52007SC1190

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 19.9.2007

SEK(2007) 1190

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Bilaga till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om en ny strategi för djurhälsa för Europeiska unionen (2007–2013) enligt principen ”Det är bättre att förebygga än att behandla” SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Ny strategi för djurhälsa (2007–2013)

{KOM(2007) 539 slutlig}{SEK(2007) 1189}

SAMMANFATTNING

Ny strategi för djurhälsa (2007–2013)

Gemenskapen har kommit långt med sin djurhälsopolitik sedan den först började utarbetas i början av 1960-talet. Införandet av gemensamma bestämmelser på EU-nivå för handel med djur och saluföring av djurprodukter har spelat en viktig roll för att garantera en adekvat säkerhets- och hälsostandard, och har underlättat handeln inom gemenskapen och förbättrat djurhälsan generellt. De större kriser och sjukdomsutbrott som förekommit under de senaste åren har lett till att den gemensamma djurhälsopolitiken har vidareutvecklats.

En utvärdering inleddes av GD Hälsa och konsumentskydd 2004 för att bedöma vilka resultat som uppnåtts genom den gemensamma djurhälsopolitiken under det senaste årtiondet. Under utvärderingen behandlades en rad olika frågor som sammanfattas i detta dokument. Initiativet syftar till att diskutera dessa frågor och de nya utmaningar som den gemensamma djurhälsopolitiken står inför idag.

Bland de huvudfrågor som fastställdes vid utvärderingen kan nämnas den nuvarande djurhälsopolitikens stora komplexitet, bristen på övergripande strategi och särskilt bristande fokus på förebyggande av sjukdomar. Dessa frågor har i sin tur lett till ytterligare problem, t.ex. brist på konsekvens och samstämmighet med den politik som förs på andra områden. Andra frågor som diskuterades vid utvärderingen var behovet av bättre kommunikation och berörda parters engagemang i beslutsfattandet samt behovet att förtydliga parternas roller och ansvarsområden. Problem som rör den nuvarande budgetramen och genomförandet av importkontroller på nationell nivå har också tagits upp. Det har vidare konstaterats att bedömningen av resultaten av den gemensamma djurhälsopolitiken har varit alltför begränsad.

De övergripande målen för den gemensamma djurhälsopolitiken är att säkerställa en hög nivå på folkhälsan, och samtidigt bidra till ökad ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft och främja bra jordbruksmetoder som förebygger överföring av djursjukdomar, som innebär att standarderna för djurens välfärd följs och som främjar en hållbar utveckling. För att uppnå dessa övergripande mål har särskilda mål ställts upp för den gemensamma djurhälsopolitiken. EU bör inrikta sina åtgärder på djursjukdomar med stor relevans för EU genom att profilera och kategorisera biologiska och kemiska risker samt genom att fastställa prioriteringar, kvantifierbara mål och resultatindikatorer och de medel som behövs för att motverka konstaterade hot. Man bör också arbeta för ökad öppenhet och mer verkningsfulla åtgärder för att förebygga och bekämpa sjukdomar genom att införa ett enda tydligare regelverk och bestämmelser och mekanismer som underlättar internationell handel. Samtidigt måste man dock säkerställa en hög nivå på folkhälsan och djurhälsan, skapa incitament för riskförebyggande inom jordbruket och ökat ansvar för jordbrukssektorn när det gäller att förebygga sjukdomar samt förbättra övervakningen och krisberedskapen. EU kommer att stimulera innovation, vetenskap och forskning för att tillhandahålla bättre verktyg för bekämpning av djursjukdomar. Initiativet ska också att bidra till EU:s övrgripande mål, särskilt i fråga om bättre lagstiftning och Lissabonstrategin.

Tre olika alternativ för att hantera de problem som konstaterades vid utvärderingen har beaktats i detta dokument. Konsekvensbedömningen innehåller ingen detaljerad beskrivning av de olika delalternativ som övervägts för varje särskild fråga eftersom en sådan bedömning redan gjorts i samband med utvärderingen och ingår i slutrapporten om utvärderingen. De tre alternativen innefattar det valda delalternativet för varje särskild fråga. Det första alternativet, ”ingen förändring”, innebär att man fortsätter med den nuvarande djurhälsopolitiken. Det andra alternativet var att införa en ny ”mjuk” djurhälsostrategi inriktad på verktyg för ”mjuk lagstiftning” i syfte att skapa bättre kommunikation, samarbete och tekniskt stöd till tredjeländer. Detta alternativ skulle också innebära stöd till vetenskap och forskning och att frågor som rör genomförandet i medlemsstaterna beaktas. Det sista alternativet var att införa en ny mångfacetterad djurhälsostrategi. Den strategin skulle utgå från de åtgärder som beskrivs i andra alternativet men skulle också innefatta vissa rättsliga åtgärder, bl.a. nya övergripande bestämmelser, eventuellt utarbetande av ett harmoniserat kostnadsdelningssystem, utarbetandet av en exportstrategi på EU-nivå samt införande av elektroniska metoder för identifiering och certifiering av djur.

De sociala och ekonomiska konsekvenserna och miljökonsekvenserna av dessa tre alternativ har bedömts i detta dokument. Bedömningen var i detta skede främst kvalitativ på grund av iniatitivets bredd och eftersom ytterligare studier planeras för att mer ingående undersöka konsekvenserna (särskilt i fråga om kostnader och nytta) av de viktigaste planerade åtgärderna. I bilaga II ges närmare information om de olika studier som planeras. Eventuella nya lagförslag måste dock alltid genomgå särskild konsekvensbedömning innan de läggs fram.

Efter den här bedömningen drogs den övergripande slutsatsen att alternativ 3 var det bästa sättet att hantera de frågor som togs upp vid utvärderingen och de nya utmaningar som den gemensamma djurhälsopolitiken står inför, eftersom alternativ 2 trots de positiva effekterna inte skulle ge en heltäckande lösning på de konstaterade problemen.