Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52008DC0198

    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - Genomförande av folkhälsoprogrammet under 2006

    /* KOM/2008/0198 slutlig */

    52008DC0198

    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - Genomförande av folkhälsoprogrammet under 2006 /* KOM/2008/0198 slutlig */


    [pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

    Bryssel den 17.4.2008

    KOM(2008) 198 slutlig

    RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

    Genomförande av folkhälsoprogrammet under 2006

    RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

    Genomförande av folkhälsoprogrammet under 2006

    (Text av betydelse för EES)

    1. INLEDNING

    Enligt artikel 12.1 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008)[1] ska kommissionen regelbundet övervaka genomförandet av åtgärderna inom programmet mot bakgrund av målen. Syftet med denna rapport är att informera Europaparlamentet och rådet om genomförandet av folkhälsoprogrammet under 2006. En rapport om de tre första programåren finns på webbplatsen Europa[2].

    2. BUDGETÖVERSIKT

    Programmets totala budget för 2003–2008 var 354 miljoner euro. Budgeten för 2006 beräknades till 55 817 661 euro i kommissionens beslut 2006/89/EG av den 10 februari 2006 om antagande av arbetsplanen för 2006 för genomförandet av programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) med det årliga arbetsprogrammet för beviljande av bidrag[3]. Driftsbudgeten och den administrativa budgeten beräknades till 53 863 521 euro respektive 1 954 140 euro. Det vägledande bidragsbeloppet var 47 798 344 euro.

    3. BIDRAG

    3.1. Inbjudan att lämna projektförslag

    En enda inbjudan att lämna projektförslag, som täckte all verksamhet enligt arbetsprogrammet för 2006, utlystes den 14 februari 2006 med sista inlämningsdag den 19 maj 2006. Den publicerades i EUT[4] och på webbplatsen Europa[5]. En informationsdag hölls den 22 februari i Luxemburg för intressenter och yrkesverksamma inom folkhälsovården som var intresserade av att lämna förslag till folkhälsoprogrammet.

    Det vägledande beloppet för inbjudan att lämna förslag var 43 018 510 euro.

    Sammanlagt 281 ansökningar lämnades in för de tre åtgärdsområdena (121 för hälsoinformation, 18 för hot mot hälsan och 142 för hälsans bestämningsfaktorer). Trettiotre ansökningar uteslöts under gallrings- och urvalsskedet, i de flesta fall på grund av att förslagen inte var fullständiga. De återstående 248 förslagen utvärderades av genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet och granskades av en utvärderingskommitté som bestod av företrädare för kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd och kommissionens generaldirektorat för forskning samt för Eurostat och för genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet. Den slutliga förteckningen över förslag som rekommenderades för finansiering, den konsoliderade reservlistan och förslag som skulle avslås lämnades till 28 externa utvärderare. Som ett resultat av utvärderingsprocessen upprättades en förteckning över 67 projekt och en reservlista med 41 projekt.

    Mer detaljerad information om innehållet i förslagen, antalet förslag som lämnats av varje medlemsstat, andelen ansökande från olika länder som lyckats samt effekten av informationsdagen finns tillsammans med en analys av utvärderingsprocessen att läsa i Call for Proposals 2006 ― Evaluation Summary på webbplatsen för genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet[6].

    Ett internt samråd inom kommissionen hölls för att säkerställa att de projekt som valdes ut för medfinansiering inte helt eller delvis sammanföll med projekt som redan pågår vid andra generaldirektorat. I september 2006 godkände kommittén för genomförandet av programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) enhälligt att medfinansiera det utvalda förslagen (till ett totalt belopp av 39 008 234 euro på huvudlistan).

    Kommissionen yrkade ett tillägg till budgetpost 17 03 01 01, och detta godkändes av budgetmyndigheten i december 2006. Anledningen till detta var att man ville kunna finansiera ett större antal projekt i 2006 års inbjudan att lämna projektförslag för folkhälsoprogrammet (2003–2008).

    Ovannämnda kommitté yttrade sig positivt över kommissionens beslut C(2007) 3354 om ändring av beslut C(2006) 6429 om tilldelning av bidrag för projekt enligt folkhälsoprogrammet 2006[7] (till ett totalt belopp av 47 399 457 euro för 2006 års inbjudan att lämna projektförslag), som antogs den 13 juli 2007. Alla bidragskontrakt enligt 2006 års inbjudan att lämna projektförslag undertecknades sedan under 2007 för totalt 87 projekt (32 projekt för hälsoinformation, 12 projekt för hot mot hälsan och 43 projekt för hälsans bestämningsfaktorer).

    3.2. Anbudsinfordringar

    Ett antal åtgärder påbörjades antingen genom utlysning av anbudsinfordringar eller genom användning av befintliga ramavtal. Följande utgjorde de viktigaste åtgärderna:

    - En Eurobarometerundersökning om hälsorisker i de 25 medlemsstaterna och fyra angränsande länder, där frågor om medvetenhet och kunskap om följande fyra teman togs upp: potentiella hälsorisker kopplade till elektromagnetiska fält, alkohol- och tobaksrelaterade risker samt organdonation.

    - Fortsatt underhåll och utveckling av folkhälsoportalen i syfte att förbättra dess tillgänglighet och att utvidga antalet tillgängliga språk online.

    - Ett administrativt avtal med Gemensamma forskningscentret (GFC) för vetenskapligt stöd och rådgivning vid genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror[8]. Detta bidrag är avsett för en harmonisering av rapporteringssystemet för tobaksingredienser och en förbättring av medlemsstaternas laboratoriesamarbete kring tobaksbekämpning. Bidraget ska också användas till vetenskapliga råd i samband med regleringsförfaranden.

    - En rapport om situationen när det gäller behandling för narkotikaberoende och utbyte av god praxis, dvs. kvaliteten på den behandling som erbjuds, med särskild inriktning på utveckling av kunskap om behandling för narkotikaberoende och användning av bästa praxis. Rapporten innehöll också en sammanställning av en rekommendation om att utveckla tjänster för förebyggande, behandling och skademinskade åtgärder för personer i fängelse, tjänster för social återanpassning efter frigivningen samt metoder för övervakning och analys av narkotikabruket bland fångar.

    - Ett avtal med Rand Europe för att utvärdera användningen av indikatorerna för friska levnadsår.

    3.3. Bidrag till internationella organisationer

    Samarbetet med internationella organisationer har utvecklats ytterligare. Sju direkta bidragsavtal har undertecknats med Världshälsoorganisationen (WHO) och två med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

    Direkta bidragsavtal med WHO, till en sammanlagd medfinansiering av 2 500 000 euro, omfattade följande frågor:

    - Utökad politisk rådgivning om miljön och hälsa i Europa.

    - Genomförande av befintliga rekommendationer om förebyggande av skador och främjande av säkerhet.

    - Jämlikhet i fråga om hälsa — ojämlikheter i fråga om hur hälso- och sjukvårdssystemen fungerar och deras sociala bestämningsfaktorer i Europa.

    - Stöd till hälsoskydd och beredskapsplanering i EU:s angränsande länder.

    - Samordnat genomförande av ramverket för alkoholpolitik i Europa.

    - En bedömning av beredskapen för akutsjukvård i de nationella krishanteringsstrukturerna i EU:s medlemsstater.

    Direkta bidragsavtal med OECD, till en sammanlagd medfinansiering av 800 000 euro, omfattade följande frågor:

    - Arbete med redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvården.

    - Anställda inom hälso- och sjukvården och internationell migration.

    3.4. Delegering till Eurostat

    Enligt artikel 1.4.7 i arbetsplanen för 2006[9] avsattes en budget på 500 000 euro för delegering till Eurostat. Enligt denna artikel utlyste Eurostat följande två inbjudningar att lämna projektförslag för att stödja nationella statistikmyndigheter:

    - I samband med genomförandet 2006–2008 av modulerna i den europeiska hälsoenkäten om grundläggande hälsoindikatorer.

    - I samband med genomförandet och vidareutbyggnaden av systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvården i EU (i samarbete med OECD och WHO).

    För den första inbjudan delegerades slutligen 132 246,90 euro och användes till fem bidragsavtal med medlemsstaterna för projektet ”Genomförande av modulerna om bestämningsfaktorer för hälsan, utnyttjande av hälso- och sjukvården samt bakgrundsmoduler för den europeiska hälsoenkäten”.

    För den andra inbjudan delegerades slutligen 105 528,81 euro och användes till fem bidragsavtal med medlemsstaterna och till två med Eftaländerna.

    Således användes 47,56 % av den totala beräknade delegerade budgeten till tio bidragsavtal med medlemsstater och till två med Eftaländer.

    4. STRUKTURELLT STÖD

    4.1. Genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet

    Det tekniska, vetenskapliga och administrativa bistånd som var nödvändigt för att genomföra inbjudningarna att lämna projektförslag under 2006 lämnades av genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet. Genomförandeorganet som inrättades 2005[10] inledde sin verksamhet 2006. Organet skötte inbjudningarna att lämna projektförslag under 2006, samordnade utvärderingen av de projekt som lämnades in och förhandlade och undertecknade medfinansieringsavtalen.

    5. FOLKHÄLSOPROGRAMMET 2003–2008: UTVÄRDERING EFTER HALVA TIDEN

    I beslutet från 2002 om folkhälsoprogrammet föreskrivs att en extern utvärdering av genomförandet och resultaten under de tre första åren av programmet ska göras senast före utgången av programmets fjärde år. Den inledande rapporten färdigställdes i mars 2006 och lades ut på webbplatsen Europa[11]. Den slutliga rapporten (halvtidsutvärderingen) publicerades 2007 och finns på webbplatsen Europa[12].

    6. HUVUDVERKSAMHET 2006

    6.1. Hälsoinformation

    Inom åtgärdomsrådet ”systemet för information och kunskap om hälsa” i EU:s folkhälsoprogram publicerades i juni rapporten Alkohol i Europa: Ett folkhälsoperspektiv [13].

    I juni hölls i Wien den första europeiska konferensen om förebyggande av skador och främjande av säkerhet [14]. Den anordnades av det österrikiska ordförandeskapet med stöd av Europeiska kommissionen. Ett kommissionsmeddelande om åtgärder för ett säkrare Europa[15] antogs även det i juni av kommissionen.

    Sex Eurobarometerundersökningar om olika ämnen (felbehandling i vården, förebyggande av aids, mat och hälsa, attityderna till rökning, psykiskt välbefinnande samt hälsoförebyggande verksamhet) genomfördes och publicerades under året för att täcka informationsluckor inom dessa områden.

    En högnivåkonferens om e-hälsa [16] ägde rum i maj under det österrikiska ordförandeskapet som en del av uppföljningen av kommissionens meddelande om e-hälsovård. Ett annat viktig projekt startade i maj: Hälso-EU. Europeiska unionens folkhälsoportal [17]. Webbsidan är tänkt att fungera som en enhetlig kontaktpunkt för hälso- och sjukvårdsinformation på europeisk, nationell och regional nivå.

    Projektet Europe for health and wealth [18] medfinansierades under det finska ordförandeskapet som en del av ordförandeskapets tema Hälsa inom alla politikområden . Projektet syftade till att integrera hälsofrågor i övriga nationella och europeiska policyfrågor och att samla den bästa tillgängliga kunskapen om god praxis för att engagera andra sektorer i att förbättra folkhälsan och minska ojämlikheter i fråga om hälsa. Som en del av projektet anordnade ordförandeskapet en ministerkonferens i september i frågan och sammanställde publikationen Hälsa inom alla politikområden: Utsikter och möjligheter , i samarbete med de deltagande länderna och WHO European Observatory.

    Inom Peristat-projektet hölls en kongress i Porto (Portugal) den 2–3 juni med titeln Better statistics for Better Health for pregnant women and their babies [19] . Den medfinansierades av folkhälsoprogrammet. Kongressen innehöll sammankomster om Strategies for increasing the utilisation of perinatal health information , Perinatal health information systems & indicators , Analysing data from routine sources to evaluate practices and outcomes och Assessing geographic and social inequalities . De över 110 deltagarna, som arbetade inom hälso- och sjukvården, kom från 26 europeiska länder samt Australien och USA.

    Arbetsgruppen för sällsynta sjukdomar, som fått bidrag ur folkhälsoprogrammet, överlämnade i juni 2006 rapporten Contribution to policy shaping: For a European collaboration on health services and medical care in the field of rare diseases [20] till högnivågruppen för hälso- och sjukvård, med aktuell information om referensnätverken i Europa.

    Europeiska konsensuskonferensen om primär immunbrist [21], medfinansierad genom folkhälsoprogrammet, ägde rum i Frankfurt-am-Main den 19–20 juni. Fler än 100 experter inom klinisk immunologi, vård av primär immunbrist, folkhälsofrågor och genetik samt hälsoministrar, ansvariga representanter för hälsofrågor på såväl nationell nivå som från EU, representanter från akademiska centra, folkhälsolaboratorier, läkemedelsindustrin, yrkesorganisationer och patientorganisationer samlades för att identifiera och utveckla folkhälsostrategier för primär immunbrist.

    6.2. Hot mot hälsan

    Årets början präglades av att fyra människor avled i fågelinfluensa i Turkiet. Kommissionen, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och WHO reagerade snabbt på detta, och alla beredskapsinsatser som hade utarbetats aktiverades; bland annat skickades ett gemensamt fältteam till Turkiet för att bistå myndigheterna där. En ny webbportal upprättades för att ge information till beslutsfattare i medlemsstaterna (HEDIS) och fick en pionjärroll i krisförberedelserna inom hela EU. Den nationella beredskapen i medlemsstaterna utvärderades av team från ECDC och kommissionens experter. Ytterligare en gemensam konferens med deltagare från WHO, kommissionen och ECDC om krisberedskap hölls i Uppsala i maj. Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd bidrog till att konferensen i Peking blev lyckad (där gjordes utfästelser på uppemot 2 miljarder dollar för att globalt bekämpa fågelinfluensa och en pandemi) och att även uppföljningskonferenserna i Wien och Bamako blev lyckade.

    Åtgärder för att kontrollera ett antal sjukdomsutbrott som anmälts via EU:s system för tidig varning och reaktion (EWRS), som inrättades genom beslut nr 2119/98/EG[22], samordnades av generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd. De viktigaste var fågelinfluensafallen i Turkiet, chikungunya-utbrottet i områden i och runt Indiska oceanen, flera utbrott av norovirusinfektioner på kryssningsfartyg, ett fall av lassafeber som förts in från Afrika till Europa samt flera fall av legionella som diagnostiserats hos EU-medborgare after en hotellvistelse i Thailand. Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd har i nära samarbete med ECDC förberett en ändring under 2007 av EU:s falldefinitioner samt en överflyttning till ECDC av driften av EWRS-systemet och sådana folkhälsoprogramprojekt som har samband med övervakning av smittsamma sjukdomar.

    Kemiska och radionukleära hot. Kommissionen har antagit ett meddelande om förlängning av mandatet för hälsoskyddskommittén, som handlägger ärenden som rör avsiktlig spridning av biologiska, kemiska och radionukleära ämnen i syfte att skada. Kommittén samordnar också beredskapsplaneringen inför influensaepidemier. Behovet av denna kommittés fortsatta arbete underströks av den fortsatta spridningen av fågelinfluensa samt av den brottsliga användningen av polonium 210 i Storbritannien, som också ledde till att flera kommersiella flygplan kontaminerades, varvid ett mycket stort antal EU-medborgare utsattes för en potentiell radioaktiv fara. Möjligheten att reagera på sådana händelser förstärktes ytterligare genom det nya webbaserade systemet Ras-Bichat och igångsättningen av systemet Ras-Chem, som används för att medlemsstaterna snabbt ska kunna informera varandra om angrepp och allvarliga händelser där biologiska, kemiska och radionukleära ämnen ingår.

    Allmän beredskap vid hälsohot. För att ytterligare förbättra kommissionens och medlemsstaternas allmänna beredskap vidtogs flera åtgärder för att i praktiken omsätta vad man lärt sig efter två simulationsövningar som anordnades under 2005. Bland övriga förbättringar kan nämnas att generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd har inrättat ett utvidgat kristeam genom vilket alla de resurser som generaldirektoratet har för hantering av en större kris görs tillgängliga. Till kristeamets förfogande har inrättas nya kriscentraler i Luxemburg och Bryssel. Medlemsstaternas möjligheter att använda de tillgängliga systemen för snabb varning och informationsutbyte förbättrades genom den specialutbildning som generaldirektoratet erbjöd.

    6.3. Hälsans bestämningsfaktorer

    Efter Meddelandet om bekämpning av hiv/aids i Europeiska unionen och angränsande länder 2006–2009 [23] anordnades en rundabordskonferens om säkrare sex för ungdomar. Det första resultatet från denna konferens var de reklaminslag om aids/hiv man kunde se på tv under november ( AIDS remember me — Night of HIV/AIDS TV commercials ). Samarbetet och samråden med medlemsstaterna och berörda parter fortsätter, framförallt genom HIV/AIDS Think Tank och forumet för hiv/aids och det civila samhället.

    Efter ett omfattande samråd antog kommissionen i oktober ett Meddelande om en EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna [24]. I detta identifierades fem prioriterade teman som är relevanta i alla medlemsstater, och där gemenskapsåtgärder som kompletterar de nationella politiska åtgärderna kan tillföra ett mervärde: ”Skydda ungdomar, barn och ofödda barn”, ”Minska antalet skador och dödsfall till följd av alkoholrelaterade trafikolyckor”, ”Förebygga alkoholrelaterade skador bland vuxna och minska de negativa effekterna på arbetsplatsen”, ”Informera, utbilda och öka medvetenheten om konsekvenserna av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion och om goda alkoholvanor” och ”Utveckla och förvalta en gemensam kunskapsbas på EU-nivå”. Rådet välkomnade i sina slutsatser från november 2006 kommissionens meddelande och stödde de åtgärder som lades fram i det.

    I september offentliggjorde kommissionen resultaten från det offentliga samrådet om grönboken Främja goda kostvanor och motion: En europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar [25]. Kommissionen hade fortsatta samråd med berörda parter för att utvärdera vitboken om kost och fysisk aktivitet [26]. Den europeiska plattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa lade fram och började genomföra 177 åtaganden rörande åtgärder för att bromsa och vända den aktuella ökningen av fetma. Utbyten av offentlig-privata partnerskap mellan medlemmar i plattformen och motsvarande aktörer i USA hölls i maj.

    EU:s antirökningskampanj 2005–2008 HELP: Till ett liv fritt från tobak som framförallt riktade sig till ungdomar mellan 15 och 18 år samt unga vuxna mellan 18 och 30 år fortsatte. Kampanjen inriktade sig på de tre viktigaste områdena för att bekämpa tobaksbruk (att inte börja, att sluta samt farorna med att utsättas för passiv rökning) via information i flera medier, bl.a. annat tv, Internet, press och olika reklamevenemang. Under kolmonoxidkampanjen som startade i mars insamlades i hela EU drygt 90 000 prov och fler än 250 evenemang anordnades. Till sist förbereddes det europeiska ungdomsmanifestet mot tobak för publicering[27]. Detta har sammanställts av ungdomar på grundval av 25 nationella samråd.

    Ett omfattande offentligt samråd[28] om grönboken Förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen [29] hölls i oktober 2005. Samrådet bekräftade att det finns ett starkt stöd från allmänheten för att utarbeta en strategi för psykisk hälsa på EU-nivå.

    Kommissionen samarbetade med medlemsstaterna och med internationella organisationer, särskilt WHO och dess kommission för sociala bestämningsfaktorer för hälsa, för att öka förståelsen och främja utarbetandet av politiska åtgärder på området sociala bestämningsfaktorer och ojämlikhet i fråga om hälsa . EU:s expertgrupp om sociala bestämningsfaktorer och ojämlikhet i fråga om hälsa initierade en studie om de makroekonomiska effekterna av skillnader i hälsa, som utgjorde ett verktyg för utbyte av god praxis i fråga om nationella politiska initiativ. I rådets slutsatser om hälsa inom alla politikområden, som godkändes under Finlands EU-ordförandeskap, betonades vikten av att ta med de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa inom en mångfald politiska områden. I kommissionens diskussionsdokument om en ny hälsostrategi Hälsa i Europa: En politisk strategi föreslås att ett av nyckelområdena i den nya strategin ska omfatta åtgärder för att hjälpa till att minska hälsorelaterad ojämlikhet och utjämna de skillnader i hälsa som finns inom och mellan länder.

    Ett förslag till rapport om genomförandet av rådets rekommendation av den 18 juni 2003 om förebyggande och begränsning av hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk[30] utarbetades under 2006 och skickades till rådet och parlamentet under 2007. En rapport om behandling för narkotikaberoende och ett förslag till en rådsrekommendation om narkotika och fängelser enligt EU:s handlingsplan om narkotika började utarbetas och planeras vara färdiga under 2007 respektive 2008.

    Flera åtgärder vidtogs enligt EU:s handlingsplan för miljö och hälsa 2004–2010. En expertarbetsgrupp om kvaliteten på inomhusluften inrättades i oktober 2006 med uppgift att utgöra ett forum för utbyte av information och bästa praxis, att vara rådgivare till kommissionen i fråga om EU-program och politiska åtgärder som rör kvaliteten på inomhusluften samt att ge råd om vilka åtgärder som kan vidtas för att minska utsläpp och koncentration av föroreningar.

    6.4. Riskbedömning

    De vetenskapliga kommittéer som är relevanta för folkhälsoprogrammet (2003–2008) finansierades enligt artikel 1.4.6 i arbetsplanen för 2006[31].

    Under 2006 antog de tre vetenskapliga kommittéerna[32], dvs. vetenskapliga kommittén för konsumentprodukter, vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker, ett stort antal yttranden som omfattade frågor om vissa hårfärgningspreparat (som en del i en kartläggning av eventuella cancerrisker), faror med solarier, risker med existerande ämnen enligt rådets förordning (EEG) nr 793/93, andra ämnen som organiska tennföreningar, möjliga effekter av ämnen som frigörs i luftrenande produkter, effekter av elektromagnetiska fält på människors hälsa samt användbarheten av de befintliga metoderna för att bedöma riskerna med nanomaterial.

    För att ta hänsyn till nya vetenskapliga rön om elektromagnetiska fält ombads vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker[33] att göra en omfattande granskning av yttrandet från vetenskaplig kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö från oktober 2001 om eventuella hälsoeffekter av elektromagnetiska fält, radiofrekvensfält och mikrovågsstrålning. Ett offentligt samråd om yttrandet från vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker ägde rum under september och november och en slutversion skulle publiceras under första kvartalet 2007.

    Mot bakgrund av resultaten från ett samråd i oktober 2005 om riskbedömningsmetoder för nanoteknikprodukter , antog vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker ett yttrande i mars om användbarheten av de metoder som finns för att bedöma eventuella risker med nanomaterial. I yttrandet från kommittén drogs slutsatsen att det behövs en del ändringar av de befintliga undersöknings- och kontrollmetoderna för att ta hänsyn till nanoteknikprodukternas unika egenskaper samtidigt som man framhävde behovet av en riskbedömning av produkterna från fall till fall. Där angavs också att det saknas kunskap, särskilt i fråga om exponeringen för människor och om effekterna på hälsan och miljön.

    Vid det andra mötet fastställdes samarbetet mellan de vetenskapliga kommittéerna och panelerna med företrädare från generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd, generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska miljöbyrån. Likaså fastställdes det att det finns ett gemensamt intresse av att arbeta tillsammans inom ett gemensamt ramverk för riskbedömning.

    [1] EGT L 271, 9.10.2002, s. 1.

    [2] http://europa.eu.int/comm/health/ph_programme/keydo_programme_2003_2008_en.htm.

    [3] EUT L 42, 14.2.2006, s. 29.

    [4] EUT C 37, 14.2.2006, s. 14.

    [5] http://ec.europa.eu/health/ph_programme/howtoapply/proposal_docs/call2006_en.pdf.

    [6] http://ec.europa.eu/phea/documents/Evaluation_summary_REPORT_170107.pdf.

    [7] C(2007) 3354, 13.7.2007 (ej översatt till svenska).

    [8] EGT L 194, 18.7.2001, s. 26.

    [9] EUT L 42, 14.2.2006, s. 29.

    [10] Kommissionens beslut 2004/858/EG (EUT L 369, 16.12.2004, s. 73).

    [11] http://ec.europa.eu/health/ph_programme/documents/evaluation/inter_evaluation_en.pdf.

    [12] http://ec.europa.eu/health/ph_programme/documents/evaluation/PHP_evaluation_en.pdf.

    [13] http://ec.europa.eu/health-eu/news_alcoholineurope_en.htm.

    [14] http://www.eurosafe.eu.com/csi/eurosafe.nsf/html/homepage/$file/index.htm.

    [15] http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/environment/IPP/documents/com_328_sv.pdf.

    [16] http://ec.europa.eu/health/ph_projects/2005/action1/action1_2005_3_en.htm.

    [17] http://health.europa.eu.

    [18] http://ec.europa.eu/health/ph_projects/2005/action1/action1_2005_full_en.htm#21.

    [19] http://ec.europa.eu/health/ph_information/documents/ev_20060602_prog_en.pdf.

    [20] http://ec.europa.eu/health/ph_threats/non_com/rare_8_en.htm.

    [21] http://www.eupidconference.com/Publications_Consensus.aspx.

    [22] Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen (EGT L 268, 3.10.1998, s. 1).

    [23] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2005:0654:FIN:SV:PDF.

    [24] http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/alcohol/documents/alcohol_com_625_sv.pdf.

    [25] http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/nutrition/documents/nutrition_gp_sv.pdf.

    [26] http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/nutrition/documents/nutrition_wp_sv.pdf.

    [27] http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/Tobacco/help/manifesto_en.htm.

    [28] http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/mental/green_paper/consultation_en.htm.

    [29] http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/mental/green_paper/mental_gp_sv.pdf.

    [30] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/en/com/2007/com2007_0199sv01.pdf.

    [31] EUT L 42, 14.2.2006, s. 29.

    [32] http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/committees_en.htm.

    [33][34]8WXYwxy http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_scenihr/04_scenihr_en.htm.

    Top