löneutvecklingen i linje med produktivitetstillväxten och förbättra konkurrensen,

- att snabbt anta och genomföra nya åtgärder för att i betydande grad minska onödig byråkrati på central och lokal nivå och minska förseningarna i handläggningen av ärenden för att förbättra företagsklimatet, vilket även kommer att bidra till att bekämpa korruptionen,

- att som ett led i en integrerad flexicurity-strategi, öka arbetskraftens kvalitet och sysselsättningsgraden genom att förbättra de aktiva arbetsmarknadsåtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet samt ytterligare modernisera och anpassa hanteringen av utbildningen för att höja kompetensnivån till nivåer som bättre motsvarar arbetsmarknadens behov, och för att motverka att ungdomar lämnar skolan i förtid.

TJECKIEN

1. BNP-tillväxten tros ha dämpats till cirka 4,2 % år 2008, och en ytterligare avmattning förväntas under 2009. Inflationen nådde en topp på 6,3 % halvvägs genom 2008 och bör nu sjunka till följd av de avklingande effekterna av tidigare skattehöjningar samt lägre energipriser. Det offentliga underskottet har under loppet av ett flertal år minskats till 1,2 % av BNP 2008. Bytesbalansunderskottet uppgick till omkring 1 % av BNP år 2008 och handelsöverskottet har varit betydande.

2. Sysselsättningsgraden har årligen ökat med över 1 procentenhet sedan 2005 och nådde 2008 66,6 %. Arbetslösheten sjönk till 4,3 % under tredje kvartalet 2008, vilket är den lägsta siffran på 12 år. Enligt nuvarande prognoser väntas en måttlig nedgång i sysselsättningstillväxten och ökas arbetslöshet. Med tanke på sjunkande exportefterfrågan förväntas arbetslösheten särskilt påverka arbetstagare inom fordonsindustrin och andra exportorienterade branscher.

3. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Tjeckien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammets är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 6 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

4. Tjeckien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal reformer har genomförts för att förbättra den långsiktiga hållbarheten i den offentliga sektorns finanser, öka FoU-investeringarna, reformera utbildningssystemet, sörja för aktivt åldrande och att utveckla en flexicurity-baserad strategi för reformen av arbetsmarknaden. Ytterligare åtgärder behövs för att förbättra tillgången på finansiering, ytterligare öka FoU-investeringarna, stärka respekten av immateriella rättigheter och att integrera missgynnade grupper på arbetsmarknaden.

5. Tjeckien har en av de snabbast åldrande befolkningarna i EU, vilket kommer att få betydande effekter på pensions- och hälsovårdssystemen. Bland de viktigaste strukturella utmaningarna är att sörja för de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt och uppmuntra övergången till en kunskapsbaserad ekonomi. Åtgärder som tacklar dessa strukturella utmaningar kommer att förbättra tillväxtpotentialen, skapa arbetsplatser och göra ekonomin mer motståndskraftig mot externa chocker. Allt detta kräver ytterligare reformer på områdena FoU, innovation, utbildning samt en mer integrerad flexicurity-strategi för reformen av arbetsmarknaden och ytterligare förbättringar av villkoren för företagsamhet. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

6. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Tjeckien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Tjeckien rekommenderas särskilt

- att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt och fortsätta reformen av pensions- och hälsovårdssystemen,

- att öka insatserna för att förbättra samarbetet mellan näringsliv, universitet och offentliga FoU-organ, främja en ökad tillgång till personal för FoU och öka omfattningen och effektivisera de offentliga FoU-investeringarna för att uppfylla utgiftsmålen för FoU,

- att, inom ramen för en integrerad flexicurity-strategi, ytterligare modernisera systemet för anställningstrygghet samt förbättra effektiviteten och rättvisan i utbildningen, särskilt för att svara mot arbetsmarknadens behov och ge incitament för att investera i utbildning, särskilt för äldre arbetstagare och lågkvalificerade personer.

DANMARK

1. BNP-tillväxten minskade markant 2008. Korrektionen nedåt av huspriserna har dämpat den inhemska efterfrågan, vilket försvagar den privata konsumtionen och byggverksamheten. Stramare finansieringsvillkor kommer förmodligen att pressa ner huspriserna snabbare, vilket förvärrar effekterna av den globala ekonomiska avmattningen. Inflationen, som förstärktes av högre energi- oh livsmedelspriser, var i genomsnitt 3,5 % 2008, men har börjat avta. Det offentliga överskottet kan komma att överstiga 3 % av BNP år 2008. Danmark torde få ett litet överskott i bytesbalansen för 2008 och 2009.

2. Sysselsättningen ökade under loppet av 2008, men förväntas minska 2009. På samma sätt väntas arbetslösheten som 2008 låg på 3,5 % och öka under 2009. Även om detta torde mildra trycket på arbetsmarknaden på kort sikt kommer det fortsatt att vara viktigt att åtgärda den återstående arbetskraftbristen och ytterligare underlätta omställningar på arbetsmarknaden. En kvarvarande utmaning på sysselsättningsområdet är att se till att den totala storleken på arbetskraften ökar och att deras kvalifikationer passar efterfrågan. På kortare sikt bör en skattereform understödja åtgärder i detta avseende.

3. Till följd av finanskrisen har Danmark som ett led i en samordnad EU-strategi antagit ett antal stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Danmark nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången, bland annat investeringar i grön transport och finansiellt stöd till hushållen.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Danmark vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammets är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten.

5. Danmark har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ytterligare framsteg har gjorts med tidigare igångsatta reformplaner, särskilt när det gäller att stimulera tillgången av arbetskraft. Fler reformplaner för skatteområdet och arbetsmarknaden håller på att tas fram med tanke på att befolkningen åldras.

6. Danmarks tillväxtpotential är i allra högsta grad avhängig av att landets arbetskraftsresurser utnyttjas bättre och får en bättre kvalitet så att arbetsproduktiviteten kan höjas, samt på att avkastningen på investeringar i humankapital, forskning och innovation ökas. Åldrandet av befolkningen har börjat påverka tillgången på arbetskraft, vilket accentuerar behovet av reformer som stimulerar arbetskraftsdeltagande och antalet arbetstimmar. En ytterligare utmaning består i att förbättra konkurrensen så att de relativt höga konsumentpriserna i Danmark kan sänkas. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

TYSKLAND

1. BNP-tillväxten i Tyskland minskade till 1,3 % 2008 från 2,5 % 2007, när den globala konjunkturnedgången medförde en skarp nedgång i exporttillväxten. Därtill kommer stramare finansieringsvillkor och försämrade ekonomiska utsikter förmodligen kommer att leda till minskade investeringar. Man räknar därför med att den ekonomiska verksamheten avsevärt kommer att dämpas under 2009. På grund av stigande råvarupriser under första halvan av 2008 nådde inflationen en topp på 3,2 %, och förväntas minska under 2009. Statsbudgeten var nära nog i balans 2008 men tros få ett underskott på nära 3 % 2009. En betydligt förbättrad konkurrenskraft i prishänseende under senare år har bidragit till ett överskott i bytesbalansen på över 7 % av BNP 2008.

2. År 2008 växte sysselsättningen med 1,3 %, men den ekonomiska avmattningen förväntas drabba arbetsmarknaden i form av stigande arbetslöshet 2009. Det är fordonsindustrin och byggsektorn som löper de största riskerna. På grund av de pågående nedskärningarna av arbetskraften och som en följd av demografiska förändringar kan företagen komma att försöka behålla sin kvalificerade personal och avskedandena kan därför mest komma att drabba lågkvalificerade personer och tillfälligt anställda.

3. Till följd av finanskrisen har Tyskland som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Tyskland nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången, bland annat stöd till hushållen och små och medelstora företag samt investeringar i skolor och infrastruktur.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Tyskland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammets är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Tyskland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal positiva åtgärder har vidtagits för att bistå skapandet av ett kunskapssamhälle, främja miljöinnovation och reformera arbetsmarknaden. Framstegen mot de medelfristiga målen för de offentliga finanserna och kvaliteten på dessa finanser har varit goda. Tilläggsåtgärder behövs för att främja konkurrensen på tjänsteområdet, förbättra företagsklimatet samt minska den strukturella arbetslösheten.

6. Förbättringar av produktivitetstillväxten och åtgärder som motverkar hög arbetslöshet bland lågkvalificerade personer bör hjälpa till att understödja de starka tyska ekonomiska resultaten i framtiden. Härvidlag är förbättringarna gällande FoU och innovation till hjälp. Emellertid skulle bättre fungerande tjänstemarknader, särskilt vad gäller tjänster inom de fria yrkena, energisektorn och järnvägsektorn, samt förbättringar av företagsklimatet, ytterligare höja den tyska ekonomins tillväxtpotential. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Tyskland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Tyskland rekommenderas särskilt

- att förbättra konkurrensramarna på tjänsteområdet genom att effektivisera förfarandena för offentlig upphandling, ytterligare lätta på de strikta bestämmelserna inom reglerade branscher och tjänster samt säkerställa en reell separation mellan järnvägsinfrastruktur och transporttjänster,

- att fortsätta med planerade åtgärder som gör arbetsförmedlingarnas arbete effektivare och mer ändamålsenligt och främjar integrationen av lågkvalificerade personer och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden genom en flexicurity-strategi som kombinerar bättre tillgång till vidareutbildning med förbättrade arbetsincitament.

ESTLAND

1. Efter en BNP-tillväxt på 6,3 % under 2007 krympte ekonomin under 2008. En ytterligare nedgång i den ekonomiska verksamheten förväntas under 2009. Denna utveckling drivs på av en minskning av den privata konsumtionen och de privata investeringarna på grund av hög inflation och stramare lånevillkor. Inflationen sjunker i takt med lägre löneökningar och lägre internationella råvarupriser. Det har skett en tydlig försämring av den offentliga sektorns finanser och trots betydande utgiftsminskningar omvandlades ett offentligt överskott på 2,7 % av BNP under 2007 till ett underskott under 2008. Underskottet i bytesbalansen minskade markant till 10 % av BNP under 2008 och beräknas minska ytterligare.

2. Avmattningen av den ekonomiska verksamheten påverkar arbetsmarknaden med snabbt stigande arbetslöshet. Enligt nuvarande prognoser kommer arbetslösheten under 2009 att stiga från en nivå på omkring 5 % under 2008. Bygg-, bostads- och detaljhandelssektorerna löper störst risk att drabbas. I den privata sektorn förväntas en betydande avmattning av löneökningarna och möjliga löneminskningar. Läget på arbetsmarknaden är särskilt svårt för äldre arbetstagare och ungdomar.

3. Till följd av konjunkturnedgången har Estland nyligen aviserat ett antal åtgärder, bland annat investeringar i infrastruktur och kompetenshöjande åtgärder.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Estland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. Estland bör i detta sammanhang fortsätta konsolideringen av de offentliga finanserna. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Estland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra resultaten inom FoU och innovation, öka konkurrensen och främja livslångt lärande. De politiska insatserna var mer blandade i finanspolitiskt hänseende och i fråga om strukturreformer för att underlätta den anpassning på arbetsmarknaden (särskilt aktiva arbetsmarknadsåtgärder) som skulle kunna bidra till att begränsa inflationen och löneinflationen. Med tanke på strukturfondernas avgörande betydelse för finansieringen av åtgärderna i det nationella reformprogrammet är det viktigt att stärka den administrativa kapaciteten för att genomföra programmen.

6. Exportresultatet är en avgörande komponent i landets samlade ekonomiska resultat. Det fordras omedelbara strukturreformer för att stödja den nödvändiga omfördelningen av resurser till exportsektorerna. Det krävs fortsatta investeringar i FoU, innovation och utbildning som kompensation för förlusten av konkurrenskraft på kostnadssidan i arbetsintensiva sektorer och säkerställa tillväxt på medellång och lång sikt. På grund av den försämrade arbetsmarknaden kommer det att krävas en större betoning på aktiv arbetsmarknadspolitik och livslångt lärande för att tillfredsställa arbetsmarknadens nya behov. En annan viktig aspekt i återställandet av konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen bättre anpassas till produktivitetsutvecklingen. Stelheterna på arbetsmarknaden måste minskas ytterligare. För att öka den makroekonomiska stabiliteten fordras en bestämd finanspolitik, en effektiv konkurrenspolitik och förbättrad energieffektivitet. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Estland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Estland rekommenderas särskilt

- att skynda på genomförandet av paketet med ny arbetsmarknadslagstiftning och öka effektiviteten hos de offentliga arbetsmarknadsmyndigheterna, särskilt genom välriktad arbetsmarknadspolitik med syfte att underlätta omställningar på arbetsmarknaden.

IRLAND

1. På grund av försämringen på bostadsmarknaden, något som förstärkts av finanskrisen, beräknas BNP ha minskat med 2 % under 2008 (jämfört med en tillväxt på 6 % under 2007). Irland är dessutom särskilt exponerat för sina främsta handelspartners försämrade tillväxtutsikter och real BNP förväntas minska ytterligare under 2009. Inflationen nådde som mest 4 % i mitten av 2008, men sjunker nu. Den offentliga sektorns finanser har försämrats på grund av en betydande minskning av skatteintäkterna i samband med korrigeringen av fastighetsmarknaden och den allmänna recessionen. Det offentliga underskottet var 6 % av BNP under 2008, vilket kontrasterar mot de måttliga överskotten under senare tid. Underskottet riskerar nu att öka betydligt. Balansen i utrikesaffärerna har försämrats under senare år på grund av en minskning av kostnadskonkurrenskraften och ett underskott i bytesbalansen (på omkring 6 % av BNP) beräknas för 2008 medan ett något mindre underskott beräknas för 2009.

2. Enligt aktuella uppskattningar av läget på arbetsmarknaden minskade sysselsättningen under 2008 och beräknas minska ytterligare under 2009. Arbetslösheten steg till 6% 2008 och förväntas öka ytterligare under 2009. Antalet personer som får arbetslöshetsunderstöd ökade med mer än 50 % under 2008. Anställda i byggsektorn, särskilt unga män, berörs mest av den stigande arbetslösheten.

3. Till följd av finanskrisen har Irland som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Irland nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om stöd till bostadssektorn och inkomsttillägg till de mest utsatta.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Irland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Irland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Åtgärder har vidtagits för att öka tillgången till platser i barnomsorgen och höja kompetensen. Det fordras ytterligare insatser för att reformera pensionssystemen. Utvecklingen på bostadsmarknaden har haft en mer negativ effekt på den offentliga sektorns finanser och på BNP-tillväxten än väntat.

6. De utmaningar som Irland för närvarande står inför beror på följderna av den kraftiga prisstegringen på fastighetsmarknaden och finanskrisen. Den irländska ekonomin har dock också blivit mer sårbar i takt med att dess konkurrensläge gradvis har försämrats. Det finns nu ett trängande behov av att återbalansera tillväxten och på nytt bygga upp konkurrenskraften. På medellång sikt fordras ytterligare reformer av pensionssystemet för att garantera hållbarheten. Eftersom budgetläget också har försämrats avsevärt bör det vara en prioritet att återställa finanspolitisk hållbarhet. I kombination med en noggrann prioritering av de offentliga utgifterna och ett främjande av reformer som stärker en tillväxt med högre produktivitet genom att öka och förbättra det fysiska kapitalet och humankapitalet, kommer detta att stärka den irländska ekonomins kapacitet att anpassa sig och successivt återvända till en hållbar tillväxt på medellång sikt. I detta sammanhang fordras en ökad konkurrens i detaljhandeln. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Irland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Estland rekommenderas särskilt

- att gradvis återställa den finanspolitiska hållbarheten,

- att främja en snabb anpassning till en hållbar tillväxt på medellång sikt genom produktivitetshöjande åtgärder.

GREKLAND

1. BNP-tillväxten minskade något under 2008 till knappt under 3 %, främst på grund av svagare extern efterfrågan. Den förväntas minska ytterligare under 2009 på grund av avmattningen i bostadssektorn och dämpade investeringar. Inflationen steg under 2008 till över 4 % till följd av höga energi- och livsmedelspriser, men väntas sjunka under 2009. Det offentliga underskottet nådde 3,4 % av BNP under 2008 på grund av skattebortfall och, i mindre mån, överskridna utgiftstak. Bruttoskulden förväntas uppgå till omkring 94 % av BNP under 2008. Bytesbalansen kommer att uppvisa ett underskott på 13,4 % av BNP 2008. Underskottet förväntas minska under 2009.

2. Sysselsättningen ökade under 2008, även om ökningen var långsammare än föregående år. Denna tillväxt förväntas bli negativ under 2009. Arbetslösheten beräknas öka till 9 % under 2009. Finanskrisen förväntas särskilt drabba små och medelstora företag genom stramare kreditvillkor. Dess effekter gör sig redan gällande i bygg- och sjötransportsektorn.

3. Till följd av finanskrisen har Grekland som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Grekland nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången, bland annat stöd till små och medelstora företag.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Grekland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja både övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten.

5. Grekland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal åtgärder har vidtagits för att reformera pensionssystemet. Försämringen av de offentliga finanserna under 2007 underströk behovet av att fortsätta den konsolidering av de offentliga finanserna som inleddes 2004. Det är positivt att Grekland har inriktat sin politik på att reformera den offentliga förvaltningen. Resultatet beror nu på ett effektivt genomförande. Det krävs kraftfullare politiska insatser, särskilt när det gäller aktiv arbetsmarknadspolitik och åtgärder för att motverka svart arbete, för att Grekland ska kunna hantera sina utmaningar på arbetsmarknaden. Genomförandet av reformerna inom allmän och yrkesinriktad utbildning bör påskyndas.

6. Det ogynnsamma internationella läget gör det absolut nödvändigt att öka ansträngningarna för att åtgärda den makroekonomiska obalansen och de strukturella svagheterna i Greklands ekonomi. Fortsatta strukturreformer är grundläggande för att öka konkurrenskraften och tillväxtpotentialen. Grekland måste bland annat inrikta sig på att genomföra politik för att investera i humankapital, FoU och innovation, förbättra företagsklimatet, bland annat genom att inrätta one-stop-shops, effektivisera den offentliga förvaltningen och arbeta för ett hållbart makroekonomiskt klimat. En annan viktig aspekt i återställandet av konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen bättre anpassas till produktivitetsutvecklingen. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Grekland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Grekland rekommenderas särskilt

- att fortsätta konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt och förbättra de primära utgifternas kostnadseffektivitet, påskynda pågående reformer av skatteförvaltningen och budgetprocessen, minska den offentliga skulden i förhållande till BNP och snabbt gå vidare med pensionsreformens genomförande,

- att vidta åtgärder för att öka konkurrensen inom yrkesmässiga tjänster, genomföra reformer för att öka investeringarna i FoU, och använda strukturfonderna mer effektivt för att påskynda tillväxtorienterade investeringsprojekt.

- att genomföra reformer av den offentliga förvaltningen genom att bygga upp en faktisk kapacitet för tillsyn, kontroll och verkställighet med tonvikt på en förenkling av regelverket för företag och minskar byråkratin,

- att, inom ramen för en integrerad flexicurity-strategi, modernisera lagstiftningen om anställningstrygghet, minska de indirekta arbetskostnaderna för de lågavlönade, stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken och omvandla odeklarerat arbete till formella anställningar, samt att påskynda genomförandet av reformerna av allmän och yrkesinriktad utbildning, öka deltagandet i livslångt lärande och underlätta övergången till sysselsättning, särskilt för ungdomar.

SPANIEN

1. Spaniens reala BNP-tillväxt har sjunkit betydligt till 1,2 % under 2008. En ytterligare avmattning är trolig under 2009. Utvecklingen drivs på av den pågående nedgången i bostadsbyggande och har förvärrats av den globala finanskrisen och de stramare kreditvillkoren, vilket gett upphov till en drastisk minskning av den inhemska efterfrågan. Inflationen ökade till 4 % under 2008, men förväntas att komma att dämpas betydligt. De offentliga finanserna uppvisade 2008 ett underskott på 3,4 % av BNP, vilket motsvarar en försämring på över 5 procentenheter jämfört med 2007. Underskottet i bytesbalansen nådde nästan 9,5 % av BNP under 2008.

2. Sysselsättningen minskade under 2008 och kommer att fortsätta att minska under 2009, även om förvärvsfrekvensen, framför allt bland kvinnor, var fortsatt hög. Detta har pressat upp arbetslösheten till över 11 % under 2008 och en ytterligare markant ökning till över 16 % väntas under 2009. Invandrare, ungdomar och lågkvalificerade arbetstagare är mest utsatta och bostadsbyggnads- och bilsektorn löper särskild risk.

3. Till följd av finanskrisen har Spanien som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Spanien nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om investeringar i offentliga arbeten, underlättande av finansiering av små och medelstora företag och arbetslöshetsunderstöd.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Spanien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Spanien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Framsteg har gjorts i programmet för bättre lagstiftning och när det gäller att öka tillgången till barnomsorg och förbättra energisektorns funktionssätt, särskilt avseende sammanlänkningen av nät med grannländerna. Ytterligare åtgärder krävs för att genomföra utbildningsreformerna.

6. Den största utmaningen på medellång sikt är att fortsätta strukturreformerna för att bibehålla den ekonomiska tillväxten, korrigera det stora bytesbalansunderskottet och underlätta omstruktureringen av bostadssektorn. Centralt i detta hänseende är att förbättra konkurrenskraften genom att öka innovationen, stärka konkurrensen, särskilt inom tjänstesektorn, förbättra regleringen av hyresmarknaden och öka kvaliteten på humankapitalet genom livslångt lärande och ytterligare utbildningsreformer. En annan viktig aspekt när det gäller att förbättra konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen bättre anpassas till produktivitetsutvecklingen inom ramen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter. En omdirigering av offentliga utgifter mot produktivitetsökande områden, såsom FoU och innovation, skulle bidra till att bibehålla sysselsättningen och den ekonomiska verksamheten. Ökad konkurrens inom tjänstesektorn skulle bidra till att hålla inflationen nere och öka exportens kostnadskonkurrenskraft. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Spanien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Spanien rekommenderas särskilt

- att främja en snabb övergång till arbetslivet genom att ytterligare främja mobiliteten, öka kompetensen och motarbeta en segmentering av arbetsmarknaden,

- att se till att utbildningsreformerna genomförs effektivt, även på regional nivå, i huvudsyfte att minska skolavhopp och öka antalet personer som slutför sin gymnasieutbildning,

- att stärka konkurrenskraften genom att öka konkurrensen inom tjänstesektorn och inom elsektorn, via fortsatta insatser för att undanröja underpriser vid försäljning av el via detaljister och nätverk, samt fortsätta att göra effektiviseringar på FoU-området.

FRANKRIKE

1. BNP-tillväxten i Frankrike minskade under 2008 märkbart till 0,7 %, främst på grund av svag inhemsk efterfrågan. Tillväxten av investeringar i kapital och bostäder har stannat upp på grund av försämrade ekonomiska utsikter och stramare kreditvillkor. Den svaga tillväxten förväntas fortsätta under 2009. Inflationen ökade 2008 till 3,2 % men kommer att minska under 2009. Det offentliga underskottet var 3,2 % av BNP under 2008. Den globala konjunkturnedgången drabbar exporten och bidrar till en förväntad ökning av bytesbalansunderskottet till omkring 3,8 % av BNP under 2008, vilket förväntas kvarstå.

2. Sysselsättningstillväxten stagnerade nästan under 2008 och förväntas 2009 bli negativ. Arbetslösheten låg kvar på omkring 8 % under 2008 men torde stiga under 2009. Den nuvarande ekonomiska avmattningen har börjat få påtagliga effekter på arbetsmarknaden där industrin, särskilt bilindustrin och byggsektorn, drabbats av förluster av arbetstillfällen.

3. Till följd av finanskrisen har Frankrike som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Frankrike nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om investeringar i infrastruktur, produktion av energi och energieffektivitet, samt stöd till små och medelstora företag och byggsektorn.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Frankrike vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Frankrike har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Som en del av ett omfattande reformprogram har flera åtgärder vidtagits, särskilt vad gäller stöd till små och medelstora företag, användning av IKT, FoU-resultaten, miljöpolitik, arbetsmarknadsreform och förbättring av dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Det krävs ytterligare insatser för att förbättra konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt och öka konkurrensen inom energi- och järnvägstransportsektorn samt inom reglerade yrken för att modernisera arbetsrätten och öka möjligheterna inom yrkesutbildningen.

6. Frankrikes största utmaningar på medellång sikt blir att fortsätta moderniseringen av arbetsmarknaden i syfte att förbättra dess funktion och motarbeta en segmentering av arbetsmarknaden samt att fortsätta att förbättra de övergripande ramarna för konkurrensen i tjänstesektorn inklusive detaljhandeln. Dessa åtgärder måste vidtas samtidigt som man strikt håller fast vid de utgiftsmål som regeringen tillkännagivit utan att öka de offentliga utgifterna. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Frankrike att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Frankrike rekommenderas särskilt

- att påskynda konsolideringen av de offentliga finanserna och skuldminskningen på medellång sikt genom att hålla fast vid sina utgiftsmål och särskilt nolltillväxten av de offentliga utgifterna; detta bör ske parallellt med en ytterligare förbättring av pensionssystemet i syfte att garantera att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara,

- att ytterligare förbättra de allmänna konkurrensramarna med särskild tonvikt på nätverksindustrier (gas, el och järnvägstransport), lättnader i de restriktiva regleringarna inom reglerade verksamheter och yrken, särskilt i tjänstesektorn och detaljhandeln, samt en förstärkning av befogenheterna för konkurrensmyndigheten och regleringsorganet för järnvägsmarknaden,

- att, inom ramen för en integrerad flexicurity-strategi, ytterligare modernisera anställningsskyddet i syfte att minska segmenteringen på arbetsmarknaden när det gäller kontraktstyper och stödja inträde och omställningar på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, samt att förbättra möjligheterna till livslångt lärande så att de bättre stämmer överens med arbetsmarknadens behov.

ITALIEN

1. Den italienska ekonomin beräknas under 2008 ha krympt med 0,6 %. En hög inflation, negativa förmögenhetseffekter och ökad osäkerhet har dämpat den privata konsumtionen, medan sjunkande efterfrågan och stramare finansieringsvillkor lett till lägre investeringar. Exporten påverkades också negativt av försämrad kostnadskonkurrenskraft och svagare global efterfrågan. BNP förväntas krympa ytterligare med 2 % under 2009. Inflationen nådde en toppnivå under det tredje kvartalet 2008 och beräknas sjunka. Efter att ha sjunkit till 1,6 % av BNP under 2007 stiger det offentliga underskottet nu åter. Bruttoskulden förväntas ha stigit till över 105 % av BNP under 2008 och att den kommer att stiga ytterligare under 2009 och 2010. Underskottet i bytesbalansen förväntas 2008 ligga över 2 % av BNP, men förbli under kontroll under 2009 och 2010.

2. Sysselsättningsökningen beräknas ha varit fortsatt svagt positiv under 2008 men förväntas bli negativ under 2009. Eftersom tillväxten av arbetskraften är högre än sysselsättningstillväxten ökade arbetslösheten under 2008 för första gången på tio år och denna negativa trend förväntas fortsätta under 2009. Lågkvalificerade personer och arbetstagare med atypiska anställningsformer tillhör de grupper som med störst sannolikhet kommer att drabbas av krisen.

3. Till följd av finanskrisen har Italien som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Italien nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig särskilt om stöd till hushåll med låg inkomst.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Italien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Italien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Framstegen är mest märkbara när det gäller den finanspolitiska anpassningen. Vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra företagsklimatet. Ytterligare steg har tagits mot en flexicurity-baserad strategi och det återstår att se vilken effekt de nya åtgärderna inom utbildnings- och forskningsområdet kommer att ha. Ytterligare insatser krävs för att stärka konkurrensen.

6. Under flera år har Italiens ekonomi bromsats av svag produktivitetstillväxt och en statsskuld som ständigt varit större än BNP. Skulden utgör en tung börda för den finanspolitiska hållbarheten. Bland de viktiga politiska målen när det gäller att hantera produktivitetsutmaningen är omfattande strukturreformer, däribland stärkta konkurrensförutsättningar, och ytterligare förbättringar av företagsklimatet genom minskning av onödig byråkrati på alla förvaltningsnivåer, förbättring av arbetsmarknadens funktion och främjande av FoU. Mer uppmärksamhet bör ägnas åt humankapitalbildning och oanvänd arbetskraftskapacitet bör utnyttjas bättre, särskilt i södra Italien. Ytterligare en viktig aspekt när det gäller att återställa konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen anpassas till produktivitetsutvecklingen, via en ytterligare decentralisering av lönesättningssystemet. För att bygga på de budgetreformer som genomfördes i juli 2008 är det på medellång sikt viktigt att de offentliga finanserna på ett permanent och hållbart sätt inriktas på att skapa gynnsammare investeringsvillkor och lämna utrymme för större utgifter på humankapital och infrastruktur. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Italien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Italien rekommenderas särskilt

- att fortsätta konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt i syfte att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet, särskilt genom att hålla tillbaka ökningen av de löpande primära utgifterna och samtidigt öka kostnadseffektiviteten, och att se till att de kommande ramarna för fiskal federalism är helt i överensstämmelse med detta mål,

- att snabbt införa och verkställa omfattande reformer i syfte att stärka de generella konkurrensvillkoren på produkt- och tjänstemarknaderna, särskilt inom detaljhandel och bränsledistribution, tjänster inom fria yrken och finansiella tjänster, gas- och lufttransport samt lokala offentliga tjänster, och att minska onödig byråkrati på alla förvaltningsnivåer, reformera den offentliga förvaltningens organisation och förbättra dess produktivitet,

- att hantera produktivitetsutmaningen och förbättra utbildningssystemets effektivitet och resultat, bland annat genom att noga övervaka kvalitetsstandarder och samtidigt uppmärksamma rättviseaspekter,

- att, inom ramen för en flexicurity-strategi och i syfte att minska regionala skillnader, omfördela sociala utgifter för att inrätta ett enhetligt bidragssystem för arbetslösa, se till att arbetsförmedlingarna fungerar effektivt och främja livslångt lärande samt fortsätta att motverka odeklarerat arbete.

CYPERN

1. Den reala BNP-tillväxten sjönk 2008 endast måttligt till 3,6 %, medan den inhemska efterfråga och särskilt den privata konsumtionen fortsätta att växa stadigt. Tillväxten beräknas sjunka markant under 2009, främst på grund av den inverkan som lägre ekonomisk verksamhet hos Cyperns främsta handelspartner kommer att få på turismen och den utländska efterfrågan på bostäder. Ökande skulder för hushållen och osäkra förutsättningar torde också dämpa den privata konsumtionen. Inflationen låg 2008 på 4,4 %, vilket var en fördubbling jämfört med 2007. Detta berodde främst på högre priser på importerad olja och livsmedel. Inflationen förväntas sjunka under 2009. Överskottet i den offentliga sektorns finanser under 2008 förväntas ha varit 1 %. Relativt höga löneökningar har haft en negativ inverkan på den cypriotiska ekonomins konkurrenskraft. Tillsammans med lägre extern efterfrågan, lägre inkomster från turism och betydligt högre råvarupriser resulterade detta i att underskottet i bytesbalansen 2008 steg till över 13 % av BNP. Underskottet förväntas minska till 12 % under 2009.

2. Enligt aktuella uppskattningar av läget på arbetsmarknaden var sysselsättningstillväxten 2008 omkring 2 % medan arbetslösheten föll marginellt till 3,9 %. Sysselsättningstillväxten beräknas minska under 2009, vilket kommer att leda till ökad arbetslöshet. Den aktuella utvecklingen på arbetsmarknaden tyder på att det är turism- och byggsektorerna, tillsammans med den i stor utsträckning lågkvalificerade utländska arbetskraft som är sysselsatt inom dessa sektorer, som troligen kommer att drabbas hårdast av krisens verkningar.

3. Till följd av konjunkturnedgången har Cypern nyligen aviserat ett antal åtgärder, bland annat stöd till hushåll med låg inkomst.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Cypern vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Cypern har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Cyperns goda resultat under 2008 beror till stor del på mikroekonomiska åtgärder inriktade på att utveckla informationssamhället och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, samt på den sociala integrationspolitiken. Åtgärder har vidtagits för att bidra till att trygga långsiktig finanspolitisk hållbarhet, särskilt på pensionsområdet. Som ett komplement krävs ytterligare åtgärder för att reformera hälsovårdssystemet. Det fordras ytterligare åtgärder om Cypern ska kunna förbättra sina resultat på FoU-området. Cypern har antagit en strategi för livslångt lärande och måste nu genomföra den, bland annat genom ytterligare åtgärder för att reformera den tekniska och yrkesinriktade sekundärutbildningen samt lärlingssystemet. På det mikroekonomiska området har vissa nya åtgärder bidragit till att motverka otillräcklig konkurrens när det gäller tjänster inom de fria yrkena.

6. Cyperns ekonomi är i hög grad inriktad på handel, vilket i kombination med landets öppenhet leder till en ökad utsatthet för externa chocker. Den pågående omställningen till en mer diversifierad och innovationsdriven ekonomi är viktig för att öka motståndskraften mot konkurrens från ekonomier med lägre kostnader. Åtgärder krävs för att öka arbetskraftens produktivitet genom investeringar i kunskap och kompetens samt i företagsklimatet och innovation. Den omedelbara politiska utmaningen under 2009 kommer att vara att förbättra landets konkurrenskraft. Mot bakgrund av den relativt stora obalansen i utrikesaffärerna torde det vara av vikt att anpassa lönerna till produktiviteten. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Cypern att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Cypern rekommenderas särskilt

- att fortsätta med ansträngningarna för att utöka möjligheterna till livslångt lärande, särskilt för lågkvalificerade, arbetslösa och missgynnade grupper, genom att vidta åtgärder inom ramen för den antagna nationella strategin för livslångt lärande, inbegripet reformerna av den allmänna och yrkesinriktade utbildningen, bland annat det nya moderna lärlingssystemet (”New Modern Apprenticeship Scheme”).

LETTLAND

1. Lettlands BNP-tillväxt försämrades drastiskt under 2008, från över 10 % 2007 till en förväntad BNP-minskning på omkring 2 %. Den svaga ekonomiska situationen och finanskrisen har minskat tillgången på kredit och därigenom utövat ett nedåtriktat tryck på den privata konsumtionen och bostadsmarknaden. I synnerhet har investeringarna påverkats och förväntas ha minskat med omkring 9 % under 2008. En fortsatt avsevärd minskning av BNP förväntas under den kommande tiden. Inflationen steg till 15,3 % under 2008 men kommer att sjunka 2009. Den djupa recessionen kommer att ha en negativ inverkan på de offentliga finanserna, som förväntas uppvisa ett underskott på omkring 3,5 % av BNP under 2008. Sjunkande inhemsk efterfrågan har bidragit till att den stora obalansen i utrikesaffärerna har korrigerats. Importerna minskade markant under 2008, vilket bidrog till att minska underskottet i bytesbalansen till omkring 15 % av BNP.

2. Sysselsättningen kommer att minska betydligt under 2009. Arbetslösheten stiger nu och förväntas stiga markant från runt 6,5 % under 2008. Förlusterna av arbetstillfällen har hittills främst drabbat lågkvalificerade arbetstagare från byggsektorn och detaljhandeln, men även andra grupper drabbas allt mer. Det är troligt att detta kommer att påverka en rad missgynnade grupper och ungdomar, vilket kommer att bryta den utveckling mot högre sysselsättning som märkts bland dessa grupper under de senaste åren.

3. Till följd av finanskrisen och i samband med det internationella ekonomiska stöd som överenskoms i december 2008 har Lettland antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Under 2008 stod det klart att Lettland skulle genomgå en lång och omfattande konjunkturnedgång. Trycket ökade på Lettlands kapital- och finansmarknader samt på dess bankväsen, vilket ledde till att myndigheterna insåg behovet av omedelbart internationellt ekonomiskt stöd. Mot denna bakgrund antog parlamentet den 12 december 2008 ett ekonomiskt stabiliseringsprogram som skulle hjälpa till att bevara förtroendet för det finansiella systemet i landet och internationellt, direkt och indirekt bidra till att hejda och vända utvecklingen mot en försämrad kostnadskonkurrenskraft och ett ökat inflationstryck genom att, som en central åtgärd i en mycket stramare finanspolitik, sänka den offentliga sektorns lönekostnader, samt stärka ekonomins tillväxtpotential genom en rad strukturella reformer.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Lettland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. I detta sammanhang bör Lettland iaktta de mål för de offentliga finanserna som anges i landets ekonomiska stabiliseringsprogram, snarast åtgärda de makroekonomiska obalanserna och till fullo genomföra sitt memorandum avseende betalningsbalansen. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Lettland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Regeringen har stramat åt planerade utgifter och lagt fram åtgärder för att begränsa löneökningarna i den offentliga sektorn. Åtgärder har vidtagits för att förbättra resultaten på FoU-området. Särskilda insatser har gjorts för att öka tillgången på arbetskraft på medellång sikt, men det fordras ytterligare ansträngningar för att utveckla en strategi för livslångt lärande. Regelverket har förbättrats ytterligare. Vissa framsteg har också gjorts när det gäller att förbättra tillgången till barnomsorg.

6. Den omedelbara utmaningen i den ekonomiska politiken i Lettland är att trygga den makroekonomiska stabiliteten eftersom det finns risk för en lång och uttalad konjunkturnedgång. På medellång sikt måste produktivitetshöjande investeringar i FoU, innovation och utbildning göras för att underlätta en omställning från sektorer som drivs av inhemsk efterfrågan till handelsdrivna sektorer. Det fordras brådskande strukturreformer för att främja arbetsmarknadens flexibilitet och stödja omställning, främst genom effektivare aktivering och yrkesutbildning. Den offentliga lönepolitiken bör ge rätt signal till återhållsamhet med löneökningarna i den privata sektorn, och därigenom bidra till att begränsa inflationen och bibehålla exportens kostnadskonkurrenskraft. Ett beslutsamt genomförande av strukturfondsprogrammen i rätt tid kommer att få en positiv effekt genom att stärka ekonomins utbudspotential, stödja sysselsättningen och trygga företagens tillgång till finansiering. Det är väsentligt att bibehålla den administrativa kapaciteten att genomföra programmen. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Lettland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Lettland rekommenderas särskilt

- att bedriva en restriktiv finanspolitik med noggrann prioritering av utgifter och där både skatte- och utgiftsåtgärder inriktas på att stärka ekonomins utbudspotential; detta skulle underlättas av antagandet av ett kraftfullt finanspolitiskt ramverk på medellång sikt med stränga utgiftstak,

- att, i syfte att minska inflationen och förbättra konkurrenskraften, främja en återhållsam löneutveckling i den offentliga och privata sektorn,

- att, inom ramen för en integrerad flexicurity-strategi, intensifiera ansträngningarna att öka utbudet av arbetskraft och produktiviteten genom att förstärka aktiveringsåtgärderna, och genom att öka lyhördheten för arbetsmarknadens behov inom systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning, inbegripet genomförandet av en sammanhängande strategi för livslångt lärande,

- att närmare integrera FoU- och innovationspolitiken, särskilt genom partnerskap mellan centrala privata och offentliga aktörer samt genom ytterligare incitament för investeringar från den privata sektorn.

LITAUEN

1. BNP förväntas ha vuxit med 3,4 % under 2008, vilket är mycket mindre än under 2007 (8,9 %). Investeringarna minskade på grund av korrigeringen av bostadsmarknaden. De försämrade lånemöjligheterna, den gradvisa minskningen av realinkomsterna och det minskade förtroendet hos företag och konsumenter kommer att utöva ett nedåtriktat tryck på den inhemska efterfrågan under 2009. Inflationen nådde som mest 11 % under 2008, underblåst av höga råvarupriser och det inhemska lönetrycket, men har sedan dess sjunkit. På grund av det försämrade ekonomiska läget och ytterligare utgifter ökar underskottet i de offentliga finanserna snabbt. Det tros ha legat nära 3 % av BNP under 2008, men förväntas stiga över denna nivå under 2009 om inga ytterligare sparåtgärder antas. Betydande löneökningar har underminerat den externa konkurrenskraften, vilket tillsammans med en svag extern efterfrågan torde leda till en dämpad exporttillväxt under 2009. Den minskade inhemska efterfrågan kommer dock troligtvis att försvaga importtillväxten, vilket kommer att leda till en minskning av underskottet i bytesbalansen från 12,6 % av BNP under 2008.

2. Enligt aktuella uppgifter om arbetsmarknaden var sysselsättningstillväxten under 2008 negativ och arbetslösheten förväntas stiga till över 5 %. Antalet omfattande uppsägningar ökar redan och drabbar framför allt lågutbildade och lågkvalificerade ungdomar, landsbygdsbefolkningen och äldre arbetstagare. De regionala skillnaderna i arbetslöshet kan bli mer uttalade.

3. Den 9 december 2008 antog den nyvalda regeringen ett krisprogram där den aviserade en rad finanspolitiska åtgärder mot landets makroekonomiska obalanser och för att minska underskottet i den offentliga sektorn från och med 2009.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Litauen vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. I detta sammanhang bör Litauen respektera de mål för de offentliga finanserna som fastställts i dess program mot krisen. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Litauen har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal åtgärder har genomförts för att förbättra ungdomars anställbarhet och tillhandahålla utbildning i entreprenörskap. Det krävs ytterligare insatser på de centrala politikområdena för att förbättra den makroekonomiska stabiliteten och minska inflationen. De kommer också att behövas ytterligare stöd för att främja utländska direktinvesteringar, förbättra resultaten inom FoU och innovation samt förbättra regelverket, öka tillgången till barnomsorg och förbättra hälsa och säkerhet.

6. Den höga ekonomiska tillväxten och den stora utvandringen har minskat tillgången på arbetskraft, underblåst arbetskraftskostnaderna och därigenom urholkat Litauens konkurrenskraft. Den nuvarande ekonomiska avmattningen kommer dock att leda till stigande arbetslöshet och en aktiv arbetsmarknadspolitik kommer därför att vara av avgörande betydelse. Minskningen av de omfattande makroekonomiska obalanserna förblir dock den mest brådskande utmaningen. För att begränsa inflationen och hejda försämringen av konkurrenskraften måste löneutvecklingen bättre anpassas till produktiviteten och företagsklimatet och den administrativa kapaciteten bör stärkas. Dessutom måste produktivitetstillväxten ökas genom åtgärder för att höja kompetensen och förbättra innovationsresultaten, bland annat genom attraktion av utländska direktinvesteringar. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Litauen att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Litauen rekommenderas särskilt

- att stärka den makroekonomiska stabiliteten genom att bedriva en restriktiv finanspolitik med noggrann prioritering av utgifter,

- att bevara den externa konkurrenskraften genom att anpassa löneutvecklingen till produktivitetsvinsterna,

- att se till att genomförandet av strukturreformen inom FoU- och innovationssystemet förblir en prioritet som ges tillräckliga ekonomiska medel, med en tydligare inriktning på mänskliga resurser för FoU och bredare engagemang från företag för innovation,

- att öka ansträngningarna för att reformera det allmänna och yrkesinriktade utbildningsväsendet i syfte att trygga dess kvalitet och relevans för arbetsmarknadens behov samt främja livslångt lärande, särskilt för äldre arbetstagare.

LUXEMBURG

1. I takt med att den internationella konjunkturnedgången började märkas sjönk BNP-tillväxten under 2008 till omkring 1 %, vilket var mycket lägre än tillväxten under 2007 (5,2 %). Inbromsningen förväntas fortsätta under 2009. Utvecklingen drivs på av låg extern efterfrågan och begränsade privata investeringar. Inflationen steg under 2008 till över 4 %, underblåst av ökande energi- och livsmedelspriser, men förväntas sjunka under 2009. Det är troligt att den ekonomiska avmattningen har minskat budgetöverskottet till 3,0 % av BNP under 2008. Luxemburg torde 2008 redovisa ett överskott i bytesbalansen på över 8 % av BNP, men detta överskott kommer troligen att minska något under 2009.

2. Sysselsättningen fortsatte att öka under 2008 och arbetslösheten låg kvar på 4,1 %. Situationen under 2009 förväntas vara mindre positiv, med en långsammare sysselsättningstillväxt och stigande arbetslöshet. Den nuvarande krisen kommer att leda till att Luxemburg ställs inför utmaningar som troligtvis kommer att påverka den finansiella sektorn och transport- och stålsektorerna, samt företag med anknytning till fordonsindustrin.

3. Till följd av finanskrisen har Luxemburg som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Luxemburg nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om lägre företagsskatter och stöd till hushåll med låg inkomst.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Luxemburg vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten.

5. Luxemburg har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Landet har gjort vissa framsteg när det gäller att höja sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare, minska antalet ungdomar som slutar skolan i förtid och undanröja de konstgjorda barriärerna i utbildningssystemet, samt göra det ekonomiska klimatet mer attraktivt. Ytterligare åtgärder fordras för att hantera dessa underliggande utmaningar.

6. Den nuvarande finanskrisen skulle kunna få djupgående effekter på landet eftersom den finansiella sektorn svarar för mer än en fjärdedel av BNP. Dessutom är det troligt att den relativt snabba ökningen av enhetsarbetskostnaderna kommer att påverka konkurrenskraften negativt. Denna försämring kommer troligtvis att fortsätta under de kommande åren eftersom produktiviteten beräknas minska under 2008 och 2009. På längre sikt måste pensionssystemet reformeras för att trygga dess långsiktiga hållbarhet. Sysselsättningsgraden hos den fast bosatta befolkningen ligger fortfarande under genomsnittet i Europa och är särskilt låg bland äldre arbetstagare. Luxemburg måste också ytterligare stärka företagsklimatets attraktionskraft. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

UNGERN

1. Sedan BNP-tillväxten sjunkit kraftigt till 1,1 % under 2007 (främst på grund av det finanspolitiska anpassningsprogram som inleddes i mitten av 2006) fortsatte den ner till 0,9 % under 2008 trots landets betydande jordbruksproduktion. Under den kommande tiden förväntas en kraftig konjunkturnedgång mot bakgrund av de yttre förutsättningarna som försämras snabbt. Finanskrisen har haft en särskilt stor negativ inverkan på Ungerns finans- och valutamarknader, vilket lett till en tillfällig frysning av marknaden för statsobligationer, en markant nedgång på aktiemarknaden och en kraftig depreciering av valutan. Inflationen var över 6 % under 2008, men trenden har varit neråtgående sedan mitten av 2007 och inflationen torde fortsätta att sjunka. Trots konjunkturnedgången förväntas det offentliga underskottet ha minskat till 3,3 % av BNP under 2008 och ytterligare justeringar planeras av myndigheterna. Underskottet i bytesbalansen ökade något till omkring 7 % av BNP under 2008.

2. Sysselsättningen minskade under 2008 med runt 1 % och denna utveckling kommer att fortsätta under 2009. Arbetslösheten torde fortsätta att stiga från en nivå på runt 7,7 % under 2008. Beroende på den ekonomiska avmattningens intensitet är det möjligt att arbetslösheten inte kan begränsas till lågkvalificerade och missgynnade grupper.

3. I samband med ett betalningsbalanslån från gemenskapen för att stödja Ungerns åtgärder mot turbulensen på finansmarknaden undertecknade myndigheterna den 19 november 2008 ett samförståndsavtal med de ekonomisk-politiska villkoren för utbetalningen. Dessa omfattar en konsolidering av de offentliga finanserna och en reform av den finanspolitiska styrningen.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Ungern vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. Mot denna bakgrund bör Ungern till fullo genomföra sitt memorandum avseende betalningsbalansen. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Ungern har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Det är troligt att finanspolitiken åter under 2008 kommer att resultera i en konsolideringsnivå som ligger över det uppsatta målet. Ytterligare insatser krävs i fråga om struktur- och arbetsmarknadsreformer. Strukturfonderna spelar en nyckelroll i genomförandet av det nationella reformprogrammet och de genomförs i stort sett enligt planerna. Efter oron på finansmarknaderna antog de ungerska myndigheterna en rad åtgärder för att återställa marknadens förtroende, bland annat en snabbare minskning av underskottet, ökad finanspolitisk styrning samt stärkt reglering och tillsyn av den finansiella sektorn.

6. Den politiska utmaningen för Ungern är att begränsa finanskrisens negativa inverkan och samtidigt bibehålla den finanspolitiska stabiliteten och främja den ekonomiska politikens trovärdighet. En ytterligare försämring av den externa konkurrenskraften bör därför förhindras genom att löneökningarna anpassas till produktiviteten. På medellång sikt är ansträngningarna för att förbättra den makroekonomiska och finanspolitiska stabiliteten av avgörande betydelse. För att åstadkomma detta måste sektorn för folkhälsa och hälso- och sjukvård effektiviseras och arbetsmarknadens funktion förbättras. Trots vissa framsteg kan ytterligare effektivitetsbesparingar göras i den offentliga sektorn. Den totala sysselsättningsgraden i Ungern (57,3 %) var den tredje lägsta i EU under 2007. Andelen förvärvsarbetande bland ungdomar och äldre samt bland andra missgynnade grupper var särskilt lågt. Det allmänna och yrkesinriktade utbildningsväsendet måste anpassas ytterligare till arbetsmarknadens behov så att kompetensglappet kan minskas på ett effektivt sätt. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Ungern att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Ungern rekommenderas särskilt

- att bygga vidare på de betydande framsteg som gjorts när det gäller konsolidering av de offentliga finanserna och fortsätta genomförandet av de åtgärder som krävs för att säkerställa en varaktig minskning av det offentliga underskottet och av den offentliga skuldkvoten, med ökad tonvikt på utgiftssidan,

- att fortsätta reformen av den offentliga förvaltningen, av hälso- och sjukvården samt av pensions- och utbildningssystemen, i syfte att säkerställa den finanspolitiska hållbarheten på lång sikt och förbättra effektiviteten i ekonomin; detta bör omfatta åtgärder för att ytterligare höja den faktiska pensionsåldern, strikt genomföra den antagna reformen systemet för invaliditetspension och fortsätta omstruktureringen av hälso- och sjukvården,

- att ytterligare stärka och förbättra inriktningen på de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna för att förbättra situationen på arbetsmarknaden, särskilt för missgynnande grupper och regioner,

- att fortsätta höja kompetensnivån, också genom att öka antalet vuxna som deltar i livslångt lärande, och att ytterligare anpassa systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning till arbetsmarknadens behov och trygga tillgången till allmän och yrkesinriktad utbildning av hög kvalitet för alla.

MALTA

1. BNP förväntas ha ökat med 2,1 % under 2008, vilket är en minskning från 3,9 % under 2007. Det förväntas att BNP-tillväxten kommer att mattas av under 2009. Inflationen steg till 4,7 % i mitten av 2008. Den drevs på av högre internationella livsmedels- och oljepriser och förstärktes möjligen av låg inhemsk konkurrens och ett stort beroende av importerad energi. De offentliga finanserna försämrades under 2008 och budgetunderskotet steg till 3,5 % av BNP. Svagare global efterfrågan har lett till ett större underskott i bytesbalansen.

2. Tillväxten av efterfrågan minskade under 2008. Detta väntas fortsätta under 2009 i takt med att den ekonomiska aktiviteten mattas av. Sysselsättningen bland kvinnor ökade något under 2007, men förblir den lägsta i EU (36,9 %). Arbetslösheten bland äldre arbetstagare föll (till 28,3 %) under 2007. Arbetslösheten kommer troligen att stiga från 6,5 % 2008 och främst drabba lågkvalificerade arbetstagare från tillverkningsindustrin och turistsektorn, även om andra sektorer (finansiella tjänster och IKT) nu löper en ökad risk.

3. Till följd av konjunkturnedgången har Malta nyligen aviserat ett antal åtgärder, bland annat kraftfulla investeringar i infrastruktur samt på miljö- och turismområdet, samt skattesänkningar för hushållen.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Malta vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Malta har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Framsteg har gjorts när det gäller att öka konkurrensen och reformera arbetsmarknaden. Till de positiva initiativ som togs under 2008 hör de första stegen mot att privatisera skeppsvarven, inrätta ett integrerat flexicurity-system och sätta upp ett mål för minskningen av byråkratin. Ytterligare insatser krävs för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemet, företagsklimatet och energimarknadens funktion. Framstegen när det gäller konsolideringen av de offentliga finanserna bromsade in under 2008.

6. Malta är kraftigt beroende av importerad energi, naturresurser, insatsvaror och konsumentvaror. Maltas ekonomiska utveckling vilar på dess humankapital, som kräver omfattande förbättringar, särskilt för att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid. Ekonomins begränsade storlek gör att konkurrensfrågor får särskild betydelse och ställer krav på förbättringar av företagsklimatet, samt en diversifiering av energikällorna. En ytterligare reform av hälso- och sjukvårdssystemet krävs för att de offentliga medlen ska användas effektivt. Även om Malta har diversifierat sin ekonomiska bas fordras det ytterligare framsteg för att åtgärda det nuvarande stora beroendet på turism och elektroniktillverkning. För att trygga konkurrenskraften krävs det ytterligare strukturreformer för att öka produktiviteten och en lönetillväxt som är anpassad till produktivitetsökningarna. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Malta att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Malta rekommenderas särskilt

- att stärka konkurrensen i syfte att begränsa inflationen och bibehålla konkurrenskraften, särskilt genom att minska det statliga stödet och omfördela det till horisontella mål och genom att stärka konkurrensmyndigheten,

- att öka ansträngningarna för att locka fler personer, särskilt kvinnor och äldre arbetstagare, till arbetsmarknaden, bland annat genom att förbättra barnomsorgen; att intensifiera ansträngningarna för att bekämpa problemet med odeklarerat arbete och främja arbetskraftsdeltagandet, bland annat genom att skärpa villkoren för att få ta del av utbetalningar från bidragssystemet.

NEDERLÄNDERNA

1. Den reala BNP-tillväxten i Nederländerna sjönk till 1,9 % under 2008 från 3,5 % under 2007. Under 2009 beräknas tillväxten sjunka till följd av den globala konjunkturnedgången med minskade investeringar och en omfattande avmattning av den privata konsumtionen. Inflationen drivs på av de tidigare ökningarna i livsmedels- och energipriserna och har under 2008 stigit till 2,2 %. Budgetöverskottet ökade under 2008 till 1,1 % av BNP. Trots den globala konjunkturnedgången förväntas Nederländerna redovisa ett överskott i bytesbalansen på över 8 % av BNP för 2008, vilket troligen kommer att minska till 6,5 % av BNP under 2009.

2. Sysselsättningstillväxten fortsatte under 2008 och låg knappt under 2 %, men förväntas bli negativ under 2009. Arbetslösheten sjönk följaktligen under 2008 men förväntas öka under 2009. Arbetsgivarna har hittills varit motvilliga att säga upp personal eftersom de fruktar att inte hitta kvalificerad personal när ekonomin återhämtar sig. Industrin och finanssektorn kommer troligen att drabbas hårdast.

3. Till följd av finanskrisen har Nederländerna som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Nederländerna nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om lägre företagsskatter på små och medelstora företag och lägre socialförsäkringsavgifter för arbetstagare.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Nederländerna vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammets är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Nederländerna har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Åtgärder har vidtagits för att öka tillgången på arbetskraft men det fordras ytterligare insatser för att öka det totala antalet arbetade timmar. Vissa framsteg har gjorts när det gäller att förbättra styrningsstrukturerna och inrätta en sammanhängande strategi för FoU och innovation, samt i fråga om att rationalisera policy-mixen på innovationsområdet.

6. En ökning av det totala antalet arbetade timmar och förbättrade resultat inom FoU och innovation kan bidra till att bibehålla de goda ekonomiska resultaten i framtiden. Utmaningen är att översätta den långsiktiga FoU-strategin till en uppsättning sammanhängande och effektiva åtgärder, särskilt för att de stimulera privata utgifterna för FoU. Mot bakgrund av den åldrande befolkningen och den därav följande minskningen i arbetskraftsutbudet måste de offentliga finansernas hållbarhet tryggas. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Nederländerna att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Nederländerna rekommenderas särskilt

- att ta fram ytterligare åtgärder, bland annat främjande av omställningar på arbetsmarknaden inom ramen för en integrerad flexicurity-strategi, för att öka förvärvsfrekvensen bland kvinnor, äldre arbetstagare och missgynnade grupper i syfte att öka det totala antalet arbetade timmar.

ÖSTERRIKE

1. BNP-tillväxten sjönk till 1,7 % under 2008 från 3,1 % under 2007. Tillväxten förväntas minska med över 1 % till följd av vikande export och en nedgång i investeringarna. Den totala inflationen nådde nästan 4 % i mitten av 2008, men sjunker nu. Österrike uppvisade ett litet offentligt underskott på 0,6 % av BNP under 2008. Underskottet kommer att öka markant under 2009. Balansen i utrikesaffärerna är sund. Underskott i bytesbalansen för 2008 förväntas vara över 3 % av BNP och beräknas ligga kvar nära denna nivå under 2009 och 2010.

2. Sysselsättningen ökade med 1,6 % under 2008, men förväntas minska under 2009, medan arbetslösheten förväntas stiga. De grupper på arbetsmarknaden som traditionellt har begränsade möjligheter på arbetsmarknaden, bland annat äldre arbetstagare och personer som slutar skolan med låga kvalifikationer, kommer troligen att drabbas hårdast. Lärlingsplatser och arbetsplatser för tillfälligt anställda inom industrin har dragits in först. Fordonssektorn är för närvarande den hårdast drabbade delen av ekonomin.

3. Till följd av finanskrisen har Österrike som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Österrike nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om lägre skatter och ytterligare ekonomiskt stöd för hushållen samt kraftfulla investeringar i infrastruktur, energieffektivitet och FoU.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Österrike vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Österrike har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Vissa insatser har gjorts för att öka sysselsättningen bland äldre arbetstagare, förbättra missgynnade ungdomars utbildningsresultat, minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden och stärka entreprenörskapsutbildningen. Ytterligare insatser krävs för att stärka konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt och stärka konkurrensen.

6. Österrikes största utmaning på medellång sikt är omställningen till en mer kunskapsintensiv ekonomi. Trots ökade utgifter för FoU och innovation har denna omställning ännu inte ägt rum, vilket tyder på att större uppmärksamhet också bör ägnas åt humankapitalbildning. En varaktigt återhållsam löneutveckling har stärkt Österrikes globala konkurrenskraft och har bidragit till att skapa arbetstillfällen för den växande arbetskraften. En utmaning för Österrike är att bättre utnyttja arbetskraften, särskilt äldre arbetstagare, och att förbättra integrationen av missgynnade grupper och deras allmänna och arbetsplatsanknutna utbildning. För att säkerställa ett hållbart socialt välfärdssystem måste det ske en varaktig konsolidering av de offentliga finanserna, vilket måste förenas med ökade offentliga utgifter inom områden som är centrala för tillväxten på medellång sikt. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Österrike att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Österrike rekommenderas särskilt

- att ytterligare förbättra incitamenten för äldre arbetstagare att fortsätta arbeta genom att införa en övergripande strategi för bland annat bättre arbetsrelaterad fortbildning, anpassning av arbetsvillkoren och en uppstramning av villkoren för förtidspensionering, samt att förbättra utbildningsresultaten för missgynnade ungdomar.

POLEN

1. Polens BNP-tillväxt minskade till 5 % under 2008 efter en tillväxt på 6,7 % under 2007. Den kraftiga tillväxten har främst drivits på av privat konsumtion och omfattande investeringar. BNP-tillväxten kommer att bromsa in ytterligare under 2009 till följd av minskad export och dämpade investeringar. Inflationen låg kvar på omkring 4¼ % under 2008 men torde sjunka under 2009. Det offentliga underskottet förväntas har ökat något till 2,5 % av BNP under 2008 och det beräknas att underskottet kommer att försämras ytterligare med ungefär 1 procentenhet under 2009. Underskottet i bytesbalansen, som låg på 5,6 % av BNP under 2008, kommer troligen att ligga kvar på denna nivå under 2009.

2. Sysselsättningen ökade med 3 % under 2008 medan arbetslösheten minskade ytterligare till 7,4 %. Sysselsättningstillväxten kommer dock att bromsa in avsevärt under 2009 och arbetslösheten förväntas öka till klart över 8 %. Den nuvarande utvecklingen på arbetsmarknaden visar att exportorienterade sektorer såsom tillverkningsindustrin samt bygg- och transportsektorerna drabbas hårdast av den ekonomiska avmattningen. Ytterligare tryck kommer att utövas för att öka förvärvsfrekvensen och förbättra arbetskraftens rörlighet mellan sektorer och industrier, vilket också skulle bidra till att återställa ekonomins kostnadskonkurrenskraft efter en period med snabb sysselsättnings- och lönetillväxt.

3. Till följd av konjunkturnedgången har Polen nyligen aviserat ett antal åtgärder, bland annat stöd till små och medelstora företag och hushåll med låg inkomst.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Polen vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Polen har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra konkurrensen inom nätverksindustrierna, förstärka de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna, förbättra regelverket för entreprenörer och koppla den allmänna och yrkesinriktade utbildningen till arbetsmarknaden. Ytterligare insatser fordras för att öka kontrollen över utgifterna, ge ett uppsving åt FoU-resultaten, se över bidragssystemen och öka deltagandet i livslångt lärande.

6. Polens ekonomiska resultat dämpas av ett antal sammanlänkade strukturella problem, låg arbetsproduktivitet och lågt utnyttjande av arbetskraften. Genom att kombinera ansträngningarna för att slutföra reformen av de sociala trygghetssystemen med en ökning av antalet äldre arbetstagare skulle man samtidigt kunna öka tillgången på arbetskraft och förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Tillväxten och sysselsättningen skulle gynnas av kraftfullare åtgärder för att förbättra företagsklimatet, utveckla infrastrukturen och förbättra kvaliteten på humankapitalet. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Polen att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Polen rekommenderas särskilt

- att bibehålla budgetdisciplinen på medellång sikt och införa ytterligare system för att öka kontrollen över utgifterna, särskilt genom att stärka socialförsäkringssystemet för lantbrukare,

- att fortsätta reformerna i den offentliga forskningssektorn i syfte att stimulera FoU och innovation, samt att främja FoU i den privata sektorn,

- att påskynda investeringarna i energi- och transportinfrastruktur genom att rationalisera förfarandena för och på ett effektivt sätt utnyttja strukturfonderna,

- att ta fram en integrerad flexicurity-strategi genom att genomföra en strategi för aktivt åldrande, öka insatserna för att förbättra den aktiva arbetsmarknadspolitiken, särskilt för missgynnade grupper, se över bidragssystemen för att förbättra incitamenten att arbeta, samt införa strategin för livslångt lärande.

PORTUGAL

1. Portugals BNP-tillväxt minskade till 0,2 % under 2008 efter en tillväxt på nästan 2 % under 2007. Minskningen orsakades av tröga investeringar och svagare exportresultat. Under 2009 förväntas den inhemska efterfrågan försvagas ytterligare vilket kommer att leda till ännu lägre tillväxt. Inflationen ökade till 2,7 % under 2008 men låg kvar under genomsnittet i euroområdet och minskar gradvis på grund av den senaste tidens neråtgående prisutveckling i världen och på grund av trög efterfrågan. Portugals offentliga underskott låg knappt över 2 % av BNP under 2008, vilket innebär en fortsättning på minskningen under senare år. Underskottet i bytesbalansen har stigit till 11,8 % av BNP under 2008 på grund av långsammare exporttillväxt och höga råvarupriser. Underskottet i bytesbalansen kommer troligen att förbättras under 2009.

2. Sysselsättningen i Portugal ökade något under 2007 och stabiliserades runt 68 %. Arbetslösheten nådde som mest 8,1 % under 2007, men har minskat måttligt under 2008. Den svaga utländska efterfrågan börjar påverka sysselsättningen i den stora exportorienterade sektorn. I takt med att ekonomin genomgår ytterligare omställningar kommer den strukturella arbetslösheten att fortsätta att öka och särskilt drabba lågkvalificerade och missgynnade grupper.

3. Till följd av finanskrisen har Portugal som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Portugal nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om lägre företagsskatter och ekonomiskt stöd till familjer med låg inkomst.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Portugal vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja både övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten.

5. Portugal har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Viktiga åtgärder har vidtagits för att åstadkomma en varaktig minskning av det offentliga underskottet samt för att reformera den offentliga förvaltningen och förbättra de offentliga finansernas hållbarhet. Insatser har gjorts för att uppnå målet för offentlig FoU och vissa steg har tagits för att öka de privata investeringarna och för att åtgärda bristerna i innovationssystemet. Utbildningssystemet har effektiviserats och ett avtal om att se över arbetslagstiftningen har ingåtts mellan arbetsmarknadens parter och redan godkänts av parlamentet. Ytterligare ansträngningar krävs för att omdirigera de offentliga utgifterna i riktning mot mer tillväxtbefrämjande användningar, att övervaka resultaten och att stärka den faktiska konkurrensen på energimarknaderna.

6. Som ett resultat av framgångarna med konsolideringen av de offentliga finanserna och reformen av den offentliga förvaltningen har de offentliga finanserna förbättrats. Såväl företagsklimatet som den allmänna och yrkesinriktade utbildningen har förbättrats. Portugal står dock fortfarande inför en rad betydande utmaningar när det gäller att trygga en ökad produktivitetstillväxt och en bättre utrikesbalans. Därför skulle Portugal gynnas av att mer integrerade politiska åtgärder genomförs och övervakas för att höja de offentliga utgifternas kvalitet, förbättra marknadernas funktion, öka effektiviteten i det allmänna och yrkesinriktade utbildningsväsendet och stärka konkurrenskraften. En annan viktig aspekt när det gäller att återställa konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen bättre anpassas till produktivitetsutvecklingen. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Portugal att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Portugal rekommenderas särskilt

- att, inom ramen för den medelfristiga konsolideringen av de offentliga finanserna och reformen av den offentliga förvaltningen, fortsätta ansträngningarna för att omdirigera de offentliga utgifterna i riktning mot områden som främjar landets tillväxtpotential och externa konkurrenskraft, samtidigt som en fast kontroll bibehålls över utgifterna sammantaget,

- att fortsätta arbetet med att på ett hållbart sätt höja utbildningsväsendets övergripande effektivitet och utveckla ett yrkesutbildningssystem som är anpassat till arbetsmarknadens behov, genom att till fullo genomföra den nationella ramen för kvalifikationer och i samarbete med lämpliga berörda parter,

- att genomföra lagstiftningen om en modernisering av systemet för anställningstrygghet för att minska den kraftiga segmenteringen på arbetsmarknaden, inom ramen för flexicurity-strategin.

RUMÄNIEN

1. Rumäniens BNP-tillväxt ökade till uppskattningsvis 7,8 % för 2008, vilket framför allt förklaras av en rekordartad ökning av den privata konsumtionen och investeringarna. BNP-tillväxten kommer dock troligen att minska väsentligt för 2009 på grund av markant stramare lånevillkor, försämrat förtroende hos konsumenter och investerare och en svagare extern efterfrågan. Inflationen steg till hela 8 % för 2008 men förväntas sjunka 2009. Underskottet i statens finanser uppgick till uppskattningsvis 5,2 % av BNP för 2008 och om man inte företar några ändringar i politiken kommer detta underskott sannolikt att förvärras ytterligare under 2009. Trots att bytesbalansunderskottet minskat en aning kommer det troligen att ligga kvar på en hög nivå och uppgå till 13 % för 2008 och till ett tvåsiffrigt tal även för 2009.

2. Sysselsättningsgraden förväntas ligga kvar runt på en nivå 60 % under 2009 och arbetslösheten förväntas öka något. Ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i EU och uppgår till över 20 %. Den globala konjunkturnedgången förväntas leda till ökad arbetslöshet, särskilt inom vissa ekonomiska sektorer, även sådana som tidigare haft brist på arbetskraft (t.ex. bil- och textilindustrin, den petrokemiska industrin och byggnadsindustrin). Framför allt kommer lågutbildade och ungdomar att drabbas.

3. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Rumänien vidtagit för att konsolidera budgeten och till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. I detta sammanhang kommer Rumänien att intensifiera sina insatser för att åstadkomma en konsolidering av budgeten och snabbt avhjälpa landets makroekonomiska obalanser. De åtgärder som rekommenderas i punkt 6 bör genomföras snabbt, särskilt i syfte att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

4. Rumänien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram, även om det gått långsamt. Rumänien fortsatte att föra en expansiv finanspolitik, vilket ledde till makroekonomiska obalanser och obalanser i de offentliga finanserna. Det vidtogs även vissa åtgärder för att förbättra kvaliteten på utbildningen och man fortsatte även med genomförandet av FoU-strategin. Det fordras ytterligare insatser för att man ska lyckas åstadkomma en radikal förbättring av effektiviteten inom den offentliga förvaltningen. Det finns ett stort behov både av att minska på onödig byråkrati och att investera i kompetensutveckling.

5. I det rådande ekonomiska klimatet bör Rumänien i första hand inrikta sig på att avhjälpa de makroekonomiska obalanser och obalanser i de offentliga finanserna som utgör ett hot mot en hållbar tillväxt på medellång och lång sikt. I takt med att Rumäniens kostnadsfördelar gradvis urholkas bör landet påskynda genomförandet av strukturreformerna för att åstadkomma en omvandling från en ekonomi som grundar sig på kostnadsfördelar till en ekonomi som mer präglas av produktivitet, innovationsförmåga och kunskap för att på så sätt skapa nya tillväxtmöjligheter. En nödvändig förutsättning för att Rumänien verkligen ska lyckas genomföra dessa reformer är dock att man först så snabbt som möjligt lyckas förbättra den offentliga förvaltningen. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

6. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet att Rumänien ska fortsätta att genomföra strukturreformerna. Rumänien rekommenderas särskilt

- att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och oberoende, både på central och lokal nivå, genom att inrätta kapacitet för tillsyn och kontroll av efterlevnaden,

- att genomföra en väsentlig åtstramning av finanspolitiken och snabbt inrätta ett bindande finanspolitiskt ramverk på medellång sikt, se över utgiftsfördelningen så att andelen tillväxtgenererande utgifter ökas bland annat genom en minskning och omfördelning av statligt stöd till övergripande mål och anpassning av löneutvecklingen till produktivitetsutvecklingen, varvid alla dessa åtgärder har till syfte att upprätthålla konkurrenskraften i förhållande till omvärlden och att hålla tillbaka det rådande bytesbalansunderskottet och inflationen,

- att, som ett led i en samlad strategi för en bättre lagstiftning, snarast genomföra åtgärder för att väsentligt minska de administrativa förfarandena och förseningarna i samband med tillståndsgivning i syfte att skapa ett bättre företagsklimat och minska möjligheterna till korruption,

- att förbättra kvaliteten och arbetsmarknadsanpassningen för utbildningssystemet, inbegripet livslångt lärande, och minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden, bl.a. utbildning på arbetsplatsen.

SLOVENIEN

1. Sloveniens BNP-tillväxt minskade från 6,8 % för 2007 till 4 % för 2008 och kommer att minska ytterligare under 2009. Inflationen ökade markant under 2007 till följd av prisökningarna för energi och livsmedel och ett starkt efterfrågetryck, men kommer att minska från denna topp på 6½ %. Bytesbalansunderskottet förväntas ha uppgått till 6 % av BNP för 2008. Den förväntas att öka något också under 2009. De offentliga finanserna, som uppvisade ett överskott 2007, beräknas uppvisa ett underskott för 2008.

2. På samma sätt som den ekonomiska utvecklingen avmattades sysselsättningstillväxten under 2008 och den förväntas försvagas ytterligare under 2009. Arbetslösheten förväntas ha minskat till 4,5 % för 2008 och att öka under 2009. För närvarande tyder dock mycket på att arbetslösheten kommer att öka inom exportsektorn och arbetskraftsintensiva sektorer, vilket framför allt kommer att drabba visstidsanställda (huvudsakligen ungdomar och utländsk arbetskraft) och lågutbildade.

3. Till följd av finanskrisen har Slovenien som ett led i en samordnad EU-strategi antagit ett antal stödåtgärder på det finansiella området i syfte att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Slovenien nyligen aviserat ett antal åtgärder till följd av konjunkturnedgången.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Slovenien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt i syfte att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Slovenien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Det har vidtagits ett antal åtgärder för att stärka kopplingen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Det fordras ytterligare insatser för att förbättra den långsiktiga stabiliteten i de offentliga finanserna, ytterligare utveckla flexicurity, förbättra FoU och konkurrensen samt genomföra ytterligare energieffektivitetsåtgärder. Vissa framsteg har gjorts när det gäller att frigöra företagens potential.

6. För att Slovenien ska kunna hantera de budgetmässiga konsekvenserna av en åldrande befolkning måste landet ta sig an utmaningar när det gäller reform av pensionssystemet och aktivt åldrande. Ett undanröjande av stelheter i anpassningen på arbets- och produktmarknaderna kommer att bidra till att mildra landspecifika påfrestningar och stärka Sloveniens förmåga till anpassning inom euroområdet. Det är även viktigt att Slovenien lyckas se till att lönerna inte ökar mer än vad som är motiverat av produktivitetsökningen om landet ska lyckas åstadkomma en hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Slovenien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Slovenien rekommenderas särskilt

- att reformerar pensionssystemet och genomför en politik för ett aktivt åldrande i syfte att höja sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare och förbättra långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna,

- att inom ramen för en integrerad flexicurity-strategi vidta åtgärder för att motverka segmentering på arbetsmarknaden, bl.a. genom att se över anställningsskyddet för fast anställda och villkoren för s.k. studentarbeten.

SLOVAKIEN

1. Slovakiens BNP-tillväxt dämpades till 7,1 % för 2008 efter att ha legat på 10,4 % för 2007, vilket framför allt berodde på den minskade externa efterfrågan. Tillväxten har understötts av en explosionsartad inhemsk efterfrågan, bl.a. med en hög offentlig och privat konsumtion, och omfattande investeringar inom byggsektorn. Under 2009 kommer den slovakiska ekonomin att uppvisa en långsammare tillväxt. Inflationen steg till 4 % under 2008 men kommer att minska under 2009. Underskottet i den offentliga sektorns finanser förväntas ha vidgats till 2,25 % av BNP för 2008. Det nuvarande bytesbalansunderskottet förväntas ha uppgått till 6 % av BNP för 2008 och beräknas ligga kvar på denna nivå även under 2009.

2. Sysselsättningen ökade med 2,3 % under 2008 men förväntas minska under 2009. Arbetslösheten kommer sannolikt att ligga kvar på en hög nivå, dvs. över 10 %. Exportföretagen, särskilt bilindustrin, och anställda med atypiska anställningsformer är sannolikt de som kommer att drabbas hårdast av konjunkturnedgången.

3. Slovakien antog nyligen åtgärder, bland annat stöd till små och medelstora företag, för att motverka konjunkturnedgången.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Slovakien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt i syfte att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Slovakien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra företagsklimatet och reformera utbildningsväsendet. Det fordras ytterligare insatser för att främja entreprenörskap, förbättra konkurrens på energimarknaden, utarbeta en politik för ett aktivt åldrande och för att avhjälpa ungdomsarbetslöshet.

6. På medellång sikt måste Slovakien fortsätta sina insatser för att minska arbetslösheten, särskilt långtidsarbetslösheten, höja kvaliteten på utbildningsväsendet, göra vissa grupper mer anställningsbara och minska de regionala olikheterna, både med avseende på inkomster och sysselsättning. När det gäller FoU och innovation är det viktigt att man förbättrar kvaliteten på resultaten och ökar den privata sektorns deltagande. Med hänsyn till att Slovakien nyligen anslutit sig till euroområdet måste landet öka fokus på den finanspolitiska disciplinen i syfte att skapa makroekonomisk stabilitet och förbättra ekonomins anpassningsförmåga. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Slovakien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Slovakien rekommenderas särskilt

- att på medellång sikt se till att ytterligare åtgärder genomförs för att konsolidera de offentliga finanserna i syfte att åstadkomma makroekonomisk stabilitet, samtidigt som man fortsätter med omfördelningen av resurser till utbildning, FoU och innovation, skapar ytterligare incitament för den privata sektorns deltagande på området FoU och innovation och utarbetar en samlad strategi för FoU och innovation, med särskild inriktning på institutionell reform och ett ökat samarbete med näringslivet på forskningsområdet,

- att genomföra en samlad strategi för en bättre lagstiftning, genomföra konsekvensanalyser och kontinuerligt förenkla gällande lagstiftning, samtidigt som man vidtar fortsatta åtgärder för att minska den administrativa bördan för företag, särskilt små och medelstora sådana,

- att inom ramen för en integrerad flexicurity-strategi göra framsteg när det gäller genomförandet av strategin för livslångt lärande och fortsätta genomförandet av reformen av utbildningsväsendet i syfte att ge arbetskraften kompetens som är bättre anpassad till efterfrågan, utarbeta en aktiv politik för ett aktivt åldrande och förbättra anställningsmöjligheterna för långtidsarbetslösa och missgynnade grupper.

FINLAND

1. Finlands BNP-tillväxt minskade till 1,5 % för 2008 på grund av en svagare extern efterfrågan och minskade investeringar. Det förväntas att ekonomin kommer att försvagas ytterligare under 2009. Inflationen steg brant till 3,9 % för 2008 till följd av de globala prisökningarna för livsmedel och olja samt relativt betydande löneökningar. De fallande globala råvarupriserna bör emellertid leda till en markant nedgång i inflationen under 2009. Finlands överskott i de offentliga finanserna bör komma att uppgå till 4,5 % av BNP för 2008. Det nuvarande bytesbalansöverskottet på 4 % av BNP beräknas minska en aning.

2. Sysselsättningen ökade under 2008, om än i långsammare takt än under 2007. Denna utveckling förväntas bli negativ under 2009. Den senaste tidens brist på arbetskraft förväntas dock dämpa konjunkturnedgångens omedelbara konsekvenser för sysselsättningen. När det gäller exportindustrin, äldre arbetskraft och ungdomar förväntas arbetslösheten däremot öka.

3. Till följd av finanskrisen har Finland som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Finland nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången, bland annat stöd till små och medelstora företag och för att främja byggsektorn.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Finland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten.

5. Finland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Det har vidtagits åtgärder inom ramen för det redan påbörjade reformarbetet, särskilt när det gäller genomförandet av den reviderade konkurrenslagen och av tjänstedirektivet. Efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen har dock ännu inte förbättrats. Man håller på att genomföra en rad reformer för att avhjälpa flaskhalsar på arbetsmarknaden. Det fordras dock ytterligare insatser för att anpassa arbetskraftens kompetens till den kompetens som faktiskt efterfrågas. Vidare planeras en översyn av socialförsäkringssystemet och en ny klimat- och energistrategi har antagits i syfte att åstadkomma en mer hållbar ekonomisk utveckling.

6. Finlands exportinriktade industri har uppvisat goda resultat under de senaste åren. Bristen på arbetskraft har dock en hämmande effekt på den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften och den kommer dessutom att förvärras ytterligare på medellång sikt på grund av en snabbt åldrande befolkning. Med hänsyn till att sysselsättningsgraden redan är hög måste åtgärderna inriktas på att öka arbetskraftsdeltagandet och minska den strukturella arbetslösheten som beror på bristande anpassning mellan utbud och efterfrågan på kompetens, både när det gäller regioner och sektorer och enskilda individer. Antagandet och genomförandet av en ny innovationsstrategi kan också bidra till att skapa en hållbar tillväxt på lång sikt. Eftersom den finska ekonomin är mycket energiintensiv skulle ökad energieffektivitet bidra till att stärka både tillväxten och produktiviteten. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

SVERIGE

1. Sveriges BNP-tillväxt minskade från 2,5 % för 2007 till ca 0,5 % för 2008 till följd av dämpad extern efterfrågan, ett snabbt försämrat förtroende hos konsumenter och företag, fallande börser och en avmattning på bostadsmarknaden. En ytterligare avmattning förväntas under 2009. Inflationen steg till 3,3 % under 2008 men kommer att minska under 2009. Sverige hade under 2008 ett överskott i de offentliga finanserna på 2,3 %, samt ett fortsatt betydande bytesbalansöverskott (6,2 % av BNP).

2. Sysselsättningen minskade till följd av den ekonomiska nedgången. Det förefaller att arbetslösheten kommer att öka väsentligt över sin nuvarande nivå på ca 6 %. De sektorer som sannolikt kommer att drabbas mest av krisen är tillverknings- och byggnadsindustrin, den privata tjänstesektorn och detaljhandeln.

3. Till följd av finanskrisen och som ett led i en samordnad EU-strategi har Sverige antagit en rad stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Dessa åtgärder bör bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Sverige nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om stöd till bil- och byggnadssektorn och sänkt företagsbeskattning.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Sverige vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammets är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten.

5. Sverige har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. När det gäller behovet av att förbättra konkurrensen har regeringen beställt en fördjupad studie av orsakerna till den bristande konkurrensförmågan. För att öka arbetskraftsutbudet har en rad åtgärder meddelats som har till syfte att ytterligare sänka skatterna och arbetsgivaravgifterna samt förbättra arbetskraftens produktivitet och anställbarhet.

6. Även om den svenska ekonomin är stark och de ekonomiska reformerna fortskrider i god ordning fordras det ändå ytterligare insatser för att stärka konkurrensen och öka sysselsättningen för vissa grupper. Stärkt konkurrens kan bidra till ökad produktivitet och en minskning av prisgapet mellan Sverige och övriga EU. Om man lyckas få in fler långtidsarbetslösa, personer som varit sjukskrivna och ungdomar med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden kan detta leda till ökad tillväxt och skapa ökad hållbarhet i de offentliga finanserna. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

FÖRENADE KUNGARIKET

1. Den brittiska ekonomin har uppvisat en markant nedgång. BNP-tillväxten föll från 3 % för 2007 till 0,7 % för 2008, och kommer att krympa ytterligare under 2009. Den ekonomiska nedgången förklaras av finanskrisen och kraftigt fallande bostadspriser, vilket i sin tur lett till en markerad försvagning av den inhemska efterfrågan och en minskning av den privata konsumtionen och investeringarna. Inflationen steg till närmare 4 % för 2008 men beräknas minska till en mycket låg nivå under 2009. De offentliga finanserna håller hastigt på att försämras på grund av konjunkturnedgången och betydande lättnader i finanspolitiken. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas öka till 5,7 % av BNP för budgetåret 2008/2009. Det förväntas dessutom öka ytterligare under det därpå följande budgetåret. Sedan mitten av 2007 har valutan deprecierats väsentligt. Bytesbalansunderskottet uppgår till ca 2,3 % av BNP för 2008 och beräknas öka betydligt under 2009.

2. Sysselsättningen ökade en aning under 2008 men beräknas minska i takt med att ekonomin krymper under 2009. Arbetslösheten ökade till ca 6 % under 2008 och ser ut att öka ytterligare under 2009. De sektorer som främst drabbats av förlorade arbetstillfällen är visserligen finans- och byggindustrin, men sysselsättningen kommer sannolikt att minska inom hela den privata sektorn. Ungdomsarbetslösheten ökade kraftigt. Eftersom finanssektorn är särskilt utsatt kommer sannolikt många högkvalificerade att drabbas.

3. Till följd av finanskrisen och som ett led i en samordnad EU-strategi har Förenade kungariket antagit ett antal stödåtgärder på det finansiella området i syfte att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Förenade kungariket nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av lågkonjunkturen, bland annat en sänkning av mervärdesskatten, ekonomiskt stöd till små och medelstora företag och ökade investeringar.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Förenade kungariket vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma det om aktualiserade konvergensprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt i syfte att främja såväl övergången till ett utsläppssnålt samhälle som den långsiktiga tillväxten.

5. Förenade kungariket har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. En rad åtgärder har vidtagits för att öka kompetensen och ytterligare förbättra anställningsmöjligheterna för de mest missgynnade grupperna. Det har meddelats att man kommer att vidta kortsiktiga åtgärder som syftar till att öka kompetensen hos både enskilda och arbetsgivare under konjunkturnedgången. Dessutom har det gjorts betydande framsteg när det gäller genomförandet av politiken för FoU och innovation. Även om det vidtagits vissa åtgärder för att öka utbudet av bostäder på medellång sikt är det svårt att avgöra om dessa kommer att ge effekt under rådande marknadsförhållanden.

6. De brittiska hushållens höga skuldsättningsgrad, finansindustrins betydelse för ekonomin och den omfattande justering som för närvarande äger rum på bostadsmarknaden gör att Förenade kungariket är särskilt utsatt till följd av den kraftigt försämrade situationen på världens finansmarknader. Finanskrisen har sannolikt skadat landets tillväxtmöjligheter. Tack vare strukturreformer har man lyckats öka produktiviteten under den senaste tiden, men Förenade kungariket har trots detta fortfarande problem på detta område. Genomförandet av fortsatta reformer, bl.a. strategier för att förbättra kompetens, FoU och innovation, tillsammans med insatserna för att förbättra de offentliga finanserna på medellång sikt är av central betydelse för att man ska kunna lyckas uppnå ökad tillväxt och stärka den brittiska ekonomin inför framtida chocker. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Förenade kungariket att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Förenade kungariket rekommenderas särskilt

- att säkra en hållbar finanspolitisk situation på medellång sikt genom åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna som syftar till att förbättra kvaliteten i dessa,

- att genomföra planerna på att kraftigt öka kompetensnivån och fastställa en integrerad strategi för sysselsättning och kompetens för att öka produktiviteten och öka möjligheterna för missgynnade grupper.

MEDLEMSSTATERNA I EUROOMRÅDET

1. Den globala finanskrisen har drabbat euroområdet hårt och en recession är nu under uppsegling. Villkoren på finansmarknaden kommer sannolikt att vara åtstramade under längre tid än förväntat. Hushållens och företagens förtroende har försämrats avsevärt och spridningen av krisen har fått negativa effekter för exporten från länderna i euroområdet. Inflationen sjönk kraftigt under andra halvåret 2008 och hamnade under ECB:s referensvärde och den förväntas fortsätta nedåt till omkring 1 % under 2009. Goda framsteg har gjorts med konsolideringen av de offentliga finanserna under de senaste åren, men nu räknar man med att underskotten och skulderna i statsbudgeten ska öka som en återspegling av konjunkturnedgången och de finansiella räddningspaketens effekter på de offentliga finanserna.

2. Arbetsmarknaden har tills relativt nyligen stått emot den ekonomiska avmattningen också tack vare tidigare arbetsmarknadsreformer, men kommer att påverkas negativt inom en snar framtid med arbetslöshetsprognoser som stiger med ungefär 2½–3 procentenheter fram till 2010. Vissa länder drabbas hårdare än andra, men ingen av euroområdets medlemsstater förväntas förbli opåverkad.

3. Till följd av finanskrisen har många av euroområdets medlemsstater som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera sina banksektorer. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Det är av avgörande betydelse att dessa nationella räddningsprogram genomförs med kraft för att skydda den finansiella stabiliteten och återställa normalt fungerande kreditmarknader för institutionella aktörer och stora företag samt understödja företagens och hushållens tillgång till kredit. Den makroekonomiska politiken har dessutom lindrats för att stödja efterfrågan, mot bakgrund av att chockerna omfattar euroområdet som helhet, de stora risker som en starkare avmattning av den ekonomiska verksamheten medför samt den snabbt sjunkande inflationen. ECB sänker sin viktigaste styrränta avsevärt, och stödjer därigenom en tillväxt utan ökat inflationstryck och bidrar till den finansiella stabiliteten. Finanspolitiken har en speciell roll att fylla i den nuvarande situationen eftersom den illa fungerande interbankmarknaden försvagar den monetära politikens genomslagskraft.

4. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som euroområdets medlemsstater vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen att bedöma om euroområdets medlemsstaters aktualiserade stabilitetsprogram är förenliga med stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja både övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten.

5. Euroområdets medlemsstater har fortsatt genomförandet av reformer som motsvarar de rekommendationer som riktats till dem. Euroområdesdimensionen finns med, dock i varierande grad, i de övergripande reformstrategier som aviserats i euroländernas nationella reformprogram. Den sköra ekonomiska situationen framhäver behovet av att åtgärda kvarvarande strukturella svagheter också på produkt- och arbetsmarknaderna, vilket är oumbärligt för justeringar i en monetär union.

6. Tillväxtpotentialen för euroområdets medlemsstater beror i hög grad på påskyndade reformer som underlättar omställningar på arbetsmarknaden och förbättrar konkurrensen inom tjänstesektorerna. Särskilt i ekonomier med stor obalans i utrikesaffärerna bör dessutom utvecklingen av arbetskraftskostnaderna avspegla konkurrenspositionen inom euroområdet.

7. Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet euroområdets medlemsstater att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Euroområdets medlemsstater rekommenderas särskilt följande:

- Tillse att all utestående och ny EU-lagstiftning om finanstjänster genomförs konsekvent och inom angivna tidsfrister och vidta åtgärder för att fördjupa samarbetet mellan nationella myndigheter när det gäller förebyggande av kriser, hantering av lösning av dem.

- Efter de finanspolitiska stimulanser som införts för att motverka den ekonomiska krisen bör länderna i euroområdet vidta lämpliga åtgärder för att säkra hållbarheten i de offentliga finanserna. När så är lämpligt bör man ta itu med makroekonomiska obalanser, få kontroll över bestående avvikande inflationsutveckling eller obalanserade tillväxttrender.

- Sträva att förbättra kvaliteten på de offentliga finanserna genom att se över de offentliga utgifterna och beskattningen och modernisera den offentliga förvaltningen i syfte att öka produktivitet och innovation och därigenom bidra till ekonomisk tillväxt, sysselsättning och finanspolitisk hållbarhet som understöds av en dynamisk och konkurrenspräglad inre marknad.

- Energiskt genomföra EU:s gemensamma principer för flexicurity, allt efter de specifika omständigheter som råder i respektive medlemsstat och helt och hållet på ett sätt som låter sig förenas med sunda och finansiellt hållbara offentliga finanser, och anta åtgärder som främjar arbetskraftsmobilitet över gränser, regioner, sektorer och yrkesområden, bättre anpassa löneökningarna med produktivitetstillväxten totalt sett samt på sektors-, regions- och yrkesnivå.

8. För att maximera den politiska synergin, som är starkare i en monetär union, och öka det politiska egenansvaret för reformerna bör euroområdets medlemsstater fortsatt stärka den politiska samordningen inom ramen för Eurogruppen, effektivisera de konjunkturstimulerande åtgärderna, genomföra den överenskomna övervakningen av förändringar i konkurrenskraften samt eftersträva konsekventa ställningstaganden i internationella fora. Befintliga överenskommelser om euroområdets representation utåt bör genomföras fullt ut.

[1] EUT L 205, 6.8.2005, s. 28.

[2] EUT L 205, 6.8.2005, s. 21.

[3] EUT L 139, 29.5.2008, s. 57 (2008/399/EG).

[4] EUT L 137, 27.5.2008, s. 13.

[5] EUT L 198, 26.7.2008, s. 47.

[6] KOM(2008) 800.