52007PC0393

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 9.7.2007

KOM(2007) 393 slutlig

2007/0135 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om de fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

INLEDNING

Enligt det protokoll om de ekonomiska följderna av att Fördraget om upprättandet av europeiska kol- och stålgemenskapen upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG), överförs alla EKSG:s tillgångar och skulder till Europeiska gemenskapen för att användas för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin. Intäkterna från dessa tillgångar skall endast användas för forskning utanför ramprogrammet inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin.

I rådets beslut 2003/78/EG av den 1 februari 2003 om fastställande av de fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram[1] fastställs formerna för genomförandet av detta forskningsprogram.

Programmet skall ge ekonomiskt stöd till tillåtna projekt, kompletterande åtgärder och annan verksamhet som är tillåten enligt punkt 1.5 i bilagan till rådets beslut 2003/78/EG av den 1 februari 2003 om fastställande av riktlinjer för fonden, genom att samarbete mellan olika företag, forskningscentrum och universitet främjas. Programmet skall omfatta produktionsmetoder, användning och bevarande av resurser, miljöförbättringar och arbetarskydd inom sektorer som har anknytning till kol- och stålindustrin.

Den årliga budgeten för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram uppgick i genomsnitt för perioden 2003-2006 till cirka 57 miljoner euro, varav 27,2 % till kolforskning och 72,8 % till stålforskning. Medlen kommer främst från räntor på det kapital (ungefär 1,6 miljarder euro) som fanns tillgängligt när EKSG avvecklades år 2002. Förvaltningen av detta forskningsprogram i såväl ekonomiskt som tekniskt avseende har uppdragits åt en enhet som inrättades för ändamålet år 2003 inom Generaldirektoratet för forskning. Sedan fonden nu verkat i tre år är förvaltningen av medlen effektiv och kan jämföras med prestationerna inom GD Forsknings övriga verksamhetsgrenar. År 2006 hade tiden från inlämning av ett forskningsförslag till undertecknande av bidragsavtalet minskat till nio månader. Betalningarna genomfördes i genomsnitt inom tio dagar.

Det bifogade förslaget till beslut är resultatet av en översyn av rådets beslut 2003/78/EG om fastställande av de fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram efter en femårsperiod och enligt föreskrifterna i artikel 2 i det beslutet.

Denna översyn beaktar också kommissionens åtagande att se över definitionen av termen ”stål” i enlighet med uttalande nr 4 till beslut 2002/234/EKSG av den 27 februari 2002 av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet[2].

Förslagen till översyn har diskuterats med de rådgivande grupperna för kol och stål och med programkommittén för kol och stål. De beaktar också slutsatserna i övervakningsrapporten från de oberoende experter som nyligen utsetts att göra en kritisk granskning av programmets verksamhet enligt punkt 4 i bilagan till rådets beslut 2003/78/CE, samt kommentarer till den rapporten från de rådgivande grupperna för kol och stål. På samma sätt som när det gäller information till tredje part om resultatet av övervakningen av ramprogrammet för forskning har rapporten och yttrandena över denna från de rådgivande grupperna för kol och stål lagts ut på Cordis (Gemenskapens informationstjänst för forskning och utveckling) webbplats på adressen http://www.cordis.lu/coal-steel-rtd/home.html.

Den allmänna principen är att inte ändra förfaranden som har visat sig vara effektiva och väl etablerade, medan ett begränsat antal nödvändiga ändringar och administrativa förenklingar införts.

DET GRANSKADE BESLUTET

Tillämpningen av de regler som beskrivs i ”Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma praktiska handledning för personer som deltar i utformningen av lagtexter inom gemenskapens institutioner” har medfört en ny struktur och en ny redigering av Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram. För att underlätta granskning av texter återges de viktigaste motiveringarna för bibehållande eller ändring av innehållet i 2003 års beslut nedan.

1. UTVIDGNINGEN AV EUROPEISKA UNIONEN TILL NYA MEDLEMSSTATER

Utvidgningen av Europeiska unionen till de nya medlemsstaterna ställer krav på att de regler som styr sammansättningen av de rådgivande grupperna för kol och stål ändras. Ingen ändring föreslås när det gäller det maximala antalet experter som skall ingå i de rådgivande grupperna enligt beslut 2003/78/CE, främst för att inte tynga utvecklingen och kostnaderna för mötena. Principen om minst en ledamot per berörd medlemsstat måste därmed överges för att största möjliga geografiska representation skall uppnås. Dessutom gör anslutningsakten för Estland (EUT L 236, 23 september 2003, s. 589) det nödvändigt att utvidga termen ”kol” till att även omfatta bituminös skiffer (artikel 3 i det nya beslutet och tillägg A till de tidigare tekniska riktlinjerna).

2. SJUNDE RAMPROGRAMMETS IKRAFTTRÄDANDE

Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) samt Europaparlamentets och rådets förordning om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2007-2013) påverkar översynen av de fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram. Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram bör komplettera den verksamhet som bedrivs i medlemsstaterna inom befintliga gemenskapsprogram, till exempel ramprogrammet. Denna komplementaritet gäller för olika nivåer, som forskningsteman, typ av instrument som är engagerade i programmen, budgetarna för dessa etc.

Till att börja med har kommissionen enligt sitt uttalande i anslutning till beslut 2002/234/EKSG studerat nödvändigheten av att se över definitionen av termen ”stål”. Vid genomgång av de teman som kan finansieras av sjunde ramprogrammet har den konstaterat att definitionen inte bör ändras (artikel 3.2, tidigare tillägg A, punkt 2 till de fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram).

Å andra sidan har vissa av fondens kompletterande åtgärder (organisation av konferenser samt forskningsstipendier) avvecklats, eftersom de redan ingår i sjunde ramprogrammet (det särskilda programmet Människor).

Dessutom föreslås att medlemsstaternas roll samordnas genom programkommittén för kol och stål så att den stämmer överens med den roll som definieras för de särskilda programmen i sjunde ramprogrammet.

Samma sak gäller intervallen för övervakning av Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram, som föreslås öka från fem till sju år.

Slutligen föreslås att bestämmelsen om utnämning av oberoende experter i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat[3] skall tillämpas analogt.

3. DEN EUROPEISKA POLITIKEN FÖR ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Statschefernas diskussion vid EU:s toppmöte på Hampton Court i mars 2007, kommissionens antagande av grönboken om energi första halvåret 2006 och kommissionens meddelande om energi i januari 2007 visar klart medlemsstaternas prioritering av Europas energisäkerhet, den europeiska industrins konkurrenskraft och bekämpning av miljökonsekvenserna i olika politiska program i Europa.

Följaktligen föreslås att forskningsmålen för kol och stål, som tidigare fanns i tilläggen B och C till de tekniska riktlinjerna för fondens forskningsprogram och som utgör avsnitten 3 och 4 i det nya beslutet (artiklarna 4-10), bibehålls. I målen prioriteras följande uppgifter:

- att förbättra konkurrensläget för kol från gemenskapen,

- att effektivt skydda miljön, förbättra kolets användning som en ren energikälla, minska CO2–utsläppen från kolanvändningen och fånga upp och lagra denna växthusgas,

- att hantera beroendet av extern energiförsörjning,

- att minska utsläppen, energiförbrukningen och miljöeffekten av stålframställningen,

- att ta tillvara resurserna och skydda ekosystemet vid stålframställningen,

- att kontrollera och skydda miljön på och omkring de platser där stålet produceras.

För att förstärka komplementariteten mellan ramprogrammet och forskningsfonden och/eller koncentrera finansieringen på utvalda teman, föreslås att kommissionen skall få möjlighet att begära in specifika förslag till forskningsuppgifter inom ramen för dessa forskningsmål.

De specifika förslagsomgångarna skall utformas med särskild hänsyn till de arbetsprogram som kommer att offentliggöras för sjunde ramprogrammet och, i förekommande fall, strategiska agendor för de tekniska plattformar som är av intresse för program som ESTEP (European Steel Technology Platform), ZEP (Zero Emission Fossil Fuel Power Plants Platform), SMR (Sustainable Minerals Resource Platform) etc.

4. HORISONTELLA REGLER

Det reviderade forskningsprogrammet beaktar de horisontella regler som kommissionen antagit och som alla forskningsprogram som kommissionen förvaltar bör rätta sig efter. Av dessa har de som rör en jämn könsfördelning inom olika expertgrupper och kommittéer (kommissionens beslut av den 19 juni 2000 om jämn könsfördelning i kommissionens kommittéer och expertgrupper[4]) införts i de reviderade tekniska riktlinjerna.

5. EKONOMISK FÖRVALTNING

De positiva omdömena från mottagarna av stöd från Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram samt från experter som övervakar fondens program (särskilt ledamöterna av de rådgivande kommittéerna för kol och stål) motiverar att de grundläggande principer som styr de ekonomiska aspekterna på forskningsstödet bibehålls.

Det föreslås till exempel att strukturen på tillåtna kostnader enligt definitionen i version 2003/78/EG av de tekniska riktlinjerna, dvs. definitionen av tillåtna kostnadskategorier och tillämpningen av schablonfinansiering, bibehålls för att täcka indirekta kostnader (finansiering omvärderad till 35 % av stödberättigande personalkostnader). Simuleringar som gjorts utifrån de forskningskontrakt som undertecknats sedan år 2002 har visat att den föreslagna ökningen från 30 till 35 % av beloppet täcker de resekostnader som tas bort från listan över finansieringsberättigande kostnader. Simuleringarna visar också att indirekta kostnader på 35 % av finansieringsberättigande personalkostnader motsvarar schablonbeloppet 20 % av de totala direkta, ej kontraktsbundna kostnaderna som tillämpas på forskningsprogram som finansieras av de sjätte och sjunde ramprogrammen.

På grundval av erfarenheter från de första fem åren av fondens tillvaro föreslås en mera exakt indelning av driftskostnaderna i olika kategorier.

För att främja förslag till forskning som avser pilot- eller demonstrationsprojekt, föreslås att det högsta bidraget till finansieringen höjs från 40 till 50 % av de godkända kostnaderna. För andra projekt förblir de högsta ekonomiska bidragen oförändrade.

Alla andra bestämmelser förblir oförändrade.

2007/0135 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om de fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av protokollet som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden,

med beaktande av rådets beslut 2003/76/EG av den 1 februari 2003 om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av det protokoll som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden[5], särskilt artikel 4.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[6],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [7], och

av följande skäl:

(1) Intäkterna från förvaltningen av nettovärdet på tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, tillgångarna från Kol- och stålforskningsfonden, överförs till Kol- och stålforskningsfonden, som endast är avsedd att finansiera forskningsprojekt utanför ramprogrammet för sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin.

(2) Kol- och stålforskningsfonden skall förvaltas av kommissionen enligt principer motsvarande dem som gäller för EKSG:s befintliga tekniska forskningsprogram för kol och stål och på grundval av fleråriga tekniska riktlinjer som bör utgöra en förlängning av dessa EKSG-program, skapa en starkt koncentrerad forskningsverksamhet och utformas så att programmen kompletterar verksamheten inom gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling.

(3) Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) som fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006[8] ger anledning att se över rådets beslut 2003/78/EG av den 1 februari 2003 om de fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram[9] så att Kol- och stålforskningsfonden kompletterar sjunde ramprogrammet inom de sektorer som har anknytning till kol- och stålindustrin.

(4) Forskning och teknisk utveckling är ett mycket viktigt medel för att stödja EU:s energimål när det gäller försörjningen med kol från gemenskapen och dess konkurrenskraftiga och miljövänliga omvandling och utnyttjande. Dessutom innebär kolmarknadens växande internationella dimension och den globala omfattningen av de problem den står inför att gemenskapen måste ta en ledande roll för att möta utmaningar rörande moderna metoder, gruvsäkerhet och miljövård på global nivå genom att svara för överföring av de kunskaper som behövs för vidare tekniska framsteg, bättre arbetsförhållanden (hälsa och säkerhet) och förbättrad miljövård.

(5) Med det övergripande målet att öka konkurrenskraften och bidra till en hållbar utveckling ligger tonvikten inom forskning och teknisk utveckling på utveckling av nya eller bättre metoder för att garantera en ekonomisk, ren och säker framställning av stål och stålprodukter, kännetecknad av ständigt ökande prestation, användarvänlighet, kundnöjdhet, längre livstid och enkel återvinning och återanvändning.

(6) Den ordning i vilken forskningsmålen för kol och stål presenteras i detta beslut innebär ingen prioritering mellan målen.

(7) Inom ramen för Kol- och stålforskningsfondens förvaltningsverksamhet bör kommissionen biträdas av rådgivande och tekniska grupper med företrädare för ett brett spektrum av intressen från industrier och andra intressenter.

(8) Den nyligen genomförda utvidgningen till nya medlemsstater kräver ändring av de tekniska riktlinjer som antogs den 1 februari 2003, särskilt när det gäller de rådgivande gruppernas sammansättning och definitionen av kol.

(9) I enlighet med uttalande nr 4 till beslut 2002/234/EKSG av den 27 februari 2002 av företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet av den 27 februari 2002[10] har kommissionen sett över definitionen av stål och kommit till slutsatsen att det inte är nödvändigt att ändra den definitionen. Sjunde ramprogrammet omfattar redan gjutgods, smidesgods och pulvermetallurgiska produkter.

(10) Det allmänna tillvägagångssättet för översyn av rådets beslut 2003/78/EG är att inte ändra de förfaranden som de stödjande grupperna betraktar som effektiva, men att göra ett begränsat antal nödvändiga ändringar och administrativa förenklingar för att säkerställa komplementariteten med sjunde ramprogrammet.

(11) En av ändringarna är att ta bort några kompletterande åtgärder som redan ingår i sjunde ramprogrammet. Det är också nödvändigt att tillämpa samma periodicitet i programöversynen och utnämningen av experter som i sjunde ramprogrammet.

(12) Reglerna för de rådgivande gruppernas sammansättning bör ses över, särskilt när det gäller de berörda medlemsstaternas representation samt en jämn könsfördelning[11].

(13) Kommissionen bör ges möjlighet att inleda riktade förslagsomgångar inom ramen för de forskningsmål som fastställs i detta beslut.

(14) Det högsta totala ekonomiska bidraget från forskningsfonden för pilot- och demonstrationsprojekt bör höjas till 50 % av de bidragsberättigande kostnaderna.

(15) Principen med bidragsberättigande kostnader bör behållas tillsammans med en bättre definition av kostnadskategorierna och ett reviderat procenttal för beräkning av allmänna omkostnader.

(16) Kommissionen har sett över de tekniska riktlinjer som fastställs i beslut 2003/78/EG och funnit att det med hänsyn till de ändringar som krävs är lämpligt att ersätta det beslutet.

(17) För att säkerställa nödvändig kontinuitet med beslut 2003/78/EG bör det här beslutet gälla från och med den 16 september […]. Sökande som lämnar in förslag mellan den 16 september och den dag det här beslutet träder i kraft kommer att ges möjlighet att återkomma med sina förslag enligt detta, så att de kan utnyttja de fördelaktigare villkor det erbjuder, särskilt när det gäller ekonomiskt stöd till pilot- och demonstrationsprojekt.

(18) De bestämmelser som krävs för att genomföra detta beslut bör antas enligt rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[12], som tillämpas analogt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel 1Ämne

Genom detta beslut fastställs ett forskningsprogram för Kol- och stålforskningsfonden och fleråriga tekniska riktlinjer för programmets genomförande.

Kapitel IIForskningsprogram

Avsnitt 1Antagande av forskningsprogrammet

ARTIKEL 2 ANTAGANDE

Ett forskningsprogram för Kol- och stålforskningsfonden, nedan kallat forskningsprogrammet, antas härmed.

Forskningsprogrammet skall stödja konkurrenskraften i EU:s sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin. Programmet skall vara förenligt med EU:s vetenskapliga, tekniska och politiska mål och komplettera den verksamhet som bedrivs i medlemsstaterna och inom EU:s övriga forskningsprogram, särskilt ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (nedan kallat ramprogrammet för forskning).

Samordning, komplementaritet och synergi mellan dessa program skall stimuleras, liksom informationsutbyte mellan projekt som finansieras av detta forskningsprogram och projekt som finansieras av ramprogrammet för forskning.

Forskningsprogrammet skall stödja forskning som strävar mot de mål som fastställs för kol i avsnitt 3 och för stål i avsnitt 4.

Avsnitt 2Definition av begreppen kol och stål

Artikel 3 Definitioner

I detta beslut skall följande definitioner tillämpas:

1. Kol betyder något av följande:

2. stenkol, omfattar kol av kategori A (subbituminöst kol) av högt till medelhögt värde enligt definitionen i det internationella kodifieringssystem för kol som utarbetats av FN:s ekonomiska kommission för Europa,

3. stenkolsbriketter,

4. koks och halvkoks framställd av stenkol,

5. brunkol, omfattar lågvärdigt kol av kategori C (ortoligniter), och B (metaligniter) enligt ovannämnda kodifieringssystem,

6. brunkolsbriketter,

7. koks och halvkoks framställd av brunkol,

8. oljeskiffrar.

9. Stål betyder något av följande:

10. råmaterial för järn- och stålframställning, till exempel järnmalm, järnsvamp och järnskrot,

11. tackjärn och råjärn samt ferrolegeringar,

12. obearbetade produkter och halvfabrikat av järn, handelsstål eller specialstål (inklusive produkter som skall återvinnas eller omvalsas), till exempel flytande stål som gjuts genom kontinuerlig gjutning eller på annat sätt, och halvfabrikat, till exempel blooms, billets, stänger, slabs och band,

13. varmbearbetade produkter av järn, handelsstål eller specialstål (med eller utan beläggning, exklusive gjutgods, smidesgods och pulvermetallurgiska produkter), till exempel räls, järnspont, profiljärn, stänger, valstråd, plattor och universalplåt, band och tunnplåt samt runda och fyrkantiga rörämnen,

14. färdiga produkter av järn, handelsstål eller specialstål (med eller utan beläggning), till exempel kallvalsat band och tunnplåt samt elektroplåt,

15. delvis bearbetade stålprodukter som kan förbättra konkurrensläget för ovannämnda järn- och stålprodukter, till exempel rörprodukter, dragna och polerade produkter samt kallvalsade och kallbearbetade produkter.

Avsnitt 3Forskningsmål för kol

ARTIKEL 4 FÖRBÄTTRING AV KONKURRENSLÄGET FÖR KOL FRÅN GEMENSKAPEN

1. Målet skall vara att minska de totala kostnaderna för kolbrytningen, förbättra produkternas kvalitet och minska kostnaderna för kolanvändningen. Forskningsprojekten skall omfatta hela produktionskedjan för kol enligt följande:

(a) modern teknik för prospektering av koltillgångar,

(b) integrerad gruvplanering,

(c) högeffektiva, höggradigt automatiserade metoder för gruvbrytning och bearbetning som är anpassade till de europeiska stenkolsfyndigheternas geologiska egenskaper,

(d) lämplig stödteknik,

(e) transportsystem,

(f) kraftförsörjning, kommunikation och information, kraftöverföring samt system för övervakning och processkontroll,

(g) metoder för kolbearbetning, inriktade på konsumentmarknadernas behov,

(h) kolomvandling,

(i) kolförbränning.

2. Forskningsprojekten skall också utveckla vetenskap och metoder för att nå en bättre kunskap om fyndigheternas uppförande och hur de kan kontrolleras med hänsyn till berggrundens tryck, gasutsläpp, explosionsrisk, ventilation och alla andra faktorer som påverkar gruvdriften. Forskningsprojekt med denna inriktning skall kunna ge resultat som på kort eller medellång sikt kan tillämpas på en betydande del av EU:s produktion.

Företräde skall ges till projekt som har minst ett av följande syften:

16. att integrera enskilda tekniska lösningar i system och metoder samt att utveckla integrerade brytningsmetoder,

17. att minska produktionskostnaderna väsentligt,

18. att främja gruvsäkerheten och miljön.

Artikel 5Hälsa och säkerhet i gruvor

Projekt med den inriktning som beskrivs i artikel 4 a-4 f skall också kompletteras med lämpliga insatser för gruvsäkerhet, gaskontroll, ventilation och luftkonditionering för att förbättra arbetsförhållandena och arbetsmiljön under jord.

Artikel 6Effektiv miljövård och förbättring av användningen av kol som en ren energikälla

Forskningsprojekt med detta mål skall sträva efter att genom en integrerad förvaltningsstrategi mot utsläpp minimera effekten av gruvdriften och kolanvändningen i gemenskapen på atmosfär, vatten och mark. Då EU:s kolindustri ständigt är under omstrukturering, skall forskningen också inriktas på att minimera miljökonsekvenserna från gruvor under jord som skall stängas.

Företräde skall ges till projekt som har minst ett av följande syften:

19. att minska utsläppen från kolanvändningen, bland annat genom att fånga in och lagra CO2,

20. att minska utsläppen av växthusgaser, särskilt metan, från kolfyndigheter,

21. att återföra gruvavfall, flygaska, avsvavlingsprodukter och i förekommande fall andra former av avfall till gruvan,

22. att återställa marken efter avfallshögar och industriellt utnyttja rester från produktion och användning av kol,

23. att skydda grundvatten och rena dräneringsvatten från gruvor,

24. att minska miljökonsekvenserna av anläggningar som i huvudsak använder stenkol och brunkol från gemenskapen,

25. att skydda anläggningar ovan jord mot kort- och långsiktiga följder av sättningar i marken.

Artikel 7Hantering av beroendet av extern energiförsörjning

Forskningsprojekt med detta mål skall avse framtidsutsikterna för långsiktig energiförsörjning och handla om att höja värdet med avseende på ekonomi, energi och miljö, av koltillgångar som inte kan utvinnas ekonomiskt med konventionell gruvdrift. Projekten kan innefatta studier, utarbetande av strategier, grundforskning och tillämpad forskning samt provning av innovativa metoder som kan tillämpas för att höja värdet på EU:s koltillgångar.

Företräde skall ges till projekt som integrerar kompletterande metoder, till exempel adsorption av metan eller koldioxid, metanutvinning från kolbädd och förgasning av kol under jord.

Avsnitt 4Forskningsmål för stål

ARTIKEL 8 NYA OCH FÖRBÄTTRADE METODER FÖR FRAMSTÄLLNING OCH BEARBETNING AV STÅL

Forskning och teknisk utveckling (FoTU) skall syfta till att förbättra processerna för stålframställning för att förbättra produktkvaliteten och höja produktiviteten. Minskning av utsläppen, energiförbrukningen och miljökonsekvenserna, förbättrat utnyttjande av råmaterialet och resursbevarande skall ingå som en väsentlig del av de förbättringar som eftersträvas. Forskningsprojekten skall inriktas på ett eller flera av följande områden:

(a) nya och förbättrade processer för reduktion av järnmalm,

(b) processer och drift vid järnframställning,

(c) ljusbågsugnsprocesser,

(d) processer för stålframställning,

(e) sekundära metallurgiska metoder,

(f) kontinuerlig gjutning och metoder för near net shape- gjutning, med och utan direktvalsning,

(g) metoder för valsning, ytbehandling och beläggning,

(h) metoder för varm- och kallvalsning samt processer för betning och ytbehandling,

(i) instrumentering, kontroll och automatisering av processer,

(j) produktionslinjers underhåll och tillförlitlighet.

Artikel 9FoTU och användning av stål

FoTU inriktad på användning av stål är väsentlig för att uppfylla framtida krav från användarna av stål och skapa nya marknadstillfällen. Forskningsprojekten skall inriktas på ett eller flera av följande områden:

(a) nya stålkvaliteter för krävande tillämpningar,

(b) stålets mekaniska egenskaper vid låga och höga temperaturer, till exempel när det gäller hållfasthet och seghet, utmattning, slitage, plastisk formförändring, korrosion och brotthållfasthet,

(c) förlängd livstid, särskilt genom förbättrad motståndskraft mot värme och korrosion hos stål och stålstrukturer,

(d) kompositmaterial och sandwichstrukturer som innehåller stål,

(e) simuleringsmodeller som kan användas för att förutsäga mikrostrukturer och mekaniska egenskaper,

(f) strukturell säkerhet och formgivning med särskild hänsyn till motståndskraft mot brand och jordbävningar,

(g) metoder för att forma, svetsa och foga samman stål och andra material,

(h) standardisering av metoder för provning och utvärdering.

Artikel 10Bevarande av resurser och förbättring av arbetsförhållanden

När det gäller såväl framställning som användning av stål skall resursbevarande, miljöskydd och säkerhetsfrågor ingå som väsentliga delar av FoTU-verksamheten. Forskningsprojekten skall vara inriktade på ett eller flera av följande områden:

(a) metoder för återanvändning av gammalt stål av olika ursprung samt klassificering av stålskrot,

(b) stålkvaliteter och konstruktion av sammansatta strukturer för att underlätta en smidig återvinning av stålskrot och omvandling av detta till användbart stål,

(c) kontroll och skydd av miljön på och kring arbetsplatsen,

(d) återställande av stålverkstomter,

(e) förbättring av arbetsförhållandena och livskvaliteten på arbetsplatsen,

(f) ergonomiska metoder,

(g) hälsa och säkerhet på arbetsplatsen,

(h) minskning av exponeringen för utsläpp på arbetsplatsen.

Kapitel IIIFleråriga tekniska riktlinjer

Avsnitt 1Deltagande

ARTIKEL 11 MEDLEMSSTATER

Alla företag, offentliga institutioner, forskningsorgan, högre och sekundära utbildningsinstitutioner eller andra juridiska personer samt fysiska personer som är etablerade inom en medlemsstats territorium kan delta i forskningsprogrammet och ansöka om ekonomiskt stöd, förutsatt att de avser att bedriva FoTU-verksamhet eller kan ge ett betydande bidrag till denna.

Artikel 12Kandidatländer

Alla företag, offentliga institutioner, forskningsorgan, högre och sekundära utbildningsinstitutioner eller andra juridiska personer samt fysiska personer i kandidatländerna skall ha rätt att delta utan att få något ekonomiskt bidrag från forskningsprogrammet, såvida inte annat föreskrivs i relevanta Europaavtal och tilläggsprotokoll till dessa samt i besluten av respektive associeringsråd.

Artikel 13Tredje land

Alla företag, offentliga institutioner, forskningsorgan, högre och sekundära utbildningsinstitutioner eller andra juridiska personer samt fysiska personer i tredje land skall ha rätt att delta på projektbasis utan kompletterande ekonomiskt bidrag från programmet, om ett sådant deltagande ligger i EU:s intresse.

AVSNITT 2 STÖDBERÄTTIGANDE VERKSAMHETER

ARTIKEL 14 FORSKNINGSPROJEKT

Ett forskningsprojekt skall innefatta forskning eller försöksverksamhet som leder till ny kunskap i syfte att lättare nå specifika praktiska mål, till exempel utarbetande eller utveckling av produkter, produktionsprocesser eller tjänster.

Artikel 15 Pilotprojekt

Ett pilotprojekt skall kännetecknas av uppbyggnad, drift och utveckling av en anläggning eller en betydande del av en anläggning i lämplig skala med användning av komponenter i passande storlek i syfte att verifiera tillämpbarheten av teoretiska eller experimentella resultat i praktisk drift och/eller höja tillförlitligheten i de tekniska och ekonomiska uppgifter som behövs för att gå vidare till demonstrationsfasen, och i vissa fall till den industriella och/eller kommersiella fasen.

Artikel 16Demonstrationsprojekt

Ett demonstrationsprojekt skall kännetecknas av uppbyggnad och/eller drift av en anläggning i industriell skala, eller en betydande del av en sådan anläggning, i syfte att samla in de tekniska och ekonomiska uppgifter som behövs för att gå vidare till industriellt och/eller kommersiellt utnyttjande av tekniken med minsta möjliga risk.

Artikel 17 Kompletterande åtgärder

Kompletterande åtgärder skall syfta till att främja användning av ny kunskap eller till att anordna specialinriktade seminarier eller konferenser med anknytning till projekt eller prioriteringar inom programmet.

Artikel 18Stödjande och förberedande verksamhet

Stödjande och förberedande verksamhet är sådan verksamhet som bidrar till en sund och effektiv förvaltning av forskningsprogrammet, till exempel utvärdering och urval av förslag enligt artiklarna 27 och 28, återkommande övervakning och utvärdering enligt artikel 38, undersökningar samt inrättande av grupper eller nätverk av likartade projekt som finansieras av programmet.

Kommissionen får när den så finner lämpligt utse oberoende och högt kvalificerade experter att biträda med stödjande och förberedande verksamhet.

Avsnitt 3 Programmets förvaltning

ARTIKEL 19 FÖRVALTNING

Programmet skall förvaltas av kommissionen. Den skall biträdas av Kol- och stålkommittén, de rådgivande grupperna för kol och stål och de tekniska grupperna för kol och stål.

Artikel 20Inrättande av de rådgivande grupperna för kol och stål

De rådgivande grupperna för kol och stål (nedan kallade ”de rådgivande grupperna”) skall vara oberoende tekniska rådgivande grupper.

Artikel 21Uppgifter för de rådgivande grupperna för kol och stål

De rådgivande grupperna för forskning och teknisk utveckling på kol- respektive stålområdet skall biträda kommissionen med råd i följande avseenden:

26. forskningsprogrammets allmänna utveckling, det informationspaket som nämns i artikel 25 och riktlinjer för framtiden,

27. samstämmighet och eventuell överlappning med andra FoTU-program på gemenskapsnivå och nationell nivå,

28. utarbetande av riktlinjer för övervakning av FoTU-projekt,

29. det arbete som utförs i enskilda projekt,

30. målen för det forskningsprogram som tas upp i avsnitten 3 och 4,

31. de årliga prioriterade mål som tas upp i informationspaketet, och i tillämpliga fall de prioriterade målen för riktade förslagsomgångar enligt artikel 25,

32. utarbetande av en handbok för utvärdering och urval av FoTU-projekt enligt artiklarna 27 och 28,

33. utvärdering av förslag till FoTU-projekt och prioritering av dessa förslag med hänsyn till tillgängliga medel,

34. antal ledamöter, kompetens och sammansättning när det gäller de tekniska grupper som avses i artikel 24,

35. utarbetande av riktade förslagsomgångar enligt artikel 25,

36. andra åtgärder på begäran av kommissionen.

Artikel 22Sammansättning av de rådgivande grupperna för kol och stål

Varje rådgivande grupp skall vara sammansatt enligt tabellerna i bilagan. Ledamöterna skall utnämnas av kommissionen och fullgöra sina uppdrag i egenskap av enskilda personer för en period av 42 månader. Utnämningar kan återkallas.

Kommissionen skall överväga förslag till utnämningar som mottagits på följande sätt:

(a) från medlemsstaterna,

(b) från de enheter som avses i tabellerna i bilagan,

(c) som svar på en begäran om ansökningar om att föras upp på en reservlista.

Kommissionen skall se till att varje rådgivande grupp har en allsidig sakkunskap och bredast möjliga geografiska representation.

Ledamöterna skall vara verksamma inom det berörda området och känna till de industriella prioriteringarna. Dessutom skall kommissionen eftersträva en jämn könsfördelning när den utser ledamöter av de rådgivande grupperna.

Artikel 23Möten med de rådgivande grupperna för kol och stål

Mötena med de rådgivande grupperna skall organiseras och ledas av kommissionen, som också skall svara för sekretariatet.

Vid behov kan ordföranden begära omröstning bland ledamöterna. Varje ledamot skall ha en röst. När så är lämpligt kan ordföranden bjuda in utomstående experter eller observatörer att delta i mötena. Utomstående experter och observatörer skall inte ha rösträtt.

De båda rådgivande grupperna skall vid behov hålla gemensamma möten, till exempel för att ge råd i frågor som berör både kol- och stålsektorn).

Artikel 24Inrättande av och uppgifter för de tekniska grupperna för kol och stål

De tekniska grupperna för kol och stål skall ge kommissionen råd om övervakning av forskning och pilot- eller demonstrationsprojekt och, vid behov, om utformning av prioriterade mål för forskningsprogrammet.

Ledamöter skall utses av kommissionen och skall komma från sektorer som har anknytning till kol- och stålindustrin, forskningsorgan eller användarindustrier där de skall ha ansvar för forskningsstrategi, förvaltning eller produktion.

Dessutom skall kommissionen sträva efter en jämn könsfördelning när den utser ledamöter i de tekniska grupperna.

Möten med de tekniska grupperna skall så långt möjligt hållas på platser som väljs ut så att övervakningen av projekt och utvärderingen av resultat tillgodoses på bästa sätt.

Avsnitt 4Forskningsprogrammets genomförande

ARTIKEL 25 FÖRSLAGSOMGÅNG

1. En öppen och löpande förslagsomgång inleds härmed. Om inget annat anges skall den 15 september varje år vara sista dagen för inlämnande av förslag för utvärdering.

2. Om kommissionen enligt artikel 41 d och 41 e beslutar att välja en annan sista dag för inlämnande av förslag enligt punkt 1, eller att inleda riktade förslagsomgångar, skall den offentliggöra detta i Europeiska unionens officiella tidning .

Riktade förslagsomgångar skall ange datum och former för inlämnande samt om detta skall göras i ett eller två steg, och för utvärdering av förslagen, prioriteringar, i förekommande fall typ av bidragsberättigade projekt enligt artiklarna 14-18, och planerad finansiering.

3. Kommissionen skall utarbeta ett informationspaket med utförliga regler för deltagande, metoder för hantering av förslag och projekt, ansökningsformulär, regler för inlämnande av förslag, standardkontrakt, bidragsberättigande kostnader, högsta bidragsbelopp, betalningssätt och de årliga prioriterade målen för forskningsprogrammet.

Kommissionen skall offentliggöra informationspaketet på Cordis eller motsvarande webbplats.

Ansökningar skall lämnas in till kommissionen enligt reglerna i informationspaketet, som på begäran kan fås i pappersform från kommissionen.

Artikel 26Förslagens innehåll

Förslagen skall anknyta till de forskningsmål som fastställs i avsnitten 3 och 4 i kapitel II och, i tillämpliga fall, till de prioriterade mål som anges i informationspaketet enligt artikel 25.3 eller till de prioriterade mål som fastställs för riktade förslagsomgångar enligt artikel 25.2.

Varje förslag skall innehålla en utförlig beskrivning av det föreslagna projektet med fullständiga uppgifter om mål, partnerskap inklusive varje partners exakta roll, ledningsstruktur, förväntade resultat och tillämpningar samt en uppskattning av förväntade vinster för industrin, ekonomin, samhället och miljön.

Den totala kostnaden och fördelningen på olika poster enligt förslaget skall vara realistisk och faktisk, och projektet skall förväntas ge hög nytta i förhållande till de insatta medlen.

Artikel 27Utvärdering av förslag

Kommissionen skall ansvara för att ansökningarna utvärderas på ett konfidentiellt, rättvist och opartiskt sätt.

Kommissionen skall utarbeta och offentliggöra en handbok för utvärdering och urval av FoTU-projekt.

Artikel 28Urval av förslag och övervakning av projekt

1. Kommissionen skall diarieföra mottagna förslag och verifiera att de är berättigade till stöd.

2. Kommissionen skall utvärdera förslagen med biträde av oberoende experter.

3. Kommissionen skall göra upp en förteckning över godkända förslag i meritordning. Ranglistan kan diskuteras av respektive rådgivande grupp.

4. Kommissionen skall besluta om urval av projekt och tilldelning av medel. Om det beräknade beloppet för EU:s bidrag från forskningsprogrammet är lika med eller större än 0,6 miljoner euro, skall artikel 41 a tillämpas.

5. Kommissionen skall övervaka forskningsprojekten och forskningsverksamheten med biträde av de tekniska grupper som beskrivs i artikel 24.

Artikel 29Bidragsavtal

Bidragsavtal skall upprättas för projekt som bygger på utvalda förslag, åtgärder och insatser enligt artiklarna 14-18. Bidragsavtal skall utformas efter tillämpliga standardkontrakt som kommissionen utarbetat och när så är lämpligt anpassas till den aktuella verksamheten.

I bidragsavtalet skall det ekonomiska bidraget från programmet fastställas på grundval av de bidragsberättigande kostnaderna och reglerna för kostnadsredovisning, bokslut och revision. Dessutom skall det innehålla regler för spridning av information, användning och rätt till tillgång.

Artikel 30Ekonomiskt bidrag

Forskningsprogrammet skall bygga på bidragsavtal för FoTU med samfinansiering. Det totala ekonomiska bidraget, inklusive eventuell ytterligare offentlig finansiering, skall vara förenligt med de regler som tillämpas på statligt stöd.

Offentlig upphandling skall också tillämpas på anskaffning av lös och fast egendom, utförande av byggnadsprojekt eller tillhandahållande av tjänster som är nödvändiga för genomförande av stödjande och förberedande verksamhet.

Om inte annat föreskrivs i första stycket får det totala ekonomiska bidraget i procent av de bidragsberättigande kostnaderna enligt artiklarna 31-35 inte överstiga följande värden:

forskningsprojekt | 60 % |

pilot- och demonstrationsprojekt | 50 % |

kompletterande, stödjande och förberedande verksamhet | 100 % |

37. Artikel 31Bidragsberättigande kostnader

1. De bidragsberättigande kostnaderna skall vara följande:

38. kostnader för utrustning,

39. personalkostnader,

40. driftskostnader,

41. indirekta kostnader.

2. Som bidragsberättigande kostnaderna räknas endast faktiska kostnader för projektets genomförande på de villkor som föreskrivs i bidragsavtalet. Stödmottagare, associerade och indirekta stödmottagare kan inte kräva ersättning för budgeterade eller kommersiella kostnader.

Artikel 32 Kostnader för utrustning

Kostnader för inköp eller hyra av utrustning som är direkt knuten till projektets genomförande får tas upp som direkta kostnader. De bidragsberättigande kostnaderna för leasing av utrustning får inte överstiga bidragsberättigande kostnader för inköp av utrustningen.

Artikel 33 Personalkostnader

Kostnaderna för faktisk arbetstid som forskare, doktorander eller teknisk personal ägnat uteslutande åt projektet samt kostnader för biträdande personal som är direktanställd av stödmottagaren får debiteras. För alla andra personalkostnader, till exempel stipendier, krävs skriftligt förhandsmedgivande från kommissionen. All arbetstid som debiteras måste vara verifierad och attesterad.

Artikel 34 Driftskostnader

Driftskostnader med direkt anknytning till projektets genomförande skall endast omfatta kostnader för följande:

42. råmaterial,

43. förnödenheter,

44. energi,

45. transport av råmaterial, förnödenheter, utrustning, produkter, material för återvinning eller bränsle,

46. underhåll, reparation, ändring eller ombyggnad av befintlig utrustning,

47. IT och andra specifika tjänster,

48. hyra av utrustning,

49. analyser och prover,

50. organisation av specialinriktade seminarier,

51. redovisningsintyg och bankgarantier,

52. kunskapsskydd,

53. biträde från tredje part.

Artikel 35Indirekta kostnader

Alla andra kostnader, till exempel allmänna omkostnader, som kan uppstå i samband med projektet och som inte har specificerats i ovanstående kategorier, bland annat kostnader för resor och uppehälle, skall täckas av ett schablonbelopp på 35 % av de bidragsberättigande personalkostnaderna enligt artikel 33.

Avsnitt 5Utvärdering och övervakning av forskningsverksamheten

ARTIKEL 36 TEKNISKA RAPPORTER

För forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt enligt artiklarna 14, 15 och 16 skall den/de som mottar stöd lämna periodiska rapporter. I dessa skall de tekniska framstegen dokumenteras.

När arbetet slutförts skall den/de som mottar stöd lämna en slutrapport med en utvärdering av resultatens utnyttjande och av effekterna. Kommissionen skall offentliggöra rapporten i dess helhet eller i sammandrag, beroende på projektets strategiska vikt och, vid behov, efter samråd med den berörda rådgivande gruppen.

Kommissionen kan kräva att den/de som mottar stöd lämnar slutrapporter över de kompletterande åtgärder som nämns i artikel 17 och om den stödjande och förberedande verksamhet som nämns i artikel 18 och kan besluta att låta offentliggöra dem.

Artikel 37Årlig granskning

Kommissionen skall genomföra en årlig granskning av forskningsprogrammets verksamhet och framstegen i FoTU-arbetet. Granskningsrapporten skall lämnas till kommittén.

Kommissionen kan utse oberoende experter och högt kvalificerade experter att biträda med den årliga granskningen.

Artikel 38Övervakning och utvärdering av programmet

1. Kommissionen skall göra en övervakning av forskningsprogrammet med bland annat en utvärdering av de förväntade vinsterna. En rapport över övervakningen skall ges ut i slutet av år 2013 och därefter vart sjunde år. Rapporterna skall offentliggöras på Cordis eller motsvarande webbplats.

2. Kommissionen skall utvärdera forskningsprogrammet när de projekt som finansierats under varje sjuårsperiod slutförts. Nyttan för samhället och berörda sektorer av denna FoTU skall också utvärderas. Utvärderingsrapporten skall offentliggöras.

3. När den övervakning och utvärdering som avses i punkterna 1 och 2 görs, skall kommissionen biträdas av paneler av högt kvalificerade experter som kommissionen utsett.

Artikel 39Utnämning av oberoende och högt kvalificerade experter

För utnämning av oberoende och högt kvalificerade experter enligt artiklarna 18, 28.2 och 38 skall de villkor som fastställs i artiklarna 14 och 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006[13] tillämpas analogt.

Kapitel IVSlutbestämmelser

Artikel 40Granskning av de fleråriga tekniska riktlinjerna

De fleråriga tekniska riktlinjer som fastställs i kapitel III skall granskas vart sjunde år, varvid den första perioden löper ut den 31 december 2014. I detta syfte, och senast under de första sex månaderna av sjuårsperiodens sista år, skall kommissionen ompröva funktionen och effekten av de tekniska riktlinjerna och i tillämpliga fall föreslå ändringar.

Om kommissionen anser det lämpligt, kan den göra en sådan omprövning och lämna förslag om ändringar till rådet innan sjuårsperioden löper ut.

Artikel 41Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter enligt det förfarande som avses i artikel 42.2 i följande avseenden:

(a) godkänna finansieringen om det beräknade beloppet för EU:s bidrag från detta program är lika med eller överstiger 0,6 miljoner euro,

(b) utarbeta direktiv för övervakning och utvärdering av programmet enligt artikel 38,

(c) ändra avsnitten 3 och 4 i kapitel II,

(d) ändra det slutdatum som anges i artikel 25,

(e) utarbeta riktade förslagsomgångar,

(f) eventuella andra frågor med anknytning till programmet.

Artikel 42Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av Kol- och stålkommittén, nedan kallad ”kommittén”.

2. Där hänvisning görs till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG gälla analogt.

Den period som fastställs i artikel 4.3 i det beslutet skall vara två månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 43Upphävande och övergångsåtgärder

[Om beslutet antas före den 15 juni 2008:]

[”Beslut 2003/78/EG upphävs. Beslut 2003/78/EG skall dock fortsätta att gälla till och med den 31 december 2008 för finansiering av projekt till vilka förslag lämnats in senast den 15 september 2007.”]

[Om beslutet antas efter den 15 juni 2008:]

[”Beslut 2003/78/EG upphävs. Beslut 2003/78/EG skall dock fortsätta att gälla till och med den 31 december 2009 för finansiering av projekt till vilka förslag lämnats in senast den 15 september 2008.]

Artikel 44

Tillämpning

[”Detta beslut skall tillämpas från och med den 16 september 2007.”]

[eller]

[”Detta beslut skall tillämpas från och med den 16 september 2008.”]

Artikel 45Mottagare

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande

[…]

BILAGA

Den rådgivande grupp för kol som avses i artikel 23 skall ha följande sammansättning:

Ledamöter | Totalt, högst |

a) Från kolproducenter/riksförbund eller forskningscentrum med anknytning till dessa | 8 |

b) Från organisationer som representerar kolproducenter på europeisk nivå | 2 |

c) Från kolförbrukare eller forskningscentrum med anknytning till dessa | 8 |

d) Från organisationer som representerar kolförbrukare på europeisk nivå | 2 |

e) Från organisationer som representerar arbetstagare | 2 |

f) Från organisationer som representerar leverantörer av utrustning | 2 |

24 |

Ledamöterna måste ha en bred kompetens och personlig sakkunskap inom ett eller flera av områdena brytning och användning av kol samt miljö- och samhällsfrågor, inklusive säkerhetsaspekter.

Den rådgivande grupp för stål som avses i artikel 23 skall ha följande sammansättning:

Ledamöter | Totalt, högst |

a) Från stålindustrier/riksförbund eller forskningscentrum med anknytning till dessa | 21 |

b) Från organisationer som representerar producenter på europeisk nivå | 2 |

c) Från organisationer som representerar arbetstagare | 2 |

d) Från organisationer som representerar processindustrier eller stålförbrukare i efterföljande led | 5 |

30 |

Ledamöterna måste ha en bred kompetens och personlig sakkunskap inom ett eller flera av följande områden: råmaterial, järnframställning, stålframställning, kontinuerlig gjutning, varm- och/eller kallvalsning, slutbearbetning och/eller ytbehandling av stål, utveckling av stålkvaliteter och/eller -produkter, stålets användning och egenskaper samt miljö- och samhällsfrågor, inklusive säkerhetsaspekter.

[1] EUT L 29, 5.2.2003, s. 28.

[2] EGT L 79, 22.3.2002, s. 60.

[3] EUT L 391, 30.12.2006, s. 7.

[4] EGT L 154, 27.6.2000, s. 34.

[5] EUT L 29, 5.2.2003, s. 22.

[6] EUT C […], […], s. […].

[7] EUT C […], […], s. […].

[8] EUT L 412, 30.12.2006, s.1.

[9] EUT L 29, 5.2.2003, s. 28.

[10] EGT L 79, 22.3.2002, s. 42.

[11] EGT L 154, 27.6.2000, s. 34.

[12] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

[13] EUT L 391, 30.12.2006, s. 6.