52008DC0013

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 23.1.2008

KOM(2008) 13 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen

{SEK(2008) 47}{SEK(2008) 48}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Kostnader och fördelar med CCS 4

3. Att undanröja hindren för CCS 5

4. En EU-struktur för att stimulera demonstrationen av CCS i kraftverk 6

5. Att katalysera finansieringen av CCS 8

5.1. Det är nödvändigt att mobilisera ett avgörande åtagande från industrin 9

5.2. Att bereda vägen för starkare engagemang från medlemsstaternas sida 9

5.3. Att fastställa finansieringskällor på EU-nivå 10

6. Tidig förberedelse för storskalig användning 11

7. Slutsatser 11

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen (Text av betydelse för EES)

1. INLEDNING

EU inser att koldioxid till följd av mänsklig verksamhet i stor utsträckning bidrar till klimatförändringen och har därför antagit ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser under de kommande årtiondena. Dessa mål kommer inte att uppnås utan att koldioxidutsläppen minskar avsevärt i energisektorn där användningen av fossila bränslen, huvudsakligen kol och gas vid kraftgenerering, står för ca 40% av alla koldioxidutsläpp i EU.

Eftersom fossila bränslen fortfarande är viktiga delar av EU:s och hela värdens energimix måste strategier för att ta tag i klimatförändringen inkludera lösningar för kraftgenerering från fossila bränslen med drastiskt minskade kolutsläpp. I detta hänseende utgör tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) en viktig del av en mängd existerande och kommande tekniker som har potential att uppnå de minskningar av koldioxidutsläpp som behövs för att uppfylla målen efter 2020[1].

En omfattande tillämpning av CCS i kraftverk kan vara kommersiellt gångbart om tio till femton år vilket gör att CCS senast 2020 eller kort därefter kan stå på egna ben i system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser som ett centralt instrument för avlägsnande av koldioxidutsläpp från fossila bränslen vid kraftgenerering.

Detta kommer inte att ske utan att de nödvändiga förberedande stegen dras igång. Tidig demonstration är särskilt viktig för CCS-teknik, som redan är globalt utvecklad och används i andra tillämpningar, vilket innebär att den i tillräckligt hög grad är anpassad för att användas i stor skala vid kraftgenerering.

Europeiska rådet, som propagerar för kraftgenerering från fossila bränslen med låga koldioxidutsläpp till år 2020, gav i mars 2007 kommissionen sitt stöd i dess plan för att fram till 2015 stimulera byggandet och driften av tolv kommersiella anläggningar för kraftgenerering för demonstration av hållbar teknik.

I november 2007 tog man i den strategiska EU-planen för energiteknik[2] (SET-planen) upp demonstrationen av användningen av CCS vid kraftgenerering baserad på fossila bränslen som ett av de områden som den europeiska teknikutvecklingen bör fokusera sina resurser på. Detta kommer att göra det möjligt för Europa att utnyttja de landvinningar man hittills har gjort och omvandla den nuvarande ledningen som Europa har i CCS-utveckling till kommersiella utmaningar för europeiska företag och därmed skapa högkvalificerade arbetstillfällen i Europa.

Det nuvarande meddelandet, som kompletterar kommissionens förslag till ett direktiv om geologisk lagring av koldioxid, som ska skapar den rättsliga ramen för CCS i EU, har till syfte att öka insatserna inom CCS-området och skapa en struktur för att samordna och på ett effektivt sätt stödja demonstrationer av CCS i stor skala och skapa villkoren för djärva industriinvesteringar i ett antal anläggningar. Dessa instrument kommer att behöva genomföras under en relativt lång tidsperiod som sträcker sig fram till 2020 och eventuellt längre.

Det är mycket viktigt att de europeiska insatserna för demonstration av CCS inom en samordnad strategisk ram inbegriper koncentrerade FoU-ansträngningar och att åtgärder för allmänhetens medvetande och acceptans kommer igång så snart som möjligt. En försening på sju år vad gäller demonstration (vilket leder till en lika lång försening av det globala införandet av CCS) kan innebära att över 90 Gt koldioxidutsläpp i onödan släpps ut globalt fram till 2050[3]. Detta motsvarar över tjugo år av EU:s nuvarande totala utsläpp av koldioxid.

2. KOSTNADER OCH FÖRDELAR MED CCS

Det krävs avsevärda investeringar för att få ut CCS på marknaden. Det kommer att behöva satsas cirka en miljard euro på FoU-verksamhet fram till 2020 för att CCS-tekniken ska nå ett sådant tillstånd att den rent allmänt kan användas kommersiellt[4].

Dessutom kommer tidig demonstration av CCS i kraftverk i industriell skala att kräva att det satsas ytterligare miljarder euro i nuvarande teknikpriser. De investeringar som krävs inledningsvis för CCS-utrustade anläggningar beror på kostnaderna för avskiljningsdelarna och utrusning för transport och lagring som uppgår till ca 30–70% (dvs. flera hundra miljoner euro per anläggning) mer jämfört med konventionella anläggningar. Dessutom är driftskostnaderna för närvarande 25–75% högre än i koleldade anläggningar utan CCS, huvudsakligen beroende på effektivitetsförluster och kostnader för avskiljning och transport av koldioxid.

I den europeiska tekniska plattformen för nollutsläpp från kraftverk som drivs med fossilt bränsle (ETP-ZEP), i vilken europeiska energibolag, leverantörer av utrustning och olje/gas-företag samt icke-statliga organisationer är samlade, räknar man med att med en koncentrerad FoTU- och demonstrationsansträngning kan kostnaderna för CCS sänkas med 50% fram till 2020, vilket underlättar den kommersiella spridningen[5]. De tillkommande kapital- och driftskostnader som är förknippade med CCS förväntas falla ytterligare tack vare de lärokurvseffekter och stordriftsfördelar som vanligtvis kan observeras i den industriella teknikutvecklingen.

Investeringar i utveckling och spridning av CCS-teknik kommer att innebära stora fördelar. Internationella energiorganets (IEA) analyser, som använder flera scenarier fram till 2050 med olika villkor, visar att CCS kan bidra med mellan 20 och 28% av de uppnåbara globala minskningarna av koldioxidutsläppen[6], och de kompletterar därmed de minskningar som uppnås genom effektivitet och förnybara energikällor.

Enbart i EU kommer minskningar av koldioxidutsläppen från kraftsektorn tack vare CCS att i ett marknadsbaserat scenario uppgå till 161 Mt år 2030 och 800–850 Mt år 2050[7], vilket utgör 3,7% respektive 18–20% av de nuvarande nivåerna på koldioxidutsläpp. Förutom dess användning i kraftgenerering kan CCS tillhandahålla lösningar för energiintensiva industrier och avsevärt bidra till att minska utsläppen enbart i dessa industrisektorer.

CCS kommer att vara lika viktigt för att hantera de framtida koldioxidutsläppen för länder som Kina eller Indien, som redan är de största användarna av kol och som släpper ut mest koldioxid[8]. Att upprätthålla EU:s globala ledning vad gäller utveckling av CCS-teknik och teknikens tidiga marknadsspridning i EU kommer att ge nya kommersiella möjligheter för europeiska företag i dessa länder.

Om ansträngningar för att göra CCS kommersiellt gångbart i EU till 2020 inte stöds med nya strategier kan nya koleldade kraftverk komma att byggas utan CCS eller möjlighet till retroaktiv anpassning. Detta skulle riskera att den kolintensiva tekniken låses fast under flera årtionden eftersom så mycket som 70 GW kapacitet kommer att installeras under de kommande 10–15 åren, vilket utgör en tredjedel av den nuvarande koleldade kapaciteten.

3. ATT UNDANRÖJA HINDREN FÖR CCS

De första stegen för att göra det möjligt att använda CCS vid kraftgenerering kan tas utan stora ytterligare kostnader. Kommissionens förslag till ett CCS-direktiv syftar till att lösa alla de viktigaste CCS-relaterade lagstiftningsfrågorna och till att tillhandahålla ett omfattande regelverk för att säkerställa säkerheten vid användning av CCS. Med minskade risker kan man ta itu med de rättsliga hindren för CCS och förslaget inkluderar de nödvändiga bestämmelserna. Dessutom bekräftar kommissionen att det nuvarande ETS, före 2012, kan markera koldioxid som är avskiljt och lagrat på ett säkert sätt som icke utsläppt[9].

Med europeiska kommissionens aktiva engagemang har det nyligen ägt rum förändringar i de internationella systemen avseende acceptans av CCS[10]. Förändringarna visar att EU kan ta ledarskapet vid utformningen av den internationella regleringen av CCS. Så snart ändringarna har ratificerats kan den stora lagringskapaciteten under Nordsjöns havsbotten tas i bruk.

I syfte att ge operatörerna den nödvändiga rättsliga säkerheten och för att vinna allmänhetens förtroende vad gäller säkerheten för CCS, är nödvändigt att kommissionens förslag snabbt antas och införlivas och att förändringarna i de internationella systemen snabbt ratificeras av de berörda medlemsstaterna. Demonstration, fortsatt forskning och insyn vad gäller information kommer också att lugna allmänheten vad gäller förfarandets allmänna säkerhet. Det kommer att krävas en öppen och samordnad informationsverksamhet.

Att komma över de ekonomiska hindren för CCS kommer att ta längre tid. Även med de kostnadsminskningar som förväntas komma från forskning och demonstration kommer användningen av CCS att innebära ökade fasta samt rörliga kostnader jämfört med kraftgenerering utan CCS. Industriexperter och oberoende experter är emellertid ense om[11] att med koldioxidpriser på eller till och med under 35 euro/tCO2, och under förutsättning att CCS erkänns fullt ut i ETS, kommer kraftverk som använder CCS inte att ha någon konkurrensmässig nackdel jämfört med konventionella kraftverk[12] efter 2020 eftersom kostnaderna för att undvika koldioxid genom CCS åtminstone kommer att vara lika höga om inte lägre än kostnaden för att köpa utsläppsrätter.

För att bringa långsiktig klarhet om framtiden för ETS lägger kommissionen fram ytterligare ett lagstiftningsförslag för ETS efter 2012. I detta förslag inbegrips erkännandet av CCS som en legitim teknik för att minska utsläppen, vilket lägger en sund grund för CCS långsiktiga ekonomi i EU.

4. EN EU-STRUKTUR FÖR ATT STIMULERA DEMONSTRATIONEN AV CCS I KRAFTVERK

I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet från mars 2007, skapar SET-planen en ram inom vilken CCS kan utvecklas. I planen fastställs CCS som en av de strategiska energiteknikerna och den fastställer 2020 som tidpunkten då tekniken kan vara ett realistiskt alternativ i kraftgenereringen, med erkännande av att Europa behöver fortsätta med demonstrationen av dessa tekniker i storskalig kraftgenerering samtidigt som de förbättras genom fortlöpande FoU. CCS demonstration kan således vara ett nytt fal av ett europeiskt initiativ i enlighet med SET-planen, vilket visar fördelarna med en samlad europeisk ansträngning.

CCS-tekniken används redan i industrin men den behöver anpassas för användning i storskaliga kraftverk och förbättras genom avancerad FoU. Den europeiska industrin är klart inblandad[13] och de strategiska forskningsbehoven är väldefinierade[14]. Över 20 potentiella demonstrationsprojekt har signalerats av den europeiska industrin under de senaste 12–18 månaderna[15].

Att få tillräckligt många demonstrationsprojekt färdiga för förverkligande inom den utsatta tidsfristen kräver en samordnad åtgärd från den europeiska industrin, medlemsstaterna och Europeiska gemenskapen. Flera europeiska länder har tillkännagivit initiativ för att stödja demonstrationsprojekt på sina territorier[16].

En enhetlig och samordnad åtgärd på EU-nivå skapar mervärde och ökar den totala inverkan, samtidigt som självbestämmanderätten hos de lokala initiativen respekteras. Såsom skildras i stora drag i SET-planen och för att stimulera den effektiva demonstrationen av hållbar fossilbränsleteknik i kommersiell kraftgenerering på EU-nivå, föreslår kommissionen att det ska lanseras ett europeiskt industriinitiativ om avskiljning, transport och lagring av koldioxid med början 2008. Samtidigt som storskalig demonstration stimuleras syftar detta initiativ också till att på ett integrerat sätt ta upp behovet av fortlöpande forskning och för att öka allmänhetens medvetande och acceptans.

För att säkerställa att initiativet får en omedelbar verkan kommer kommissionen under 2008 att inrätta en stödåtgärd under sjunde ramprogrammet (FP7) att skapa och driva fram ett nät av projekt för CCS-demonstration. Kommissionen kommer att bjuda ut projekt som uppfyller minimikriterier[17] att hädanefter komma fram för att dra nytta av de europeiska åtgärderna.

På detta sätt kommer kommissionen att ge aktörerna en möjlighet för samordning, utbyte av information och erfarenhet och identifiering av bästa praxis. Insamlad information kommer att bidra till att fokusera strategier och inrätta en långsiktig värdekedja för koldioxid och kommer att leda ett samordnat och effektivt samspel mellan de deltagande parterna med berörd FoU som genomförs i hela EU.

Kommissionen kommer att säkerställa att verifiering och acceptans av projekt till nätet sker i nära samråd med medlemsstaterna, experter från den europeiska industrin och företrädare för det civila samhället.

I utbyte för informationsdelning om framsteg och erfarenhet kommer projekt som träder in i projektnätet att få ökad synlighet och en identitet som går att marknadsföras (” en europeisk logotyp ”) som del av ett EU-drivet initiativ. Erkännande av bidraget till en gemensam europeisk sakfråga kan underlätta projektens tillgång till finansiellt stöd på nationell och internationell nivå samt på gemenskapsnivå. Åtgärder för allmänt medvetande och samarbete med partners i tredje länder som vidtas gemensamt och på ett samordnat sätt kommer att vara mer kostnadseffektiva och ha en högre inverkan, vilket ger tydliga fördelar för alla projekt.

De styrinstrument som anges i SET-planen kommer att tillämpas för att styra åtgärderna och ytterligare utveckla det europeiska industriinitiativet avseende CCS[18]. I synnerhet Europeiska gemenskapens styrgrupp för strategisk energiteknik, i nära samarbete med de berörda parternas initiativ som ETP-ZEP, kommer att vara viktiga för att utvärdera möjligheten av att utvidga räckvidden för det europeiska industriinitiativet till att omfatta mer än ett projektnät och för att fastställa finansieringsalternativen för en sådan utvidgning av räckvidden.

Med tanke på den betydelse som CCS har globalt, kommer det att vara viktigt att ta med en internationell dimension, genom att utveckla och snabba på det pågående europeiska samarbetet med Kina avseende CCS demonstration och att utvidga andra viktiga tillväxtekonomier[19]. Av lika stor betydelse är det systematiska samarbetet med andra avancerade ekonomier som utvecklar CCS-teknik för användning i kraftgenerering.

5. ATT KATALYSERA FINANSIERINGEN AV CCS

Det behövs en tidig demonstration för att täcka de omfattande kraven på ytterligare kapital och ökade driftskostnader[20].

De europeiska energiföretag som är involverade i kraftgenerering från fossila bränslen kommer genom CCS att få ett viktigt instrument som gör det möjligt för dem att fortsätta att vara viktiga aktörer i det europeiska energilandskapet och även för att tillhandahålla nya affärsmöjligheter. De kan därför med rätta förväntas göra betydande åtaganden från sina egna resurser i den tidiga demonstrationens intresse. Det kan också behövas allmänna medel för en del projekt, om än för en begränsad tid av demonstrationsperioden och på nivåer som beror på den framtida utvecklingen av ETS-priser.

Eftersom de finansiella kraven för CCS-demonstration utgör ett avsevärt hinder kan tillgängligheten av sådana resurser påverka antalet CCS-projekt som genomförs i Europa och slutligen avgöra framgången för CCS i Europa. Medan kommissionen har kraftigt ökade resurser tillgängliga för ren kol och CCS[21], kan det under nuvarande budgetförhållanden endast tillhandahålla en minimidel av det stöd som är nödvändigt för att säkerställa att hållbar kraftgenerering från fossila bränslen kommer till marknaden.

5.1. Det är nödvändigt att mobilisera ett avgörande åtagande från industrin

Energiindustrin har genom ETP-ZEP demonstrerat ett livskraftigt initiativ om CCS och har under flera år utvecklat resurser för FoU och pilotprojekt. Tydliga åtaganden om avsevärda resurser för storskalig demonstration har emellertid varit mer sällsynta.

ETP-ZEP offentliggjorde i oktober 2007 sin vision om ett huvudprogram som särskilt syftar till en samordnad konstruktion och drift av ett antal projekt för demonstration av CCS till 2015. Genom programspecifikationerna fastställdes behovet av finansiellt stöd men de flesta industriaktörerna har ännu inte fastställt storleken av och tidpunkten för sina egna finansiella åtaganden för enskilda projekt.

Om fossila bränslen ska fortsätta att spela en värdefull roll i energimixen är det nödvändigt att den europeiska industri som är förknippad med dessa gör tydliga, tidiga och avgörande åtaganden. Förutom kraftsektorn kan energiintensiva industrier vilja komma fram med sina egna idéer för utvecklingen av CCS i sina sektorer. Oundvikligheten vad gäller klimatförändringen gör att kraftgenereringsföretag och andra företag är beredda att snabbt gå in på CCS-marknaden för att ha möjlighet till betydande kommersiella fördelar.

Att företag avsätter betydande resurser är ett villkor för stimuleringen av hållbar teknik för fossila bränslen vid kommersiell kraftgenerering. Utan djärva finansieringsbeslut från företagen vid en tidig tidpunkt kan hindra uppkomsten av kompletterande allmän finansiering.

Ju längre tid det tar för kraftindustrin att anamma CCS-tekniken, desto mera kommer beslutsfattarna tvingas att titta på alternativet med obligatorisk tillämpning av CCS-tekniken som det enda sättet framåt.

5.2. Att bereda vägen för starkare engagemang från medlemsstaternas sida

Eftersom fossila bränslen utgör en dominerande del av energimixen i ett antal medlemsstater och eftersom de förväntas spela en långsiktig roll vad gäller försörjningssäkerhet och konkurrenskraft har ett antal EU-länder stort intresse av att säkerställa utvecklingen av demonstration av CCS utöver FoU och ta itu med de högre förskotts- och driftskostnaderna.

En del medlemsstater har redan fastställt eventuella strategier (inbegripet inmatningspriser eller investeringsbidrag i förskott). Lämpligheten av de konkreta åtgärderna kan emellertid endast utvärderas från fall till fall och det är också upp till varje medlemsstat att bestämma hur dess stödsystem ska finansieras. Användning av en del inkomster som kommer från auktion under ETS skulle kunna vara lämpligt. EU:s struktur- och sammanhållningsfonder kan vara en delkälla för finansiering i en del medlemsstater[22].

En del nationella stödåtgärder för att bistå demonstrationsprojekt, som i hög grad utgör den största kostnaden för att möjliggöra CCS-teknik, är troliga för att medföra statligt stöd. Kommissionen förväntar sig att detta stöd blir av tillfällig natur[23] fram till dess att sådan teknik blir konkurrenskraftig. I revideringen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för miljöskydd[24] anger kommissionen de rättsliga grunderna för att fastställa att statligt stöd är förenligt med kraftverk för demonstration av CCS[25].

Med tanke på betydelsen av tidig demonstration av CCS vid kraftgenerering och med tanke på att ett antal av dessa projekt kan kräva viss allmän finansiering är kommissionen redo att, utan fördomar mot varje projekts förfarande och enskilda merit, vara positivt inställd till användningen av statligt stöd för att täcka de ytterligare kostnader som är förknippade med demonstration av CCS i kraftgenereringsprojekt.

5.3. Att fastställa finansieringskällor på EU-nivå

I SET-planen föreslås det att man ska undersöka olika strategier för att samla ytterligare medel för de prioriteringar som fastställs i planen. Kommissionen kommer att ta upp frågan om resurser för utvecklingen av CCS i meddelandet om finansiering av teknik för låga koldioxidutsläpp som planeras i enlighet med SET-planen för 2008. Det kommer att vara nödvändigt att fastställa ytterligare resurser om det europeiska CCS-initiativet ska mogna till en gemensam åtgärd som omfattar mer än samordningsstrukturen för ett projektnät.

Det kommer också att vara användbart att utnyttja de europeiska finansiella institutionerna. Europeiska investeringsbanken (EIB) analyserar för närvarande möjligheten av att utveckla nya produkter för att finansiera CCS utöver de möjligheter som redan finns genom Risk Sharing Finance Facility (RSFF)[26]. Ett erkännande av projektets europeiska identitet kan underlätta tillgång till sådan finansiering, på liknande sätt som för närvarande sker med projekten för de transeuropeiska energinäten (TEN). För projekt i tredje länder, kan specifika instrument som EIB:s Climate Change Financing Facility användas[27].

Även om kommissionen inte kan se fram emot att finansiera betydande investeringskostnader genom FP7, kan en begränsad finansiering av de förberedande etapperna tillhandahållas för ett par av de mest förtjänstfulla projekten, dvs. de som är mest innovativa eller de mest lovande nykomlingarna. I den första anbudsinfordran under FP7 öppnade kommissionen för möjligheten av att stödja genomförbarhetsstudier och ingenjörsstudier för projekt för demonstration av CCS i stor skala. I 2008 års anbudsinfordran kommer ett liknande ämne att öppnas.

6. TIDIG FÖRBEREDELSE FÖR STORSKALIG ANVÄNDNING

Det behövs byggas ny infrastruktur i Europa för att underlätta en framgångsrik övergång till ett nytt energisystem med låga koldioxidutsläpp. I det särskilda fallet med kraftgenerering med CCS medför detta ett tidigt behov för infrastruktur för transport och lagring av koldioxid och att utsläppskällor kopplas samman med icke-diskriminerande tillgångsregler som är jämförbara med de som finns för den existerande el- och gasinfrastrukturen.

Det kommer att vara viktigt att den europeiska dimensionen i dessa nät utvecklas. Det kan bli nödvändigt med en del fokuserat ytterligare finansiellt stöd (t.ex. för definition av nät och detaljerade genomförbarhetsstudier av enskilda infrastrukturprojekt i nätet). I detta syfte kommer kommissionen att föreslå en revidering av TEN-E-riktlinjerna för att inkludera koldioxidinfrastruktur (rörledningar och lagringsplatser).

7. SLUTSATSER

Möjligheterna och utmaningarna i samband med CCS gör att denna teknik är en prioritet av strategisk betydelse i utvecklingen av ny energiteknik för Europa. En tidig och effektiv demonstration av den tekniska genomförbarheten av CCS vid kraftgenerering, både i Europa och internationellt, är en milsten på väg mot dess allmänna användning. Med djärva initiativ från industrin och allmänheten i rättan tid och starka marknadsbaserade stimulanser för att undvika koldioxidutsläpp kan CCS vara kommersiellt gångbart 2020 eller strax därefter.

För att stimulera utvecklingen av CCS i Europa föreslår kommissionen samtidigt med detta meddelande ett regelverk och att CCS ska inkluderas i ETS. De reviderade gemenskapsriktlinjerna om statligt stöd för miljöskydd ser positivt på CCS och anger de rättsliga grunder på vilka projekten för demonstration av CCS kan dra nytta av statligt stöd. Kommissionen kommer 2008 att föreslå en revidering av TEN-E-riktlinjerna så att de omfattar koldioxidinfrastruktur.

Inom ramen för SET-planen föreslår kommissionen att det lanseras ett europeiskt industriinitiativ om CCS som en bas för samordning, öppenhet och synbarhet av demonstrationsprojekt. På detta sätt kommer EU att bli ledande i hela världen i storskalig demonstration och kommer att få maximal nytta av tidig demonstration. Under 2008 kommer kommissionen att, inom detta sammanhang, inrätta ett projektnät som gör det möjligt för nykomlingar att utbyta information och erfarenheter, maximera inverkan på ytterligare FoU och beslutsfattande, optimera kostnaderna genom delade gemensamma åtgärder (t.ex. gentemot allmänheten eller tredje länder) och att få erkännande som delar av ett initiativ på europeisk nivå (”en europeisk logotyp”).

Tidig demonstration kommer inte att vara genomförbart utan betydande finansiella åtaganden. För den privata sektorn, som inte kommer undan att genomföra åtgärder för klimatförändringen, blir det möjligt för kraftbolag och andra företag som är beredda att tidigt träda in på CCS-marknaden att få stora kommersiella fördelar. Ju senare ett sådant inträde sker, desto mera kommer beslutsfattarna att tvingas titta på alternativet med obligatorisk användning av CCS-teknik som den enda lösningen.

Tydliga och beslutsamma åtaganden från den europeiska industrin är nödvändiga för att utlösa kompletterande bidrag från allmänna medel. I synnerhet de medlemsstater som tänker vara beroende av kol i sin framtida energimix bör genomföra stödåtgärder för tidig demonstration av CCS. Information som erhålls genom det europeiska industriinitiativet kommer att underlätta analysen av förenligheten av sådana åtgärder med EU:s regler för statligt stöd. Det kan bli nödvändigt att mobilisera ytterligare resurser och detta kommer att ytterligare beaktas inom ramen för SET-planen i syfte att utvidga det europeiska industriinitiativet om CCS som omfattar mer än räckvidden för ett projektnät.

[1] Medan förbättringar i förbränningsteknik kommer att vara oumbärliga, räcker de inte till för att ge den nödvändiga minskningen av koldioxidutsläpp.

[2] SET-planen tillhandahåller en strategisk inriktning av den europeiska FoU och i planen identifieras flera viktiga tekniker som krävs för att dess vision av ett Europa med en blomstrande och hållbar ekonomi visar ledarskap i en mängd olika rena och effektiva energitekniker med låga koldioxidutsläpp.

[3] IAES.

[4] Industrins uppskattningar, se även IAES för detaljer.

[5] www.zero-emissionplatform.eu.

[6] IEA Energy Technology Perspectives 2050 och Stern Review.

[7] Konsekvensbedömningar för CCS-direktivet och SET-planen.

[8] Två tredjedelar av ökningen i den globala kolanvändningen kommer att ske i Kina och Indien. Redan idag driftsätts ett nytt koleldat kraftverk varje vecka någonstans i världen.

[9] CCS-projekt kan väljas in för 2008–2012.

[10] Efter ändringarna till 1996 års protokoll till konventionen om förhindrande av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall (”Londonprotokollet”) slöt de undertecknande parterna till konventionen om skyddet av nordöstra Atlantens marina miljö (”Osparkonventionen”) till exempel ett avtal i juni 2007 som gjorde det möjligt för CCS att beaktas i konventionen.

[11] ETP-ZEP, IEA, Stern Review, och andra (IAES).

[12] Under perioden fram till 2020 ungefär, motsvarade de tillkommande kostnader som uppstod genom de tidiga projekten för demonstration av CCS betydligt högre koldioxidpriser (upp till 70 euro/tCO2).

[13] Europeiska energibolag, leverantörer av utrusnting och olje- och gasföretag samt icke-statliga organisationer medverkar aktivt i ETP-ZEP.

[14] Prioriteringarna för den europeiska FoU för CCS har fastställts på grundval av EU-stödd FoU och kunskap och erfarenhet i ETP-ZEP (IAES).

[15] IAES.

[16] Storbritannien, Nederländerna och Norge; förberedelse i Polen, Tyskland och Spanien.

[17] Se IAES för ett preliminärt yttrande om de kriterier som ska användas.

[18] I synnerhet Europeiska gemenskapens styrgrupp för strategisk energiteknik och Europeiska informationssystemet för energiteknik. Dessutom kan den europeiska alliansen för energiforskning komma att anpassa den existerande FoU-verksamheten i Europa i de relevanta områdena.

[19] Utöver dess fortlöpande engangemang med Kina (nämligen genom projektet ”Near-Zero Emission Coal project - NZEC” efter partnerskapet om klimatförändring mellan EU och Kina 2005 och det därefter följande samförståndsavtalet från 2006), har kommissionen också lagt grunderna 2007 för samarbete vad gäller CCS med Indien och Sydafrika.

[20] Att utrusta ett nytt kraftverk med de delar som behövs för en tidig demonstration av fullständig avskiljnings-, transport- och lagringskedjan för koldioxid skulle innebära tillkommande kostnader som (för ett kraftverk på 300 MW) antingen uppgår till ca 300–500 miljoner euro i förskottskapital eller pågående ytterligare inkomster om 45–125 miljoner euro per år under projektets livstid.

[21] Ävenom det inte fanns någon åtgärd avseende ”Rent kol” i FP6, disponerade åtgärden ”CCS” tilldelningar om ca 15–20 miljoner euro på årlig bas. De kombinerade tilldelningarna ”Clean Coal” och ”CCS” åtgärder i FP7 kommer att använda mer än dubbelt så mycket. Dessutom kan en del av den årliga summan på ca 9 miljoner euro som är avsedd för kolrelaterad forskning från Kol- och stålforskningsfonden även i fortsättningen att gå till kompletterande FoU.

[22] Även om ingen medlemsstat har lagt in särskilda bestämmelser i sina driftsplaner för perioden 2007–2013, kan vissa bidrag för kraftverk för demonstration av CCS falla under de planerade forsknings- och innovationsverksamheterna. Efter strategiska granskningar av programmen kan det uppstå möjligheter för ändringar för att explicit omfatta sådana anläggningar.

[23] Efter demonstrationsperioden förväntas CCS att konkurrera på kommersiell bas inom det framtida ETS.

[24] KOM(2008) XXX som antas samtidigt.

[25] I riktlinjerna står att det är troligt att användningen av CCS vid kraftgenerering, vilket praktiskt taget inte förekommer ännu, kommer att vara begränsad under följande årtionde huvudsakligen till demonstrationsprojekt. I den utsträckning som projekten inte är föremål för andra riktlinjer för statligt stöd anser kommissionen att fastställande av förenlighet av det begränsade antalet fall med statligt stöd som uppkommer i samband med sådana projekt bäst kan beviljas direkt i enlighet med bestämmelserna i den europeiska primärrätten: Artiklarna 87.3 b eller c och 88.3 i EGT.

[26] RSFF är ett gemensamt initiativ från EIB och kommissionen som syftar till att tillhandahålla riskfinansiering för ny teknik och genomförandeprojekt inom FoU.

[27] I samband med det tionde toppmötet mellan EU och Kina den 28 november 2007 undertecknade EIB som led i ett närbesläktat utvecklingsprojekt ett ramlån till Kina för bekämpning av klimatförändringar och överväger att låta det användas till stöd för demonstration av CCS i Kina, under förutsättning att de kinesiska myndigheterna lägger fram förslagen.