52007SC1470

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 8.11.2007

SEK(2007) 1470

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR åtföljande

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Det europeiska initiativet för e-integration

”Att vara en del av informationssamhället”

Sammanfattning avKONSEKVENSANALYS[KOM(2007) slutlig][SEK(2007) 1469]

Inledning

Den här konsekvensanalysen hör ihop med förslaget till meddelande om det europeiska i2010-initiativet för e-integration med titeln ”Att vara en del av informationssamhället” (nedan kallat meddelandet). Det kommer i slutet av en lång politisk process och ett samråd med deltagande av berörda aktörer och medlemsstaternas företrädare. Det bygger också på resultaten från studier om läget i fråga om e-integration och näraliggande politikområden.

Meddelandet stödjer ett antal politiska åtgärder som syftar till att uppnå ett integrerat informationssamhälle och därmed bidra till att uppnå de mål som fastställdes i den ministerdeklaration om e-integration som antogs i Riga den 11 juni 2006 av 34 europeiska länder[1].

De åtgärder som föreslås i meddelandet är inte av lagstiftningskaraktär och innebär inte några administrativa eller finansiella bördor. Konsekvensanalysen behandlar de politiska utmaningarna, beskriver tänkbara lösningar, tillhandahåller en kvalitativ bedömning av de olika alternativens konsekvenser och även några kvantitativa bedömningar av scenarion om alla e-integrationsmål skulle uppnås. Den uppfyller helt principen om proportionerlig analys som fastställs i riktlinjerna för konsekvensanalyser[2].

Konsekvensanalysen är också ett svar på uppmaningen i 2005 års meddelande om e-tillgänglighet om att läget inom det här området skulle analyseras under 2007. En förutsättning för att personer med funktionshinder (e-tillgänglighet) och Europas åldrande användare ska kunna dra nytta av informations- och kommunikationstekniken är att den utformas så att de kan använda den. Konsekvensanalysen konstaterar att framstegen varit små och att ytterligare åtgärder bör genomföras under 2008. Därför anges att en preliminär analys ska göras av dessa åtgärder och att ytterligare samråd med aktörer och konsekvensanalyser ska hållas under 2008.

Vad är e-integration och varför bryr vi oss om det?

E-integration definierades i Rigadeklarationen som något som omfattar både integrerad informations- och kommunikationsteknik och en användning av IKT för att uppnå bredare integrationsmål. Med andra ord avser e-integration den omfattning med vilken informations- och kommunikationstekniken bidrar till att skapa lika förutsättningar för och främja ett deltagande i samhällslivet på alla nivåer. Detta sker genom att man förbättrar de sociala relationerna, främjar ekonomiska möjligheter till sysselsättning och företagsamhet, utvecklar kulturella aspekter av samhället och uppmuntrar samhällsengagemang.

Utmaningens omfattning: Hur många släpar efter?

Den snabba IKT-utvecklingen skapar stora möjligheter genom att de enskilda kan utnyttja informations- och kunskapssamhällets fördelar. IKT har blivit en förutsättning för många för att vara aktiva och starka samhällsmedborgare. Tekniken skapar dock även nya hinder när det gäller geografisk tillgång till IKT-mervärdestjänster, tillgänglighet för personer med funktionshinder och äldre användare, skillnader i anställbarhet beroende på utbildningsnivå, kompetens och motivation, sociala klyftor beroende på kostnaderna för användningen. Om inget görs kommer dessa hinder att förstärka varandra och därmed riskera att, vid sidan av de tydliga digitala klyftorna, skapa stora sociala och ekonomiska avstånd i det europeiska samhället. Man beräknar att 30–40 % av befolkningen inte tar del i informationssamhället på grund av geografiskt läge, funktionshinder och ålder, kön, etnicitet, otillräckliga kunskaper och bristande information eller svåra ekonomiska förhållanden (utifrån denna siffra kan man göra uppskattningen att omkring 200 miljoner européer inte använder Internet) [3].

De grupper som påverkas mest och som politiken kan komma att inriktas på är (data för EU-27 år 2006): Personer med funktionshinder i allmänhet: Omkring 74 miljoner personer i EU (detta inkluderar både allvarliga och mindre allvarliga handikapp) [4]; Européer nära fattigdomsstrecket: 98 miljoner (varav omkring 9 % är förvärvsarbetande fattiga) Utlandsfödda: omkring 15 miljoner Dessutom följande: Lågutbildade som inte använder Internet: omkring 74 miljoner Förvärvsarbetande som inte använder Internet: omkring 89,5 miljoner Ungdomar (15–24) som inte använder Internet: omkring 18 miljoner |

- Varför behöver EU agera?

Konsekvensanalysen visar att politiken för e-integration bör stärkas och samordnas bättre på EU-nivå. Om alla andra faktorer är oförändrade är det styrkt att stora risker föreligger för att ny IKT leder till tydliga nya former av utestängning, nämligen digital utestängning. Samtidigt är det många möjligheter som inte realiseras, vilket medför betydande förluster i fråga om sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Utan övergripande politiska åtgärder kommer informationssamhällets ekonomiska och sociala möjligheter att stängas för många människor i Europa.

Den första ”Rigaindikatorerna”[5] (bilaga 2 i konsekvensanalysen) och andra undersökningar visar att det fortfarande finns ihållande skillnader vad gäller tillgång, tillgänglighet och användning av IKT-verktyg och –tjänster. Skillnaderna i användning är betydande. Följande siffror gällde 2006 för regelbunden Internetanvändning: 76 % för personer med hög formell utbildning, 25 % för lågutbildade och personer utan formell utbildning. 58 % för förvärvsarbetande och 36 % för arbetslösa. 51 % i tätbefolkade områden och 35 % i glesbygd. 15 miljoner studenter använder fortfarande inte Internet, vilket hämmar utbildningen. I åldersgruppen 16–24 år var det 18 miljoner, men i åldersgruppen 24–55 använder omkring 50 % fortfarande inte Internet. Omkring 20 miljoner arbetslösa använder inte Internet. Klyftan mellan kvinnor och män har nästan försvunnit när det gäller Internetanvändning, men könsfrågor kvarstår i fråga om e-integration. Bristande användarvänlighet för IKT (brist på e-tillgänglighet är ett hinder för funktionshindrade och äldre: Endast 5 % av de offentliga webbplatserna i EU-27 uppfyller minimikraven i normer och riktlinjer för webbtillgänglighet. Tillgången till undertextning av audiovisuella program varierar mycket (från 2,5 % till 95 %). Tillgången till teckenspråkstolkning är ännu sämre än undertextningen och högst varierande, från mindre än 0,5 % till 5 %. Andelen sändningar med ljudtolkning varierar från mindre än 1 % till över 10 %. Det finns också en stor fragmentering inom produktutbuden när det gäller inbyggda tillgänglighetsfunktioner i persondatorer och datorprogram. Klyftorna mellan stad och landsbygd märks också när det gäller bredbandstäckning och –tillgång. 89 % av befolkningen i EU-27 hade bredbandstäckning vid utgången av 2006 (92 % i EU-15). På landsbygden är den genomsnittliga täckningen endast 71 %, med lägre nedladdningshastigheter. Skillnader i fråga om digital kompetens: Endast 57 % av européerna har någon form av Internet- eller datorkompetens. De lågutbildade, äldre och ekonomiskt inaktiva har sämst dator- och Internetkunskaper. Skillnader i fråga om användningen av e-förvaltningstjänster. I åldersgruppen 15–74 gällde 2006 följande siffror i EU-27: 21 % använde tjänsten för att få information. 13,3 % laddade ner formulär. 8,8 % utförde transaktioner. Skillnader i IKT-användning beroende på ålder: 71 % i åldersgruppen 16–24 jämfört med endast 10 % i åldersgruppen 65–74 använder Internet. 43 miljoner i åldersgruppen 55–64 och 37 miljoner i åldersgruppen 65–74 använder inte Internet. |

- Hur mycket kan EU vinna på e-integration?

E-integration har ett stort ekonomiskt värde för Europa. E-integration är en central drivkraft för en bred hållbar tillväxt som gagnar samhället som helhet. Inledande beräkningar visar att vinsterna av en e-integration i EU kan vara i storleksordningen 35 till 85 miljarder euro på fem år.

Vilka syften stöds?

Det övergripande syftet med en e-integrationsstrategi är att främja både integrerad IKT och användningen av IKT för att uppnå allmänna integrationsmål och samtidigt skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och nya affärsmöjligheter.

Genom att mobilisera alla aktörer (medlemsstater, näringslivsaktörer och det civila samhället) och de tillgängliga politiska instrumenten avser man att omvandla e-integration från en social nödvändighet till en betydande ekonomisk möjlighet för Europa. Ett steg som rekommenderas i den här konsekvensanalysen är insatser för att öka kunskaperna om denna avsikt och ett åtagande om att främja e-integration.

Konsekvensanalysen föreslår tre mer specifika mål för att beakta e-integrationsutmaningarna för användarna, näringslivet och myndigheterna.

- Användare: Att överbrygga klyftorna i fråga om digital tillgång, tillgänglighet, överkomlighet och förmåga .

- IKT-branschen och tjänsteleverantörer: Att främja IKT för alla som en livskraftig och blomstrande företagsamhet .

- Myndigheter: Att vidta åtgärder och initiativ som syftar till en enhetlig och effektiv e-integrationspolitik.

Vilka politiska alternativ analyserades?

Konsekvensanalysen analyserar följande politiska alternativ för e-integration och går vidare med en specifik analys av situationen i fråga om e-tillgänglighet såsom krävdes i meddelandet om e-tillgänglighet från 2005 [6] :

1. Bibehållande av status quo. När det gäller e-tillgänglighet hanteras detta alternativ genom analys av den nuvarande lagstiftningen.

2. Ett begränsat angreppssätt , där specifika åtgärder vidtas på EU-nivå inom olika områden, utan ytterligare samordning av eller samverkan mellan insatser och endast begränsade åtgärder för riskgrupper. När det gäller området e-tillgänglighet granskas inom det här alternativet en begränsad ansträngning för att förbättra samordningen mellan medlemsstaternas och aktörernas åtgärder.

3. En integrerad och enhetlig strategi för att förbättra samverkan och effekterna a) som i högre grad koncentreras till de särskilda behoven för grupper i riskzonen, b) som samordnar och integrerar olika politikområden, c) som fokuseras både på att hjälpa grupper skörda frukterna av informationssamhället och på att använda IKT för att effektivare tillhandahålla tjänster åt dem, d) som bygger på stärkta och mer solida kunskaper och på kvantitativa bevis som ligger till grund för övervaknings- och utvärderingsmekanismer, och e) som ökar kunskaperna och engagemanget. Inom området e-tillgänglighet innefattar det här alternativet en granskning av de preliminära effekterna av åtgärder för att stärka lagstiftningen.

Vilka åtgärder föreslås?

Konsekvensanalysen visar och argumenterar för att det finns ett stort mervärde av att behandla e-integration på EU-nivå genom att förbättra den politiska sammanhållningen inom EU, mobilisera nyckelaktörer (medlemsstater, näringsliv och användare), se till att e-integration beaktas inom alla politikområden och att utreda olika sätt att ytterligare förbättra lagstiftningen om e-tillgänglighet. Detta förutsätter åtgärder för att öka medvetenheten och engagemanget på politisk nivå och bland aktörerna genom att ge uppmärksamhet åt evenemang och initiativ som framhäver e-integrationens betydelse och visar på framsteg.

Dessutom föreslås åtgärder inom följande tre områden:

- För det första, att skapa rätt förutsättningar för allas deltagande i informationssamhället. Flera stora hinder för informationssamhället finns fortfarande kvar. Ett av dessa är e-tillgänglighet. Stora produktivitetsförluster orsakas av bristen på e-tillgänglighet, trots att kostnaderna för en anpassning skulle vara begränsade. Fragmenteringen hindrar framsteg. Näringslivet anser att bristen på gemensam strategi för e-tillgänglighet är ett hinder för den inre marknaden. Även bristen på prioritering och samarbete mellan användare och industri hämmar dock framstegen. Både näringslivet och medlemsstaterna förväntas öka sina insatser för att uppnå e-tillgänglighet. Konsekvensanalysen visar att den här frågan måste prioriteras och föreslår bland annat att en övergripande strategi ska undersökas för e-tillgänglighetslagstiftning (dvs. en som inte är specifik för en enda typ av teknik eller användning), som är förenlig med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.

- Förutom e-tillgänglighet bör också den grundläggande digitala kompetensen förbättras. I detta syfte förväntas näringslivet och medlemsstaterna samarbeta i högre grad. Likaså behöver tillgången till bredbandsnät förbättras, särskilt i landsbygdsområden, där regionala myndigheter och näringslivet bör uppmanas att intensifiera sina insatser.

- För det andra, att snabbt uppnå ett reellt deltagande från målgrupper som riskerar att utestängas och att förbättra livskvaliteten. För att grupper som löper stor risk att utestängas från informationssamhällets vinster bör ett antal målinriktade åtgärder antingen vidtas eller, om sådana redan inletts, genomföras på ett kraftfullare sätt på grundval av sammanhållna agendor. Det rör sig om åtgärder för att undanröja risken för utestängning från informationssamhället för äldre personer och personer som riskerar att utestängas på grund av sitt hälsotillstånd. Åtgärderna ska bygga på den gemensamma EU-agenda som fastställs i handlingsplanen ”Förbättrade villkor för åldrande i informationssamhället” och ett nytt initiativ för telemedicin. Det ansågs också särskilt meningsfullt att utveckla och dela gemensamma strategier för tillhandahållande av integrerade offentliga tjänster till socialt utsatta grupper, på grundval av handlingsplanen för e-förvaltning. En process bör också inledas för att vid behov definiera ytterligare målinriktade åtgärder i slutet av 2008 (t.ex. för marginaliserade ungdomar och invandrare som riskerar utestängning).

- För det tredje, att uppnå samverkan mellan åtgärderna för e-integration för att maximera de varaktiga effekterna. Även om e-integration är ett brett och löst sammanhållet område när det gäller faktorer och aktörer finns det ett stort mervärde i gemensam övervakning och benchmarking, på grundval av Rigaindikatorerna som redan håller på att utvecklas samt ett stärkt samarbete kring denna gemensamma strategi av användarna och deras företrädare, näringslivet, myndigheter och Europeiska kommissionen, som kan stärka användarnas röst genom stärkt kompetens och samarbete när det gäller e-integration. E-integrationseffekternas varaktighet anses i grunden vara kopplade till att e-integration beaktas inom alla områden, vilket innebär att sådana hänsyn tas redan tidigt i den tekniska utformningen och utvecklingen (design för alla) och att informationssamhällesdimensionen är en väsentlig del i den allmänna politiken mot social och ekonomisk utslagning (informationssamhällesstödd integrationspolitik).

Med tanke på hur fragmenterat e-integrationsarbetet hittills har varit och mängden av alltför småskaliga åtgärder finns det i mervärde i arbete på EU-nivå för att öka kunskaperna och utbyta god praxis. Den här strategin bör bygga vidare på många andra initiativ som tagits av aktörerna, och förbättra dem med en gemensam profil, som ett antal informationsåtgärder som kulminerar som ett viktigt bidrag till en politisk e-integrationskonferens med stort genomslag i slutet av 2008.

Vilket europeiskt mervärde kommer det här att ge?

Det europeiska e-integrationsinitiativets mervärde bygger på dess bidrag till förverkligandet av gemensamma och systematiska metoder för e-integration , genom att förbättra samverkan mellan olika politiska initiativ på EU-nivå och nationellt och lokalt. Det bygger också på insatser för att skapa kluster av näringslivsledda initiativ, öka deras genomslagskraft och se till att framgångsrika initiativ imiteras. Tanken är att initiativet därigenom ska ge de så kallade multiplikatoreffekter som krävs för att öka de positiva effekterna av pågående åtgärder på alla nivåer.

På samma sätt som orsakerna till det digitala utestängandet ömsesidigt stärker varandra, gör även vinsterna av integrationen i informationssamhället det när väl de nödvändiga drivkrafterna aktiveras och fungerar på ett samverkande sätt. Denna process väntas ge större sociala och ekonomiska effekter genom att stärka den aktiva integrationen av enskilda i EU:s ekonomi och samhälle och genom att främja en inre marknad för integrerande teknik och tjänster och främja forskning och innovation inom detta område. Det föreslås att framstegen ska mätas utifrån ett antal indikatorer på utbuds- och efterfrågesidan (Rigaindikatorerna). Inledande beräkningar i den här konsekvensanalysen kopplar sådana framsteg till bland annat ekonomiska vinster. Framtida studier och modeller kommer att styrka detta ytterligare och öka kunskaperna om förhållandet mellan dessa indikatorer och de allmänna ekonomiska och sociala framstegen.

[1] I deklarationen (11 juni 2006) fastställdes mål för att minska de digitala skillnaderna när det gällde IKT och åldrande, geografiska klyftor, e-tillgänglighet, digital kompetens, IKT för kulturell mångfald och e-förvaltning som integrerar alla. http://ec.europa.eu/information_society/events/ict_riga_2006/doc/declaration_riga.pdf

[2] “Broad policy-defining document”, som föreskriver att konsekvenserna ska analyseras på ett preliminärt och i huvudsak kvalitativt sätt (riktlinjer för konsekvensanalys, SEK(2005) 791, s. 8).

[3] Eurostat, undersökning av IKT-användningen i EU:s hushåll och individer (i åldrarna 16–74) 2006.

[4] Rapport från kommunikationskommittén (COCOM), 2004, som bygger på Eurostat-data. I rapporten uppskattas att omkring 15 % av EU:s totala befolkning har någon form av funktionshinder. De andra mått som används är de funktionshindrades andel av de förvärvsarbetande (baserat på Eurostat-data). Under 2002 angav 44,6 miljoner personer (dvs. en av sex, eller 15,7 %) av befolkningen mellan 16 och 64 år i EU-25 att de hade långvariga hälsoproblem eller funktionshinder. Eurostat, Statistics in focus, Theme 3 – 26/2003 (http://ec.europa.eu/employment_social/health_safety/docs/disabled_%202002_en.pdf ).

[5] Ett antal indikatorer som kan övervaka framsteg i förhållande till målen i Rigadeklarationen.

[6] Meddelande om e-tillgänglighet, KOM(2005) 425: ”Två år efter offentliggörandet av detta meddelande kommer kommissionen att utvärdera hur dessa åtgärder utfallit”. Kommissionen ”kan sedan, efter en grundlig konsekvensbedömning, komma att överväga ytterligare åtgärder, även lagstiftning om detta anses nödvändigt”. ”Detta arbete för att förbättra e-tillgängligheten kommer i sin tur att bidra till det redan aviserade 2008 europeiska initiativet om e-integration”.