52007PC0395

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.7.2007

KOM(2007) 395 slutlig

2007/0145 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeländer (Erasmus Mundus) (2009-2013)

(framlagt av kommissionen) [SEK(2007) 949][SEK(2007) 950]

MOTIVERING

FÖRSLAGETS BAKGRUND |

110 | Förslagets skäl och mål Den högre utbildningen internationaliseras alltmer på grund av den tilltagande globaliseringen. Gemenskapen och dess medlemsstater bör därför sträva efter att förbereda sina medborgare på en global miljö genom att arbeta in den internationella dimensionen i alla sina system för högre utbildning. Det viktigaste målet för det nya Erasmus Mundus-programmet är att öka kvaliteten i den europeiska högre utbildningen, främja dialog mellan och förståelse av olika samhällen och kulturer genom samarbete mellan högre utbildningsanstalter och personliga kontakter, främja målen för EU:s yttre politik samt bidra till en hållbar utveckling av tredjeländernas högre utbildning. I den meningen utgör det här förslaget ett nytt angreppssätt och har ett vidare syfte när det gäller politik, mål och verksamhetstyper än det nuvarande Erasmus Mundus-programmet. Högre utbildningsanstalter är också arenor för dialog och utbyten mellan kulturer. Ett program för utbildning och rörlighet som bygger på internationella kopplingar och utbyte av individer kan stärka de politiska, kulturella, pedagogiska och ekonomiska banden mellan Europeiska unionen och omvärlden. Kommissionen har tidigare redovisat sin åsikt om vad den högre utbildningen behöver ta itu med, bl.a. i meddelandet ”Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten - Utbildning, forskning och innovation” (KOM(2006) 208 slutlig, maj 2006). På det här området inser de högre utbildningsanstalterna behovet av att knyta internationella kontakter med högskolor i övriga världen och försöka locka till sig en större andel internationellt rörliga studenter och forskare till sina institutioner. Dessutom måste gemenskapens verksamhet på det här området ta hänsyn till EU:s utrikespolitik och dess samarbete med utomeuropeiska länder enligt kommissionens meddelande ”Europa i världen — några praktiska förslag om hur man skall kunna uppnå ökad samstämmighet, effektivitet och synlighet” (KOM(2006) 278 slutlig). Högskolor och studenter från hela världen kommer att kunna dra nytta av det nya Erasmus Mundus-programmet. Det nuvarande Erasmus Mundus-programmet löper ut 2008. Enligt artikel 12 i beslutet om programmet skall kommissionen lägga fram ett meddelande om programmets fortsättning senast den 31 december 2007. |

120 | Allmän bakgrund Antalet internationellt rörliga studenter som vill utbilda sig utomlands fortsätter att öka: 1,8 miljoner under 2001, 2,5 miljoner under 2004 och uppskattningsvis 7,2 miljoner under 2025, varav 70 % från Asien. Den senaste statistiken tyder på att konkurrensen om läshuvudena har blivit intensivare, och att några europeiska länder har blivit stora aktörer på området. Sex länder tog under 2004 emot 67 % av världens rörliga studenter: USA (23 %), Förenade kungariket (12 %), Tyskland (11 %), Frankrike (10 %), Australien (7 %) och Japan (5 %). Europa[1] tog emot 44 % av alla internationella studenter (1,1 miljoner studenter). Andelen utländska studenter ökade 1999–2004 med 109 % för Japan, 81 % för Frankrike, 45 % för Tyskland, 42 % för Australien, 29 % för Förenade kungariket samt 17 % för USA. Europa ligger dock efter USA när det gäller vissa centrala akademiska indikatorer. Under 2003 promoverades 1 167 000 doktorer i EU:s dåvarande 25 medlemsstater, att jämföras med 1 335 000 i USA. USA och Japan ligger också före Europa när det gäller anställning av forskare. Antalet forskare per 1000 personer i arbetskraften uppgick 2003 till 5,5 (EU-25), 9,1 (USA) respektive 10,1 (Japan). Även om några europeiska länder har börjat locka till sig stora skaror internationella studenter, känner inte alltid högskolorna i tredjeländerna till eller uppskattar Europas ställning som högkvalitativ utbildare, och samma sak gäller studenter som letar efter en utbildning av högsta internationella kvalitet. Dessutom är det stora flertalet internationella studenter i Europa koncentrerat till ett fåtal europeiska länder. En undersökning från 2006 om uppfattningar i tredje länder om den europeiska högre utbildningen visar att studenter sätter USA högst när det gäller innovation, dynamik och konkurrens (både inom högre utbildning och i samhället i stort). Mot detta ställs en bild av ett traditionellt Europa som släpar efter när det gäller modernitet, innovationskapacitet och tolerans. Studenter från Asien, det viktigaste segmentet på marknaden, rankar USA framför Europa på alla de här akademiska och sysselsättningsrelaterade områdena: kvalitet på laboratorier, bibliotek och andra faciliteter; utbildningens kvalitet; de mest prestigefyllda högskolorna; examinas anseende; utsikter att få jobb och stanna kvar efter examen; möjligheter att arbeta under studietiden. Många utomeuropeiska studenter ser också Europas kulturella och språkliga mångfald som ett problem. Utifrån upplevs Europas högre utbildning som förvirrande och splittrad med många olika nationella system och undervisningsspråk. Bristen på enhetlig information om möjligheter att studera i Europa stärker det här intrycket. Samtidigt rankas Europa högt när det gäller utbildningens kvalitet, även om USA får bättre betyg i detta avseende. Europa slår USA när det gäller kultur, säkerhet samt utbildningens tillgänglighet och överkomlighet. Det pågående Erasmus Mundus-programmet svarar på den internationalisering som Europas högre utbildning står inför. Att stärka den europeiska högre utbildningens attraktionskraft och image i världen och främja rörlighet mellan Europa om omvärlden kan bidra till det mer övergripande målet att anpassa utbildningssystemen till kunskapssamhällets krav och den moderniseringsprocess inom den högre utbildningen som kommissionen tog upp i sitt meddelande från maj 2006 (se ovan). Det pågående Erasmus Mundus-programmet har fått de europeiska högre utbildningsanstalterna att börja kombinera sina individuella starka sidor och sin pedagogiska mångfald för att försöka locka till sig de bästa internationellt rörliga studenterna till europeiska studieprogram i världsklass. Samtidigt försöker Erasmus Mundus genom sitt samarbete med tredjeländer också stärka högre utbildningsanstalter i vissa regioner i världen genom att stimulera deras kapacitet till internationellt samarbete och öka rörligheten mellan Europa och dessa regioner. Under konsekvensbedömningen framkom att alternativet att låta programmet löpa ut (dvs. inte göra någonting) kunde få allvarliga följder för kvaliteten på de studenter och akademiker som kommer till Europa utifrån, för den europeiska högre utbildningens tillgänglighet och image i världen och för främjandet av interkulturell dialog och förståelse. |

130 | Befintliga bestämmelser på förslagets område Det nuvarande Erasmus Mundus-programmet (2004–2008) antogs av Europaparlamentet och rådet den 5 december 2003 (beslut nr 2317/2003/EG). Dess samarbete med tredjeländer bygger på olika rådsförordningar, det reviderade Cotonouavtalet och det interna avtalet för 2008–2013, som är finansieringsrättsakterna för samarbete med enskilda utomeuropeiska regioner. Enligt förslaget skall den andra omgången av Erasmus Mundus (2009–2013) fortsätta med verksamheten i den första omgången, samarbetet med tredjeländer skall integreras fastare, programmet skall omfatta alla nivåer av den högre utbildningen, de europeiska studenternas finansieringsmöjligheter skall förbättras och möjligheterna till samarbete med högskolor i utomeuropeiska länder skall utökas. |

140 | Förenlighet med EU:s övriga politikområden och mål Med tanke på den högre utbildningens centrala betydelse för social-, kultur- och näringspolitik finns det många kopplingar mellan det här förslaget till program och andra av gemenskapens politiska insatser. Hänsyn har därför tagits till relaterade gemenskapsprogram och mål, såsom programmet för livslångt lärande, Marie Curie-programmet, det ännu inte införda Europeiska tekniska institutet, Tempusprogrammet, Atlantisprogrammet, avtalet med Kanada om högre utbildning samt andra program för samarbete med tredjeländer som Alßan, Alfa, Edulink och Asia-Link. Det finns kontinuitet mellan den nuvarande och nästa omgången av Erasmus Mundus. Den nyskapande, bredare täckningen ger nästa omgång av Erasmus Mundus utformningen av ett globalt program som sammanför EU:s interna och externa politik. Det stärker EU:s politiska enhetlighet, image och närvaro på andra kontinenter. Ett nära samarbete med kommissionens delegationer är nödvändigt för programmens framgång och synlighet såväl som för EU:s yttre samarbete i allmänhet. Målen för nästa omgång av Erasmus Mundus förefaller vara förenliga med och ofta starkt komplementära med målen för befintliga initiativ på liknande områden, vilket medför stora samverkansfördelar mellan programmen. Dessutom överensstämmer förslagets mål med de mer övergripande målen för Lissabonstrategin och Bolognaprocessen samt med kommissionens senaste meddelanden om högre utbildning. Då de senaste undersökningarna bland utomeuropeiska Erasmus Mundus-studenter visar att det fortfarande finns problem med utfärdandet av visum till utomeuropeiska studenter kommer kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av rådets direktiv 2004/114/EG om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete. |

SAMRÅD MED DE BERÖRDA PARTERNA OCH KONSEKVENSBEDÖMNING |

Samråd med de berörda parterna |

211 | Metoder för samrådet, målgrupper och de svarandes allmänna profil Kommissionen frågade deltagarna i Erasmus Mundus-programmet och berörda parter (högre utbildningsanstalter, organisationer verksamma inom högre utbildning, studenter, akademiker, nationella informations- och kontaktpunkter för Erasmus Mundus, nationella myndigheter) om programmets framtid på följande sätt: ett seminarium om europeiska och utomeuropeiska Erasmus Mundus-studenter i juni 2006; ett informellt möte i Erasmus Mundus-programkommittén (nationella myndigheter) i november 2006; en konferens om attraktionskraft med ett brett urval deltagare från Europa och andra länder i november 2006; en konferens om Erasmus Mundus-masterkurser (europeiska högre utbildningsanstalter) i december 2006; ett möte för de nationella informations- och kontaktpunkterna för Erasmus Mundus i december 2006. |

212 | Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats De berörda parterna hade tydligt positiva synpunkter. Deras synpunkter var väsentligen följande: fortsätt med högkvalitativa integrerade masterprogram och heltäckande stipendier för studenter från tredjeländer för att bevara programmets inriktning på hög kvalitet i den högre utbildningen; ge bidrag till europeiska studenter som vill delta i programmen för att göra programmen trovärdigare; utvidga programmet till doktorandnivån; samarbeta med utomeuropeiska högre utbildningsanstalter. Dessa synpunkter har beaktats i utformningen av nästa omgång av Erasmus Mundus-programmet. |

213 | Ett öppet samråd hölls på Internet från den 5 februari 2007 till den 9 mars 2007. Kommissionen fick 417 svar som sedan juni 2007 finns på http://ec.europa.eu/erasmus-mundus |

Inhämtande av expertråd |

229 | Ingen extern expertis behövdes. |

230 | Konsekvensbedömning I konsekvensbedömningen, som bygger på underlag som externa konsulter lämnat till kommissionen i januari–april 2007, övervägdes tre alternativ: Alternativ 1: Erasmus Mundus-programmet och det externa samarbetet fortsätter i nuvarande form. Med detta alternativ fortsätter främjandet av den europeiska högre utbildningens internationalisering, kvalitet och identitet i nuvarande tappning. Huvuddelen av programmet har kvar sin inriktning på att attrahera de bästa internationella studenterna och akademikerna till integrerade masterprogram i världsklass i Europa. Det externa samarbetet förblir utanför det egentliga programmet. Alternativet har fördelen att det bevarar kontinuiteten och fokuseringen på ett begränsat antal väldefinierade verksamheter. Däremot ignoreras erfarenheterna från det nuvarande programmet och de berörda parternas synpunkter, samtidigt som man försitter tillfället att samla två mycket näraliggande verksamheter i ett sammanhängande program. Alternativ 2: Erasmus Mundus-programmet ändras och utvidgas. I detta alternativ ändras och utökas programmet jämfört med nu. Integrerade masterprogram i världsklass i Europa och stipendier för de bästa internationella studenterna och akademikerna kvarstår som en del i programmet, men det utvidgas till doktorandnivån och till stipendier för europeiska studenter. Genom en annan del av programmet, externt samarbete, utökas programmet till alla andra nivåer av högre utbildning (kandidat, doktorand och postdoktorand) och andra former av samarbete med utomeuropeiska högre utbildningsanstalter, bl.a. genom ökad rörlighet mellan Europa och omvärlden. Detta har fördelen att man beaktar erfarenheterna och de berörda parternas synpunkter och att man gör gemenskapens insatser för högre utbildning i tredjeländer mer enhetliga och tydliga. Programmet riskerar dock att tappa fokus genom att det blir för stort och heterogent. Alternativ 3: Erasmus Mundus-programmet läggs ned. Den europeiska högre utbildningens internationalisering, kvalitet och synlighet behandlas inte längre i ett särskilt gemenskapsprogram utan genom nationella initiativ och andra befintliga gemenskapsprogram och gemenskapsisnatser. Det här alternativet har knappast några fördelar alls, eftersom den entusiasm som det nuvarande programmet skapat och en central stimulans för samarbete mellan högre utbildningsanstalter i och utanför Europa skulle rinna ut i sanden. I konsekvensbedömningsrapporten föreslås att Erasmus Mundus-programmet skall bygga på alternativ 2. |

231 | Kommissionen har gjort en konsekvensbedömning, och rapporten från konsekvensbedömningen finns sedan juni 2007 på http://ec.europa.eu/erasmus-mundus |

FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA UTFORMNING |

305 | Sammanfattning av förslaget Insats 1 (gemensamma program, inbegripet stipendier) stödjer utmärkta gemensamma master- och doktorandprogram som erbjuds av en grupp av högre utbildningsanstalter från Europa och eventuellt tredjeländer. Dessutom ingår heltäckande stipendier till de mest begåvande studenterna från Europa och tredjeländer för att följa dessa gemensamma program samt kortfristiga stipendier för utmärkta akademiker från Europa och tredjeländer för att forska eller undervisa inom dessa program. Insatsen skall främja samarbete mellan högre utbildningsanstalter och akademisk personal i Europa och tredjeländer för att skapa spetskompetenscentrer och tillhandahålla högutbildad arbetskraft. Insats 2 (partnerskap med högre utbildningsanstalter i tredjeländer, inbegripet stipendier) stödjer breda samarbetspartnerskap mellan högre utbildningsanstalter i och utanför Europa som grund för strukturerat samarbete för att underlätta kunskapsöverföring till anstalter i tredjeländer och för kort- eller långfristigt utbyte av studenter och akademiker på alla nivåer inom den högre utbildningen, i syfte att utveckla de mänskliga resurserna och kapaciteten till internationellt samarbete hos tredjelandsanstalterna i överensstämmelse med EU:s yttre politik med de aktuella länderna. Det är fråga om internationellt samarbete som gynnar alla och motverkar kompetensflykt. Det överensstämmer därför fullständigt med EU:s politik gentemot de aktuella partnerländerna i syfte att främja deras hållbara utveckling. Insats 3 (öka den europeiska högre utbildningens attraktionskraft) stödjer transnationella initiativ, undersökningar, projekt, evenemang och annan verksamhet för att stärka den europeiska högre utbildningens attraktionskraft, tillgänglighet, profil och synlighet i världen. |

310 | Rättslig grund Erasmus Mundus-programmet bygger på artikel 149 i fördraget. Det har formen av ett beslut av Europaparlamentet och rådet, där hänvisningar görs till de olika rådsförordningar som utgör gemenskapens finansieringsinstrument inom området för samarbete med enskilda regioner i världen. |

320 | Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig då förslaget inte omfattas av gemenskapens ensamma behörighet. |

Förslagets mål kan inte i tillräckligt stor utsträckning uppnås av medlemsstaterna av följande skäl. |

321 | Det finns stora skillnader i de europeiska ländernas sätt att stimulera tredjelandsstudenters rörlighet. Några EU-stater har infört program för rörlighet, medan andra är mindre aktiva på området. De befintliga nationella programmens mål varierar och är inte enhetliga eller integrerade. De nationella initiativen bidrar inte heller till att höja profilen för det europeiska högskolesamarbetet på ett sätt som blir mer än summan av de ingående delarna. |

323 | Individuella initiativ av enskilda högre utbildningsanstalter eller medlemsstater är visserligen mycket positiva som sådana och värdefulla komplement till gemenskapens insatser, men de blir ofta kvar på den bilaterala nivån och får inte samma europeiska effekt som ett europeiskt samarbetsinstrument. Den europeiska högre utbildningens image i världen skulle fortsätta att bero på ett litet antal medlemsstater, och fördelarna med Europa som helhet som lärosäte skulle inte föras fram. |

Förslagets mål kan bättre uppnås med gemenskapsåtgärder av följande skäl. |

324 | Karaktären på den utmaning som Europa står inför på det här området är sådan att samordnade åtgärder på europeisk nivå torde bli effektivare än nationella, regionala och lokala åtgärder, eftersom det gör det möjligt att kartlägga hög kvalitet, samla resurser i internationellt partnerskap, täcka in fler geografiska områden och skapa rörlighet som omfattar mer än ett europeiskt land. Förslaget stimulerar europeiskt och internationellt samarbete mellan högre utbildningsanstalter, uppmuntrar internationell rörlighet för studenter och akademiker och skall skapa ett varumärke för den europeiska högre utbildningen i världen. Definitionsmässigt är gemenskapen bättre lämpad att uppnå dessa mål än medlemsstaterna. |

325 | Den viktigaste kvalitativa indikatorn på om mer samarbete på europeisk nivå kan förbättra nuläget är att Europa bör få en image som den mest attraktiva destinationen för studier för internationellt rörliga studenter och forskare. |

Förslaget överensstämmer därför med subsidiaritetsprincipen. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen av följande skäl. |

331 | Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen eftersom det kan genomföras inom den ram för högre utbildning som redan existerar i medlemsstaterna. Det uppmuntrar nya tillvägagångssätt som de högre utbildningsanstalterna enligt interimsutvärderingen av det pågående programmet anser genomförbara. |

332 | I programmet kommer standardbelopp och enhetskostnader att användas i görligaste mån som beräkningsgrund för bidrag, så att stödmottagarnas administrativa belastning hålls så låg som möjligt. |

Val av regleringsform |

342 | Ett handlingsprogram på gemenskapsnivå är den enda tänkbara rättsakten för stimulans av samarbete inom högre utbildning. Artikel 149, som programmet är baserat på, medger inga andra rättsakter. |

BUDGETKONSEKVENSER |

401 | Totalbudgeten för hela programmets löptid (2009–2013) för insatserna 1 och 3 (gemensamma master- och doktorandprogram, inbegripet stipendier, och projekt för attraktionskraft) uppgår till 493,69 miljoner euro. Insats 2 (partnerskap med högre läroanstalter i enskilda tredjeländer, inbegripet rörlighet) finansieras via instrument för yttre samarbete enligt de instrumentens bestämmelser och förfaranden. Kommissionens mål är att för programmets hela löptid (2009–2013) anslå ett preliminärt totalbelopp på upp till 460 miljoner euro för insats 2 i andra omgången av Erasmus Mundus. Preliminära bidrag från de olika instrumenten för yttre politik och från Europeiska utvecklingsfonden är följande: - Europeiska grannskaps- och partnerinstrumentet: 140 miljoner euro - Finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete: 240 miljoner euro - Finansieringsinstrumentet för samarbete med industriländer: 20 miljoner euro - Instrumentet för stöd inför anslutningen: 30 miljoner euro - 10:e Europeiska utvecklingsfonden: 30 miljoner euro Närmare programplanering och årliga anslag för varje totalanslag inom det preliminära totalbeloppet på 460 miljoner euro kommer att bestämmas senare enligt bestämmelserna och förfarandena för varje instrument och Europeiska utvecklingsfonden, dock senast 1 juli 2008 för perioden 2009–2010 och 1 juli 2010 för perioden 2011–2013. |

YTTERLIGARE INFORMATION |

560 | Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Förslaget rör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och bör därför omfatta det. |

E-13665 |

1. 2007/0145 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeländer (Erasmus Mundus) (2009-2013)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 149.4,

med beaktande av kommissionens förslag[2],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[4],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

(1) I Europaparlamentets och rådets beslut nr 2317/2003/EG[5] inrättas ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeländer (Erasmus Mundus) (2004–2008).

(2) I rådets förordning (EG) nr 1085/2006[6] inrättas ett instrument för stöd inför anslutningen. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006[7] inrättas ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument. I rådets förordning (EG) nr 1934/2006[8] inrättas ett finansieringsinstrument för samarbete med industriländer och andra höginkomstländer och territorier. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006[9] inrättas ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete. Europeiska utvecklingsfonden regleras i partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000, i dess ändrade lydelse enligt avtalet undertecknat i Luxemburg den 25 juni 2005 (rådets beslut 2005/599/EG)[10], och i det interna avtalet om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet (beslut nr 1/2006 av AVS–EG-ministerrådet, 2006/608/EG)[11].

(3) Genom Bolognadeklarationen, som undertecknades av 29 europeiska länders utbildningsministrar den 19 juni 1999, inrättades en mellanstatlig process med syftet att skapa ett ”europeiskt område för högre utbildning” senast 2010, en process som har gemenskapens aktiva stöd. Vid ett möte i London den 17–18 maj 2007 antog 45 utbildningsministrar från de länder som deltar i Bolognaprocessen strategin ”The European Higher Education Area in a Global Setting” och angav då som prioriteringar för 2009 förbättrad information om det europeiska området för högre utbildning och förbättrat erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning med andra delar av världen.

(4) Vid Europeiska rådets extra möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 sattes som strategiskt mål för Europeiska unionen att den skulle bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, och rådet (utbildning) uppmanades att allmänt reflektera över konkreta framtida mål för utbildningssystemen, med tonvikt på gemensamma utmaningar och prioriteringar under hänsynstagande till den nationella mångfalden. Den 12 februari 2001 antog rådet en rapport om utbildningssystemens konkreta framtida mål. Den 14 juni 2002 antog det ett utförligt arbetsprogram om uppföljningen av dessa mål, vilka förutsätter gemenskapsstöd. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002 sattes målet att göra Europeiska unionens utbildningssystem världsledande senast 2010.

(5) I kommissionens meddelanden ”Att mobilisera Europas intellektuella resurser”[12] och ”Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten ”[13] och i förslaget till förordning om inrättande av Europeiska tekniska institutet[14] betonas att Europas högre utbildningsanstalter måste överkomma sin splittring och med förenade krafter eftersträva ökad kvalitet inom undervisning och forskning och bättre möta arbetsmarknadens skiftande behov. Europeiska rådet tillstyrkte vid sitt möte i juni 2006 att den europeiska högre utbildningen behövde moderniseras.

(6) Vid interimsutvärderingen av det befintliga Erasmus Mundus-programmet och det öppna offentliga samrådet om programmets framtid betonades relevansen hos det nuvarande programmets mål och insatser, samtidigt som man uttryckte ett önskemål om kontinuitet med några ändringar, t.ex. att programmet bör utvidgas till doktorandnivå, att högre utbildningsanstalter i tredjeländer och deras behov bör integreras mer i programmet samt att europeiska deltagare i programmet bör få större medelstilldelning.

(7) Att öka den europeiska högre utbildningens kvalitet, främja förståelse mellan folken, bidra till en hållbar utveckling av tredjeländers högre utbildning, undvika kompetensflykt samt gynna utsatta grupper är de centrala målen för ett samarbetsprogram inom högre utbildning med inriktning på tredjeländer. Det effektivaste sättet att nå dessa mål i ett kvalitetsinriktat program är starkt integrerade studieprogram på doktorandnivå, samarbetspartnerskap med tredjeländer, stipendier för de mest begåvande studenterna samt projekt för att öka den europeiska högre utbildningens attraktionskraft i världen.

(8) Kampen mot alla former av utslagning, exempelvis rasism och främlingsfientlighet, behöver intensifieras, vilket även gäller gemenskapens ansträngningar att främja dialog och förståelse mellan kulturer i världen. Därvidlag bör man beakta den högre utbildningens sociala dimension samt idealen om demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna, särskilt som rörlighet uppmuntrar människor att upptäcka nya kulturella och sociala miljöer och underlättar förståelsen för dem, vilket i sin tur bidrar till att se till att ingen grupp av medborgare eller personer från tredjeländer utestängs eller missgynnas i den mening som avses i artikel 21.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(9) Vid gemenskapens verksamhet inom högre utbildning bör språkinlärning och språkundervisning och språklig mångfald prioriteras. Språkinlärning och språkundervisning har särskild betydelse med avseende på tredjeländer.

(10) I kommissionens meddelande ”Europa i världen — några praktiska förslag om hur man skall kunna uppnå ökad samstämmighet, effektivitet och synlighet”[15] behandlas de utmaningar inom den yttre politiken som EU står inför, bl.a. hur tillgängliga inre och yttre politiska instrument kan användas enhetligare och effektivare. Dessutom har kommissionen i samband med sitt meddelande ”Västra Balkans väg mot EU: stärkt stabilitet och välstånd”[16], rekommenderat att möjligheterna till rörlighet bör utökas för akademiker och studenter inom den högre utbildningens alla nivåer från den regionen.

(11) Under åren 2004–2008 kompletterades Erasmus Mundus-stipendierna av landsspecifika stipendier finansierade genom kommissionens instrument för yttre samarbete för att öka antalet stipendiater som studerade i Europa från särskilda tredjeländer, såsom Kina, Indien, länderna på västra Balkan och AVS-länderna. Med tanke på de positiva erfarenheterna av denna ordning kan liknande möjligheter övervägas i framtiden i enlighet med de politiska prioriteringarna, bestämmelserna och förfarandena i de aktuella instrumenten för yttre samarbete.

(12) I all sin verksamhet måste gemenskapen sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet i enlighet med artikel 3.2 i fördraget.

(13) Det finns behov av att öka tillträdet för personer från missgynnade grupper och aktivt beakta funktionshindrades särskilda inlärningsbehov vid genomförandet av alla delar av programmet, även genom beviljande av större bidrag för att avspegla merkostnaderna för funktionshindrade deltagare.

(14) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006[17] och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 478/2007 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 i dess ändrade lydelse enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006[18], som skyddar gemenskapens ekonomiska intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och enhetlighet i val av budgetinstrument samt proportionalitet mellan mängden medel och den administrativa bördan för användning av dem.

(15) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av behovet av multilaterala partnerskap, multilateral rörlighet och informationsutbyte mellan gemenskapen och tredjeländer, och de därför, på grund av de nödvändiga åtgärdernas karaktär bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(16) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra de insatser som avses i artikel 4.1 a och artikel 4.1 c i det här beslutet bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[19]. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra de insatser som avses i artikel 4.1 b i det här beslutet bör antas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1085/2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument, rådets förordning (EG) nr 1934/2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för samarbete med industriländer och andra höginkomstländer och territorier, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete, partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000, i dess ändrade lydelse enligt avtalet undertecknat i Luxemburg den 25 juni 2005 (rådets beslut 2005/599/EG), och det interna avtalet mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen EG-fördraget är tillämplig (beslut nr 1/2006 av AVS–EG-ministerrådet, 2006/608/EG).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

2. Härmed inrättas ett program — ”Erasmus Mundus” (nedan kallat ”programmet”) — för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeländer samt för utveckling av tredjeländers högre utbildning.

3. Programmet skall genomföras under en period som börjar den 1 januari 2009 och slutar den 31 december 2013. Förberedande åtgärder, inbegripet beslut av kommissionen i enlighet med artikel 7, får genomföras från och med det att detta beslut träder i kraft.

4. Programmet skall understödja och komplettera åtgärder vidtagna i och av medlemsstaterna, under fullständigt hänsynstagande till deras ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt deras kulturella och språkliga mångfald.

5. Utveckling av mänskliga resurser i enskilda tredjeländer, särskilt genomförandet av de insatser inom programmet som avses i artikel 4.1 b, skall genomföras i enlighet med förordningarna (EG) nr 1085/2006, 1638/2006, 1905/2006 och 1934/2006 samt besluten 599/2005/EG och 608/2006/EG.

Artikel 2

Definition er

I detta beslut gäller följande definitioner:

6. högre utbildningsanstalt: varje institution som enligt nationell lagstiftning eller praxis utfärdar bevis över behörighet eller examina på denna nivå, oavsett vad dessa institutioner kallas.

7. kandidatstudent (student i den första cykeln): person som studerar vid en högre utbildningsanstalt för att erhålla en första högre examen.

8. masterstudent (student i den andra cykeln): person som studerar vid en högre utbildningsanstalt och som redan har erhållit en första högre examen.

9. doktorand (student i den tredje cykeln): forskare i ett tidigt stadium under de första fyra åren (motsvarande heltid) av sin forskningskarriär, som räknas med början den dag då han eller hon erhåller den examen som formellt berättigar till doktorandstudier.

10. postdoktorandforskare: erfaren forskare som har doktorsexamen eller motsvarigheten till minst fyra års forskningserfarenhet på heltid, inklusive tiden för forskarutbildning, efter att ha erhållit den examen som formellt berättigar till doktorandstudier.

11. akademiker: person med utmärkta akademiska eller yrkesrelaterade erfarenheter som föreläser eller forskar.

12. personal inom högre utbildning: personer som genom sin tjänst är direkt involverade i utbildningsprocessen inom högre utbildning.

13. tredjeland: land som inte är medlemsstat i Europeiska unionen och som inte deltar i programmet i enlighet med artikel 9. När tredjeland används om en enskild avses en person som inte är medborgare eller bosatt i någon av medlemsstaterna eller de länder som deltar i programmet i enlighet med artikel 9 och som inte har bedrivit sin huvudsakliga verksamhet (studier, arbete osv.) i mer än sammanlagt tolv månader de senaste fem åren i någon av medlemsstaterna eller de länder som deltar i programmet i enlighet med artikel 9. När tredjeland används om en anstalt avses en anstalt som inte är belägen i någon av medlemsstaterna eller de länder som deltar i programmet i enlighet med artikel 9. De länder som deltar i programmet för livslångt lärande[20] betraktas inte som tredjeländer vid genomförandet av de av programmets insatser som avses i artikel 4.1 b.

14. europeiskt land: land som är medlemsstat i Europeiska unionen eller som deltar i programmet i enlighet med artikel 9. När europeisk används om en enskild avses en person som är medborgare eller bosatt i någon av medlemsstaterna eller de länder som deltar i programmet i enlighet med artikel 9 eller som har bedrivit sin huvudsakliga verksamhet (studier, arbete osv.) i mer än sammanlagt tolv månader de senaste fem åren i någon av medlemsstaterna eller de länder som deltar i programmet i enlighet med artikel 9. När europeisk används om en anstalt avses en anstalt som är belägen i någon av medlemsstaterna eller de länder som deltar i programmet i enlighet med artikel 9.

15. kandidatstudier (första cykeln): program för studier inom högre utbildning som varar i minst tre år och leder till en första examen.

16. masterstudier (andra cykeln): program för studier inom högre utbildning som följer efter en första examen om minst tre år och som leder till en andra eller högre examen.

17. doktorandstudier (tredje cykeln): forskningsinriktade program för studier inom högre utbildning som följer efter en högre examen om minst fyra eller fem år och som leder till en doktorsexamen.

18. postdoktorandstudier: studier inom högre utbildning eller forskning som följer på en högre examen om minst åtta år.

19. rörlighet: att fysiskt flytta till ett annat land för studier, arbetslivserfarenhet, forskning, annan inlärning, undervisning eller forskning eller relaterad administrativ verksamhet, i förekommande fall kompletterad med förberedande undervisning i värdlandets språk.

20. dubbel eller multipel examen: två eller fler nationella examensbevis som utfärdas av två eller fler högre utbildningsanstalter och som erkänns officiellt i de länder där de anstalter som utfärdar examensbevisen är belägna.

21. gemensam examen: ett enda examensbevis som utfärdas av minst två högre utbildningsanstalter som erbjuder ett integrerat program och som erkänns officiellt i de länder där de anstalter som utfärdar examensbevisen är belägna.

22. företag: alla enheter som bedriver näringsverksamhet inom offentlig och privat sektor, oavsett storlek, associationsform eller bransch, inklusive den sociala ekonomin.

Artikel 3

Programmets mål

23. Programmets övergripande mål är att höja den europeiska högre utbildningens kvalitet och främja dialog och förståelse mellan folk och kulturer genom samarbete med tredjeländer samt att främja de övergripande målen för EU:s yttre politik och bidra till tredjeländernas hållbara utveckling inom den högre utbildningen.

24. Programmets särskilda mål är

a) att främja strukturerat samarbete mellan högre utbildningsanstalter och akademisk personal i Europa och tredjeländer för att skapa spetskompetenscentrum och tillhandahålla högutbildade mänskliga resurser,

b) att bidra till ett ömsesidigt berikande av samhällen genom att utveckla en resurs av högt kvalificerade, öppna och internationellt erfarna människor tack vare främjande av rörlighet för tredjeländernas mest begåvande studenterna och akademiker, som kan erhålla kvalifikationer eller erfarenhet i Europeiska unionen, och rörlighet för de mest begåvade europeiska studenterna och akademikerna till tredjeländer,

c) att bidra till utvecklingen av de högre utbildningsanstalternas mänskliga resurser och kapacitet till internationell samarbete i tredjeländerna genom ökad rörlighet mellan Europeiska unionen och tredjeländerna,

d) att förbättra tillgången till och öka synligheten för den europeiska högre utbildningen i världen och stärka dess attraktionskraft för medborgare i tredjeländer.

25. Kommissionen skall se till att ingen grupp av EU-medborgare eller personer från tredjeländer utesluts eller missgynnas.

Artikel 4

Programmets insatser

26. Programmets mål enligt artikel 3 skall eftersträvas genom följande insatser:

27. Gemensamma Erasmus Mundus-masterprogram och gemensamma doktorandprogram av utmärkt akademisk kvalitet, inbegripet ett system för stipendier.

28. Partnerskap mellan högre utbildningsanstalter i Europa och tredjeländer som grundval för strukturerat samarbete, utbyte och rörlighet inom alla nivåer av den högre utbildningen.

29. Åtgärder för att öka Europas attraktionskraft som utbildningsplats.

30. Dessa insatser skall genomföras enligt de förfaranden som anges i bilagan, och för de av programmets insatser som avses i artikel 4.1 b enligt förfarandena i de rättsakter som omnämns i artikel 1.4, samt på följande sätt, där så är lämpligt i kombination:

31. stöd till utvecklingen av gemensamma utbildningsprogram och samarbetsnätverk för utbyte av erfarenhet och god praxis,

32. förstärkt stöd till rörlighet mellan gemenskapen och tredjeländer för personer inom högre utbildning,

33. främjande av språkfärdighet, helst genom att studenterna ges möjlighet att lära sig minst två av de språk som talas i de länder där de högre utbildningsanstalterna är belägna, och genom främjande av förståelsen av andra kulturer,

34. stöd till pilotprojekt som bygger på partnerskap med en yttre dimension utformad för att utveckla innovation och kvalitet inom den högre utbildningen,

35. stöd till analyser och uppföljning av den högre utbildningens tendenser och utveckling i ett internationellt perspektiv.

3. Programmet möjliggör tekniska stödåtgärder, inbegripet undersökningar, expertmöten samt information och publikationer med direkt anknytning till uppfyllelse av programmets mål.

4. De insatser som avses i denna artikel får genomföras genom inbjudan att lämna förslag eller anbud eller direkt av kommissionen.

Artikel 5

Tillträde till programmet

Enligt de villkor och former för genomförandet som anges i bilagan och i enlighet med definitionerna i artikel 2 är detta program särskilt inriktat på

a) högre utbildningsanstalter,

b) studenter på alla nivåer inom den högre utbildningen,

c) akademiker eller yrkesverksamma inom föreläsning eller forskning,

d) personal som är direkt involverad inom den högre utbildningen,

e) andra offentliga eller privata organ som är verksamma inom den högre utbildningen,

f) företag samt handels- och industrikammare,

g) forskningscentrum.

Artikel 6

Kommissionens och medlemsstaternas uppgifter

1. Kommissionen skall

36. se till att de gemenskapsinsatser som ingår i programmet genomförs verkningsfullt och effektivt i enlighet med bilagan och för de insatser inom programmet som avses i artikel 4.1 b i enlighet med de rättsakter som omnämns i artikel 1.4,

37. beakta medlemsstaternas bilaterala samarbete med tredjeländer,

38. eftersträva samverkansfördelar och där så är lämpligt utforma gemensamma insatser med andra gemenskapsprogram och gemenskapsinsatser inom högre utbildning och forskning.

2. Medlemsstaterna skall

39. vidta nödvändiga åtgärder för att se till att programmet drivs effektivt på nationell nivå med delaktighet av alla berörda parter inom den högre utbildningen enligt nationell praxis, inbegripet sådana åtgärder som anses lämpliga för att undanröja rättsliga och administrativa hinder,

40. utse lämpliga strukturer för att samarbeta med kommissionen,

41. uppmuntra möjliga samverkansfördelar med andra gemenskapsprogram och eventuella liknande nationella initiativ som tas av medlemsstaterna.

3. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna ombesörja

42. lämplig information, publicitet och uppföljning för de insatser som får stöd inom programmet,

43. spridning av resultaten av insatserna i programmet.

Artikel 7

Genomförandeåtgärder

1. Alla åtgärder som behövs för att genomföra insatsen som avses i artikel 4.1. b omfattas inte av detta beslut, utan regleras enligt förfarandena i de rättsakter som omnämns i artikel 1.4.

2. Följande åtgärder, som är nödvändiga för att genomföra de andra insatserna i detta beslut, skall antas av kommissionen i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 8.2:

44. Den årliga arbetsplanen, inklusive prioriteringar.

45. Den årliga budgeten, fördelningen av medel mellan programmets olika insatser och vägledande bidragsbelopp.

46. De allmänna riktlinjerna för genomförandet av programmet.

47. Urvalskriterier och urvalsförfaranden, inklusive urvalskommitténs sammansättning och arbetsordning.

48. Arrangemangen för övervakning och utvärdering av programmet samt för spridning och överföring av resultat.

3. Alla andra åtgärder som behövs för att genomföra detta beslut, med undantag för urvalsbeslut, skall antas i enlighet med det rådgivande förfarandet i artikel 8.3.

Artikel 8

Kommittéförfarande

49. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

50. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

51. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

52. Kommittén skall anta sin egen arbetsordning.

Artikel 9

Andra länders deltagande i programmet på samma villkor som medlemsstaterna

Programmet skall vara öppet för deltagande av

a) de Eftaländer som är medlemmar i EES, på de villkor som anges i EES-avtalet,

b) de kandidatländer som har en anslutningsstrategi, i enlighet med de allmänna principer och villkor som anges i ramavtalen med dessa länder för deras deltagande i gemenskapsprogram,

c) länderna på västra Balkan, i enlighet med de allmänna principer och villkor som anges i ramavtalet med dessa länder för deras deltagande i gemenskapsprogram,

d) Schweiziska edsförbundet, förutsatt att ett bilateralt avtal om detta deltagande ingås med det landet.

Artikel 10

Övergripande frågor

Vid genomförandet av programmet skall vederbörlig hänsyn tas för att se till att det fullständigt bidrar till främjandet av gemenskapens övergripande politiska mål, särskilt genom

a) att stärka den europeiska ekonomins kunskapsbas och bidra till att stärka Europeiska unionens globala konkurrenskraft,

b) att främja medvetenheten om den kulturella och språkliga mångfaldens betydelse för Europa, och behovet av att bekämpa rasism och främlingsfientlighet,

c) att ta hänsyn till studenter med särskilda behov, bl.a. genom att bidra till deras integration i gängse högre utbildning,

d) att främja jämställdhet och bidra till kampen mot alla former av diskriminering på grundval av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Artikel 11

Överensstämmelse och komplementaritet med annan politik

53. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna säkerställa programmets övergripande överensstämmelse och komplementaritet med annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsinsatser, särskilt programmet för livslångt lärande, det sjunde ramprogrammet för forskning, programmen för yttre samarbete samt Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare.

54. Kommissionen skall regelbundet informera den kommitté som avses i artikel 8.1 om gemenskapsinitiativ på relevanta områden, se till att det finns en fungerande kommunikation, och i förekommande fall gemensamma insatser mellan detta program och de program och insatser för högre utbildning som genomförs inom ramen för gemenskapens samarbete med tredjeländer, inbegripet bilaterala avtal, och med behöriga internationella organisationer.

Artikel 12

Finansiering

55. Budgetramen för genomförande av de insatser inom programmet som avses i artikel 4.1 a, 4.1 c och 4.3 och som anges i bilagan till beslutet – insats 1, insats 3 och därtill hörande tekniska stödåtgärder – för den tid som anges i artikel 1.2 fastställs härmed till 493,69 miljoner euro.

56. Budgetramen för genomförande av de insatser i programmet som avses i artikel 4.1 b och artikel 4.3 och som anges i bilagan till beslutet – insats 2 och därtill hörande tekniska stödåtgärder – för den tid som anges i artikel 1.2 skall fastställas i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som anges i de rättsakter för yttre samarbete som avses i artikel 1.4.

57. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom budgetplanens ramar.

Artikel 13

Övervakning och utvärdering

58. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna regelbundet övervaka programmet. Resultaten av övervakningen och utvärderingen av programmet och det föregående programmet skall utnyttjas när programmet genomförs. Övervakningen skall omfatta de rapporter som avses i punkt 3 samt särskilda verksamheter.

59. Kommissionen skall regelbundet utvärdera programmet med beaktande av de mål som avses i artikel 3, programmets verkan i stort samt komplementariteten mellan insatserna enligt detta program och insatser som genomförs i enlighet med annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsinsatser.

60. Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén överlämna följande:

a) Senast den 31 mars 2012 en preliminär utvärderingsrapport om resultat och kvalitativa och kvantitativa aspekter av programmets genomförande.

b) Senast den 30 juni 2012 ett meddelande om programmets fortsättning.

c) Senast den 31 december 2015 en utvärderingsrapport.

Artikel 14

Övergångsbestämmelser

61. Insatser som inleds senast den 31 december 2008 i enlighet med beslut 2317/2003/EG skall förvaltas i enlighet med det beslutets bestämmelser, med undantag för att kommittén som inrättades genom det beslutet skall ersättas av den kommitté som inrättas i artikel 8 i det här beslutet.

62. Insatser som inleds senast den 31 december 2008 i enlighet med förfarandena i de rättsakter som anges i artikel 1.4 skall förvaltas i enlighet med bestämmelserna i de rättsakterna.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

GEMENSKAPSINSATSER, URVALSFÖRFARANDEN OCH FINANSIELLA BESTÄMMELSER

INSATS 1: GEMENSAMMA ERASMUS MUNDUS-PROGRAM, INBEGRIPET STIPENDIER

INSATS 2: ERASMUS MUNDUS-PARTNERSKAP MED HÖGRE UTBILDNINGSANSTALTER I TREDJELÄNDER

INSATS 3: ÖKA DEN EUROPEISKA HÖGRE UTBILDNINGENS ATTRAKTIONSKRAFT

TEKNISKA STÖDÅTGÄRDER

URVALSFÖRFARANDEN

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

INSATS 1: GEMENSAMMA ERASMUS MUNDUS-PROGRAM, INBEGRIPET STIPENDIER

A. ERASMUS MUNDUS-MASTERPROGRAM

63. Gemenskapen skall välja ut masterprogram av utmärkt akademisk kvalitet som inom programmet benämns ”Erasmus Mundus-masterprogram”.

64. Inom programmet skall följande gälla för Erasmus Mundus-masterprogram:

a) De skall omfatta högre utbildningsanstalter från minst tre olika europeiska länder.

b) De får omfatta högre utbildningsanstalter från tredjeländer.

c) De skall genomföra ett studieprogram som omfattar en studietid vid minst två av de tre anstalter som avses under punkt a. Om masterprogrammen omfattar en eller flera anstalter från tredjeländer enligt punkt b skall de europeiska studenternas rörlighet dessutom omfatta en studietid vid en av dessa tredjelandsanstalter.

d) De skall i förekommande fall uppmuntra praktik som en del av studieprogrammet.

e) De skall ha inbyggda former för erkännande av studietid bedriven vid partneranstalter som bygger på eller är kompatibla med Europeiska systemet för överföring av studiemeriter.

f) De skall leda till att de deltagande anstalterna utfärdar gemensamma, dubbla eller multipla examina som erkänns eller ackrediteras av de europeiska länderna. Företräde ges åt gemensamma examina.

g) De skall inrätta strikta förfaranden för egenutvärdering och samtycka till att bli granskade av externa experter för att säkra masterprogrammets kontinuerligt höga kvalitet.

h) De skall reservera ett minimiantal platser för och ta emot europeiska studenter och tredjelandsstudenter som tilldelats ekonomiskt stöd inom programmet.

i) De skall fastställa öppna gemensamma inträdesvillkor där vederbörlig hänsyn tas till bl.a. jämlikhet och jämställdhet.

j) De skall fastställa en gemensam terminsavgift oavsett var studenterna i masterprogrammet faktiskt studerar.

k) De skall förbinda sig att följa de regler som är tillämpliga på förfarandet för urval av stipendiater (studenter och akademiker).

l) De skall införa lämpliga arrangemang för att underlätta tillträdet för och mottagandet av europeiska studenter och tredjelandsstudenter (informationscentrum, logi, hjälp med visum osv.).

m) De skall, utan att det påverkar undervisningsspråket, möjliggöra användning av minst två europeiska språk som talas i den medlemsstat där de högre utbildningsanstalter som deltar i Erasmus Mundus-masterprogrammet är belägna och enligt vad som är lämpligt sörja för språkliga förberedelser och språklig hjälp för studenter, särskilt genom kurser som de aktuella anstalterna anordnar.

65. Erasmus Mundus-masterprogram kommer att väljas ut för en femårsperiod med ett årligt förnyelseförfarande på grundval av lägesrapporter.

66. Erasmus Mundus-masterprogram som valts ut under det föregående Erasmus Mundus-programmet kommer att fortsätta inom denna insats till slutet av den period för vilken de har valts ut, med förbehåll för ett årligt förnyelseförfarande på grundval av lägesrapporter.

B. ERASMUS MUNDUS-DOKTORANDPROGRAM

67. Gemenskapen skall välja ut doktorandprogram av utmärkt akademisk kvalitet som inom programmet benämns ”Erasmus Mundus-doktorandprogram”.

68. Inom programmet skall följande gälla för Erasmus Mundus-doktorandprogram:

a) De skall omfatta högre utbildningsanstalter från minst tre olika europeiska länder och andra relevanta partner för att säkerställa innovation och anställbarhet.

b) De får omfatta högre utbildningsanstalter och andra relevanta partner från tredjeländer.

c) De skall genomföra ett doktorandprogram som omfattar en studie- och forskningstid vid minst två av de tre anstalter som avses under punkt a. Om masterprogrammen omfattar en eller flera anstalter från tredjeländer enligt punkt b skall de europeiska doktorandernas rörlighet dessutom omfatta en studie- och forskningstid vid en av dessa tredjelandsanstalter.

d) De skall i förekommande fall uppmuntra praktik som en del av doktorandprogrammet.

e) De skall ha inbyggda former för erkännande av studie- och forskningstid bedriven vid partneranstalter som bygger på eller är kompatibla med Europeiska systemet för överföring av studiemeriter.

f) De skall leda till att de deltagande anstalterna utfärdar gemensamma, dubbla eller multipla examina som erkänns eller ackrediteras av de europeiska länderna. Företräde ges åt gemensamma examina.

g) De skall inrätta strikta förfaranden för egenutvärdering och samtycka till att bli granskade av externa experter för att säkra doktorandprogrammets kontinuerligt höga kvalitet.

h) De skall reservera ett minimiantal platser för och ta emot europeiska doktorander och tredjelandsdoktorander som tilldelats ekonomiskt stöd inom programmet.

i) De skall fastställa öppna gemensamma inträdesvillkor där vederbörlig hänsyn tas till bl.a. jämlikhet och jämställdhet.

j) De skall fastställa en gemensam terminsavgift oavsett var doktoranderna i doktorandprogrammet faktiskt studerar och forskar.

k) De skall förbinda sig att följa de regler som är tillämpliga på förfarandet för urval av doktorander.

l) De skall införa lämpliga arrangemang för att underlätta tillträdet för och mottagandet av europeiska doktorander och tredjelandsdoktorander (informationscentrum, logi, hjälp med visum osv.).

m) De skall garantera att anställningskontrakt ges till doktorander med stipendier, om nationell lagstiftning medger detta.

n) De skall, utan att det påverkar undervisningsspråket, möjliggöra användning av minst två europeiska språk som talas i den medlemsstat där de högre utbildningsanstalter som deltar i Erasmus Mundus-doktorandprogrammet är belägna och enligt vad som är lämpligt sörja för språkliga förberedelser och språklig hjälp för doktoranderna, särskilt genom kurser som de aktuella anstalterna anordnar.

69. Erasmus Mundus-doktorandprogram kommer att väljas ut för en femårsperiod med ett årligt förnyelseförfarande på grundval av lägesrapporter, och perioden kan omfatta ett års förberedelser innan doktorander rekryteras.

C. STIPENDIER

70. Gemenskapen får bevilja heltäckande stipendier till masterstudenter och doktorander från tredjeländer och Europa samt kortfristiga stipendier till akademiker från tredjeländer och Europa.

a) Gemenskapen får ge heltäckande stipendier till masterstudenter och doktorander från tredje land som genom ett konkurrensförfarande fått tillträde till Erasmus Mundus-masterprogram och Erasmus Mundus-doktorandprogram. Stipendierna är avsedda för studier vid de europeiska anstalter som deltar i ett Erasmus Mundus-masterprogram eller ett Erasmus Mundus-doktorandprogram.

b) Gemenskapen får ge heltäckande stipendier till masterstudenter och doktorander från Europa som genom ett tävlingsförfarande fått tillträde till Erasmus Mundus-masterprogram och Erasmus Mundus-doktorandprogram. Stipendierna är avsedda för studier vid de europeiska anstalter som deltar i ett Erasmus Mundus-masterprogram eller ett Erasmus Mundus-doktorandprogram, och, om programmen omfattar en eller flera anstalter i ett tredjeland, för studier där.

c) Gemenskapen får ge kortfristiga stipendier till tredjelandsakademiker som besöker Erasmus Mundus-masterprogrammen i syfte att bedriva undervisning, forskning och akademiskt arbete vid de europeiska anstalter som deltar i Erasmus Mundus-masterprogrammen.

d) Gemenskapen får ge kortfristiga stipendier till europeiska akademiker som besöker tredjelandsanstalter delaktiga i Erasmus Mundus-masterprogrammen, i syfte att bedriva undervisning, forskning och akademiskt arbete vid de tredjelandsanstalter som deltar i Erasmus Mundus-masterprogrammen.

71. Stipendierna får sökas av masterstudenter och doktorander från Europa och tredjeländer samt akademiker enligt definitionerna i artikel 2.

72. Personer som fått stipendier inom Erasmus Mundus-masterprogram kan också beviljas stipendier inom Erasmus Mundus-doktorandprogram.

73. Kommissionen skall se till att ingen person får ekonomiskt stöd för samma ändamål från mer än ett gemenskapsprogram. I synnerhet får personer som fått ett Erasmus Mundus-stipendium inte ta emot Erasmus-bidrag för samma Erasmus Mundus-masterprogram eller Erasmus Mundus-doktorandprogram enligt programmet för livslångt lärande. På samma sätt får personer som fått bidrag enligt det särskilda programmet ”Människor” (Marie Curie-åtgärder) inom det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration[21] inte ta emot ett Erasmus Mundus-bidrag för samma studie- eller forskningsperiod.

INSATS 2: ERASMUS MUNDUS-PARTNERSKAP MED HÖGRE UTBILDNINGSANSTALTER I TREDJELÄNDER, INBEGRIPET STIPENDIER

74. Gemenskapen kommer att välja ut partnerskap av hög akademisk kvalitet som inom programmet benämns ”Erasmus Mundus-partnerskap”. De är avsedda att eftersträva och skall överensstämma med målen i artikel 3.

75. Inom programmet skall följande gälla för Erasmus Mundus-partnerskap:

a) De skall omfatta minst fem högre utbildningsanstalter i minst tre olika europeiska länder och ett antal högre utbildningsanstalter i särskilda tredjeländer som inte deltar i programmet för livslångt lärande och som kommer att fastställas vid de årliga förslagsomgångarna.

b) De skall genomföra ett partnerskap som grund för kunskapsöverföring.

c) De skall utbyta studenter på alla nivåer inom högre utbildning (från kandidatnivån till postdoktorandnivån), akademiker och personal inom högre utbildning för rörlighetsperioder av varierande längd, inbegripet möjlighet till praktikperioder. Rörligheten skall föra europeiska medborgare till tredjeländer och tredjelandsmedborgare till europeiska länder. Systemet skall också medge mottagning av tredjelandsmedborgare som inte är knutna till de tredjelandsinstitutioner som deltar i partnerskapen, samt omfatta särskilda bestämmelser för utsatta grupper under hänsynstagande till den politiska och socioekonomiska bakgrunden i respektive region eller land.

d) De skall ha inbyggda former för erkännande av studie- och forskningstid bedriven vid partneranstalter som bygger på eller är kompatibla med Europeiska systemet för överföring av studiemeriter.

e) De skall använda rörlighetsinstrument som utarbetats inom Erasmusprogrammet, såsom erkännande av tidigare studier, inlärningsavtal och betygsdokumentation.

f) De skall fastställa öppna villkor för tilldelning av rörlighetsbidrag där vederbörlig hänsyn tas till bl.a. jämlikhet och jämställdhet.

g) De skall förbinda sig att följa de regler som är tillämpliga på förfarandet för urval av stipendiater (studenter, akademiker och personal inom högre utbildning).

h) De skall införa lämpliga arrangemang för att underlätta tillträdet för och mottagandet av studenter, akademiker och personal inom högre utbildning från Europa och tredjeländer (informationscentrer, logi, hjälp med visum osv.).

i) De skall, utan att det påverkar undervisningsspråket, möjliggöra användning av minst två europeiska språk som talas i den medlemsstat där de högre utbildningsanstalter som deltar i Erasmus Mundus-partnerskapet är belägna och enligt vad som är lämpligt sörja för språkliga förberedelser och språklig hjälp för stipendiaterna, särskilt genom kurser som de aktuella anstalterna anordnar.

j) De skall bedriva ytterligare partnerskapsverksamhet, såsom dubbla examina, gemensam kursplanutveckling, utbyte av bästa praxis osv.

76. Kommissionen skall, efter samråd med de behöriga myndigheterna i de aktuella tredjeländerna via sina delegationer, ange nationella och regionala prioriteringar utifrån behoven i de enskilda tredjeländerna som berörs av partnerskapen.

77. Erasmus Mundus-partnerskap kommer att väljas ut för en treårsperiod, med ett årligt förlängningsförfarande på grundval av lägesrapporter.

78. Stipendier kan ges till studenter och akademiker från Europa och tredjeländer enligt definitionerna i artikel 2.

79. När kommissionen tilldelar stipendier inom denna insats skall den stödja socioekonomiskt missgynnade grupper och befolkningar i utsatta situationer.

80. Kommissionen skall se till att ingen person får ekonomiskt stöd för samma ändamål från mer än ett gemenskapsprogram. I synnerhet får personer som fått ett Erasmus Mundus-stipendium inte ta emot Erasmus-bidrag för samma rörlighetsperiod enligt programmet för livslångt lärande. På samma sätt får personer som fått bidrag enligt det särskilda programmet ”Människor” (Marie Curie-åtgärder) inom det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration inte ta emot ett Erasmus Mundus-bidrag för samma studie- eller forskningsperiod.

81. De partnerskap som valts ut inom Erasmus Mundus externa samarbete (insatsens tidigare namn) kommer att fortsätta inom den insatsen till slutet av den period för vilken de har valts ut, med ett förenklat årligt förlängningsförfarande som bygger på lägesrapporter.

INSATS 3: ÖKA DEN EUROPEISKA HÖGRE UTBILDNINGENS ATTRAKTIONSKRAFT

82. Genom denna insats kan gemenskapen ge stöd till verksamhet som syftar till att öka den europeiska högre utbildningens attraktionskraft, profil, image och synlighet. Verksamheten skall bidra till programmets mål och anknyta till den internationella dimensionen inom alla aspekter av högre utbildning, t.ex. främjande, tillgänglighet, kvalitetssäkring, erkännande av studiemeriter, erkännande av europeiska kvalifikationer utanför Europa och ömsesidigt erkännande av kvalifikationer med tredjeländer, utarbetande av kursplaner, rörlighet, tjänstekvalitet m.m. Verksamheten kan inbegripa främjande av programmet och dess resultat.

83. Stödberättigade organ kan inbegripa offentliga och privata organisationer som är verksamma inom den högre utbildningen på den nationella eller internationella nivån. Verksamheten skall bedrivas i projekt som skall involvera organisationer från minst tre olika europeiska länder och får involvera organisationer från tredjeländer.

84. Verksamheten kan bedrivas i olika former (konferenser, seminarier, workshopar, studier, analyser, pilotprojekt, priser, internationella nätverk, produktion av material för publicering, utveckling av IKT-redskap m.m.) och får ta plats var som helst i världen.

85. I verksamheten skall kopplingar mellan den högre utbildningen och forskningen och den privata sektorn eftersträvas, och eventuella samverkansfördelar skall tas tillvara där så är möjligt.

86. Gemenskapen får ge stöd, där så befinns lämpligt, till de strukturer som utses enligt artikel 6.2 b i deras ansträngningar att främja programmet och sprida dess resultat nationellt och internationellt.

87. Gemenskapen skall ge stöd till en alumniförening för alla studenter (tredjelandsstudenter och europeiska studenter) som tar examen från Erasmus Mundus-masterprogram och Erasmus Mundus-doktorandprogram.

TEKNISKA STÖDÅTGÄRDER

Programmets övergripande finansiella ram får också omfatta utgifter för experter, ett genomförandeorgan, befintliga behöriga organ i medlemsstaterna och vid behov andra former av tekniskt och administrativt stöd som kommissionen kan behöva anlita vid programmets genomförande. Åtgärderna kan särskilt inbegripa studier, möten, information, publikationer, övervakning, kontroll och revision, utvärdering, IT-nät för informationsutbyte samt andra utgifter som är direkt nödvändiga för programmets genomförande och måluppfyllelse.

URVALSFÖRFARANDEN

I urvalsförfarandena bör följande beaktas:

a) Förslag inom insats 1 kommer att väljas ut av kommissionen med bistånd av en urvalsnämnd med en ordförande som kommissionen utser och ledamöter med högt anseende i den akademiska världen och som är representativa för den högre utbildningens mångfald i Europeiska unionen. Urvalsnämnden skall se till att Erasmus Mundus-masterprogram och Erasmus Mundus-doktorandprogram uppfyller högsta akademiska krav. Kommissionen skall organisera en bedömning på europeisk nivå av alla stödberättigade förslag av oberoende akademiska experter innan förslagen läggs fram inför urvalsnämnden. Varje Erasmus Mundus-masterprogram och Erasmus Mundus-doktorandprogram kommer att tilldelas ett visst antal stipendier som skall betalas ut till utvalda personer av det organ som förvaltar master- och doktorandprogrammen. Urvalet av masterstudenter, doktorander och akademiker kommer att göras av de anstalter som deltar i Erasmus Mundus-masterprogrammen och Erasmus Mundus-doktorandprogrammen efter samråd med kommissionen.

b) Förslag inom insats 2 kommer att väljas ut av kommissionen enligt bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 1085/2006, 1638/2006, 1905/2006 och 1934/2006 samt besluten 599/2005/EG och 608/2006/EG.

c) Förslag inom insats 3 kommer att väljas ut av kommissionen.

d) Urvalsförfaranden för Erasmus Mundus-masterprogram och Erasmus Mundus-doktorandprogram skall omfatta samråd med de strukturer som utses i enlighet med artikel 6.2 b.

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

1. Schablonbelopp, enhetskostnadstariffer och priser

Schablonbelopp och/eller enhetskostnadstariffer i den mening som avses i artikel 181.1 i kommissionens förordning nr 2342/2002 får användas för alla insatser som avses i artikel 4.

Schablonbelopp får användas för upp till högst 25 000 euro per partner inom en bidragsöverenskommelse. De får kombineras upp till högst 100 000 euro och/eller användas tillsammans med enhetskostnadstariffer.

Kommissionen får besluta om tilldelning av priser med anknytning till verksamhet inom programmets ram.

2. Partnerskapöverenskommelser

När programmets insatser kompletteras av ramöverenskommelser om partnerskap, i enlighet med artikel 163 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, får sådana partnerskap väljas ut och finansieras under en femårsperiod med förbehåll för ett förenklat förlängningsförfarande.

3. Anstalter eller organisationer inom högre utbildning

Alla anstalter och organisationer inom högre utbildning som utpekas av medlemsstaterna och som har fått över 50 % av sina årliga intäkter från offentliga medel de senaste två åren eller som kontrolleras av offentliga organ eller dessas företrädare, skall av kommissionen anses ha nödvändig finansiell, professionell och administrativ kapacitet och den nödvändiga finansiella stabiliteten för att genomföra projekt inom programmet. De skall inte behöva förete ytterligare dokumentation för att styrka detta. Sådana anstalter eller organisationer får undantas från revisionskraven i artikel 173.4 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

4. Sökandenas yrkeskompetens och kvalifikationer

Kommissionen får besluta, i enlighet med artikel 176.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, att vissa kategorier av stödmottagare har den yrkeskompetens och de yrkeskvalifikationer som krävs för att genomföra de föreslagna insatserna eller arbetsprogrammen.

5. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Kommissionens beslut i enlighet med artikel 7, därmed sammanhängande avtal och överenskommelser samt avtal med deltagande tredjeländer skall särskilt innehålla bestämmelser om kommissionens eller dess företrädares övervakning och ekonomiska kontroller, bl.a. av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), och för revisioner, i förekommande fall på plats, av Revisionsrätten.

Stödmottagare skall se till att, där så är tillämpligt, styrkande handlingar i partnerns eller medlemmens ägo uppvisas för kommissionen.

Kommissionen får utföra revision av bidrag, antingen direkt med egen personal eller med något annat kvalificerat externt organ som den utser. Sådan revision får utföras under avtalets giltighetstid och i fem år efter det att projektet avslutats. I förekommande fall kan revisionens resultat leda till att kommissionen beslutar om återkrav.

Kommissionens personal och extern personal på kommissionens uppdrag skall ha lämplig tillträdesrätt, särskilt till stödmottagarens kontor och till alla uppgifter, även uppgifter i elektronisk form, som behövs för sådana revisioner.

Revisionsrätten och OLAF skall ha samma rätt, särskilt tillträdesrätt, som kommissionen.

Dessutom får kommissionen utföra kontroller och inspektioner på plats under programmet i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[22].

För de gemenskapsinsatser som finansieras enligt detta beslut menas med oegentlighet enligt artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[23] varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller varje åsidosättande av en avtalsenligt förpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar genom en otillbörlig utgift.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Den insats som avses i artikel 4.1 b samt därtill hörande tekniska stödåtgärder enligt artikel 4.3 i det här förslaget regleras i förordningarna (EG) nr 1085/2006, 1638/2006, 1905/2006 och 1934/2006 samt besluten 599/2005/EG och 608/2006/EG. De ingår därför inte i förteckningarna, tabellerna och talen i denna finansieringsöversikt utan tillkommer. Eftersom den insats som avses i artikel 4.1 b är en integrerad del av programmet hänvisas dock till den i avsnitten 5, 6 och 7 i denna finansieringsöversikt.

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING

Handlingsprogram för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeländer (Erasmus Mundus).

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde: Utbildning och kultur

Näraliggande verksamhet: Livslångt lärande, inbegripet flerspråkighet

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. BUDGET rubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd (före detta B/A-poster) – nummer och benämning:

15 02 02 05 (Erasmus Mundus), 15 01 04 14 (Erasmus Mundus , administrativa utgifter), 15 01 04 30 (del för genomförandeorgan)

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och inverka på budgeten

2009 –2013

3.3. Budget tekniska uppgifter

Budget-rubrik | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetplanen/ budgetramen |

15 02 02 05 | Icke oblig. | Diff[24] | NEJ | JA | JA | nr 1.a |

15 01 04 14 | Icke oblig. | Icke diff[25] | NEJ | JA | JA | nr 1.a |

15 01 04 30 | Icke oblig. | Icke diff | NEJ | JA | JA | nr 1.a |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och efter | Totalt |

Driftsutgifter[26] |

Åtagandebemyndiganden (ÅB) | 8.1. | a | 90,25 | 92,52 | 94,1 | 95,86 | 98,54 | 471,27 |

Betalningsbemyndiganden (BB) | b | 63,175 | 91,839 | 93,626 | 95,332 | 97,736 | 29,562 | 471,27 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[27] |

Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff. anslag) | 8.2.4. | c | 4,418 | 4,458 | 4,478 | 4,508 | 4,558 | 22,42 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 94,668 | 96,978 | 98,578 | 100,368 | 103,098 | 493,69 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 67,593 | 96,297 | 98,104 | 99,84 | 102,294 | 29,562 | 493,69 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[28] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-diff. anslag) | 8.2.5. | d | 0,936 | 0,936 | 0,981 | 0,981 | 0,981 | 0 | 4,815 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6. | e | 0,187 | 0,187 | 0,187 | 0,187 | 0,187 | 0 | 0,935 |

Totala beräknade utgifter för finansiering av åtgärden |

TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 95,791 | 98,101 | 99,746 | 101,536 | 104,266 | 0 | 499,44 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 68,716 | 97,42 | 99,272 | 101,008 | 103,462 | 29,562 | 499,44 |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[29] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

X Förslaget påverkar inte inkomsterna.

Förslaget påverkar inkomsterna

4.2. Personalresurser (t.ex. tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal) uttryckt i heltidsekvivalenter – för ytterligare uppgifter se punkt 8.2.1

Årsbehov | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Personal totalt (antal) | 33 | 34 | 36 | 37 | 38 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som skall tillgodoses på kort eller lång sikt

Högre utbildning mot bakgrund av globaliseringen

Den högre utbildningen påverkas av ökad internationalisering på grund av globaliseringen. När de utformar sina system för högre utbildning måste gemenskapen och medlemsstaterna därför sträva efter att förbereda sina medborgare och sin arbetskraft på globala förhållanden genom att beakta den internationella dimensionen på ett lämpligt och effektivt sätt.

Strävan efter hög kvalitet har på senare år blivit ett starkt tema i gemenskapens initiativ på området. Gemensamma program som sammanför spetskompetens i Europa och omvärlden stärker kvaliteten vid de europeiska högskolorna och minskar Europas eftersläpning i attraktionskraft jämfört med andra regioner i världen.

Samtidigt har gemenskapen i uppgift att bidra till utvecklingen av högkvalitativ högre utbildning i tredje länder vilket gynnar både högre utbildningsanstalter, studenter och akademiker i och utanför Europa. Högre utbildningsanstalter i enskilda tredjeländer måste öka sin förmåga till internationellt samarbete.

Men strukturellt samarbete räcker inte. De europeiska högskolorna måste också attrahera de bästa begåvningarna , både studenter och akademiker. Med fler begåvade internationella studenter ökas högskolornas, näringslivets och statens förmåga att bedriva forskning och utveckling.

Dessutom kan stimulans av storskalig rörlighet för studenter för att uppnå hög rörlighet mellan länder bidra till att skapa incitament för högre utbildningsanstalter att samarbeta i utarbetandet av kursplaner och på andra områden, med stora potentiella fördelar för dem som tar på sig detta arbete.

Tredjeländerna inser inte alltid Europas höga kvalitet inom utbildningen. Attraktionskraft handlar inte bara om hög kvalitet i absoluta tal utan också om image. En europeisk identitet inom högre utbildning som ett prestigefyllt varumärke för utbildning och forskning måste skapas. Dessutom kan den högre utbildningen mer allmänt bidra till att främja EU-politikens profil i tredjeländer, bl.a. dess yttre politik.

Främjande av band och förståelse mellan kulturer

I ett politiskt och kulturellt perspektiv kan akademiska utbyten främja ömsesidig förståelse mellan folken och motverka risken för en vidgad klyfta mellan Europa och andra kulturkretsar. Genom att ta emot utländska studenter och forskare kan de högre utbildningsanstalterna föra individer från olika kulturer i kontakt med varandra, och genom sin undervisning kan de hjälpa utländska studenter till en bättre förståelse av värdlandets kultur.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Det finns ett tydligt europeiskt mervärde om åtgärderna för samarbete med tredjeländer inom högre utbildning vidtas på EU-nivå. De europeiska länderna skiljer sig markant åt när det gäller hur man stimulerar rörlighet för tredjeländers studenter. Några EU-stater har inrättat program för rörlighet, medan andra är mindre aktiva på området. De befintliga nationella programmens mål varierar och är inte enhetliga eller integrerade. De nationella systemen bidrar inte heller till att stärka den samlade europeiska högre utbildningens profil som helhet. Här uppmuntrar programmet Erasmus Mundus – till skillnad från nationella program – studenter att läsa i mer än ett europeiskt land. En integrerad europeisk metod kan därför ge avsevärda fördelar.

Med tanke på den högre utbildningens centrala betydelse för social-, kultur- och näringspolitiken finns det många kopplingar mellan det här programmet och övriga gemenskapsinitiativ. Hänsyn har därför tagits till relaterade gemenskapsprogram och mål.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Det nya Erasmus Mundus-programmets övergripande och särskilda mål anges i artikel 3 i beslutet.

Förslagets operativa mål, enligt vad som sägs i bilagan, är följande:

- Att bidra till att utveckla utmärkta gemensamma master- och doktorandprogram som erbjuds av en grupp högre utbildningsanstalter i Europa och eventuellt i tredjeländer.

- Att dela ut heltäckande stipendier till de mest begåvade studenterna från Europa och tredjeländer för att de skall kunna delta i dessa gemensamma program, samt att dela ut kortfristiga stipendier till utmärkta akademiker från Europa och tredjeländer för att forska eller undervisa som en del av dessa gemensamma program.

- Att bidra till att utveckla breda samarbetspartnerskap mellan högre utbildningsanstalter i Europa och tredjeländer som grund för kortfristiga eller långfristiga utbyten av studenter eller akademiker på alla nivåer inom den högre utbildningen för att stärka tredjeländernas högre utbildningsinstitutioners kapacitet till internationellt samarbete.

- Att stödja transnationella initiativ, analyser, studier, projekt, evenemang och annan verksamhet syftande till att öka den europeiska högre utbildningens attraktionskraft i världen.

Indikatorerna för varje operativt mål anges i tabell 8.1 nedan.

5.4. Metod för genomförande (preliminär)

X Centraliserad förvaltning

X direkt av kommissionen

X indirekt genom delegering till

X genomförandeorgan

( organ som inrättats av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( Delad eller decentraliserad förvaltning

( Tillsammans med medlemsstaterna

( Tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Ett övervakningssystem kommer att införas för att garantera att resultaten får högsta möjliga kvalitet och att resurserna används så effektivt som möjligt. Övervakningen kommer att löpa under hela programmets giltighetstid. Den kommer att bygga på återkoppling om programmet från utbildningsanstalterna, fakulteterna och personalen samt studenterna, inbegripet datarevision, och datainsamling genom särskilda enkäter och intervjuer.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

En utvidgad konsekvensbedömning där kraven för förhandsutvärdering ingick (bl.a. en rad intervjuer med de viktigaste aktörerna inom tredjelandssamarbete inom den högre utbildningen) har gjorts. Efter en jämförelse av alternativen valdes ett alternativ, varefter dess konsekvenser, risker, antaganden och kostnadseffektivitet bedömdes. Detta förslag överensstämmer helt med bedömningens slutsatser.

Ett öppet nätsamråd med de berörda parterna ingick i den utvidgade konsekvensbedömningen. Sammanlagt 417 svar inkom under samrådet. I svaren sades väsentligen följande:

- Det nuvarande programmets behovsanalys och mål är fortfarande giltiga och konsekventa.

- Programmets nuvarande insatser bör fortsätta, med några ändringar: heltäckande stipendier bör införas för europeiska studenter, och programmet bör utvidgas till doktorandnivå.

- Medlen är rimligt fördelade mellan insatser och mottagare, men medlen för gemensamma program bör ökas.

- Det nuvarande programmets förvaltningsstruktur fungerar bra.

De viktigaste budskapen från det öppna samrådet har beaktats i föreliggande förslag.

6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdom som dragits av erfarenheter från liknande åtgärder)

Den externa interimsutvärderingen av det pågående Erasmus Mundus-programmet utmynnade i en rad rekommendationer för nästa program som har beaktats vid utformningen av det här förslaget. Rekommendationerna var bl.a. följande:

- Programmet bör utvidgas till doktorandnivå.

- Heltäckande stipendier bör införas i programmet för europeiska studenter.

- Tredjeländernas anstalter bör integreras i gemensamma europeiska program.

- De nationella strukturerna bör få utökade uppgifter i programmets övervakning, även med informations- och spridningsstöd till strukturerna.

- Kvalitetssäkringen för vissa projekt bör förstärkas.

- Enhetskostnaderna för stipendier bör kvarstå och schablonbeloppen för de gemensamma programmen bör ökas.

6.2.3. Villkor och tidsintervall för framtida utvärderingar

Tre år efter programmets start kommer en extern preliminär utvärdering att göras av uppnådda resultat och kvalitativa aspekter på programmets genomförande. Två år efter det att programmet har avslutats kommer en extern utvärdering att göras av programmets resultat och inverkan.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Se avsnitt 5 i de finansiella bestämmelserna i bilagan till beslutet.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOV

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

En detaljerad redovisning av kostnaderna för insats 1 och insats 3 anges nedan. En preliminär redovisning av finansieringen av insats 2 anges i avsnitt 4, Budgetkonsekvenser, av motiveringen. Den närmare programplaneringen och de årliga anslagen för varje del inom det preliminära totalbeloppet på 460 miljoner euro[30] för insats 2 kommer att bestämmas senare enligt bestämmelserna och förfarandena för varje instrument och Europeiska utvecklingsfonden, dock senast 1 juli 2008 för perioden 2009–2010 och 1 juli 2010 för perioden 2011–2013.

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning | Typ av resultat | Genom-snittliga kostnader | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[35] (15 01 01) | A*/AD | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |

B*, C*/AST | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 |

Personal som finansieras[36] genom art. 15 01 02 | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 |

Övrig personal[37] som finansieras genom art. 15 01 04 30 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |

TOTAL | 33 | 34 | 36 | 37 | 38 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig

- Programhandläggare (A): ansvariga för genomförande, övervakning och utvärdering av programmet.

- Biträdande programhandläggare (B): stöder programhandläggarna i deras uppgifter.

- Ekonomi- och avtalsassistenter (B): ansvarar för administration av bidrag och avtal.

- Informationsansvariga (A/B): ansvariga för information samt spridning och utnyttjande av resultat.

- Administrativa assistenter (C): administrativt stöd och sekretariatsstöd till personalen på A och B-tjänster.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

X Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som skall ersättas eller förlängas.

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n

X Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

( Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (15 01 04 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd |

- internt |

- externt | 1,079 | 1,035 | 0,996 | 0,961 | 0,912 | 4,983 |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 4,418 | 4,458 | 4,478 | 4,508 | 4,558 | 22,42 |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (15 01 01) | 0,936 | 0,936 | 0,936 | 0,936 | 0,936 | 4,68 |

Personal som finansieras genom artikel 15 01 02 (nationella experter, kontraktsanställda etc.) (ange budgetrubrik) | 0 | 0 | 0,045 | 0,045 | 0,045 | 0,135 |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,936 | 0,936 | 0,981 | 0,981 | 0,981 | 4,815 |

Beräkning - Tjänstemän och tillfälligt anställda |

0,117 per år och person |

Beräkning - Personal som finansieras genom artikel 15 01 02 |

0,045 per år och nationell expert |

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

15 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,025 | 0,025 | 0,025 | 0,025 | 0,025 | 0,125 |

15 01 02 11 02 – Konferenser och möten | 0,116 | 0,116 | 0,116 | 0,116 | 0,116 | 0,58 |

15 01 02 11 03 – Kommittéer (förvaltnings- och rådgivande) | 0,046 | 0,046 | 0,046 | 0,046 | 0,046 | 0,23 |

15 01 02 11 04 – Studier och samråd | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

15 01 02 11 05 - Informationssystem | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (15 01 02 11) | 0,187 | 0,187 | 0,187 | 0,187 | 0,187 | 0,935 |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera genom att ange budgetrubrik) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,187 | 0,187 | 0,187 | 0,187 | 0,187 | 0,935 |

Beräkning - Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

Tjänsteresor: 30 tjänsteresor på upp till 2 dagar för 650 euro + 5 tjänsteresor om 1 vecka för 1 000 euro (per år) Möten: 1 160 euro per deltagare (860 euro resa + 150 euro traktamente i 2 dagar) * 100 deltagare (per år) Kommittéer: 860 euro per deltagare * 54 deltagare (per år) |

Behovet av personal och administrativa resurser skall rymmas inom det anslag som beviljas ansvarigt generaldirektorat inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

[1] Statistiken omfattar EU:s 27 medlemsstater samt Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet.

[2] EUT C , , s.

[3] EUT C , , s.

[4] EUT C , , s.

[5] EUT L 345, 31.12.2003, s. 1.

[6] EUT L 210, 31.7.2006, s. 82.

[7] EUT L 310, 9.11.2006, s. 1.

[8] EUT L 378, 27.12.2006, s. 41.

[9] EUT L 405, 30.12.2006, s. 41.

[10] EUT L 209, 11.8.2005, s. 26.

[11] EUT L 247, 9.9.2006, s. 22.

[12] KOM(2005) 152 slutlig.

[13] KOM(2006) 208 slutlig.

[14] KOM(2006) 604 slutlig/2.

[15] KOM(2006) 278 slutlig.

[16] KOM(2006) 27 slutlig

[17] EUT L 390, 30.12,2006, s. 1.

[18] EUT L 111, 28.4.2007, s. 13.

[19] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[20] EUT L 327, 24.11.2006, s. 45.

[21] EUT L 54, 22.2.2007, s. 91.

[22] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[23] EGT L 312, 23.12,1995, s. 1.

[24] Differentierade anslag

[25] Icke-differentierade anslag

[26] Utgifter som inte omfattas av kapitel 15 01 i avdelning 15.

[27] Utgifter som omfattas av artikel 15 01 04 i avdelning 15.

[28] Utgifter som omfattas av kapitel 15 01 utom artiklarna 15 01 04 eller 15 01 05.

[29] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[30] Preliminära anslag från de yttre instrumenten och från Europeiska utvecklingsfonden: Europeiska grannskaps- och partnerinstrumentet: 140 miljoner euro, Finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete: 240 miljoner euro, Finansieringsinstrumentet för samarbete med industriländer: 20 miljoner euro, Instrumentet för stöd inför anslutningen: 30 miljoner euro, 10:e europeiska utvecklingsfonden: 30 miljoner euro.

[31] Genomsnittligt belopp. Det faktiska stipendiet beror på masterkursens längd (1–2 år). Referensbelopp: 24 000 euro/år. I beloppet tas hänsyn till en årlig inflation på 2 %.

[32] Genomsnittligt belopp. Det faktiska stipendiet beror på masterkursens längd (1–2 år). Referensbelopp: 11 000 euro/år vid rörlighet även till tredje land, 9 000 euro/år för rörlighet inom Europa. I beloppen tas hänsyn till en årlig inflation på 2 %.

[33] Genomsnittligt belopp för ett treårigt stipendium. Referensbelopp: 123 000 euro för fast anställning (osannolikt alternativ), 78 000 euro för arvodestjänst (sannolikaste alternativet). I beloppen tas hänsyn till en årlig inflation på 2 %.

[34] Genomsnittligt belopp för ett treårigt stipendium. Referensbelopp: 100 000 euro för fast anställning (sannolikaste alternativet), 60 000 euro för arvodestjänst (osannolikt alternativ). I beloppen tas hänsyn till en årlig inflation på 2 %.

[35] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[36] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[37] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet. Denna personal är stationerad vid genomförandeorganet.