52008PC0550

TRADE/XXXX

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.9.2008

KOM(2008)550 slutlig

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 och en partiell interimsöversyn enligt artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 och om ändring av rådets förordning (EG) nr [INSERT[ om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND |

Motiv och syfte Förslaget avser (i) tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober december 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 av den 8 mars 2004, (nedan kallad antisubventionsgrundförordningen) i antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och (ii) tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2117/2005 av den 21 december 2005, (nedan kallad antidumpningsgrundförordningen) i antidumpningsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Indien. |

Allmän bakgrund Detta förslag läggs fram i samband med tillämpningen av grundförordningarna för antidumpning och antisubvention och är resultatet av en undersökning som utförts i enlighet med de innehållsmässiga och procedurmässiga krav som anges i dessa grundförordningar. |

Gällande bestämmelser på det område som förslaget gäller Rådets förordning (EG) nr 1338/2002 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 123/2006 och rådets förordning (EG) nr [INSERT[ om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96. |

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

De parter som berörs av förfarandet har under undersökningen getts möjlighet att försvara sina intressen, i överensstämmelse med bestämmelserna i grundförordningen. |

Extern experthjälp |

Någon extern experthjälp har inte behövts. |

Konsekvensanalys Förslaget är en följd av genomförandet av grundförordningen. Grundförordningen innehåller inga bestämmelser om en allmän konsekvensanalys, men den innehåller en uttömmande förteckning över villkor som måste bedömas. |

RÄTTSLIGA ASPEKTER |

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Den 24 juli 2007 inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import till gemenskapen av sulfanilsyra med ursprung i Indien. Denna översyn vid giltighetstidens utgång inleddes till följd av en begäran om översyn som ingavs den 24 april 2007 av två gemenskapstillverkare som svarar för 100 % av gemenskapens produktion av sulfanilsyra. Den 29 september 2007 påbörjade kommissionen en partiell interimsöversyn begränsad i omfattning till subventionsnivån, eftersom det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att de omständigheter rörande subventioneringen som låg till grund för de gällande åtgärderna hade ändrats och att dessa ändringar var av bestående karaktär. Det bifogade förslaget till rådsförordning innehåller de definitiva slutsatserna vad beträffar subventionering, skada och gemenskapsintresse. Rådet föreslås därför anta bifogade förslag till förordning, vilken bör offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 23 oktober 2008. |

Rättslig grund Rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 av den 8 mars 2004. |

Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen därför att åtgärdsformen beskrivs i den tidigare nämnda grundförordningen, som inte lämnar något utrymme för nationella beslut. |

Det är inte tillämpligt att ange hur den ekonomiska och administrativa börda som faller på gemenskapen, nationella regeringar, regionala och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare ska begränsas till ett minimum och stå i förhållande till förslagets mål. |

Val av regleringsform |

Föreslagen regleringsform: Förordning. |

Andra medel är inte lämpliga, eftersom det inte föreskrivs några alternativ i grundförordningen. |

BUDGETKONSEKVENSER |

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 och en partiell interimsöversyn enligt artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 och om ändring av rådets förordning (EG) nr [INSERT[ om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2026/97 av 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen[1] (nedan kallad grundförordningen ), särskilt artiklarna 15, 18 och 19,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

och av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

2. Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

3. I juli 2002 införde rådet genom förordning (EG) nr 1338/2002[2] en slutgiltig utjämningstull (nedan kallad de gällande åtgärderna ) om 7,1 % på import av sulfanilsyra som klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 10 (Taric-nummer 2921 42 10 60), med ursprung i Indien. De införda åtgärderna grundade sig på ett antisubventionsförfarande som hade inletts enligt artikel 10 i grundförordningen (nedan kallat den ursprungliga undersökningen ).

4. Samtidigt införde rådet genom förordning (EG) nr 1339/2002[3] en slutgiltig antidumpningstull om 18,3 % på import av samma produkt med ursprung i Indien.

5. Inom ramen för de ovan nämnda utjämnings- och antidumpningsförfarandena, godtog kommissionen genom beslut 2002/611/EG[4] ett prisåtagande som inkommit från den indiska exporterande tillverkaren, Kokan Synthetics and Chemicals Pvt. Ltd ( Kokan ).

6. I december 2003 meddelade Kokan kommissionen att man frivilligt ville dra tillbaka sitt åtagande. Det kommissionsbeslut genom vilket åtagandet godtogs upphävdes följaktligen genom beslut 2004/255/EG[5].

7. Till följd av en begäran inlämnad av Kokan påbörjade kommissionen[6] i april 2005 en partiell interimsöversyn enligt artikel 19 i grundförordningen och artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 384/96[7] (nedan kallad antidumpningsgrundförordningen ), begränsad i omfattning till en undersökning av om ett åtagande från företaget var godtagbart.

8. Efter en undersökning godtog kommissionen i december 2005 genom beslut 2006/37/EG[8] ett åtagande som Kokan erbjöd i samband med antidumpnings- och utjämningsförfarandena rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Indien.

9. Till följd av den undersökning som nämns ovan (se skäl 6) gjordes i januari 2006 genom rådets förordning (EG) nr 123/2006[9] ändringar av rådets förordning (EG) nr 1338/2002 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung bland annat i Indien och rådets förordning (EG) nr 1339/2002 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i bland annat Indien, i syfte att beakta detta åtagande.

10. Efter en översynsundersökning enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96, införde rådet genom (EG) nr [INSERT][10] en antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien.

11. Begäran om översyn

12. Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de gällande åtgärderna snart skulle upphöra att gälla[11] mottog kommissionen den 24 april 2007 en begäran om översyn av dessa åtgärder enligt artikel 18 i grundförordningen. Begäran lämnades in av två gemenskapstillverkare (nedan kallade sökandena), som svarar för 100 % av gemenskapens produktion av sulfanilsyra.

13. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång grundades på att det var sannolikt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

14. Kommissionen undersökte den bevisning som lämnats av sökandena och fann att denna var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn enligt artikel 18 i grundförordningen. Efter att ha samrått med rådgivande kommittén meddelade kommissionen den 24 juli 2007 genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning[12] att den inledde en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i grundförordningen.

15. Före inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång underrättade kommissionen i enlighet med artiklarna 10.9 och 22.1 i grundförordningen de indiska myndigheterna om att den hade mottagit en korrekt dokumenterad begäran om översyn och bjöd in de indiska myndigheterna till samråd i syfte att klargöra situationen i fråga om klagomålets innehåll och uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning. De indiska myndigheterna svarade inte på denna inbjudan till samråd. I samband med den partiella interimsöversyn som nämns nedan fick de indiska myndigheterna samma inbjudan till samråd och detta samråd ägde rum. Man kunde under samråden inte enas om någon lösning som skulle ha berättigat att översynen inte påbörjades.

16. Partiell interimsöversyn

17. Den 29 september 2007 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning[13] att den enligt artikel 19 i grundförordningen på eget initiativ inledde en partiell interimsöversyn begränsad i omfattning till subventionsnivån, eftersom det fanns tillräcklig prima facie -bevisning för att de omständigheter rörande subventioneringen som låg till grund för de gällande åtgärderna hade ändrats och att dessa ändringar var av bestående karaktär.

18. Översynen begränsades i omfattning till subventionsnivån för företaget Kokan (se bilagan till tillkännagivandet om inledande enligt artikel 19), liksom andra exportörer som uppmanades att ge sig till känna på de villkor och inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

19. Undersökning

20. Undersökningsperiod

21. Undersökningen rörande fortsatt eller återkommande subvention omfattade perioden från och med den 1 april 2006 till och med den 31 mars 2007 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP ). Denna period användes också för undersökningen av de påstått förändrade omständigheter som ledde till att den partiella interimsöversynen inleddes. Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med 2003 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden ).

22. Parter som berörs av undersökningen

23. Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare, importörer och användare som den visste var berörda samt deras intresseorganisationer, företrädarna för exportlandet, sökanden och gemenskapstillverkarna om att en översyn vid giltighetstidens utgång och en partiell interimsöversyn hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.

24. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

25. I samband med översynen vid giltighetstidens utgång sändes frågeformulär ut till alla parter som såvitt känt var berörda, nämligen de två gemenskapstillverkarna, den exporterande tillverkaren i Indien, kända importörer och användare samt till de indiska myndigheterna. I samband med den partiella interimsöversynen sändes frågeformulär ut till den exporterande tillverkaren i Indien och till de indiska myndigheterna.

26. Svar på frågeformuläret inkom från de indiska myndigheterna, båda gemenskapstillverkarna och den exporterande tillverkaren i det berörda landet samt från användare. Ingen av importörerna svarade på frågeformuläret och inga andra importörer lämnade några uppgifter till kommissionen eller gav sig till känna under undersökningen.

27. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för ett fastställande av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering och därav följande skada, gemenskapens intresse och den påstått ändrade subventionsnivån. För detta genomförde kommissionen kontrollbesök på plats hos de indiska myndigheterna i Delhi, myndigheterna i Maharashtra i Mumbai, Indiens centralbank i Mumbai och hos följande företag:

28. Exporterande tillverkare i Indien:

29. Kokan Synthetics & Chemicals Pvt Ltd., Mumbai, Indien

30. Gemenskapstillverkare:

31. Ardenity, Givet, Frankrike

32. CUF Quimicos Industrials, Estarreja, Portugal

33. Användare:

34. Kemira Germany GmbH, Leverkusen, Tyskland

35. Robama SA, Palafolls, Spanien.

36. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

37. Berörd produkt

38. Den produkt som berörs är sulfanilsyra med ursprung i Indien (nedan kallad den berörda produkten ) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 10 (Taric-nummer 2921 42 10 60). Det finns i huvudsak två kvaliteter av sulfanilsyra, som avgörs av renheten: en teknisk kvalitet och en renad kvalitet. Den renade kvaliteten saluförs dessutom ibland som ett sulfanilsyresalt. Sulfanilsyra används som råvara vid tillverkningen av optiska vitmedel, tillsatsmedel för betong, livsmedelsfärgämnen och färgämnen för särskilda ändamål. Även om sulfanilsyra har flera användningsområden, ser användarna de olika kvaliteterna och formerna som ganska utbytbara i de flesta tillämpningar och liksom i den ursprungliga undersökningen behandlas de därför som en enda produkt.

39. Likadan produkt

40. I likhet med vad som konstaterades i den ursprungliga undersökningen bekräftades det i översynsundersökningarna att sulfanilsyra och dess salter är utpräglade stapelvaror samt att produktens kvalitet och grundläggande fysiska egenskaper är desamma oavsett ursprungsland. Den berörda produkten och de produkter som tillverkas och säljs av den berörda exporterande tillverkaren på hemmamarknaden och de som säljs till tredjeländer samt de produkter som tillverkas och säljs av gemenskapstillverkarna på gemenskapsmarknaden har alltså konstaterats ha samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och i huvudsak samma användningsområden. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.5 i grundförordningen.

41. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SUBVENTIONERING

42. Inledning

43. På grundval av uppgifterna i begäran om översyn och svaren på kommissionens frågeformulär undersökte kommissionen följande system som påstods innefatta subventioner:

44. Subventionsordningar som undersöktes i den ursprungliga undersökningen

45. Landsomfattande system

46. Industriella frizoner för bearbetning på export ( EPZS )/särskilda ekonomiska zoner ( SEZS )/exportorienterade företag ( EOUS )

47. Tullkreditsystemet ( DEPBS )

48. Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror ( EPCGS )

49. Systemet med befrielse från inkomstskatt ( ITES )

50. Systemet med förhandslicenser ( ALS ) och dokument för förhandsbefrielse ( AAS )

51. Regionala system

52. Det stimulanssystem ( PSI ) som delstatsregeringen i Maharashtra tillämpar

53. Subventionsordningar som inte undersöktes i den ursprungliga undersökningen

54. Landsomfattande system

55. Exportkreditsystemet (före sändning och efter sändning) ( ECS )

56. Systemen (a), (b), (c) och (e) grundar sig på utrikeshandelslagen ( Foreign Trade Development and Regulation Act 1992, nr 22/1992), som trädde i kraft den 7 augusti 1992 ( Foreign Trade Act ). Genom utrikeshandelslagen bemyndigas de indiska myndigheterna att göra tillkännagivanden om export- och importpolitiken. Dessa sammanfattas i dokument om export- och importpolitiken ( Export and Import Policy ), som från och med den 1 september 2004 kallas ”utrikeshandelspolitiken” ( Foreign Trade Policy ), som utfärdas av handelsministeriet vart femte år och uppdateras regelbundet. Ett dokument om export- och importpolitiken är av betydelse för översynsperioden i detta fall, nämligen femårsplanen för perioden 1 september 2004-31 mars 2009 ( EXIM-policy 2004–2009). De förfaranden som de indiska myndigheterna tillämpar för export- och importpolitiken 2004–2009 beskrivs dessutom närmare i deras förfarandehandbok för perioden 1 september 2004– 31 mars 2009, volym I ( Handbook of Procedures, HOP I, 2004-2009).

57. Det system med befrielse från inkomstskatt som anges ovan under d) grundar sig på lagen om inkomstskatt ( Income Tax Act ) från 1961, som ändras varje år genom skattelagen ( Finance Act ).

58. Systemet under f) förvaltas av delstaten Maharashtra och grundar sig på resolutioner från delstaten Maharashtras ministerium för industri-, energi- och arbetskraftsfrågor.

59. Det exportkreditsystem som anges under g) grundar sig på avsnitten 21 och 35A i lagen om bankverksamhet ( Banking Regulation Act ) från 1949, enligt vilken Indiens centralbank får ge landets affärsbanker instruktioner i fråga om exportkrediter.

60. Industriella frizoner för bearbetning på export ( EPZS )/särskilda ekonomiska zoner ( SEZS )/exportorienterade företag ( EOUS )

61. Man fann att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte låg varken i en SEZS -zon eller i en EPZS -zon . Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hade dock status som ett exportorienterat företag och fick utjämningsbara subventioner under översynsperioden. Beskrivningen och utvärderingen nedan rör därför endast systemet för exportorienterade företag ( EOUS) .

62. Rättslig grund

63. Systemet för exportorienterade företag beskrivs närmare i kapitel 6 i dokumentet om utrikeshandelspolitiken 2004–2009 och i förfarandehandboken ( HOP I 2004-2009 ).

64. Kriterier för att komma ifråga

65. Med undantag av rena handelsföretag kan alla företag som i princip åtar sig att exportera hela sin produktion av varor eller tjänster inrättas inom ramen för systemet för exportorienterade företag. Industriföretag måste uppnå ett visst tröskelvärde i fråga om anläggningstillgångar (10 miljoner indiska rupier) för att kunna inrättas som ett exportorienterat företag.

66. c) Praktiskt genomförande

67. Exportorienterade företag kan vara belägna var som helst i Indien.

68. En ansökan om status som ett exportorienterat företag måste innehålla uppgifter för de kommande fem åren om bl.a. planerade produktionsvolymer, prognostiserat exportvärde, importbehov och behov på den inhemska marknaden. Om myndigheterna godkänner företagets ansökan underrättas företaget om villkoren för godkännandet. Godkännandet som ett företag enligt systemet för exportorienterade företag gäller i fem år. Godkännandet kan förlängas för ytterligare perioder.

69. En mycket viktig skyldighet för ett exportorienterat företag är enligt dokumentet om utrikeshandelspolitiken 2004–2009 att uppnå nettoinkomster av utländsk valuta ( NFE ), dvs. att företaget under en referensperiod (5 år) uppnår ett totalt exportvärde som är högre än det totala värdet av importerade varor.

70. Exportorienterade företag är berättigade till följande förmåner:

71. Befrielse från importtullar på alla typer av varor (bl.a. kapitalvaror, råvaror och förbrukningsvaror) som behövs för tillverkning eller bearbetning eller i samband därmed.

72. Befrielse från punktskatter på varor som köpts på den inhemska marknaden.

73. Återbetalning av statlig omsättningsskatt som betalats för varor som köpts på den lokala marknaden.

74. Möjlighet till försäljning av en del av tillverkningen på den inhemska marknaden, upp till 50 % av fob-värdet på exporten, förutsatt att nettoinkomsterna av utländsk valuta är positiva efter det att de förmånliga skatterna betalats, dvs. punktskatter på de färdiga produkterna.

75. Delvis återbetalning av tull som erlagts för bränsle från inhemska oljebolag.

76. Befrielse från inkomstskatt som normalt är tillämplig på vinst av exportförsäljning i enlighet med avsnitt 10B i lagen om inkomstskatt, under en period av tio år efter det att verksamheten inletts, dock inte längre än till 2010.

77. Möjlighet till 100 % utländskt ägande av det egna kapitalet.

78. Företag som omfattas av dessa system bedriver verksamhet under övervakning av tulltjänstemän i enlighet med avsnitt 65 i tullagen ( Customs Act ).

79. Dessa företag ska enligt lag föra räkenskaper över all import, förbrukning och användning av samtliga importerade material och all export i enlighet med 6.11.1 i förfarandehandboken HOP I 2004–2009. Dessa räkenskaper ska regelbundet lämnas in till de behöriga myndigheterna i form av kvartals- och årsrapporter).

80. Enligt avsnittet 6.11.2 i förfarandehandboken, HOP I 2004–2009, är ett exportorienterat företag emellertid ”aldrig skyldigt att påvisa sambandet mellan varje enskild importsändning och företagets export, överföringar till andra enheter, försäljning på den inhemska marknaden (DTA, Domestic Tariff Area ) eller lager”.

81. Produkter som sålts på den inhemska marknaden avsänds och registreras genom egenhändigt intygande. Ett exportorienterat företags avsändning av exportprodukter övervakas av en tull- och punktskattetjänsteman som är permanent stationerad i företaget.

82. I detta fall använde den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren systemet till att köpa varor på den inhemska marknaden utan betalning av punktskatt, få återbetalning av omsättningsskatt och en partiell återbetalning av den tull som erlagts för bränsle från inhemska oljebolag. Undersökningen visade att den berörda exporterande tillverkaren inte erhöll förmåner enligt reglerna om befrielse från inkomstskatt för exportorienterade företag.

83. Slutsats om systemet för exportorienterade företag

84. När det gäller befrielse från punktskatt på varor som köpts på den inhemska marknaden, fastställdes det att den avgift som ett icke-exportorienterat företag betalat för inköp av varor kan användas som kredit för avräkning mot framtida tullar, t.ex. för betalning av punktskatt på inhemsk försäljning (det s.k. CENVAT -systemet). Punktskatten för inköp av varor är därför inte slutgiltig. Med hjälp av en kredit enligt CENVAT -systemet behöver slutgiltig tull bara betalas på förädlingsvärdet, inte på insatsvarorna. Genom att ett exportorienterat företags inköp undantas från punktskatt, går inte några ytterligare statliga intäkter förlorade och följaktligen beviljas det exportorienterade företaget inte någon ytterligare förmån.

85. Återbetalningen av den statliga omsättningsskatten och den partiella återbetalningen av den tull som erlagts för bränsle från inhemska oljebolag utgör subventioner i den mening som avses i artikel 2.1 a ii i grundförordningen. Statliga intäkter som skulle ha uppstått i avsaknad av detta system uteblir, vilket vidare innebär att det exportorienterade företaget får en förmån i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen, eftersom företaget förbättrar sin likviditet genom att det får omsättningsskatten återbetald och inte behöver betala normalt tillämpliga tullar på bränsle. Subventionerna är rättsligt sett knutna till exportresultat och anses följaktligen vara selektiva och utjämningsbara enligt artikel 3.4 a i grundförordningen. För att erhålla dessa förmåner är det i enlighet med punkt 6.1 i dokumentet om export- och importpolitiken 2002–2007 ett oeftergivligt villkor att målet för ett exportorienterat företag är export.

86. Beräkning av subventionens storlek

87. Subventionsbeloppet beräknades på grundval av den statliga omsättningsskatt som återbetalades för lokalt förvärvade varor och den partiella återbetalning av tullar som erlagts för inhemskt bränsle under översynsperioden. Vid beräkningen av subventionsbeloppet (täljare) drogs sådana avgifter som var nödvändiga för att få subventioner av från denna summa, i enlighet med artikel 7.1 a i grundförordningen. I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp över lämplig exportomsättning under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionerna var knutna till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter. Den på detta sätt beräknade subventionsmarginalen uppgick till 3,2 %.

88. Tullkreditsystemet ( DEPBS )

89. Rättslig grund

90. Tullkreditsystemet beskrivs närmare i avsnitt 4.3 i dokumentet om utrikeshandelspolitiken 2004–2009 och i avsnitt 4.37–4.53 i förfarandehandboken HOP I 2004–2009.

91. Undersökningsresultaten

92. Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt tullkreditsystemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna undersökning.

93. Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror ( EPCGS )

94. Rättslig grund

95. Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror beskrivs närmare i kapitel 5 i dokumentet om utrikeshandelspolitiken 2004–2009 och i kapitel 5 i förfarandehandboken, HOP I 2004–2009.

96. Undersökningsresultaten

97. Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt EPCGS -systemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna undersökning.

98. Systemet med befrielse från inkomstskatt ( ITES )

99. Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt ITES -systemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna undersökning.

100. Systemet med förhandslicenser ( ALS ) och systemet för förhandsbefrielse ( AAS )

101. Rättslig grund

102. Systemet med förhandslicenser beskrivs närmare i avsnitten 4.1–4.1.14 i dokumentet om utrikeshandelspolitiken 2004–2009 och i kapitel 4.1–4.30 i förfarandehandboken HOP I 2004–2009. Namnet ändrades till systemet för förhandsbefrielse ( AAS ) från och med den 1 april 2006.

103. Undersökningsresultaten

104. Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt AAS -systemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna undersökning.

105. Det stimulanssystem (PSI) som delstatsregeringen i Maharashtra tillämpar

106. Rättslig grund

107. I syfte att uppmuntra etableringen av industrier i mindre utvecklade områden i delstaten har delstatsregeringen i Maharashtra sedan 1964 beviljat nya eller expanderande anläggningar inrättade i delstatens utvecklingsregioner stimulansåtgärder enligt ett system som är allmänt känt som Package Scheme of Incentives ( PSI ). Systemet har ändrats flera gånger sedan det infördes. 2001 års system var i kraft från och med den 1 april 2001 till och med den 31 mars 2006, varefter det förlängdes med ett år till den 31 mars 2007. PSI -systemet i Maharashtra består av flera delsystem, varav de viktigaste är: (i) återbetalning av lokal skatt ( octroi tax ), (ii) befrielse från skatt på elektricitet och befrielse från lokal omsättningsskatt eller uppskjutande av denna. Enligt delstatsregeringen i Maharashtra inberiper 2001 års system inte det senare skattesystemet, dvs. varken befrielse från omsättningsskatt eller uppskjutande av den. I undersökningen fastställdes det emellertid att ett företags rätt till förmåner enligt systemet framgår av ”Certifikat för stödberättigande” ( Eligibility Certificate ). Undersökningen visade att det enda delsystem som användes av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren under översynsperioden i själva verket var uppskjutande av omsättningsskatt (en del av (iii) ovan).

108. Kriterier för att komma ifråga

109. För att kunna komma i fråga för stöd måste företagen i allmänhet investera i mindre utvecklade områden (vilka delas in i olika kategorier beroende på deras ekonomiska utveckling, t.ex. föga utvecklade områden, mindre utvecklade områden och minst utvecklade områden), antingen genom att inrätta nya industrianläggningar eller genom att göra storskaliga kapitalinvesteringar för att expandera eller diversifiera en befintlig industrianläggning. Huvudkriteriet för fastställande av stimulansåtgärdernas omfattning är det område inom vilket företaget är placerat eller kommer att placeras samt storleken på investeringen.

110. Praktiskt genomförande

111. Certifikatet för stödberättigande som delstatsregeringen i Maharashtra hade utfärdat till den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren gjorde att företaget enligt delsystemet för uppskjutande av omsättningsskatt kunde skjuta upp betalningen av den delstatliga omsättningsskatt som togs ut på dess inhemska försäljning under en tolvårsperiod från och med året för uttaget.

112. Slutsats

113. Delsystemet för uppskjutande av omsättningsskatt enligt det stimulanssystem som tillämpas av delstatsregeringen i Maharashtra innebär att subventioner beviljas i den mening som avses i artikel 2.1 a ii och artikel 2.2 i grundförordningen. Det undersökta delsystemet utgör ett finansiellt bidrag från delstatsregeringen i Maharashtra, eftersom det innebär att delstaten förlorar inkomster som den annars skulle ha haft. Uppskjutandet av omsättningsskatten innebär att företaget beviljas en förmån, eftersom dess likviditet förbättras.

114. Delsystemet är endast öppet för företag som har investerat inom vissa avgränsade geografiska områden inom delstaten Maharashtras jurisdiktion. Det är inte tillgängligt för företag belägna utanför dessa områden. Förmånsnivån är olika beroende på vilket område det gäller. Systemet är selektivt i enlighet med artikel 3.2 a och artikel 3.3 i grundförordningen och därmed utjämningsbart.

115. Beräkning av subventionens storlek

116. Den uppskjutna statliga omsättningsskatten som enligt systemet för uppskjutande skulle uppbäras under översynsperioden är att se som likvärdig med ett räntefritt lån på samma belopp från delstatsregeringen i Maharashtra. Förmånen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren har således beräknats på grundval av den ränta som företaget betalade för ett jämförbart affärslån under översynsperioden.

117. I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp (täljare) över företagets totala omsättning under undersökningsperioden (nämnare), eftersom subventionen inte var knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter.

118. På grundval av ovanstående är storleken på den subvention som företaget fått enligt detta system 0,6 %.

119. Exportkreditsystemet ( ECS )

120. Rättslig grund

121. Exportkreditsystemet beskrivs närmare i cirkulärskrivelse IECD nr 02/04.02.02/2006-07 (exportkrediter i utländsk valuta) och cirkulärskrivelse IECD nr 01/04.02.02/2006-07 (exportkrediter i rupier) som utfärdats av Indiens centralbank och riktar sig till samtliga affärsbanker i Indien.

122. Kriterier för att komma ifråga

123. Tillverkande exportörer och exporterande handlare kan komma i fråga för detta system. Man fann att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren fick förmåner enligt exportkreditsystemet.

124. Praktiskt genomförande

125. Enligt detta system fastställer Indiens centralbank obligatoriska maximala räntesatser för exportkrediter, både i indiska rupier och i utländsk valuta, som affärsbankerna får ta ut av en exportör. Syftet är att krediter ska göras tillgängliga för exportörer till internationellt konkurrenskraftiga räntesatser. Exportkreditsystemet består av två delsystem, dels systemet med exportkredit före sändning som omfattar krediter till en exportör för finansiering av inköp, bearbetning, tillverkning, förpackning och/eller avsändning av varor före exporten, dels systemet med exportkredit efter sändning som innebär att rörelsekapitallån kan tillhandahållas med syftet att finansiera exportfordringar. Centralbanken fastställer också att en viss del av bankernas nettokredit ska gå till exportfinansiering.

126. Dessa cirkulärskrivelser från centralbanken innebär att exportörer kan få exportkrediter till räntesatser som är förmånligare än de räntesatser som gäller för vanliga affärskrediter (”kontantkrediter”) och som fastställs på rent marknadsmässiga villkor.

127. Slutsats om systemet för exportorienterade företag

128. För det första kan de förmånliga räntesatser inom ramen för exportkreditsystemet som fastställs i centralbankens cirkulärskrivelser minska räntekostnaderna för en exportör i förhållande till sådana kreditkostnader som fastställs enbart utifrån marknadsvillkoren, och det innebär i detta fall att exportören erhåller en förmån enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Endast om det hade konstaterats att det fanns en sådan ränteskillnad, drogs slutsatsen att en förmån hade beviljats. Skillnaderna i räntesatserna för krediter som beviljats på basis av centralbankens cirkulärskrivelser och räntesatserna för affärsmässiga ”kontantkrediter” kan inte enbart förklaras av affärsbankens marknadsbeteende.

129. För det andra, och trots det faktum att de förmånliga räntesatserna enligt exportkreditsystemet beviljas av affärsbanker, utgör denna förmån ett finansiellt bidrag från de offentliga myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.1 a iv i grundförordningen. Indiens centralbank är ett offentligt organ och omfattas därför av definitionen av ”offentliga myndigheter” i artikel 1.3 i grundförordningen. Den ägs till 100 % av staten, sätter upp mål för den offentliga politiken, t.ex. penningpolitik, och dess ledning utses av den indiska regeringen. Centralbanken ger instruktioner till privata organ, i den mening som avses i andra strecksatsen i artikel 2.1 a iv i grundförordningen, eftersom affärsbankerna är bundna av centralbankens villkor, bl. a. de obligatoriska maximala räntesatserna för exportkrediter enligt centralbankens cirkulärskrivelser och bestämmelserna om att en viss del av affärsbankernas nettokredit måste gå till exportfinansiering. Dessa instruktioner innebär att affärsbankerna måste utföra sådana funktioner som nämns i artikel 2.1 a i i grundförordningen, dvs. i detta fall bevilja lån i form av förmånlig exportfinansiering. En sådan direkt överföring av medel i form av lån på vissa villkor skulle i normala fall vara en uppgift för myndigheterna och skiljer sig i praktiken egentligen inte från myndigheternas normala praxis, i enlighet med artikel 2.1 a iv i grundförordningen. Denna subvention anses vara selektiv och utjämningsbar, eftersom de förmånliga räntesatserna bara är tillgängliga för finansiering av exporttransaktioner, och subventionen anses därför vara knuten till exportresultat enligt artikel 3.4 a i grundförordningen.

130. Beräkning av subventionens storlek

131. Subventionsbeloppet beräknades på grundval av skillnaden mellan den ränta som betalats för exportkrediter som använts under översynsperioden och den räntesats som skulle ha betalats för normala affärskrediter till berörda företag. I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp (täljare) på den totala exportomsättningen under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen var knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter. Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren fick förmåner enligt exportkreditsystemet och fick en subvention på 0,9 %.

132. Storleken på de utjämningsbara subventionerna

133. Storleken på de utjämningsbara subventionerna under översynsperioden enligt bestämmelserna i grundförordningen, uttryckt i procent av värdet, var för den undersökta exporterande tillverkaren 4,7 %.

134. Enligt tillgängliga uppgifter stod den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren för 100 % av exporten till gemenskapen av sulfanilsyra med ursprung i Indien under översynsperioden. Inga uppgifter fanns som visade att subventionsnivån för andra eventuella exporterande tillverkare skulle vara lägre.

Förbrukning (i ton) | 10 684 | 10 443 | 10 899 | 9 939 | 9 997 |

Index | 100 | 98 | 102 | 93 | 94 |

136. Den aktuella importen från det berörda landet

137. För att inte behöva lämna ut konfidentiella affärsuppgifter och med tanke på att Kokan står för 100 % av importen med ursprung i Indien och att gemenskapsindustrin bara består av två tillverkare, är det nödvändigt att presentera uppgifterna i tabellerna 2–5 nedan i indexerad form.

138. Importvolym och marknadsandel när det gäller den berörda importen under översynsperioden

139. Volymerna och marknadsandelarna när det gäller importen från Indien utvecklades såsom framgår av tabellerna nedan.

Tabell 2: Import från det berörda landet

Import | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Index | 100 | 54 | 59 | 56 | 60 |

Källa: Eurostat |

Tabell 3: Det berörda landets marknadsandel

Marknadsandel | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Index | 100 | 55 | 58 | 60 | 64 |

140. Importen från det berörda landet minskade med 40 % mellan 2003 och översynsperioden och marknadsandelen för importen från Indien minskade med 36 %.

141. Prisutveckling och prisbeteende för importen av den berörda produkten

Tabell 4: Priser på den berörda importen

Enhetspriser | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Index | 100 | 85 | 96 | 110 | 111 |

Källa: Eurostat |

142. Det genomsnittliga priset på den berörda importen med ursprung i Indien ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden.

143. För att beräkna prisunderskridandet under översynsperioden har gemenskapsindustrins priser fritt fabrik till icke-närstående kunder jämförts med importpriserna cif vid gemenskapens gräns för importen från det berörda landet, med justering för att landningspriset skulle avspeglas. Denna justering gjordes genom att priserna ökades med normal tull och kostnader efter import. Jämförelsen visade att de justerade indiska priserna inte underskred gemenskapsindustrins priser. Den noterade prisökningen och avsaknaden av prisunderskridande ska ses i ljuset av de olika prisåtaganden som gjorts av den indiska exportören sedan åtgärderna infördes 2002.

144. Import från andra tredjeländer

Tabell 5: Import från andra tredjeländer

Resten av världen | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Import (index) | 100 | 93 | 114 | 91 | 91 |

Marknadsandel (Index) | 100 | 95 | 112 | 98 | 97 |

Genomsnittliga priser (euro per ton) | 855 | 930 | 1 077 | 1 059 | 1 018 |

Index | 100 | 109 | 126 | 124 | 119 |

Källa: Eurostat |

145. Importvolymen från andra tredjeländer minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Deras marknadsandel minskade något med 3 %. De viktigaste exportländerna, nämligen Förenta staterna och Folkrepubliken Kina stod för nära 100 % av denna import under skadeundersökningsperioden.

146. Priserna på sulfanilsyra från andra tredjeländer låg i genomsnitt under gemenskapsindustrins priser och också under de indiska priserna. Det erinras om att importen av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina var föremål för en antidumpningstull på 21 % 2002, vilken ökades till 33,7 % 2004 till följd av en undersökning om absorption av tullar.

147. Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

148. Inledande anmärkningar

149. För att affärsuppgifterna ska kunna behandlas konfidentiellt har det varit nödvändigt att lägga fram uppgifterna beträffande de två företag som utgör gemenskapsindustrin i indexerade siffror.

150. I enlighet med artikel 8.5 i grundförordningen undersökte man alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som hade betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd.

151. Uppgifter avseende gemenskapsindustrin

152. Tillverkning, installerad produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

Tabell 6: Tillverkning, installerad produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Kapacitet i ton (index) | 100 | 100 | 100 | 105 | 112 |

Tillverkning i ton (index) | 100 | 119 | 115 | 115 | 117 |

Kapacitetsutnyttjande i ton (index) | 100 | 119 | 115 | 109 | 105 |

Källa: Gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret |

153. Gemenskapsindustrins produktionsnivå under översynsperioden var 17 % högre än den nivå som noterades i början av skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrins produktionskapacitet ökade också under skadeundersökningsperioden med 12 %, eftersom en gemenskapstillverkare ökade sin kapacitet genom investeringar i utrustning för att kunna tillverka sulfanilsyra med hög renhetsgrad. Kombinationen av dessa två faktorer ledde till en genomgående ökning av gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande under skadeundersökningsperioden. Det bör även påpekas att gemenskapsindustrin uppnådde ett tillfredsställande kapacitetsutnyttjande (i storleksordningen 75–80 %) under översynsperioden.

154. Varulager

155. Den utgående lagernivån för gemenskapsindustrin minskade under skadeundersökningsperioden med 22 %. Lagernivåerna föll kraftigt 2004 och 2005, men ökade gradvis under 2006 och under översynsperioden.

Tabell 7: Utgående lager i volym

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Lager i ton (index) | 100 | 35 | 38 | 64 | 78 |

Källa: Gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret |

156. Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

157. Gemenskapsindustrins försäljningsvolym under översynsperioden var 5 % högre än under början av skadeundersökningsperioden. Medan gemenskapsindustrins förbrukning minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden (se skäl 77 ovan), ökade gemenskapsindustrins marknadsandel med 12 % under samma period. Mer specifikt ökade gemenskapsindustrin sin marknadsandel med omkring 7 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrins marknadsandel låg kvar på 50 % under hela skadeundersökningsperioden.

Tabell 8: Försäljningsvolym och marknadsandel

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Försäljningsvolym i ton (index) | 100 | 114 | 107 | 105 | 105 |

Marknadsandel i % (index) | 100 | 116 | 105 | 113 | 112 |

Källa: Gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret |

158. Det är att märka att minskningen i förbrukningen i gemenskapen 2006 och under översynsperioden till en del påverkade gemenskapsindustrins tillväxt. Ökningen av marknadsandelen förklaras till hälften av en ökning av försäljningsvolymen och till hälften av den lägre förbrukningen mot slutet av skadeundersökningsperioden.

159. Faktorer som påverkar gemenskapsindustrins priser

160. Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser ökade med hela 26 % under skadeundersökningsperioden. Den utveckling som observerades från och med 2005 verkar särskilt återspegla effekterna av de åtgärder mot absorption av tullar som infördes mot kinesisk import 2004. Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser ökade avsevärt mellan 2004 och 2005 och förblev därefter stabila. Denna ökning var emellertid mindre än prisökningen på anilin, som är den viktigaste råvaran vid tillverkningen av sulfanilsyra. Anilin, som är ett bensenderivat och som utgjorde ungefär 50 % av den totala tillverkningskostnaden under översynsperioden, uppvisade en prisökning på ungefär 45 % mellan 2003 och översynsperioden.

Tabell 9: Försäljningspriser

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Genomsnittligt försäljnings-pris (index) | 100 | 104 | 124 | 125 | 126 |

Källa: Gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret |

161. Sysselsättning och produktivitet

162. Nivån på sysselsättningen minskade med 9 % mellan 2003 och översynsperioden, medan produktionen ökade, vilket återspeglar en ökning av gemenskapsindustrins produktivitet och konkurrenskraft. Den genomsnittliga kostnaden per anställd ökade emellertid under samma period med 15 %.

Tabell 10: Sysselsättning och produktivitet

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Sysselsättning (index) | 100 | 96 | 96 | 98 | 91 |

Produktivitet (index) | 100 | 125 | 120 | 117 | 129 |

Genomsnittlig arbetskrafts-kostnad (index) | 100 | 82 | 94 | 106 | 115 |

Källa: Gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret |

163. Lönsamhet

Tabell 12: Lönsamhet

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Index | 100 | -1 286 | 1 519 | 335 | 191 |

Källa: Gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret |

164. Med undantag för år 2005, låg gemenskapsindustrins lönsamhet på omkring eller under 1 % av dess omsättning. Stora förluster noterades under 2004, medan gemenskapsindustrin redovisade vinster 2005, 2006 och under översynsperioden. Med tanke på att gemenskapsindustrins lönsamhet var anmärkningsvärt låg under 2003, ledde den synbara förbättringen under skadeundersökningsperioden till en lönsamhetsnivå som fortfarande låg långt under vad som kan godtas i denna typ av industri.

165. Det ska också noteras att gemenskapsindustrins lönsamhet påverkades av prisutvecklingen på råvaror. Den genomsnittliga tillverkningskostnaden ökade med 25 % mellan 2003 och översynsperioden. Såsom anges i skäl 91 ovan, är anilin den viktigaste råvaran vid tillverkningen av sulfanilsyra och den svarar för omkring hälften av den totala tillverkningskostnaden. Anilinpriserna steg kraftigt under 2004 och gemenskapsindustrin kunde inte överföra denna prisökning till sina kunder, vilket ledde till förluster. Situationen för gemenskapsindustrin förbätrades under 2005 när anilinpriserna stabiliserades och gemenskapsindustrin kunde höja priserna på sulfanilsyra till en nivå tillräcklig för att täcka de ökade råvarukostnaderna. Under 2006 och under översynsperioden när anilinpriserna på nytt ökade, sjönk gemenskapsindustrins lönsamhet till en nivå under 1 % i förhållande till omsättningen.

166. Investeringar, avkastning på investeringar och kapitalanskaffningsförmåga

Tabell 12: Investeringar, avkastning på investeringar

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Investeringar (index) | 100 | 39 | 57 | 255 | 305 |

Avkastning på investeringar (index) | 100 | -1 779 | 2 498 | 420 | 224 |

Källa: Gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret |

167. Gemenskapsindustrin fortsatte att investera i sin verksamhet med sulfanilsyra under hela skadeundersökningsperioden. Under 2006 och översynsperioden var det en gemenskapstillverkare som, utöver underhåll av befintliga kapitaltillgångar, också investerade för att kunna öka sin kapacitet att tillverka sulfanilsyra med hög renhetsgrad. Det ska emellertid noteras att denna nya kapacitet bara är fullt operationell från och med 2008.

168. Eftersom gemenskapsindustrin redovisade låga vinster under hela skadeundersökningsperioden, förblev siffran för räntabiliteten, vilken anger resultatet före skatt i procent av det genomsnittliga ingående och utgående bokförda värdet av de tillgångar som användes i tillverkningen av sulfanilsyra, också mycket låg, nämligen omkring 2 % under översynsperioden.

169. Undersökningen har visat att gemenskapstillverkarna fick svårigheter att skaffa kapital till följd av sin besvärliga ekonomiska situation. Även om en av gemenskapstillverkarna ingår i en stor företagsgrupp, tillgodoses kapitalbehoven inte alltid i önskad omfattning, eftersom de ekonomiska resurserna inom dessa företagsgrupper vanligtvis tilldelas de mest lönsamma enheterna.

170. Kassaflöde

171. Kassaflödet minskade avsevärt, med 85 % mellan 2003 och översynsperioden, men förblev ändå positivt. Kassaflödet följer inte samma tendens som lönsamheten, eftersom den påverkades av icke-likvida poster såsom avskrivning av tillgångar och lagerrörelser.

Tabell 13: Kassaflöde

Kassaflöde | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | ÖP |

Index | 100 | 41 | 64 | 32 | 15 |

Källa: Gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret |

172. Slutsats

173. Mellan 2003 och översynsperioden utvecklades de flesta indikatorerna för gemenskapsindustrin positivt, bl.a. försäljningsvolym, kapacitetsutnyttjande, produktionsvolym, utgående lager, produktivitet, investeringar och avkastning på investeringar . Lönsamheten förblev emellertid mindre än 1 % av omsättningen under översynsperioden.

174. Gemenskapsindustrin gynnades av en ökning av dess enhetspriser på sulfanilsyra, särskilt från 2004 till slutet av översynsperioden. Ökningen av försäljningspriset kunde emellertid inte uppväga ökningen av produktionskostnaden och vinstmarginalerna minskade därför.

175. Det är att märka att minskningen i förbrukningen i gemenskapen 2006 och under översynsperioden till en del hindrade gemenskapsindustrins återhämtning.

176. Överlag står det klart att införandet av antisubventionsåtgärderna gjorde att gemenskapsindustrins situation stabiliserades, men den kunde ändå inte till fullo återhämta sig från den skadevållande situationen, på grund av de ökade kostnaderna för råvaror som gemenskapsindustrin inte kunde föra över på sina kunder. Undersökningen visade icke desto mindre att gemenskapsindustrin började investera i ny utrustning under skadeundersökningsperioden.

177. Mot bakgrund av ovanstående analys visade det sig, å ena sidan, att volymindikatorerna utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden. Å andra sidan, visade de finansiella indikatorerna för gemenskapsindustrin såsom lönsamhet och kassaflöde att gemenskapsindustrins situation fortfarande är bräcklig. Därför dras slutsatsen att gemenskapsindustrin inte fullt ut hade återhämtat sig från verkningarna av den skadliga subventioneringen.

178. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN SKA ÅTERKOMMA

179. 1. Allmänna anmärkningar

180. Enligt artikel 18.2 i grundförordningen gjordes en analys av sannolikheten för att skadan skulle återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra. Härvidlag undersöktes särskilt den troliga utvecklingen av exportvolymer och priser från det berörda landet, liksom de troliga verkningarna på gemenskapsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra.

181. Utvecklingen av importvolymer och priser från det berörda landet om åtgärderna skulle upphävas

182. Det erinras om att även om antisubventionsåtgärder tillämpas hade importen från det berörda landet en marknadsandel på 9,7 % under översynsperioden.

183. Undersökningen visade att den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren har en stor outnyttjad kapacitet på mer än 30 % av gemenskapens förbrukning. Denna outnyttjade kapacitet betyder att den exporterande tillverkaren i fråga har möjlighet att öka sin nuvarande produktion och således också öka sin export av av sulfanilsyra till gemenskapen.

184. Det kan också noteras att gemenskapens förbrukning minskade något under skadeundersökningsperioden och att man inte kan vänta sig att efterfrågan under de kommande åren skulle kunna absorbera den potentiella ökningen av importen från Indien om åtgärderna upphävs. I så fall är det troligt att exporten från Indien av sulfanilsyra skulle komma att ersätta en stor del av gemenskapsindustrins försäljning, eftersom priserna på importen troligtvis blir lägre än gemenskapsindustrins priser.

185. Det konstaterades i undersökningen att gemenskapsmarknaden fortfarande är intressant för den indiska exporterande tillverkaren. Det konstaterades också att de genomsnittliga exportpriserna till andra tredjeländer var väsentligt lägre än de genomsnittliga exportpriserna till gemenskapen. Det faktum att inget prisunderskridande konstaterades för de indiska exportpriserna förklaras av det prisåtagande, och således åtgärder, som är i kraft när det gäller Indien. De indiska exportpriserna cif befanns emellertid, trots detta, i genomsnitt vara lägre än gemenskapsindustrins genomsnittliga priser (ca 7 % lägre).

186. Om inga åtgärder tillämpas är det därför troligt att de indiska exportörerna skulle stimuleras att använda betydande kvantiteter outnyttjad kapacitet och dirigera om stora mängder av exporten från andra tredjeländer till den mer attraktiva EU-marknaden till priser som skulle vara avsevärt lägre än gemenskapsindustrins nuvarande priser.

187. Slutsats om sannolikheten för återkommande skada

188. Mot bakgrund av ovanstående kan man dra slutsatsen att det är mycket troligt att exporten till gemenskapsmarknaden från det berörda landet skulle ske i betydande volymer till subventionerade priser som skulle underskrida gemenskapsindustrins priser, om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta skulle med största sannolikhet leda till en tendens till prisnedgång på gemenskapsmarknaden, vilket förväntas påverka gemenskapsindustrins ekonomiska situation negativt. Detta skulle framförallt motverka den partiella ekonomiska återhämtningen under skadeundersökningsperioden, vilket sannolikt skulle leda till återkommande skada.

189. GEMENSKAPENS INTRESSE

190. Inledning

191. I enlighet med artikel 31 i grundförordningen undersöktes det huruvida bibehållande av de gällande antisubventionsåtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen.

192. Det förhållandet att den nu aktuella undersökningen är en översyn, där man analyserar en situation i vilken antisubventionsåtgärder redan tillämpas, gör det också möjligt att bedöma de eventuella oberättigade negativa verkningar som de gällande antisubventionsåtgärderna kan ha för de berörda parterna.

193. På denna grundval undersöktes det om det, trots slutsatserna vad gäller sannolikheten för återkommande skadevållande subventionering, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna i detta särskilda fall.

194. Gemenskapsindustrins intresse

195. Det kan rimligen förväntas att gemenskapsindustrin kommer att fortsätta att ha fördelar av de åtgärder som redan införts, och att den kommer att återhämta sig ytterligare genom att den återfår marknadsandelar och förbättrar sin lönsamhet. Om åtgärderna inte bibehålls, är det troligt att gemenskapsindustrin åter kommer att börja lida skada av ökad import till subventionerade priser från det berörda landet, och att dess nuvarande bräckliga ekonomiska situation kommer att försämras.

196. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle ligga i gemenskapsindustrins intresse.

197. Importörernas intresse

198. Det erinras om att det i den ursprungliga undersökningen konstaterades att införandet av åtgärder inte skulle leda till några betydande verkningar för gemenskapens importörer av sulfanilsyra. Detta verkar bekräftas av bristen på samarbetsvilja i denna undersökning. Det finns därför inte några tvingande skäl för att införandet av åtgärder skulle strida mot gemenskapens intresse.

199. Användarnas intresse

200. Kommissionen sände frågeformulär till alla 31 kända användare, av vilka bara fyra besvarade frågeformuläret. Tre svar på frågeformuläret mottogs från gemenskapsföretag som tillverkar optiska vitmedel och ett svar mottogs från ett företag som tillverkar färgämnen. Uppgifterna från de tre användarna angående verkningarna av åtgärderna och vilken andel av deras tillverkningskostnader som utgörs av sulfanilsyra var emellertid inte meningsfulla.

201. Den volym av den berörda produkten som dessa fyra användare importerade utgjorde 47,3 % av den sammanlagda importen till gemenskapen. Eftersom dessa fyra användare köper betydande kvantiteter sulfanilsyra från gemenskapsindustrin, stod de för omkring 40 % av gemenskapens förbrukning under översynsperioden.

202. Tre användare har framfört samma åsikt och motsätter sig införandet av åtgärder mot bakgrund av att gemenskapsindustrins produktionskapacitet är otillräcklig för att möta inhemsk efterfrågan och för att åtgärderna skadar deras konkurrenskraft när det gäller produkter i senare led i förädlingskedjan. Den fjärde användaren ville inte uttala sig om huruvida man var för eller emot bibehållandet av åtgärderna.

203. När det gäller utbudssituationen på gemenskapsmarknaden, bör det noteras att gemenskapsindustrins nuvarande produktionskapacitet skulle kunna tillgodose cirka 80 % av förbrukningen i gemenskapen. Det bör också betonas att gemenskapsindustrin har investerat i nya produktionsanläggningar för att kunna öka tillverkningen av sulfanilsyra med hög renhetsgrad. Åtgärderna syftar i vilket fall som helst inte till att stänga marknaden för import från det berörda landet, utan till att sörja för att importen sker till icke-subventionerade och icke-skadevållande priser. Man förväntar därför att importen från det berörda landet kommer att fortsätta på samma sätt som den gjort sedan åtgärderna inördes 2002.

204. Det bör också även noteras att tillverkningen av sulfanilsyra utanför gemenskapen nu är begränsad till ett fåtal länder i världen, såsom Indien, Folkrepubliken Kina och USA. Det är därför viktigt att gemenskapsindustrin tillåts verka under rättvisa konkurrensförhållanden, så att de inhemska leveranserna av produkten fortsätter att vara tillgängliga för alla användare i gemenskapen.

205. När det gäller användarindustrins konkurrenskraft bör det noteras att även om inga uppgifter kom in från användarna i denna undersökning, framgick det av den ursprungliga undersökningen att tillverkningskostnaderna för optiska vitmedel och färgämnen innehållande sulfanilsyra skulle öka med mindre än 1 % genom antisubventionsåtgärderna.

206. På grundval av ovanstående och i linje med slutsatserna i den ursprungliga undersökningen, anses det inom ramen för översynen vid giltighetstidens utgång att bibehållandet av åtgärderna inte skulle få någon allvarlig negativ inverkan på användarnas situation.

207. Slutsats om gemenskapens intressen

208. Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot bibehållandet av de nuvarande antisubventionsåtgärderna.

209. UTJÄMNINGSÅTGÄRDER

210. Samtliga parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna bibehålls och ändras. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna in uppgifter och komma med synpunkter. Inga av de synpunkter som lämnades var av det slag att de ändrade på ovanstående slutsatser.

211. Mot bakgrund av slutsatserna inom ramen för översynen vid giltighetstidens utgång när det gäller sannolikheten för att subventioneringen kommer att fortsätta samt sannolikheten för återkommande skada och gemenskapens intresse, bör utjämningsåtgärderna på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien bibehållas, för att förhindra att gemenskapsindustrin på nytt orsakas skada genom den subventionerade importen.

212. När det gäller undersökningsresultaten från den partiella interimsöversynen som begränsades till den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Indien, är det lämpligt att ändra den tillämpliga utjämningstullen från 7,1 % till 4,7 %. Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren stod för 100 % av exporten till gemenskapen av sulfanilsyra med ursprung i Indien under översynsperioden, är det lämpligt att denna tullsats också tillämpas på import av varor från andra indiska tillverkare. Tullsatsen ska inte tillämpas på import av den berörda produkten när den tillverkas och säljs för export till gemenskapen av den samarbetsvilliga exporterande tillverkare för vilket ett åtagande har godtagits genom kommissionens beslut 2006/37/EG. Det ska härvidlag noteras att minimiimportpriserna i det åtagande som godtogs från det indiska företaget har ändrats för att återspegla minskningen av den kombinerade sammanlagda tull (antidumpning och utjämning) som tillämpas på företaget.

213. Ändringen av utjämningstullens storlek kommer att påverka den slutgiltiga antidumpningstull på 18,3 % som genom förordning (EG) nr [INSERT] infördes på import av sulfanilsyra från Indien, när den senare justerades för att undvika att förmånerna av exportsubventionerna räknades dubbelt (man bör ha i åtanke att den slutgiltiga antidumpningstullen baserades på dumpningsmarginalen, eftersom denna var lägre än nivån för undanröjande av skada. I enlighet med artikel 24.1 i grundförordningen och artikel 14.1 i antidumpningsgrundförordningen ska ingen produkt beläggas med både antidumpnings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention. I den ursprungliga undersökningen konstaterades det att vissa av de undersökta subventionsordningarna som befanns vara utjämningsbara utgjorde exportsubventioner i den mening som avses i artikel 3.4 a i antisubventionsgrundförordningen. Dessa subventioner i sig inverkade på den indiska exporterande tillverkarens exportpris, och medförde följaktligen en ökad dumpningsmarginal. Enligt artikel 24.1 i grundförordningen bör den slutgiltiga antidumpningstullen därför justeras så att den återspeglar den faktiska dumpningsmarginal som kvarstår efter införandet av den slutgiltiga utjämningstull som undanröjer effekten av exportsubventionerna (se skäl 46 i förordning (EG) nr 1339/2002).

214. Den slutgiltiga antidumpningstullen för Indien måste följaktligen justeras så att hänsyn kan tas till den ändrade nivån på de förmåner av exportsubventionerna under översynsperioden i den nuvarande antisubventionsundersökningen. Eftersom förmånerna från exportsubventionerna uppgick till 4,1 % under översynsperioden och den dumpningsmarginal som konstaterades i rådets förordning (EG) nr 1339/2002 var 24,6 %, ska den ändrade nivån på antidumpningstullen vara 20,5 %. Förordning (EG) nr [INSERT] bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig utjämningstull ska införas på import av sulfanilsyra enligt KN-nummer ex 2921 42 10 (Taric-nummer 2921 42 10 60) med ursprung i Indien.

2. Den slutgiltiga utjämningstull som ska tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, ska vara 4,7 %.

3. Trots vad som sägs i punkt 1 ska den slutgiltiga tullen inte tillämpas på import som övergår till fri omsättning enligt artikel 2.

4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Importerade produkter som deklareras för övergång till fri omsättning och som fakturerats av företag från vilka kommissionen har godtagit åtaganden och som namnges i kommissionens beslut 2006/37/EG, i dess ändrade lydelse, ska vara befriade från den utjämningstull som införs genom artikel 1, under följande förutsättningar:

- De har tillverkats, skickats och fakturerats direkt av de nämnda företagen till den första oberoende kunden i gemenskapen.

- De åtföljs av en åtagandefaktura, dvs. en faktura som innehåller åtminstone de uppgifter och den försäkran som återfinns i bilagan till denna förordning.

- De varor som deklareras och visas upp för tullen motsvarar exakt beskrivningen på åtagandefakturan.

2. En tullskuld ska uppkomma då en deklaration för övergång till fri omsättning godtas för de varor som beskrivs i artikel 1 och som befriats från tull enligt de villkor som anges i artikel 2.1, om det fastställs att ett eller flera av dessa villkor inte är uppfyllda. Villkoret i den andra strecksatsen i artikel 2.1 ska inte anses vara uppfyllt om det konstateras att åtagandefakturan inte överensstämmer med bestämmelserna i bilagan eller inte är autentisk, eller om kommissionen har återtagit godkännandet av åtagandet i enlighet med artikel 8.9 i rådets förordning (EG) nr 384/96 eller artikel 13.9 i antisubventionsgrundförordningen genom en förordning eller ett beslut där det hänvisas till en eller flera särskilda transaktioner och anges att den berörda åtagandefakturan är ogiltig.

3. Importörerna ska godta som en normal affärsrisk att en tullskuld kan uppkomma i enlighet med artikel 201 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen[14] om någon part inte uppfyller ett eller flera av de villkor som anges i artikel 2.1 och som närmare förklaras i artikel 2.2. Den uppkomna tullskulden ska tas ut om kommissionen återtar sitt godkännande av åtagandet.

Artikel 3

Artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr [INSERT] ska ersättas med följande:

”2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för de produkter som anges i punkt 1:

Land | Slutgiltig tull (%) |

Folkrepubliken Kina | 33,7 |

Indien | 20,5 |

”

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande […]

BILAGA

Följande uppgifter ska anges i affärsfakturor som åtföljer företagets försäljning av sulfanilsyra till gemenskapen inom ramen för ett åtagande:

1. Rubriken ”FAKTURA SOM ÅTFÖLJER VAROR SOM OMFATTAS AV ETT ÅTAGANDE”.

2. Namn på det företag som nämns i artikel 1 i kommissionens beslut 2006/37/EG, genom vilket åtagandet godtogs, och som utfärdat fakturan.

3. Fakturanummer.

4. Datum för utfärdande av fakturan.

5. Det Taric-tilläggsnummer enligt vilket de fakturerade varorna ska tullklareras vid gemenskapens gräns.

6. En exakt beskrivning av varorna med bl.a. följande uppgifter:

- Det produktkodnummer (PCN) som använts i samband med åtagandet (t.ex. PA99 , PS85 eller TA98 ).

- De tekniska/fysiska specifikationerna för produktnumret, dvs. för PA99 och PS85 vitt, lättrinnande, pulver, och för TA98 grått lättrinnande, pulver.

- Företagets produktkodnummer (CPC) (i tillämpliga fall).

- KN-nummer.

- Kvantitet (i ton).

7. Beskrivning av försäljningsvillkoren, med bl.a. följande uppgifter:

- Pris per ton.

- Tillämpliga betalningsvillkor.

- Tillämpliga leveransvillkor.

- Sammanlagda avdrag och rabatter.

8. Namnet på det företag som agerar som importör i gemenskapen och till vilket företaget direkt utfärdar den faktura som åtföljer de varor som omfattas av ett åtagande.

9. Namnet på den företrädare för företaget som har utställt fakturan samt följande undertecknade försäkran:

”Jag intygar härmed att försäljningen för direkt export till Europeiska gemenskapen av de varor som avses i denna faktura omfattas av och sker enligt villkoren i det åtagande som gjorts av [COMPANY] och som godtagits av Europeiska kommissionen genom beslut 2006/37/EG. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”

[1] EGT L 288, 21.10.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

[2] EGT L 196, 25.7.2002, s. 1.

[3] EGT L 196, 25.7.2002, s. 11.

[4] EUT L 196, 25.7.2002, s. 36.

[5] EUT L 80, 18.3.2004, s. 29.

[6] EUT C 101, 27.4.2005, s. 34.

[7] EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

[8] EUT L 22, , 26.1.2006, s. 52.

[9] EUT L 22, 26.1.2006, s. 5.

[10] EUT L [INSERT]

[11] EUT C 272, 9.11.2006, s. 18.

[12] EUT C 171, 24.7.2007, s. 14.

[13] EUT C 229, 29.9.2007, s. 9.

[14] EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).