28.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/34

—

Regionkommittén är av den åsikten att det finns ett klart mervärde i att på europeisk nivå ta itu med utmaningar som gäller utbildningssystemen i alla medlemsstater. Härigenom kan viktiga impulser ges till inriktningen av utbildningspolitiken i medlemsstaterna. Utbildning är nyckeln till integration och framgångsrikt deltagande i samhällslivet och yrkeslivet.

—

ReK vill i sammanhanget peka på den särskilda roll som Regionkommittén har, eftersom de europeiska regionala och lokala myndigheterna i vissa medlemsstater ansvarar för utbildningssystemet.

—

Kommittén betonar den centrala roll som förskola och skola har när det gäller att integrera barn och ungdomar med invandrarbakgrund, och vill i det sammanhanget särskilt peka på betydelsen av att behärska undervisnings- och kommunikationsspråken, eller ett av dessa språk, i det land där man är bosatt.

—

Regionkommittén ser i en ökad invandring en förstärkning inte bara av den kulturella utan även av den språkliga mångfalden i EU, en mångfald som kan bli ytterligare en konkurrensfördel på den globala marknaden, om man på lämpligt sätt bygger vidare på de språkkunskaper som finns. Kommittén vill därför varna för ett synsätt som innebär att man betraktar den ökade invandringen enbart som en belastning för EU-medlemsstaterna. Vi menar, bl.a. mot bakgrund av den demografiska utvecklingen i Europa, att denna utveckling kan ses som en möjlighet.

—

Kommittén uppmanar kommissionen att inom ramen för en fördjupad behandling av ämnet på europeisk nivå ta upp bl.a. följande ämnen som inte behandlas i grönboken:

Föredragande

:

Ursula Männle (DE–PPE), ledamot av Bayerns delstatsparlament

1.

Regionkommittén betonar vikten av utbildningssamarbetet inom EU för Europas samhälleliga och ekonomiska utveckling inom ramen för Lissabonstrategin och anser mot den bakgrunden att en förstärkning av utbildningsaspekten inom kunskapstriangeln är av central betydelse.

2.

ReK betonar att utbildningssamarbetet inom EU måste följa bestämmelserna i artiklarna 149 och 150 i EG-fördraget och beakta subsidiaritetsprincipen.

3.

Kommittén välkomnar därför att kommissionen i sin grönbok slår fast att ansvaret för utbildningspolitiken fortfarande ligger fast förankrat hos medlemsstaterna.

4.

ReK vill i detta sammanhang mot bakgrund av grönbokens titel framhålla att möjligheter och utmaningar framför allt ska hanteras inom EU-medlemsstaternas utbildningssystem, eftersom något EU-utbildningssystem inte omnämns i fördraget och den politiska utformningen av utbildningssystemen ligger på nationell, regional eller lokal nivå.

5.

Regionkommittén är trots detta klargörande med avseende på relevant beslutsnivå av den åsikten att det finns ett klart mervärde i att på europeisk nivå ta itu med utmaningar som gäller utbildningssystemen i alla medlemsstater. Härigenom kan viktiga impulser ges till inriktningen av utbildningspolitiken i medlemsstaterna.

6.

Kommittén ser en betydande vinst i att utveckla ett fördjupat informations- och erfarenhets-utbyte mellan medlemsstaterna och menar i detta sammanhang att kommissionen kan bidra till att goda metoder får spridning i medlemsstaterna.

7.

ReK vill i sammanhanget peka på den särskilda roll som Regionkommittén har, eftersom de europeiska regionala och lokala myndigheterna i vissa medlemsstater ansvarar för utbildningssystemet i viss utsträckning och i andra helt och hållet.

8.

Kommittén tillmäter resultaten av samarbetet mellan medlemsstaterna i arbetsprogrammet Utbildning 2010 stor betydelse och välkomnar särskilt åtgärderna för ”peer learning”, som möjliggör en frivillig fördjupning i en ömsesidig inlärningsprocess. Vi vill tacka medlemmarna i Peer Learning Cluster on Access and Social Inclusion för deras verksamhet.

9.

Kommittén stöder därför kommissionens initiativ att under Europeiska året för interkulturell dialog 2008 lägga fram en grönbok om migration och rörlighet som ett bidrag till integrationen av barn och ungdomar med invandrarbakgrund, och därmed till värnande av den sociala sammanhållningen.

10.

ReK välkomnar det långsiktiga värdet av informationsinsatserna i samband med Europeiska året för interkulturell dialog, och vill i det sammanhanget framför allt peka på postern om Europadagen 2008 som fått mycket stor efterfrågan inom skolområdet, vilket är glädjande.

11.

Kommittén stöder kommissionens avsikt att i ett brett samråd med den europeiska allmänheten diskutera utbildningssituationen för barn och ungdomar med invandrarbakgrund, och ser med stort intresse fram mot resultatet av detta samråd.

12.

ReK menar att de fem månader som avsatts för samrådet erbjuder tillräcklig marginal för att kunna utarbeta en utförlig ståndpunkt, och uppmanar sina ledamöter att stödja deltagande från berörda aktörer på lokal och regional nivå i detta Europatäckande samråd.

13.

Kommittén noterar dock att kommissionen redan i december 2008, dvs. innan samrådet avslutas, kommer att lägga fram förslag för en ny ram för den öppna samordningsmetoden, förslag som eventuellt också handlar om utbyte av politiska lösningar i fråga om integration av barn och ungdomar med invandrarbakgrund. ReK förväntar sig att kommissionen tar vederbörlig hänsyn till Regionkommitténs yttrande.

14.

Kommittén stöder den breda definition av begreppet ”invandrarbakgrund” som kommissionen har valt. Liksom i OECD:s undersökningar om internationell bedömning av elevprestationer (PISA) omfattas också grupper som genom födsel eller naturalisering är medborgare i de medlemsstater där de är bosatta samt barn till sådana personer.

15.

ReK välkomnar kommissionens prioritering av en tematisk inriktning på barn och ungdomar med invandrarbakgrund som samtidigt är socioekonomiskt missgynnade, eftersom denna grupp enligt Regionkommitténs åsikt är i störst behov av åtgärder.

16.

Mot bakgrund av den stora tillströmningen av medborgare från andra EU-medlemsstater och från tredje länder, menar ReK att det finns ett behov av åtgärder avseende utbildnings-systemet på nationell nivå i EU-länderna som kan stödjas genom spridning av resultaten från samråds-förfarandet samt genom åtföljande behandling av temat på EU-nivå.

17.

Regionkommittén instämmer i kommissionens åsikt att utbildning är nyckeln till integration och framgångsrikt deltagande i samhällslivet och yrkeslivet.

18.

Kommittén betonar den centrala roll som förskola och skola har när det gäller att integrera barn och ungdomar med invandrarbakgrund, och vill i det sammanhanget särskilt peka på betydelsen av att behärska undervisnings- och kommunikationsspråken, eller ett av dessa språk, i det land där man är bosatt.

19.

Regionkommittén ser i en ökad invandring en förstärkning inte bara av den kulturella utan även av den språkliga mångfalden i EU, en mångfald som kan bli ytterligare en konkurrensfördel på den globala marknaden, om man på lämpligt sätt bygger vidare på de språkkunskaper som finns.

20.

Kommittén vill i detta sammanhang generellt påpeka att invandrarnas kulturella, språkliga och intellektuella potential bör ägnas större uppmärksamhet och att legala invandrares utveckling till aktörer i det ömsesidiga kulturella utbytet bör främjas.

21.

Kommittén vill därför varna för ett synsätt som innebär att man betraktar den ökade invandringen enbart som en belastning för EU-medlemsstaterna. Vi menar, bl.a. mot bakgrund av den demografiska utvecklingen i Europa, att denna utveckling kan ses som en möjlighet.

22.

Kommittén understryker vikten av parlamentets och rådets rekommendation om nyckel-kompetenser för livslångt lärande, också med tanke på integrationen av barn och ungdomar med invandrarbakgrund.

23.

Regionkommittén noterar med oro kommissionens redovisning av utbildningssituationen för barn och ungdomar med invandrarbakgrund, ser integrationen av barn och ungdomar med invandrarbakgrund som en av de stora politiska utmaningarna och betonar det akuta handlingsbehov som finns i det avseendet.

24.

Kommittén instämmer i kommissionens åsikt att ett misslyckande när det gäller integrationen av barn och ungdomar med invandrarbakgrund i skolan kan utgöra en första länk i en kedja av misslyckanden som slutligen, via avbruten skolgång och arbetslöshet på grund av bristande kvalifikationer, leder till att hela den sociala integrationen misslyckas.

25.

Kommittén ser att flera olika faktorer samverkar (bl.a. avsaknad av eller otillräckliga kunskaper i undervisningsspråket, vilket gör det svårt att följa undervisningen och leder till bristande motivation; bristande flexibilitet i utbildningssystemet som gör att man inte kan erbjuda barn och ungdomar med invandrarbakgrund anpassad utbildning; bristfällig utbildning hos föräldrarna, som inte heller ger sina barn och ungdomar tillräcklig uppmärksamhet och tillsyn utanför skolan) och orsakar skillnaderna i resultat för barn och ungdomar med invandrarbakgrund.

26.

ReK delar helt och hållet kommissionens bedömning i meddelandet om ”Förbättrad kompetens för framtiden: En agenda för europeiskt samarbete om skolor” att skolan inte ensam kan kompensera de sociala skillnaderna mellan skolbarnen.

27.

Kommittén är övertygad om att en lyckad integration av personer med invandrarbakgrund kräver ett stort mått av vilja, tid, ansträngningar och öppenhet från alla parter.

28.

Kommittén saknar därför i grönboken en hänvisning till det individuella ansvar som föräldrar har, liksom i viss utsträckning barnen och ungdomarna beroende på deras ålder, när det gäller att visa integrationsberedskap (även om varje situation är specifik) och eget initiativ inom de ramar som erbjuds, t.ex. deltagande i utbildning och kompetenshöjande åtgärder i syfte att lindra eller övervinna kvarvarande socioekonomiska hinder.

29.

Regionkommittén betraktar skolplikten som en absolut nödvändig förutsättning för en lyckosam integration av barn och ungdomar med invandrarbakgrund, och förespråkar eftertryckligen ett nära samarbete mellan skola och föräldrar när det gäller upprätthållandet av skolplikten. Detta gäller för övrigt också åtgärder för att ge barn och ungdomar tillgång till idrotts- och simundervisning samt skolresor.

30.

Kommittén instämmer i kommissionens ståndpunkt att en central del i alla sätt att finna lösningar är ett förstärkt partnerskap med ett flertal aktörer på utbildnings- och ungdoms-området (förskola, skola, ungdomsarbete). I detta sammanhang har familjen en särskilt viktig roll eftersom den i hög grad påverkar de allmänna förväntningarna på hur livet ska se ut, och de påverkar därmed också individens framgång i skolarbetet.

31.

För att kunna utnyttja utbildningssystemets möjligheter är det absolut nödvändigt att korrekt och flytande tala de språk, eller ett av de språk, som används i det land där man är bosatt. Därför anser kommittén att man tidigast möjligt bör ge barn med invandrarbakgrund undervisning. Man skulle när grundskolan börjar på så vis redan kunna ta itu med eller undanröja språkliga svårigheter, och därmed lägga en viktig grundval för deltagande i skol-undervisningen på lika villkor.

32.

Kommittén uppmanar därför den nationella nivån och de lokala och regionala myndigheterna att ägna större uppmärksamhet åt integration av barn och ungdomar med invandrarbakgrund.

33.

ReK vill i sammanhanget uppmuntra särskilt de lokala och regionala myndigheterna att vidta åtgärder i frågor som faller under deras befogenheter.

34.

Regionkommittén välkomnar att kommissionen i grönboken inte bara inskränker sig till att beskriva situationen för barn och ungdomar med invandrarbakgrund, utan också lägger fram en sammanställning av olika politiska möjligheter att ta itu med de befintliga problemen.

35.

Kommittén välkomnar vidare att det arbetsdokument som kommissionen lagt fram (SEK(2008) 2173) som komplement till grönboken innehåller en relativt omfångsrik förteckning över ytterligare utbildningspolitiska åtgärder för integration av barn och ungdomar med invandrarbakgrund, delvis med hänvisningar till dokumentation som finns tillgänglig på Internet. Här ges en omfattande översikt över insatser på området i både enskilda medlemsstater och stater utanför EU.

36.

Kommittén vill hänvisa till de lokala och regionala myndigheternas betydelse för att finna realistiska lösningar för att bättre kunna integrera barn och ungdomar med invandrar-bakgrund.

37.

Kommittén anser att utbildningen i förskolor och daghem samt undervisningen under de första fyra skolåren är särskilt viktig för att skapa framgång i skolan för barn och ungdomar med invandrarbakgrund eftersom denna period präglar resten av utbildningsgången.

38.

Kommittén föreslår mot den bakgrunden ett förstärkt samarbete mellan skolor och offentliga bibliotek för att barn och ungdomar med invandrarbakgrund ska bli mer förtrogna med böckernas värld. Därigenom utvecklas deras språk, liksom känslan av deltagande i samhället.

39.

ReK förespråkar därför att man i förskolor och skolor lägger särskild vikt på att tidigt stödja det enskilda barnet och stärka dess självkänsla och självständighet inom ramen för arbetet med att stärka interkulturella värderingar redan i tidiga år. I det sammanhanget behövs förtroendeskapande grundläggande erfarenheter, uttrycksformer och tolkningsmöjligheter för att kunna bearbeta hela spektrumet av nya erfarenheter, så att man hos barnen så tidigt som möjligt stärker ett grundläggande åsikts- och värdesystem som ger dem möjlighet att hitta rätt i en komplex värld och att hantera kriser, förändringar och övergångar.

40.

Kommittén rekommenderar att man redan i läroplanerna för förskola och grundskola ska införa inlärningsmål för ”empati” inom ramen för de sociala färdigheterna, så att barnen lätt kan leva sig in i andras tankar och känslor och visa respekt och öppenhet i förhållande till andra människors övertygelser.

41.

Kommittén föreslår också att man särskilt beaktar könsperspektivet.

42.

ReK anser att man för att komma till rätta med problemen med skillnader i skolresultat för elever med invandrarbakgrund bör genomföra ett åtgärdspaket som omfattar språklig utbildning som ett ämnesövergripande inslag i all undervisning.

43.

Kommittén rekommenderar dessutom att man inom skolans ram förankrar en positiv framställning av ”invandrarbakgrund” som ämnesövergripande undervisningskoncept så att elever kan uppfatta den egna familjens eller klasskamraternas invandrarbakgrund som något positivt och berikande.

44.

ReK betonar nödvändigheten av rådgivning till ungdomar som har avbrutit studierna och till deras föräldrar om de möjligheter som studier och arbetsliv erbjuder till kvalificering i ett senare skede.

45.

Regionkommittén anser att det är viktigt att behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå använder de medel som frigörs genom de lägre födelsetalen i EU:s medlemsstater på utbildningsområdet för att ytterligare förbättra kvaliteten i utbildningen samt utrustningen i skolorna.

46.

Med tanke på integrationen av barn, ungdomar och vuxna med invandrarbakgrund rekommenderar kommittén användning av mediekampanjer för att påverka den allmänna opinionen. Man kan i det sammanhanget bland annat inrikta sig på lyckad integration av personer med invandrarbakgrund i det offentliga livet.

47.

Kommittén betonar invandrarnas rätt att vårda sitt hemspråk och rekommenderar att flerspråkighet främjas.

48.

Kommittén uppmanar de regionala och lokala myndigheterna att använda sin roll som arbetsgivare för att öka den interkulturella kompetensen bland medarbetarna och eventuellt andelen anställda med invandrarbakgrund, med hänsyn till lämplighet, duglighet och resultat och ett adekvat erkännande av språklig och interkulturell kompetens.

49.

ReK instämmer i kommissionens åsikt att man kan uppnå ett europeiskt mervärde genom att ta till vara medlemsstaternas intresse för ett samarbete om integration av barn och ungdomar med invandrarbakgrund i form av ett utbyte av bästa metoder mellan medlemsstater, regioner och städer.

50.

Kommittén vill emellertid betona att problematiken inte ska lösas på EU-nivå (vilket också noteras i grönboken), utan endast diskuteras. Beslut om vilka politiska åtgärder som ska vidtas tillkommer endast nationella, regionala eller lokala myndigheter.

51.

ReK uppmanar de regionala och lokala myndigheterna att noga undersöka om man kan använda finansiellt stöd från gemenskapsprogram som handlingsprogrammet för livslångt lärande (2007–2013) eller strukturfonderna för åtgärder som syftar till integrering av barn och ungdom med invandrarbakgrund eller till att främja den interkulturella dialogen. Man bör också undersöka om projekt som redan befinner sig på planeringsstadiet kan anpassas till gemenskapens befintliga stödprogram och eventuellt få ekonomiskt stöd från dessa.

52.

Kommittén vill i sammanhanget peka på möjligheterna att utnyttja Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare och uppmanar sina ledamöter på regional och lokal nivå att ha denna fond i åtanke när det gäller finansieringen av integrationsåtgärder för barn och ungdomar med invandrarbakgrund.

53.

Kommittén förväntar sig att man i tillräcklig utsträckning ska ta hänsyn till integrationen av barn och ungdomar med invandrarbakgrund inom ramen för det utkast till strategiska ramar för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet som kommissionen i december 2008 tänker lägga fram som uppföljningsstruktur för det aktuella arbets-programmet Utbildning 2010.

54.

Kommittén uppmanar kommissionen att inom ramen för en fördjupad behandling av ämnet på europeisk nivå ta upp bl.a. följande ämnen som inte behandlas i grönboken:

55.

Kommittén noterar att kommissionen förespråkar antagande av indikatorer och referensnivåer för genomsnittliga resultat när det gäller invandrarelevernas studieresultat och närvaro i skolan.

56.

När det gäller de europeiska referenskriterier (riktmärken) för grundutbildning och yrkes-utbildning som lyftes fram i rådets slutsatser från toppmötet den 5 maj 2003 påminner kommittén om att de europeiska referenskriterierna inte innehåller några mål för de enskilda länderna och inte fastställer vilka beslut som ska fattas av de olika regeringarna även om nationella åtgärder baserade på nationella prioriteringar kommer att bidra till att kriterierna uppfylls.

57.

Kommittén vill hänvisa till den sammanhängande ram för indikatorer och riktmärken som antogs under det tyska ordförandeskapet för rådet i maj 2007 för observation av framstegen med avseende på Lissabonmålen i fråga om grundutbildning och yrkesutbildning samt det faktum att medlemsstaterna inte har följt Europeiska kommissionens förslag om att anta nya indikatorer för skolområdet, dels av principiella skäl, dels p.g.a. de administrativa och finansiella kostnader som antagande av nya indikatorer skulle innebära.

58.

Kommittén betonar att fastställandet av europeiska riktmärken inom ramen för det europeiska utbildningssamarbetet bör förbli ett undantag och att tillämpningsområdet inte bör utvidgas utöver de redan befintliga fem riktmärkena, i synnerhet som det framstår allt tydligare att det i fyra fall av fem inte kommer att gå att på frivillig bas fram till 2010 uppnå de mål som fastställts på europeisk nivå.

59.

ReK vill med eftertryck påpeka att skapandet av nya indikatorer kan orsaka avsevärda administrativa extrakostnader på nationell, regional och lokal nivå som endast kan förenas med kommissionens strävanden om att minska byråkratin om det skulle finnas en positiv och utförlig kostnads- och nyttoanalys.

60.

Mot den bakgrunden förespråkar kommittén att man koncentrerar ansträngningarna till de redan befintliga indikatorerna och europeiska riktmärkena.

61.

Kommittén ser därför inte något mervärde i att man antar nya indikatorer och referensnivåer, utan anser att man bör göra en sammanställning av goda metoder med avseende på studieresultat och närvaro i skolan i fråga om barn och ungdomar med invandrarbakgrund.

62.

Regionkommittén är övertygad om att en sådan inventering med tanke på utformningen av det framtida utbildningssamarbetet inom EU kan bli en central beståndsdel i ett fördjupat utbyte av information och erfarenheter och kommer att ge viktiga impulser för den egna utformningen av integrationspolitiken på nationell, regional och lokal nivå.

63.

Kommittén uppmanar därför kommissionen att efter utvärderingen av resultaten av samrådet och efter diskussionen i relevanta organ på europeisk nivå, där även de lokala och regionala myndigheterna samt eventuellt gruppen Peer Learning Cluster on Access and Social Inclusion deltar, göra en sådan sammanställning med konkreta, praktiskt användbara lösningar för de problem som återstår i fråga om studieresultat och närvaro i skolan i fråga om barn och ungdomar med invandrarbakgrund.

64.

Kommittén anser vidare att kommissionen därefter måste ställa denna sammanställning till förfogande för behöriga ansvariga på nationell, regional och lokal nivå. En sådan sammanställning skulle bl.a. kunna omfatta goda metoder på följande områden:

65.

Regionkommittén pekar på den ökade betydelsen av e-lärande, en form av inlärning som är oberoende av tid och rum samt skapar nya möjligheter till språkinlärning och till att lära känna människor och kulturer i fjärran regioner. I samband med detta uppmanar vi kommissionen att undersöka områden där e-lärande skulle kunna användas för integration av barn och ungdomar med invandrarbakgrund.

66.

ReK vill framhålla betydelsen av samarbete med internationella organisationer (OECD, Unesco), och efterlyser i det sammanhanget ökad samverkan framför allt med Europarådet.

67.

Regionkommittén noterar att tillämpningsområdet för direktiv 77/486/EEG om undervisning av barn till migrerande arbetstagare begränsar sig till EU-medborgare. Enligt kommissionen har genomförandet av direktivet dessutom hittills varit fragmentariskt.

68.

Det faktum att direktivet inte rör tredjelandsmedborgare – och att medlemsstaterna har möjlighet att reglera enskilda aspekter som tycks särskilt viktiga med avseende på integrationen av barn och ungdomar med invandrarbakgrund genom bilaterala avtal mellan enskilda medlemsstater eller med tredjeländer – betraktar kommittén som viktiga bevis för att varken direktivets innehåll eller dess instrument utgör ett övertygande svar på den utveckling som den aktuella situationen innebär vad avser migration i Europa.

69.

Enligt grönboken hyser kommissionen avsevärda tvivel på lämpligheten i att bevara direktivet.

70.

Mot den bakgrunden rekommenderar Regionkommittén kommissionen, Europaparlamentet samt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att upphäva direktiv 77/486/EEG om undervisning av barn till migrerande arbetstagare.