Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52008PC0467

    Förslag till rådets förordning om gemenskapens rättsliga ram för en europeisk forskningsinfrastruktur (ERI) {SEK(2008) 2278} {SEK(2008) 2279} (framlagd av kommissionen)

    /* KOM/2008/0467 slutlig - CNS 2008/0148 */

    52008PC0467

    Förslag till rådets förordning om gemenskapens rättsliga ram för en europeisk forskningsinfrastruktur (ERI) {SEK(2008) 2278} {SEK(2008) 2279} (framlagd av kommissionen) /* KOM/2008/0467 slutlig - CNS 2008/0148 */


    [pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

    Bryssel den 25.7.2008

    KOM(2008) 467 slutlig

    2008/0148 (CNS)

    Förslag till

    RÅDETS FÖRORDNING

    om gemenskapens rättsliga ram för en europeisk forskningsinfrastruktur (ERI)

    {SEK(2008) 2278}{SEK(2008) 2279}

    (framlagd av kommissionen)

    MOTIVERING

    1. BAKGRUND |

    Motiv och syfte Syftet med den rättsliga ramen för en europeisk forskningsinfrastruktur (European Research Infrastructure – ERI) är att underlätta det gemensamma inrättandet och den gemensamma driften av forskningsanläggningar av europeiskt intresse mellan flera medlemsstater och länder som är kopplade till gemenskapens ramprogram för forskning och utveckling. Den utvecklas som svar på medlemsstaternas och forskarvärldens begäran, eftersom de tillgängliga nationella och internationella rättssystemen inte är fullt adekvata. |

    Allmän bakgrund Sedan EU-kommissionen offentliggjorde sitt meddelande “Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet” i januari 2000 har idén om ett gemensamt europeiskt område för forskningsverksamhet varit en riktlinje för alla gemenskapsåtgärder för forskning och utveckling och en huvudpelare för att uppnå Lissabonstrategins forskningsmål. I grönboken från 2007 med titeln ”Europeiska området för forskningsverksamhet: Nya utsikter” identifierades ett antal nyckelområden där effektiva åtgärder genom partnerskap mellan medlemsstater potentiellt skulle innebära betydande fördelar för Europas forskningssystem och bidra till att skapa en femte frihet, dvs. fri rörelse för kunskap i Europa. I detta sammanhang var en av huvudpelarna för den ambitiösa idén med det europeiska området för forskningsverksamhet ”att utveckla forskningsinstitutioner av världsklass”, som i sin tur tillhandahåller tillväxt och arbetstillfällen och grunden för en dynamisk och kunskapsbaserad europeisk ekonomi. Forskningsinfrastrukturerna får en allt större betydelse för utvecklingen av kunskap och teknik. Observatorier för miljövetenskap, databaser för genomik och samhällsvetenskap, system för bildframställning eller renrum för nanoelektronik, bestrålningsanläggningar för materialforskning eller kraftfulla stordatorer är exempel på viktiga verktyg för kunskapsutveckling. Genom att erbjuda unika forskningstjänster, locka ungdomar till vetenskap och genom sammanslutning av anläggningar i nätverk, bidrar forskningsinfrastrukturerna till att strukturera forskarvärlden och de spelar därför en viktig roll i skapandet av en effektiv miljö för forskning och innovation. På grund av deras förmåga att samla en kritisk massa av människor och investeringar bidrar de till den nationella, regionala och europeiska ekonomiska utvecklingen. De utgör därför kärnan i kunskapstriangeln forskning, utbildning och innovation. I takt med att forskningens gränser flyttas fram och utvidgas och i takt med att vår teknik utvecklas blir forskningsinfrastrukturerna alltmer komplexa och dyra vilket gör att de ofta är utom räckhåll för en enskild forskningsgrupp, region, nation eller till och med världsdel. Detta uppmärksammades av rådet (konkurrenskraft) den 1–3 juli och den 25–26 november 2004 då rådet, som en del av den ytterligare utvecklingen av det europeiska området för forskningsverksamhet, enades om att det fanns behov av att stärka den konkurrenskraftiga forskningen, undvika splittring och samarbeta inom området för forskningsinfrastruktur. Rådet betonade nödvändigheten av att utveckla en europeisk strategi inom området forskningsinfrastruktur och gav det europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri – European Strategy Forum on Research Infrastructure) i uppdrag att utveckla en strategisk färdplan för Europa för nästa generation forskningsinfrastrukturer. Vid rådets möte (konkurrenskraft) den 30 maj 2008 tog man på nytt upp behovet av att utveckla forskningsinfrastrukturer på europeisk nivå, på grundval av bland annat en effektiv samordning och en lämplig rättslig ram. I oktober 2006 offentliggjorde Esfri för första gången sin europeiska färdplan för forskningsinfrastruktur, som innehåller 35 nyckelprojekt av europeiskt intresse som ska utvecklas under de kommande 10–20 åren. Utmaningen nu är att genomföra dessa projekt. En avsevärd svårighet för inrättandet av ny europeisk forskningsinfrastruktur, förutom bristen på resurser och komplexiteten av de tekniska och organisatoriska frågorna, är emellertid bristen på en adekvat rättsram som möjliggör skapandet av lämpliga partnerskap med partners från olika länder. |

    Gällande bestämmelser Det arbete som nyligen har genomförts under ledning av Esfri har visat att befintliga juridiska strukturer i enlighet med den nationella lagstiftningen (t.ex. société civile i Frankrike, Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GMbH) i Tyskland, limited liability company (Ltd) i Storbritannien eller stichtning (stiftelse) i Nederländerna inte uppfyller behoven för denna nya infrastruktur. Analysen är likadan för befintliga rättsliga strukturer i enlighet med internationell lag eller gemenskapslag (t.ex. internationella/mellanstatliga organisationer, europeiska ekonomiska intressegrupperingar). Esfri har således fastställt att det finns ett behov av en särskild gemenskapslagstiftning för att upprätta europeiska forskningsinfrastrukturer som omfattar flera medlemsstater. Den föreslagna lagstiftningen är därför utformad för att underlätta det gemensamma inrättandet och den gemensamma driften av forskningsanläggningar av europeiskt intresse hos flera medlemsländer och länder som är associerade till gemenskapens FoU-ramprogram och för att ytterligare bidra till utvecklingen av den europeiska strategin för forskningsinfrastruktur. Den bör komplettera de framsteg som redan uppnåtts sedan 2004, särskilt genom Esfri. Ett omfattande samråd har genomförts för att förbereda detta initiativ, inbegripet en analys som genomförts av experter och i samråd med intressenter. |

    Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Det snabba inrättandet av ny europeisk infrastruktur – såsom fastställts exempelvis av Esfri – skulle göra det möjligt att lättare och snabbare uppnå Europeiska unionens övergripande mål: Tillväxt och sysselsättning: Inrättandet, driften och underhållet av sådana anläggningar skapar viktiga effekter vad gäller tillgång och efterfrågan. Skapandet av dagens CCD-kameror (konsumentprodukter), eller användningen av särskild mjukvara för ögonundersökningar har sina rötter i den tekniska utveckling som har skett under de senaste tjugo åren i stora optiska astronomiobservatorier. Ett hållbart Europa: Europeiska forskningsinfrastrukturer bidrar till bättre förståelse av vår miljö och till att utveckla nya energistrategier. Såsom fastställdes av rådet (energi) den 28 februari 2008, bidrar forskningsinfrastrukturer till att förbättra och utvidga gemenskapens kunskapsbas av forskare och forskningsinstitut. De minskar hindren för rörlighet, lockar till sig mänskligt kapital i världsklass och förbättrar vetenskapsutbildningen inom området förnybar energiteknik (SET-planen). Kunskapssamhället: Europeisk forskningsinfrastruktur är nyckeln till den effektiva tillgången till vetenskaplig kunskap i världsklass för stora grupper forskare och användare. Man bör komma ihåg att Internet föddes hos Europeiska organisationen för kärnforskning för många år sedan. Idag knyter miljontals kilometer optiska fibrer ihop olika vetenskapscentra för kompetens, forskningscentra och universitet och utgör ryggraden på ett effektivt, snabbt och tillförlitligt system för vetenskapskommunikation och informationssystem. EU som partner i världen: Den snabba utvecklingen av europeiska forskningsinfrastrukturer kommer märkbart att påverka det europeiska forskningsområdets attraktionskraft. Australien, Indien, Ryssland och USA har redan visat stort intresse för att delta i utvecklingen av projekt som identifierats av Esfri. Bättre lagstiftning och förenkling: Genom att optimera den rättsliga ramen på europeisk nivå och genom att använda en enda rättslig grund i stället för flera nationella, bör rådet avslutningsvis kunna möjliggöra en snabbare och mera effektiv process för förvaltningen av de olika ärenden som avser inrättandet av nya europeiska forskningsanläggningar. Förordningen kompletterar andra gemenskapsinitiativ som utvecklas i samband med europeiska forskningsområdet, t.ex. meddelandet om gemensam programplanering för forskning[1]. Den kompletterar också Europeiska institutet för teknik och innovation som kommer att skapa kunskaps- och innovationsgemenskaper genom att föra samman de bästa resurserna från högre undervisning, forskning och näringslivsaktörer i partnerskap. |

    2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

    Samråd med berörda parter och utnyttjande av sakkunskap |

    Under förberedandet av detta förslag beaktade kommissionen de synpunkter som många intressenter uttryckt. I samarbete med GD Forskning organiserade Esfri två seminarier 2006 med viktiga intressenter. De två seminarierna visade vilka begränsningar de befintliga juridiska strukturerna har när det gäller skapandet av europeiska forskningsinfrastrukturer på nationell nivå, gemenskapsnivå och internationell nivå. En genomförbarhetsstudie om skapandet av ett europeiskt rättsinstrument för europeiska forskningsinfrastrukturer genomfördes 2007 av en grupp rättsexperter. Gruppen ansåg att en lösning kunde vara en EG-förordning baserad på artikel 171 i EG-fördraget. Ett möte med intressenter organiserades den 3 mars 2008. Bland deltagarna fanns företrädare för projekten i Esfri-färdplanen, företrädare för europeiska forskningsanläggningar och rättsexperter med djupgående kunskap om ämnet. Det stora flertalet experter var överens om nyttan av en ny juridisk form på gemenskapsnivå och om den allmänna inriktningen på kommissionens projekt. Kommissionen inrättade också och samrådde med en rådgivande expertgrupp (bollplank) under 2008. Bollplanket visade ett starkt stöd för alternativet att utveckla ett nytt rättsinstrument på gemenskapsnivå för europeisk forskningsinfrastruktur. Man ansåg att ett sådant rättsinstrument, som kompletterar andra befintliga juridiska grunder, skulle underlätta och skynda på beslutsprocessen för ny infrastruktur. |

    Konsekvensbedömning Detta förslag till rådets förordning har varit föremål för en konsekvensbedömning av kommissionen. I bedömningen jämfördes de potentiella effekterna av den föreslagna ramförordningen med alternativen, inbegripet alternativet att fortsätta som vanligt och följande tre andra alternativ. Alternativ 1 innebär ”inga särskilda EU-åtgärder” och motsvarar den nuvarande situationen, där varje konsortium, genom ett ad hoc-förfarande bland de befintliga juridiska grunderna, försöker identifiera vilken som kan vara den lämpligaste för deras projekt. Alternativ 2 motsvarar en ”lätt” form av insats från Europeiska kommissionen, med stöd till de som är engagerade i att bygga de europeiska infrastrukturerna att identifiera problem och behov, att byta information om hur dessa problem ska hanteras och att inrätta bästa praxis. Alternativ 3 motsvarar gemenskapens inrättande av gemensamma företag, i enlighet med artikel 171 i EG-fördraget från fall till fall varje gång ett sådant behov uppstår. Alternativ 4 är en mer omedelbar reaktion på det aktuella problemet. I det alternativet föreslås en lagstiftningsåtgärd för att tillhandahålla ett nytt rättsinstrument som är anpassat till de europeiska forskningsinfrastrukturernas behov, som kompletterar befintliga grunder på nationell och europeisk nivå. I det alternativet anses också att europeiska kommissionens lagstiftare ska ha befogenhet att tilldela status som ”europeisk forskningsinfrastruktur”. En jämförande bedömning av de olika alternativen visar tydligt att alternativ 4 är det effektivaste sättet att uppnå förslagets strategiska mål. I synnerhet den föreslagna ramförordningen har tydliga fördelar jämfört med de andra alternativen. Den skulle tillhandahålla en lättare, snabbare och mer kostnadseffektiv process för upprättandet av nya europeiska forskningsinfrastrukturer. Den skulle innehålla alla kännetecken som en juridisk grund bör ha för europeiska forskningsinfrastrukturer. Den skulle öka antalet europeiska forskningsinfrastrukturer och bidra till uppnåendet av socioekonomiska effekter, miljöeffekter och samhällseffekter. Den skulle också bidra till den fortsatta utvecklingen av en europeisk strategi för forskningsinfrastruktur. Slutligen skulle den föreslagna ramförordningen genom förstärkningen av de europeiska forskningsområden öka Europeiska unionens attraktionskraft på internationell nivå som en plats för forskning. Då medlemsstaterna upprättar nya forskningsinfrastrukturer med en europeisk dimension kan de emellertid också använda de relevanta internationella, nationella eller europeiska juridiska grunderna (t.ex. EGCT och EEIG). |

    3. RÄTTSLIGA ASPEKTER |

    Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Den föreslagna ramförordningen kompletterar de nationella eller mellanstatliga ordningarna och kommer att tillhandahålla en gemensam rättslig ram baserad på artikel 171 i EG-fördraget. I ramförordningen kommer de viktigaste egenskaperna för de europeiska forskningsinfrastrukturerna att fastställas. Dessutom kommer det att fastställas tydliga förfaranden genom vilka denna status kommer att tilldelas av lagstiftaren. En ERI är en rättsenhet som har status som juridisk person och har full rättskapacitet som erkänns i alla medlemsstater. Den är baserad på medlemskap. Dess medlemmar (medlemsstater, tredjeländer och mellanstatliga organisationer) bidrar gemensamt till att uppnå målen för en ERI, huvudsakligen inrättandet och driften av en forskningsinfrastruktur av europeisk omfattning. Dess interna struktur är mycket flexibel, och det är möjligt för medlemmarna att i sina stadgar definiera sina medlemsrättigheter och -skyldigheter, definiera underorgan och vilka befogenheter de har samt andra interna ordningar. Medlemmarnas ansvarsskyldighet för de europeiska forskningsinfrastrukturernas skulder ska i princip vara begränsade till deras respektive bidrag. Stadgarna kommer emellertid att tillåtas vara tillräckligt flexibla för att möjliggöra ändringar av sådana arrangemang. Den tillämpliga lagen är gemenskapslagstiftningen, lagstiftningen i det stadgeenliga sätet eller i den stat som driften sker avseende vissa säkerhetsfrågor och tekniska frågor. Stadgarna och deras tillämpningsföreskrifter måste följa sådan tillämplig lagstiftning. Den europeiska forskningsinfrastrukturen bör också anses vara ett internationellt organ eller en internationell organisation i enlighet med mervärdesskattedirektivet, punktskattedirektivet och direktivet om offentlig upphandling. Den bör således vara undantagen från moms- och punktskatteskyldigheter och dess upphandlingsförfaranden ska omfattas av direktivet om offentlig upphandling. En ERI ska inrättas, i enlighet med den rättsliga grunden i artikel 171 i EG-fördraget, genom ett beslut från kommissionen som agerar på grundval av de genomförandebefogenheter som kommissionen har tilldelats av rådet (artikel 202 i EG-fördraget). Kommissionen ska agera på grundval av den ansökan som ska göras av de som önskar bli grundande medlemmar av den europeiska forskningsinfrastrukturen. Beslutet om att inrätta den europeiska forskningsinfrastrukturen ska fattas i enlighet med det rådgivande förfarandet. Detta förfarande bör främja inrättandet av de strukturer som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av europeisk forskning, inbegripet sådan som stöds av gemenskapens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Det skulle också möjliggöra ett snabbare förfarande än om enskilda beslut skulle fattas av rådet, och därigenom förenklas det komplicerade förfarandet för utveckling av internationella forskningsinfrastrukturer och icke samordnad verksamhet undviks. Europeiska kommissionen kommer att garantera den övergripande förvaltningen av den nya rättsramen och övervaka att de europeiska forskningsinfrastrukturerna följer förordningen. Fem år efter det att denna rättsram antas ska kommissionen, med hjälp av en expertpanel, genomföra en utvärdering av rättsramen och rapportera till Europaparlamentet och rådet. |

    Rättslig grund Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 171 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. |

    Subsidiaritetsprincipen Eftersom förslaget inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet är subsidiaritetsprincipen tillämplig. |

    För att en gemenskapsåtgärd ska vara berättigad är det också nödvändigt att subsidiaritetsprincipen respekteras. Detta omfattar utvärdering av två aspekter. För det första är det viktigt att vara säker på att målen för den föreslagna åtgärden inte skulle kunna uppnås i tillräcklig omfattning av medlemsstaterna inom ramen för deras nationella konstitutionella ordningar (nödvändighetstest). Tre alternativ föreslås för att ta itu med det identifierade problemet, dvs. att det inte finns någon lämplig rättsram för de europeiska forskningsinfrastrukturerna. (1) Samordningsåtgärder på europeisk nivå för utveckling av bästa praxis, (2) utveckling av gemensamma företag och (3) utveckling av en särskild rättsram på gemenskapsnivå. Gemenskapen har bäst förutsättningar för att genomföra dessa alternativ, på grundval av artikel 165 för det första alternativet och på grundval av artikel 171 för de två andra alternativen. Den andra aspekten som man måste överväga är om målen kan nås på ett bättre sätt genom åtgärder från gemenskapen (test av det europeiska mervärdet). Grunden för en europeisk åtgärd kommer från problemets gränsöverskridande karaktär (inrättande av rättsramar mellan medlemsstater). Alternativa lösningar existerar i form av mellanstatliga avtal, men de administrativa och juridiska förfaranden som oftast måste följas i enlighet med en sådan mellanstatlig ordning anses vara alltför långa, svåra och krångliga. |

    Förslaget överensstämmer därför med subsidiaritetsprincipen. |

    Proportionalitetsprincipen |

    Utkastet till förordning är mycket kort och låter medlemmarna i den europeiska forskningsinfrastrukturen, dvs. medlemsstater, tredjeländer och mellanstatliga organisationer, ta hand om de interna ordningarna för den planerade infrastrukturen. Den tillämpliga lagstiftningen kommer huvudsakligen att vara den nationella lagstiftningen i det land där det stadgeenliga sätet är beläget eller i det land som driften sker. Den mängd information som den europeiska forskningsinfrastrukturen och dess medlemmar måste presentera för kommissionen ska hållas till ett nödvändigt minimum för att göra det möjligt för kommissionen att kontrollera dess överensstämmelse med ramförordningen. Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av dessa skäl. |

    Val av regleringsform |

    Regleringsformen för en rättslig ram som oftast kommer att vara tillämplig för ett potentiellt stort antal rättsenheter, dvs. de europeiska forskningsinfrastrukturerna, vilka inrättas på grundval av artikel 171 i EG-fördraget, måste vara en förordning. |

    4. BUDGETKONSEKVENSER |

    Den föreslagna förordningen kommer att underlätta det gemensamma inrättandet och den gemensamma driften av europeiska forskningsanläggningar i samarbete mellan flera medlemsstater och associerade stater. Detta är en åtgärd som går utöver genomförandet av den forskningsinfrastrukturåtgärd som beskrivs i den rättsliga grunden för sjunde ramprogrammet för forskning och med tanke på åtgärdens omfattning kommer det att krävas ytterligare resurser på medellång sikt. |

    5. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR |

    Förenklingar |

    Förslaget innebär förenklingar av de administrativa förfarandena för offentliga myndigheter (EU-organ och nationella myndigheter). |

    Genom att optimera den rättsliga ramen på europeisk nivå och genom att använda en enda rättslig grund i stället för flera nationella, bör rådet kunna möjliggöra en snabbare och mera effektiv process för förvaltningen av de olika ärenden som avser inrättandet av nya europeiska forskningsanläggningar. |

    2008/0148 (CNS)

    Förslag till

    RÅDETS FÖRORDNING

    om gemenskapens rättsliga ram för en europeisk forskningsinfrastruktur (ERI)

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 171 och artikel 172 andra stycket,

    med beaktande av kommissionens förslag[2],

    med beaktande av Europaparlamentets yttrande[3],

    med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4], och

    av följande skäl:

    (1) Enligt artikel 171 i EG-fördraget får gemenskapen bilda gemensamma företag eller andra organisationer som krävs för att effektivt genomföra gemenskapens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

    (2) Att stödja och utveckla forskningsinfrastrukturer i Europa har varit ett ständigt mål för gemenskapen, vilket senast bekräftades i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)[5] och särskilt i rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Kapacitet[6].

    (3) Det traditionella stödet för användning och utveckling av europeiska forskningsinfrastrukturer (nedan kallade ERI ) har huvudsakligen tagit formen av bidrag till förmån för etablerade forskningsinfrastrukturer i medlemsstaterna, men det har under de senaste åren blivit uppenbart att det krävs ytterligare ansträngningar för att stimulera utvecklingen av nya strukturer, vilket kan åstadkommas genom att det skapas en lämplig rättsram som underlättar deras inrättande och drift på gemenskapsnivå.

    (4) Detta behov har uttryckts vid flera tillfällen, både på politisk nivå av medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna, samt av de olika aktörerna inom den europeiska forskarvärlden som företag, forskningscentra och universitet.

    (5) Samtidigt som det i gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling sedan längre erkänns att vetenskapliga forskningsinfrastrukturer i världsklass är avgörande för att det ska vara möjligt att uppnå gemenskapens FoTU-mål enligt avdelning XVIII i del III i fördraget är bestämmelserna som styr inrättandet, finansieringen och driften av dessa strukturer fortfarande uppdelade och regionaliserade. Med tanke på att de europeiska forskningsinfrastrukturerna konkurrerar med gemenskapens globala partners som investerar kraftigt och kommer att investera kraftigt i moderna storskaliga forskningsinfrastrukturer och att dessa infrastrukturer blir alltmer komplexa och dyra, vilket gör att de ofta är utom räckhåll för en enskild medlemsstat eller till och med världsdel, är det nu nödvändigt att utnyttja och utveckla den fulla potentialen av artikel 171 i fördraget genom att inrätta en ram som innehåller förfarandena och villkoren för inrättandet och driften av europeiska forskningsinfrastrukturer på gemenskapsnivå, vilka är nödvändiga för att genomföra gemenskapens FoTU-program på ett effektivt sätt. Denna nya rättsliga ram skulle komplettera andra, mindre specialiserade, juridiska former som finns i enlighet med nationell och internationell lagstiftning eller i enlighet med gemenskapslagstiftningen (europeiska ekonomiska intressegrupperingen (EEIG) eller den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete (EGTS)).

    (6) Termen forskningsinfrastruktur avser anläggningar, resurser och därmed relaterade tjänster som forskarvärlden använder för att genomföra spetsforskning på sina olika områden. Denna definition omfattar följande: viktig vetenskaplig utrustning eller instrument, kunskapsbaserade resurser som samlingar, arkiv eller strukturerad vetenskaplig information, IKT-baserade infrastrukturer som nät, datorer, mjukvara och kommunikationer, och varje annan unik enhet som är nödvändig för att uppnå en hög nivå på forskningen. Sådana forskningsinfrastrukturer kan vara ”lokaliserade på en enda plats” eller ”spridda” (ett organiserat nät av resurser).

    (7) Till skillnad från de gemensamma teknikinitiativ i form av gemensamma företag som gemenskapen är medlem av och till vilka den ger ekonomiska bidrag, bör en ERI inte ses som ett gemenskapsorgan i den mening som avses i artikel 185 i budgetförordningen[7] utan som en rättsenhet som gemenskapen inte nödvändigtvis är medlem i och till vilken den inte ger finansiella bidrag i enlighet med artikel 108.2 f i budgetförordningen.

    (8) Med hänsyn till det nära samarbetet mellan medlemsstaterna och gemenskapen när det gäller programplanering och genomförande av kompletterande forskningsverksamhet i enlighet med artiklarna 164 och 165 i fördraget, bör intresserade medlemsstater, själva eller i samarbete med andra kvalificerade enheter, definiera vilka behov som finns av att inrätta forskningsinfrastrukturer utifrån deras forskning och verksamheter för teknisk utveckling och utifrån gemenskapens krav. Av samma skäl bör medlemskapet i en ERI vara öppet för intresserade medlemsstater med eventuellt deltagande av kvalificerade tredjeländer och specialiserade mellanstatliga organisationer.

    (9) En ERI inrättas i enlighet med denna förordning bör ha till uppgift att inrätta och driva en forskningsinfrastruktur. Den bör göra det på icke-ekonomiska grunder för att undvika snedvridning av konkurrensen. För att främja innovation, kunskap och tekniköverföring bör den europeiska forskningsinfrastrukturen tillåtas att ha viss begränsad ekonomisk verksamhet på vissa villkor. Inrättandet av europeiska forskningsinfrastrukturer utesluter inte att forskningsinfrastrukturer av alleuropeiskt intresse med annan juridisk form också kan erkännas som bidragande till genomförandet av den färdplan som utvecklats av det europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri) och till framstegen för den europeiska forskningen. Kommissionen ska säkerställa att Esfri-medlemmar och andra berörda parter är informerade om dessa alternativa juridiska former.

    (10) Forskningsinfrastrukturerna bör bidra till att säkerställa vetenskaplig excellens inom gemenskapens forskning och dess ekonomiska konkurrenskraft på medellång till lång sikt genom att ge effektivt stöd till europeiska forskningsverksamheter. För att uppnå detta bör de vara fullständigt öppna för den europeiska forskarvärlden i allmänhet och ha ambitionen att förbättra den europeiska vetenskapskapaciteten jämfört med dess nuvarande läge och därmed bidra till utvecklingen av det europeiska forskningsområdet.

    (11) För att möjliggöra ett effektivt förfarande för inrättandet av en ERI är det nödvändigt att de organ som är villiga att inrätta en ERI skickar in en ansökan till kommissionen som, med hjälp av oberoende experter, måste utvärdera om den föreslagna forskningsinfrastrukturen överensstämmer med denna förordning.

    (12) Av öppenhetsskäl bör beslutet om inrättandet av en ERI offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning . Av samma skäl bör ett utdrag från stadgarna, som visar deras grunddrag, bifogas det beslutet.

    (13) För att kunna utföra sina uppgifter på ett så effektivt sätt som möjligt bör den europeiska forskningsinfrastrukturen vara en juridisk person och ha den mest vittgående rättskapaciteten från och med den dag då beslutet om dess inrättande träder i kraft. För att det ska vara möjligt att fastställa vilken lagstiftning som är tillämplig bör den europeiska forskningsinfrastrukturen ha ett stadgeenligt säte på ett territorium som tillhör en medlem av en ERI, antingen en medlemsstat eller ett land som är associerat till ett gemenskapsramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration.

    (14) Medlemmarna i en ERI måste vara minst tre medlemsstater och därutöver får medlemmarna vara kvalificerade tredjeländer och specialiserade mellanstatliga organisationer. En ERI bör i enlighet med reglerna om statligt stöd därför betraktas som ett internationellt organ eller organisation för tillämpningen av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt[8], rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor[9] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster[10] . För att effektivare stödja de europeiska forskningsinfrastrukturernas forskningsverksamheter bör medlemsstaterna och deltagande tredjeländer vidta alla möjliga åtgärder för att bevilja dessa europeiska forskningsinfrastrukturer de mest omfattande undantaget från andra skatter.

    (15) I enlighet med gemenskapsdimensionen för detta juridiska instrument bör medlemsstaterna gemensamt ha majoriteten av rösterna i medlemsförsamlingen i en ERI.

    (16) För genomförandet av denna ram bör mer detaljerade bestämmelser fastställas i stadgarna på grundval av vilka kommissionen bör undersöka förenligheten av tillämpningen med den ram som fastställs i denna förordning.

    (17) Det är nödvändigt att å ena sida fastställa att en ERI ska ha möjlighet att ändra sina stadgar och å andra sidan fastställa att gemenskapen som inrättar den europeiska forskningsinfrastrukturen ska ha kvar kontrollen över vissa viktiga delar. Om en ändring gäller en fråga som täcks i utdraget från de stadgar som bifogas beslutet om inrättandet av den europeiska forskningsinfrastrukturen, måste denna ändring godkännas innan den träder i kraft, genom ett beslut av kommissionen som fattas i enlighet med samma förfarande som det som användes för inrättandet av den europeiska forskningsinfrastrukturen eftersom den information som finns där anses nödvändig. Alla andra ändringar bör meddelas kommissionen som kan invända mot dem om den anser att de strider mot denna förordning. Om ingen invändning görs bör ett lämpligt meddelande åtföljt av en kortfattad sammanfattning av ändringen offentliggöras.

    (18) Det är nödvändigt att en ERI skapar egna underorgan så att den kan förvalta sin verksamhet på ett effektivt sätt. I stadgarna bör det fastställas i vilken juridisk form underorganen företräder den europeiska forskningsinfrastrukturen.

    (19) Med tanke på det finansiella ansvar som åligger den europeiska forskningsinfrastrukturen måste den genomföra sin verksamhet i enlighet med sunda budgetprinciper.

    (20) Europeiska forskningsinfrastrukturer får erhålla samfinansiering från Sammanhållningsfondens finansieringsinstrument i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999[11].

    (21) För att genomföra sina uppgifter så effektivt som möjligt och som en logisk följd av dess status som juridisk person, bör en ERI vara ansvarig för sina skulder. För att göra det möjligt för medlemmarna att hitta lämpliga lösningar avseende deras ansvar bör det i stadgarna ges möjlighet att inrätta olika ansvarsordningar som går utöver det ansvar som är begränsat till medlemmarnas bidrag.

    (22) Eftersom den europeiska forskningsinfrastrukturen är inrättad i enlighet med gemenskapslagstiftningen bör den styras av gemenskapslagstiftningen, samt lagstiftningen i det land där den har sitt stadgeenliga säte. Den europeiska forskningsinfrastrukturen kan emellertid ha sin verksamhetsplats i ett annat land. I det fallet bör lagstiftningen i det landet tillämpas vad gäller folkhälsa, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, miljöskydd, hantering av farliga ämnen och utfärdande av de tillstånd som krävs. Dessutom bör en ERI styras i enlighet med stadgarna, vilka bör antas i enlighet med föregående rättskällor, och i enlighet med genomföranderegler som överensstämmer med stadgarna.

    (23) För att säkerställa att överensstämmelsen med denna förordning kontrolleras i tillräcklig hög grad bör en ERI lämna in sin årsrapport till kommissionen och all annan information om händelser som hotar att allvarligt äventyra fullgörandet av den europeiska forskningsinfrastrukturens uppgifter. Om kommissionen får indikationer, genom årsrapporten eller på annat sätt, om att den europeiska forskningsinfrastrukturen allvarligt överträder denna förordning eller annan tillämplig lagstiftning ska den begära en förklaring och/eller åtgärder från den europeiska forskningsinfrastrukturen och/eller dess medlemmar. I extrema fall och om inga korrigerande åtgärder vidtas får kommissionen upphäva beslutet om inrättandet av den europeiska forskningsinfrastrukturen. Detta kommer att leda till att den europeiska forskningsinfrastrukturen upplöses.

    (24) Eftersom målen för den åtgärd som ska vidtas, dvs. inrättandet av en ram för europeiska forskningsinfrastrukturer mellan medlemsstaterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna inom ramen för deras nationella konstitutionella ordningar, kan därför, genom problemets gränsöverskridande karaktär, dessa mål på ett bättre sätt uppnås på gemenskapsnivå. Gemenskapen får därför vidta åtgärder enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

    (25) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[12] .

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde

    1. Genom denna förordning fastställs en ram med villkor och förfaranden för inrättandet av en ERI, samt effekterna av inrättandet.

    2. Den ska tillämpas för forskningsinfrastrukturer av alleuropeiskt intresse.

    Artikel 2 Uppgifter och annan verksamhet

    1. Uppgiften för en ERI ska vara att inrätta och driva en forskningsinfrastruktur.

    2. En ERI ska utföra sin uppgift utan ekonomisk vinning. Den får emellertid bedriva begränsad ekonomisk verksamhet som är nära förknippad med uppgiften under förutsättning att detta inte äventyrar fullgörandet av uppgiften.

    3. En ERI ska registrera kostnaderna och intäkterna av sina ekonomiska verksamheter separat och ska ta marknadsmässiga priser för dem, eller om dessa inte kan fastställas, hela kostnaderna plus en rimlig marginal.

    Artikel 3 Krav avseende infrastruktur

    Den forskningsinfrastruktur som inrättas av den europeiska forskningsinfrastrukturen ska uppfylla följande krav:

    1. Den ska vara nödvändig för genomförandet av de europeiska forskningsverksamheterna och i synnerhet för att effektivt genomföra gemenskapens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

    2. Den ska utgöra ett mervärde i utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och en väsentlig förbättring i de relevanta vetenskapliga och tekniska områdena på internationell nivå.

    3. Den europeiska forskarvärlden, bestående av forskare från medlemsstater och från länder som är associerade till gemenskapens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration ska ha fullständig tillgång till den.

    4. Den ska bidra till spridningen och optimeringen av resultaten från verksamheterna i gemenskapens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

    Artikel 4 Ansökan om inrättande av en ERI

    1. De organ som önskar inrätta en ERI (nedan kallad sökande) ska lämna in en ansökan till kommissionen. Ansökan ska lämnas in skriftligen på ett av gemenskapens officiella språk och innehålla följande:

    5. En begäran till kommissionen om inrättande av en ERI.

    6. De föreslagna stadgarna för den europeiska forskningsinfrastrukturen enligt artikel 9.

    7. En teknisk och vetenskaplig beskrivning av den forskningsinfrastruktur som ska inrättas och drivas av en ERI, i vilken särskilt de krav som fastställs i artikel 3 ska tas upp.

    8. Ett utdrag ur stadgarna som ska innehålla den information som anges i bilagan.

    2. Kommissionen ska utvärdera ansökan. Under utvärderingen kan den ta in synpunkter från oberoende experter, i synnerhet inom området för den europeiska forskningsinfrastrukturens avsedda verksamhet. Resultatet av utvärderingen ska meddelas de sökande som, om så är nödvändigt, ska uppmanas att färdigställa eller ändra ansökan inom en rimlig tid.

    Artikel 5 Beslut om ansökan

    1. Kommissionen ska, med beaktande av resultaten av den utvärdering som avses i artikel 4.2 och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 21 göra följande:

    9. Anta ett beslut om inrättandet av en ERI, på villkor att den är övertygad om att de krav som fastställs i den här förordningen uppfylls, eller

    10. avslå ansökan om den anser att de krav som fastställs i denna förordning inte uppfylls.

    2. Beslutet om ansökan ska meddelas de sökande. Beslutet om inrättandet av en ERI ska också offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning , L-serien.

    3. Det utdrag från stadgarna som ingår i ansökan ska bifogas beslutet om inrättandet av en ERI.

    Artikel 6 Den europeiska forskningsinfrastrukturens status

    1. En ERI ska ha status som juridisk person från och med det datum då beslutet om dess inrättande träder i kraft.

    2. En ERI ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt medlemsstatens lagstiftning. Den får särskilt förvärva, äga och avyttra lös och fast egendom och immaterialrätt, sluta avtal samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

    3. En ERI är en internationell organisation i den mening som avses i artikel 151.1 b i direktiv 2006/112/EG, och en internationell organisation i den mening som avses i artikel 23.1 andra strecksatsen i direktiv 92/12/EEG och i artikel 15 c i direktiv 2004/18/EG.

    4. Medlemsstaterna ska vidta alla möjliga åtgärder för att i enlighet med reglerna om statligt stöd bevilja den europeiska forskningsinfrastrukturen så omfattande undantag från skatter som möjligt utöver de bestämmelser som anges i punkt 3 .

    Artikel 7 Säte och namn

    1. En ERI ska ha ett stadgeenligt säte på ett territorium som tillhör en medlem av en ERI, antingen en medlemsstat eller ett land som är associerat till ett gemenskapsramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration.

    2. En ERI ska ha ett namn som inbegriper orden ”europeisk forskningsinfrastruktur” eller förkortningen ”ERI”.

    Artikel 8 Medlemskap

    1. Följande enheter får bli medlemmar av en ERI:

    11. Medlemsstater

    12. Tredjeländer.

    13. Mellanstatliga organisationer.

    2. En ERI måste alltid ha minst tre medlemsstater som medlemmar. Ytterligare medlemsstater får ansluta sig som medlemmar när som helst på rättvisa och rimliga villkor enligt stadgarna.

    3. Medlemsstater ska gemensamt inneha en majoritet av rösträtterna i den medlemsförsamling som avses i artikel 12 a.

    4. Varje medlemsstat eller tredjeland får företrädas av en eller fler offentliga enheter, inbegripet regioner eller privata enheter som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter vad gäller utövandet av särskilda rättigheter och upphävandet av särskilda skyldigheter som medlem av en ERI.

    5. Tredjeländer och mellanstatliga organisationer som ansöker om medlemskap i en ERI ska erkänna att den europeiska forskningsinfrastrukturen har status som juridisk person och behörighet i enlighet med artikel 6.1 och 6.2 och att den är föremål för bestämmelser som fastställs genom tillämpning av artikel 16.

    6. Tredjeländer som ansöker om medlemskap i en ERI ska behandla den europeiska forskningsinfrastrukturen på ett sätt som motsvarar vad som anges i artikel 6.3 och 6.4.

    Artikel 9 Stadgar

    Stadgarna ska innehålla minst följande uppgifter:

    14. En förteckning över medlemmarna och, i tillämpliga fall, av de enheter som företräder dem och villkoren för och förfarandet för ändringar i medlemskap och representation i enlighet med artikel 8.

    15. Den europeiska forskningsinfrastrukturens uppgifter och verksamhet.

    16. Det stadgeenliga sätet i enlighet med artikel 7.1.

    17. Den europeiska forskningsinfrastrukturens namn i enlighet med artikel 7.2.

    18. Medlemmarnas rättigheter och skyldigheter, inbegripet skyldigheten att bidra till en balanserad budget.

    19. Den europeiska forskningsinfrastrukturens organ, deras kompetens och det sätt på vilket de är sammansatta och på vilket sätt de fattar beslut, inbegripet om ändringar av stadgarna, i enlighet med artiklarna 10, 11 och 12.

    20. Varaktigheten och förfarandet för upplösning i enlighet med artikel 17.

    21. Grundläggande principer som omfattar följande:

    i) Tillträdesstrategi för användare

    ii) Datastrategier

    iii) Strategi för vetenskaplig utvärdering

    iv) Strategi för immateriell egendom

    v) Strategi för spridning

    vi) Anställningsstrategi

    vii) Upphandlingsstrategi i enlighet med för principerna för öppenhet, icke-diskriminering och konkurrens

    viii) Avveckling, om det är tillämpligt.

    22. Arbetsspråket/arbetsspråken.

    23. Hänvisningar till regler om tillämpning av stadgarna.

    Stadgarna ska vara offentligt tillgängliga på den europeiska forskningsinfrastrukturens webbplats och vid dess stadgeenliga säte.

    Artikel 10 Ändringar av stadgarna som kräver en ändring av utdraget från stadgarna

    1. Den europeiska forskningsinfrastrukturen ska lägga fram alla ändringar av stadgarna som kräver en ändring av utdraget från stadgarna inför kommissionen för godkännande. Sådana ändringar ska inte börja gälla förrän beslutet om godkännande har trätt i kraft. Kommissionen ska i tillämpliga delar tillämpa artikel 4.2 och 4.5.

    2. Ansökan om ändringar ska innehålla följande:

    24. Den föreslagna texten till ändringen, inbegripet det datum då den träder i kraft.

    25. Den ändrade konsoliderade versionen av stadgarna.

    26. Det ändrade utdraget från stadgarna.

    Artikel 11 Övriga ändringar av stadgarna

    1. Den europeiska forskningsinfrastrukturen ska lämna alla andra ändringar av stadgarna än de som avses i artikel 10 till kommissionen inom tio dagar efter deras antagande.

    2. Kommissionen får komma med invändningar mot sådana ändringar inom sextio dagar från och med inlämnandet, med angivande av skäl till varför ändringen inte uppfyller kraven i den här förordningen.

    3. Om det inte görs några invändningar ska kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning , C-serien, offentliggöra ett meddelande om ändringen, med en kort sammanfattning av denna.

    4. Ändringen ska inte träda i kraft innan perioden för invändningar har upphört, eller kommissionen har avstått från invändningar, eller eventuellt framlagda invändningar har dragits tillbaka.

    5. Ändringsansökan ska innehålla följande:

    27. Texten till den antagna ändringen, inbegripet det datum då den träder i kraft.

    28. Den ändrade konsoliderade versionen av stadgarna.

    29. En kort sammanfattning av ändringen.

    Artikel 12 Den europeiska forskningsinfrastrukturens organisation

    I stadgarna ska minst följande organ föreskrivas, med följande kompetenser:

    30. En medlemsförsamling som ska vara det organ som har full beslutsrätt, inbegripet behörighet att anta budgeten.

    31. En direktör eller en styrelse, utsedd av medlemsförsamlingen, som är den europeiska forskningsinfrastrukturens verkställande organ och rättsliga företrädare.

    I stadgarna ska anges på vilket sätt styrelsemedlemmarna juridiskt företräder den europeiska forskningsinfrastrukturen.

    Artikel 13 Budgetprinciper, räkenskaper, redovisning och försäkring

    1. Alla intäkts- och utgiftsposter för en ERI ska beräknas för varje budgetår och tas upp i budgeten. Budgetens inkomster och utgifter ska balansera varandra.

    2. Medlemmarna i en ERI ska säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

    3. Budgeten ska upprättas och genomföras och räkenskaperna ska läggas fram med hänsyn tagen till principen om insyn och öppenhet.

    4. Räkenskaperna för en ERI ska åtföljas av rapporter om budgetförvaltningen samt om den ekonomiska förvaltningen för budgetåret.

    5. En ERI ska omfattas av kraven i den tillämpliga lagstiftningen vad gäller förberedelse, registrering, redovisning och offentliggörande av räkenskaperna.

    6. En ERI ska ha lämplig försäkring för att täcka alla risker som är specifika för dess verksamhet.

    Artikel 14 Gemenskapsfinansiering

    Gemenskapsfinansiering får endast tilldelas en ERI i enlighet med avdelning VI i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.Finansiering i enlighet med sammanhållningspolitiken ska också vara möjlig, i enlighet med gällande gemenskapslagstiftning.

    Artikel 15 Ansvar

    1. En ERI ska vara ansvarig för sina skulder.

    2. Medlemmarnas ekonomiska ansvar för den europeiska forskningsinfrastrukturens skulder ska begränsas till deras respektive bidrag till den europeiska forskningsinfrastrukturen. Medlemmarna får i stadgarna ange att de tar på sig ett fast ansvar utöver sitt respektive bidrag, eller obegränsat ansvar.

    3. Gemenskapen ska inte ansvara för någon av den europeiska forskningsinfrastrukturens skulder.

    Artikel 16 Tillämpliga lagar och jurisdiktion

    1. En ERI ska regleras

    32. av gemenskapslagstiftningen, särskilt den här förordningen och de beslut som avses i artiklarna 5.1 a och 10.1,

    33. av lagstiftningen i den stat där den europeiska forskningsinfrastrukturen har sitt stadgeenliga säte när det gäller frågor som inte, eller endast delvis, regleras av rättsakter som avses i punkt a,

    34. av sina stadgar, antagna i enlighet med de rättskällor som avses i punkterna a och b,

    35. av sina tillämpningsföreskrifter som är förenliga med dess stadgar.

    36. Genom avvikelse från punkt b ska en ERI regleras av lagstiftningen i de stater i vilka den har sin verksamhet vad gäller

    i) folkhälsa och arbetsmiljö,

    ii) miljöskydd,

    iii) hantering av farliga ämnen,

    iv) utfärdande av tillstånd som krävs för dess verksamhet.

    2. Europeiska gemenskapernas domstol ska vara behörig beträffande rättstvister mellan medlemmarna, mellan medlemmarna och den europeiska forskningsinfrastrukturen och beträffande varje rättstvist i vilken gemenskapen är part.

    3. Gemenskapslagstiftningen om behörighet ska tillämpas på tvister mellan en ERI och tredje parter. I fall som inte omfattas av sådan gemenskapslagstiftning ska lagstiftningen i den stat där den europeiska forskningsinfrastrukturen har sitt stadgeenliga säte fastställa den behöriga domstolen för lösningen av sådana tvister.

    Artikel 17 Upplösande, insolvens

    1. I stadgarna ska fastställas förfarandet för upplösande av den europeiska forskningsinfrastrukturen efter ett beslut av medlemsförsamlingen.

    2. Utan otillbörligt dröjsmål efter medlemsförsamlingens antagande av beslut om upplösande, och i vilket fall som helst inom tio dagar efter ett sådant antagande, ska den europeiska forskningsinfrastrukturen delge kommissionen beslutet. Kommissionen ska offentliggöra ett lämpligt meddelande i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning .

    3. Utan otillbörligt dröjsmål efter slutförande av avslutandeförfarandet och i vilket fall som helst inom tio dagar efter ett sådant upplösande ska den europeiska forskningsinfrastrukturen delge kommissionen upplösandet. Kommissionen ska offentliggöra ett lämpligt meddelande i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning . Den europeiska forskningsinfrastrukturen ska upplösas den dag då meddelandet offentliggörs.

    4. Närhelst den europeiska forskningsinfrastrukturen är oförmögen att betala sina skulder ska den omedelbart informera kommissionen om detta. Kommissionen ska offentliggöra ett lämpligt meddelande i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien.

    Artikel 18 Rapportering och kontroll

    1. Europeiska forskningsinfrastrukturer ska utarbeta årliga verksamhetsrapporter, som ska läggas fram inför kommissionen inom sex månader från och med utgången av det budgetår rapporten avser. Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten.

    2. Europeiska forskningsinfrastrukturer och de berörda medlemsstaterna ska informera kommissionen om varje händelse som allvarligt kan äventyra genomförandet av den europeiska forskningsinfrastrukturens uppgifter.

    3. Om det kommer till kommissionens kännedom att en ERI allvarligt bryter mot den här förordningen, de beslut som antagits på grundval av denna eller annan tillämplig lagstiftning, ska kommissionen begära in förklaringar från den europeiska forskningsinfrastrukturen och/eller dess medlemmar.

    4. Om kommissionen, efter att ha gett den europeiska forskningsinfrastrukturen och/eller dess medlemmar en rimlig tid att lämna synpunkter, drar slutsatsen att den europeiska forskningsinfrastrukturen allvarligt brutit mot den här förordningen, de beslut som antagits på grundval av denna eller annan tillämplig lagstiftning, får kommissionen för den europeiska forskningsinfrastrukturen och dess medlemmar föreslå avhjälpande åtgärder.

    5. Om inga avhjälpande åtgärder vidtas får kommissionen upphäva beslutet om inrättandet av den europeiska forskningsinfrastrukturen. Ett sådant beslut ska anmälas till den europeiska forskningsinfrastrukturen och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning , L-serien. Detta ska leda till att den europeiska forskningsinfrastrukturen upplöses.

    Artikel 19 Lämpliga åtgärder

    Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att garantera en effektiv tillämpning av denna förordning.

    Artikel 20 Rapportering och översyn

    Fem år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om förordningens tillämpning och förslag om eventuella ändringar.

    Artikel 21 Kommittéförfarande

    1. Kommissionen ska biträdas av en rådgivande kommitté.

    2. När det hänvisas till denna artikel ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG gälla.

    Artikel 22 Ikraftträdande

    Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den

    På rådets vägnar

    Ordförande

    BILAGA

    UTDRAG FRÅN STADGARNA

    37. Namnet på den europeiska forskningsinfrastrukturen (artiklarna 7.2 och 9 d): [namn i enlighet med stadgarna, inbegripet orden ”europeisk forskningsinfrastruktur” eller förkortningen ”ERI”].

    38. Uppgift (artiklarna 2.1 och 9 b): [uppgift i enlighet med stadgarna som består av inrättandet och driften av en forskningsinfrastruktur].

    39. Stadgeenligt säte (artiklarna 7.1 och 9 c): [hänvisning helst till minsta administrativa eller självstyrande territoriella enhet, som kommun].

    40. Varaktighet (artikel 9 g): [t.ex. “obestämd tid”, eller ett slutligt datum eller antalet år från inrättandet].

    41. Grundläggande principer för tillträdesstrategin för användare (artikel 9 h, första strecksatsen): [i enlighet med stadgarna].

    42. Grundläggande principer för strategin för vetenskaplig utvärdering (artikel 9 h, tredje strecksatsen): [i enlighet med stadgarna].

    43. Grundläggande principer för strategin för spridning (artikel 9 h, femte strecksatsen): [i enlighet med stadgarna].

    44. Grundläggande principer för strategin för sysselsättning (artikel 9 h, sjätte strecksatsen): [i enlighet med stadgarna].

    45. Grundläggande principer för upphandlingsstrategin, med respekt för principerna för öppenhet, icke-diskriminering och konkurrens (artikel 9 h, sjunde strecksatsen): [i enlighet med stadgarna].

    46. Ansvarighetssystem (artikel 15.2): [i enlighet med stadgarna och/eller första meningen i artikel 15.2].

    FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

    1. FÖRSLAGETS BETECKNING:

    Rådets förordning om gemenskapens rättsliga ram för en ERI

    2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

    Politikområde/verksamhet som berörs:

    Forskning - Forskningsinfrastrukturer

    3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

    3.1. Budgetposter (driftsutgifter och utgifter för tekniskt och administrativt stöd – f.d. B.A-poster) inklusive följande rubriker:

    - 08.01.05.01 : Tjänstemän och tillfälligt anställd personal på forskningsområdet

    - 08.01.05.02 : Extern personal (END, kontraktsanställda, m.fl.)

    3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och inverka på budgeten:

    Långsiktig åtgärd eftersom den föreslagna lagstiftningen är utformad för att underlätta det gemensamma inrättandet och den gemensamma driften av forskningsanläggningar i flera medlemsstater och associerade stater och eftersom denna förordning, genom befogenhet från Europeiska kommissionen, kommer att möjliggöra ett enklare förfarande än om enskilda beslut skulle fattas av rådet.

    På kort sikt skulle detta inte nödvändiggöra mer resurser än de som för närvarande används för att följa den förberedande fasen i de nya forskningsinfrastrukturprojekten (sjunde ramprogrammets resurser). På medellång till lång sikt behövs emellertid de mänskliga resurserna för att följa den politiska utvecklingen av förordningen, vilket t.ex. kan leda till en eventuell revidering av förordningen efter fem år.

    3.3. Budgettekniska uppgifter

    Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetramen Obl. |

    08.01 05 01 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff | NEJ | JA | JA | nr 1A |

    08.01 05 02 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag | NEJ | JA | JA | nr 1A |

    08.01.05.03 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag | NEJ | JA | JA | nr 1A |

    4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

    4.1. Finansiella resurser

    4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

    Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

    Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår |

    Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

    Personalutgifter och därtill hörande utgifter | 8.2.5. | a | 0.423 | 0.657 | 0.711 | 0.828 | 0.828 | 1.062 |

    Administrativa kostnader | 8.2.6. | b | 0.080 | 0.250 | 0.280 | 0.250 | 0.250 | 0.250 |

    Totala beräknade utgifter för åtgärden |

    TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+b | 0.503 | 0.907 | 0.991 | 1.078 | 1.078 | 1.312 |

    TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+b | 0.503 | 0.907 | 0.991 | 1.078 | 1.078 | 1.312 |

    4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen (rubrik 1)

    X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

    ( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetramen.

    ( Det kan krävas stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

    4.1.3. Påverkan på inkomsterna

    X Förslaget påverkar inte inkomsterna.

    ( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

    4.2. Personalresurser (heltidsekvivalenter) – för närmare uppgifter se punkt 8.2.1

    Ej tillämpligt.

    5. BESKRIVNING OCH MÅL

    5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

    I takt med att forskningens gränser utvecklas och blir mer avancerade och i takt med att vår teknik utvecklas blir forskningsinfrastrukturerna alltmer komplex och dyrare vilket gör att de ofta är utom räckhåll för en enskild forskningsgrupp, region, nation eller till och med världsdel. En betydande svårighet för inrättandet av nya europeiska forskningsinfrastrukturer är emellertid bristen på en adekvat rättslig ram som möjliggör skapandet av ett lämpligt partnerskap med partners från olika länder. Det behov som måste uppfyllas är därför tillhandahållandet av en gemenskapslagstiftning för inrättandet och driften av forskningsinfrastrukturer av alleuropeiskt intresse.

    5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

    Den föreslagna lagstiftningen är utformad för att underlätta det gemensamma inrättandet och den gemensamma driften av forskningsanläggningar i flera medlemsstater och associerade stater och att bidra till att ytterligare utveckla den europeiska politiken för forskningsinfrastruktur. Den föreslagna ramförordningen kompletterar de nationella eller mellanstatliga ordningarna och kommer att tillhandahålla en gemensam rättslig ram baserad på artikel 171 i EG-fördraget. I ramförordningen kommer de viktigaste egenskaperna för de europeiska forskningsinfrastrukturerna att fastställas samt tydliga förfaranden genom vilka denna status kommer att tilldelas av lagstiftaren. Genom befogenheter till Europeiska kommissionen kommer denna förordning också att möjliggöra ett enklare förfarande än om enskilda beslut skulle fattas av rådet och därigenom undviks icke samordnade verksamheter.

    5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

    Det övergripande målet för detta förslag är att hjälpa Europa att ta itu med de olika utmaningar som det ställs inför genom utvecklingen i tid av effektiva europeiska forskningsinfrastrukturer som i sin tur ska göra följande:

    - Bidra till att stärka utvecklingen av ett effektiv europeiskt forskningsområde genom att på ett bättre sätt integrera de nationella ansträngningarna, undvika subkritiska anläggningar och se till att Europa blir världsledande när det gäller forskningstjänster på hög nivå.

    - Hjälpa Europa att samla sina resurser för en ny generation storskaliga anläggningar som är oumbärliga för att Europa ska hålla sig i forskningens framkant under de följande årtiondena, tillhandahålla forskarna de forskningsanläggningar de behöver, och således öka Europas dragningskraft och potential.

    - Hjälpa till att ta itu med sociala utmaningar och miljöutmaningar som klimatförändring, energiproduktion, vattenförsörjning, kvaliteten på miljön eller livskvaliteten genom utmärkta forskningstjänster tillhandahållna av sådana nya europeiska forskningsinfrastrukturer, inbegripet e-infrastrukturer.

    - Bidra till den långsiktiga ekonomiska konkurrenskraften, genom påskyndande av vetenskapliga framsteg i Europa som gynnas av sådana nya europeiska anläggningar och kunskapsbaserad tillväxt.

    Det förväntade resultatet av denna förordning är att bidra till utvecklingen av mer gynnsamma villkor för utvecklingen av grundforskning i Europa . Genom utvecklingen av mer gynnsamma rättsliga villkor på gemenskapsnivå kommer detta arbete att stödja genomförandet i tid av nya europeiska forskningsinfrastrukturer (som de som identifierats av Esfri). Detta kommer dessutom att bidra till att ytterligare utveckla den europeiska strategin för forskningsinfrastrukturer. Tillhörande indikatorer kommer att vara följande:

    - Antalet nya europeiska forskningsinfrastrukturer (som de som identifierats av Esfri) som inrättas genom partnerskap i hela Europa.

    - Hastigheten för inrättandet av dessa partnerskap.

    - De resurser som behövs för sådana förfaranden.

    - Det stärkta erkännandet av den europeiska strategin för forskningsinfrastrukturer.

    5.4. Genomförandemetod

    ( Centraliserad förvaltning ( direkt av kommissionen eller indirekt genom delegering till genomförandeorgan, organ som inrättats av gemenskaperna eller nationella organ från offentliga sektorn/organ anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter)

    X Delad eller centraliserad förvaltning

    X tillsammans med medlemsstaterna

    ( tillsammans med tredjeländer

    ( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

    Kommentarer: Medlemskap för de europeiska forskningsinfrastrukturerna kommer att begränsas till medlemsstater, tredjeländer och mellanstatliga organisationer med möjlighet för deltagande länder att bemyndiga offentliga eller privata organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utöva sina rättigheter och skyldigheter på deras vägnar. Europeiska kommissionen kommer säkerställa den övergripande samordningen av detta initiativ. En kommitté kommer att stödja Europeiska kommissionen i förvaltningen av den nya rättsliga ramen.

    6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

    6.1. Övervakningssystem

    Ett övervaknings- och utvärderingssystem kommer att inrättas för att övervaka de europeiska forskningsinfrastrukturer som inrättas och för att utvärdera i vilken omfattning den nya rättsliga ramen har uppfyllt sina mål.

    Medan Europeiska kommissionen kommer att säkerställa den övergripande samordningen av detta initiativ kommer en rådgivande kommitté stödja Europeiska kommissionen i förvaltningen av denna rättsliga ram.

    Dessutom kommer varje ERI, då de officiellt godkänns, att ombes tillhandahålla årliga rapporter och skicka dem till Europeiska kommissionen och de finansierande medlemsstaterna. Dessa rapporter kommer att tillhandahålla en översikt av verksamheter för året i fråga, samt detaljer om budgetfrågorna och de bör göra det möjligt för Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att kontrollera att infrastrukturen fortfarande överensstämmer med de villkor som är nödvändiga för den europeiska statusen.

    6.2. Utvärdering

    6.2.1. Förhandsutvärdering

    En förhandsutvärderingsrapport har utarbetats.

    6.2.2. Framtida utvärderingar – villkor och tidsintervall

    Fem år efter antagandet av den rättsliga ramen ska en utvärdering genomföras av en expertpanel som rapporterar till medlemsstaterna och Europeiska kommissionen i syfte att utvärdera följande:

    - Användningen av den rättsliga ramen (dvs. antalet nya eller uppgraderade europeiska infrastrukturer som använder ramen).

    - I vilken utsträckning den levererade sina förväntade fördelar, och i synnerhet, dess användarvänlighet och i vilken utsträckning den har bidragit till påskyndandet av skapandet av europeiska forskningsinfrastrukturer.

    - Behovet av att granska eller anta den rättsliga ramen.

    7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

    Varje ERI, då de officiellt godkänns, att ombes tillhandahålla årliga rapporter och skicka dem till Europeiska kommissionen och de finansierande medlemsstaterna. Dessa rapporter kommer att tillhandahålla en översikt av verksamheter för året i fråga, samt detaljer om budgetfrågorna och de bör göra det möjligt för Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att kontrollera att infrastrukturen uppfyller de villkor som är nödvändiga för den europeiska statusen. Samtidigt som de europeiska forskningsinfrastrukturerna tillhandahåller forskningstjänster ska de dessutom automatiskt övervakas genom återkommande forskningsverksamhet som stöds av nationella, europeiska eller internationella program.

    8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSER

    8.1. Förslagets mål i form av finansiella kostnader

    Ingen driftsbudget är kopplad med denna förordning

    8.2. Administrativa utgifter

    8.2.1. Antal och typ av personal

    Ej tillämpligt.

    8.2.2. Beskrivning av de uppgifter som åtgärden för med sig

    Den politiska uppföljningen av denna förordning kommer att kräva några anställda av AD-typen för politiska uppgifter vilka från och med 2010 och framåt kommer att omfatta uppföljningen av användningen – och en eventuell revidering efter fem år – av förordningen.

    8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

    ( Tjänster som för närvarande är avdelade för ersättning eller utökning

    ( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

    ( Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag

    x Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning)

    ( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året

    8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

    Ej tillämpligt.

    8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

    Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

    Typ av personal | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår |

    Tjänstemän och tillfälligt anställda (08 01 05 01) – befintliga | 0.234 | 0.468 | 0.585 | 0.702 | 0.702 | 0.936 |

    Personal som finansieras genom art. 08 01 05 02 (t.ex. END, kontraktsanställda) – befintlig | 0.189 | 0.189 | 0.126 | 0.126 | 0.126 | 0.126 |

    Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0.423 | 0.657 | 0.711 | 0.828 | 0.828 | 1.062 |

    2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår |

    08 01 02 11 01 + 08 01 05 03 – Tjänsteresor | 0.03 | 0.03 | 0.03 | 0.03 | 0.03 | 0.03 |

    08 01 02 11 02 + 08 01 05 03 – Konferenser och möten | 0.02 | 0.1 | 0.1 | 0.06 | 0.06 | 0.06 |

    08 01 02 11 03 + 08 01 05 03 – Kommittémöten | 0 | 0.06 | 0.09 | 0.09 | 0.09 | 0.09 |

    08 01 02 11 04 + 08 01 05 03 – Studier och samråd | 0.03 | 0.03 | 0.03 | 0.05 | 0.06 | 0.06 |

    08 01 02 11 05 + 08 01 05 03 – Informationssystem | 0 | 0.03 | 0.03 | 0.02 | 0.01 | 0.01 |

    Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0.08 | 0.25 | 0.28 | 0.25 | 0.25 | 0.25 |

    Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda samt för personal som finansieras genom artikel. 08 01 02 |

    Kostnaden för en tjänsteman, per år, beräknas på grundval av 117 000 euro. Kostnaden för övrig personal (kontraktsanställd personal, nationella experter) beräknas på grundval av 63 000 euro per år |

    Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig: De första månaderna efter antagandet av förordningen kommer att ägnas åt utvecklingen av förfarandena och riktlinjerna för tillämpning av en ERI. Senare, från och med mitten av 2009, kommer det regelbundna arbetet gradvis att ägnas åt följande: Uppföljningen av eventuella ansökningar från grundande medlemmar (medlemsstater). Behandling av ärenden (stödberättigande, vetenskaplig utvärdering, analys av administrativa, juridiska och ekonomiska uppgifter). Interna samråd och kommittémöten. Förberedelse av de eventuelle besluten från EG. Registreringen och den framtida årliga uppföljningen av den europeiska forskningsinfrastrukturen. Antalet personal som behövs skulle på kort sikt stödjas av de nuvarande resurserna. Från och med 2010, bör få tjänster för tjänstemän (omfördelning) stärka det politiska arbetet som ska delegeras från rådet till kommissionen (dvs. kommittémöten, uppföljning av ärenden för beslut av kommissionen, uppföljning och eventuell revidering av förordningen efter fem år): |

    2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår |

    AD* / AST (ref. 8.2.5) | 2 | 4 | 5 | 6 | 6 | 8 |

    END / kontraktsanställda* (ref. 8.2.5) | 3 | 3 | 2 | 2 | 2 | 2 |

    Totalt | 5 | 7 | 7 | 8 | 8 | 10 |

    * av vilka en A/AD och en END-jurist

    [1] KOM(2008) ***, **.**.2008.

    [2] EUT C […], […], s. […].

    [3] EUT C […], […], s. […].

    [4] EUT C […], […], s. […].

    [5] EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

    [6] EUT L 54, 22.2. 2007, s. 101.

    [7] EGT L 248, 16,9. 2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).

    [8] EUT L 347, 11.12.2006, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2008/8/EG av den 12 februari 2008 (EUT L 44, 20.2.2008, s. 11).

    [9] EGT L 76, 23.3.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2004/106/EG av den 16 november 2004 (EUT L 359, 4.12.2004, s. 30).

    [10] EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 213/2008 av den 28 november 2007 (EUT L 74, 15.3.2008, s. 1).

    [11] EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

    [12] EGT L 184, 17.7.1999, s.23.

    Top