52008PC0538

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 5.9.2008

KOM(2008) 538 slutlig

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om Europeiska gemenskapens undertecknande av konventionen om avtal om val av domstol

(framlagt av kommissionen) {SEK(2008) 2389}{SEK(2008) 2390}

MOTIVERING

Syfte

1. Den 30 juni 2005 ingicks konventionen om avtal om val av domstol, inom ramen för Haagkonventionen för internationell privaträtt. Konventionen har utformats för att skapa större säkerhet och förutsebarhet för parterna i affärsavtal och tvister med anknytning till flera länders rättssystem genom införande av ett valfritt och världsomspännande rättsligt alternativ till det nuvarande skiljedomssystemet.

2. Om gemenskapen ingår konventionen, skulle detta leda till minskad osäkerhet om rättsläget för EU-företag som bedriver handel utanför EU, eftersom det skulle medföra att avtal om val av domstol som ingår i deras internationella affärsavtal följs. Dessutom skulle det säkerställa att avgöranden som meddelas av domstolar som anvisas i sådana avtal kan erkännas av övriga parter i konventionen.

3. Europeiska kommissionen har förhandlat om konventionen på Europeiska gemenskapens vägnar och resultatet ligger i linje med rådets förhandlingsdirektiv.

Utvecklingen av ett gemensamt rättsligt område inom gemenskapen

4. Europeiska gemenskapen har satt upp målet att skapa ett verkligt rättsligt område baserat på principen om ömsesidigt erkännande av domar.

5. Gemenskapens ingående av konventionen skulle fungera som ett komplement till förverkligandet av de mål som gäller för befintliga gemenskapsbestämmelser om erkännande och verkställighet av domar, särskilt förordning (EG) 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (”Bryssel I-förordningen”), eftersom det därigenom skapas en harmoniserad uppsättning regler inom gemenskapen i förhållande till de tredjeländer som kommer att bli parter i konventionen.

2005 års konvention om val av domstol

6. Syftet med konventionen är att främja internationell handel och internationella investeringar på grundval av ett förstärkt rättsligt samarbete genom att införa enhetliga bestämmelser om domstols behörighet enligt exklusiva avtal om val av domstol och om erkännande och verkställighet av domar som meddelats av de valda domstolarna i konventionsstaterna. Målet är att förbättra rättssäkerheten och förutsebarheten vid verkställigheten av domstolsavgöranden rörande internationell handel.

7. Konventionen syftar till att uppnå en balans mellan i) behovet av att säkerställa att endast den av parterna utsedda domstolen kommer att pröva målet, och att den dom som prövningen leder fram till kommer att kunna erkännas och verkställas utomlands, och ii) behovet av att se till att stater kan värna vissa grundläggande principer i sina rättsordningar, särskilt när det gäller skyddet av svagare parter, skyddet mot uppenbar orättvisa i särskilda situationer och respekten för att de berörda staternas domstolar i vissa fall kan ha exklusiv behörighet.

8. Förhållandet mellan konventionens bestämmelser och befintliga och framtida gemenskapsbestämmelser regleras i artikel 26.6 i konventionen:

”Denna konvention ska inte påverka tillämpningen av bestämmelser som utfärdats av en regional organisation för ekonomisk integration som är part i denna konvention, oavsett om bestämmelserna har antagits före eller efter denna konvention,

a) om ingen av parterna är bosatt i en konventionsstat som inte är medlem i den regionala organisationen för ekonomisk integration,

b) när det gäller erkännande och verkställighet av domar mellan medlemsstater i den regionala organisationen för ekonomisk integration.”

9. Konventionen påverkar således tillämpningen av Bryssel I-förordningen om minst en av parterna har hemvist i en konventionsstat, med undantag för förordningens bestämmelser om erkännande och verkställighet.

10. Konventionen medger att en regional organisation för ekonomisk integration ansluter sig till konventionen antingen tillsammans med sina medlemsstater (artikel 29) eller ensam, med bindande verkan för dess medlemsstater (artikel 30).

Kommissionens förslag

11. Enligt EG-domstolens praxis[1] omfattas frågor om internationell behörighet och erkännande och verkställighet av domstolsavgöranden gentemot tredjeländer av gemenskapens exklusiva externa behörighet. Följaktligen kommer Europeiska gemenskapens att ingå konventionen i enlighet med artikel 30.

12. Enligt artikel 30 i konventionen kan Europeiska gemenskapen i samband med undertecknandet, godtagandet, godkännandet eller anslutningen förklara att den har behörighet med avseende på alla frågor som regleras av konventionen samt att dess medlemsstater inte kommer att vara parter i denna, men ändå vara bundna av den. Med hänsyn till att gemenskapens undertecknande av konventionen har stor politisk betydelse för tredjeländer, bör en sådan förklaring avges i samband med undertecknandet för att klargöra varför vissa medlemsstater i Europeiska gemenskapen inte har undertecknat konventionen, nämligen för att dessa har överfört behörighet till Europeiska gemenskapen.

13. Kommissionen har utarbetat en konsekvensbedömning om Europeiska gemenskapens ingående av konventionen, vilken bifogas detta förslag. Av konsekvensbedömningen framgår att ingåendet av konventionen kan bidra till att öka rättssäkerheten och klargöra rättsläget för företag i EU vars affärsverksamhet har anknytning till tredjeland.

14. I konsekvensbedömningen anges också att det kan bli nödvändigt för gemenskapen att avge en förklaring i enlighet med artikel 21 i konventionen och därigenom från konventionens tillämpningsområde undanta frågor om försäkringsavtal, ifall försäkringstagaren har hemvist i EU och risken eller det evenemang, det föremål eller den egendom som försäkringen omfattar enbart har anknytning till EU, samt frågor om upphovsrätt och närstående rättigheter, om giltigheten av dessa rättigheter är knuten till en medlemsstat.

15. Förklaringar enligt artikel 21 i konventionen kan avges när som helst. Det föreslås att sådana förklaringar avges i samband med att gemenskapen ingår konventionen, eftersom genomförbarheten och omfattningen av denna typ av undantag behöver utredas ytterligare. Diskussionerna i samband med uppföljningen av kommissionens kommande rapport om tillämpningen av Bryssel I-förordningen kommer att ge ytterligare underlag för denna process.

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om Europeiska gemenskapens undertecknande av konventionen om avtal om val av domstol

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 61 c och artikel 300,

med beaktande av kommissionens förslag,[2] och

av följande skäl:

(1) Gemenskapen strävar efter att inrätta ett gemensamt rättsligt område på grundval av principen om ömsesidigt erkännande av domar.

(2) Konventionen om avtal om behörig domstol (nedan kallad konventionen), som ingicks den 30 juni 2005 inom ramen för Haagkonferensen för internationell privaträtt, bidrar på ett värdefullt sätt till att främja partautonomin vid internationella affärstransaktioner och skapa större förutsebarhet vid den rättsliga prövningen av sådana ärenden.

(3) Konventionen påverkar gemenskapens sekundärrättsliga bestämmelser om domstols behörighet på grundval av parternas val och om erkännande och verkställighet av de resulterande domstolsavgörandena, särskilt förordning (EG) 44/2001 av den 22 december 2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område[3].

(4) Gemenskapen har exklusiv behörighet i alla frågor som omfattas av konventionen.

(5) Enligt artikel 30 i konventionen har gemenskapen rätt att underteckna, godta, godkänna eller ansluta sig till konventionen.

(6) [Förenade kungariket och Irland deltar i antagandet och tillämpningen av detta beslut.]

(7) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning, deltar inte Danmark i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med förbehåll för att konventionen kan komma att ingås vid en senare tidpunkt, godkänns undertecknandet av konventionen om överenskommelser om val av övervakningsavtal som slöts i Haag den 30 juni 2005 på gemenskapens vägnar. Rådets ordförande bemyndigas att, på de villkor som anges i artikel 2, utse den person eller de personer som ska ha rätt att på Europeiska gemenskapens vägnar underteckna konventionen om avtal om val av domstol, som ingicks den 30 juni 2005 i Haag.

Texten till konventionen bifogas detta beslut.

Artikel 2

Vid undertecknandet av konventionen ska gemenskapen avge följande förklaring i enlighet med artikel 30 i konventionen:

”Europeiska gemenskapen förklarar sig, i enlighet med artikel 30 i konventionen, behörig i alla frågor som regleras av denna konvention. Dess medlemsstater ska inte underteckna, ratificera, godta eller godkänna konventionen, utan kommer att vara bundna av konventionen i kraft av att den ingås av Europeiska gemenskapen.

I denna förklaring omfattar begreppet ”Europeiska gemenskapen” inte Danmark i enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen [, eller Förenade kungariket och Irland i enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen]”.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

…

BILAGA

KONVENTION OM AVTAL OM VAL AV DOMSTOL

De stater som är parter i denna konvention,

som önskar främja internationell handel och internationella investeringar genom förstärkt rättsligt samarbete,

som anser att sådant samarbete kan förbättras genom enhetliga bestämmelser om behörig domstol och om erkännande och verkställighet av utländska avgöranden i tvistemål,

som anser att ett sådant förbättrat samarbete särskilt förutsätter ett internationellt regelverk som skapar rättssäkerhet och säkerställer att exklusiva avtal mellan parterna i affärstransaktioner om val av domstol är effektiva, och som reglerar erkännande och verkställighet av domar i mål som grundar sig på sådana avtal,

har beslutat att ingå denna konvention och därför enats om följande bestämmelser:

KAPITEL I – TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1 Tillämpningsområde

1. Denna konvention ska tillämpas på exklusiva avtal om val av domstol i internationella tvistemål.

2. Vid tillämpningen av kapitel II ska ett mål anses som internationellt, såvida inte parterna är har hemvist i samma medlemsstat och förbindelserna mellan parterna och alla andra faktorer av betydelse för tvisten, oavsett den valda domstolens säte, är knutna endast till den staten.

3. Vid tillämpningen av kapitel III ska ett mål anses som internationellt om det görs en framställan om erkännande eller verkställighet av en utländsk dom.

Artikel 2 Undantag från tillämpningsområdet

1. Denna konvention ska inte tillämpas på exklusiva avtal om val av domstol

a) i vilka en av parterna är en fysisk person som handlar av personliga eller familje- eller hushållsrelaterade skäl (en konsument),

b) rörande anställningsavtal, inklusive kollektivavtal.

2. Denna konvention ska inte tillämpas på frågor inom följande områden:

a) Fysiska personers rättsliga handlingsförmåga.

b) Underhållsskyldighet.

c) Andra familjerättsliga frågor, inklusive makars förmögenhetsförhållanden och andra rättigheter eller skyldigheter som grundar sig på äktenskap eller liknande förhållanden.

d) Arv och testamente.

e) Konkurs, ackord och liknande.

f) Gods- och persontransporter.

g) Havsförorening, begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar, gemensamt haveri samt nödbogsering och nödbärgning.

h) Konkurrensfrågor.

i) Skadeståndsansvar vid atomolyckor.

j) Talan om ersättning för personskada som väcks av fysiska personer eller på fysiska personers vägnar.

k) Utomobligatoriskt skadestånd till följd av sakskada.

l) Sakrätt till fast egendom och nyttjanderätt till fast egendom.

m) Juridiska personers giltighet, ogiltighet eller upplösning, samt giltigheten av beslut som fattas av dessa juridiska personers organ.

n) Giltigheten av andra immateriella rättigheter än upphovsrätt och närstående rättigheter.

o) Intrång i andra immateriella rättigheter än upphovsrätt och närstående rättigheter, utom när talan om avtalsbrott väcks för brott mot ett avtal mellan parterna avseende sådana rättigheter, eller om talan kunde ha väckts för brott mot ett sådant avtal.

p) Giltigheten av registreringar i offentliga register.

3. Utan hinder av vad som anges i punkt 2 ska förfaranden inte undantas från tillämpningsområdet för denna konvention när en fråga som undantas enligt punkt 2 endast uppkommer som en prejudiciell fråga, oberoende av själva saken. I synnerhet kan den omständigheten att en fråga som omfattas av undantag enligt punkt 2 åberopas i samband med en invändning inte i sig leda till att förfarandet undantas från konventionens tillämpningsområde, om frågan inte är en del av sakprövningen.

4. Denna konvention ska inte tillämpas på skiljedomsförfaranden och liknande.

5. Ett förfarande ska inte undantas från tillämpningsområdet för denna konvention enbart på grund av den omständigheten att en stat, inbegripet en regering, ett regeringsorgan eller varje person som handlar på en stats vägnar är part i förfarandet.

6. Inget i denna konvention inskränker de privilegier och immuniteter som tillkommer stater eller internationella organisationer, vare sig det gäller staterna eller organisationerna själva eller deras egendom.

Artikel 3 Exklusiva avtal om val av domstol

Enligt denna konvention gäller följande:

a) Ett exklusivt avtal om val av domstol är ett avtal mellan två eller flera parter som uppfyller kraven i c, och som anvisar domstolarna i en konventionsstat eller en eller flera specifika domstolar i en konventionsstat till att lösa tvister som har uppstått eller kan komma att uppstå i samband med ett visst rättsförhållande, med följden att inga andra domstolar har behörighet att pröva sådana tvister.

b) Ett avtal om val av domstol som anvisar domstolarna i en konventionsstat eller en eller flera specifika domstolar i en konventionsstat ska anses vara exklusivt om inte parterna uttryckligen har angivit något annat.

c) Ett exklusivt avtal om val av domstol ska ingås eller dokumenteras

i) skriftligen eller

ii) genom varje annat kommunikationsmedel som gör informationen tillgänglig på ett sådant sätt att det blir möjligt att hänvisa till den senare.

d) Ett exklusivt avtal om val av domstol som utgör en del av ett kontrakt ska behandlas som ett eget avtal, oberoende av övriga kontraktsvillkor. Giltigheten av ett exklusivt avtal om val av domstol kan inte ifrågasättas enbart med hänvisning till att kontraktet är ogiltigt.

Artikel 4 Andra definitioner

1. Med ”dom” avses i denna konvention alla avgöranden i sak som, oavsett beteckning, meddelas av en domstol, bland annat domar och beslut, men även domstolens eller en domstolstjänstemans beslut om rättegångskostnader, förutsatt att de kostnader som fastställs rör ett avgörande i sak som kan erkännas eller verkställas i enlighet med denna konvention. En säkerhetsåtgärd är inte att betrakta som en dom.

2. Vid tillämpningen av denna konvention ska enheter och personer som inte är fysiska personer anses ha hemvist i den stat

a) där de har sitt säte,

b) enligt vars lagstiftning de registrerats eller bildats,

c) där de har sitt huvudkontor, eller

d) där de har sitt huvudsakliga verksamhetsställe.

KAPITEL II – BEHÖRIGHET

Artikel 5 Den valda domstolens behörighet

1. Den eller de domstolar i en konventionsstat som utsetts genom ett exklusivt avtal om val av domstol ska vara behöriga att avgöra en tvist som omfattas av avtalet, förutsatt att avtalet inte är ogiltigt enligt gällande rätt i den staten.

2. En domstol som är behörig enligt punkt 1 får inte avstå från att utöva denna behörighet med hänvisning till att tvisten borde prövas vid en domstol i en annan stat.

3. Föregående punkt ska inte påverka bestämmelser

a) om behörighet i fråga om föremålet för tvisten eller värdet på fordran,

b) om den interna fördelningen av behörighet mellan domstolarna i en konventionsstat. Om den valda domstolen efter eget skön kan besluta om överförande av målet, ska vederbörlig hänsyn tas till parternas val.

Artikel 6 Skyldigheter för en domstol som inte valts

Andra domstolar i en konventionsstat än den valda ska avbryta eller avvisa förfaranden som omfattas av ett exklusivt avtal om val av domstol, såvida inte

a) avtalet är ogiltigt enligt gällande rätt i den stat där den valda domstolen finns,

b) en part saknar befogenhet att ingå avtalet enligt gällande rätt den stat där den domstol vid vilken talan väcktes finns,

c) avtalets genomförande skulle leda till en uppenbar orättvisa eller stå i uppenbar strid med grunderna för rättsordningen i den stat där den domstol vid vilken talan väcktes finns,

d) avtalet av särskilda skäl som ligger utanför parternas kontroll inte rimligen kan genomföras, eller

e) den valda domstolen har beslutat att inte pröva målet.

Artikel 7 Interimistiska säkerhetsåtgärder

Interimistiska säkerhetsåtgärder omfattas inte av denna konvention. Konventionen varken kräver eller utesluter att en domstol i en konventionsstat beviljar, vägrar eller avslutar interimistiska säkerhetsåtgärder, och den påverkar heller inte huruvida en part kan begära eller en domstol bör bevilja, vägra eller avsluta sådana åtgärder.

KAPITEL III – ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET

Artikel 8 Erkännande och verkställighet

1. En dom som meddelats av en domstol i en konventionsstat som valts enligt ett exklusivt avtal om val av domstol ska erkännas och verkställas i en annan konventionsstat i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. Erkännande och verkställighet får endast vägras på de grunder som anges i denna konvention.

2. Bortsett från den behandling som krävs för tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel ska det inte ske någon ny sakprövning i förhållande till den dom som meddelats av ursprungsdomstolen. Den anmodade domstolen ska vara bunden av de sakförhållanden som ursprungsdomstolen grundat sitt avgörande på, såvida det inte är fråga om en tredskodom.

3. En dom ska erkännas endast om den har vunnit laga kraft i ursprungsstaten, och ska verkställas endast om den är verkställbar i ursprungsstaten.

4. Erkännande eller verkställighet kan skjutas upp eller avslås om domen har överklagats i ursprungsstaten eller om tidsfristen för ordinarie överklagande ännu inte har löpt ut. Ett sådant avslag hindrar inte att en ny framställan om erkännande eller verkställighet av domen görs vid ett senare tillfälle.

5. Denna artikel ska också tillämpas i fråga om domar som har meddelats av en domstol i en konventionsstat efter det att målet överförts från den valda domstolen i den konventionsstaten i enlighet med artikel 5.3. Om den valda domstolen haft befogenhet att efter eget skön besluta om överföring av målet till en annan domstol, finns det dock möjlighet att vägra erkännande eller verkställighet gentemot en part som invänt mot överföringen inom fastställd tid i ursprungsstaten.

Artikel 9 Avslag på ansökan om erkännande eller verkställighet

En ansökan om erkännande eller verkställighet får avslås om

a) avtalet är ogiltigt enligt gällande rätt i den stat där den valda domstolen är belägen, såvida inte den valda domstolen har fastställt att avtalet är giltigt,

b) en av parterna saknade befogenhet att ingå avtalet enligt gällande rätt i den anmodade staten,

c) den handling varigenom förfarandet inleddes eller en likvärdig handling, inklusive de viktigaste uppgifterna om kravet,

i) inte delgivits svaranden i rätt tid och på ett sådant sätt att vederbörande haft möjlighet att förbereda sitt försvar, såvida inte svaranden infunnit sig vid ursprungsdomstolen och lagt fram sin sak utan att göra gällande brister i delgivningen, förutsatt att lagen i ursprungsstaten föreskriver en möjlighet att klandra hur delgivningen gått till, eller

ii) delgivits svaranden i den anmodade staten på ett sätt som är oförenligt med grundläggande principer för delgivning i den anmodade staten,

d) domen har erhållits genom processbedrägeri,

e) erkännande eller verkställighet skulle stå i uppenbar strid med grunderna för rättsordningen i den anmodade staten, inklusive situationer där specifika förfaranden som föregått domen är oförenliga med grundläggande principer om processuell rättvisa i den staten,

f) domen är oförenlig med en dom som meddelats i den anmodade staten i ett mål mellan samma parter, eller

g) domen är oförenlig med en tidigare dom som meddelats i en annan stat i ett mål mellan samma parter, förutsatt att den tidigare domen uppfyller kraven för erkännande i den anmodade staten.

Artikel 10 Prejudiciella frågor

1. Om en fråga som omfattas av undantag enligt artikel 2.2 eller artikel 21 har upptagits som en prejudiciell fråga, ska avgörandet i den delen inte erkännas eller verkställas enligt denna förordning.

2. Erkännande eller verkställighet av en dom kan vägras om, och i den utsträckning som, domen grundade sig på ett avgörande rörande en fråga som omfattas av undantag enligt artikel 2.2.

3. I fråga om en dom som rör giltigheten av en annan immateriell äganderätt än upphovsrätt eller en därtill knuten rättighet, får erkännande och verkställighet dock endast vägras eller skjutas upp i enlighet med föregående punkt under förutsättning att

a) den domen är oförenlig med en dom eller ett beslut av en behörig myndighet om samma sak som meddelats i den stat enligt vars lagstiftning den immateriella äganderätten har uppkommit, eller

b) förfaranden rörande giltigheten av den immateriella äganderätten pågår i den staten.

4. Erkännande eller verkställighet av en dom kan vägras om, och i den utsträckning som, domen grundar sig på ett avgörande om en fråga som omfattas av undantag enligt en förklaring som den anmodade staten har lämnat enligt artikel 21.

Artikel 11 Skadestånd

1. Erkännande och verkställighet av en dom kan vägras om, och i den utsträckning som, domen innebär tillerkännande av skadestånd, inbegripet skadestånd som utdöms i avskräckande eller bestraffande syfte, och som inte utgör ersättning för en faktisk förlust eller skada som den berörda parten har lidit.

2. Den anmodade domstolen ska ta hänsyn till huruvida och i vilken utsträckning skadestånd som utdöms av ursprungsdomstolen syftar till att täcka rättegångskostnaderna.Artikel 12 Förlikning

En förlikning som har godkänts av en konventionsstats domstol som anvisas enligt ett exklusivt avtal om val av domstol, eller som har ingåtts inför den domstolen under loppet av rättegången, och som i ursprungsstaten är verkställbar på samma sätt som en dom, ska enligt denna konvention verkställas på samma sätt som en dom.

Artikel 13 Handlingar som ska läggas fram

1. En part som ansöker om erkännande eller verkställighet ska

a) lägga fram en fullständig och vidimerad kopia av domen,

b) lägga fram det exklusiva avtalet om val av domstol, en vidimerad kopia av detta eller andra bevis för dess existens,

c) om det är fråga om en tredskodom, lägga fram originalet eller en vidimerad kopia av den handling som visar att stämningsansökan eller motsvarande har delgivits den part som inte varit närvarande,

d) lägga fram alla handlingar som krävs för att fastställa att domen har rättsverkningar eller, i förekommande fall, är verkställbar i ursprungsstaten,

e) i sådana fall som avses i artikel 12, lägga fram ett intyg från en domstol i ursprungsstaten om att förlikningen eller en del av denna är verkställbar på samma sätt som en dom i ursprungsstaten.

2. Om domen är utformad på ett sätt som gör att den anmodade domstolen inte kan bedöma huruvida villkoren i detta kapitel har uppfyllts, kan domstolen begära de kompletterande handlingar som behövs.

3. Till en framställan om erkännande eller verkställighet kan fogas en handling som utfärdats av en domstol (inbegripet en tjänsteman vid domstolen) i ursprungsstaten, i den form som rekommenderats och offentliggjorts av Haagkonferensen för internationell privaträtt.

4. Om de handlingar som avses i denna artikel inte har utformats på den anmodade statens officiella språk, ska de åtföljas av en auktoriserad översättning till ett officiellt språk, såvida inte lagen i den anmodade staten föreskriver annat.

Artikel 14 Förfarande

Förfarandet för erkännande, verkställighetsförklaring eller registrering för verkställighet, samt verkställigheten av en dom, regleras av lagen i den anmodade staten, såvida inte annat anges i konventionen. Den berörda domstolen ska agera utan dröjsmål.

Artikel 15 Avskiljning

Erkännande eller verkställighet av en avskiljbar del av en dom ska beviljas om erkännande eller verkställighet begärs beträffande den delen, eller om endast en del av domen kan erkännas eller verkställas enligt denna konvention.

KAPITEL IV – ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 16 Övergångsbestämmelser

1. Denna konvention ska tillämpas på exklusiva avtal om val av domstol som ingås efter det att konventionen trätt i kraft i den stat där den utsedda domstolen är belägen.

2. Denna konvention ska inte tillämpas på förfaranden som inletts innan den trädde i kraft i den stat där den berörda domstolen är belägen.

Artikel 17 Försäkrings- och återförsäkringsavtal

1. Förfaranden enligt ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal får inte undantas från tillämpningsområdet för denna konvention med åberopande av att försäkrings- eller återförsäkringsavtalet rör en fråga som inte omfattas av denna konvention.

2. Erkännande och verkställighet av en dom om ansvar enligt ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal får inte begränsas eller vägras med hänvisning till att ersättningsansvaret enligt det avtalet inbegriper skyldighet att bevilja den försäkrade eller den återförsäkrade

a) ersättning med avseende på ett förhållande som inte omfattas av denna konvention, eller

b) skadeersättning som artikel 11 skulle kunna tillämpas på.

Artikel 18 Inga krav på legalisering

Handlingar som vidarebefordras eller överlämnas i enlighet med denna konvention ska vara undantagna från alla krav på legalisering eller liknande formaliteter, inklusive apostill.

Artikel 19 Förklaringar om begränsning av behörigheten

En stat kan förklara att dess domstolar har rätt att vägra pröva tvister som omfattas av ett exklusivt avtal om val av domstol om det, frånsett platsen där den valda domstolen är belägen, saknas anknytning mellan den staten och parterna eller tvisten.

Artikel 20 Förklaringar om begränsningar när det gäller erkännande och verkställighet

En stat kan förklara att dess domstolar har rätt att vägra erkänna eller verkställa en dom som meddelats av en domstolen i en annan konventionsstat om parterna hade hemvist i den anmodade staten, och om förbindelsen mellan parterna och alla andra faktorer av betydelse för tvisten, frånsett platsen för den utsedda domstolen, endast hade anknytning till den anmodade staten.

Artikel 21 Förklaringar om särskilda frågor

1. En stat som har ett starkt intresse av att inte tillämpa denna konvention på ett visst område kan förklara att den inte kommer att tillämpa konventionen på det området. En stat som avger en sådan förklaring ska se till att förklaringen inte är bredare än nödvändigt och att den särskilda fråga som undantas är tydligt och exakt definierad.

2. Vad det berörda området beträffar ska konventionen inte vara tillämplig

a) i den konventionsstat som avgivit förklaringen,

b) i andra konventionsstater, om det finns ett exklusivt avtal om val av domstol som anvisar domstolarna, eller en eller flera särskilda domstolar, i den stat som avgivit förklaringen.

Artikel 22 Ömsesidiga förklaringar om icke-exklusiva avtal om val av domstol

1. En konventionsstat kan förklara att dess domstolar kommer att erkänna och verkställa domar som meddelats av andra konventionsstaters domstolar som två eller flera parter valt enligt ett avtal om val av domstol som uppfyller kraven i artikel 3 c, och varigenom en eller flera domstolar i en eller flera konventionsstater utses att avgöra tvister som har uppstått eller som kan komma att uppstå i samband med ett visst rättsförhållande (ett icke-exklusivt avtal om val av domstol).

2. Om erkännande eller verkställighet av en dom som meddelats i en konventionsstat som avgivit en sådan förklaring söks i en annan konventionsstat som har avgivit en sådan förklaring, ska domen erkännas och verkställas enligt denna förordning om

a) ursprungsdomstolen anvisats i ett icke-exklusivt avtal om val av domstol,

b) det varken finns en dom som meddelats av en annan domstol vid vilken talan kan väckas i enlighet med det icke-exklusiva avtalet om val av domstol, eller ett pågående förfarande mellan samma parter vid någon annan sådan domstol om samma sak, och

c) ursprungsdomstolen är den domstol vid vilken talan först väcktes.

Artikel 23 Enhetlig tolkning

Vid tolkningen av denna konvention ska hänsyn tas till dess internationella karaktär och till behovet av att främja en enhetlig tillämpning av den.

Artikel 24 Översyn av konventionens tillämpning

Generalsekreteraren för Haagkonferensen för internationell privaträtt ska med regelbundna intervall

a) se över tillämpningen av denna konvention, inklusive eventuella förklaringar, och

b) överväga om konventionen bör ändras i något avseende.

Artikel 25 Icke enhetliga rättssystem

1. När det gäller konventionsstater i vilka två eller flera rättssystem är tillämpliga inom olika territoriella enheter när det gäller frågor som omfattas av denna konvention ska

a) varje hänvisning till lagstiftning eller förfaranden i en stat i förekommande fall tolkas som hänvisningar till gällande lagstiftning eller förfaranden i den berörda territoriella enheten,

b) varje hänvisning till bosättning i förekommande fall tolkas som hänvisningar till bosättning i den berörda territoriella enheten,

c) varje hänvisning till domstolen eller domstolarna i en stat i förekommande fall tolkas som hänvisningar till domstolen eller domstolarna i den berörda territoriella enheten,

d) varje hänvisning till en anknytning till en stat i förekommande fall tolkas som hänvisningar till en anknytning till den berörda territoriella enheten.

2. Utan hinder av vad som anges i föregående punkt ska en konventionsstat med två eller flera territoriella enheter där olika rättssystem är tillämpliga inte vara skyldig att tillämpa denna konvention i situationer som endast berör dessa olika territoriella enheter.

3. En domstol i en territoriell enhet i en konventionsstat med två eller flera territoriella enheter där olika rättssystem är tillämpliga ska inte vara skyldig att erkänna eller verkställa en dom som meddelats i en annan konventionsstat enbart med hänvisning till att domen har erkänts eller verkställts i en annan territoriell enhet i samma konventionsstat i enlighet med denna konvention.

4. Denna artikel ska inte vara tillämplig för regionala organisationer för ekonomisk integration.

Artikel 26 Förhållande till andra internationella rättsakter

1. Denna konvention ska så långt möjligt tolkas som förenlig med andra fördrag som gäller för konventionsstaterna, oavsett om de ingåtts före eller efter denna konvention.

2. Denna konvention ska inte påverka en konventionsstats tillämpning av ett fördrag, oavsett om det ingåtts före eller efter denna konvention, i sådana fall där ingen av parterna är bosatt i en konventionsstat som inte är part i fördraget i fråga.

3. Denna konvention ska inte påverka en konventionsstats tillämpning av ett fördrag som ingåtts innan konventionen trädde i kraft för den konventionsstaten, om tillämpningen av konventionen skulle vara oförenlig med den konventionsstatens eventuella skyldigheter gentemot en icke konventionsstat. Denna punkt ska även vara tillämplig på fördrag som ändrar eller ersätter ett fördrag som ingåtts innan denna konvention trädde i kraft för konventionsstaten i fråga, utom i sådana fall där det genom det ändrade eller det nya fördraget skapas nya avvikelser i förhållande till den här konventionen.

4. Denna konvention ska inte påverka en konventionsstats tillämpning av ett fördrag, oavsett om det ingåtts före eller efter denna konvention, i syfte att erhålla erkännande eller verkställighet av en dom som meddelats av en domstol i en konventionsstat som också den är part i fördraget i fråga. Domen får dock inte erkännas eller verkställas i mindre omfattning än enligt denna konvention.

5. Denna konvention ska inte påverka en konventionsstats tillämpning av ett fördrag som, inom ett visst område, reglerar domstols behörighet eller erkännande och verkställighet av domar, även om det ingåtts efter denna konvention och även om alla berörda stater är parter i denna konvention. Denna punkt ska vara tillämplig endast om den konventionsstaten har avgivit en förklaring avseende fördraget i enlighet med denna punkt. Om en sådan förklaring avges ska övriga konventionsstater, om det är fråga om en avvikelse, inte vara skyldiga att tillämpa denna konvention på det berörda området, om ett exklusivt avtal om val av domstol anvisar domstolarna, eller en eller flera särskilda domstolar, i den stat som avgivit förklaringen.

6. Denna konvention ska inte påverka tillämpningen av bestämmelser som utfärdats av en regional organisation för ekonomisk integration som är part i denna konvention, oavsett om bestämmelserna har antagits före eller efter denna konvention,

a) om ingen av parterna är bosatt i en konventionsstat som inte är medlem i den regionala organisationen för ekonomisk integration,

b) när det gäller erkännande och verkställighet av domar mellan medlemsstater i den regionala organisationen för ekonomisk integration.

KAPITEL V – SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 27 Undertecknande, ratificering, godtagande, godkännande eller anslutning

1. Denna konvention ska vara öppen för undertecknande för alla stater.

2. Denna konvention ska vara föremål för ratificering, godtagande eller godkännande av signatärstaterna.

3. Denna konvention ska vara öppen för anslutning för alla stater.

4. Ratificerings-, godtagande-, godkännande- och anslutningsinstrumenten ska deponeras hos Konungariket Nederländernas utrikesministerium, som är depositarie för konventionen.

Artikel 28 Förklaringar rörande icke enhetliga rättssystem

1. En stat som har två eller flera territoriella enheter inom vilka olika regler tillämpas på frågor som omfattas av denna konvention får, vid tidpunkten för undertecknandet, ratificeringen, godtagandet, godkännandet eller anslutningen, förklara att konventionen ska vara tillämplig i alla dess territoriella enheter eller endast i en eller flera av dem; förklaringen kan när som helst ändras genom att en ny förklaring avges.

2. En sådan förklaring ska meddelas depositarien och uttryckligen ange vilka territoriella enheter som omfattas av konventionen.

3. Om en stat inte avger någon förklaring i enlighet med denna artikel, kommer konventionen automatiskt att omfatta alla territoriella enheter i den staten.

4. Denna artikel ska inte vara tillämplig för regionala organisationer för ekonomisk integration.

Artikel 29 Regionala organisationer för ekonomisk integration

1. Även regionala organisationer för ekonomisk integration som består enbart av suveräna stater och som har behörighet inom ett eller flera av de områden som omfattas av denna konvention får underteckna, godta, godkänna eller ansluta sig till denna. Organisationen för ekonomisk integration ska i så fall ha samma rättigheter och skyldigheter som en konventionsstat i den utsträckning som organisationen har behörighet inom områden som omfattas av denna konvention.

2. Organisationen för ekonomisk integration ska, vid tidpunkten för undertecknandet, godtagandet, godkännandet eller anslutningen, skriftligen meddela depositarien om de av denna konvention omfattade frågor för vilka behörighet har överförts till organisationen av dess medlemsstater. Organisationen ska utan dröjsmål skriftligen meddela depositarien om eventuella förändringar av de behörighetsområden som angavs i det senaste meddelandet enligt denna punkt.

3. Instrument som deponeras av en organisation för ekonomisk integration ska inte beaktas vid ikraftträdandet av denna konvention, såvida inte organisationen i enlighet med artikel 30 förklarar att dess medlemsstater inte kommer att vara parter till konventionen.

4. Alla hänvisningar till en ”konventionsstat” eller ”stat” i denna konvention ska i förekommande fall även gälla en organisation för ekonomisk integration som är part i konventionen.

Artikel 30 Anslutning av en regional organisation för ekonomisk integration utan dess medlemsstater

1. En regional organisation för ekonomisk integration får vid tidpunkten för undertecknandet, godtagandet, godkännandet eller anslutningen förklara att den är behörig i alla frågor som omfattas av denna konvention och att dess medlemsstater inte kommer att vara parter i konventionen, utan ska vara bundna av den i kraft av organisationens undertecknande, godtagande, godkännande eller anslutning.

2. För den händelse att en regional organisation för ekonomisk integration lämnar en förklaring i enlighet med punkt 1, ska varje hänvisning till en ”konventionsstat” eller ”stat” i denna konvention i förekommande fall även gälla organisationens medlemsstater.

Artikel 31 Ikraftträdande

1. Denna konvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på tre månader efter det att det andra ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumentet deponerades i enlighet med artikel 27.

2. Därefter träder denna konvention i kraft:

a) i förhållande till varje sådan stat eller regional organisation som sedermera ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till konventionen, den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på tre månader efter det att dess ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument deponerades,

b) i förhållande till en territoriell enhet till vilken denna konvention har utsträckts i enlighet med artikel 28.1, den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på tre månader efter det att den förklaring som det hänvisas till i den artikeln avgavs.

Artikel 32 Förklaringar

1. Förklaringar som avses i artiklarna 19, 20, 21, 22 och 26 kan avges i samband med undertecknandet, ratificeringen, godtagandet, godkännandet eller anslutningen eller vid valfri tidpunkt därefter, och får ändras eller återkallas när som helst.

2. Förklaringar, ändringar och återkallelser ska meddelas depositarien.

3. En förklaring som avgivits i samband med undertecknandet, ratificeringen, godtagandet, godkännandet eller anslutningen ska börja att gälla samtidigt som konventionen för den berörda staten.

4. Förklaringar som avges vid en senare tidpunkt, och eventuella ändringar eller återkallelser av förklaring, ska börja gälla den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på tre månader efter det den dag då meddelandet mottogs av depositarien.

5. En förklaring enligt artiklarna 19, 20, 21 och 26 ska inte tillämpas på exklusiva avtal om val av domstol som ingåtts innan förklaringen började gälla.

Artikel 33 Uppsägning

1. Denna konvention får sägas upp genom skriftligt meddelande till depositarien. Uppsägningen kan vara begränsad till en eller flera territoriella enheter i en stat med flera olika rättssystem som omfattas av denna konvention.

2. En uppsägning börjar gälla den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på tolv månader från den dag då meddelandet mottogs av depositarien. Om en längre uppsägningsperiod anges i meddelandet, ska uppsägningen börja gälla vid utgången av denna längre period från den dag då meddelandet mottogs av depositarien.

Artikel 34 Meddelanden från depositarien

Depositarien ska meddela medlemmarna i Haagkonferensen för internationell privaträtt och andra stater och regionala organisationer för ekonomisk integration som har undertecknat, ratificerat, godtagit, godkänt eller anslutit sig i enlighet med artiklarna 27, 29 och 30 om följande:

a) Sådana undertecknanden, ratificeringar, godtaganden, godkännanden och anslutningar som avses i artiklarna 27, 29 och 30.

b) Dagen för denna konventions ikraftträdande i enlighet med artikel 31.

c) Sådana meddelanden och förklaringar samt ändringar och återkallelser av förklaringar som avses i artiklarna 19, 20, 21, 22, 26, 28, 29 och 30.

d) Uppsägningar i enlighet med artikel 33.

Till bevis härpå har undertecknade befullmäktigade undertecknat denna konvention.

Utfärdad i Haag den 30 juni 2005, i ett enda exemplar på engelska och franska, vilka båda texter är lika giltiga, som ska deponeras i Konungariket Nederländernas regerings arkiv. En vidimerad kopia ska på diplomatisk väg översändas till var och en av de stater som var medlemmar i Haagkonferensen för internationell privaträtt vid tidpunkten för dess tjugonde möte och som deltog i det mötet.

[1] Dom av den 31 mars 1971 i mål 22-70, kommissionen mot rådet – Europeiska överenskommelsen om internationella vägtransporter; domstolens yttrande 1/03 (plenum) den 7 februari 2006 om gemenskapens behörighet att ingå en ny Luganokonvention om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.

[2] EUT C , , s. .

[3] EUT L 12, 16.1.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).